Redaktionelltrings- <strong>och</strong> särartspraktiker i svensk <strong>för</strong>skola <strong>och</strong>skola – en kritisk diskussion av resultat, inriktning<strong>och</strong> begrepp i klass-, köns- <strong>och</strong> etnicitets<strong>forskning</strong>”.Homogeniseringspraktiken innefattari Rubinstein Reichs <strong>och</strong> Tallberg Bromansframställning hur <strong>för</strong>skola <strong>och</strong> skola i sin strävanefter att forma klassrums- eller <strong>för</strong>skolekulturermed en gemensam referensram över<strong>för</strong> vad deuppfattar som den svenska kulturen som nyckeltill tillträde. Lärarens <strong>för</strong>hållningssätt blir ett”lika”-perspektiv som uppfattas som jämlikhetssträvan.I det dualistiska perspektiv somutvecklas <strong>och</strong> odlas blir det som inte är ”lika”,dvs. något som bryter mot normen, lätt ”olikt”.De kunskapsregimer som utvecklas ringar inden problematiske andre. Detta blir också lättde dominerande diskursiva <strong>för</strong>eställningarnaom klass, kön <strong>och</strong> etnicitet, vilket inte baraformar det pedagogiska handlandet i skolan,utan också <strong>forskning</strong>srådens <strong>och</strong> skolpolitikernasformuleringar.Maria Wester lyfter i sin artikel ”Om normer,normbildning <strong>och</strong> upp<strong>för</strong>andenormer”, somutgör en del av ett pågående avhandlingsprojekti pedagogiskt arbete vid <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong>,fram de upp<strong>för</strong>andenormer <strong>och</strong> handlingsreglersom styr verksamheten i skolan. Normer kani högsta grad sägas vara <strong>för</strong>bundet med kunskapsregimer.Wester tar sin utgångspunkt iHåkan Hydéns modell <strong>för</strong> normbildning, ivilken utgångspunkten är att handlingar ärnormstyrda, men också att man måste ta sinutgångspunkt i ut<strong>för</strong>da handlingar i den miljöman vill studera. Orsakerna till handlandet kanpå detta sätt blottläggas.I artikeln ”Avvikande eller annorlunda? Hinder<strong>för</strong> undervisningen om homosexuell”, aktualiserarAnders Birgander en annan ”lika”-norm,nämligen heteronormativitetens överhögheti samhälle <strong>och</strong> skola. Birgander betonar attundervisning inom området HBT handlar omdemokrati, jämställdhet <strong>och</strong> mänskliga rätttigheter,dvs. av samhället uppställda pliktnormer.Jenny Gunnarsson, Hanna MarkussonWinkvist <strong>och</strong> Kerstin Munck presenterar dentvärvetenskapliga kursen ”Lesbian and Gay Studies”,som startade vid Humanistiska fakulteteni <strong>Umeå</strong> hösten 2001.Agneta Lundström diskuterar i artikeln ”Mobbning– eller anti-demokratiskt beteende?”, ocksådetta som del i ett avhandlingsprojekt i pedagogisktarbete <strong>och</strong> Genusforskarskolan, begreppetmobbning. Lundström finner att betydelseinnehållethar expanderat <strong>och</strong> kommit att innefattaen rad olika <strong>för</strong>eteelser. Hon introducerar iställetbegreppet ”anti-demokratiska beteenden”, därmobbning ingår som en del.9
RedaktionelltDet här tidskriftsnumret berör också en annansorts norm. I artikeln ”Skolan i Internetgalaxen”lyfts skriftnormen <strong>och</strong> dess dominerande inflytandei skolan fram. Liksom i flera andra länderutvecklades i Sverige ett oupplösligt <strong>och</strong> sammantvinnatsymbiotiskt <strong>för</strong>hållande mellanskolundervisning <strong>och</strong> det som inom anglosaxisk<strong>forskning</strong> kallas ”literacy”, dvs. ungefärläs- <strong>och</strong> skrivinlärning (Tyner, 1998). Förbindelsenmellan skrift <strong>och</strong> skola tycks fortfarandei flera avseenden vara starka, inte bara när detgäller undervisningsinnehåll, utan också närdet gäller skriften som norm <strong>för</strong> kommunikation.Detta sker samtidigt som den traditionellaskriften utan<strong>för</strong> skolan utsätts <strong>för</strong> väldiga krafter.Många samhälleliga institutioner har blivitalltmindre autonomt skriftspråkliga <strong>och</strong> alltmervisuella i det att bilder <strong>och</strong> layout fått allt störrebetydelse. In<strong>för</strong> denna ”new visual literacy”, nyskriftkultur, utbildar skolan, menar Kress & vanLeeuwen (1996) illitterata individer.ReferenserBerg, Gunnar (1995). Skolkultur, lärare <strong>och</strong> skolledare.Slutrapport från en sexårig forskartjänst med inriktningpå ’skolledningsfunktionen’. Uppsala: Pedagogiskainstitutionen, Uppsala <strong>universitet</strong>.Kress, Gunther and Theo van Leeuwen (1996). ReadingImages. The Grammar of Visual Design. London andNew York: Routledge.Sundby, Nils Christian (1974). Om normer. Oslo, Bergen,Tromsö: Universitetsforlaget.Tyner, Kathleen (1998). Literacy in a Digital World.Teaching and Learning in the Age of Information.Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates,Inc., Publishers.Per-Olof Erixon10