här. - Från One.com

studier i ekonomisk psvkologi: 121Peters ('132) kallar ett samband pe 0.2 mellan personalomsattning och engagemangfor 'substantial'. lee (133) provade Mobleys (134) modell fOr personalomseftningoch fann ett Rlverde pa 0.05, al|se 5% forklarad varians, inte sarskiltuppmuntrand,e. De enda prediktorerna av nagon betydelse varavsikten act stuta,samtankar pa att stuta, arbetstillfreds*allelse saknade bewctelse. Avsikt att slutatvcktes nagot battre forklaras av upptevelsen av oretwisa an av arbeBtillfredsstellelsei en studie av Dalley och Kirk (135r. Annu ett f6rstag av visst intressekommer fren foBkning i (136), dar man fann effekter av upptevd makt ocnkontroll: ju mera makt desto mindre tendens att 'stuta" (studien r6rde ensimulerad arbeBsituation). Manga variabler fdrutom engagemang samvaneraralltsa med personalomsattning.Det ar naturligtvis en helt annan sak aft prediceraysrkfen att sluta snarare anvem som faktiskt g0r det. McNei y och Goldsmith t137t fann, i en studie avsaljare, att ett antal matt pa a rbetstillfredssta ltelse kunde predicera omkring 35%av..variansen i aysikf, dock ej for dem som presterade mest. For man fdrelag destorsta regressionsvikterna for lon och jobbet i sig, for kvinnor var arbetskamraternaoch foretagets policy viktigast. Ndstan e)GK samma forktaringsniva fannSchmid (138). Schmidslutsats var dock att olika processer t(unde leda fram tillbeslutet aft sok annat arbete, se dven forskningen om arbetskarrtarer (139) . Deter m6jligt att battre forklaring av personalomsattning kan uppnas om man skitjermellan kvalitatiw olika processer som ledertillatt man slutar en anstallning (140).Ett intressant exempel ar effetcen av extrema beloningar, som appellerar tilltopP-presterare, men som kan fe dem som inte ar riktigt lika kapabla, och somalltsa ej kommer ifrega fOr extrema betoningar, aft temna en orq;nisadion ttafl.Annu hdgre forklaringsgrad av avsiK rapporterudes i (42tt her var den klartviktigaste prediktorn engagemang. I en annan studie fann man att 25% iavsiKl(unde predlceEs (,143). Ti skott i forktaringsgrad uppkom nar man lade tillpersonlighetsvariabeln 'self-monitoring. (ung. tendens att bete sig sociatttaldisko med 4% varvid man uppnedde totalt 47o/o (Mt, ett mycket hogt verde,vert att f6lja upp. sjatufdrtroende var en ganska effektiv prediKor i en studie aiSadri och Robertson (145), aven prestation var ganska starkt retaterat till dennavariabel.Ner det galler peBonalomsettning kan det dessutom vara sa att en berydandedel av avgengarna ar mer elter mindre ofrivilliga . anstaltda som har 16gproduktivitet kan komma att bti avskedade er uppmanade att stuta (146).Engagemang kan ockse ha en ha en negatiy betydelse, om det dr ett uttryck foratt man saknar alternativ eller ser ett bwe avjobb som en stor belastning (14D,se aven (148).Forskningen har knappast alls tagit skillnaden mellan offenflig och privat sektorner det galler arbeBmotivation. Schou fann i sin avhandling att ingenjoreranslellda inom kommunala forvaltningar hade bewdligt lagre arbetsmotivation,enligt de traditionella dimensioner som han anvende for aft mata begreppet, an16