Rationell biodling på frammarsch - Svensk Raps

Rationell biodlingpå frammarschBinas betydelse för en optimalodling, blir allt mer uppenbar förlandets frö- och oljeväxtodlare.Rationellare hantering och utvecklingsprojektär viktiga inslagför att kunna möta den ökandeefterfrågan på de små flitigapollinatörerna.Text & foto: Gunilla Larsson,Svensk Raps ABMed varm hand. När det börjar bli fulltav bin i ramarna är det dags att sätta inlite mera ”husrum” för bina i form av skattlådor.Man kan känna med handen vilkenvärme som alstras i ett samhälle medmånga bin.Intresset och uppmärksam hetenkring bin och pollinering ökaralltmer vilket är positivt. Fråganär hur vi ska möta en ökad efterfråganpå bisamhällen? Idag finns detabsolut inte tillgång på sam hällen somkan täcka behovet om allt fler lantbrukarevill sätta ut bikupor i till exempelhöstraps. Jag har besökt ett par biodlingsföretagaresom sysslar med pollineringsuppdrag,för att höra hur de serpå framtiden och hur de arbetar för attmöta en ökad efterfrågan.Bin behövsBlommor och bin har vi väl alla hört talasom. För vissa växter är detta mer viktigtän för andra, men för samtliga gälleratt: ska frö bildas krävs pollinering . Bin ärsmå till växten men oerhört arbetsammaoch effektiva som pollinatörer. Frö- ocholjeväxtodlare är i högsta grad beroendeav att bina finns i fälten för att få ett såhögt skörde utbyte som möjligt. När detgäller klöver vet vi att pollineringen ären av de faktorer som betyder allra mestför en hög skörd. Det är också självklartför många klöverodlare att söka kontaktmed någon biodlare som har möjlighetatt sätta ut kupor i fältet. För rapsodlarenär det idag inte lika givet med bikupor ifältet. Raps är till stor del självfertil, menpollineras också av vind och insekter. Försökoch forskning pekar på att insektspollineringenbetyder mellan 5 och 25procent för avkastningen plus att oljehaltoch tusenkornsvikt blir högre.Biodling i stor skalaI N Varalöv utanför Ängelholm i Skånehar Agreb AB basen för sin verksamhet,som bygger på att i stor skala hyra utbisamhällen över i princip hela landet.Det är tre biodlare som jobbar tillsammansför att tillgodose efterfrågan påbin för pollinering: Lennart Fröjd i småländskaAlstermo, cirka 950 samhällen,Mia och Mikael Engstad, Halland, cirka700 samhällen och Carl Georg Lie iN Varalöv med 720 samhällen.– Vårt mål är att utveckla verksamhetenså att vi har cirka 720–2000samhällen var att utföra pollineringsuppdragmed, berättar Carl Georg närjag är ute och besöker honom på hansanläggning i Norra Varalöv en sensommardag.Just att jobba tillsammans är bådestimulerande och ger bättre service åtkunderna påpekar Carl Georg. Han18 Svensk Frötidning 6/10

Drottningssäng. Carl Georg Lie kontrollerar hur det står till i denlilla parningskupan. Detta är ett mini samhälle där drottningen förvarastill hon parats och kan sättas in i ett normalt samhälle.sitter som spindeln i nätet och koordinerarvart bisamhällen ska flyttas ochfrån vem av de tre det är lämpligast attleverera.– Vår affärsidé är att lantbrukarenska kunna vända sig till en leverantör avsamhällen i stället för att kanske behövaringa runt till flera olika för att få ihopett tillräckligt antal, säger Carl Georg.Viktigt att kunna säga nejCarl George förklarar att det krävs ettvisst antal samhällen per hektar i engröda för att det ska bli bra pollinering,och fortsätter:– Vi vill inte att en växtodlare sätterut för få samhällen i sitt fält eftersomdet då är stor risk att man upplever attdet inte ger någon större skillnad i avkastningmed eller utan bin.Nöjda kunder är viktigt och då är detbättre att säga nej till ett uppdrag omdet är ett för litet antal samhällen somlantbrukaren vill ha till den aktuellaarealen.– Vi vill helst inte köra ut kanske 10samhällen till ett fält med 25-30 hektarhöstraps, när vi anser att det krävs cirka2 samhällen per hektar för en bra pollinering,poängterar Carl Georg.Produktion av avläggareEfterfrågan på bisamhällen ökar och äridag klart större än vad tillgången påsamhällen är. Det måste fram fler samhällenoch inom Agreb har man därföri år sysslat mycket med att ta framav läggare som ska växa till sig och blitill nya starka samhällen. En avläggarebetyder att man delar ner ett starktsamhälle i mindre små samhällen. Ivarje avläggare placeras en drottningsom bygger upp det nya samhället. Mankan antingen föda upp egna drottningareller köpa dem.– Men vi köper in hälften och drar framandra hälften själva, berättar Carl Georg.Minimerad handkraftEftersom Agreb satsar på pollineringsuppdragi stor skala är det viktigt attvara rationell i alla led och det krävsgod mekanisering för att kunna levereraut ett stort antal samhällen på korttid utan att slita ut kroppen med tungalyft etc. Systemet man valt bygger på attsamhällena placeras på pallar, fyra ochfyra, och sedan används lastmaskin föratt kunna hantera pallarna på släpkärraeller lastbilsflak. Även när kupornaska placeras ut i fältet är det viktigt attkunna använda sig av maskiner.– Visst är det ganska stora maskininvesteringar,men samtidigt en nödvändighetför att vi ska kunna skötajobbet rationellt, avslutar Carl Georg.Nu när bisäsongen snart är över för iår är det dags att börja utfodra och förberedaför invintring. Sedan tar arbetetmed att rengöra och fixa till kupor vid.I Agrebs nybyggda lokaler ska ocksåmonteras in en ny anläggning för slungning.Sysselsättning saknas alltså inte.Pollineringspool i Västra GötalandI västra Götaland där redan 20 procentav landets biodling sker, drivs EU-projektetBiprojekt Västra Götaland. Syftetär att generera fler nya yrkesbiodlare,men även få de som redan är igång attvidareutveckla sin verksamhet. Projektethar fyra inriktningar: produktutveckling,pollinering, nyrekryteringoch marknadsföring.Jag besökte Sonja Gustavsson ochTore Olsson på Tjörn, som båda ärdrivande inom projektet och dessutomÖga för bin.Sonja Gustafsson kontrollerarså att bina mår braoch bygger på sina ramarsom de ska.»Svensk Frötidning 6/1019

Dags att jobba. En pall med fyra samhällen på plats i ett höstrapsfält för att pollinera.Hemkommen från pollineringsuppdrag. Avlastning sker med en kompaktlastare.Samhällena står 4 på en pall för lättare hantering. Foto: Carl Georg Liehar 100 egna bisamhällen varav cirka 80flyttas runt på olika tjänster. De jobbarmed pollineringsuppdrag i Skaraborgoch har en fast bigård utanför Grästorpförutom denna på Tjörn. Även här pratarman mycket om vikten av samordningoch att försöka skapa en pollineringspooldit både intresserade lantbrukare ochbiodlare kan vända sig för att antingenhyra eller hyra ut samhällen.– Det blir allt fler rapsodlare som ärintresserade av att få ut bikupor i fälten,men det märks även att arealen åkerbönaökat för detta är också en gruppodlare som hör av sig allt mer, berättarSonja.Lantbrukarna är både intresseradeoch fascinerade av bina, men det är intebara lantbrukarna som behöver informationutan det gäller även att jobbamed biodlarna för att få dem att bli mervilliga att flytta sina samhällen. Inteminst till klöver kan det vara svårt atthitta biodlare som är intresserade av attkomma med samhällen. I klöver är detpollen som bina samlar in och därförblir det oftast ingen honung. Det kantill och med vara så att man måste stödutfodrasamhällena när de står i rödklöverför att de inte ska vara i sämrekondition när man hämtar hem dem ännär de sätts ut i fältet.Pollinering måste få kostaDet är klart att det måste kosta en slantatt få ut bin i sin odling.– Själva pollineringstjänsten tjänarjag egentligen inte pengar på, för klararSonja, utan den ger mig en ersättningsom täcker mina omkostnader ochsedan är det den extra honung jag kanproducera som ska ge mig vinsten.Omkostnader för att syssla medvandringsbiodling är framförallt bilresor.Sonja berättar att det blir en heldel körningar: först alltid ett besök såatt man är överens om var kuporna skastå och att man enkelt kan komma tilloch från uppställningsplatsen. Sedanär det transport till och från fältet, sommåste göras nattetid, plus ett till tvåbesök för att kontrollera att allt är OK isamhällena.– Det krävs också extra kontroller avbitillsynsman, för när du flyttar ett bisamhälleutanför församlings gränsenmåste det kontrolleras av godkändbesiktningsman så att det inte innehållernågra smittsamma sjukdomar,förklarar Sonja.För biodlaren gäller det att vara effektivvid själva flyttningen av samhällen.Sonja och Tore har ett par olika valmöjligheter.De använder sig av släpkärrasom det går att lasta femton till tjugosamhällen på och kärran ställs sedani fältet. Tretton av samhällena kan ståkvar på kärran och övriga lyfts av. Åttasamhällen kan transporteras i en lastbil.Det gäller ju att få med ett stort antalsamhällen per körning för att hålla nerekostnader och hinna med så mycketsom möjligt.Lönsamheten att flytta samhällentill en rimlig kostnad går enligt beräkningarvid cirka 3 mils radie. Inom BiprojektVästra Götaland arbetar mandärför mycket för att intressera biodlarei närområdet att satsa på pollineringsuppdrag.Samhällen av god kvalitetSka man syssla med pollineringsuppdragmot betalning är det viktigt attleverera kvalitetssamhällen. Till rapsgäller det till exempel att ha frammesamhällen med bra yngelsättning, närdet är dags att ställa ut kuporna i fälten.En bra start för samhällena är om detfinns tillgång på sälg tidigt på våren.– Tre veckor innan rapsen börjarblomma går vi igenom samhällena ochslår ihop de som är svaga, så att det ärkraftiga kupor som sätts ut i rapsfälten,säger Sonja.20 Svensk Frötidning 6/10

Kontrakt ger kvalitetssäkringHon är väldigt noga med att skrivakontrakt med uppdragsgivarna innankuporna sätts ut i fältet. Där angestydligt vad man är överens om när detgäller antal samhällen, vilken typ avsamhällen det är, kostnader, vilken tidsamhällena ska finnas på plats osv.– Det är verkligen viktigt att vi harbra kontrakt så att båda parter vet vadman sysslar med och vad som gäller.Kontraktet är ett sätt att kvalitetssäkraverksamheten, betonar SonjaVäderberoende verksamhet– Jag ser mig egentligen inte som en renbiodlare utan mera som en lantbrukaresom sysslar med bin och djurhållning,säger Sonja.Hon är, precis som den som sysslarmed växtodling, utsatt för vädretsnycker. Vid dåligt väder får växt odlarensämre skörd och detsamma gäller förSonja. Om det är uselt väder flygerinte bina som de ska och det blir låghonungs produktion.När jag lämnar ett lite regnigt ochhöstlikt Tjörn är bikuporna placeradepå årets sista drag och det är intenågon lantbruksgröda utan på ljungmarkernalängs kusten. Om man ärbiodlare på Tjörn är produktion avljunghonung viktig och den mörka ocharomatiska ljunghonungen betingar etthögt värde.«”Vår affärsidé är attlantbrukaren skakunna vända sigtill en leverantör avsamhällen i ställetför att kanskebehöva ringa runttill flera olika föratt få ihop etttillräckligt antal.”Carl Georg Lie,Ängelholm:Drottningar på G. Ram där man odlar fram nya drottningar. I varje liten ”kopp” placeras en larv.Ramen placeras i ett viselöst samhälle (utan drottning) efter 5 dygn kommer det att finnas en täcktdrottningcell över varje kopp. Cellen täcks då med ett rör som hindrar drottningarna att flyga runtnär de kläcks.Inuti röret finns en drottningcell och härkommer en bidrottning att kläckas eftersju dygn.Svensk Frötidning 6/1021