Kollektivtrafik i storstad – undviker människor att resa på grund av ...

elägen” och ”belägen vid en park/skogsparti” ansågs bidra i högre utsträckningtill känslor av otrygghet. När det gäller i vilken utsträckning olika omständigheterbidrar till känslor av otrygghet när man reser med olika kollektiva transportmedelså visar resultaten att ”förare/personal har dålig uppsikt över fordonet”,”fredags/lördagskväll” och ”resa ensam” ansågs bidra i högre utsträckning tillkänslor av otrygghet vid resor än ”mörkt ute”. Dessa resultat stämmer väl överensmed resultat som framkom i Alm och Lindbergs (2002) studie. Resultaten visaräven på könsskillnader med avseende på i vilken utsträckning olikaomständigheter bidrar till känslor av otrygghet när man går till, respektive väntarvid en hållplats samt reser med de olika kollektiva transportmedlen. Kvinnoruppgav, i högre utsträckning än män, att ”mörkt ute”, ”dålig belysning”,”nedskräpat”, ”gå ensam” respektive ”vänta ensam”, ”gå igenom en gångtunnel”och ”gå igenom eller vänta vid en park/ett skogsparti”, samt ”hållplatsen äravsides belägen” bidrar till känslor av otrygghet när man väntar vid respektive gårtill hållplatser. Kvinnor uppgav, i högre grad än män, att ”mörkt ute”, ”dåligbelysning”, ”nedskräpat”, ”resa ensam” och ”förare/personal har dålig uppsiktöver fordonet” bidrar till känslor av otrygghet när man reser med kollektivatransportmedel.Resultaten från denna studie visar att människors upplevelser av attraktivitet,risker och otrygghet vid resor med olika transportmedel i Stockholm uppvisarlikheter med människors upplevelser av dessa saker vid resor i Norrköping (Almoch Lindberg, 2002). Generellt kan resultaten från denna studie tolkas som attupplevd attraktivitet hos olika transportmedel påverkas i högre utsträckning avupplevda risker och oro för att bli utsatt för att bli utsatt för besvärandesituationer, hot eller våld än upplevda risker och oro för att råka ut förtrafikolyckor. Denna tolkning av resultaten stämmer väl överens med resultatenfrån Alm och Lindbergs studie. I den nuvarande studien återfanns även en skillnadmellan de kollektiva transportmedlen med avseende på allmän inställning tilldessa, medan detta inte var fallet i studien som utfördes i Norrköping. Människoruppgav att de har en positivare attityd till spårvagn som transportmedel än tillregionalbuss och pendeltåg. Detta resultat kan inte förklaras av hur ofta man resermed dessa transportmedel utan måste ha andra orsaker. Exempelvis kan det varaså att människors positiva inställning till spårvagn baseras på nostalgiska skäleller på skäl som är relaterade till en lyckosam marknadsföring samt en välfungerande introducering och drift av trafik på Tvärbanan i Stockholm. I vilkenutsträckning ett transportmedels roll i transportsystemet har en inverkan påupplevd attraktivitet är en fråga som ytterligare kommer att utredas i Göteborg, ien studie som påbörjas under hösten 2002.34 VTI meddelande 941