Tidskrift för lärarutbildning och forskning 1-2/2004 - Umeå universitet

Om normer, normbildning och uppförandenormertonvikt måste läggas på relationerna mellandem, vilket jag också planerar att göra.När normteorin ska användas på konkreta fallmåste samtliga faktorer beaktas. Utgångspunktenär alltid frågan: Vad bestämmer handlandet?I och med denna utgångspunkt har normteorinett handlingsteoretiskt innehåll och är någotsom utvecklas i ett aktörsperspektiv i förhållandetill vilka värden och vilken kunskap somgör sig gällande. Därefter måste nästa fråga ställas:Vad ligger bakom normen i det särskildafallet? Då har man gått över till systemteori – ivilken verklighet normen konstruerats. Poängenär sedan att studera samspelet mellan värde,kunskap och möjligheter i det särskilda fallet.Detta innebär för mig ett sätt att studera individeni ett socialt sammanhang.Hydéns utgångspunkt för normanalys är atthandlandet betraktas som individuellt. Men omett värde har en stark position tenderar normenatt tillämpas allmänt. Detta kan empiriskt visasi allmänt förekommande handlingsmönster.Normtriadens begränsningarNormtriaden, som beskrivits ovan har både förtjänsteroch svagheter, hävdar jag. Hydén ochWickenberg tänker sig som jag förstår det att ioch med att man studerar handlingar, kommerhan åt normen. Men gör man verkligen det?Människor kan handla som de tror att de förväntasgöra, men att det innebär att de omfattarden normen är inte bevisat i och med det.Elever i skolan har sannolikt en rätt klar bildav hur de förväntas uppföra sig. De har suttitpå klassråd där trivselregler har diskuterats. Attde vet och uppför sig enligt de regler som gällerbehöver inte innebära att de har eller ens hållermed om den bakomliggande normen.Ett annat problem med denna modell är attdrivkrafter och kognition är något som finnsinom människan. Systemvillkoren däremotligger som jag förstår det utanför och kan sessom grunden för våra möjligheter att agera.Där finns till exempel lärares normer, skolanskultur och läroplanes värdegrundsportal. Inomsystemvillkoren kan också den yttre disciplineringenrymmas, t ex i form av straff och belöningar,vilket också kan ses som en drivkraft.På så vis hamnar systemvillkoren inom människan.Detta skapar en obalans mellan begreppenoch gör att det blir problematiskt att jämställadessa tre faktorer. Därför är inte dennanormtriad helt logisk, hävdar jag. En möjligvidareutveckling av bilden skulle kunna varaatt ytterligare betona relationerna mellan drivkrafter,kognition och systemvillkor.43