Kollektivtrafik i storstad â undviker mÃ¤nniskor att resa pÃ¥ grund av ...

More documents

Recommendations

Info

elägen” och ”belägen vid en park/skogsparti” ansågs bidra i högre utsträckningtill känslor av otrygghet. När det gäller i vilken utsträckning olika omständigheterbidrar till känslor av otrygghet när man reser med olika kollektiva transportmedelså visar resultaten att ”förare/personal har dålig uppsikt över fordonet”,”fredags/lördagskväll” och ”resa ensam” ansågs bidra i högre utsträckning tillkänslor av otrygghet vid resor än ”mörkt ute”. Dessa resultat stämmer väl överensmed resultat som framkom i Alm och Lindbergs (2002) studie. Resultaten visaräven på könsskillnader med avseende på i vilken utsträckning olikaomständigheter bidrar till känslor av otrygghet när man går till, respektive väntarvid en hållplats samt reser med de olika kollektiva transportmedlen. Kvinnoruppgav, i högre utsträckning än män, att ”mörkt ute”, ”dålig belysning”,”nedskräpat”, ”gå ensam” respektive ”vänta ensam”, ”gå igenom en gångtunnel”och ”gå igenom eller vänta vid en park/ett skogsparti”, samt ”hållplatsen äravsides belägen” bidrar till känslor av otrygghet när man väntar vid respektive gårtill hållplatser. Kvinnor uppgav, i högre grad än män, att ”mörkt ute”, ”dåligbelysning”, ”nedskräpat”, ”resa ensam” och ”förare/personal har dålig uppsiktöver fordonet” bidrar till känslor av otrygghet när man reser med kollektivatransportmedel.Resultaten från denna studie visar att människors upplevelser av attraktivitet,risker och otrygghet vid resor med olika transportmedel i Stockholm uppvisarlikheter med människors upplevelser av dessa saker vid resor i Norrköping (Almoch Lindberg, 2002). Generellt kan resultaten från denna studie tolkas som attupplevd attraktivitet hos olika transportmedel påverkas i högre utsträckning avupplevda risker och oro för att bli utsatt för att bli utsatt för besvärandesituationer, hot eller våld än upplevda risker och oro för att råka ut förtrafikolyckor. Denna tolkning av resultaten stämmer väl överens med resultatenfrån Alm och Lindbergs studie. I den nuvarande studien återfanns även en skillnadmellan de kollektiva transportmedlen med avseende på allmän inställning tilldessa, medan detta inte var fallet i studien som utfördes i Norrköping. Människoruppgav att de har en positivare attityd till spårvagn som transportmedel än tillregionalbuss och pendeltåg. Detta resultat kan inte förklaras av hur ofta man resermed dessa transportmedel utan måste ha andra orsaker. Exempelvis kan det varaså att människors positiva inställning till spårvagn baseras på nostalgiska skäleller på skäl som är relaterade till en lyckosam marknadsföring samt en välfungerande introducering och drift av trafik på Tvärbanan i Stockholm. I vilkenutsträckning ett transportmedels roll i transportsystemet har en inverkan påupplevd attraktivitet är en fråga som ytterligare kommer att utredas i Göteborg, ien studie som påbörjas under hösten 2002.34 VTI meddelande 941
5 ReferenserAlm, C & Lindberg, E (2000): Perceived risk, feelings of safety and worryassociated with different transportmodes. KFB meddelande nr 7.Alm, C & Lindberg, E (2002): Upplevd trygghet vid resor med kollektivatransportmedel. VTI meddelande 919. Statens väg och transportforskningsinstitut.Linköping.Andersson, B (2001): Rädslans rum – trygghetens rum – ett forskningsprojektom kvinnors vistelse i trafikrummet. VINNOVA Rapport VR 2001:32.Drottz-Sjöberg, B-M & Sjöberg, L (1990a): Trains and transports: Perceivedand real risks. Stockholm: Centrum för Riskforskning, Handelshögskolan.(Manuskript).Drottz-Sjöberg, B-M & Sjöberg, L (1990b): Risk Perception and Worries Afterthe Chernobyl Accident. Journal of Environmental Psychology, 10, 135–149.Levy, S & Guttman, L (1986): Worry, fear and concern differentiated. I C.Spielberger, D & Sarason, IG (Red.): Stress and Anxiety. The series in Clinicaland Community Psychology. Vol. 10; A Sourcebook of Theory and Research.Washington: Hemisphere Publishing Corporation.Loncar-Lucassi, VM (1998): Spårtrafik kontra buss!? Mjuka faktorersinverkan på resenärers färdmedelval. KFB-Meddelande nr 1.Lynch, G & Atkins, S (1988): The influence of personal security fears onwomen’s travel patterns. Transportation, 15, 257–277.MacGregor, D (1991): Worry of Technological Activities and life Concerns.Risk Analysis, 11, 315–324.Olsson, C, Widell, J & Algers, S (2001): Komfortens betydelse för spår- ochbusstrafik. Trafikantvärderingar, modeller och prognoser för lokalaarbetsresor. VINNOVA Rapport VR 2001:8.Öhman, A (1994): Rädsla, ångest, fobi. Stockholm: Scandinavian UniversityPress.VTI meddelande 941 35
Page 1 and 2: VTI meddelande 941 • 2003Kollekti
Page 3 and 4: Utgivare:Publikation:VTI meddelande
Page 5 and 6: FörordFöreliggande rapport utgör
Page 7 and 8: Kollektivtrafik i storstad- undvike
Page 9 and 10: Public transportation in the city -
Page 11 and 12: 1 Bakgrund1.1 IntroduktionUpplevd a
Page 13 and 14: med samt hade en positivare instäl
Page 15 and 16: 2.3 DeltagareAv 73 personer som til
Page 17 and 18: 3.2 Attityd till resorPå frågan:
Page 19 and 20: 3.3 Allmän inställning till olika
Page 21 and 22: 3.5 Upplevda risker för att bli ut
Page 23 and 24: 3.7 Upplevda risker för att bli ut
Page 25 and 26: 3.9 Oro för att bli utsatt för be
Page 27 and 28: 3.11 Oro för att bli utsatt för v
Page 29 and 30: 3.13 Undvikit resor på grund av k
Page 31 and 32: Tabell 16 Genomsnittliga skattninga
Page 33 and 34: 3.17 Undvikit vissa transportmedel
Page 35: transportmedlen som större än vid

Kollektivtrafik i storstad â undviker mÃ¤nniskor att resa pÃ¥ grund av ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Kollektivtrafik i storstad â undviker mÃ¤nniskor att resa pÃ¥ grund av ...