här. - Från One.com

sj6berg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomisamma nive som i ovrig europeisk slutmontering av peBonbitar (ca 50 mantimmar/biD,vilket fortfarander mvcket Engt fran de basta japanska prestationerna(ca'15 mantimmar/bil - och suverdn kvaliteo.Sadana kommentarer maste verlG forbryllande pi den som enbart byggt sinuppfattning i dessa fragor pa svensk massmediarapportering, infbrmeltaerfarenheter och anekdotisk evidens. Det verkar ju vara enkett "sunt fornuft" iuttalanden av det slag som citerades ovan betreffande Kalmarfabriken, och deter dessutom uttalanden som gjorts av en av de absoluta topparna i svenslcnaringsliv.Men det ar aldrig enkelt att studera sa subtila psykologiska och socialaprocesser som det her er fregan om. Enbart inforandet av en miingo forandringarkan ha en kortvarig positiv effekt (s k HaMhorne-effeko. om mangaforendringar genomfdrsamtidigt ar det svert eller omojtigt att separera deraseffeKer. Det ar ju inte sje&ktart att a/ra fdrendringar har effekt, e er att alta hareffekt i samma riKning. Det kravs alltsa systematiska studier och kontrolleradeundersolningar, nagot som ar sjAlvklart i medicinsk, teknisk och Ovrig naturvetenskapligforskning men som mera sallan uppmerksammas i frega ompsykologiska och sociala processer.ProduktiviteBdetegationens expertrapport nr 5 (21) innehaller redogoretser fornagra fallstudier av instag i det transformerade systemet. Steen et) beskriverden utveckling som skett inom ABB. Eftersom justABB kommit att inta en centralplats i debatten skall vi redogora i detaU for vact som framgar av Steens artikel.under tiden 1984-87 bedrevs ett utvecklingsarbete inom DVAH, en produktionsgruppsom arbetade med tiltverkning av strombrytare. tgruppen arbetade,'ettdrygt 1Gtal" personer, "flertatet kvinnor'. cruppen tick Okad ti geng tilldatorhjalpmedel och planeringsmojligheterna 6kades. Man fick storre 6verbtickoch ansvar och blev mera oberoende av direkt arbetstedning. ArbeBrotation ochekonomiutbildning inf6rdes.Av detta program ansig man slg ha feft sme men inffessanta effekter. Steennot€rar dock att "manga viktiga fr6gor, t ex ldnerna och den fysiska arbets_mi|jon, togs inte upp" 6id.47). projektet upphorde 1987.I det andra steget studerades en annan och para ell monteringsgrupp, DVAM.Den studerades 1989-1990, under ca 9 manader. Cruppen ti verkade tryckknappar.Nar projektet b6rjad_e var den en av de mest problembetastade inbm neb.med en sjukfrenvaro pe zso/ och en personatdmseftning pi qOX. nntatetanstellda tycks ha varit omkring 20. Uppgift om k6n saknas. Foraindringargenomf6rdes inom sex omraden:- kundswrt fl6de- delegerade arbetsuppgifter (6kat ansvar, kvaliteBkontrolt, frekventaresu ltatrapporter, arbetsrotation)