här. - Från One.com

hnehe sldrteckningFdrorcl . ...... iii1 lnledning1.1 Aktuella svenska utvecklingstendenser1.2 Produktivitet och arbeBmotivation: ett svenskt perspektiv . . . . .2 Forskning om erbeBmotvation, arbe6ti fredsste e6e och produktivitet:en dversikt2.1 Arb etsti llf redssE I lelse2.2 Engagemang i jobb och fdretag23 BenovsteoretiskansaBer2.4 Slutsatser om metning av atuetsmotivation2.5 Ekonomiska incitament och andra bel)ningar2-6 Aftributionsteori2.7 Me6eftningaL kontoll, fdrvantni ngar2.8 Stress, heBa och vabefinnande2.9 Avriga variabler2. 10 Sv en ska unctersakni n g a r2.11 Programutuerderingar2.12 N dgra metodsvn pu n kte r3 En studie av svenska erfarenheter av transformeracle svstem f)rarbetsorganisation3.1 lnledning3.2 Resuftat3.Slemfdrelse mellan forskningsresuttaten och f5retagsledarnasuppfattningar3.4 Framtidsfouentningar och riskuppfattni ngar3-5 Slutsats om "den svenska modellen"4 Tve arbetsmotivationsstudier: i nlednina5 Arbetsmotivationsstudie I5.1 Metod5.1.1 Fregeformuaret5.1.2 hclex5.1.3 Svarande5-2 Resultat5 - 2.1 Arb etsmotiv ati on5-2.2 ArbeBkamrater, nermaste chef och lednins5. 2. 3 Ekonomiska incitame nt5.2.4 Ko ektivansallda och tienstemen: skillnader imaterialet5.3 Slutsatser6 Arbetsmoqv ationsstudie6.1 Metod6.11 Fregeformu6ret114910'14172021272A283133373738404' 142M44M454551i

studier i ekonomisk psykotogi: 1216-1.2 tnclex6.1.3 Svarande co6.2 Resultat576.2.1 Arbetsmotivation ....576.2.2 Vzlidering av variabetn atuetsmotiva on-646.2.3 Kollektivansfiltda och Uenstemen: skiltnacter imaterlalet676.2.4 hclustrianstii da och ans$ltda inom uanshprocluktion7 Jemfdrande analyser av sam iga fvra undergrupper7.1 Motivera ncle faktoret -7.2 FAretagens ekonomiska fratmgeng och de anstdttdas motivationI DiskussionI Referenser73'rz768085

ForordDefta ar slutrapporten i eft projekt som flnansierats av Tjansteforbundet. Svftethar varit att studera faktorer, serskilt intresse och kreativitet. som ar beslemmandefor arbetsmotivationen hos personat i tjansteforetag, framsttjansteman. For att fe eft jamforetsemateriat har vi aven samtat it data fdrkollektivansHllda och industrifdretag.Projektet har bedrivits i tre faser:(A). Inledande litteraturgenomgang. Denna redovisas i en separat rapport (1)".(B). Datainsamling 1. Ca 250 respondenter anslallda i tjan$eforetag.(O. Datainsamling 2. Formularet reviderades, vilket framst innebar att metningenav arbetsmotivation brecldades och vissa variabler som ej givit intressantaresultat uteslots, varefter data insamtades fran werligare ca 250 personer,ansta da bade vid tjanste- och industriforetag. Maftea pa arbetsmotivatiolibaserades pe en forstudie med ett 60-tal deltagare.(D). Fortsaft litteraturdiskussion, framst av litteratur pubticerad efter 1990. Vi gerin pa en hel del detaljresultat f6r aft ge lasaren en val underbyggd uppfattningom vilka problem som er aktuella och vilka resultat som uppnes.Av relevans ar aven en studie av foretagsledares uppfattningar om arbe6-motivation (2). Delar av den summeras i den inledande litteraturdiskussion sominger i fdreliggande rapport.Denna slutrapport avser punkterna B-D ovan. Den 6r skriven av Lennart Sjobergocn Fredrik Lind.Stockholm i januari'1994Lennart sj0berg". Referenserna aterftnns i slutet av rapporten, och citeras i texten med siffror inomparentes. Fotnoter identifieras med upphdjda bokseiver. Stutnoter identifieras medupphojda siffror - de aterfinnsist i rapporten.l

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomit hledning1-1 Aktue a svenska utuecklingstendenserProduktiviteten star i centrum for mvcket av den ekonomiska debatt som f nfors i sverige. skalet ar formodligen farhagor som uttosts av en sackafldeekonomisk utvecklingstaK jamfort med meng andra industrilander. Aven omdata p6 aggregerad nationell niva egendigen inte ar uppseendevackande datiga,utan snarar_e genomsnittliga eller negot under genomsntttet, finns det ett flertalexempel pa att 80.t2leE stut medford en ktart oti fredssta ande Droduktivitetsutveckling.Nar det galler BNFti vaxt och inftation hade sverige 1990/91 denhdgsta inflationen och den lag$atillvanen bland OECD-Enderna- Den revideradefinansplanen for 1992931 pekar pa aft Sveriges ekonomiska situation ftirandratsganska drastisK sedan 197,1. Da tag vert hnd pa 3:e plats btand oEcD-tenderna,matt i BNP kopkraftspariteteryinvenare - 1991 hade vi hamnat De 14:e Dtats isamma maft.Negra citat ur 1991 ars Finansplan' anforas: kan'ProduktivltetstilMaftenhar serskilt under senare ar varit mycket svag-' (Sid. 3)."... ledde relativpris6kningarna undereren 1984-1989 til vAxande marloadsandelsforluster,som ar svara a$ atervinna pe kort sikt." Gid. 24).'Varldsmartnaden6r bearbetade varor v6xte med nara 7 % 1989, medan svenskexport av dessa varor Okade knappt 2 %. Darmed tappade Sverige ndra 5 % av sinaandelar av vArldsmarknaden. Under i990 var andelsfdrlusterna fortfarande stora.._.(sid- 26).Finansplanen f6r 19925:"Exportforetagenskonkurrenskraft forsemrades patagliEt under andra hetften avl98Gtalet. Medan konkurrentEndemastotata exporwolym fdr bearbetade varor stegmed drygt 34% under perioden 1985.89 uppgick motsvarande okning f6r sverige tiknappt 2O%- Exportpriset steg under samma period ca 9% mer pA svenska dn Dekonkurrenternas Driser". (sid. 23).I en bok som jamfor den ekonomislG utvecklingen i en rad Ender tar porter (3)aven upp sverige. Hansummering sager nvKert:'Sweden'straditional industrles are not growing, and some of its resourc+basedindustries are shrinking. Sweden's economy has an unusual dependence on factorcosts for an advanced nation. Devaluation has slowed down the erosion of exportsin the more commodity€riented basic industries. Oovernment employment hasabsorbed jobs fre€d up by industriat restruc&ring. However, this equation threatensto come out of balance. Overa productivity growth is anemic." (p.7OO)Detta skrevs troligen i_stutet av 1980.talet, under hogkonjuntcuren, och nutycks alltsa prognosen ste in.

studier i ekonomisk psYkologi: 121Skepsis mot framtidsmojligheterna i Sverige avspegtas detvis i uflandsinvesteringar.Det ar darfOr av intresse att se hur uwecklingen av naringslivetsinvesteringar i utlandetjamf6rt med i Sverige utvecklats under gGtalet, samt hurskattetrycket forendraB under samma tid, se (2). Det ar pafa ande hur starkokningen var av utlandsinvesteringarna, en 6kning som tycktes f6lja den Okningsom vi hade av clet inhemska skattetrycket, medan intresset for att investera-isverige tvcktes ha ha blivit allt svalarea.Hoslen 1992 var dramatisk. Riksbanken f6rs6t

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en l(risel(onomiVad bli resultatet av bristande mojligheter att genom arbete vesentligt oka sinlevnadsstandard? En popuErtanke, framford nyligen aven av Fredholm (6), aratteffekten skulle bli "inErd hjalploshet' och clepression. Defta ar pastaenden sombvgger pa Seligmans experiment med hundar pa TGtatet, pa sin tid mvcketuppmarksammade i experimentalpsvkologin o,. Grundid6n ar att om djuretutsatts for okontrollerbar bestraffning kan det sedan inte lara sig att undvikabestraffning aven om denna mojlighet infors, och latt kan utnwjas av djur i enkontrollgrupp som inte uBatts fdr den okontrollerbara betingetsen. senare haromfattande humanpsykologisk forskning agnats till detta fenomen, se en aktuebok Som sammanfattar foBkningen €). Den experimentella forskningen paomredet har summeraB av Villanova och Peterson i en opublicerad artikel somutforligt refereras i (8). Effelcen Wcks ganska generell och av moderat storlek.F6r att man skall kunna tala om inErd hjatptdshet ska det foretigga en Drrst piikontroll, ocn denna brist skall vara upp lewl och fAr4aras. Konsekvensen skall varaen generell passivisering och hagl6shet, kanske depression.Det finns emellertid inget som Wder pa aft det svenska fotkets mentala heBaskulle ha f6randra6 i riKnlng mot depression och hagloshet, eller att deupplever sin situation som sarskilt okontrollerbar. En helt annan forandringverkar ha agt rum.

Stu(lier i eKonomisk psYkologi: 121I en postenkat till ett slumpmassigt urval av svenska fotket, 6ldrarna 18-65 ar,ombads de ange vilket av ett antal angivna varden som var det vilcigaste fordem"essa verden hade hamtzts fren Kahles k List of Values, en verdeskata somanvanB mycket i USA. Populationsdata fran USA foreligger (lO). Jamforetsenmellan Sverige och USA framgir av Fig. 1. Som synes fdreligger det mycket storaskillnader. De svenska respondenterna tycks prioritera trygghet och nojen,medan man i USA ger forsta plats till mera arbetsrelaterade varderingar (samt iviss man ockse tryggheo.Dessa skillnader kan givetvis bero p5 minga otika faktorer. En ekonomiskstrukturellforklaring ar emellertid rimtig. Om man inte kan oka sin tevnadsstandardmed hjelp av arbete, men anda tever pe en ganska hdg nive materieltt sett,kan resultatet just bli att man i forsta hand soker efter det hedonistiskaalternativet: att njuta av livet.Ett exempel: I augusti 1993 berattade pressen om sverigheter att finna svenskarsom var villiga att arbeta med gurkskorden i Skane. ',Nardet regnar vilt intesvenskarna plocka gurkor, ner det ar soligt vill de ligga pe stranden". I slallet". Data insamlades 1992/93 isamband med en storre enkAt _som huvudsakligenbehandlade riskupplevelse (9).A

Sjdberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomigjordes jobbet av villiga potacker. Arbetsl6sa svenskar Er inte ha saknats -arbetslosheten i Sverige hade stigit till inemot 30% btand ungdomar.Vardeskillnader mellan lander har sift intresse att studera, men man b6rnaturligwis vara f66ikcig nar det galler aft dra slutsatser till beteende pain-dividniva, eftersom sambanden mellan verden och beteende brukar vara lebape den ni\/en (aven om de finn$. Aven om individerna varierarstartc inom Enderoch samhellen Oill(et givetvis ar falleo kan en skillnad pa makroniva dock habetydelsefulla implikatloner, se t ex Schwartz mycket omfattande studier (11).1.2 Produktivitet och arbetsmotivation: ett svenskt perspektivProduKivitet beror naturtigtvis pd m6nga faktorer, pa skitda niveer, fren individoch foretag till samhelbstruKur. I detta projeK ar det individen som st6r icentrum. Det er arbetsmotivationen som skall studeras, som en m6jlig delf6rklaringtill produktiviteten.Den frega vi sta er Ar Vad peverkar arbetsmotivationen? Ett ofta f6rekommandesvar pa den fragan er inspirerat av den s k JcM-moclellen (12), enligtvilken arbetsmotivationen 6kar om ett arbete ervarierande ocn t

Studier i ekonomisk psvkotogi: 121Nar en produkt tlllverkas av menniskor som finner mening isttt arbete, meste detforvisso bli en produkt av hdg kvalitet.' ((,t4, sid. 8).Man kan fortfarande i massmedia Esa artiklar som ger ett intryck av att det hArar frega om nydanande och mycket lovande id6er. En bok som (om ut i usngdr 1990reklam f6r "den svenska modellen" - foretag som SAS under Jan Carlzon ochvolvo under Gyllenhammar framstelb som monster av framgang och nwenkande(12, dock utan nemnvart stdd isvstematiska uwarderingar. bneklig'en ar detironisK aftarbeten som dessa publiceras ungefer samtidigt som den ekonomiskal(risen tar fart pa allvar, och bara ett par ar innan "modellens" ledande f6re_tradare tvingas Emna sina poster.Nar nu Kalmar- och Uddevallaverken Eggs ned beror detta, sags det, inte pe attde anvent en otamptig form av arbetsorganisation utah p6 Oen attmannaragkoDunlcuren i varlden i forening med en globat overkapacitet inombilindustrin. Och det tycks vara sant att produlciviteten Okade i Kalmar ochUddevalla under trycket av legkonjunkturen. Det stora problemet ar snaft$t attde inte kunde etablera sig som hogt effetciv anlaggningar med tegpersonalomsattningfranvarochredan under hogkonjunkturen och ien sjtuation medliberala sjukskrivningsregler. Arbetsorganisationen reckte inte ti under s6dinaomstandigheter.Det er ocksa uppenbart att id6erna inte langre ar nya e|er att de ar sjetuKartriKiga. Det ar ju faktistc bara fr5gan om honnorsord se tange effekti:rna paproduktiviteten inte pavisats. tdeerna kan naturligtvis vara aitdeles utmarkia,men i slillet fdr att grunda bedomningen helt pa teori vore det vardefullt ativeta hur utfallet blivlt i vert land. Det saknas ju inte skeptiska roster.En del av dessa skeptiska roster kan finna ett gott st6d i den internationellaforskningen. Pfeffer (18) skriver:"The literature on need theory and task design may be the archetypical example oftheory being accepted regardtess of empirical evidence.. (sid. 38$.JCM-modellen bvgger som ovan p6pekades pe behovsteori. Wahba och Bridwetl(19) skriver om om Maslovvs variant av behovsteorin:"Maslows need hierarchy theory ... presenB the student of work motivation with anint€resting paradox: The theory is widely accepted but there is tit0e researchevidence to support it." tsid.212t.En direkt relevant diskussion ar den som ges av varldens bilindustri i ett stortMIT-projekt, sa-mmanfattat i (20). Har ser man Volvos id6er i Kalmar och Uddevallasom en iterg6ng ti hantverksideotogi och hopptost omOiiisi i ionrurrensenmed modernt japansktankande om arbetsorganisation. Visserligen utvecklademan i Uddevalla mycket mera komplexa arbetscvkter an i Ovrig bilindustri, mentillrackliga effekter pa produktiviteten kunde ej pavisas - man nedde tiit atrt

sj6berg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomisamma nive som i ovrig europeisk slutmontering av peBonbitar (ca 50 mantimmar/biD,vilket fortfarander mvcket Engt fran de basta japanska prestationerna(ca'15 mantimmar/bil - och suverdn kvaliteo.Sadana kommentarer maste verlG forbryllande pi den som enbart byggt sinuppfattning i dessa fragor pa svensk massmediarapportering, infbrmeltaerfarenheter och anekdotisk evidens. Det verkar ju vara enkett "sunt fornuft" iuttalanden av det slag som citerades ovan betreffande Kalmarfabriken, och deter dessutom uttalanden som gjorts av en av de absoluta topparna i svenslcnaringsliv.Men det ar aldrig enkelt att studera sa subtila psykologiska och socialaprocesser som det her er fregan om. Enbart inforandet av en miingo forandringarkan ha en kortvarig positiv effekt (s k HaMhorne-effeko. om mangaforendringar genomfdrsamtidigt ar det svert eller omojtigt att separera deraseffeKer. Det ar ju inte sje&ktart att a/ra fdrendringar har effekt, e er att alta hareffekt i samma riKning. Det kravs alltsa systematiska studier och kontrolleradeundersolningar, nagot som ar sjAlvklart i medicinsk, teknisk och Ovrig naturvetenskapligforskning men som mera sallan uppmerksammas i frega ompsykologiska och sociala processer.ProduktiviteBdetegationens expertrapport nr 5 (21) innehaller redogoretser fornagra fallstudier av instag i det transformerade systemet. Steen et) beskriverden utveckling som skett inom ABB. Eftersom justABB kommit att inta en centralplats i debatten skall vi redogora i detaU for vact som framgar av Steens artikel.under tiden 1984-87 bedrevs ett utvecklingsarbete inom DVAH, en produktionsgruppsom arbetade med tiltverkning av strombrytare. tgruppen arbetade,'ettdrygt 1Gtal" personer, "flertatet kvinnor'. cruppen tick Okad ti geng tilldatorhjalpmedel och planeringsmojligheterna 6kades. Man fick storre 6verbtickoch ansvar och blev mera oberoende av direkt arbetstedning. ArbeBrotation ochekonomiutbildning inf6rdes.Av detta program ansig man slg ha feft sme men inffessanta effekter. Steennot€rar dock att "manga viktiga fr6gor, t ex ldnerna och den fysiska arbets_mi|jon, togs inte upp" 6id.47). projektet upphorde 1987.I det andra steget studerades en annan och para ell monteringsgrupp, DVAM.Den studerades 1989-1990, under ca 9 manader. Cruppen ti verkade tryckknappar.Nar projektet b6rjad_e var den en av de mest problembetastade inbm neb.med en sjukfrenvaro pe zso/ och en personatdmseftning pi qOX. nntatetanstellda tycks ha varit omkring 20. Uppgift om k6n saknas. Foraindringargenomf6rdes inom sex omraden:- kundswrt fl6de- delegerade arbetsuppgifter (6kat ansvar, kvaliteBkontrolt, frekventaresu ltatrapporter, arbetsrotation)

Studier i ekonomisk psykologi: 121- god arbetsmiuo (sme foriindringar)- nya l0neformer fl6n efter arbetet svarighetsgrad, individuella kvatifikauo.ner och gruppens produktivitetsutveckling)- mdjlighet till individue uwecktingDessutom diskuteras annu ett moment, namligen- nermare kunden (detta moment annu ej genomforo.Man- konstateraden bewdtigt 6kad produktivitet, h6gre t6n, minstGdsjukfrenvaroch minskad peBonalomsattning. RiriinOringarna var stora.Det handlar al|tsa om att man samtidigt infort en hel rad forandringar, bt aprestationsl6n och hojd l6n. Det ar val kant att denna komponent ensam Ranleda till kraftigt forbaftrad-produKivitet. Med tanke pa att den fdrsta gruppeninte alls kunde uppvisa nSgra dramatiska forandringar, men att trin6faktorntitlkommit fren den forsta titt cfen andra gruppen er det inte orimligrt att anta atthar finns en berydande del av forklaringen tilt f6rdndringarna..lngen utvardering av atgarderna har sevitt vi kunnat finna gjorts. En utverderingkrever aft man forsoker kontrollera for alternativa ibtt

sjdberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomiExemplet kan tvckas banalt, men faktum kvarsteratt produKivitetsdetegationeninte alls Wcks ha uppmarksammat behovet av kontro erade studier.DvAM-gruppen hos ABB var en grupp som kan ha utvalts delvis pa grund av attden var problembelastad vid projektstarten. Den velkanda statistiska regressions€ffeKenkan ensam forktara forbaftring ien sadan grupp vid uppfoljninga.Annu ett viKigt forhattander att steen enoast redoddr ror rirvcret sriagrupper, inget sags om gruppmedtemmarnas alder och i ett viktigt fal angesinte ens kdnsfordelningen. Gndast ett 30-tal personer Wcks ha studerats i de tvedelprojekte . Det ar givet att generatisering fran sa smaskatiga forsdk avpilotkararcar,Werst riskabel. Dessutom kan noteras att ingen Engfidsuppfouningtycks ha gjorts..Ovriga uppsatser i produktiviteBdetegationens rapport nr 5 ger ingenvesentligt annorlunda bild. Det handlar om att man valt ut vad man anser varalyckade forsok och dessa beskrivs och dokumenteras temtigen informellt.rgt'tfolet for alternadva hypoteser saknas. Nar det ga er sMB, som ju .gatttillbaka'till lopande bandet ses detta tycfligen som ett misstvcldnde (28). ochman har ingen information att ge om erfarenheterna efter omsvengningen. Enuppsats som skulle behandta misstyckade f6rs0k (26) har vesenfligen enapologetisk karaktar: man soker efter ursakter, forktaringarna ti misslyck;ndenaar av typen att man inte infort transformeraOe svstem fl racftigt m6imeOvetetoch konsekvent. Tydligen utgar forfattaren fren aft det ar narma* axiomatisKsant att transformerade svstem ger 6kad produktivitet, och det ar ju inte enattityd som brukar vara f6renad med vetenskapliga framsteg..Aft,ributionsforskningen har visat att vi mycket ofta 96r svstematiska fel nar vif6rs0ker tolka orsaker ti beteende (29). Det finns en stark tendens tilt att tolkain ka_usalitet i ett enbartidsmassigt sammantraffande me an en handling, somvi sjelv ansvarar f6r, och en "effekt,', som kan vara just den vi Onskat oss (30).Produktivitetsdelegationens expertrapport uppmerksammar t ex inte specie taft manga organisationsf6rdndringar innehe er moment av inforande avresultatldn. Man soker efter orsakerna tilt okad produktivitet pe hett andra halt.Det a^r faKisK en mvcket otillfortiflig metod for kausalslutsatser att grundadem pa informella "intryck", "djupintervjuer,,o dvt. och det arju kausatstuBaBersom vi behover eftersom vi vilt veta vilka effelcer som kan forvenas avinterventioner och forandringar. For sadana slutsatser kravs stort upplagda,kvanitativa studier, och sAdana er tyvarrsa synta i Sverige. Let oss derf6iae meriidetalj pa den bild som kommit fram i den aktuella internatione a forskningen.. '. Denna effekt beror pe att en person €Ier grupp som vatjs ut fdr n6gon form avpaveflan e er intervention pa grund av dalig funktion i negot avseende av en ren slumpkan forvenbs forbeftras efter en tid. A a sociata e er individuefia funKioner varier;rstarkt overtid tillf6tjd av okAnda e er slumpmassiga faktorer. Den som tigger mycket i atill vid ett visst ti fa e g0r det derfdr trotigen pa grund av sarskitt ogynnsamma,slumpmassiga, omsuindighet€r.

studier i ekonomisk psykologi: 12'l2Forskning om arbetsmotivation, arbetstillfreclssteilelse ochp rod u ktiv itet: e n 6ve rsi KtI detta avsnitt skall vi 9e en kortfattad diskussion av teorier och foBkning bmarbetsmotivation och deras empiriska st6d. Syftet er att ge en oversiK av denaktuella forskningen f6r att belvsa'state of the art" och vitka frage*alhingarsom just nu svssebafter forskarna pa omridet. Vi bvgger huvudsakligen painternationellt publicerad forskning. En del av denna ar av svenskt uBprung,men inte nagon storre del.Allsamhelb- och beteendeforskning kan misstankas ge resultat som drspecifikaf6r den kultur som observationerna gjorts i. Defta galer inte minst alta fragorsom har med arbetsmotivation aG gora (31-34). Det ar darfor viktigt att kritisktutvardera i vilken man resultat ar relevanta i ett annat land an det dar datasamlats in. Mangav de samband som diskuteEs har har dock visat sig temtigengenerellt giltiga och det finns absolut ingen anledning att a priori awisa t examerikansk forskning om arbetsmotivatlon sesom icke tilEmpbar i Sverige.Hirtill kommer aft vardedimensioner och andra kutturaspekter vissertigenintressanta men dera samband med beteende ar svagt. Man kan derfor inte dralangtgaende slutsaBer om beteendeskiltnader uufran nationsjamforelser ivardedimensioner. Det 5r inte heller mdjligt att satta likheBtecken mellanmedeNerden i ett stickprov och verdet fdr alla individer. Det ar mojligt att vissasociala och ekonomiska skeenden drivs av sma nvckelgrupper vars verderingaroch beteenden ar owpiska f6r storre l(ollektiv. papekandet kan svnes banalt,men i ett ganska typis|(t debattinEgg uppmarksammas inte dessa svarigheter allsutan slutsatser dras fran verdegenomsnitt ti alla individers beteende G5l.De teorier for arbetsmotivation som disleteras i aktue forskning (3&38) ar:(i). Behovsteori: antar att det finns grundEggancte behov som ar nara knutna titloch tillgodoses av arbete(iD. Forventansteori: ser arbete som rationellt beteende som utfors for att manforvantar sig beloningar av det(iii). Melsaftningsteori: ser arbete som resultat av att man sta er uDD mal for sitthandlande(iu. Rattviseteori: ser arbetsmotivation som resultatet av att man upptever sigha fatt ratwisa eller oraftvisa bel6ningar Camfort med andra)(v). Attributionsteori: antar aft motivationen starkt paverkasom man uppleveratt man kontrolleras av andra eller ei10

Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en kriset(onomiMatningen av arbeBti fredsstallelse ar eft intressant probtem i sig. fn ftassiskmetod UDl, job descriptive indeD beskrevs i (4A, och ar ett av de mest anvendamaften inom organisationsforskningen. Aldue a arbeten poangterar flerdimensionaliteteni begreppet (43,44). Kompte)(a matt pa arbetsti fredsste etse erdarfor av intresse, se (4$ och (46).uttryck f6r varierande grader av arbetsti fredsstallelse samvarierar medtemperament. Uppvexwariabler befanns vara av betydelse i en(47).studie av Ekaresomliga manniskor er mera generellt benagna en andra att vardera sinarbeBsituationegatiw och att reagera med negativa emotioner (48).Att det trots allt ger att mAta arbetstillfredsstalletse oberoende av affektivdisposition dokumenteras i (49). Konsistensen ijobbattityderjobbOver tid och mellanar Inte pe langa vagar sa fu stiindig som sku e rravas om man vi e forktaraarbetstillfredsstillelse enbart med individens disposition (50), aven om det finnssper av den (51).ca 3Oc% av variansen i arbetsullfredsseeltetse tvcks forvenandegenetsknog na enkomponent som ar helt orelaterad tiil arbets. och organisation_segenskaper (54. En se $or variansandel kan JcM-modelten (se sid. 14) absotutinte fdrklara. Den genetiska komponenten i arbetsrelaterade varden harbefunnit! Iigga omkring 50% ien tvi ingstudie (53); kritik av den genetiskaansatsen har ti bakavisats (54).Arbetstillfredsslallelse har varit och ar en dominerande variabel i titteraturen.Detta .har inte undgett kritik (55). warr har fdreslagit en atternativ ansaG sominneber matning av valbefinnande och haba (56); teiniken vidareutvecktas i storskala i (57). ld6n har, som annars, ar givetvis beroende av att de nyckelord mananvander I enkater (som ordet stress) forstas korrekt av respondenterna (58).. Basdata pe hur menga som er ndjda resp. missnojcta med sift jobb ar avintresse. I en studie i Australien fann man (S9) att omkring 2S% var midsnojda ochatt bara.42V0 skult:e velja samma Wp av jobb om de fick en chans till. eiissing tOO)menar dock att sadana siffror kan vara starkt missvisande och dverskatta (t hurm9ng9.som yar nojda, och fann en stor del av Wligt n6jcla, men ;dlupare sett,,mjssnojdarbetstagare (t ex resignerat n6jda). Rimligei ai en det ivhissnojetggrger-tge pa om man upptever att arbeBmitjdn varit skadlig och gett upphovtill sjukdom; i sin tur er sedana foresta[ningar inte nodvendigtvis ]ortnibbaoemed faktisk arbetsmiUorisk (6.1).Vad paverkararbetsti fredssta elsen? Skildaspekter pa arbetsorganisationgivewisharprovats i forhe ande ti arbetsti fredssta etsb.(62I en studie av forskarefann man en moderat korrelation meltan arbetstillfredsseallelse ochupplevelsen"klimat'av adekvat arbetsfordelning. Effekter pa arbetsti fredsslallelse aviarbetsgruppen pavisades i(63). Ett konstruktivt organisationsklimathade betydande ekonomiskt vdrde i (64), formedtad av eff;kt p6 personitomseftningen.Kommunikation med chefen var en variabet av b;Wdelse f6r11

studier i ekonomisk psykotogi: 121arbetstillfredsstalletse (65). varierande skifttider gav mycket tagre arbetsti -fredsstilleFen fasta, i en studie av sjukskoterskor a6o. udpfl/ da idrvantningarpe jobbet er en faKor som forktaiar en det av aroetsiittireosstattetsen iosnvanstiillda (67).gft2st ger de upprevda, ti ski nad frin de faktiska, forha andena st6Btpaeffektarbetsti fredsstii elsen. En undersdkning av sambanden mellan arbetstill_fredsscellelse och "human resourcefforB (HRH. visar detta (68). sambandet medden objektiva nivan och arbetsti fredsstiillelse var {.10, medan motsvarandesamband f6r den upplevda niven pa HRE-programmet var 0.58.hgen skillnad i arbetstillfreds*allelse kunde noteras mellan anstellda som nattslutnivan i sin karrier och dem som inte gjort det (69). UtOitOninS ocn erfarenhethade inga effekter pe arbetstilfredsstaltelse utover dem som k-unde predicerasmed JcM-modelten (se sid. 14) i en studie av datorbaserat arbete oo). Nv teknikkan dock medfora okad stress och minskact arbetstillfreds*alletse. Ett elempelar nva former for elektronisk overvakning av arbete gl, 72).I en studie av tandEkare befanns dimensionen -respect"avaru den viktigastefdrktaringsfaktorn ti arbetstilfreds*e etse (73, 74i. Defta ar resuttat somfdruenar att fouas upp i andra sammanhang.Zaccaroch Stone (75) menar att upplevd risk ar en viktig aspeK pa ett arbete,liksom inte eKue utmaning. R'sker pa jobbet teder ,iitt htnstaa arbetsti -fredsstallelse (761, se €ven (77). Dock er sambanden mellan obie|(tiv risk ochsubjeKiva risk laga, pe defta omride som p5 andra ogt.Aven den fysiska miUOn er givetvls av betydetse. I en studie av sekreterare fannman c79) ett ganska starKsamband melan arbetsti fredssta else och ti geng titiavskild arbetsplats (r=0.36).vilka konsekvenser har arbetstillfredsstiillelse? sunda f6rnuftet seger att goda rbetltiltfrectsstii etse b6r ge upphov ti okad proctuKivitet. Men soni sa ofta-hardet visat sig att det "sunda fornuftet. inte far stod i forskningsresuttat.praktisKDet finnstaget inga samband meltan arbe8prestation och(80),arbe8tillfredsstiilletseinte he er me an arbeBti fredsste etse hos satjare(8't).och kundti fredsstiiletse. I en stor oversikt (48 studier, 15048 respondenten av forskning om sjukskoterskorsarbetstillfredsstalletse €2) fann man konsistenta och hoga aambahd mellanarbetstillfredsstallelse och stress {-.6,t) och-engagemang (.53}: En metaanalys avf0rs6ljares arbetsti freds$a etse fann ocrsd ett n6gt saribano meo engagemang., r.-Denna. varia-bel metGs med 3 pastaenden: 0 jag bemots inte med den respekt jagfdrtjanal(i jaE ar mycket stott 6ver att vara tandtdkare; fiiD mitt jono rortnipias niedmycket liten prestige.12

sjoberg och lind: Arbetsmotivation i en krisekonomi(0.60), ett legt med prestation (0.15), och even korrelationer omkring 0.4 medarbeBrollens wdlishet (83f.Franvaro ar en viKig konsekvensvariabel. Korrelationen mellan franvaro ocharbetstillfredsstiiltelse i internationellaD studier ligger omkring -0.2(90,91)-forklarad varians i franvaro ar alltsa endast omkring 4% med hjalp av variabelnarbetstillfredsstiiltetse. Liten fdrktaringsgrad fann aven Mastekaasa iga isin studieav konsskillnader i sjukfranvaro. Han fann stOrst sjukfranvaro i yrken somantingen var mans- eller kvinnopraglade, minst i konsneutrala yrken.l(93) gjordes en distinktion mellan legitim och icke legitim franvaro ocn manfann att den senare var starkare relaterad tilt arbetstillfredsstallelse. dock avende-n bara med en korrelation pe -0.29. Franvaro har naturligtvis m6nga(94),orsakeroch er lefta$ att predicera med variabter som specifikt handlir om justfranvaro (95). Befordran tvctces minska frenvaron, medan utebtiven (6nskad bcnf6rvSntad befordran 6kade den (9o. Haccoun och Desgent (94) fann i de flestafaflatt ffenvaro var "legitim', medan en minoritet pi orifring 2oio dven upggavandra skdl an legitima. Stiimningslage befanns av Ceorge tgZl vara en bittrepr-edi|(tor av franvaro an arbetsflllfredsstelletse, med ca 19olo forklarad varians avfren]/-qo ftillsammans med nagra andra variabteb. F6rmatning avstiimningiiag;,se Sjdberg, Svensson och peBson (9O. Motivationsmaft gav ca 15% fdfula;advarians av frenvaro i en aktue undersOkning av (99).Hendrix et al (100) uppnadde en bewdligt mera lovande forklaringsniveavseende"lifefranvaro,0.33, nar de inkluderade prediktorersom matte sjukdom e ereven6'. Daremot kunde de inte fdrktara arbetsprestation battre ain 0.04,troB att de inktuderade ett antat matt pa sjukdom och stress utover detraditionella matten pa arbeBti fredssta else och engagemang. tsin dversikts_artikel om engagemang (10.1) anf6r Hulin st6d for ett myckea svagt sambandmelan fl'arnvaro ocn engagemang, mindre an 0.1.En annan viktig konsekvensvariabetpersonalomsaftning. om den kommervi att ha mera "att saga i ett foljande avsnitt om engagemang. Det kan harnoteras att frenvaro och personalomsdttning meiter-delvis overlappande". Matning av arbetsroltens tvdlighet dist(uteras i €4, g5) och (96). Arbetsro enstydligh€t fdrefaller oftast sakna samband med prestation och franvaro €7). I en studieav larar€ kom bewdetsen av ro ktarhet €me ertid fram i b6de arbe8ti fredsstalletse ochprestation €7)_ Rolltydtighet har i sin tur befunnit samvariera med "assertiveness", a tsiformegan att hivda sig i otika situationer €9).'. Det ar mahenda vansktigt att generalisera just dessa resuttati svenska fdrhi anden,som ju awiker genom att det arsardetes "Ett'att vara fr6nvarande och genom attde ekonomiska konsekvenserna atminstone tidigare varit sA sma. Det ar Uinkbart attdetta innebar att samvariationen mellan franvaro och attitvdvariabler blir storre iSverige, samtidigt som franvaron 6kar.13

Studier i ekonomist( psykologi: 1Zlbeteendetendenser, korrelationen dver 33 stuclier befanns i en metaanalys vara0.33 (102. Samband mellan variabler som just frenvaro och prestation har oftastuderets, och man har funnit ett ganska konsistent negativt samband (103), mentolkningen av sambandet ar inte Ett att gdra.Arbetstillfredsstiillelse har en drivande roll i flera modeller for Dersonalom;eftning,Sven i en mycket ambiti6s studie som kombinerar metaanalvsa medmodellanpassning (1O4). Mark dock att den skattade korrelationen meltanarbetstillf redsstallelse och personalomsaftning i denna studie endast ar {.18(baserad pe 17 studier och 5013 respondenteD - mer an ca 3% av variationenf0rklaras alltsa inte av denna drivande faktor.ovriga faktoreravWp intention attsluta bidrog giv€tvis substantielltill att 6ka andelen forklarad varians.StruKurella modeller fdr kausalanalvs ar nu mycket populara, men resultaten kani hog grad paverkas av mer eller mindre godwckligantaganden om matfeten(105). Olika strulcurer kan vara ekvivalenta och omdjlig att skilja fran varandrai den meningen att de passar lika bra till data (.f06).Smbandet mellan arbetsullfredsstalBelse och peRonalomsaftning kanpaverkas av den generellaffektiva dispositionen sodr en person nar. om naneller hon har en tendens aft reagera negatiw eller positiw pa oet mesta trozl.Fortsaft stod for hvpotesen om ett genere t genomslag f6r negativ affekwitetrapporterades l(108) och (109). Antaganden om effeKen av dvsfunktionellatankemonster pa livs- och arbetsti fredsste etse har aven feft $oi ttlo); dennaforskning skulle vinna pe aft utnyCtja nyare psvkometriska metocter for meranvanserad matning av negativ affekt (11.1).savery (59) fann ett negatiw samband mellan arbetstillfredsslalletse ochkonsumtion av tobak och atkohol. Bewdetsen av arbetscillfredssta else f6rlivstillfredsstellelse har antagits vara stor. Sambandet kan se olika ut beroendepa respondenternas sjalvfortroende (112).Till slut en metodsvnpunK. Analvsniven organisation anvandes i (113) ienundersokning av samband mellan bl a arbetstillfredsstallelse och skolorsprestationer. Den tillkommande fOrktaringstcaften frAn arbeBtillfredsstaltetseoch 'attitvder" (engagemang, stress, anpassning) lag i snitt (median) omkring 6%av variansen i skitda prestationsmatt. Eftersom korretationer nastan alttid Okarnar de beraknas med organisationer i stellet for individer som enheter erresultatet inte forvenande, isjalva verket ganska magert.2.2 Engagemang i jobb och faretag". Metaanarys ar en-term som syftar pa Overgripande kvantitativ anatys av ett flertalstudier av en given fregeste ninE. De samband som erha iG i enskitda saudier retaterastill de speciella omsttndigheter som utmerker dem..14

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en t(risekonomiEn mvcket ofta anvand variabel ar engagemang/identifikation (committmenO.har for enkelhetskull kallad engagemang. Har som sa ofta visar sig forskningenutvecklas mot mera nyanserade, fterdimensionella, matt (.114). AffeKiv reaktionpa foretaget ('affective commitment"l ar en dimenslon; engagemang i aftfortsatta ett atagande ('continuance commitment") en annan. Dessa tvidimensioner kanske kan kallas affelciw engagemang och ihardighet.Eisenberger et al. har foreslagit att engagemang uppkommer genom att denanslellde upplever ett st6d fran foretaget, en upplevelse som I sin tur leder titlkenslan av skyldighet att atergalda ('115)- Shore och WaVne visar att denn ansatstill engagemang tycks vara mera lovancte (1,tO and affe|(tiw engagemang ochiherdighet.Eng?gemang kan maas m avs pa sadant som arbeBuppgifter, kamrater,formen och chefer, foretagets ledning och foretaget som sadant fi,17). tiksomman mater engagemang ijobb och f0retag kan man mata moBvarande begreppm avs pa facket. Separata dimensioner f6r engagemang och tiltfredsstalletse medfacket har foreslagits i (1181 och dokumenteras i (1i9) med data fran Kanada ochSverige och i (120). Meyer, Allen och Smith visade pe m6jligheten och betvdelsenav att separat mata engagemang i foretaget och i yrket (121). Engagemang iarbetet har bewdelsefulla samband med familjelivet (,t2A.Engagemang ar ingalunda nagoten gang f6ralta givet;sjunkande engagemangover en period av 2 ers anstAllning rapporterades i (23t.6vet tiingrb tiO fannman tuartom (124) en okning. Sambandet mellan ansls ningstid/etder ochengagemang er legt, omkring 0..1 (125).De samband som kan uppmetas med arbetsprestation och engagemang iforetaget ligger omkring 0.'t (126) entigt en mycket omfattande oversitd;vforskningen pa omradet. Foga andras i denna stutsats av mera aKue ametaanalyser;(127) och (128). Distinldionen mellan olika tvperav engagemangnar gett m-arginell forbeftring av preditcionen av prestation (129). Det tycksfinnas ett nagot starkare samband mellan engagemang och personatomsattning -omkring -0.25- men aven med denna variabet har vi a tge over 90% oforktaradvarians (101). Ett mycket ambitiost arbete med detatjerat mode bygge avpersonalomsattningsdimensionen gav endast A% fi)rklarad varians (130). FOryngre anstellda tycktes sambandet vara negot hogre, omkring -0.35, om tidenmellan matningen av engagemang och ansElhingens upphorande var kort (13.1).F0rklaringsgradenalltsa leg. Det er emellertid troligen denna relation mellanengagemang och personalomsaftning som dr framsta orsaken ti forskarnasintresse f0r engagemangsdimensionen.Det forefaller som om forskarna pe omradet alltfor mvcketar sannolikhetervid provning av nollhypotesom indikation pa sambandsstvrka, se 6ven virametoclkommentarer (sid. 29). pi annat seft kan vi inte forklara att Ktine och15

studier i ekonomisk psvkologi: 121Peters ('132) kallar ett samband pe 0.2 mellan personalomsattning och engagemangfor 'substantial'. lee (133) provade Mobleys (134) modell fOr personalomseftningoch fann ett Rlverde pa 0.05, al|se 5% forklarad varians, inte sarskiltuppmuntrand,e. De enda prediktorerna av nagon betydelse varavsikten act stuta,samtankar pa att stuta, arbetstillfreds*allelse saknade bewctelse. Avsikt att slutatvcktes nagot battre forklaras av upptevelsen av oretwisa an av arbeBtillfredsstellelsei en studie av Dalley och Kirk (135r. Annu ett f6rstag av visst intressekommer fren foBkning i (136), dar man fann effekter av upptevd makt ocnkontroll: ju mera makt desto mindre tendens att 'stuta" (studien r6rde ensimulerad arbeBsituation). Manga variabler fdrutom engagemang samvaneraralltsa med personalomsattning.Det ar naturligtvis en helt annan sak aft prediceraysrkfen att sluta snarare anvem som faktiskt g0r det. McNei y och Goldsmith t137t fann, i en studie avsaljare, att ett antal matt pa a rbetstillfredssta ltelse kunde predicera omkring 35%av..variansen i aysikf, dock ej for dem som presterade mest. For man fdrelag destorsta regressionsvikterna for lon och jobbet i sig, for kvinnor var arbetskamraternaoch foretagets policy viktigast. Ndstan e)GK samma forktaringsniva fannSchmid (138). Schmidslutsats var dock att olika processer t(unde leda fram tillbeslutet aft sok annat arbete, se dven forskningen om arbetskarrtarer (139) . Deter m6jligt att battre forklaring av personalomsattning kan uppnas om man skitjermellan kvalitatiw olika processer som ledertillatt man slutar en anstallning (140).Ett intressant exempel ar effetcen av extrema beloningar, som appellerar tilltopP-presterare, men som kan fe dem som inte ar riktigt lika kapabla, och somalltsa ej kommer ifrega fOr extrema betoningar, aft temna en orq;nisadion ttafl.Annu hdgre forklaringsgrad av avsiK rapporterudes i (42tt her var den klartviktigaste prediktorn engagemang. I en annan studie fann man att 25% iavsiKl(unde predlceEs (,143). Ti skott i forktaringsgrad uppkom nar man lade tillpersonlighetsvariabeln 'self-monitoring. (ung. tendens att bete sig sociatttaldisko med 4% varvid man uppnedde totalt 47o/o (Mt, ett mycket hogt verde,vert att f6lja upp. sjatufdrtroende var en ganska effektiv prediKor i en studie aiSadri och Robertson (145), aven prestation var ganska starkt retaterat till dennavariabel.Ner det galler peBonalomsettning kan det dessutom vara sa att en berydandedel av avgengarna ar mer elter mindre ofrivilliga . anstaltda som har 16gproduktivitet kan komma att bti avskedade er uppmanade att stuta (146).Engagemang kan ockse ha en ha en negatiy betydelse, om det dr ett uttryck foratt man saknar alternativ eller ser ett bwe avjobb som en stor belastning (14D,se aven (148).Forskningen har knappast alls tagit skillnaden mellan offenflig och privat sektorner det galler arbeBmotivation. Schou fann i sin avhandling att ingenjoreranslellda inom kommunala forvaltningar hade bewdligt lagre arbetsmotivation,enligt de traditionella dimensioner som han anvende for aft mata begreppet, an16

sj6berg och Lincl: Arbetsmotivation i en kriset(onomiprivatanstalld-a (149). I samhe sagda foretag tyctces engagemanget hos chefernavara mindre an i privaE, ien grekisk studie (150).2.3 BehovsteoretiskansatserDen i Sverige dominerande synen pa arbebmotivationen elter annan variantav behovsteori. Maslow er ett kant namn inom denna skola och han har gjortmycket for aff befa$a tron p5 en s k behovshierarki. Entigt Masto\ /s popularaspekutationer finns det en hierarki av'behov., trSn rysioiogisra oveilevnads_behov till mera soclatt inriktade behov och pa "toppen' behovet av sjalvforverkli.!-and€.vi sku e entigt Mastow b6rja med att iiitfredsstii a behov;tangstned" f6r att sedan vandra uppat mot en "h6gre. niva.Detta ar id6er som ar a ment acrepterade och de framstells som vetenskaptigtetabterade i manga tarobocker for gvmnasiet och h6gskotor. oevel med vantigt sunt fornuft - och jtammeiJciiSfdrmodtigen aiOet Oai iom oe nar sittegentliga ursprung. TroB denna spridda tiittro ti Maslows id6er er detvetenskapliga stddet for id€erna ytteJst brackligt (.19, 151). Forskningen omMaslows spekula-tioner Wcks ha mer eller mindre avstainat, men Kanfar anfornagra arbeten fran 8o-talet som ger samma negativa resuttat som tidigarearbeten (152).-.Mycket stor uppmarksamhet haregnats Hackman och Oldhams (12, 153) modetlfor jobbegenskaper UCM-moden) och deras betvdetse. OmAttande forskninghar-genomfortsatt prova deras antaganden.(154-156)oversiKer av denna torsknin!visar emellertid att de hogsta genomsnituiga sambanden me a;upptevda )obbegenskaper och arbetsprestation ligger omkring 0.15, d v s JCM_modellen "forklarar"inte meran ca 2% av variansen iarbetspresiation. Liknande,mycket liqarftirktaringsnivan avjobbegenskaper entigt:Crii| pi personaromsactningen(157l. Nagol h6gre samband kan irotigeh erhetEs i visjilimmannang omman analvserar forkomsten av icke tinjara regressioner (159). gen ochbeck. (87) Ho en_anfor vissa betanktigheter kring de l6ga samOanO5n melanvariablerJCM-och produktivitet men kan inte hanvisa till vasenfligt frogre vaiOenurder undra metodologiska omstandigheter. De diskuterar om-korretationernaraknas for ett givet jobb och en fldpunkt, 6ver tidpunKer e er over jobb (ochtidpunkteD.llqra typer av matt tyctG ge tiknande resultat. | (159)pafann man en korretation0.2s meltan jobbkomptexitet och antat forbaftringsforslag,paoch samma niveKorretauonen me an prosociatt beteende och jobbkomplexitet.. upplevda jobbegenskaper kan vara teoretiskt intressanta att stuoera menKandeInte paverkas direK om man vill genomfora forandringar. Man tvingasarbetademed egenskaper som i negon mening ar objektiv;. Forskninge-n om't7

studier i ekonomisk psykologi: 121sambandet mellan objektiva och upplevda Jobbegenskaper har visat pa mvcketblygsamma samband, och sambanclet mellan objeKivajobbegenskaper och JCMmodellenskonsekvenseravjobbegenskaper (t exarbetstillfredsste else) wder p6nollsamband (160t. Litteraturen om arbeBvardering visar hur probtematiskt detkan vara att beskriva dimensionerna i ett jobb (161).Komplexitet ijobbet leder aven till helt andra Wper av effekter an dem somhar att gora med arbeBti fredssta etse. Komptexa uppgifter er ofta svara ochkomplexitet leder till okade ski nader i prestation me an otika Dersoner (162).Det er i sjaMa v-erket ett ganska rimtigt antagande aft kognitiva strategler ochkognitiv formaga svarar for storre variation an motivation ner det gallerarbeBprestation. Analysen av arbetets kognitiva inneha ar emellertid ennu barai ett initialt skede (163,,t64t.Utvidgning av arbeBuppgifterna kan ske pa menga satt, och resultaten kan blihogst skiftande, se (1651. I det sistnemndarbetet fann forskarna, i en studie avtjansteman och chefer i ett finansbolag, att utokning au antalet uppgifter hadenegativa effekter (flera fel, mera stresg, medan de fann positiva effeKer av attarbetet utokades ti att omfatta ftera innehe smassiga omraden ("knowledgeenlargement").Manga studier av JCM-modellen har ptagats av metodologiska probtem. Det ermvcket WeKamt hur man skalltotka verdet av beddmningal av motivationsvardetav ett jobb med en viss upplaggning (166). Hafti kommer att JCM-modennar en matematisk form som teder till specie a problem vid dess provning (167).Modellen antar namligen att vissa faktorer har en multiplikativ relation medandra, och provningen blir darfor i hdg grad beroende av att man kunnat9egtamqa ska-lornas nollpu_nkter. Det ar vat kant att psvkotog'sk metning sa anlyckats gora negot dvtikt pe eft overtvgande saft.Forskningen visar emellertid pa vissa positiva resultat nar det galler arbetstillfredsstallelse.JCM-moden och liknande ansatser forefaller kunna ge bidrag tillmetodik for att skapa jobb som ger dkad trivsel och okat subjektiw v'tbefinnande,atminstone f0r vissa grupper av ansta da.Herzberg (168, 169) var tidigt ute med ett budskap som mvcket liknar JcMmodelleneven om det ar mindre genomarbetat. Enligt Henbergs modelt berorarbetsmotivationen av 'hvgien".faktorer (on, prestige), som man aldrig kan faf6r mycket av, och 'egenuiga" motivatorer (prestation, att fe anvenda ochuweckla sin formega, att fa ansvar, etd. Arbetsmotivationen krever att badaWpern av behov tillfredsstalb- Herzberg pastod vidare att den enda 'verkliga,,motivationen (till skilhad fren vad han lGltar.movemenBlden som upplevsnar man kan utveckla sig sjetv, och den i sin tur kan bara tillfredsstallas medarbetsber'kning och konkret sociatt samspel. Finanwerksamhet och datorkommunikationleder enligt Hezberg ti en kenslokall attiwd som i sin tur minskarmotivationen (och pa siK prestationerna). Forskare som varit verksamma De18

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en kriset(onomidetta omrade har dock inte rapporterat resuttat som Overensstammer meddenna tanke, se t ex ('1701.Hezbergs pastaenden i en poputar oversiktsartikel i Harvard Business Reviewar faktisK forbluffande svagt underbyggd i data. Han hade samlat in data oasituationer som enligt de svarande lett till extrem tillfredsstAllelse eller extr€motillfredsslellelse. Han fann att det var otika falcorer som var forknippade medtillfredsstiillelsejamf6rt med dem som namndes tillsammans med missndje. Meneftersom det mest handlade om framgang och misslvckande pa jobbet kanresultaten latt forl(laras av att man tenderar att forklara framgang med andrabegrepp en misslyckande. Furnham, Sadka och Brewin (171) har f 6 studerat justattribution av orsaker till arbetsrelaterade hendelser och funnit vissa sambandmellan arbetstillfredsstelletse och aftribution av positiva hendetser. Metodik foratt studera hur mainniskor faktisK tanker om orsaker har utvecklaB i t172t.Aftributionens bgtvdetse ar vatkand fran socialpsvkologisk attributionsforskning,eft omrade dar man lagt ned mvcket mcida pd-att beskriva hurmanniskor forklarareget och andras beteende (29). En sadan .spontan',forklarinohar naturligwis inte mycket aft g6ra med vad som fak6rs(f varit orsaken tillhendelsen i fraga (173). satunda var den oftast namndaspekten pa u fredsstetle.lsei Hezbergstudie prestation, d v s att man tyckats gdra nagot. Den oftastndmndaspeKen pa missnoje var "ledningen, foretaget", och bakom skymtar attman vill skylla ett misslyckande pe andra.Lonen som i denna litteratur ansesakna mojlighet att peverka den 'vefl(tiga.motivationenamndes inte sa ofta vare sig isamband med extrem tiltfredssial_lelse eller extremt missn6je, men i beda falten var den ungefar lika vanlig. Det arsvart att for*a hur man kunnat dra si starka sluBatser om lonen fren dessa ochliknande data.Eftersom Herzbergs artikel fran 1968 (omtrycK 1997) emeltertid er den somunder tfderna uppmarKammats mest av a t som Harvard Business Reviewpublicerat (1.2 miljoner sartrycksbesta ningar!) har vi sett det som befogat aftagna den ovansteende utrymme, aven om andra senare har publiceratbaftredata. Fried och Ferris (154 namner fa|(tisK inte Herz berg alts, men nar det gallerberikade jobb citerar de som ovan namnts forskning som visat att Hezbergsursprungliga id6, dvertagen av JcM-moden, inte he er. Thierry (174 pepet(,ratt inget tyder pa att lon inte kan vara motiverande - Hezbdrg nai ehOartetablerat en mW.Maslow-Herz berg-JcM-modellen har altsa underkastats en mvcket omfattandeprovning i framfdr altt amerikansk forskning. Resultaten Wder pe att det kanfinnas vissa svaga samband mellan dess ,,behovsbaserade', svn pa arbetsmotivatlonoch arbeBprestation och produKivitet, men sambanden ar extremtsvaga. lsfo,ra och noggrannt genomforda studier kan man kunnat uppmatasamband pe niven 0.1-0.2 i korrelationstermer.19

studier i el(onomist( psykologi: 121En del forskare har fdrestagit aft battre resultat kanske kan erhallas medmodifierade versioner av JcM-moden. ModeratoreffeKer pavisades(,175).Medcof (176) provade en ansatsom innebar att "groMh need" anvandesommoderatorvariabel - endast de som 69 h09t i denna variabel tycktes reagerapositiw pa jobbinneha som inneb,r positiva mojtigheter'atr uwecr

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en t(risekonomibeEVdelsen att vilja arbeta. Delta kommer vi att gdra i de empiriska studier somredovisasenare i denna rapport.2.5 Ekonomiska incitament och andra belhningarEkonomiska incitament paverkar arbetsmotivationen och produktiviteten 1192,183), men sambanden ar inte enkla och peverl€s av mansa faKorer (18O(.t8S).Osterman sager isitt bidrag till produKivitetsdelegationens rapport (1$ att"Allting Wder pi att ackordsarbete hOjer produktiviteten". 6id. 53)Den som vill meta effekten av incitament meste givetvis skaffa matt Daprestation och produKivitet och framgeng. Kriterier pa framgang ijobbet hardiskuterats lange inom arbetspsykologin (186). En utforlig genomgang av dettatema ges av Borman (187}. Tendensen att vidga begreppet arbetsprestation f6ratt aven ta hansyn tilt nytuga insaBer som inte explicit kEvs diskuteras i (1gB).Ett speciellt problem ar sjauskattad tramg6ng (189). sambandet mellan chefersbeddmning och anstelldas egen bed6mning av sin arbeBprestationofta legt,men kan forbattras genom information om vad som verderas (,t90). Bed6mningav ledningens fdrmaga, utford av de anslellda, har anatvseraB ttgt, 1921. t enstudie av brandsoldater fann man (193) god overens*ammetse mellan 6ver- ochunderordnades bed6mning av chefer pa mellanniva, och deras prestationsnivavar aven relaterad till arbetstillfredsstallelse (egen och underordnades).Cuzzo papekar att effekternav ekonomiska incitament ar varierande och intealltid positiva. Det pubticeras ockse regetbundet studier som ger svaga ellerobefintliga samband, se t ex {194}. Men effekternav i stort sett vad som netsti samhdlls- och beteendevetenskap torde kunna beskrivas pe det saftet. Det finnsmanga faktorer som piverkar de fenomen som studeras, och de ar svera attrenodla-Man ('195) har funnit att de verden som manniskor (inom Ec) rangordnar hogstnar det geller arbete ar:1. Bra betalt.2. TrevligarbeBkamrater.3. Anstallningstrygghet.4. Etl intressant jobb.Intressant nog visar sovjetiska undersokningar att arbetare i davarandeSovjetunionen, trots lega l6ner, rankade tonen som en ganska obetydlig faKor(196) och s€de sig festa storre vikt vid arbetsinnehel och bostadsstandard. EntigtStanding Ar det dock hett ktart aft tag ton teder ti tag produKivitet, och htntolkade dessa data som uttryck fOr traderade normer. Det kan ju ocksa tenkas attman tonar ned lonen i ett samhalle som ande, med hjalp av skattelagar och

Studier i ekonomisk psykologi: 121kontroll av lonespridningen pa annat satt (centralstyrda forhandlingar ar ettexempeD effeKivt mowerkar individernas forsok att genom arbete noja sinlevnadsstandard. Senare ryska data visar aterigen p6 nedtoning av lonen (sist av10). De viKigaste vardena var mojlighetill befordran och utveckling, att varadelaKig samt ett intressant jobb (192- De stora skilhaderna mellan chefersuppfattning om vad som motiverade deras an$allda och vad som falcls|(t gjordedet i denna undersokning, var intressanta. | ryska data fanns nemligen en hogn e g ativ korrelation mellan dessa bed6mni n gar.Rattvis l6n och ratwis befordran samvarierar med arbetstillfreds$a else - ienmetaanalys i (198) leg vardena pa dessa korrelationer i genomsnitt pa 0.28 och0.43, se aven (199) for en studie av anstii da vid ett Tv-botag. I en studie (2oo)fann man lil(nande, ganska h6ga, korretationer f6r tva retwisedimensioner e enasidan, arbeBtillfredssullelse och engagemang 6 den andra, se aven co1). Fortsattutveckling pa detta omrede teder till mem nyanserad metning av upplevdraftvisa med lonen c02, 203)- om man upptever sig ha faft for tag ton pa grundav fordomar och att man diskrimineras pa grund av t ex kon (204) eller etnistdursprung (2051 torde detta ytterligare sanka motivationen. Om man upplever sigha oratwist leg l6n medan toppchefer upplevs ha oraftvist hog l6n (och andraformaner) minskar detta troligen produktiviteten e06). Det kan tillaggas att dettorde vafa mycket svert afi te acceptans for hoga toner, gyttene fatGiarmsavtatmm bland dem som aldrig har en chans aft fa del av sidana formaner. Isynnerhet ar det svert att fa acceptans f6r avtal av denna typ som ej innehA eren koppling mellan prestation och f6rm:ner, e er en negativ koppting(misslyckande "belonas"med 1o-tals miUoner i form av ett uflost fatbkermsavtaD.Lonespridning kan, mera allment, ha negativa effekter, isvnnerhet btand demsom har de lagre lonerna (202.En hypotes ar aft bede "for h6g" och ,for Eg" t6n sku e upptevas negativt.Perry fann emellertid att de som .f6r hog" lon ingatunda var missnojda, de varwertom de mest n6jda (200.Det ar en intressant fraga hur man tillskriver eft fdretags framgang ellermisslyckande till olika personer och personalgrupper. vissa fOretagsledara tycksha en tendens att tillskriva framgangar ti sina personliga insatser. Detta kannaturligtvis vara sant ibland, men kanskejnte lika ofta som det faktisK gors. Ochdet kan som sagt ha en negativ effekt pa ovriga ansta das arbeBmotitation.Metningen av tillfredsstitlelse med lonen ar ett intressant problem isig. Ennoggrann psykometrisk studie (209) visade att Heneman och Schwabs struKureltaforslag kunde replikeras p10), se aven (211). De foreslog fvra faktorer:1. Nive pa tonen.2. L0neokning.3. Ovriga fdrmaner.22

Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en l(risekonomi4. Struktur och administration.Judge lyckades aven verifiera ett antal hypoteser om vilka faKorer sompeverl€r nojdhet med lonen (2o9).hforandet av incitamentsystem kan ha negativa effeKer, t ex om det gellerenfArendring till ett svstem som innebar att produldivitet premierastarK (212).lcke desto mindre fortsetter forskningen pa omradet aft rapportera pa det hetataget posltiva effeKer av prestationsldnesvstem c13). Trots frekvent f6rekomstav prestationsloner er det bewdligt stdrre variation i arbetsprestation an i l6n(214). Hur man vauer olika beloningssystem diskuteras av C1$.I sjalva verket ar skillnaderna mellan individer i de flesta sammanhang enormtstora, och dessa skillnader har mycket bewdandeffekter f6r bl a produktivitetoch sakerhet i moderna tekniska svstem (2'16). Rimland och Larson skriver:"lt becomes clear that the differences amonE individualsperformance levets areenormous. This fact is especially important in an incr€asingly technological wortd,which places ever greater demands upon people, and in which human error canproduce catastrophiconsequences". Gid. 572).Upplevd l6n kan aven studeras med utgangspunkt i 'psykofysiska' begrepp,som retningstrOskel och upplevelsefunKion. En undersokning visar dels attprocentuella paslag pa lonen tvcks upplevasom likverdiga oavsett hur stora dear absolut sett, dels att effeKen av peslag Wcks folja en avtagande marginalnwtofunKion(212.Om man tar bort den individuella beloningen uppkommer probtemet'free medriders", att somliga inte bidrar till gruppen se mvcket som de skulte kunna(och borde) g0ra. Oversiktsartiklar om detta probtem har nyligen publicerats (219,219). hforande av negon form av individuella incitament foresEsom en uwegur dilemmat, inte minst for att forbattra effeKiviteten hos de internationelltmycketfrel(venta'gain-sharing" programmen (220). Delagarskap och vinstdetning0l€r kraftigt i lander som Kanada 1221t.En rak timlon tycks emellertid foredras av de flesta kollektivan*e da ellermotsvarande, atminstone i usA. osterman (13) citerar en usA-studie fren 1988"dar 63.2ok f6redrog rak timlon, och resten negon form av incitamenBlon. Densenare gruppen var dock 50% storre an den som kom i atnjutande av incitamentsloni negon form. Det hade Varit intressant aft veta om de som vilte haincitamentston ocksa i alhenhet var de som faktiskt hade sadan lon, om de sominte vill ha den hade tidigare erfarenhet av en sedan loneform, vilka de ev.positiva och negativa effekterna varsom man upplevde att de olika l6neformernahade, osv. Kanske tog studien upp nigot av detta, men eftersom referensena. Ej upptagen i Ostermans referenslista.

studier i ekonomisl( psyl(ologi: 121hos osterman ar ofull*endig ar den inte latt att lokatisera. Thierry (174) papekadeatt det finns en tendens att efterfraga ett annat beloningssystem an det manf0r tillfallet har tillgang till; grannens gres verkar a tid gronare.Det finns menga forskningsresultat att referera till ner det galler ekonomiskafaKorers betydelse fdr arbeBprestation. En oversiK ges av Thierry (74L Hanmenar attju klarare sambandet upplevs mellan arbeBprestation och t0n, destostorre arbetstillfredsslallelse- Nagon form av ackordston kan ocksa leda ti aftman kanner kontroll 6ver sin situation- Prestationen befanns oka om deekonomislG incitamenten f6r topp-prestation varierade starkt, i en studie avbiftevlingar (222. Rutinarbete utan inbvggda ekonomiska incitament blir ilangden mordande f6r intresset, och uftrakningen leder troligen till minskada rbetstillfredsstii etse t223,224r.Holmlund (225) stodjer sig pa effektivitetsloneteorin f6r sin slutsats om justclessa faktorers betydelse och pekar pA bewdelsen av "reffvis" l6n. Ackordsl0nenseffel(t kan ej helt forklaras med att den attraherar h0gproduktiv arbetskraft, pisvenska data citerade av Holmlund kvarster en l6neski nad De 5% me antimanstallda och ackordsanstallda arbetare n6r denna faktorer beaktats.Aven arbetsldshet (kanske snarare risken att bli arbetslOs) WcK Oka arbeGintensiteten.Risken att bli arbetsl0s tycktes ha ett omvent U-format samband medarbeBmotivation (226), atminstone f6r dem som hacte stort ekonomiskt behovav arbeBinkomsten ifriga. M a o: storstarbetsprestationen gjordes av dem somvar moderat osakra pe afi ft behetla sina jobb. Attitycterna efter uppsdgning iraven intressanta: storst negativ effekt fann man rimligt nog hos oem somtidigare hade haft ett hogt engagemang och som anseg sig oratwist behandtacteav foretaget (227't. Eflekterna pe de etersteende ansteltda ("survivorsl harrelaterats till upplevd retwisa (228) och arbetsinneha (229).Ytterligare nagra aktuella exempel pa sambandet l6n - prestation skallges har.Gerhart och Milkovich Q3Ol tann i en studie av ca 14000 amerikanska chefer patopp- och mellannive att ldnetillagg, dock inte bast6n, korreteEde medprestation. Blygsamma korrelationer mellan fortagets framgang och chefers tonrapporterades i (231), starkare resultat eterfinns dock i p32). Forskningsresuttatennar det galler just toppchefers loner betraKas som tamligen entyctiga: enknwning bOr ske mellan chefens lon och foretageB framging ttgs). Atminstonetorde ett negativt samband ft ex kraftigt tilltagna fallskarmsavtal tilt chefer sommisslyckaB) knappast ha positiva effeKer pa cheferna i fraga, deras eftertredareoch kolleger, eller pe den ovriga personalen.ProduKiviteten bland engelska kolgruvearbetare har relaterats ti 16nesystem(233), sa aven hos rysk arbetare under transitionen till marknadsekonomi (234).Holzer (235) fann dock aft medan erfarenhet och utbildning Wcktes ha betydetsefdr produktiviteten hade l0nen inget tillskott ut6ver dessa variabter. Utbildningutover vad som kravs for ettjobb ("surplus schooling") tycks ha en negativ effekt24

Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en kriset(onomipa arbetstillfredsstettetse och (m6jtigen) pa produt(tivitet Q36,237). Khan ochMoorow fann att det viktiga var uppreyelsen av att vara "0verkva ficerad", inteom man faktisK var det. Aterigen bekraftas tesen om upplevelsernas primarabetvdelse.lnte heller i (238) kunde man finna stod f6r ett samband me an Droduktivitetoch lon utan talar i stdllet om psvkologiska och sociologiska faktorer som "moredetermined management" (sid. 309) i en analys av clen brittiska produktivitetsokningenunder SGtalet. cuests artlkel ar even intressant f6r sin analys avbewdelsen av anstrangning (efforo i sammanhanget, dar han aterigenrapporterar negativa resultat- Aven energiintag och andra aspercer p6naringstillforsel har svaga relationer till produktivitet (239). A andra sidan fannBrudley, Estrin & Tavlor (240) isin studie av detagarskap och produktivitet att:"it is clear that the cluster of policies pursued by the partnershlp high wages, highbenefiB, profitsharing, employee ownership, and open communication) is nked tohigh productivw." (sid. 401).Aven Klein och Hall (24'1) fann ett samband meltan delegarskap och arbetstillfredsstallelse,se even Holmlund (2251, schuster e42), Hammer (243) och enteoretisk analys av Pierce, Rubenfeld och Morgan (2441. | (2451tann man positivaeffeKer av delegarskap, liksom i (24O. Schou (149) fann en positiv effekt avdelagarskap isma foretag, ej i stora, Cetin och Sundstrom inga effeKer avkonvertibler pa attityder (247). Buchko fann positiva effetcerav delagarskap ochn0jdhet med de ekonomiska villkoren i detta och ett antal traditionelta variablersom arbetstillf redssullelse, engagemang och avsikt att stuta. sambandet medupphorande av an*allning var ganska hdgt (248).Kelly och Kelly (249) gav"N.ewen oversikt av brittisk och amerikansk forskning omIndustrials Relations" (NtR), vari de inkluderade bede detegarskap ochsjalvstyrande grupper (men inte arbeButformning). De varspecielt antresjeradeav de anstalldas aftiwder'Themtill foretag och tedning, av hur utbredd inste ningenand Us" var. De fann att NtR iallmenhet uppfattades mvcket positivt.troligen darfdr aft det ofta innebar en ekonomisk vinst, men aft det inte kundebeldggas nagon effekt pe aftitvderna, sarskilt inte i undersokningar av godkvalitet. lcke desto mindre medf6rde NtR ett okat intresse bland de anstallda f6rforetagets ekonomiska framging. Ke y och Kelly 96r inte alls in pa deneventuella effekten pe produKiviteten. Man kan ocKa frega sig hur vilcigattityden 'Them and Us" ar. tsin tur kan skaletill attitvden Them and us,' en delfinnas i att fackliga ledare mowerkat en integration av varderingar."The picture that emerges is that of a classic lowtrust, adveBerial response, in whichthere was no trace of stewards acknowledging company success as a superordinategoal.'(p.38).Man fregar sig om svenska forhallanden inte ar meru positiva, i den studie somrefereras nedan (2) fOrefaller det onekligen som om sd sku e vara fa et.25

Studier i ekonomisk psykologi:121atminstone ner det galler relationen meltan foretagsledning och lokalt fack.Eventuella negativa effeKer av facktig verksamhet pa produktiviteten i Englandanses f 6 ha minskat P50).Ekonomiska incitament Wcks ha effekt framst om de er beroende avarbeBinsaB, kvantitet och kvalitet, och de anscellda er khra over att sa ar faltet(251). Aven i USA svndas mot detta. Plawin och Suied eS2, ?ann att minctre dn 18av de anstdllda som besvaradett frigeformular upplevde att det fanns ettsamband mellan deras arbetsinsats och den beloning de fick f6r den. Defta arWterst anmarkningsvart med tanke pA att det anses vara en central komDonenti ett strategislc beloningssystem aft de anstalldanser att det finns eft sambandmellan den lon de far och den arbetsinsaB de gdr (253).Kvalite6cirklar har daremot inte befunnits ge reliabla forbaftringar i produktivitet(254), aven om man funnit (overgaende) effekter pa engagemang ocharbetstillfreds*allelse (27). En nagot annorlunda bild ger mera gtobala programutvarderingar.Porras och Robertson summer:tr 63 studier av olika sortersintervention och finner overvagande positiva effekter i ca 50% av fa en, nar detgaller vad de kallar "Organlzational arrangemenB" och "Sociat factoB" (2SS).Exempel pa den forstnemnda kategorin er formella strukturer som kvatitetscirkEr,pa den sistnemnda gruppbitdning.Na$an all forskning pa omradet arbeBmotivation har berort anstallcla. inteegenforetagare. I en studie av den sistnamnda gruppen fann man (256) att dessahade i viss m;n hogre arbetstillfredssgeltelse och engagemang, och attsambandet mellan arbetstillfredsslallelse och livsti f redsste etse var hogre -arbetetycktes mera integrerat som en det av hela livssituationenAllment kan man allts'6 sega att ekonomiska incitament ger en starkt positiveffekt pa arbetsmotivation (257t, even om den varierar istorlek (259). Grev ochGelfond c59) fttpporteEr att mycket framgangsrika storforetag tycks ha micketav sin framgang att tacka for en tyckad kombination av hoga ingingst6nei somattraherar kompetenta personer samt prestationsrelaterade lonetillagg.Ett par arbeten tar upp j,imforelser i stvrka mellan olika sorteB interventionsom syftat till att hoja arbetsmotivationen Q57, 259). Man studerade, forutomekonomiska incitament, malsattning, arbetsberikning och medinftWande.Effelcernav de ekonomiska incitamenten var i sarklass storst (genomsnitfligprestationsforbaftring 3oo/ot; sam* var medinftvtande (0.5%). Ett annatperspektiv ar det som ges av organisationsutveckting.L0nesystem vidareutvecklas nu i stor skala f6r att an mera effektivt uppmuntratill goda arbetsinsatser. Ett aktuellt citat ur branschtidskriften personnet Journatbeskriver Eget i usA och fer avstuta deta avsnitt e6o):

Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation I en krisekonomi"...we'restarting to see tremendous changes in the way thatjobs are evaluated andpeople are comDensated.None of these changes is more significanthan the effort underwav In manycompanies to make employees think of themselves as business partners by sharingwith them both the financiat risk and rewards of doing buslness. tn the lexicon ofcompensaflon, this effort is known as variabte pay. tt represents an aftempt tbmotivate and reward individuats by tinking the size of their paychecK to certainmeasurabte accomplishmen6.' 6id. 648-64c).2.6 AttributionsteoriEkonomiska incitament eller "yttre" betoningar ar givewis inte de endabetydelsefulla faktorerna for arbetsmotivationen. Derai effekter minskar e erforsvinner helt i situationer dar de objektiw mer e er mindre radeEs ut, t ex iisraeliska kibbutzer (26,t) e er i sverige under 70. och 8o-taten (5). Fra6an arsnarast om de kan forenas med andra laktorer som intresse, eller om ekonomiskabeloningar tenderar att motverka intresse for jobbed DenpunKensenare stend_er fal(tiskt inte ovanlig, se t ex Deci (262) och Stymne (263) och forfaktasi attributionsteorin f6r arbeBmotivation. KaEe oci Thompson 1264) harfdljande att saga om detta argument:"However,there are two rejoinders to this ffiticism: (a) No one has shown that inactual employmentsituations useof extrinsic reinforcement reduces totat motivation!o lvork; and (b) designing wort so that it is maxima v setf-reinforcing andintrinsicatfv rewarding is not inconsistent witn the basic notibn of rewarding goodperformance..Jnis, in fact, appeaB to be the way organizational reward systems aremovinE." (sid. 149, vAr kursivering).Decis teori for inre motivation (intrinsic motivation) (265) ar ett viKigt exempelpa attributionsteori och den fortsafter att intressera forsami izsel. (anincitament, t ex pen-gar,vttreverkligen minska denna tvp av motivation? Om enyl,pSift enSaSerar pa ett inre plan kan denna effekt kanst

studier i ekonomisk psYkologi: 121berydligt mera forskning, liksom fragan om kreativitet och innovationer iforhallande till extern beloning (263). Det wcks vara en vantig uppfattning attextern b-eloning inte kan 6ka kreativiteten, mot denna kan anforas forskning somtyder pa det motsatta Q74t, men omredet ar komptext och svaga negativaeffekter av t ex social kontroll pe kreativitet har observeftlts (27S).2.7 Melseftningar, kontro , fOrvAntuingar(1). Det kan finnas ett bewdande utrymme att hoja produKiviteten - det er 6ngtl(Var till taket.Locke har under lang tid studerat prestation, motivation och malsaftning (276)och even utformat ett instrument f6r aft mata metsaftningar e77,2791. Hen narfunnit att prestationen 6kar nEr malet sefts h6gre; aft specifika m6l haren storreeffekt an.allmanna uppmaningar att gora sift ba$a och att engagemang i maleter av avgorande betydelse- Ett exempet ges av pritchard et al 4279) som fann attfrekvent aterkoppling om resultat, aibeBgruppens egna beslut om produtcionsmatoch specie a incitament a a krattigi biOrog tltt 6kad produktivitet(inemot- en -f6rdubbling).pritchard studie er mvcket intressant eftersom dentyder pa tua viktiga omstandigheter:Ql. Man kan ne mycket Bngt med relatiw enkla psykologiska metoder.Locke (280) diskuterar pe eft intressevackande sett relationen mellan sinmalsaftningsteori f6r arbetsmotivation och cybernetiskt inspirerad kontro(281).teoriDen senare utgar fran att det som motiverar ar en 6rist e er en ski nadmellan eft givet tillstind och det 6nskade. I metteori, daremot, antas manniskorstiilla upp mal som driver dem. Locke visar hur hans teori dr niera ptausibel ochharledd fren omfattand empirisk erfarenhet. Relationen mellan halteori ochforvanEnsteori (282) utreds i (283). Effekter av forvantningar p6 prestation tycrsiviss man formedtas av mabaftningar - men inte hett: F6rvbntansteorin.trofulbtandig, och svarigheter uppkommer vid definiuonen av centrata kriterievariablersom val och an*rangning e84).vad paverkar isin tur metsattningen? Ett rimtigt svar p6 den fregan arprestationsmotivation, och den har ett visst stod (2gS).Melsattningsteorin for arbeGmotivation har pa sina hall framha iB som denmest lovande ansatsen (286), se even en redigerad votym (287).2.8 Stress, heBa och vetbefinnancteVad ar stress? Forskarna dr inte ense om definitionen - men som en centralkomponent inger rimligen begreppet emotion. Stress kan sagas vara ensamlingsterm for vissa typer av emotionella reaktioner, och -forskningen inom2A

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomiomradet utvecklas tillen samordning med emotionsforskning (288). Forskningenpa omradet arbeBstress har utsatts for hard metodotogisk [rttik (289).Det finns en i viss m6n oberoende forskninglinje dair just arbetsstress harundeBdkts och i detta avsnitt ger vi negra Olimtar av den aktuella utvecklingen.En dversikt av stress och arbeBmiljo ger (290).Stress ar en faktor som har menga effekter, bl a pa arbetstillfredsstallelse.Stress medfor senkt arbetstillfreds*etse; detta ar den oftast undersolca ochbast dokumenteradeffekten av stress (291). Daremot ar sambandet mellanstress ocn ff/sisk halsa mindre val etablerat (292). Mindre en 10% forklarad variansi tendenser att bearbeta stress a ena sidan, arbetsretaterade variabter e denandra, rapporteras i (293). Nyare resultat visar pe intressanta komDlikauoner: detnegativa sambandet stress - arbetsti freds*A else kunde framst belaggas omengagemanget var legt (294).Inom omradet har mvcket stor uppmarksamhet agnats Karaseks modell forarbetsstress. Det handlar om en mvcket enket, common-sense preglad modell.Den sager att stressen okar nar mojtighetenkontroll minskar och kraven ijobbet 6kar (295, 296). Detta er kanske specietttsant f6r typ A personer (297). I enstudie av sjukskoterskor fann Fox (298) visst stod for jobbkrav/jobbkontrollmodellen for stress pe jobbet.Enligt Karasek skall det vidare f6religga en interatcion mellan krav och kontro .En sadan kunde belaggas i (299), men endast fdr externt kontrolterade Dersoner.FOr ovriga var effelcen additiv av jobbkrav och vatmojlighet/kontroll och utanden postulerade interaktionen. Komplexa resultat, med ett visst stod f6rmodellen, rapporterades av Landsbergis GOo). landra sammanhang har manfunnit att manniskor tycks fdredra en medelhog nive av kontro 601). I enaktuell, stort upplagd, testning av Karaseks modelt blev resuttaten emeltertidnegativa (302). Fletcher och Jones fann att modellen fOrklaradendast caToA avvariansen i de beroende variablerna och de fann inga sper av interaktioner sompostulerats av Karasek. (Fysiologiska mett som blodtryct( gav annu samre resuttatf0r modellen).Fragan er ocksa hur man mater upptevd kontrolt- Metamed. Kushnir och Meir(303) pepekar att de matt som anvants av Karasek har varit mvcket indirekta(utbildningsnive, monotoni o dvl)Dire|(t metning av kontroll 6ver arbetsuppgifter och arbetssituation er dockfullt mdjlig att genomfora 604). Evldens for en generell kontroltdimension harpublicerats (305'. Melamed, Kushniroch Meir(303) fann en modest f0rklaringsnivafor arbetstillfredsstiillelse (0.130) och nagot hogre f6r utbrandhet (0.19$, meninga interaktioner, nar de anvande mera direKa mett pe upplevd kontroll Overarbetsuppgifterna. cenerellt fann man i G06) en positiv effek! av kontro overde egna arbeBuppgifterna, en positiv effekt av kontro 6ver pengar btand de)9

studier i el(onomisk psykologi: 121hogutbildade (och en negativ btand de tagutbitdade) s:lmt ingen effeK avkontroll over andra.Sambandet mellan jobb-krav och stress befanns i (307) formedlas av icl(efunktionelltbeteende som drogmissbruk och oregelbunden somn i en studi€ avlangtradarchaufforer. Liknande medierandeffeKer fann Long (3OB) i en studleav chefer, men har var det icke-funktionela beteendet beskrlvet som minskatengagemang ijobbet. Stress har aven befunnits ha moderata samband meddysfunktionella beteenden som stolder och sabotage GOg), och med alkohotkonsumtion(310). stress tyclces ien studie oka personalomsattningen;intervention enligt denna hypotes gav positiw resuttat 611). Mantiga lekare iStorbritannien visade psykiska stressreaktioner som hade samband medarbetskrav (312)."utbrandhet'.Extrem och langvarig arbetsstress och frustration kan leda tillMan kan frega sig vad som ar orsak och verkan isedana resuttat. Arbetsti -fredsstallelse tycks kunna vara en konsekvens av utbrandhet snarare an dessorsak (313). Minskad arbetsti fredsste etse dver tid pa ett jobb tvcks inte varaovanligt (314). Multivariatanalvser av denna process har gjorts bl a vandenbergoch Self G'15). En motsvarande effekt tycks fOreligga i manga organisationer omman meter intresset for uppgifterna, t ex i den svenska grundskolan (3,t6).Jobbstress ar givetvis bara ett exempel pa stress, en det av den totalalivssituationen. Allman livsstress tycktes i en studie av Frone, Russell och CooDer(317) av ett slumpmassigt befolkningsurval vara retaterad mindre ti jobstresantillandra stresskallor, dar speciell vikt ga\a ti konftikt mellan famitjetiv och jobb,se aven (3'18, 319). wolfgang och schofeld (320) fann dock ien noggrann studieav larare attjobbstress var en viktig predilcor av depression, viktigar en ovrigalivshandelser. Sambandet jobbstress - stamningslege ar olika fdr otika Wper ;vjobb (321).Psvkologiskt velbefinnande och kontroll har ett stabitt samband medengagemang, se t ex (322). Svnergistisk samverkan me an ett antal faktorertyclces kunna minska effekten avjobrelaterad stress pa valbefinnande, namtigenupplevd inre kontrolt, predicerbarhet i arbetsmiljon, socialt st6d och kontrotl(323). Adelman (324 fann dessutom att inkomsten hade hogre korrelation medpsykologis|(t valbefinnande an vad jobbegenskaperna hade.Stressreaktioner och persontighet har varit ett populart tema for mengaforskare. Personlighetsvariabeln 'sense of coherence. befanns mediera effekterav jobbstress pe valbefinnande: ju hdgre man lag pa denna variabel destomindre var effeKerna (325). Personlighet gav har som annars en wag forklaringsgrad;aven i en extremt hotfull arbetssituation som den hos poliser som arbetarsom agenter hos brottslingar fann man G26) enbart svaga korretationer mellanpersonlighet och arbetstillfredsst else.30

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomiOm personlighet definleras i mera aftitydtil(a dimensioner som optimism kanect starkare samband framtreda mellan personlighet och stressreaktion. I enstudie av bl a fiskare fann man l.2n en forktaringsniva 063S-4Oo/o-Stress har vanligen antagits ha ett om\/int U-format samband med prestation,d v.s den hogsta prestation uppnds vi en "lagom" stressniva- gn oet aftuetiforskning belyser detta traditionellantagande.H6gt uppskruvade krav gav ! en stuctie av lsraeliska officeBkadetter svagt!.edsaftand effekter pa prestation (328). En studie av Ekare iKanada gavliknande resultat for sambandet stress-arbetstillfredsstallelse G29).Den antagna omvent U-formade relationen mellan stress och prestation kundeemellertid inte replikeras ien studie av israeliska officerskaaefter G3O). tenstudie av ingenjorer fann Lee (931) positiva effekter av utmaning och arbetsbelastning,ca 15% fdrktarad varians j prestation fran var och en av ielsa variabter.Allmant kan saga-s att studier av sambandet mellan stress och arbeGprestationhar varit ganska fa G3a. Sambandet me an stress och araift att sluti vir rjgi,omkring 0.2, i en undersokning av sjuKkoterskor (3gB) som dock fann ett starkardsamband (0.4-0-5) mellan avsikt och arbetstillfredssuillelse. I en annan studie avvardarbete fann man att olika sorterstress hade olika e*;ft pa(334).ai-oeaprestationVissa sorters stress okade arbetsprestationen; andra sankte den.2.9 )vriga variablerOm vi ett ogonblick atervander till de data pe arbetsvarden(sid.som atergavs ovan17) ser vi att JcM-modelten wcks ganska detigt fenga upp atta fvra av den,imnda viktigaste vArdedimensionerna. Den viktigaste Oimdrisionen'virif f tsjldnen. Den har vi ovan behandtat. Men pA andra ptrts komatrce inte 'arb;tskamrarerna".en arbetsegenskap, och pa fjerde ptats rom lntrJsie. njg;;; ;;dessaspekter ar pa sin ptats.. En_.positiv social-mi|jo, en fungerande .personkemi" (335), ar fdrmodtigenbefremjande for bade trivset och produKiiitet. ExperimenteitaJtuOiergrupperav linjvisar just pa de starka effeKterna pe trivs;t ocn prestation av nur braman tvcker om kamraterna (336). Upptevelsen av att f6retaget .bryr sig om" huidet ger for en befanns av Eisenberger, Fasotoch oavii-ljr,aisiioganska|f;37,, varastarlc korrelerad med prestation och narvaro, ktart starkare an JCM_variabter. Daremot Wcks produktivitetseffeKer av medinflytande vara svarilitbeldgga. Sambandet meltan produKivitet och medinflvtanbe befanns av Milleroch Mon9e (338) tigga omkring 0.15, men aven den taga nivan har ifregasatts (339)som resultatet av metodartefakter.Intresset och dess orsaker har analvsera6 ganska Wligt i forskningen omarbeBmotivation; se dock sjoberg (164) f6r en oiskussion av inf,resse och31

Studier i ekonomisl( psykologi: 121sjaM$yrd vidareutbildning pe jobbet. Utan att man matt den separat tror mansig ha indirekta matt i och med att man t ex har atHwdmatt pa arbetsti -fredssCallelse. Intresse ar emellertid en variabel vars samband med andra datainte Eter sig fanga sa laft. Amerikanska teorier som dominerar detta omradesom s6 m6ng andra har pa ett markligt enogt satt antagit att intressenbarthandlar om framgang och misslyckande och hur man tolkar dessa resuttat av sitthandlande. Det kan nog vara sant att framging och misslyckancte har en vissbewdelse men defta er ingalunda hela historien. ten serie undersokningar harvi funnit att intresse i studiesituationer har ett tydligt samband med centmlainnehallsaspeKerdet man 961 (340, 341), t ex den togtska strukturen imatematik och naturvetenskap. Austin och Hanisch (342) visade nvligen pe delangsiKiga och viktiga effelcern av formega och intresse pe arbeBprestation.leldre arbeten (34d pavisas intresseB bewdelse for arbeBmotivation hosmedelklassen, medan arbetare befanns vara mera influerade av ekonomiskaaspelcer- Intresse namndes ocksa som en dominerande motivationsfaKor avsjukskdterskor i en studie i G44). Kongruens mellan intresse som det manifesteratsig i val av utbildning och jobbinnehall var, som man kunde vanta. en orediktorfor arbetstillfredssta etse (345).Lea, Tarpy och Webley (34O definierar 'self-fulfiltment"-teorin for arbetsmotivationsa har:... "people seek to engage in work that most fully uses their abilities and interestr"6id.139)- citatet tar upp intresse som en central variabet, nagot som vi far anledningaterkomma till ivira egna empiriska studier.att2.10 Svenska undersdkningarNegra svenskarbeten bor namnas. Beck€rus et al- BAT\ har skrivit en uDDmarksammadbok om "doKrinskiftet". Man tatar om "en nV mAnniskosyn somfokuserar 6l€t ansvar och handlingsfrihet" (sid.,t4), och om en tednlngsfilosofisom innebar ledarskap genom 'ideer i stallet fOr instruKioner". Som stod anforsenstakastudier. Man saknarkontakt med den internationella forskningen, kritiskalitteraturoversikter namns inte och referensernav uflandsk litteratur gellerframst aldre arbeten, ofta standardreferenser och elementAra larobocker. Tatetom nV manniskosyn verkar vara mera politisk retorik an serids vetenskaD.Aronssons (348) avhandling er ocksa verd att namna i sammanhanget. Her anf6rsbl a som ett starlc st6d f6r betydelsen av upptevd kontro att det foretigger ensamvariation med halsotillstandet (sjatvrapporterat). Men det ar vat kant attsjaMrapporterad halsa saknar samband med faktisk medicinsk status medanupplevda svmtom daremot kraftigt samvarierar med dvsforiska emotione atillstend (349), jfr. Schaubroeck och canster (350). I en svensk studie fann32

Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomiThorslund, warneryd och osuin (61) att man ti skrev sjukdom ti arbetimitjo paeff satt som inte wdtigt var retaterat ti faktisk arbeBmitj6betastning.Negativa emotione a ti sHnd kan avspegta sjg i en a mant pessimistisk ha ningtill omvarlden. sedana ullstand kan ha manga orsaker som inte har medarbetsmiljo aft gora. Dett2 ar en av manga fa gropar i forskningen.En annan fallgrop ar underlatenhet att analysera storleken av samband, se denaktuella kritiken av Karaselc jobbstressmodelt (302).2.1 1 Programu^lerderingarDetta avsnltt ar fremst en diskussion av produktivitetsdelegationens marenalsom publicerades omkring eBskiftet 1991/92.Transformerade system infdrdes i USA i ganska stor skata redan under 7o-talet.Enfigt Goodman G51t hade 75% av programmen upphdrt att fungeh efter 5 ir.osterman (,t3) spekulerar i att detta kan ha berott pe att de tidig; programmenvar alltfdr titet ekonomisK motiverade och tror att program in?OiOa unOer eOtaletkan ha en baftre chans att overteva, men det ar oklart varfor han har dennaasikt.w?l]r Kgmp, Jackson &ctegg(352)fann inga positiva effekter p6 produktivitetenav sjalvstvrande grupper, jfr av_en (3S3). Osterman menar egbniomligt nog attdetta missfyckandebero pa aft man inte samtictigt infdrde produKivitetsbaseradldn - men man undrarju ise fallvad som egenfligen sku b ha varitorsaktill en eventuell produktivitetsforbaftring.Dennanmarkning foranleder en allman kommentar ti Ostermans Wp avresonemang. Han menar nemligen aft positiva ekonomiska effelcer enbartupp$ar om transformerade svstem infors tiltsamrnans med andra etgarder."De basta slutratser vi kan dra Ar att en omorganisation av arbetet i siS inte medfornagra mer patagtiga fOrdetar. Den tonar sig bara om oln ingaiso;-en o", av enomorganisation av heta produKionssvstemet och avseverdtforandringar iandraavseenden pe de intern arbeBmarknaderna. Om dessa fOru&ittningii tppfytts kanfordelarna bliavsevarda. Det er den viktigaste stutsatsom(Sid.kan dras ir aetta kapitef.63, kursiverat hAD.Osterman tycksalltse mena aft transformerade svstem i dessa sammanhang hare-ffe-kt. Men det kan ju enbart avgoras om- man finner en synergiemekt, t 5x avincitamentslon och arbeBberikning - a tse mer an Oen effeft sdm incidmentslonenensam svarar for. Det finns inga referenser till sedana resultat hosOsterman, trots att det 16r sig om hans viKigaste stulsats.Aronsson och Johansson (354) observerar att befinfliga motivafionsteorier intelyckaB serskilt vel med att predicera individue preitat'on och produktivitet,33

stuclier i ekonomisk psykologi: 121men de tilEgger att 'Pa organisatorisk niva har man anda kunnat identifieraframgangsrika atgardsstrategier" (sid. 316). Om organisationens resultat er likamed summan av individernas insatser torde detta inte vara mojligt. Om effelceruppstar genom individernas samverkan som inte kan knytas tiltinoivider utanenbarttillgrupper, avdelningar eller hela foretag ar deras pasdendetminstonetogistc m6jtigt. Men isa fa ga er det aterigen att dessa effekter maste kunnametas och utvarderas och aft alternativa tolkningar maste pr6vas, samt deeffektiva komponenterna identifieras. Nagransatser i den vagen ref6reras inteav Aronsson och Johansson.Ostermans paradexempel pa sambandet mellan produKivitegkvalitet ocharbetssystemtaget ur en studie av McDuffie (opublicerad dot(torsavhandlingvid MIT som ej varit ti gangtig for mig) av 90 sammanseftningsfabriker inotibilbranschen. Resultat ges endast fOr 45 av de 90 fabrikerna, iln egendomligform dar arbeBsvstem tagit ptatsen som beroende variaOet. itt samOanO i Oenena riktninggn behover inte betyda att det finns ett samband I den andra, detberor helt pa hur regressionerna ser ut.Tabell 3 hos Osterman ger ett intryck av en enormt stark effekt av arbetsorganisation,eftersom 82.60/0 av de basta fabrikerna hade transformeradesystem, mot 25.095 av de minst framstaende. Men antaten enheter var sma,Tabell 1. McDuffies data i askadlig form. procentsiffrorna ger andelen avarbetsplaBer med transformerade svstem.Kvalitett-isLas 25.on :18H6s ?ProduktivitetH0s34.1n=642.6n=15varlclsklass82.6n=6endast 6 for de mest framgingsrika. och tabelten ar kollapsad Over tveoberoende variabler. Om den strukturerasa att den bli mera genomskintig farman den bild som ges i Tabell 1.som synes av tabellen saknas data for Wa celler. Vi kan derfor inte utverderavad effekcen av rad och kolumnvariationen egenfligen ar,(svnergDom interaKionfdrellgger, etc. Utvardering av sambandets swrka er vidare starkt34

Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomiforsvarad pe grund av aft de egenfliga beroende variablerna (kvaiitet ochploduktlviteo dikotomiseraB", liksom f 0 de oberoende. Sambandsstyrkanpaverkas starl(t av var man 69ger snittet i variabeln vid dikotomisering.Ostermans slutsats er nagot resignerad. pe grund av att omvarlden er "instabil"kan inte foretagen ge ett ti riicktigt anstathingsstqdd f6r aft den transformerademodellen skall kunna overleva. Oet ar oklart hur kravet Da an.stallningsskydd kommer in som en forutsaftning for modellen). Mangaamerikanska foretag omprov_ar sin an$allningspolitik i for modellen ofordelaktigriktning. Oetta slemmer daligt med vad O$erman tidigare sagt om att 80-talsmodellerna skulle ha god livskraft pe grund av sin anpassning till ekonomiskakrau. Men om Osterman har ratt i att modellen ger stora forbeftringar avproduktiviteten borde den vel kunna dverteva, i sjetva verket vara omisflig, justiett klimat av hardnande internationell konkurrens?Aven i Sverige Wcks det finnas stor osakerhet, trots alta optimististG uttalanden.Som papekas av Sjoberg och Tollgerdt-Andersson (2) har uflandsinvesteringarnaunder SGtalet okat mycket snabbare an investeringarna i sverige.Pe grund av skaftesystemet och loneavtat har svenska hogteknologiska fore6gsma mojligheter att rekrwera framst5ende uflandska forskare och oroduktutvecklare,och de forlorar,en del av de svenska. Oeprecieringen av kronantorde ha gjort det annu svarare att rekMera uttenningar till iobb i Sverigeeftersom l6nerna samtidigt inte 6kat atts, eller mvcket titeo. ees.avtatet sohtredde i kraft den l januari 1994 torde 6ka utflodet av kvatificerad arbeBkraftfren sv-erige, sa lenge inte de svenska tonernar konkurrenskraftiga. Berggren(355) pepekade att Volvos belgiska fabrik ar traditionettt organiserdd, och dettaar volvos i sarklass mest effeKiva anEggning.Fregan om den framtida arbeBorganisationen i Sverige har btivit akut genomden cljupa legkonjunkturen. Aronsson och Johansson (aS4) menar att Oe1 "sterklart" att'i ett valfardssamha e med retatiw hdg genomsnitUig utbitdningsnivear Taylors principer otillrackliga f0r att astadkomma h6g produktivitet annat enpa kort sikt" (sid. 316). tsammanhanget ges ingen forklaring ti varfor detta',sterklart". senare henvisar de till nyfikenhet och kompetens- och kontro behov somargument f0r pastaendet aft "Arbete organiserat enligt scientific"managementskolansprinciper kan darmed pi ett djupgiende satt sasaste i konftitc medfundamentafa principer f0r menskligt agerande" (sid.3171lantagtigen menas altkonflikten ir djupgeende, inte sattet att uttala sig om den).vad er detta argument, baserat pa viss psykologisk teori, egenfligen vaft? Detar ganskallment accepterat att epistemiska "behov' (nyfikenheo, sevet somkontrollbehov, existerar och ibtand kan ha stor bewdetse. Men det finns mangasorters drivkrafter bakom manskligt beteende, och arbetslivet ar bara en del avtillvaron. Man arbetar enclast en mindre del av den tiltgangliga tiden. Om manarbetar 1400 timmar/ar och sover i genomsnitt 7 timm,r/dtgn tar arbetet upp". I ett fall anvands tre kategorier, inte We.35

studier i ekonomisl( psyl(ologi: 121ca 23t/o av den vakna tiden/ar, nagot mer om restid inraknas. Det ar fullt rimtigtatt anta att det gar att ti fredsstii a manga behov pa fritid snarare en aaarbe6tid. Behov av kunskap kan tillfredsstaltas genom studier pe fritid. behov avinflytande kan man tillfredsstalla i fdreningsverlGamhet. Vi menar inte att Oetbar ge ll pa det seftet, utan vi bara peka pa att diskussionen btir mvcket 'asensidig om man tyst forutsiitter aft a a individens behov ska ti fredssta oaden 1/4-del av den vakna tiden som upptas av arbetet, aven om det kan ligga endel ieft antagande om attjust arbetet er en primer del av livet (356).I en studie (357t befanns f 6 arbetet tigga ganska lagt, efter primara retationer.halsa och oberoende. Svarigheten att balansera och prioritera meltan familj ocharbete har pavisaB av (3581. Konftikten me an jobb och frttid framkommer'aventydligt i en studie av (359). Herti kommer attjobbstress kan paverka familjelivet,t ex vid hot om uppsagning (360).I en studie av frivilliga brandsoldater fann man (361) aft de viktiga motiven varaltruistiska (att bidra till samhalet), sociata och iviss man behov av kontro .Ekonomiska motiv fanns naturligtvis inte med ibilden eftersom man inte fickbetalt fdr sin frivi iga insats. Thompson och Bono vil se detta resultat som ettutslag av'alienation" i arbetet - men man kan givewis ocksa tolka det som ettutslag av att livet innehaller se menga flera mdjligheter an dem som erbjuds avl0nearbetet.2.12 Negra metodsvnpunkterVi har redan behandlat n6gra viktiga metodfrigor. Behovet av kontro eradestudier av effekter av olika atgarder ha understrukiB. Vi har pekat pe att deflesta metoder fdr metning av arbeBmotivationindirekta och Wcks saknavaliditet. I detta avsnitt ger vi yttertigare nagra metodkommentarer.Med stora stickprov blir korretationssamOand p6 nivan 0.1.0.2 'signifikanta".Man maste emellertid se upp med begreppet statistisk signlfikans. bet er intesynonvmt med praktisk anvandbarhet. Variabler som forklarar mindre an 5% avvariansen i kriteriersom arbeBprestation och frenvaro har en mycket begrensadpraktisk anvendbarhet f6r den som vilt ha tips om hur forbeftringar sfail kunnaestadkommas.En relaterad aspetct p6 den statistislG analysen ar att man ofta resonerar Itermer av organisatoriska enheter snarare an individer. Korrelationerna bliroftast storre om man raknar over aggregerade data. Dermed er inte sagt attmojliqheten att paverka blirstorre eftersom den beskrivs av regressionskoafficienterna,inte av korrelationerna. Man maste darfor se upp med sluBaBer sombygger pa aggregerade data efteBom de l(an ge en mvcket missvisandeoptimistisk bild om mojtigheten att paverka en variabet. steet et at. (36a kannamnasom ett varnandexempel. De fick hoga korrelationer pe grund av att36

sj0berg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomide korrelerademedetuerden overavdeln ingar, inte individer. Denna studievisadekorrelationer pe 0.62 och 0.67 for arbeBprestation och personalomsattning motinflwande - aven har over organisationer eller avdetningar. over 90% avfranvaron kunde "f6rklaras' - huvudsakligen pa grund av att den samvarierademed organisationsstorlek (mindre franvaro vid mindre avdelningar).Hercill kommer att forskningen oftz har Hg kraftfutthet, d v s for sme stickp;ovoch for otillforlitliga variabler. Mazen et at. 663) gick igenom den aktue aforetagsforskningen och fann dets att den ofta hade en blygsam kraftfulthet,dels att de effekter som rapporterades i publicerade studier i allmenhet varmvcket modesta.3 En studie av svenska erfarenheter av tansformeracle svstem f6rarbetsorganisation3.1 InledningDen forskning som har refereraB har Ar hamtat fran den internationellalitteraturen och salhn baserad pe svenska fdrhallanden- Det handlar ocksA omforskning snarare an praktiska erfarenheter. Det ar darfor angeEget aft ta uppsvenska forhellanden, och erfarenheter som gjorts av svenska fdretagstedare. Ensedan undersokning har gjorts t2, och den skalt sammanfattas har.Vi bygger p6 analyserna av svaren pi en enkat som under hosten 1990 sendestill medlemmarna av ingenjorsvetenskapsalGdemins 0VA industrie a nid. 530personer. lvA:s matrikel visar aft det her ar fraga om en mvcket central ochrepresentativ grupp av ledande personer inom naringstiv och forvaltning.Enkaten var helt anonvm. Vi hade inga mojligheter att avgora vem som sent inett visst svar. skaletill denna upplaggning var natudigtvls att vi ville gora detsa laft som m6jligt f6r de svarande att uttrycka sin personliga uppfattning.Studien hade som sitt tema foretagsledares uppfaftningar om "den svenskamodellen"". Den svenska modelten definierades meo den hoderna bewdelsenav- uttrycket, inte forhandlingsordningen och "salsjobadsandan". I ingressen tillfrigeformularet star:"Den svenska modellen fdr arbebtivets uweckting er sver att beskriva korffattat paett helt invandninEsfritt sett. Det kan dock segas att den i sin moderna och utdkade. '. uttrycket var inte hett tyckligt i sammanhanget, och Wcks f 6 numera betyda mengaolika saker. Det ar eme ertid hett ktart utifrin data att det fanns en attiwd ti 'densvenska modellen" i den mening som vi exp ctt gav uttrycket i ingressen fl studien. Idenna ingress foGOkte vi f 6 ge den svarand ett intryck av att yi inte vi e paverkahonom eller henne att svara i en viss ritcning, att alla mdjtisheter var 6ppna.37

Studier i ekonomisl( psykologi: 121mening utgar fren, att en effektiv produktion er en fOUd av mansktigt engagemangoch av frigjorda mensktiga resurser. Fdr att na detta mat anses medinflvtande.gruppsamverkan och solidaritet vara viktiga faktorer. Arbetet anses mest personligtuwecklande om det upplev som meningsfu t, omfattar storre enheter och gor detmojligt att skifta mellan olika moment_ Mindre tonvikt tdggs vid betoning_avindividuella prestationer. DeEgarskap anses inte heller av storre betydelse. stortfortroende visas de anstallda varfor kontroller och sanktioner starK nedtonas.Svarsprocenten var 71. De svarande kom fr6n ett vift spektrum av branscheroch var verksamma vid f6retag av mycket skiftande storlek (medianantaletanstSllda var 1200).I frageformularet ombads de svarande bedOma hur vat den svenska modellenenligt deras erfarenheter fungerade i arbetslivet. Formutaret inneho ocksafragor om orsaker till sjukfr;nvaro och om hur allvarliga de svarande anseg attett antal angivna mdjliga problem f6r det svenska naringslivet var. Det fannsaven tillfelle aft lamna egna kommentarer, vilket manga utnwjade.3.2 ResultatDe svar som erh6lls visade att de flesta ansag att erfarenheternav den svenskamodellen var blandade, men det fanns bewdligt ftera svarande som var ktartnegativa an klart positiva. Bedomningen av ti ampningen av den svenskamodellen i stort finns i box 1.den helt eller delvis misslvMan anseg dock aff arbetsmotivationen och de anstaltdas trivsel och valbefinnandei viss men okat, even anstathingstryggheten, se box 2.Mot denna positiva bild stod en_ ganska bestamd uppfattning om att produktivitetenhade minskat, sjukfrenvaron okat och atr viljan att starta nyaf0retag samt att investera i Sverige hade minskat. N,ir det galler produktivitet6nfinns resultaten i box 3.Man ans6g i stor utstrackning att det var den svenska mode en som var, tillstorre eller mindre del, ansvarig for landets ekonomiska kris. Nar Oet giltermodellens eventuellansvar fdr landets ekonomiska kris. se box 4.38

sjoberg och Lincl: Arbetsmotivation i en krisekonomiSvarande fren de foretag som i storre ustreckning var verksamma inomexporBektorn var-negot mera negativa tilt den svenaka mode en an Ovriga,liksom svarande fr,n storre foretag. Det fanns inga branschskillnader i aftitvderutover dessa dimensioner. Modellens bed0mda bewdelse f6r exportinduatrineterfinns i box 5.De svarande bedomde att Sverige stod infdr stora probtem. fremst de orobtemsom hade att gora med den stora offenfliga seKorn, skattetrycket ochinflationen. Framtidstron var trots detta inte atttfor negativ, aven om m6nga varpessimistiska. FEmtidstron var tvdtigt retaterad till attiwden till den svenskamodellen. De som var skeptiska tilt mode en var ocksa mera Dessimistiska omframtiden for svensk industri. Bedomningen av framtidsperspeKivet forindustrin tycldes ockse iviss man avspegla en a men pessimism om samha et39

studier i ekonomisk psvkotogi: 121och dess utveckling, samtidigt som det fanns en interaKion mellan a manpessimism och skepsis mot den svenska modellen: dessa tva aftityder tycktesomsesidigt fdBterka varandra, se Fig. 2 och diskussionen nedan.Det ar inte trotigt att dessa samband beror pe den €gkonjunktur som brdt inunder hosten 1990. De som svarade redan i borjan av hosten, nar tecknen annuvar mindre drastiska, hade igenomsnitt samma aftityd som dem som svaraoesent, ner krisen forvarrats pe ett mvcket dramatiskt sett.Av de svarandes fria kommentarer framkom aft man framst var angelagen omfdren.dring av sjukskrivningsregterna (aterinforande av karensdagarliinfo-randetav olika former av prestationsldn samt minskat beroende av centrala fdr_handlingar.Det er intressant aft notera att de svarande var ganska ovewgade om att detfinns ett samband me an arbetsmotivation och trivset och valbefinnande. Dettaer en vanlig uppfattning och inte minst ar den spridd genom tarobOcker och dentypiska svenska'management"-litteraturen.33 Jamfdretse mellan forskningsresultaten och f1retagsledarnasuppfattningarAven om arbeBmotivationen inte har befunnits Oka markbart i den forskningsom g.jorts om JcM-modellen och relaterade teorier har den inte helter sjunkit.Foretagsledarna som besvarade var enkat ansag visserligen igenomsnitt attarbetsmotivationen okat negot men samtidigt bedomde de ocks att effel

Sjdberg och Lind: ArbeBmotivation i en krisekonomi3.4 ftamtidsfaruantningar och riskuppfattningarDen svenska modellen framstod i denna unders6kning som en viKig kella till defEmtidsfdrvantningar som f6retagsledarna hade. Man menade att den svenskamod9llen hade minskat foretagens vilja att investera och expandera i Sverige, attden hade en negativ betvdelse for exportindustriernaa och man sag den sofii enav orsakerna till kristilbtendet f0r svensk ekonomi.Sambanden meltan uppfattningen om de svenska mode en och framtidstronvar h6ga och tydtiga, se Fig.2.. I sin tur Ar dessa uppfattningar och f6rv,intningar troligen viktiga for att forstiden fr.amtida uwecktingen av naringstivet. watsrrG64 fann att cnerers asirteiniidet gdller fdtetag och.organisationer hade en hOg grad av nyansering. HambrickochJuason (365) har hevdat att hogre chefers verktighetsbild ar av stor betydetseLor-roreragets framgang - en teori som bekreftaB av(366)bl a Tollgerdt_AndeBsonsstudie av sambandet me an vitken svn man hade p-e ledarskap ochekonomisk framgang fdr foretaget. stod till Hambrick oih naisons -upper". Det fanns en {svag) tendens i den riktningen attju mera exportinriktat foretag densvarande kom fren, desto meranegaflva ansags den svenska modellens effeKerexportindustrin vara (rDi=0.13).41

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en kriset(onomi4 TvA arbetsmotivationsstudier: inlechingI det fOUancle rapporterar vi Wa empiriska studier som svftade till att undeBokavilka komponenter som inger i arbetsmotivationen itjanstefdretag ochindustrifdretag, bland kollektivanstallda och tjenstemen.Sadana jamforelser kan ge uppsEg som kan teda ti ctjupare forstaelse avarbetsmotivationen. Det ar naturligtvis inte sjatvklart aft man overhuvud farnigra skillnader. Sma skitlnader i arbetstillfreds$allelse kunde konstateras i enjamforelse mellan traditionell industri och hdgteknologisk verksamhet (37O.- Det har tidigare i rapporten konstaterats att arbeBmotivationen viktigfaktor i produktiviteten. Det vasenfliga utifren det perspektivet ar derfdr vaasom kan forklara arbetsmotivation. Teorigenomgangen ovan har pekat pe aftflertalet behovsorienterade motivationsteorier saknar 6vertygandemiirisKst6d. Troligtvis maste man sdka nagon annanstans om arbetsmbuvationen skatlkunna forklaras och fdr$as..lteorigenomgengen diskuteradesblaarbetstillfredsstalletse, motivationspotential.UcM-modellen) och engagemang i och identifikation med sitt f6retag,variabler som har valts ut f6r empirisk provning i tve *udier som presenterasnedan. Den huvudsakliga malseftningen med de tue studierna som beskrivs i detfoljande, studie toch- , vardels att undersokatre traditionelta behovspsykologiskamotivationsmattens forklaringsvarde f6r arbeBmotivation, och dels attundersoka om det finns atternativa meft som i h6gre utstrecknins kan forktaraarbetsmotivation.Negra av de alternativa maften har sitt ursprung i rapporten .tntresseochkreativitet inom tjan*eproducerande foretag" (1). Dar framkom bt a att intresseoch kreativitet trotigen ar viktiga komponenter f6r arbeBmotivation, men evenatt aspekter som kompetensutveckling, n6jdhet med jobbet och ekonomiskaincitament skulle kunna peverkarbeBmotivation. Dessutom framkom att riskeroch andra negativa forhaltanden, som t ex kreativitetshamning kunde ha ettnegativt forhe ande ti arbetsmotivation.Studierna behandlar even skilhader och likheter mellan grupperna tjanstemanoch kollelcivanslellda och i studie I behandlas skillnader och likheter mellangrupperna industrianslallda och ansCallda inom tjanstesektorn.Data har samtaB in med hjatp av tvi enkater. Enkaten som anvendes i studie tlvar relativt lik den forsta, men en del forendringar gjordes. saval studie I somstudiell bygger huvudsaktigen pa anvandandetav multipla regressionsmodelter,der svftet ar att med hjalp av oberoende variabler undersoke forklarad varianii den beroende variabeln.Foretagens ekonomiska framgang relateras till arbeBmotivationsdata i badastudierna.43

studier i ekonomisk psyl(ologi: 121Analvserna drivs bewdligt langre i studie , dar fdrutsaftningarna er bettre.5 Arbetsmotiv atio nsstu d ie r5.1 Metocl5.1.1 FregeformulAretFormuleret var ganska omfattande. Det inneholl fotjande avsnitt, nagotschematiskt beskrivna:_ bakgrundsfragor, innehav av konvertibler iforetaget_ allmanna motivationsfragor Cstark vilja att jobba" o dVD_ svn p? foretagetsituation i fdrhallande till konkurrenterna_ om nagon annan kan utfora dina arbetsuppgifter_ hur nojd du ar med clittjobb i ett antal avseenden (20 aspeKer)_ hur ser du pa din prestation ijobbetfranvaro_ intresse f6r jobbet_ kriterier pa att ha tyckats i jobbet (12 so_ hur val uppfvller (a) nermaste chef, (b) arbeGkamrater, och (c, foretageBledning vissa angivna krav (14 st)_ ett avsnitt med fregor om kreativitet_ hur mycket jobbar du_ hur ndjd ar du med l6n och ovriga formener_ villkor for att legga ner mer tid pa jobbet_ ett avsnitt med fragor ('11 sD om otika typer av rist(er (fvsiska, persontiga, samtsociala) pa jobbet_ fdrutsattningar for att byta jobb_ vilka aspeKer motiverar dig framst f6r ditt jobb_ Schous oversaftning av den korta versionen av Mlnnesota SatisfactionQuestionnaire, arbetstillf redssta else_ Schous oversattning av OCO, Organizational Commitment euestionnaireengagemang/identifikation med foretaget_ Schous oversaftning av JcM-skalorna_ 17 avslutande fragor om arbe6intresse och retaterade faKorer44

Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en l(risekonomi5.1.2 lnclexEtt antal forberedande faktor- och itemanalvser ledde till bildanclet av index. Haranvands:- eft. index oe arbetsmotivationeft index oa arb etsintresse_ ett mitt pd fompetensutueckling i jobbet.. ett sammansatt meft pe hur nAjd man var med jobbet?tra

Studier i ekonomisk psykologi: 121f6r den undeBdkta gruppen i sin helhef. Bakgrundsvariabler, index foramerikanska standardmaft pa arbetsmotivation och egna konstruerade indexkommer att analyseras och jamforas.I den forsta regressionsmodellen, dar arbeBmotivation var den beroendevariabeh, underso|(tes bakgrundsvariabternas inverkan. Enda$alderoch anslallningstidkunde bidftt till aft forklara variansen i arbetsmotivation, dock endast4-3o/o- De andra variablerna hade laga varden pa beta-koefficienterna."motivationsmatten"Nesta steg i analysen var att undersdka hur de tre traditionellamerikanska- arbetstillfredssE etse, motivationspotential ucMmodellen)samt engagemang/identifikauon - kan forklara variansen i arbetsmotivation.De indexerade variablernarbetstillf redsstellelse och engagemang/iclentiflkationar h6gt signifikanta samt har beta-varden uppemot 0.3 i dennamodell. variabeln motivationspotenual, a andra sidan, genererar inget tillskotttill forklarad varians i arbeBmotivation. De amerikanslG variablernas totataforklaringsvdrde R' "di) i modelen ar 31%.Om man veljer att studera de amerikanska maftens forklaringsverde, uppdetatpa undergrupperna kolleKivanstallda ochtjanstemen, finner man vissaskillnader.Arbetstillfredsstiillelse och engagemang/identifikation har starkare betakoefficienterfor ko ektivanstittdan for tjansteman.Foraft ge vidare ianalysen gjordes en multipel regressionsanalys med de avosskonstruerade matten. som framgar av Tabelt 2 kan nu 45.1% av variansen i arbetsmotivationfOrklaras. Framfora t bidrar variabterna arbetsintresse och hur nojdman var med jobbet, men aven mojtigheti kompetensutveckting ijobbet, titldetta forklaringsvarde. ovrlga variabler kan inte i denna modell-bidra til attf0rklar arbet'motivation." Mett pa forklarad varians avser har ochi det fOljande kvadrerad och vantevardesrik-verden omkring 0.6, bl a pe gruno avtig multipel korrelation. Normalt nar manhogstoundvikliga matfel i variablerna.46

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomiTabell 2. Regressionsanalys av arbeBmotivationmed nvkonstruerade indexsom forklarande variabler. N = 241,.F0rklarande variabel:ArbetsintresseM0jlighetill kompetensutveckling ijobbetNdjdhet med jobbetStressSpontant kreativitetKreativitetshamningRiskbelastningOm man kunde ersaftas av andra0.307"'0.1520.354"'-0.0340.069-o.o210.0160.0600.451En analvs av skillnader mellan undergrupperna kollektivanstallda och tjenstemenrapporteras aven f6r dessa nvkonstruerade variabler. Vi fann att arbeBintresseistdrre utstrackning kan forktararbeBmotivation f6r ko eKivanseellda.Beta-vardet fdr den gruppen er 0.480 jamfort med o.258 f0r tjansteman, medanvariablerna kompetensutveckling ijobbet samt hur ndjd man var med jobbet iberydligt stdrre utstrackning kan fdrklara arbeBmotivation for gruppentjan*eman, jamfdrt med ko eKivanste|da. tovrigt kunde vi inte finna negraandra variabler vars forklaringsvarde kunde bidra till att forktara arbetsmotivation;inga andra variabler kunde uppvisa ett signifikant p.varde.Med tanke pa att nagra av de konstruerade variablerna inte kunde bidra ti attf0rklara variansen i arbetsmotivation, gjordes en multipet regressionsanalys medendast de signifikanta variablerna, d v s arbetsintresse, kompetensuweckling ijobbet samt hur n6jd man var med jobbet. FOrktaringsvardet, R,,,,, air i dennamodel 46.5%, vilket kan jamforas med modellen ddr endast de ?merikanskastandardmeften pa arbebmotivation anvands. Saledes ger de nykonsrrueraoevariablerna ett bewdligt baftre forklaringsverde an de traditione a (310/6).For att validera resultatet fren analysen der undergrupperna jamfors, gjordesytterligare en regressionsmodell dock endast med variablernarbetsintresse,kompetensutveckling ijobbet samt hur nojd man var med jobbet. Vi kan endastkonstateratt samma slutsatser kan dras fren denna modell; arbetsintresseensamt den viktigaste f0rklarande variabetn fdr kollektivanste cta och samfliga

Studier i ekonomisk psykologi: 12'ltre oberoende variabler ar bewdelsefulla samt starkt signifikanta f6r gruppentjenstemen.Analysen har redan lett oss till att konstateratt de egna matten i storreutstreckning kan forklara arbeBmotivation an de traditione a. F6r att kunna faen beftre upptattning om vilka matt som pa besta sett kan forktara variansen iarbetsmotivation gjordes en multipel regressionsanalys mecl sivaltraditionellasom egna meft. lTabell 3 kan vi utlasa att modettens forklaringsvarde, R,.,,, er47.7%, vilketinnebar att de traditioneth maftens tiflskotti de nvkonstrudiademeften endast ar 2.6%, jamfor Tabe 2 och 3. vidare kan vi uflesa ,tt variabternaarbetstillfredsstallelse och motivationspotential inte langr er signifikanta. Blandcle traditionella matten ar det endast engagemang/identifikation som kan bidratill att fdrklara varlansen i arbetsmotivation. I denna analys ar det framfor a tarbeBintresse och hur nojd man var med jobbet som kan uppvisa hoga betaverden.Tabell 3. Regressionsanalys av arbetsmotivation med saval nvkonstrueradeindex som amerikanska standardmatt som forklarande variabter. Resultatf6r hela materialet samt f6r tjenstemen och kolletcivansteltda separat.Forkrarande var- -{'.1913, P' ';;ste-lia; kollektiv'raoer:"'att' 'a'et -il:;;-N:i;tp'tJanstemanN=1e3Arbetsintresse 0.295"' 0.377' 0.238"'Mojlighet till kompetensutvecklingijobbet0.154' 0.163 0.182'Nojdhet med iob- o 306." O.24O 0.290-"betArbetstillfreds$al ----*ijri"---0.0s4 0.200 0.0.t8Motivationspotenfar- --- -----' -0.109 -0.323' -0.016Engagemang/identifr 0.142 0.106 0.157kationR2 o.477 u.5zt o.46948

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomiF6r aft eterigen belvsa eventuelta skillnacter mellan undergrupperna redovisasi Tabell 3 nedan resultat fren regressionsanalys for resp grupp. FOr gruppenkolle|

Studier i el(onomisk psykologi: 121Tabell 4. ski nad if0rl(larad varians i arbetsmot'vation da de traditioneltametlen leggs till i modellen ti sammans med de nvkonstruerade.Ko ektivan-Tjanstemen TotaltEnbart nykonstrueradevariablerTillagg av traditionellavariablerSkillnad i procent forklaradvarians48.852.546.13'l 0.847.7Sammanfattningwis kan sagas att, med hjalp av de ovan iltustrerade multiolaregressionsmodellerna har vi kunnat pevisaft:50

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en kriset(onomi(D vem egna konstruerade matt - arbetsintresse, kompetensutveckling ijobbetsamt hur nojd man var med jobbet- pa ett ti fredsste ande sett kunda farkbravariansen i arbeGmotivation.fii) de amerikanska standardmetten pa arbetsmotivation - arbetstillfredssta else,motivationspotential samt engagemang/identifikation - endast kan bidra meOett we|st litet tj skott i forktarad varians om de Eggs ti i anatysen och €ttdessa tre matt pa egen hand endast partiellt forktaraiarbebmotivation.(iiD variabeln engagemang/identifikation ar den enda btand de traditi6neltavariablerna som tillsammans med de konstruerade variablerna kunde ge ettsignifikant tiltskott i analvsen, samtfiU samtliga bakgrundwariabler inte kunde bidra med nagon forklarad variansom de anvends flltsammans med variablerna arbeBintresse, kompetensutveck_ling ijobbet, hur nojd man var med jobbet samt engageniang/i'dentifikation.5.2.2 Arbetskamrater, nermaste chef och lectningTeorigenomgingen i rapporten har bla behandlat betydelsen avarbetskamrater,chefer och foretagets ledning som viktiga aspeKer ndr det ga er ar6gBlmotivation. Utifren det perspektivet gjordes en mindre regressionimodell medarbe8motivation som beroende variabel och arbetskamraters, narmaste chefsoch ledningens egenskaper och beteende som oberoende variabler. Vi fann attvariablernas bidrag ti forklarad varians i arbeBmotivationringa. Dock kanman urskiljatt nermaste chefs beteende och egenskaper ar av stdrre betydelsefdr de svarandes arbetsmotivation an ledningens, samt att arbetsKamraEernasbeteende och egenstcper har leg signifikans aamt o m negatiw beta-varde.Nar undergrupperna kollektivanst6ltda och gensteman studerades, kunde intede oberoende variablerna forklara nagonting avvariansen iarbeBmotivationgruppenfdrkolle|(tivanstallda. Men e andra sidan blev sambanden mer tydligagruppenf6rtjanstemen. Det anmarkningsvarda i detta sammanhang dr att aibetskamraternasagerande inte har ett positivtsamband med arbetsmotivation, menatt ledningens och framforallt narmaste chefens agerande tenderar att ha det.F0ljakuigen kan vi dra stutsatsen aft narmaste chef samt ledningens agerandeoch beteende trotigen ar av n6gon, men titen, betydetse foi tjenitemensarbebmotivation, men att arbetskamraterna inte paverkar arbetsm6tivationenfor gruppen. Observera att dessa forhallanden enbart kan pavisas f6r gruppentjensteman.Resultaten i detta avsnitt ar nagot forvenande med tanke Da att det ar enallment utbredd uppfattning att den sociala dimensionen ar av stor bewdelsefor arbetsmotivationen. Vi betraktar vara resultat som hogst pretiminara ochanser att det ar nodvendigt att fotja upp dem med mera ingaende studier.51

Studier i ekonomisk psykologi: 1215.2. 3 Ekon omiska in citamentI formuEret fanns nagra fregor som behandtacte lon och andra ekonomiskafaktorer, som t exti fredsstii etse med senaste I0neforhojning, nojcthet med ton,lonens betydetse f6r kreativltet och hur mycket man arOttai samt hua ddsvarandes loneformener be*ams. Negra index bildacles for att meta olikaaspeKter av de ekonomiska faktorerna. Bland dem kan nemnas behov avekonomiska incilament, vilket avseg om de svarande var villiga att lagga ned meruo pa arberet givet hogre ton eller andra ekonomiska beloningar samt lonensocfi andra beloningars betydelse for kreativiteten. De andra ekonomisktrelaterade indexen kunde inte i n6gon st6rre utstrackninge upphov tillbewdande f0rklaringsvarde med avseende pi arbetsmotivati6nlDen enkla korrelationen mellan arbetsmotivation och behov av ekonomiskaincitament, dels--for den undersokta gruppen i sin helhet var 0-152', ioitjansteman 0.212"' och fdr ko ektivanste dd -o.O7j.. FOr aft qa vidare i analvsen anvandes variabeln behov av eKonomiskaincitament i en muttipel regressionsmodelt tittsammans med de nvkonstrueradevariablerna samt de traditionelta maften, dock endast for grupp6n tjenstemanda sambandet inte tycks galla f6r gruppen kolletcivanst illd;a. Vi fann aft behovav ekonomiska incitament verkligen ger bidrag i form av prognostisering avarbetsmotivation for denna undergrupp. Dess fort(laringsvarde (t:0.162\ erbeftre an samtligamerikanska standardmatt, endastrelv de nykonstrueardemanen fungerar baftre. Det totala tillskottet av fdrklarad varians av dennavariabel er 1-gyo.5.2.4 Koilektivanstdilda och tjdnstemdn: skittnacler i materiatetVi har tidigare i viss men berort ski nader mellan grupperna kollektivanstiiltdaoch tjansteman. I detta avsnitt kommer en grundtigire jamfdretse gOras, Oar d;viktigaste skillnaderna kommer aft diskuteras.Med tanke pa att rapporten iett tidigare avsnitt, med hjatp av muttiptaregressionsmodeller, fdrsolc forklara variansen i arb6tsmotiv;tibn, inledei vidennajamforelse med attjamfora de variablersom ingick i den analysen. Cenomatt studera variablernas medetuarden separat f6r resb52

Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomigrupp, kan intressanta iakttagelser gdras, se Fig. 4a. Man kan notera storalikheter mellan grupperna. De enda tydliga ski naderna man kan observerarvariablerna mojtighetill kompetensutveckling ijobbet samt stress p6jobbet, dertjansteman igenomsnift har negot h6gre varden.Av de multipla regressionsanalvserna ovan kunde man uflasa att olika variablervar betydelsefulla maft-pa arbetsmotivation f6r resp grupp. F6r tjensteman varbilden mer komplex; savel arbetsintresse, kompeteniutveckting ijobbet, hurndjd man var med jobbet samt engagemang/identifikation bidrog titiatt fdiktaraarbetsmotivationen, medan endast arbetsintresse kunde uppvisa en starksamvariation f6r l(ollektivanstellda.. ' Alla varlabter er mafta med femgradiga skator fdrutom kompetensutveckling, stresspa loooet, mouvationspotenuat och engagemang/identifikation dar sjugradiga skoloranvanG. Risl(belastning iir mett med en femgradig skala fr6n O - 4. I denna anatvs hardock skalan i efterhand transformerats tilt 1 - S.E

studler i ekonomlsk psykologi: 1215.3 SlutsatserI denna forsta studie fick vl Intressanta och uppmuntrande resultat f6r flem avde centrala variablerna, framst naturligwis arbeEintresse. Det var uppenbart attde traditionellamerikanska maften pe arbetsmotivation fungerade betydligtsamre an vera nykonstruerade maft.Vissa variabler fungerade samre, och vi beslot att utesluta dem i det fortsattaarbetet eftersom formuEret var nagot i lengsta taget. Dessutom vi e vi f6rbaftramatningen av arbeBmotivation genom att inkludera flera variabler som skulledireK mata denna centralaspekt.Ytterligare nagr analyser hargjorts med data fr6n studie t. de reclovisas senareirapporten.54

sjoberg och Lind: Arbe8motivation i en krisekonomi6 Arbetsm otivati on sstu cl i eStudie I gav lovande resultat i flera avseenden. Dessa resultat ville vi generaliseratill industriforetag, dels f6r att det var av intresse i sig, dets f6r att fa en kontrastsom skulle ge baftre fdrsteelse av laget inom tjdnstefdretag.Det var ocksangelaget att utOka underlaget for matning av arbetsmotivationoch arbetsvilja. Som inlednlng till denna studie gjorde vi clarfor en pilotunders6kningav eftstortantat potentiella uppgifter for matning av arbeBmotivation. Etturval gjordes av de besta uppgifterna och dessa inkludeEdes i det formuler somkom till anvendning her.6.1 Metod6.1.1 FregeformuaretFormuleret inneh0ll f0ljande avsnift, nagot schematisK beskrivna:_ bakgrundsfragor, innehav av konvertibler och aKier iforetaget_ allmenna motivationsfregor (14 so, .stark vitja attjobba" o dtl_ aspekter som framst motiverar dig i ditt jobbsvn pe fdretagetr situation i forhalhnde ti konkurrenterna- hur n6jd ctu dr med ditt jobb i foljande avseende (18 aspekter)hur ser du pa din prestation ijobbet- frenvarointresse for jobbet_ kriterier pa att ha lyckats i jobbet (18 so_ eff avsnitt med frAgor (11 sO om olika Wperav risker (fysiska, personliga, samtsociala) pa jobbet_ ett avsnift med fregor om kreativitet_ hur mycket jobbar du_ hur n6jd ar du med l6n och dvriga formaner_ vilka aspekter motiverar dig friimst f6r ditt jobb- Schous oversaftning av den korta versionen av Minnesota SatisfactionQuestionnaire, arbeBtillf redsstiltetse_ Schous dveBaftning av OCQ, Organizational Commitment Ouestionnaireengagemang/identifikation med fOretaget_ Schous oversettning av JCM-skatorna_ 17 fragor om arbetsintresse och relaterade faldorer,9 avslutande fregor om formuleret55

studier i ekonomisk psykotogi: 1216.1.2 tndexEtt a ntal forberedande faktor- och ltemanatyser tedde ti bitdandet av index. Haranvands:_ eft index pa arDetsmodvation_ ett index pa arbetsintresse_ ett matt pa /@rnpetensuhrcckltng I Jobbet_ ett sammansatt maft pa hur n6jd man var mect jobbetstress pa jobbet_ ryg m?tt pe kreativitet: spontan kreativitet ocn kreativitetshemning_ eft mitt pe sammanvegd riskbelastning_ en fraga om man kunde erseftas av andra_ tre stand€rdmatt (oversatta amerikanska instrument, se ova paarbetstillfredsste ebe, motivationspotental ocM_moden) samte n ga g em a ng/id e ntifi kati on6.1.3 SvarancteEnkaterna samlades in under slutet av 1992 och de forsta manadernav 1993. Istudlen medv€rkade totalt 262 personer.-t stort sett besvarade alla tiilfraSaaelglm.ulrirel, .givetvis anonymt. De kom fren savat tjansteproducerande forltagsom industriforetas, bta fren datorfdretag, bank, takemeitelsforetag, verkstads-119!::.lI9L9H-s, rekryterinssforetas, skos;botad, arriteKriima, ieriisionsbyra,saKerne6foretag, restauranggrupp samt stadbolag. Det interna bortrattet, o vantaletisom inte besvarat enskilda fregor, var tagt.Innan resultat fran studien redovisas, skall de bakgrundsdata som finnstillgangliga presenteras. Blan de svarande var 71% men: Blan de svaranoe var6'l% anstellda inom industrin och ovriga, J9%, anstellda inom tjensteseKorn. Nardet galler yrkesgrupp var 59% tjanstemen och Ovriga kotteftivinsuittOa. etanIn-ousEflansE:Oetda var ungefar hatften tjan*eman och bland de anste da inomljanstesektorn var ungefer 75% qansteman. Utbitdningsnivan iirieraOe; Ziplohade endastav.slutat grundskota, 54% hade avslutat gvmnasium och ovriga haOeak?demisk'l7o/o,utbildt-1ing iform av hdgskoleexamen. en ririnOre Oelav Oe wirande,innehade nagon form av chefsposition. Bland de svarande innehadfemtedeleriaktier i sitt foretag. En nagot stQrre andel, 28%, btand cte svarandeinnehade konvertibter i sitt eget f6reta9. Aloern otairo oe svarande varieradefren 19ti 705r, med median 38. Nar det ga er ansta ningstid vari rade den fren1 till 38 ar, med median 9.5. Ett stort antatpe,24 o/o, nade i;t; aioetal mer an s 6rsin arbetsplats.56

sjoberg och Lind: Arbetsmotivaflon i en t(risekonomi6.2 Resultat6.2.1 ArbetsmotivationMalsattningen i detta avsnitt ar att studera och forklara variansen i arbetsmotivation,dels for undergrupperna ko ektivan*ellda och tjensteman samtindustri och tjansteproduktion och dels fdr den undersdKi gruppen isinhetner. Bakgrundsvariabler, index for amerikanska standardmatt pa arbet_smotivation och egna konstruerade index analyseras och jemfors.I den forsta regressionsmodellen, dar arbetsmotivation var den beroendevariabeln, undersoktes bakgrundsvariablernas inverkan. Aktieinnehav i det egnaforeEget, chefsskap, yrkesgrupp samt sektor bidrar med signifikanta batakoefficienter.Mode en i sin helhet fe,rklarar 31.60/0 av varEnsen i arbetsmotivation.Resultaten i mode en antyder att peBonat med aktieinnehav isittforetag, chefer, tjensteman och verksamma^ inom tjansteproduktion har hogrearbetsmotivation. De andra variabterna har laga varden pe beta-koefficienteria.Nasta steg i analysen ar att undersoka hur val de tre traditionelta .motivationsmaften"-arbetsti l lf redsste etse, motivationspotentiatsamtengagemang/identif i-kation - kan forklara variansen i arbetsmotivation- Oe inOeieraOe variablernaarbetstillfredsstaltelse och engagemang/identifikation ar h6gt signifikanta samthar beta-varden mellan 0.2S och 0.30 i denna mode . De amerikanska variabternastotala fdrklaringwarde i modellen er 47.604..-Om man valjer att studera de amerikanskapa maftens forktaringsvsrde, uppdetatunoergrupperna kofietcivansta da och tjansteman, finner man vissaskillnader.Motivationspot€ntiat och engagemang/identifikation har starkare betakoefficienterf6r ko etcivanstSltda en for qan$eman, medan arbetsti fredsstiiFlelse uppvisar starkare beta-verde for gruppen tjanstemiin. Man kan ocksd noieiaatt 52-SVo av variansen i arbetsmotivation kan forklarasgruppenmeO Oessa maE-iOikollektivan*a da, men endast 34.8% for gruppen tjansteman.Aven. om.man vatjer att studera de amerikanska meftens forklartngsvardeuppdelat pa undergrupperna ansta da inom industrin och tjanstesektorn, finnerman vissa skillnader. samgiga mett ar hogt signifikanta med start(a beta_iardenl.noT s.rlLppgn_ildusrrianste da, medan endrst variabeh motivaaionspotentjalar srgniftkant for anslaltda inom tjan*eseKorn; d6rav den stora skilhaden if0rklarad varians: 48.8% (industrian*a da) mot 26.5% Gjanstesetcorn).Det foreligger a tsa en steende skithad melan industri och tjansteforetag; deamerikanska standardm;tten er ktart otillr.ickliga i det senarefallet. fcir ait Si" Med matt pa fdrktarad variansavses even I detta avsnitt kv-adrerad och vante-skrlvs som fidiEare vardesriktig multipet korrelation ochden ff"dr.57

stuclier i ekonomisk psyt(otogi: 121vidare lanalysen gjordes en multipel regressionsanalys med deavoss konstruerademaften. De meft som anvandes var:- arbetsintresse- m6jlighetill kompetensutveckling i jobbet- nojdhet med jobbet- stress- spontan kreativitet- kompetenshamning- riskbelastning pa jobbet (nvft matt)- accepterade rlsker pa jobbet (nwt mam'Som framgar av Tabell 5 kan nu hela 65.0% av variansen i arbetsmotivationfdrklaras. Samfllga variabter, forutom stress pajobbet och nojdhet med jobbet,ar h6gt signifikanta i mode en. I mode en ar det framfor altt variebterniarbetsintresse, samt spontan kreativitet och riskacceptans som bidrar ti deth0ga fOrklar|ngwardet.Tabell 5. Resultat av regressionsanalys av arbeGmoti\ftltion medkonstruerademaft som forklarande varlabler- Beroende variabet: arbeBmotivation.Hela gruppen.F6rklarande variabler:ArbetsintresseMdjlighetill kompetensuweckting ijobbetNojdhet med jobbetstress pa jobbetSpontan kreativitetKreativitetshamningRiskbelastningAccepterade risker0.361"'0.160-0.0860.001po.173"'.o..125"-o.167"'0.302"'R2". Riskbetastningsmaftet i studie I befanns vid detatjgranskning innehila w, skitdaaspekter som har ka ats rtskbetastning t ex att skadas fysisK under arbeteo ochaccepteracle risl(er t ex att arbetet Inkrercar p, fr'ttiden). De senafe typerna av riskerforefaller m5ta nackdetar med Jobbet som man troB a t accepterai.58

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en l(risekonomiEn analvs av skillnader mellan undergrupperna kollelcivansui da och tjenste_man mpporteras aven for dessa nykonstruerade variabler. tTabell 6 nedan kanman uflasatt variabterna arbetsintresse, spontan kreativitet samt riskacceDtansar bewdelsefutla for bada grupperna, men att arbetsintresse er OetyOtigtviktigare f6r gruppen ko ektivansta da. stress pa jobbet ran inte hetter i dennaanalvs bidra till aft forklara arbetsmotivation. Nar det gdlter det totala f6r_kfaringsvardet for grupjerna, ftan 63.1 och 57.,t% f1rklaras f6r gruppernakolleldivanstallda resp qansteman.Tabell 6. Resultat av regressionsanalys av arbetsmotivation medkonstrueradematt som forklarande variabler. Beroende variabel: arbetsmotivation.Kollektivanstellda och qanstemen.pF0rklarande varlabler: kollektivanstillda tjanstemanN= 105)(N = 150)Arbetsintresse0.513"'o.247"Mojlighet till kompe"tensuweckling ijobbetNojdhet med jobbetstress pe jobbetSpontan kreativitetKreativitetshemningRiskbelastningAccepterade riskerK0.0920.o88-0.014o.112-0.119-o.134o.262"'o.631o.245"0.0690.010ola7"'-0.091-o.225-0.369.-'o.571En analys med de nykonstruerade variabterna gjordes even forski nader mellanundergrupperna industrianstiillda och anstallda inom tjanstesektorn. tTabell 7nedan kan man ufl6sa att variablernarbeBintresse samt riskacceptans erbewdelsefu a for bida grupperna. Stress pa jobbet kan inte he er i denn anatvsbidra till att f6rklar arbetsmotivation. Nar det ga er det totala forktaringsvard6tf6r grupperna, kan 63.9 och 51.7o/o fOrktaras f0r grupperna industrianstaltda respanstallda inom tjensteseKorn.De nykonstruerade variablerna har ett h6gre forklaringsvarde f6r samfligaundergrupper och den undersOkta gruppen i sin hethet, se Tabell B. Framfor alltinom grupperna tjensteman och tjanstesektorn dominerar de nvkonstrueradevariablerna over de amerikanska traditione a m6tten, ner det gb er fdrklaradvarians i arbeBmotivation.59

Studier I ekonomisk psykotogi: 12.1F6r att kunna fa en tydtigare bitd 6ver v ka matt som bast kan forktaraarbetsmotivation gjordes f6rst en multipel regressionsanalys med de egnametten, men denna geng utan stress pejobbetsom inte i nSgon modell kunnatgenerera ett signifil(ant tiltskott. Forktaringsverdet for den undersotca gruppeni sin hethet var 64.1%. Darefter qjordes en muttipel regressionsanavs med slvalde egna som de traditionella metten. Resultaten rapporteras i Tabell 9 nedan. Detraditionella matten kan som synes endast generera ett tillskott pa endast 2.1procentenheter if0rklaract varians i arbeBmotivation. Man kan ocksa urskiljattfyra Variabler, hur n6jd man var med jobbet, riskacceptans samt arbetstittfredsstallelse och motivationspotential, inte 6ngre ar signifikanta och harmycket sme beta-varden. setedes kan vi aterigen faststatt de nvkonstrueradevariablernas forktartngsverdebewdtigt beftre an de traditione as.Tabell 7. Resultat av regressionsanalys av arbetsmotivation medkonstrueradematt som f0rklarande variabler. Beroende variabel: arhetsmotivation.Industri- och tjansteforetag.Fdrklarande variabler;ArbetsintresseM0jlighet till kompetensuwecktingi jobbetNojdhet med jobbetStress pe jobbetSpontan kreativitetKreativitetshamningRisloelastningAccepterade riskerR,industri(N ='158)o.442"'o.1220.093-o.o370.115-o.'141"-0.159o-307"'tJa nstef6retagN=98)0.294"'o.1400.014o.1020.3'15"'-0.081-o.261'0.350"R,0.639o.51760

Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomiTabell 8. Jemforelse av f0rklaract varians i arbetsmotivation f6r de nykonstruerademaften och de traditionella matten.Kollek- Tjenste- Industri- Tjan*e.tivanstellda man anstallda sektornJdrrrLrredNykonstrueradevariabler63.'l 57.' | b5.9 51.7 65.0AmerikanskastandardmettSkilhad iprocent52.510.654.822.348.815.126.5 47.625.2 27.4Tabell 9. Resultat av regressionsanalvs av arbetsmotivation dar savalstandardmatt som nykonstruerade varlabter anv5ndsom forklarandevariabler. Beroende variabet: arbetsmotivation. Hela gruppen, N =255.F0rldarande variabler:Arbetsintresseo.3'14"'Mojlighetill kompetensutveckting ijobbet0.160"'Nojdhet med jobbetSpontan kreativitetKreativitetshamningRiskbelastningAccepterade riskerEngageman g/identif ikationMotivationspotentialArbetstillf redsstiillelseR2-0.043o.170"'.o.132"'-o-1170.'r83""-o.o21o.113o.671I den forsta multipla regressionsanarysen i detta avsnitt studerades bakgrundg.variablernas invefl(an pa arbetsmotivation och modellen kunde pavisa attchefskap, a|(tieinnehav, Vrkesgrupp ko eKivansle da - gansteman) simt sektor6'l

Stuclier i ekonomisk psykologi: 121(industri- tjansteprodulcion) kunde i viss man bidra till att forklara arbetsmotivation.F6r aft slutfora anatysen i denna del har vi tagt ti dessa fvravariabler till de variabler som anvenb i Tabell 9. Den forklarade variansen steginte utover verdet 67.1oh, analysen rapporteras inte i detatj her. Chefsskap gatdock ett mindre signifikant (positivo varde p5 beta.F0r att tydligt illustrera de otika variablernas unika ti skott i forklarad variansi arbetsmotivation, gjordes 14 separata regressionsanatyser dar vi jamfordemodellens totala forklaringsvdrde med det forklaringsvarde mode en fick omresp variabel stroks. Pi se sAft kan varje variabels unika ti skott i forklarad variansuppskattas. Resultaten fran anatyserna presenteras i Fig. 5. Man kan tydligt u dsaatt riskacceptans och arbetsintresse ar de variabler som genererar de storstatillskotten.For att komma till en djupare forsteelse av sambanden me an variablernaprovades olika strukturmode er med hjatp av pLs-metodik (379). Defta ar enmetodik som ar av samma ryp som den mera valkanda L|SREL-metoden. men dener betydligt enklare och kan anvendas p6 storre variabetmangder bch mera62

sjdberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomiexploratiw. Resultatet framger av Fig. 6, som ger de erheltna sambancten mellan5 latenta variabler (som var och en matts med ganska manga manifesta variableri formulSreo. Det framgar av figuren aft anpassningen titi mode en er god ochatt en stor del av variansen i de latenta variablerna, sarskilt arbeBmotivation.f0rklaras.Arbetsmotivation forktaras framst av arbetsintresse; engagemanger ettmindre tillkommande titlskott. Accepterad risk ar en konsekvens av arOetsmotivationoch inte en orsak (en model dar accepterad risk provades som orsaktill arbetsmotivation gav bewdligt samre anpassning). Mer ocksa att arbetsintressear en betydande orsak ti engagemang.sammanfattningsvis kan sagas att, med hjalp av de ovan i ustrerade anatysernahar vi kunnat pevisa:(i) Vara egna nykonstruerade maft- framfOralltarbetsintresse, komDetensutvecklingijobbet, spontan kreativitet, kreativitetshamning samt riskaccepans ochriskbelastning - p6 ett tillfredssu ande saft kunde foiklara variansen iarbetsmotivation;(ii) de amerikanska standardmatten pa arbe6motivation - arbetstillfredsstaltelse,motivationspotential samt engagemang/identifikation - endast kan bidra medett ytterst litet tjllskott iforktaftld varians om de taggs ti i anatvsen och attdessa tre mett pe egen hand endast partiellt forktarar arbetsmotivation;

studier i ekonomlsk psykologi: 121fiiD variabeln engagemang/identifikation dr den enda variabeln btand detraditionella som kunde ge ett merkbart uniK tlllskott iforklarad variansmedan motivationspotential inte alls kunde generera nagotillskott;(iv) bland bakgrundsvariablerna kunde alcieinnehav, chefsskap, sektor ochVrkesgrupp ge noterbara unika tillskott ifdrklarad varians i arbeBmotivation.Det kan aven noteras att de nvkonstruerade metten ar speciellt effektiva forgansteman och fortjenstesektorn, och att tillagg av andra variabler leder endasttill ett Werst litet tillskott i forklarad varians.6.2.2 Valiclering av variabeln arbe$motivationFOr en validering av maftet arbetsmotivation har denna variabel relaterats tillden tid man uppgett sig Egga ner pe arbetet samt till franvaro/narvaro.F6rst nagra ord om variabelns titlforlitlighet. Denna har uppskattats medCronbachs alfa som uppger till 0.833 f6r de 14 delfregor som bilctar index. Dettaar ett tillfredsstiillande varde, ti reckligt hogt ockse fdr praktiskanvendningar(380).Inledningsvis studeras fdrhellandet mellan arbe6motivation och den tid manuppgeft sig Egga ner pa arbetet. Den enkla korretationen var 0-585, p

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomiTabell 10. Resultat av regressionsanatys av arbeLsmotivation dar sevalstandardmaft som nykonstruerade variabler anvendsom forklarandevariabler. Beroende variabel: Nedlagd tid pa jobbet. Hela gruppen, N =255Fdrklarande variabler:Arbetsmotivation0.399"'Arbetsintresse-o.140MOjlighet till kompetensutveckling ijobbetNojdhet med jobbetSpontan kreativitetKreativitetshamningRiskbelastningAccepterade risker-0.0660.0020.150'-o.114'-o.246"o.220"En gagemang/identif ikationMotivationspotentialArbetstillf redsstallelse0.0460.0010.080Chef.skapAktieinnehavTjensteman/kollektivanst.Se|(torR2o-111-0.030{.0050.116o.431Vistuderade even f0rhelbndet mellan arbeBmoflvation och narvaro pajobbet.I detta fall var den enkla korrelationen 0.342, o

studier i ekonomisk psfkotogi: 121f6rvan!4s forklara en mycket stor delav franvaron. llitteraturgenomgangen fannvi de basta resultaten ligga omkring 19oA tirklar?,d varians (stamningsEge somprediKoD, medan arbetstillfredsstallelse vanligen forklarade nagot under 50/6 avvariansen i frenvaro.Tabell 11. R€sultat av regressionsanalys av arbeBmotivation dar savatstandardmett som nykonstruerade variabler anvandsom forklarandeVariabler. Beroende variabel: Narvaro. Hela gruppen, N=255.F0rklarande variabler:FArbetsmotivationo.236'Arbetsintresse0.034Mojlighet till kompetensutveckting ijobbet-0.061Nojdhet med jobbetSpontan kreativitetKreativitetshamningRiskbelastningAccepterade riskero.185.0.010-0.014o.076-o.178'Engagemang/i dentif ikationMotivationspotentialArbetstillf redsstallelse-0.099o.249ol2aChefsskapAktieinnehavTjanstemarvkolle|

sjoberg och [ind: Arbetsmotivation i en krisekonomiEn regressionsanalys av denna frega mot de faktorer som vi genorirg6endestuderat i andra avseenden' visade att endastva faktorer hade nagon effeKa!/ betyd-else: .arbetsintresse(beta=-0.317'j och engagemanq (beta=-0.236'),R',or=0.351. Forvenande nog var variabeln arbetsmotivation ingen effektivpredilcor av intentionen att soka annatjobb. Noteras bor att vi med endast tvaeffektiva prediktorer l(an forklara en mycket bewdande del av variansen iintention aft sluta, och att arbeBintresse aterigen framstar som en mycket viKigfaktor.6.2.3 Ko ektivanste da och Uen*emen: shiltnader i materiatetVi har tidigare berdrt skillnader mellan grupperna ko ektivansuillda ochtjansteman. I detta avsnitt kommer en grundligare jemforetse goras, och deviktigaste skilhaderna kommer att diskuteras.Jamfdrelsen inlecls med att undersoka de variabler som ingick ovan ner demultipla regressionsmodellerna anvandes. cenom att studera variablernasmedelvarden, kan intressanta ialctagelser g6ras. I denna jamforelse kan detnoJeras att tjanstemannens medelvarden for de olika variabternah6gre fornAstan samtliga variabter; isvnnerhet n5r det gellerarbeBmotivation, kompetensutveckling,stress pa jobbet, motivationspotentiat och engagemang/iclentifikation.Nar de multipta regressionsmodellerna analvserades ovan kunde det forst ochfremst utlasas att mode erna i storre grad kunde fdrklara varlansen iarbe-Bmotivation f6r gruppen kolleKivanstilldafor tjensteman, se aven Tabe 12nedan. vidare var det olika variabler som var betvdelsefu a meft pa arbetsmotivationfor resp grupp. Fdr gruppen koltektivanste da var variabternaarbetsintresse samt engagemang och riskacceptans mycket goda prognosinstrumentfor arbetsmotivation. F6r tjanstemiin 6 anoiz sidan bidiog heravariabler till att prognostisera arbetsmotivation, se tabe en.I negra ej redovisade multipta regressionsanalyser har l6n och andra ekono.misK relaterade faktorerelaterats till arbeBmotivation, men utan nagra unikabidrag till prognos av arbetsmotivation. Ner de svarande har fett ta stii ning tillett antal aspeKer och ange vilka som framst motiverar dem i sitt arbete, trSderemellertid l6n fram som en viktig motivationsindikator. I Fig. 7 nedan kan viutlasa vilka aspekter som ansesom viKiga for grupperna ko ektivanstaltda ochtjensteman med avseende pa arbetsmotivation.FOr gruppen kolteKivanstellda anger ca 550,6 lon som viktig motivationsaspekt.Denn aspeld var darmed vi|(tigast for dem. Darefter fouer arbetskamraterna,frihet i arbetet och ansvar som viktiga faktorer. FOr den andra gruppen,a. Dock med en korrektion av mattet pa arbetsmotivation som isin ursprungtiga forminnehdll avsikt att stuta somen delfrAga; denna fraga utestdb och_indexet beitknadespe nytt.

studier i ekonomisk psykologi: 121

Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomitjenstemen, ges en nagot annorlunda bltdi caTOo/o anger intressantarbetsuppgiftersom viktig for deras arbelsmotivation och darefter fouer frihet i arbetet,ansvar, variation i arbetet samt lon som viktiga aspekter.Spontan kreativitetKreativitetshamningRiskbelastningAccePteracle riskerfabell12- Resultat av regressionsanalys av arbeBmotivation f6r undergruppernakollektivanst llda och tjenstemen. Beroende variabet: arbe6-motivation.Rirklarande variabler:p' kollektivanslellda p, tjan*emen(N ='105)(N =150)ArbetsintresseM6jlighet till kompe.tensutveckling i jobbetNojdhet med jobbet0.488"'o.o73-0.1150.205'0.23s-""€.002Engageman g/identif ikationMotivationspotentialArbetstillf redssteltetseR,o.1174.102-0.0360.228"o.2970.0540.0820.682Avslutningsvis summeras de viKigaste skillnaderna:0.184"-0.'t19'-0.189'0.358"'0.110-0.062o.1240.579(D de multipla regressionsmodellerna kan med storre framgang forklaraarbetsmotivation for gruppen kollektivanstelldafor gruppen tjen*eman,even om denna skillnad var titen nar vera nykonstruerade matt tades tilt grundfdr modellen;(ii) generellt noteras hogre variabelmedelverden for tjansteman an fdrkollektivansta da;(iii) l6n er den mest framtradande motivationsaspekten for gruppen kollektivansuilldaoch for gruppen tjanstemen finns lon med itoppen (4:e plats) blandaspeKerna nar de svarande direkt far svara pi fr6gan vad som framstmotiverar dem i jobbet;(iU det kravs olika variabler for att prognostiserarbetsmotivation fdr resogrupp, med undantag f6r variablerna arbetsintresse och riskacceDtans.69

studier i ekonomisk psykologi: 1216.2.4 lndustriansffiilda och ansteilda inom tjdnsteproduktionVi har tidigare delvis berdrt skilhader mellan undergrupperna industrianstAltdasamt an$Allda inom tjansteproducerande seKorn. I detta avsnitt kommef engrundligare jamforelse att g6ras, dar de viktigaste skillnaderna diskuteras.Jamforelsen inleds med att undeBoka de variabter som ingick ovan ner demultipla regressionsmodellerna anvandes. cenom attstudera variablernasmedelvarden,kan intressanta iakttagelser gdras. I dennajamf6relse kan det observerasatt anstallda inom den tjensteproducerande seKorn uppvisar nagot hogremedeMarden for na*an samtllga variabler, i synnerhet fOr variablernarbetsmotivation,kompetensutveckling ijobbet, stress pajobbet, motivationspotentialsamt engagemang/identifikation. Resultatet prminner mvcket om det somframkom nar ski nader mellan kollektivanstaltda och tjansteman studerades.Nar de multipla regressionsmode erna analyserades ovan kunde det forst ochframst utEsas att mocte erna istdrre grad kunde forklara variansen i arbetsmotivatlonfdr industriansta da an f0r de anstaltda inom tjan$eproduKion, seaven Tabell 13 nedan. vidare var det olika variabler som var betvdelsefulla niettpa arbeBmotivation fOr resp grupp. Fdr gruppen industrijnstallda kundevariablefn arbeBintrssse, spontan kreativitet, riskacceptans samt engagemang/identifikationforklar arbetsmotivation. For de anstallda inom tjanstbsektornvar istelletarbetsmotivation, spontan kreativitetsamt riskacceptans viktiga.Som namndes ovan har 16n och andra ekonomiskt relaterade faKorer relateratstillarbetsmotivation i nigra ej redovisade multipta regressionsanalyser, men utannagra unika bidrag tilt prognos av arbetsmotivation forutom f6r gruppenindustrianslAltda. FOr industriansgA da kunde variabetn ti fredssta eise'dtedsenaste loneforhojning uppvisa signlfikant och starK beta-varde. 0.1S. narvariabeln lades till den stora modellen dar nykonstruerade variabler samt detraditionella mdtten anvandes. SAledes tycK toneforh6jning ge ett unikt tillskotti prognosen av arbetsmotivation for gruppen industrianste da.Ner de svarande har feft ta stelhing till ett antal aspeKer och ange vilka somfrem* motiverar dem i sitt arbete, trader l6n fram som en viktig motivationsindikator.I Fig. 8 kan vi utEsa vitka aspelcer som ansesom vilciga iOr gruppernainclustrianstallda och an*eltda inom tjansteprodutction med avsEeride p6arbetsmotivation.70

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomi7' \

Stuclier I ekonomisk psykologi: 121Tabell 13. Resultat av regressionsanatys av arbetsmotivation fOr unoer.grupperna industrianstallda och qen$esektorn. Beroende variabel: aroeEs-motivatlon-F0rklarandep,variabter: industri p, tjenstefo retag(N =157)N:98)Arb€tsintresseKompetensutveckting ijobbeto.373"'o.1210.268-0.188Hur ndjd man var medjobbetSpontan lceativitetKreativitetshamningRiskbelastningAccepterade riskerEngagemang/identif ikationMotivationspotentialArbetstillf redsstellelseR2-0.0380.'t06-0.145"-0.095o.275"'0.200"-0.004o.123-0.001o.322"'-0.085-o.2190.349"'o.167-0.002FOr gruppen industrianslallda anger ca 55% l6n som viktig(viktigaso.motivationsaspektDarefter fotjer arbetstGmraterna, frihet i albetet, intressintaarbetsuppgifter och ansvar som vilciga- faktorer. FOr den andra qruppen,anstellda jnom tjanstesektorn, ges en nagot annortunda OitO; ca ZOX bigeiansvar, intressantarbeBuppgifter samt frihet i arbetet som vilciga f6r de-rasarbetsmotivation och darefter foljer variation iarbetet, fortroende, utmaningarsamt arbetskamrater som viktiga aspekter.u.ttl

Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomiAvslutningsvis summeras de viktigaste skiltnaderna:(D de multipla regressionsmode erna kan med storre framgang forktaraarcetsmotivation fdr gruppen industrianstalldaf0r gruppen anst6llda inomtj a nstesektorn;(ii) ldn ar den mest fli|mtredande motivationsaspeKen fdr gruppen industrianstalldanar de svarande direkt far besvara fragan vaO som framst motiverardem i jobbet, samt(iiD det krAvs olika variabter f6r att fOrklararbetsmoflvation for resp grupp.7 Jemf6rande analyser av samfliga fyra unclergrupper7.1 Motiverancle faktorerDe tua studjerna 96r det mojtigt for oss att gora vissa overgripande anatyser,som redovisas i detta avsnitt. Den forsti fregan vi staller ar hur Oe'fyrdundergrupperna svarade pe fragan om vitka faKorer som mest motiverar demiarbetet. Eftersom vi studerat koltektivan*eltda och tjensteman i tjen$eforetagi bada studierna bygger anatysen i dessa fall pe data tiin oioa stuo'ierna, medaidata fran tillverkningsindustri enbart f6reEg i Studie . Resultaten ges iTabell 14.Av tabellen framgar tva viktiga tendenser:(D Det finns inga namnvarda skilhader mellan industri- och tjanstef6retaggelfervadmotiverande falcorer t6r tjenstemen.(ii). Kollektivan$eltda inom tiltverkningsindustri skitjer sig fran motsvarandegrupp Lnom tiensteforetag, som i sin tur i hog grad tiknar tjenstemannagrup_perna. Det arhos koflektivanstalda inom industrin som ii finner den starkabEtoningen av l6nen och nedtoningen av intressefaktornlntressanteratt samtidigt jamfora alla fl/ra undergrupperna med varandra i del(Vantitativa dimensionerna. I Fig.9 ges deras medelvarden (efterstandardisering).Av figuren framgar att :- skillnaderna ar stora- detarfram*gruppen ko ektivansta da inom tillverkningsindustri som uppvisarlaga verden pe arbeBmotivation- gruppen kollektivansteltda inom tjansteforetag visar mycket hoga varden paarbetsmotivation- gruppen tjansteman inom Industri visar tamligen mediokra varden oiarbetsmotiVation73

stuclier i ekonomisk psykotogi: 121...Dessa varden kan jamforas med dem som Schou erh6jOrer;i sin studie av ingen-data insamlade under gotatets hdgkonjuntcur (149). schou anvandett-Darav de skalor som aven vi anvant; ur hans figurer kan man uuas aft medelverdetr arbetsti freqjstelletse tag omkring 3.65, i engagemang/identifikation omkring4.5". lTabell 15 ges medelvarden i dessa tva dimensioner f6r v6ra fyra gruppelringar i studie .". Dessa verden fer man om man utesluter data fren kommunala fdrvattningar som tegbetydligt ldgre. Schous ovriga data gA de industri.74

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en t(risekonomiVariation i arbetetTabell 14. Fordelningen av svar (proceno p6 fragan om vilka aspekter somframst er motiverande i jobbet.AspektKollelcivanste daTjanstemenlndustriTja nstefO retagIndustri Il?:*?LOnenAndra ekonomiskaformener67371545 45Arbetskamft|ternaChefenArbetsmiljonIntressantaarbetsuppgifterKreativitetskravandearbeBuppgifterFOretagskulturenArbetstidernaInflytandeFrihet i arbetetAnsvarFdretagsled'ningenM0jlighet tiutvecklingTrygghetFdrtroendeUtmaningar601210_tb'l3584635142929191386051'17124417'126930 35 3516136052q33124033515235851,|27'154033121818634821M34??75

Studier i ekonomisk psykologi: 121Tabell 15. Genomsnituiga verden pe arbetstillfredsstalletse och engagemang/identifikationGruppTjan*emen,tje nstef6 retagTjensteman, industriKolielcivanstiittda,tjansteforetagKolleKivanstallda,industriIngenjorer (Schousdata)Arbetstlllf redsstiillelse3.8543.6613.7773.3743.65Engagemang4.9464.4295.3294.2264.50Det ar intressant att notera att industritjanstemannen tigger mvcket nAraschous resultat, och att anstillda i tjanstefdretag ligger ktart over. Konjunktursvangningenforefaller inte ha peverkat industriuanstemannen.7.2 Fdretagens ekonomiska framgeng och cle ansffi das motivationlStudie ltillfregades oberoendexperter om fdretagens grad av ekonomiskIran-rgenS, med hensvn tagen ti bransch och konjunktur. Riietagen bedomdesrwa kategorier, som framgengsrika och icke framgangsrika. skillnader meltandessa wa grupper av fdretag studerades med avseende oa:- respondenternas bed6mning av det egna foretagets ekonomiska-framgengarbetsmotivation, amerikanska standardmatt- arbelsmotivation, vara nvkonstruerade maftResultaten (se Fig. 10) visaden klarskillnad mellan de Wa gruppernav foretagner det gallde respodenternas bedomning av framgang. Oetii var som ventatoch skall ses som en vatidering av maften pa ekonomisk framgeng. De amerikan_ska standardmeften kunde inte skitja me an framgangiriki ocn minOreframgengsrika foretag", vilket daremot vera matt kunde, p6 unSefir samma niv6-'. For motivationspotential gjordes en separat anatys av de olika delmaften. Endasttva nade en tydlig relation till foretagets framgang: variation och arbetets bewdetse.Infiessant nog hade variation en effekt som varmotsatt den antagna: Ju storrevariaflon,desto mindre framgeng. Det ar ju mojtigt att variation har den effekten att man intetranar upp sig till samma grad av effeKivitet som med mindre varilaflon.76

Sj0berg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomifor alb maft.Negra ytterligare variabler visade sig ha samband med foretagets framgang.Bedomningen av hur ndjd man var med jobbet analyserades i OetvariaOter.som framst samvarierade med framgeng var:- nojd med arbetsl€mraterna- n6jd med nermaste chefen- ndjd med foretagsledningen- 'kennaatt man behdvs"- att foretaget tror pa en- ansvarNar det galler den narmaste chefen var de viktigaste aspekterna:- formega att entusiasmerandra- samarbetsformega- ledarbegevning- flexibilitetlStudie ll genomforde vi en mera ingaende granskning av fdretagensekonomiska tramqing. De bedomdes pi en s.qraoig srata, oar a oewoergenomsnittlig, 2 negot under genomsnittet och 1 klart under genomsnittet. 4betyder negot over genomsnittet och 5 klart over genomsniftet. Det var retatiW71

studier i ekonomisk psykologi: 121laft att differentiera fdretagen pe deta seft, men vi saknade, visade det sig,foretag som lag khrt under genomsniftef.Korrelationerna mellan bedomd ekonomisk framgang och dvriga variablervisade att arbetsmotivation var det index som korreleEde starkast medf6retag€ts lonsamhet t =0.223t, bortsett fran respondenternas bedomdaframgang av foretaget; detta var vAntat och ar en validering av data.Bland ovriga enskilda variabler som visade systematiska (men svagd sambandmed foretagens framgang kan namnas- om arbetet gav en respekt i samhallet- om man hade en kanslav att man presterade negot- mojlighetill nytenkande- Variatlon i arbeBuppgifterna- n6jd med foretagsledningen- kann att man behovs- att foretagetror pa en- inflvtande- utmaningarI ganska hdg grad var detta resultat som stamde overens med Studie t.En mera detaljerad analys gjordes for a$ na en baftre f0rstielse av sambanden.Fdr att uppskatta stvrkan av dessa samband gjordes en modellanpassning avpolynom av andra graden, se Tabelt 17 for resultaten.Det forsta steget var en grafisk anatvs, se Fig. 11. I denna figur har vi ptottatgenomsnitflig arbeBmotivation mot f0retageB ekonomiska framgeng;variablerna har forst standardisefttts ti medetvarde O och spridning 1. htressantnog visade det sig att sambandet var U-formato. Detta visar isin tur att korrelationernager ett missvisande l6gt varde f6r sambandens swrka-'. Vissa kontakter med sedana foretag var svara att vidareuweckta. man vi e hettenXelt inte delta i undersokningen eftersom man upptevde laget som sa prekert- Dettamaste vi givewis respektera, men vi bektagaratt dessa, fran varsynpunkt se intressanta,foretag trots allt inte vilte detta i undersokningen.b. samma typ av samband kunde noteras for arbeBtillfredsstallelse, motivationspotentialoch engagemang, se even den fortsatta modellanpassnin6en som visar detta.7A

sjoberg och Lind: Arbe6motivation I en krisekonomiTabell 17. M-odellanpassning av andragrads potvnom med bed6md ekonomiskframgeng som oberoende variabel.ArbetsmotivationEngagemang/idenfl f ikationArbetstillfreds*a I le lseMotlvationsDotentialBeta-varde1:a grudsterm.2.4@"'-1.O97-1.O25-0.978Bet&verde,2:a gradgterm2.643"'.r.319'1.252'1.179'o.1310.0590.060o.o47Som synes var sambanden av samma Wp I de fyra fallen, men \€rt matt paarbetsmotivation differentierade mycket skarpare mellan foretag med olikagradav framging.

studier i ekonomisk psykologi: .121I DiskussionVad har vara undersdkningar visat? Lat oss sammanfatta:(D. Mahing av arbetsmotivation med vara direkta fragor gav goda resultat -tillfdrlitliga och va-lida. Variabeln var den basta for fdrktaring av fdretagense*onomiska framging - men hAr aterster mycket att g6ra de fOiktaringsniv6lnlas.(ii). De av oss nykonstruerade metten pa arbetsintresse, kreativitet ochriskbelastningav mycket bewdande tillskott ti forktaringen av arbeB.motivation. Defta gallde isynnerhet tjanstesektorn och tjan*eman, dar detraditionella maffen endast fdrklarad en liten andel av tariansen i arbetsmotivation.Den niva som uppnaddes iforktaringsgrad med vara variabler tagnara maximum av vad som normalt brukar kunna forktaras i denna Wp av maft.(iiD. De traditionella meften arbetstillfreds*allelse, engagemang och motivationspotentialgav endast marginella tiltskotti forklaringen av arbetsmoovation.Sdrskirc daligt fungerade maft baseraOe p6 .lCn4-modetten. Mark dock att vissavde traditionella matt vi anvant kan behova moderniseras. Det finns en omfattandemetodutveckling, som bl a har letttill nya flerdimensionelta instrument.som b6r fdljas upp. JcM-modellen ifragasatts numerav minga, och behovet avbre4ar€ beskrivning av jobb-egenskaper poengteras; ett program med deninnebdrden har nyligen publiceraB (382).(iU. Den viKigaste prognosfaktorn fdr arbetsmotivation var arbetsintresse.Kanske kan man havda att detta resulat ar negot av en banalitet - ar inteintresse och arbetsvilja egentligen tv, ord for samma sak? Vi vill bestamt awisadenna kritik ArbeBviljar en konsekvens av manga drivkrafter, intresse ar en avdem men inte den enda. Vi arbetar aven av ekonomiska skal, av pliktkansla mm.Det ar en oppen empirisk fraga hur stor bewdetsen av intressegenfligen ar. Vimenar aft det er fullt rimligt att den ar mycket stor i ett tand med hog materiellstandard, som dagens Sverige, medan i andra lander och under andra tidsepokerarbete varit en frega om ren overlevnad. Da har man inte kunnat prioritera detintressanta arbetet.(v). Ner vi fragade de anstaltda om vad som ar de viktigaste motivationss(apanoefaKorerna poangterade de flesta kolleKivansHllda inom industrin ionen.LOnefaktorerna bidrog med viss deltill prognosen av arbeBmotivation pa ganskahog niva, rydligt baftre en de amerikanska standardmaften.(vi). Det fanns stora tikheter melian tjansteman och ko ektivanstii|da inomtjansteforetag, men storre spridning mellan dessa grupper inom de studerade80

sjoberg och Lind: Arbetsmofivation i en krisekonomiindustrifdretagen. Detta, och de ganska mediokra resuttaten avseendearbetsmotivation hos industritjan$emannen, ger uppslag till fortsatt forskning.(vii). Prognosen av arbetsmotivation var enklare for kolteKivanstii da an f6rtjensteman; farre faldorer hade bewdetse. serskiltviktigt f6refo arbeBintressetvara f6r de kollektivanstellda, i de regressionsanalvser som utfordes (i kontFastmot de resultat som framkom i direkta fragor om betydetsen av olika fatdoreD.(viii). Sociala faKorer, speciellt upplevelsen av relationen till ledningen, Wcktesha viss, men inte sarskilt stark, betydelse f6r arbetsmotivationen.(i$. Riskacceptans varen viktig forklarande variabeltillarbetsmotivafion. Det kandiskuteras om den tolkning avvariabetns psykologiska innehall som gjofts her arden refta. Fortsatt forskning far ge svar pe den fragan. Det kan ocksa diskuterasom denna variabel skall ses som en konsekvens av arbetsmotivation snarare anen beseemmande faKor. Det ar lilGsa en frega for forBatt foBkning. Om detsenare visar sig mera rimligt skulle forktaringsgraden som uppnafts har sjunkanagot, kanske 2-3 procent. Vi skulle ande ligga inom ett omrade av forklaringsgradensom ligger nera maximum av vad som kan uppn6s. - Den modellanalvssom presenteras har Wder pa att riskacceptans ej ar en orsak ti arbetsmotivation,utan en konsekvens.(D. Jamf6relserna mellan industri och tjansteforetag, och mellan ko ektivanste -da och tjanstemen, bygger visserligen pa ett litet material men gav endaintressanta resulkt. Skillnaderna mellan undergrupperna var stora.fii). De av oss konstruerade variablerna gav klara ti skoft till forktaringen avforetagens ekonomiska framgang. Det hade varit forvenande om nigot annathade varit fallet. "Personaten ar var vitdigaste tiltgeng. ar en vantig asikt btandforetagsledare, och de tyck se en klar koppling mettan produkivitet ochmotivation C53). Men ende: det varde pe fdrktarad varians i f6retagets framgangsom vi rapporterar ar litet. Det meste alltse finnas andra och viKiqare faKoreran dem som vi studerat. (Konjunkturen kan inte varu en av dem eftersombeddmningarna gjordes "relativt konjunKur och bransch"). tviss man kan denlega korrelationen bero pa den begransade variationen i framgang; det var istort sett framgangsrika eller mvcket framgengsrika foretas som vi studerade.I Studie I var bedomningen av framgang onyanserad, endastvi steg anvandes.Defta senker ockse sambandets styrka. I studie fann vi att en s-gradig skatamycket vel kunde tillampas.Det finns emellertid aven andra komptikationer. Av vara anatvser framgar atti eft foretag som riskerar att stas ut kan det uppkomma en Okad arbetsmotivation;detta *'ammer f 0 bra med annan forskning som diskuterats ilitteraturavsnittet, dar man har funnit belagg f0r ett U-format samband mellanarbeBmotivation och risk for arbetstoshet. Kausatsambanden me an arbetsmotivationoch framgang blir i och med detta dubbelriktade och en enketinjermodell ar indadekvat; den ickelinjara modell som vi provat ger fdr vaft maft De81

Studier i ekonomisk psykologi: 121arbetsmotivation en forklaringsgrad pe 13o/o vtlket er 2-3 genger vad somuppnaddes med de amerikanska standardmeften-Det ar ocksa ganska uppenbart att foretageB framgang beror p6 minga andraaspekter en personalens arbe6motivation. Lawler och Jenkins (2S3) skriver:-"Wor*ing harder can improve individual performance, but it mav have no or arelatively small impact on organizational performance unless the organization alreadyhas good woR methods and systems. often improvements tn organizationaiperformance require major system and method improvemenB; without them,inffeased effort mav be wasted and emptoyees frustrated." {sid. 1OJ9}.Fortsatt forskning bor inriktas mot aft- nArmare studera sambandet mellan arbetsmotivation och produKivitet,frenvar och personalomsattning;- unders6ka komponenterna iarbetsintresset, fOrtjansteman och koltektivanstallda.Sarskilt intressanta fregor ar vad som skapai sa god motivation bland dekollektivanst?ltda inom tjenstesetcorn och varfor resuttaten for industritjanstemannenar se mecliokra;- narmare undersoka riskupplevelsens betydelse for arbeBmotivation;- mera ingdende studera effekten av ekonomiska be16ningar;- fdrbattra meften pe arbelstillfredsstiiltelse, engagemang och arbetsegenskaper.Lat oss slutligen kommentera en del aktuell forskning, i retation till veraresultat. Vera resultat borde kunna retateras tilt unders6fni-ngar rapporreraoe avEdgren, som fann att arbetsinnehaforbaftraB patagtigt oiti otivit meraintressant_och mindre enformigt - en okad arbetsmotivationtycK attsa va|?| p6vag (383), jfr (384, 385). Det ar en intressant fr6ga i vitken man den traditioneitauppdelningen i arbetare och gansteman peverkar arbetsmotivationen. Aftm0jligheter till utveckting och inErning ijobbet (snarare an i kuBeD kan Daverkaarbetsintresset och darmed aven arbetsmotivationeninnu en iniressantmdjlighet (164). Narmare analvser av kompetens och kognitiva processer sku ekunna vara fruktbara (396)._.Mermedveten inriktning pa h6jd produktivitet och minskad tidsatgang _ oftarcrespEKade I Internauone management-litteratur (387, 388) _ har rapporteratsge_ mycket positiva resultat (181, 389). Det vore intressant aft undersOka i vilkenman dessa resultat har samband med okad motivation. EfteBom vi inte funnitstod i litteraturen for det vanligantagandet att 6kad kontroll minskar intressettror vi att ett sadant resultat skule vara mojtigt.

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomiArbeBmotivation b6r sattas in i det sammanhang som arbetet har forindividens livssituation. Det har inte gjorts ivera studier. Ett intressant uppslageterfinns i690). tdentifikation med yikeskarriaren snararen med famitj;n ga;eft tillskottill arbetsmotivationen, jfr (391).omfattande forskning har bedriviB om .sociat toafing., at|tsa aft individerproduceEr mindre i grupp an var f6r sig (392). I en omfattande metaanalvs visarKarau och Williams pe en genomsnitHig prestationssankande effetc av gruppmedlemskapom 0.4 standardawikelseenheter. Detta ar en betvdandeffeK.Dess innebord for arbeBmotivation i pfttktiska sammanhang fortjanar attuppmarksammas.Vi har heller inte undersoK persontighetsvariabter. Aven om vi er skeDtiskafinns en del nya resuttat som kan vara verda att folja upp, se t ex en stor oversiKsom visar pa lovande resultat med matning av prestationsmotivation G93). Annuen personlighetsvariabet av potentiellt intresse ar tavtingsinsuilhing (394).Hur kan man stlmulera tilt 6kad kreativitet? Ett samband mellan intresse. ellerinre motivation, och kreativitet har ofta diskuterats och har antagits vara enfaktor i organisationers kreativitet (395). Intresse kan darfor vara en fruktbarvinkling fdr den som vill studera just kreativitet och metoder for att Oka den.Kreativitet behovs for innovationer, och intresser en kritisk fatcor i kreativitet.| (396) fann man vissa ski nader mellan innovatorer och 6vriga, speciellt ipersonlighet. Denna forskning skulle vinna pe en bredare sampling av variabler,rnklusive intresse. Kreativitetens betydetse f0r fOretagets framgang diskuterasl (397.._ Som framholls ovan fick vi svaga effekter av upplevetsen av ledningen. Det kan.anda vara meningsfullt att foBdka fordjupa studierna av denna aspeK.Betydelsen av ett motiverande ledarskap i hogteknologiska fOretag poangterasi(398).Kan principer f6r arbetsmotivation overforas me an kutturer? JCM-modener onekligen amerikansk men den har inte ens fungerat i studier som gjorts i USAsom en prognosfaKor f6r produKivitet - i Sverige har den fungerat lika tite somi USA, i relation tillarbetsmotivation. tdenna undersokning finner viju inga unikaeffeKer av'motivationspotential" pa arbeBmotivation. ArbeteB inneboendeintresse fdrefaller darfor inte matas med denna modell.Att deremot JCM-inspirerad arbetsorganisation leder ti jobb som ger hOgrearbetstillfredssfallelse er khrt och minga gdnger pevisat, se t ex forskning omVolvos Uddevallafabrik (399). Kanske kan man saga att arbeBti fredsste else harett egenvarde. Men en policv som utgar fran att forandringar som 6kar dennafaktor ockse leder till kraftigt okade arbebinsaBer ar orealistisk och skvmmerbehovet av fortsatt analvs av arbetsmotivationen.83

Studier i ekonomisk psykologi: 121Japanska managementprinciper ar givewis bara till en del dverforbara, se t exen diskussion om amerikanska probtem i det sammanhanget (4OO) - men intedesto mindre har de visat s-ig vara anvandbara i vasterlandska kulturer. youngmenar att defta er ett pestaende med svagt stod. Beskrivningar av lyckade faar emeflertid inte Wara att finna - se t ex en tillampning av kaizen tslrindigforbSftring) iBelfast 60,t) och diskussionen av bitindustrin i(20).Foretagsledning baserad pa principer frAn forskningen om inlarning ochbeteendepaverkan har haft enorma framgingar i Japan-, dar Demings inaatservarit betydande (402,403). En dversikt ges i (404). Denna forskningsgren harunder €ng tid kraftigt betonat betydeisen av positiva betoningai fidr godaprestationer (405). Det ar givewis en princip som kan oveBattas tili ekonomisfaincitament i arbetslivet. Intressant svensk forskning om t6n och upplevelsen avr,ittvisa (6) skulte kunna vidareutvecklas till mera direkta stuctier av sambandetmellan ekonomiska incitament och arbetsmotivation. En medveten inriktning pekoppling mellan l0n, kunskaper och arbetsinsats avspeglas ien aKuell Snf-s[rift(406).En individs arbetsprestationinte enbart retaterad ti hans e er hennesindivjduella egenskaper utan even tilt arbetsgruppen (407). AjamfOrdesandra sidani (408) effekten pa prestation av ledarskapsstit hos chefer - effektenvar storst nar den meftes pe individniva, jamfort med den genomsnituigauppfattningen om chefen i arbetsgruppen.Arbetsmotivation ar pe inget seft enbart och enkelt kopptati stimulerandearbetsuppgifter - det kan even styras av stotthet att medverka i kvatiteBoroduktion,och realistisk insikt i nodviindigheten av h69produktiv arbeBorganisation(409). Eft exempet pa "pride in work,, ges i (410), m6d en t

Sjdberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomiI Referensera3.1. Tollgerdt-Andersson t, sjoberg L. htresse och kreativitet inom tjan*eproducerandeforetag. Ekonomiska Forskningsinsututet,,tgg2.Sjoberg L, Tollgerdt Andersson t. Fdretagsledares syn pi .den sveni;kamodellen". Produl(tivitet, arbetsmotivation ocharbetstillfredsstillelse-Stockholm:Center for Risk Research, Stockholm School of Economics, 1991Porter ME. The competitive advantage of nations-London: Macmillan, 1990H.elretqgn M. Humankapitat, produKivitet och titMaft. |n: sou, ed. Nyavillkor for ekonomi och politik. Stockholm: Finansdepartementet. 1993:349.vol Bilaga 'l).5.7.8.!!ygn 9.f. Loneflexibititet och produKivitet. |n: Herin J, ed. Lonebitdning iforandring. Stockhotm: SAF, 1992: 37.Fredholm ER. Ar lonen beldnande? In; Lundgren H, ed. Lonebitdning ifdretagsperspetiv. Stockholm: SAF, 1992: 101.Seligman MEP. Helplessness.San Francisco: Freeman, 1975Peterson C, Maier SF, Seligman MEp. Learned helplessness. A theorv for theage of personal control.New york oxford universiw press, 1993Sjoberg L, DrotE.Sjoberg B-M. The perceived risk of nuclear waste. tn:vestrucci P, cox RA, ed. sRA - Europe, Fourth conference: EurooeanTechnology & Experience in safetv Analysis and Risk Management Ten yearsafter the Seveso Oirective. Rome: . 1993: .10. Kahle LR, Beatty sE, Homer p. Alternative measurement approaches toconsumer values: The list of values (Lou and values and tife swle (VALS).Journal of Consumer Research ,1986:13:405.11.schwarE sH. universats in the content and structure of values: theoreticaladvances and empiricaltests in 20 countries. Advances in Experimental SocialPsychology 1992;25:'1.'12. Hackman JR, Oldham OR. Motivation through the design of work: Test of atheory. organizational Behavior and Human performance 1976;16:250.13. osterman P. Arbetsorganisation och produktivitetsutveckling. In: WadensjOE, ed. ArbeBkraft, arbetsmarknad och produktivitet. stockholm: Al|mannaforlaget, 1991:45.85

studier i ekonomisk psyt(ologi: 12114. Auguren S, Breclbacka C, Hansson R, thregren K, Kartsson KO. Volvo Katmarverkenefter 10 er. Menniskorna, tekniken, ekonomin.Stockholm: Radet f6rutvecklingsf ragor,'198415. Auguren S, Bredbacka c, Hansson R, thregrenK, Karlsson Kc. Volvo Kaharrevisited: Ten years of experience.stockholm: Radet for utvecklingsfragor,198s16. Gyllenhammar Pc. How Volvo adaDB work to people. Harvard BusinessReview 1977IJulv-AugusO:102.17. Maccobv M Ed. Sweden at the edge. Lessons for American and Swedishmanagers.Philadelphia; University of pennsylvania press,t 99118. Pfeffer J. Organizations and organization theory. In: Linctzev c, Aronson E, ed.Handbook of social psychology. New york: Random House, 1985: 379.19. wahba MA, Bridwell tG. Maslow reconsidered: A review of research on theneed hierarchy theory. Organizational Behavior and Human performance1976;15:212.20. womack JP, Jones DT, Roos D. The machine that changed the world. Thestory of lean production.New york: Harper, 199021. Brostrom A Red. Arbe6organisation och produktivitet.Stockho|m: Allmannaf0rlaget, 199122. steen R. ABB distribution. In: Brostrom A, ed- Arbetsorganisation ocheffektlvitet. Stockholm: Allmanna fOrlaget, 199,f : 45.23. cook TD, campbell DT. ouasi.experimentation. Design & analysis for fieldsettings.Boston; Houghton Miff tin, 197924. Cook TD, Campbell DT, Peracchio L. Ouasi experimentation. In: Dunnette MD.Hough LM, ed. Handbook of industriatand organizational psvchotogy. patoAlto,CA: Consulting Psychologists press, 1990:491. vot 1).Sechrest L, Figueredo AJ. Program evaluauon. Annuat Review of psychology'1993:44:645.Stjernberg T. Misslyckade exempel? In; Brostrom A, ed. ArbeBorganisationoch produktivitet. stockholm: Allmanna forlaget , 1991: 285-z)-27. griffln R]/. consequences of quatiw circtes in an industriat setting: alongitudinal assessment. Academy of Management Journal 1988;31:338.t't'

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en t(risekonomi28. Svensson A, Svensson R. SAAB i Trollheftan. |n: Brostrdm A, ed.ArbeBorganisation och produktivitet. Stockholm: A menna forlaget, 1991:141.29. Ross M, Fletcher GJO. Attribution and social perception. In: Lindzev c,Aronson E, ed. Handbook of social psvchology. New York: Random House,1985: 73. vol ll: Special fields and applications).30. Michotte A. La perception de la causalite.Louvain: Publications universitairescle Louvain, 19543'1. Smith PB. Organizational behaviour and national cultures. British Journal ofManagement 1992;3:39.32. Hofstede G. Culture's consequences: International dlfferences inwork-relatedvalues.Beverlv Hills,CA: Sage, 198033. Hofstede G. National cultures in four dimensions. hternationat Studies ofMan and Organization 1983;13:46.34. Ralston DA, Gustafson DJ, Cheung FM, Terpstra RH. Differences in managerialvalues: A study of U-S., Hong Kong and PRC managers. International Journalof Business Studies 1993:24:249.35. Stridsberg L. NVa regler eller nV befolkning? Dagens Nyheter 19931993-09-11:A2.36. HarderJW. Equity theory Versus expectancy theory: The case of major leaguebaseball free agenB. Journal of Applied Psychologv 1991;76:458.37. Harder JW. Pay for play; EffecB of inequity in a pay-for-performancecontext. Administrative science Quafterly 1992i37 :321.38. Thill E. Autonomie ou controle dans les organizations. Une anatvseintegrative de th€ories de la motivation. Le Travail humain 1991;54:.129.39. Leicht KT, Parcel TL, Kaufman RL. Measuring the same concepB across diverseorganizations. Social Science Research 1992;21 :149.40. Moorman RH, Podsakoff PM. A meta-analwic reviewand empiricattest of thepotential confounding effects of social desirabitiw response sets inorganizational behaviouresu|ts. Journal ofOccupationat and OrganizationalPsychology 1992;65:131.4'1. Schriesheim cA, Powers KJ, Scandura TA, Garcliner cc, Lanlcu MJ. lmprovingconstruct measurement in management research: Comments on aquantitative approach for assessing the theoretical content actequacv ofa7

Studier i el(onomisk psykotogi: 121paper-and-pencil survev-type instruments. Journal of Management4 qq?'4q.?q

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomi54. Bouciard TJ, Arvey RD, Ke er LM, Segat NL. oenetic inftuences on jobsatisfaction; A reply to Cropanzano and James. Journat of AppiiedPsvchologvw ,t992;.55. Warr P. A vitamin model of jobs and mental health. In: Debus HW, schroiffHW, ed. The psvchology of work and organization. North Holland: Elsev-t€r.1986t 157.56. warr P. The measurement of we -being and other aspects of mentat heatth.Journal of Occupational Psychology 1990;63:193.57. sevastos P, smith L, cordery JL. Evidence on the reliability and constructValidity of Warr's (1990) well-being and mentat health measures. Journal ofOccupational and Organizational psychotogy 1992;65:33.58. Jex SM, Beehr TA, Roberts CK. The meaning of occupafional stress items tosurvey respondenB. Journal of Applied psychology 1992;77:623.59. Savery LK. The influence ofjob factors on emplovee satisfaction. Journat ofManagerial Psychology 1989;4:27.60. Bussing A. A dvnamic view of job satisfaction in psychiatric nurses inCermanV. Work & Stress 1992;6:239.61. Thorslund M, Warneryd B, osflin P. The work-relatedness of disease: workers,own assessment. Sociology of Health and lness 1992;14:57.62. Jabri MM. Job satisfaction and job performance among R & D scientisB: Themoderating influence of perceived appropriateness of task attocationdecisions. Australian Journat of psychology 1992;,44:95.63. Peir6 JM, GonzAles.Romd V, Ramos J. The influence of work-team ctimate onrole stress,tension,satisfaction and leadership perceptions. Revueeuropeenne de Psychologie Appliqu€e 1992;42(49-56).04.Sheridan JE. Organizational cutture and emplovee retention. Academv ofManagement Journal 1992;35;1036.65. Callan VJ. Subordinate-manager communication in dlfferent sex dvads:consequences for job satisfaction. Journal of occupational andOrganizational Psychologv 1993;66:13.66. Jawal M, Baba W. Shiftwork and department-wpe related to job stress, workattitudes and behavioral intentions: A studv of nurses. Journat ofOrganizational Behavior 1992;13:449.89

Studier i ekonomisk psykotogi: 12167.wanous JP, Poland TD, premack sL, Davis Ks. The effects of met exoectationson newcomer attitudes and behavlors: A reviewand a meta-anatvsis. Journalof Applied Psychologv'1992;77:288.68. KinickiAJ, carson KP, Bohtander cw. Relationship between an organization,sactual human resource program and emptoyee attitudes. brouo andOrganization Management 1992;1 7:135.69.-Slvery LK. Comparing plateaued and non-plateaued employees. Journat ofManagerial Psychology 1989;4:.12.70. Kahn- H,. Robertson lT. Training and experience as predictors of jobsatisf'action and work motivation when using computers: a correlationalstudy. Behaviour and Information Technotogv 1992;11;53.71. Aie o JR. Computer-based work monitoring: Electronic surveillance and itseffects. Journal of Applied Social psychologv 1993;23:499.72. Aiello JR, Svec CM. Computer monitoring of work performance: Extendingthe social facilitation framework to etectronic presence. Journal of ApptiedSociaf Psychology 1993;23:537-shugars DA, DiMatteo MR, Havs RD, cretin s, Johnson JD. professionalsatisfaction among california general dentists. Journat of Dentat Education1990;'11:661.76.74. Shugars DA, Hays RD, DiMatteo MR, Cretin S. Development ofan instrumentto measure job satisfaction among dentists. Medical cafe 1gg1i2gi728-75. Zaccaro SJ, Stone EF. Incremental validiw of an empiricalty based measureofjob characteristics. Journat of Apptied psvchology lggB;i3:Z4SteighJP. Employee and Joh attributes as predictors of absenteeism in anational sample of workers: The importance of health and dangerousworking conditions. Social Science and Medicine 1991;33:127.77. Roberts JT. Psychosocial effecB of workplace hazardous exposures:Theoretical svnthesis and preliminary findings. Social problems 199!;40:74.78. HallJK, Spector PE. Relationships of work stress measures for emplovees withfie same jobs. Work & Stress 1991;5:29.Duvall-Early K, Benedict Jo. The relationship between privacy and differentcomponents of job satisfaction. Environment and Behaviof 1992.,241670.90

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomi80. laffaldano MT, Muchinsky PM. Job satisfaction and job performance: Ameta-analysis. Psychological Bulletin .l985;97:251.81. Brown KA, Mitchell TR. Organizationat obstacles: Links with financialperformance, customer satisfaction, and job satisfaction in a serviceenvironment. Human Relations 1993;46:725.82. Blegen MA. Nurse's job satisfaction: A meta-anatvsis of retated variabtes.Nursing Research 1993:42:36 -83. Brown SP, Peterson RA. Antecedents and consequences of satesperson jobsatisfaction: Meta-analysls and assessment of causal effects. Journal ofMarketing Research 1993;30(63-771.84. smith cs, Tisak J, schmieder RA. The measurement properties of the roteconflict and role amblguity scales: A review and extension of the emoiricalresearch. Journal of organizational Behavior,l993;14:37.85. Smith CS, Tisak J. Discrepancy measures of role stress revisited: Newperspectives on old issues. organizational Behavior and Human DecisionProcesses 1993;56:285.86. Conz6les-Rom6 v, Luna R, Espejo B, Baeza JA. Discriminant vatidiw of thejob-related tension scale. Applied psychotogy: An internationat review1992;42:67.47. llgen DR, Hollenbeck JR. The structure of work: Job design and rotes. In:Dunnefte MD, Hough LM, ed. Handbook of industriat and organizationalpsychologv. Palo Alto,CA: Consulting fSychotogists press, 199,1:165. vol 2).88. Nhundu TJ. Job performance, role clarity, and satisfaction among Eeacnerinterns in the Edmonton public schoot system. The Alberta Journal ofEducational Research 1992;38:33589. Rabin C, Zelner D. The role of assertiveness in ctarifying roles andstrengthening job satisfaction of sociat workers in muttidisciDlinarv menEalhealth seftings. British Journat of Social Work 1992..22:17.90. Hackett RD. Work attitudes and absenteeism: A svnthesis of the literature.Journal of Occupationat psychology 1989;62:235.91. Hackman RD, Guion RM. A reevaluation of the absenteeism - job satisfactionrelationship. Organizationat Behavior and Human Deciaion processes1985;35:340.92. Mastel€asa A. Sykefravaer iet kjonsdett arbeidsmarked. Tidsskrift forSamf unnsf orsknin g 1993134:127.9' 1

Studier i ekonomisk psykotogi: 12193. Tharenou P- A test of reciprocat causalitv for absenteeism. Journal ofOrganizational Behavior 1993;14:269.94. Haccoun RR, Desgent C. perceived reasons and consequences of workabsence: A survey of French-speaking employees in canada. InternationalJournal of Psychologv 1993;28:97.95. Baba W, Harris MJ. Stress and absence: A cross-culturat peBpective. |n: FerrisGR, Rowland KM, ed. Research in personnel and human resourcesmanagement. Creenwlch, CT: JAt Press, 1989:317-96. Schwazwald J, Kostov\rskv M, Shalit B. A field studv of emplovee,s attitudesand behaviors after promotion decisions. Journat of Applied Fsvchotogy1992;77:5'11.97. Ceorge JM- Mood and absence. Journal of Applied psychology 1gggt74:317 -98. Sjoberg L, Svensson E, Persson t -O. The measurement of mood. ScandinavianJournal of Psychology,l979.,20t1.99. Wegge J, Kteinbeck u. Motivationale Faktoren betrieblicher Fehlzeiten: zumEinfluss leistungs- und anschtussthematischer Vaiablen auf die Abwesenheitam Arbeitsplatz. zeiBchriftfur experimentelle und angewandte psychologie1993;40:451.'100. Hendrix WH, Steet RP, Leap TL, Summers Tp. Development of a stress-retatedhealth promotion modet: Antecedents and organizational effectivenessoutcomes. Journal of Sociat Behavior and personaliW ,1991;6:141.101. Hulin C. Adaptation, persistence, and commitment in organizations. In:Dunnette MD, Hough l"M, ed. Handbook of industriat and organizationalpsychology. Palo Alto,cA: consutting psvchologists press, 1991:446. vol a.102. Mitra A, Jenkins cD, cupta N. A meta-anatytic review of the relationshiobetween absence and turnover. Journat of Applied psvchologv 1992;77:879.103. Bycio P. Job performance and absenteeism: A review and meta-analvsis.Human Relations 1992;45:193.104. l{om PW, Caranikas-walker F, prussia GE, criffeth RW. A meta-anatwicalstructural equations anatvsis of a modet of emptovee turnover. .tourrial ofApplied Psychology 1992;77 :89O.105. AndeBon sE, williams LJ. Assumptions about unmeasured variables withstudies of reciprocal relationships: The case of emptovee attitudes. Journatof Applied Psychologv'1992;77:638.92

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en kriset(onomi106. Maccallum RC, Wegener DT, Uchino BN, Fabrigar LR. The problem ofequivalent models in applications of covariance structure anatvsis.Psychological Bulletin 1993;114:'185.'107. Judge TA. Does affective disposition moderate the relationship between jobsatisfaction and voluntary turnover? Journal of Apptied psychotogy1993;78:395.'108. Burke MJ, Brief AP, Ceorge JM. The rote of negative affectivity inunderstanding relations between self.reports of stressors and strains: Acomment on the applied psychologv literature. Journat of ApptiedPsvchologv 1993;78:402.109. Watson D, Slack K- General factors of affective temDerament and theirrelation to job satisfaction over time. 1993;.'110. Judge TA, Locke EA. Effect of dvsfunctional thought processes on subjectivewell-being and job satisfaction. Journat of AppIed psychotogy 1993;78:475.11'l- Bagozzi RP. An examination of psychometric properties of measures ofnegative affect in the PANAS-X scales. Journal of personatiw and SocialPsychology 1993;65:836.'112. Wiener Y, Muczvk JP, Martin HJ. Self-esteem and job involvement asmoderatoB of the relationship between work satisfaction and we -being.Journal of Social Behavior and Personatiw 1992;7:539.113. Ostroff C. The retationship between satisfaction, attitudes, andperformance: An organizational levetanatysis. Journalof Applied psvchologv1992;77:963.'114. Mever JP, Allen NJ. A three-component conceptualization of organizationalcommitment. Human Resource Management Review 1991;j:6.1.115. Eisenberger R, Huntington R, Hutchison S, Sowa D. perceived organizationalsupport. Journal of Applied Psychologv .1986;71:500.'l'16. Shore LM, Wayne U- Commitment and emptovee behavior: comparison ofaffective commitment and continuance commitment with Derceivedorganizational support. Journal of Applied psv chology 1993;78-.7 74.117. Becker TE, Billings RS. Profilescommitment. An empiricat test. Journat ofOrganizational Benavior 1993,141177.'118. Gordon ME, Philpot JW, Burt RE, Thompson CA. Spiller CE. Commitment tothe union: Development of a measure and examination of its correlates.Journal of Applied Psvchology 1980;65:474.93

Studier i ekonomisk psykologi: 121119. Kuruvilla S, 0allagher DC, Wetzel K. The clevelopment of members, aftitudestoward their unions: Sl reden and Canada. hdustrial and Labor RelationsReview 1993;46:499.120. Kelloway EK, Catano VM, Southwe| RR. The construct validiw of unioncommitment Development and dimensionality ofa shorter scale. Journal ofoccupatlonal ancl organizational Psychologv 1992;65:197.'121. Mevef JP, A en NJ, Smith CA. Commitment to organizations andoccupations: Extension and test of a three-component conceptualization.Journal of Applied Psychology 1993;78;538.122- Bielbv DD. Commitment to work and famitv. Annuat Review of sociotogy1992t19:281-123. Banks MH, Henry P. Change and stability in emptovment commitment.Journal of Occupational and Organizational psychology 1993;66:177.124. Allen NJ, Meyer JP. Organizational commitment: Evidence of career stageeffects? Journal of Business Research 1993;26:49.125. Cohen A. Age and tenure in relation to organizationat commitment. Basicand Applied social Ftvchology 1993;14:143.'f26. Mathieu JE, Zaiac DM. A review and meta-anatvsis of the antecedents,correlates, and consequences of organizational commitment. psychologicalBulletin 1990;,108:171.127 - Cohen A. Antecedents of organizationat commitment across occupationalgroups: A meta-analysis. Journal of Organizational Behavior 1992;13;S39.128. Tett RP, Meyer JP. Job satisfaction, organizational commitment. turnoverintention and turnover: path analyses based on meta-analwic findings.Personnel Psychology 1993;46:259.129. Mayer RC, Schoorman FD. Predicting participation and production outcomesthrough a two-dimensional model of organizational commitment. Academvof Management Joumal 1992i35:671.130. Jaros Sl, Jermier JM, Koehter JW, sinchich T. Effects of continuance.affective, and moral commitment on the withdrawal process: An evaluationof eight structural equation models. Academy of Management Journal1993;36:951.131. Cohen A. Organizationat commitment and turnover: A meta-analvsis.Academy of Management Journal 1993:36:1140-94

sjoberg och Lind: Arbetsmofivation i en krisekonomi132. Kline CJ, PeteB LH. Behaviorat commitment and tenure of new emptoyees:a replication and an extension. Academv ofManagement Journat 199i;34:199.133. Lee TL. How job dissatisfaction leads to emplovee turnover. Journal ofBusiness and Psvchology 1989;2:263.134. Mobley WH. Intermediate linkages in the relationship O"*"an joOsatlsfaction and emplovee turnover. Journal of nppiieO esycnotogy1977;62:237.135. bailev RC, Kirk DJ. Distributive and procedural j ustice as antecedenB ofjobdissatisfaction and intent to turnover. Human Relations 1992;45:305.136. Schminl(e M. Consequences of power in a simulated job: Understanding theturnover decision. Journal of Applied sociat psychology ,1993;23152.137. McNeilty K, ootdsmith RE. Tne moderating effects of genderperformanceandon job satisfaction and intention to leave in the sales force.Journal of Business Research 1991722:219.138. Schmid R. Determinanten der KtindigungsbereiBchaft: Ein Vergteich zweierkonfliktteoretischer paradigmen. Zeitschrift ftir Soziologie 1992;2.1:186.139. Rosenfeld RA. Job mobility and career processes. Annual Review ofSociology 1992;18:39.'140. Lee TW, Mitchelt TR. The unfolding effects of organizationat commttmentand anticipatedjob satisfaction on votuntary emplovee turnover. Motivationand Emotion .1991;15:99.141. Zengef TR. Why do employers only rev\rard extreme pefformance?Examining the relationships among performance, pav, ano f,urnover.Administrative science Quarterty 1992;37:198.142. Orory A. Determinants of intentions to quit among high-tech professionats.Human Resource Strategy in High Technotogy. Advances in GlobalHtgh-Technotogy Management 1992;1:125.143. Lang D, Wittig-Berman u, Rizkalla A. The influences of job stress,physicalsymptoms,and job satisfaction on turnover intentions: A two-sample test ofa modified Bedeian and Armenakis Model. Journat of Sociat Behavior andPersonality 1992;7:555.144..Jenkins JM. Setf-monitoring and turnover: The impact of personality onintent to leave. Journal of Organizational Behavior ,t'993;14;83-qq

Studier i ekonomisk psykologi: 121145. Sadri C, Robertson lT. Self.efficacyand work-related behaviour; A review andmeta-analvsis. Applied Psychology: An International Review 1993;42:139.'146. Bishop CF. lssue involvement ancl responseffects in public opinion survevs.Public Oplnion Quarterlv 1990;54;209147. MeverJP, Paunonen SV, cetlafly tR, Jackson DN. Organizational commitmentandjob performance: lt's the nature of commitment that counts. Journal ofAppfied Psychologv 1989t7 4:152.148. Hulin C, Rozno!\,ski M, Hachvia D. Alternative opportunities and withdrawaldecisions. Psvchological Bulletin 1995;97:233.'149. Schou P. ArbeBmotlvation. En studie av ingenjorer.Stockholm: tMtT, 1991150. Bourantos D, Papalexandris. variables affecting organizationalcommltment.Journal of Manageriat Psychologv 1992;7(1):3.151. Neher A. Maslows theory of motivation: A critique. Journat of HumanisticPsychology 1991;31:89.'152. Kanfer R. Motivation theory and industrial and organizational psychology.In: Dunnette MD, Hough LM, ed. Handbook of industrial and organizationalpsychology. Pato Alto,cA: consulting psychotogists press, 1990:76. vot .1).153. Hackman JR, Lawler EE t- Employee reactions to job characteristics. Journalof Applied Psychotogv Monographs 1971 i55|259 -154. Fried Y, Ferris OR- The validity of the job characteristics modet: A review andmeta-analvsis. Personnel psvchology 1987;40:287.155. Stone EF. Job scope - job satisfaction and job scope - job performancerelationships. In: Locke EA, ed. ceneralizing from taboratory to field settings.Lexington,MA: Lexington Books. 1986: 189.156. Loher BT, Noe RA, Moelter Nt, FiEgerald Mp. A meta-anatvsis of the retationof job characteristics to job satisfaction. Journal of Apptied psychotogy1985;70:280.'157. McEvoy cM, Cascio WF. Strategies for reducing employee turnover: Ameta-analysis. Journal of Applied psvchotogy 1985;70:342.'158. Warr PB. Decision latitudejob demands,and emplovee well-being. Work &stress 1990;4(Work & Stress):285.96

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomi159. Hatcher L, Ross TL, Collins D. Prosociat behavior, job comptexiw, andsuggestion contribution under gainsharing ptans. Journal of AppliedBehavioral Science 1989;25:231.160. Spector PE, Jex SM. Relations of job characteristics from muttipte datasources with emplovee affect, absence, turnover intentions, and health.Journal of Applied Psvchology 1991;76:46.'16'1. Tabers TD, Peters TD. Assessing the completeness of a job anatysisprocedure. Journal of Organizational Behavior 1991;12:581.162. Hunter JE, Schmidt FL, Judiesch MK. Individual differences in outputvariabiliw as a function of job complexity. Journal of Applied Ftychologv400n.?E.ta163. Lord RG, Maher KJ. Alternative information-processing modets and theirimplications for theory, research, and practice. Academv of ManagementReview'1990;15:9.'164. Sjoberg L. Lara pa jobbet. In: Edgren J, ed. Lara pa jobbet. stockhoh:Svenska ArbeBgivarefOreningen, 1990:,147.165. Campion MA, Mcclelland CL. Fotlow-up and extension ofthe interdisciplinarycosts and benefiB of entarged jobs. Journal of Applied psychology1993:78:339.166. Kulik C. The effects of job categorization on judgmenB of the motivatingpotential of jobs. Administrative Scienceuarterlv 1990:34:68.167. Evans MG. lhe problem of analyzing muttiplicative composites. AmericanPsychologist 1991:46:6.168. Hezberg F Mausner,F., & Snvderman,B. The motivation to work.New york:Wilev, 1959169. Herzberg F. One more time: how do you motivate employees? HarvardBusiness Review 1987;65:109.170. Huber cP. A theory of the effects of advanced information technologies onorganizational design, intelligence, and decision making. AcademV ofManagement Review 1990;15:47.'171. Furnham A, Sadka v, Brewin cR. The development of an occupationalattributional swle questionnaire. Journal of Organizational Behavior1992;13:.27 -97

studier i ekonomisl( psykotogi: 121172. Anderson CA. How people think about causes: Examination of the Wpicalpllenomenal organization of attributions for success and failure. socialCognition 1991.,4:295.173. Nisbett RE, Witson TD. Telling more than we can know; verbal reportg onmentat processes. F'sychologicat Review 1977;94:231.174. Thierry H. Systems of remuneration. In; Drenth JD, Thierry H, Willems pJ, Delvory cl, eq: Handbook of work and organizationat psvchotogy. chichester,England: Wiley, 1984; 979.'175. Johns G, Xie JL, Fang y. Mediating and moderating effects in job design.Journal of Management 1992;18:657.176. Medcof JW. A test of a revision of the job cnaracteristics modet. Appfiedpsychology: An internationat review 1991;40:381.177. Champoux JE. A multivariate test of the job characteristics theory of wort(motivation. Journal of organizational Benavior 1991 ;12.43.t.178. Champoux JE. A multivariate anatvsis of curvilinearelationships among jobscope, work context satisfactions, and affective outcomes. Human Retations1992;45:.87 -179. Tiegs RB, Tetrick LE, Fried y. crowth neect strength and context satisfactionsas moderators of the relations of the job characteristics model. Journal ofManagement 1992;18:575.180. Bishop J. Produtcivitet och kunskaper fren utbitdning. In: wadensjo E, ed.ArbeBkraft, arbetsmarknad och produktivitet. stockholm: Allmannafdrlaget, 1991: 179.181. Boman H. Fdrandringen. En beraftetse om svenska ABB och Tso.Stockhotm:Affarsvarldens forlag, 1992182. Leventhal 0s. The distribution of rewards and resources in groups andorganizations. In: Berkowitz L, ed. Advances in Experimentat socialPsvchologv. New York Academic Press, 1976; 91. vot 9).'183. Milkovich GT, wigdor AK. pay and performance: Evaluating performanceappraisal and merit pay.washington, Dc: National Academy press, 1991184. cuzzo RA. Financial incentives and their varying effecB on productivity. tn:whitney P, ochsman RB, ed. psvchotogy and productivity. Newyork plenumPress,'1988:81.98

Sjdberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomi185. Gerhart B, Milkovich cT. Employee compensation: Research and Dracfice. tn:Dunnette MD, Hough [M, ed. Handbook of inctustrial and organizationalpsychology. Palo Alto,cA: consulting psychologists press, 1992:418. vol 3).186. Austin JT, Villanova p. The criterion problem: 1917-,1992. psvchologicalBulletin 1992:77:836.187. Borman WC. Job behavior, performance, and effectiveness. In: Dunnette MD,HoughlM,ed. Handbook of industrial and organizational psychologv. patdAlto,cA: consulting Psychologists press, 1991: 271 - vol 2:t.188. Schnake M. Organizational citizenship: A review proposed modet, andresearch agenda. Human Relations 1991;44:735-189. Thornton GC. Psvchometric properties ofself-appraisals ofjob performance.PeBonnel Psychology 1980;33:263.190- Williams JR, Lew PE. The effects of perceived system knowtedge on theagreement between self-ratings and supervisor ratings. personnelPsychologv 1992;45:835.191. Mount MK. Psychometric properties of subordinate ratings of managerialpefformance. Personnel Psychotogv 1984;37:687.192. Mount MK. Supervisor, self- and subordinate ratings of performance andsatisfaction with supervision. Journat of Management .1984;10:305.'193. Riggio RE, Cote EJ. Agreement between subordinate and superior ratings ofsupervrsory performance and effecB on self and subordinate iobsatisfaction. Journal of Occupational and Organizational psychol6gy1992t65:15'1.194. Cavanagh SJ. Job satisfaction of nuBing staff working in hospitals. Journalof AdVanced Nursing 1992;17:704.195. Giorgi L, Marsch C. The protestant work ethic as a cultural phenomenon.European Journal of Sociat Psychology 1990;20;499.196. Standing C. wages and work motivation in the soviet labour market. whva "BlP", not a "TtP', is required. Internationat Labour Review 1991;130:237.197. Silverthorne C. Work motivation in the United States. Russia and theRepublic of china. unpubtished manuscript 1992;.198. Witt tA, Nye LG. cender and the relationship between perceived fairness ofpay or promotion and job satisfaction. Journat of Apptied psvchology1992;77:910.99

Studier i ekonomisk psykotogi: 12.1199. Berg TR. The importance of equiw perception and job satisfactionin precricting employee intent to stav at television stations. crouD &Organization Studies 1991 ;16:268.200. McFarlin DB, Sweeney pD. Distributive and procedural justice as predictorsof satisfaction with personal and organizationat outcomes. Academv ofManagement Journal 1992;35:626.201."means":Sweeney PD, McFarlin DB. workers, evaluations of the "ends,' and theAn examination of four models of distributive and procedur:tljustice. Organizationat Behavior ancl Human Decision processes 1993;54.202. Miceli MP, tane MC. Antecedents of pay satisfaction: A review and extension.|n: Rowland K, Ferris cR, ed. Research In personnel and human resourcemanagement. Creenwich,CT: JAt press, 1991:235. vol 9).203..Mic€li MP. Justice and pav svstem satisfaction. ln: cropanzano R, ed. Justicein the workplace: Approaching fairness in HRM. Hillsctale,NJ: Erlbaum, 1993;257.204. Frieze lH, Olsson JE, cood DC- perceived and actuat discrimlnation in thesalaries of male and female managers. Journal of Applied Social psychotogy1990;20:46.205. Bftlmlett-Solomon S. Predictors of job satisfaction among btack journalists.Journalism Suarterty 1991;in press.206. Cowherd OM, Levine Dt. product quatitv and pay equity between lower-levelemployees and top management: An investigation of distributive justicetheory. Administrative Scienceuarterly 1992;37 :3O2.207. Pfeffer J, Langton N. THe effect of wage dispersion on satisfaction,productiviw, and working coltaborativelv: Evidence from co ege anduniversity faculW. Administrative Science euartertv 199j;38:382.208. Perry tS. Effects of inequltv on job satisfacgon and self-evatuauon ln anattonal sampte of African-American workers. The Journat of socialPsychotogy 1993;.!33:565.209. Judge TA. Validity of the dimensions of the pay satisfaction questionnaire:Evidence of differential prediction. personnet psvchotogy 1993;46:331.210. Heneman HG t, Schwab Dp. paysatisfaction: tts muttidimensionat natureandmeasurement. International Journal of FSvchology 1985;20:129.100

sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomi212. Brown KA, Huber VL. Lowering floors and raising ceilings: A tongitudinalassessment of the effects of an earnings-at-risk plan on pav satisfaction.Personnel PsVchologV 1992;45:279.213. Barber AE, Dunham RB, Formisano RA. The impact of flexible benefits onemplovee satisfaction: A field studv. personnel psvchology 1992;45:55.214. Eliasson G. Arbetskvalitet och erseftning. h: conas L, viklund B, ed. Det nvaarbetslivet. Stockhotm: Arbetslivscentrum , 1992: 48.215._Bulkin DB, Bannister BD. Explaining payforms for strategic emplovee groupsin organizations: A resource dependence perspective. Journal ofOccupational and Organizationat Psychology 1993;66:139.216. Rimland B, LaBon GE. Individual differences: An underdevetooedopportunity for military psychotogv. Journal of Applied Sociat psvchotogy1986;19:565.217. Warlev Cc, Bowen DE, Lawter EE t. On the relationship between objectiveincreases in pay and employee,s subjective reactions. Journal ofOrganizational Behavioll992;1 3:559.218. Shepperd JA. Productivity toss in performance groups:A motivation analvsis.Psychologicat Bu etin 1993;13:67.2'19. Kidwell RE Jr., Bennett N. Employee propensitv to withhold effort: Aconceptual model to intersect three avenues of research. Academv ofManagement Review 1993;18:429.220. Cooper CL, DVck B, Frohtich N. hproving the effectiveness of gainsharing:The role of fairness and participation. Administrative Science euartertv1992;37:471.221. Long RJ. The incidence and nature of emptovee profit sharing and shareownership in Canada. Retations industrie es 1992;47:463.222- Becker BE, Huselid MA. The incentive effects of tournament compensationsvstems. Administrative Science Quarterlv 1992;37:836.211- Carraher SM. A validity study of the pay satisfaction questionnaiie (pSO).Eclucational and Psychological Measurement 1991;51;491-223. Smith PC. The prediction of individuat differences in susceptibitiw toindustrial monotony. Journal of Applied psychology 1955;39:322-224. Lee IW. Toward the development and vatidation of a measure of jobboredom. Journal of Business 1986;15.22.10'l

studier i ekonomisk psyt(ologi: 121225. Holmlund B. produKlvtteBuweckting och bet6ningssvstem. In: wadensjd E,ed. ArbeBkraft, arbelsmarknad och produktivitet. Stockholm: A mjnndforlaget, '1991:21.226. Brockner J, crover s, Reed TF, Dewift RL. Layoffi, job insecurity, andsurvivors' work effort: Evidence of an inverted-U retationship. Acaddmv ofManagement Journal't992;35:4,t3.227. Brockner J, Tyler TR, Cooper-Schneider R. The influence of Driorcommitmento an institution on reactions to perceived unfairness: Thehigher thev are, the harder thev fall. Administrative Scienc euarterly1992:37:241.228. Brockner J. Scope of justice in the workplace: How survivors react toco-worker tay.of6. Journal of sociatssues 1990;46:95.229. Brockner J, Wiesenfeld BM, Reed T, crover S, Martin C. Interactivejobeffect ofcontent and context on the reactions of tavoff survivors. Journat ofPersonaliw and Social Psvchology 1999;64;yo(-)o(.230. Gerhart B, Milkovich cT. Organizational differences in managerialcomp_ensation and financial performance. Academy of Management Journal1990;33:663.231. Gomez-Mejia LR, Tosi H, Hinkin T. Manageriat controt, performance andexecutive compensation. Academy of Management Journal 1987.,30151.232. Murphy KJ. Corporate performance and managerial remuneration. Journalof Accounting and Economics 1995:7111.233. Richardson R, Wood S. productivity change in the coal industry and the newindustrial retations. British Journal of Industrial Relations .19gsi;27;33.234._Welsh DHB, Luthans F, Sommer SM. Managing Russian factory workers: Theimpact of U.S.-based behavioral and participative techniquei. Academy ofManagement Journat 1993;36:59.235. Holzer HJ. The determinanB of employee productiviw and earnings.Industrial Relations 1990;29:403.236. Khan U, Morrow pC. Objective and subjective underemployment.Refationships to job satisfaction. Journal of Business Research 1991i22t211.237.Tsang MC, Rumberger RW, Levin MH. The impact of surplu schooling onworker productiviw. Industrial Retations 1991:30:209-102

sjdberg och Lind: Arbetsmotivation i en kriset(onomi238. Guest D. Have British workeB been working harder in Thatcher's Britain?British Journal of lndustrial Relations 1990;28:293.239. Korjenek PA. The relationship between consumotion and workerproductivity: Nutrition and economic approaches. Social Science andMedicine 1992;35:1103.240. Bradley K, Estrin S, Taylor S. Emplovee ownership ano companyperformance. Industrial Relations 1990;29:385.241. Klein KJ, Hall RJ. Correlates of emplovee satisfaction with stock ownershio:Who likes and ESOP most? Journal of Applied Psychotogy 1988;73:630.242. Schuster M. Gain-sharing: the state of the art. ComDensation and BenefitsReview 1986;2:285.243- Hammer WC. New developmenls in profit-sharing, gain-sharing, andemplovee ownership. In: campbell Jp, campbell RJ, ed- productivity inorganizations. San Francisco,CA: Jossey-Bass, 1988: 32a.244. PierceJL, Rubenfeld SA, Morgan S. Emptovee ownership: A conceptualmodelof process and effects. Academv of Management Review 1991;16:121.245. Klein KJ. Employee stock ownership and emplovee attitudes: a test of threemodels. Journal of Applied F,sychotogy 19a7;72:3,19.246. Buchko AA. Emplovee ownership, attitudes, and turnover: An empiricalassessment. Human Relations 1992;45:711.247 - Gelin c, Sundstrom l. Sann agare.Stockholm; Arbetstivscentrum, 1990248. Buchko AA. The effects of employee ownership on employee attitudes: Anintegrated causal model and path analvsis. Journal of Management'1993;3O:633.Studies249. Kelly J, Kelly C- 'Them and us': Social psychotogv and 'The new industrialrelations'. British Journal of Industriat Relations .t99l;29:25.250. Metcalf D. Industrial relations and economic performance. British Journal ofIndustrial Relations 1993;31:255.251. Feder DB, Ferris cR. Integrating O.B. models wlth cognitive approaches tomotivation. Academy of Management Review 1981;6;11S.252. Plawin P, Suied M. Can't get no satisfaction. Changing Times1988lDecembed.103

studier i ekonomisk psyl(ologi: 121253. Lawler EE lll, Jenkins GD Jr. Str?tegic reward svstems. |n: Dunnette MD,Hough LM, ed. Handbook of industrial and organizational psychology. PaloAlto,CA: Consulting PsvchologisB Press,'1992: 1009. vol 3,.254. Steel RP, tlovd RF- Evaluat'on research on qualiw circles: technical andanalwical implications. Journal of Applied Behavioral Science 1986;24:1.255. Porras Jl, Robertson PJ. Organizational development: Theory, practice, andresearch. In: Dunnefte MD, Hough LM, ed. Handbook of industrial andorganizational psvchology. PaloAlto,cA: consulting Psychologists Press,1992:719. vol 3).256. Thompson CA, Kopelman RE, Schriesheim CA. Putting all one's eggs in thesame basket: A comparison of commitment and satisfaction among self- andorganizationally emploved men. Journal of Applied Psychology 1992i77173A.257. Locke EA, Feren D8, Mccaleb VM, Shaw KN, Denny AT. The relativeeffectiveness of four methods of motivating employee performance. In:Duncan KD, cruneberg MM, Wallis D, ed. Changes in working life. NewYork:Wilev, 1980: 363.258. Guzz o RA, Jette RD, Kaeell RA. The effects of psvchotogica v basedintervention programs on worker productivitv. A meta-analysis. PersonnelPsYchologV 1985;38:275.259. CreV RJ, Gelfond PA. The people side of productivitv: Responding tochanging emplovee values. National Productiviw Review,l990;9;301.260. Caudron S. Master the compensation plan. Personnel Journal 't993;76(2):64.261. DaV H, Koepfler L. Motivation to work and recreate: A comparison of tsraelikibbuEim and Canada. International Journal of Comparative Sociotogy1992;33:197.262. Deci EL. The effects of contingent and non-contingent rewards and controlson intrinsic motivation. Organizational Behavior and Human Performance'1972;8:217.263. Stymne B. Fem fragor om lon ur foretagsledningsperspeKiv infornittiotalet. In: Lundgren H, ed. Lonebildning i foretagsperspetciv.stockholm: SAF, 1992: 143.264. KaE ell RA, Thompson DE. Work motivation. Theory and practice- AmericanPsychof ogist 199O;45:1M-104

Sj0berg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomi265. Deci El-, RVan RM. Intrinsic motivation and setf-determination in humanbehavior.New Yorlc plenum, 198S266. Hitt OD, Marriott RG, Esser JK. Effects of delaved rewards and task intereston intrinsic motivation. Basic and Applied Sociat psychotogy 1992;13:405.26T..Harackiewicz JM, Abrahams S, Wageman R. performance evaluation andintrinsic motivation: the effects of evaluative focus, rewaros, andachievement motivation. Journal of personaliw anct S6clat psyctiology1987;53:10'l5.268. Sansone S, Sachau DA, Weir C. Effects of instruction on intrinsic interest.Journal of Personatity and social psychology 1989;57:819.269. Scott WE Jr., Fahr J, podsakoff pM. The effects of"intrinsic and "eKrinsic,,reinforcement contingencies on task behavior. Organizational Behavior andHuman Decision processes 1988;4j(4OS-425).270. WagnerJA t, Rubin pA, callahan TJ. Incentive payment and nonmanagementproductivjw: an interrupted time series of magnitude and trend.Organizationat Behavior and Human Decision processei 1988;42,o2.271- Wiersma UJ. The effects of extrinsic rewards in intrinsic motivation: Ameta-analysis. Journal of Occupational and Organizational Rychotogy1992;65:101.272- Wiersma UJ. Combined effects of intrinsic and extrinsic rewards onmotivation. psychotogicat Reports 1991;69;871.273. NebekerDM, Tatum BC. The effects of computer monitoring, standards, andrew?ros on work performance,job satisfaction, and sffess..tournal ofnpbtiedSocial Psychologv .l 993;23:508.274. Runco MA. Operant theories of insight, originality, - and creativity. AmericanBehavioral Scientist 1999;37:54.275. Kuhlmei E. Einft0sse von soziater Kontrolle und Umwaltanreicherung aufkreative Leistungen. Zeitschrift fiir experimentelle und angewandrePsychologie "l993;40:133.276. Locke EA, Latham cP. Aperformance.Englewood cliffs,NJ:theory of goal setting and taskPrentice Hall, 1990217. Locke EA, Latham cp. coat setting: A motivational technique thatworks.Englewood Ctiffs, NJ: prentice-Ha . 1984105

studier i el(onomisk psykotogi: 121278. Lee C, Bobko P, Earley pC, Locke EA. An empiricat analysis of a goat settingquestionnaire. Journal of Organizational Behavior 1991:12:467.279. Pritcnard RD, Jones SD, Roth pL, stuebing KK, Ekeberg sE. Effects of groupfeedback, goalsetting, and incentiveson organizationat productivity- Jo;urn;lof Applied Psychologv 1988;73:337.280. Locke EA. Coal theory \rs. control theory: contrasting approaches toundeBtanding work motivation. Motivation and Emotion 1991;,15:9.281. Carver CS, Scheier MF. Control theory: a useful conceptual framework forpersonatity-social, clinical and heatth psychologv. psychotogicat Bultetin1942:.921111-282. Vroom VH. work and motivation-New york: witey, ,t964283. Klein HJ. Further evidence on the relationship between goal setting andexpectancy'1991;49:230.theories. Organizational Behavior and Human becision M;t(ing284. Harrell A, Stahl MJ. Additive information processing and the relationshipbetween expectancy of success and motivational force. Academy ofMana9ement Journat 1986i29t424.295. Johnson DS, pedow R. The impact of need for achievement componentsqoalofcommitment and performance. Journat of Applied Social psychotogy1992;22:'1711 -286. Pinder CC. Work motivation: Theory,issues and apptications.clenview,tL:scott,Foresman, 1984287. Kleinbeck u, Quast H-H, ThierryH, Hacker H. Work motivation.Hi sdate.NJ:Erlbaum, 1980288. Lazgrus RS. From psychological stress to the emotions: A history of changingoutlooks. Annual Review of psychotogv 1993;44;1.289. lvancevich JM, Matteson MT, Freedman SM, phillips JS. Work stressmanagement interventions. American psychotogist 1990;45:252.290. Lazarus RS. Psychological stress in the workplace. Journat of Sociat Behaviorand PersonaliW 1991:6:1.29'1. Kahn RL, Byosiere p. Stress in organizauons. |n: Dunnette MD, Hough LM, ed.Handbook of industrial and organizational psvchotogv. palo Attd,CA:Consulting Psychologists press, 1992:571. vol 3).106

Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomi292. Holt RR. Occupationat stress. In: cotdberger L. Breznitz s, ed. Handbook ofstress. New York: Free Press, 1982:293. Havlovic SJ, Keenan JP. coping with work stress: The influence of individualdifferences. Journal of Social Behavior and personaliw 1991;6:,f99.294. Begley TM, Czajka JM. Panet anatvsis of the moderating effecE ofcommitment on job satisfaction, intent to quit, and health followingorganizational change. Journal of Applied psychologv 1993;78:552.295. karasek RA. Job demands, job decision latitude and mental strain:lmplications for job redesign. Admlnistrative Scienc euartertv 1979:24:285.296. Karasek R, Theorell T. Healthy work Stress, productiviw, and thereconstruction of working life.New york: Basic Books ,t990297. Rhodewalt F, Sansone C, Hill CA, Cftemers MM, WvsocklJ. Stress and dlstressas a function of Jenkins activity survey.defined type A-behavior and controtover the work environment. Basic and Applied Social psychologv 1991;12:211.298. Fox ML, Dwver DJ, canster DC. Effects of stressfut job demands and controlon physiological and attitudinat outcomes in a hospitat setting. Academy ofManagement Journal 1993;36:289.299. Parkes KR- Locus of controt as moderator: An explanation for additive versusinteractive findings in the demand-discretion model of work stress? BritishJournal of Psychologv 1991;82t29,t.300. Landsbergis PA, Schna PL, Deitz D, Friedman R, pickering T- The patterningof psychological attributes and distress by ljob strain" and sociat support ina sampfe of working men. Journal of Behavioral Medicine 1992;15:379.301. Conway TL, Vickers RR Jr., French JRp Jr. An application ofperson-envlronment fit theory: Perceived versus desired control. Journal ofSocial lssues 1992;48:95.302. Fletcher BC, Jones F. A refutation of Karasek,s demand-discretion model ofoccupational stress with a range of dependent measures. Journal ofOrganizational Behavior 1993;14:319.303. Melamed s, Kushnir T, Meir Et. Attenuating the impact of job demands:Additive and interactive effects of perceived control and social support.Journal of vocational Behavior 199,t;39:40.304. DWer DJ, Ganster DC. The effects ofjob demands and control on employeeattendance and satisfaction. Journal of Organizational Behav!or .,1991;12:595.107

Studier i ekonomist( psykologi: 121305. Evans BK, Fischer DC. A hierarchical model of participatory decision-making,job autonomy, and perceived control. Human Relations j992;45:1169.306. Ross CE, Reskin BF. Education, control at work, and job satisfaction. SocialScience Research 1992;21:134.307. Raggaft PTF. Work stress among long-distance coach drivers: A survev anda correlational study. Journal of Organizational Behavior 1991;,12:565.308. Long BC. Coping strategies of male managers: A prospective analysis ofpredictors of psychosomatic symptoms and Job satisfaction. Jourhal ofVocationaf Behauior 1993;42:184.309. Chen PY, Spector pE. Relationship of work stressors with aggression,withdrawal, theft and substance abuse: An exploratory studv. Journal ofoccupational and organizational psychotogv 1992;65:177.310. Martin JK, Blum TC, Roman pM. Drinking to cope and self_medication:characteristics of jobs in relation to workers' ctrinking behavior. Journat ofOrganizational Behavior 1992;13:5S.311. McFadden M, Demetriou E. The role of immecliate work environment factoBin the turnover process: A systemic intervention. Applied psvchology: Aninternational review 1993;42:97.312. Sutherland VJ, Cooper CL. tdentifylng distress among general practicioners:Predictors of psychotogicat ill-heatth and job dissatiafaction. aocial Scienceand Medicine 1993;37:57S.313. Wolpin J, Burke RJ, Greengtass ER. ts job satisfaction an anteceoenf or aconsequence of psychologicat burnout? Human Retations 1991;44:193.314. Olsen D. Work satisfaction and stress in the fiBt and third vear of academicappointment. Journat of Higher Education 1993:64:453.3'15. Vandenberg RJ, Self RM. Assessing newcomers' changing commitments tothe organization during the first 6 months of work. Journat of ApptiedPsychology 1993;78:557.316. Hedelin t, sjoberg L. The development of interests in the Swedishcomprehensive school. European Journal of psvchotogy of Education1989;4:17.317- Frone MR, Russell M, Cooper ML. Relationship of work and family stressorsto psychologicat distress: The independent moderating influence of social'108

sjoberg och Lincl: Arbetsmotivation i en krisekonomisupport, mastery, active coping, and self-focused attention. Journat of SocialBehavior and Personality 1991;6:227.318. lambert SJ. Processes linking wprk and familv; A critical review and researchagenda. Human Relations 1990;43:239.3'19. Lambert S. The combined effects of job and familv characteristia, on in"job satisfactlon, job involvement, and intrinsic motivation of men andwomen workers. Journal of Organizationat Behavior 199'tt12:,341.320. Wolfgang AP. Job stress, coping, and dissatisfaction in the heatthprofessions: A comparison of nurses and pharmacists. Journal of SocialBehavior and Personality,t99l;6:213.321. Barling J, Kryl tP. Moderators of the relationship between dailv work$ressors and mood. Work & Stress.l990;4:3,19.322. Daniels K, GuppyA. Control, information-seeking performance, occupationalstressors and psychological we -being. work & stress 1992;6:347.323. Danlels K, Guppy A. occupational stress, sociat support, job controt andpsychologicat we -being.cranfield: cranfletd school of Minagement. 1993324. Adelman PK. Occupational complexity, control, and personal income: Theirretationship to psychological wett-being in men and women. Journat ofApplied Psychotogy 1987 ;72:529.325. Ryland E, creenfietd S. Work stress and well being: An investigation ofAntonovskv'sense of coherence model. Journal of Sociat Behavior andPersonality 1991;6:39.326. girodo M. Personality, job stress, and mental health in undercover agents:A-!!r!q!ral equation anatysis. Journat of sociat Behavior and personatiw199'1;6:375.327. Riordan CA, Johnson cD, Thomas JS. personalitv and stress at sea. Journal ofSocial Behavior and personaliW,t99l:6:391.328. Westman M, Eden D. Excessive rote demand and subsequent performance.Journal of Organizationat Behavior 1992;,13:519.329. Richardsen AM, Burke RJ. Occupational stress and job satisfaction amongphysicians: sex differences. Social Science and Medicine 1991;33:1.179.330. Westman M, Eden D. The inverted-U relationship between stress andpefformance: ts ittime to retire an overworked hvpothesis?Haiffa: The tsraelInstitute of Business Research. 1992109

Stuclier i ekonomisk psykologi: 121331. Lee DMS. Job challenge, work effort, and job performance of youngengineers: A causal analysis. |EEE TransactionsEngineering Management1992;39:214.332- Kahn RL, Byosiere P. Stress in organizations. ln: Dunette MD, Hough !M,-ed.Handbook of industrial ancl organizational psvchology- palo Alto,CA:consulting PsychologisB Press, 1992: 571. vol 3).333. Fang Y, Baba V. Stress and turnover intention. A comparative studv amongnurses. International Journal of comparative sociotogv 1993;34:24.334. Schaefer JA, Moos RH. Relationship, task and system stressors in the healthcare wort(ptace. Journat of communiw and Applied social psvchotogy1993;3:285.335. Sjoberg L, Tollgerdt-Andersson t. Vad ar personkemi? Socialpsvkologiskforskning om attraktivitet.stoct(holm: Scandinavian Executive search, 1085336- Lott B, Lott AJ. Learning theory in contemporary social psychotogy. In:Lindzey G, Aronson E, ed. Handbook of social psychotogy. Nelr yortcRandom House, '1985: 109.337. Eisenberger R, Fasolo p, Davis-LaMastro v. perceivect organizational supportand employee diligence, commitment, and innovation. Journat of ApptiedPsvchology 1990;75:5'1.338. Miller Kl, Monge pR. participation, satisfaction, and productiviw: Ameta-analwic review. Academv of Management peview j986i29:727.339. Wagner JA, Gooding RZ. Shared influence and organizational behavior: Ameta-analysis of situationat variabtes exDected to mderateparticipation.outcome relationships. Academy of Management Journal1987t3O:524.340. sjoberg L, Dahlstrand u. subject mafter attributes and study interests inpost-seconctary education. Higher Education 1997;16:357.341. Drottz-Sjoberg B-M. Interests in humanities, social science, and naturalscience .Stockholm: EFt, 1990342. Austin JT, Hanisch KA. Occupational attainment as a function of abitities andinterests: A longitudinal analysis using project TALENT data. Journal ofApplied PsvchologY 1990;75:77.343. Morse NC, Weiss RS. The function and meaning of work and the job.American Sociological Review,t955;20:191.110

Sjoberg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomi344. Savery KL. Job satisfaction and nurses. Journat of Managerlat f*ychotogy1989;4:11.345. Fricko MAM, Beehr TA. A longitudinal investigation of interest congruenceand gender concentration as predictors of job satisfaction. personnelPsychologV 1992;45:99.346. Lea SEG, Tarpy RM, Webley p..The individual in the economy. A survey ofeconomic psychology.Cambridge: Cambridge Universiw press, .t 9873,47. beckerus A, eostrom A, Edtund c, Ekva c, Forstin J, Rendaht JE.Doktrinskiftet. Nya icleal i svensK tedarskap.stockholm: svenlka Dagoladet,1988348.Aronsson c. Arbetsinnehell - h a n d I i n g s u t r V m m e -stressreaKioner.Stockhotm: Stockholms universitet, 1995349. Wa6on D, pennebakerJW. Hea-lth complaints, stress, and distress: exploringthe central role of negative affectiviw. psvchotogicat Review .1989;96:234.350. Schauhroeck J, canster DC. The role of negative affectivity in work-retatedstress. Journat of Social Behavior and personatiW 1991;6:310.351.,coodman P. Realities of improving qualiw of work tife. Labor Law Journal198O;31:487.352. -W€llT,. Kemp. N,Jackson p, Clegg C. Outcomes ofautonomous worK groups:A long term field experiment. Academy ofManagement Journat .1986;31:2b0.353. Cordery JL, Mueller wS, Smith LM. Attitudinat and behaviofttl effects ofa-utonomous group working: A longitudinal field studv. Academy ofManagement Journal,1991 ;341464.354. Aronsson G, Johansson.G. produktivitet och effelcivitet ur psvkologistc ochsocialt perspeKiv. In: Brostr6m A, ed. Arbetsorganisation oah broduktivitet.Stockholm: Alhanna fortaget, 1991: 307.355. Berggren C. From Kalmar to Uddeva a - an appraisat of the Swedishcontribution in a time ofchanging automotive production. stencil,KIH 1990;.356. Scitovsky T. The joytess economy.oxford: oxford university press, 1976357. Lam DH, Power MJ. A questionnaire designed to assess roles and goals:preliminaryAstudy. British Journat of Medical psychology 1991;64:g59.358..Lambert sJ. occupational structure and patterns of work-famityinvolvement. Unpubtished manuscript j993;.111

studier i ekonomisk psykotogi: 121359. O'Drisco MP, gen DR, Hitdreth K. Ttme devoted tojob and off-job activities.interrole conflict, and affective experiences. Journat of Applied psychology1992;77:272.360. Wilson SM, Larson JH, Stone KL. Stress among job insecure workers and theirspouses. Family Relations 1993;42:74.361. Thompson AM t, Bono BA. work without wages: The motivation forvolunteer firefighters. American Journal of Economics and sociotogy1993:52:323.362. Steel RP, Jennings KR, Mento AJ, Hendrix WH. Effects of oerceiveddecision-making influence on labor relations and organizational outcomes.Croup & Organization Management 1992:17t2A.363. Mazen AM, Graf tA, Kellogg CE, Hemmasi M. Statisticat oower incontemporary management'1987;30:369.research. Academv of Management Journal564. Walsh JP- Selectivity and setective perception: an investigation of managers,belief structures and information processing. Academv of ManagementJournal 1988;31:873.365. Hambrick DC, Mason P. Upper echetons: The organization as a reflection ofits top managersAcademy of Management Review. .1984;9:.193.366. Tollgerdt-An dersson t- Ledarskapsteorier. f6retagsklimat ochbed6mningsmetoder.stockholm: Ekonomiska forskningsinstitutet, 1989367. Finkelstein S. Power in top management teams: Dimensions, measurement.and validation. AcademV of Management Journal 1992;35:50S.368. Hambrick Dc. The executive effect: concepts and methods for studving topmanagers.Greenwich,cT: JAI press, 1988369. Niehoff BP, Enz CA, crover RA. The impact of top management actions onemployee attitudes and perceptions. croup and Organization Studies1990;'15:337.370. Pearce JA ll, Zahra SA. The retative power of CEOS and boards of directors:Associations with corporate performance. strategic Management Journal1991;12:135.371- Dav DV, Lord RG. Executive teadership and organizational performance:suggestions for a new theory and methodology. Journal of Management1988;14:453.'t12

sj0berg och Lind: Arbetsmotivation i en krisekonomi372. Thomas AB. Does teadership make a difference to organizationalperformance? Admlnistrative Scienc euarterly 19Bg;33:398.373. Hambrick Dc, Btack s, Fredrickson JW. Executive leadership of thenigh-technologv firm: What is special about it? Top Management andExecutive Leadership in High Technotogy. Advances in ClobalHigh-Technology Management 1992;2;3.374. Hart SL, Ouinn RE. Executive teadeBhip and performance: Comparing highandlow-technotogy firms. Top Management and Executive teaoersnio inHigh Technotogv. Advances in Global High-Technlogy Management 1992;2:19.375. Sjoberg L. Mood and expectation. ln: Bennett AF, Mcconkey KM, ed.Cognition in individuat and social contexts. Amsterdam: Elsevier, 1989; 337.376. Taylor SE, Brown JD. tusion and well.being: A social psvchologicalperspective on mentat health. psychological Bulletin 1988;103:193.377. Modig A, wvke B. Kris och mojtigheter. svenska fotket om arbete, vatf6rd.ledarskap och framtid iSverige 1993. tn: tMu-Testologen. i993:378. Gamst 0. Job satisfaction in high technologv and traditional industrv: tsthere a difference? The Psvchologicat Record 1992;42:413.379..Wold H. Svstem anatysis by partial least squares. tn: Nijkamp p, Leitner H,Wrigley N, ed. Measuring the unmeasurabte. Dordrecht: Nijhoff, 19gS: 221.'380. Cortina JM. What is coefficient atpha? An examination of theorv andapplications. Journat of Applied psvchology 1993;78:99.381. Bjorklund A. Vem far sjukpenning? En empirisk analys av sjukfrenvaronsbesgamningsfaktorer. In: Eklund K, ed- Arbetskraft, arbe6iTlarknad ochproduktivit€t. E eertrapportnr4tillproduktivitetsdelegationen. Stockho|m:Allmanna fOrlaget,'1991: 285.382. Jackson PR, wall TD, Martin R, Davids K. New measures of job controt,cognitive demand, and production responsibitity. Journat of AppliedPsYchology 1993;78:753.383. Edgren J. Kompetensutveckling, arbetsanneha , lon och medarbetarawat.sammanfattning av tv; opinionsundersokningar. In: svenskaArbetsgivarfdreningen, 1993:384. leion A. Den nyttiga kompetensen.stockhoh: Timbro, 1992113

studier i ekonomisk psykologi: 121385. Leion A. Struktur och varderingar. Organisations_,kompef,ens_ ochloneutveckting i den svenska mitjon. In: Lundgren H, ea. Lonebildning ifdretagsperspektiv. Stockhotm: SAF,,l992t 7.386. Warr P, Conner M. Job competence and cognition. - Research- inOrganizational Behavior 1992;,t4;91.387. Smith Pc, Reinertsen Dc. Developing products in half the time.New york;Van Nostrand, ,t991388..Stalk G Jr., Hout TM. Competing againstime. How time_based competitionis reshaping globat markets.New york The Free press, 1990389. Bodin M, Bredbacka C. Snabbhet som forbaftringsforetag - lerdomar frentjugo foretag.stockhotm: sAF, 1993390. Lobet sA, st. clair L. Effec6 of familv responsibilities, gender, and careeridentiry salience on performance outcomes. AcaOehy of titanagementJournal 1992;35:,1057.391. Lobel AL. Altocation of investment in work and familv roles: Alternativetheories and implications for research. Academy of Management ReView1991;16:507.392- Karau SJ, Wlliams KD. Sociat loafing: A meta-analwic review and theoreticalintegration. Journal of personatity and Sociat psychotogy 1993;65;681.393. Spangler WD. Validity of questionnaire and TAT measures of need forachievement two meta-analyses. psychological Bu etin 1992;112:140.394. Smither RD, Houston JM. The nature of competetiveness: The developmentand validation of the competetiveness index. Educational and psychologicalMeasurement'1992:52.407.395. Woodman RW, Sawyer JE, criffin RW Towtrd a theory of organizationalcreativity. Academy of Management Review 1993;18:293.396. Duchon D, Ashmos Dp, Dunegan KJ. tnnovators and noninnovators: Acomparison of demographic, psvchological, behavioral and role factors.Human Resource Strategv in High Technology. Advances in ctobalHlgn-Technotogv Management,l992i,l:'1O9.397. Proctor RA. The impact of creativiw and the management fietd. BritishJournal of Management,l99,l t2;223-114

sjoberg och Lind: Arbetsmotivaflon i en krisekonomi398. Hart SL, Ouinn RE. Executive leadeBhip and performance: Comparing hignandlow-technologv firms. Top Management and Executive teadersnio inHigh Technologv. Advances in Global High"Technology Managenient1992:2:'19-399. Ellegard K. At(robatik i tidens vav. En dokumentation av projekteringen avVolvos bilfabrik i Uddevalla.cdteborg: Handetshogskotan vid Coteborgsuniversitet. 1989400. Young SM. A framework for successful adoption and performance ofJapanese manufacturing practices in the united states. Academv ofManagement Reuiew 1992:17 t677.401. WalkerV. Kaizen - the art of continual improvement. personnetManagement1993;25(8);36.402. Deming WE. Quatity, productivity, and competitive position.cambridge,MA:MtT, 1982403. Deming WE. out of the crisis.cambridge,MA: MtT, 1986404. Mawhinnev TC. Totat quatiw management and organizationat behaviormanagement: An integration forcontinual improvement. Journal of AppliedBehavior Analvsis 1992:25:525.405. Danlels AC. Performance management hproving qualiw productivitythrough positive reinforcement.Tucker,CA: performance' ManagemeniPubtications, 1989406. Andersson M, Eriksson L, Hellstrom T, Rdttorp A,-sunden B. Bra tonebitdningfdretagets och medarbetarnas besta affer.Stockholm; SAF, 1993407. Baratta JE, McManus MA. The effect of contextuat factors on inctividuat,s jobperformance. Journal of Applied Sociat psychology 1992722:17O2-408. Williams ML, Podsakoff pM, Huber V. Effects of group-levet andindividual-levet variation in leader behaviours on subordinate attitudes andperformance. Journal of Occupational and Organizational psvchology1992;65t115.409. Adler PS. Time-and-motion regained. Harvard Business Review .1999:71:97.410. Mannheim B. cender and the effects of demogEphics, status, and workvatues on work centrality. Work and Occupations .,|993;20:3.1' t5

studier i ekonomisk psyt(ologi: 121411. Estlund C[. What do workers urant? Employee interests, pubtic interests, andfreedom of expression under the national labor relaflons act. Universitv ofPennsylvania law Review 1992;140:921.412. Suneson B. Postglrochefer far bonustdn. wenska Dagbladet 19931 993-09 1 :'l .413. Nelander S, tindgren v. Roster om facket och jobbet. Rapport nrl.Stockholm: LO. 1993116

sjoberg och Lind: Arbe8motivation i en krisekonomi10 Slutnoter1-Regeringens proposition 1992/3 nr 150.2. Finansplanen. (1991). Bilaga till budge@ropositionen 199.1- prop..t990/91:100. Bil.1.3.Finansptanen. fl992). Bitaga ti budgetpropositionen j992. prop. 1991/92:100. Bit. 1.117