Tidskrift för lärarutbildning och forskning 1-2/2004 - Umeå universitet

Homogeniserings- och särartspraktiker i svensk förskola och skolaHill, M. (1996) Invandrarbarns möjligheter om hemspråksundervisningoch språkutveckling. Göteborg: Institutionenför pedagogik, Göteborgs universitet..Hultqvist, K. (1990) Förskolebarnet. En konstruktion förgemenskapen och den individuella frigörelsen. Stockholm:Symposion.Hägerström, J. (2004) ”Vi och dom och alla de andra”Avhandlingsmanus. Lund: Sociologiska institutionen.Hägglund, S., Wernersson, I. & Öhrn, E. (1997) Utvärderingav lokala jämställdhetsprojekt inom JÄMSAM.Stockholm: Statens skolverk: Liber.Johansson, C. (2000) Flerspråkighet i ett mångkulturelltklassrum? Några flerspråkiga elevers förhållningssätt tillspråklig och kulturell mångfald i skolan. Uppsala: Uppsalauniversitet, Institutionen för lärarutbildning.Johansson, H. (1996) Invandrarelevers skolsituation. IE-S. Hultinger & C. Wallentin (red.), Den mångkulturellaskolan. Lund: Studentlitteratur.Johansson, U. (1995) Historien om likvärdighet i svenskskola. I Likvärdighet i skolan – en antologi. Stockholm:Skolverket.JÄMO (2000). JämOs handbok mot könsmobbning i skolan.Stockholm: Jämställdhetsombudsmannen (JämO)Kyle, G. (1972) Svensk flickskola under 1800-talet. Göteborg:Kvinnohistoriskt Arkiv nr 9.Lahdenperä, P. (1997) Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter?En textanalytisk studie av åtgärdsprogramför elever med invandrarbakgrund. Stockholm: HLSFörlag.Linné, A. ( 2001) Moralfostran i svensk obligatorisk skola.I G. Linde (red.), Värdegrund och svensk etnicitet.Lund: Studentlitteratur.Lundgren, Ann-Sofia, (2000). Tre år i g: perspektiv påkropp och kön i skolan. Eslöv: Symposion. Serie:Etnologiska skrifter; 23.Lärarförbundet (1998). Lika för lika. Strategier för enjämställd skola.Lärarförbundet (2000). Genuspraktika för lärare.Malmgren, G. (1985) Min framtid. Om högstadieeleverssyn på framtiden. Lund: Symposion.Månsson, A. (2000) Möten som formar: interaktionsmönsterpå förskola mellan pedagoger och de yngsta barnen i ettgenusperspektiv. Malmö: Institutionen för pedagogik,(Studia psychologica et paedagogica).Nilsson Lindström, M. (1998) Tradition och överskridande:En studie av flickors perspektiv på utbildning.Lund: Sociologiska institutionen.Nordström, M. (1987) Pojkskola, flickskola, samskola:samundervisningens utveckling i Sverige 1866–1962.Lund: Lunds Universitet.Norrbacka, R. (1996) Tvåspråkighet som ett språk: omnågra ungdomars förhållningssätt till språk i en mångkulturellmiljö i Sverige. I A. Sjögren, A. Runfors &I. Ramberg (red.), En ”bra” svenska? Om språk, kulturoch makt. Tumba: Mångkulturellt centrum.Odelfors, B. (1996) Att göra sig hörd och sedd: Om villkorenför flickors och pojkars kommunikation på daghem.Stockholm: Pedagogiska Institutionen.Parszyk, I-M. (1999) En skola för andra. Minoritetseleversupplevelser av arbets- och livsvillkor i skolan. Stockholm:HLS förlag.Persson, S. (1994) Föräldrars föreställningar om barn ochbarnomsorg. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.Studia psychologica et paedagogica.Ronström, O., Runfors, A. & Wahlström, K. (1995)”Det här är ett svenskt dagis” en etnologisk studie avdagiskultur och kulturmöten i norra Botkyrka. Tumba:Mångkulturellt centrum.Runfors, A. (2003) Mångfald, motsägelser och marginaliseringar.En studie av hur invandrarskap formas i skolan.Stockholm: Prisma.24