Tidskrift för lärarutbildning och forskning 1-2/2004 - Umeå universitet
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 1-2/2004 - Umeå universitet
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 1-2/2004 - Umeå universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Homogeniserings- <strong>och</strong> särartspraktiker i svensk <strong>för</strong>skola <strong>och</strong> skolaFör ”de andra” är kollektiviseringen, bristfokuseringen<strong>och</strong> kulturaliseringen tydligare. Detdiskursiva formandet av exempelvis ”flickan”,”invandrareleven”, ”arbetarklasseleven” är koppladtill många associationer av negativ <strong>och</strong>bekymrad art. För ”invandrarflickan” är exempelvisbegrepp som osynlig, innestängd, problematisk,klämd mellan två kulturer ofta <strong>för</strong>ekommande,oftare än framgångsrik, kulturkompetent,transnationell (Andersson, 2003;Ålund, 1997).För <strong>för</strong>ståelse av skolans praktik, med dess dragav homogenisering, normalisering <strong>och</strong> maginalisering,efterfrågar vi ytterligare <strong>forskning</strong> somfokuserar det myckna <strong>för</strong>givettagna i svensk <strong>för</strong>skola<strong>och</strong> skola, liksom <strong>forskning</strong> inriktad pånorm <strong>och</strong> på de kunskaps- <strong>och</strong> maktregimersom formar individen mot normen.Individen, inte innehållet i fokusDen klass-, köns- <strong>och</strong> etnicitetsrelaterade<strong>forskning</strong>en som problematiserar den svenska<strong>för</strong>skolans <strong>och</strong> skolans innehåll är av begränsadomfattning. Granskas den <strong>forskning</strong> sombehandlar skolinnehåll <strong>och</strong> kön, – där det uppfattasmer <strong>för</strong>ekommande än vad avser innehålli <strong>för</strong>hållande till klass <strong>och</strong> etnicitet – så framgåratt fokus på traditionellt maskulint kodade kunskapsfält,som teknik, matematik, naturvetenskap<strong>och</strong> IKT är det mest <strong>för</strong>ekommande. Detär inte innehållet i sig som diskuteras främst.Det är snarare flickors <strong>för</strong>hållande till dessakunskapsfält, <strong>och</strong> detta med en underliggandeambition som syftar till <strong>för</strong>ändring av flickornasrelation till kunskapsområdet. Pojkars <strong>för</strong>hållandetill kvinnligt kodade <strong>för</strong>skole- <strong>och</strong> skolverksamheter,ämnen <strong>och</strong> program är så gottsom aldrig fokuserade <strong>och</strong> problematiserade. 7Detta mönster i <strong>forskning</strong>s- <strong>och</strong> åtgärdsprojekt,där ”de andra” fokuseras i ett bristperspektiv i<strong>för</strong>hållande till norm, menar vi kan diskuterasi termer av reproduktion <strong>och</strong> tillämpningav normerande kunskaps- <strong>och</strong> maktregimer.Det är då den <strong>forskning</strong> som ej <strong>för</strong>eligger, de<strong>forskning</strong>sfrågor som ej formuleras som är detutmanande.Kunskapsregimer <strong>och</strong> kategoriernaklass, kön, etnicitetVi inleder med några ord från en presentationav en ny bok av <strong>för</strong>fattaren Imre Kertész 8 :”I Västerlandets historia har identiteten gärnaanvänts som ett redskap med vars hjälp maktenmotiverat sina privilegier <strong>och</strong> trampat ner deoönskade…. . De oönskade har motstått namnets<strong>och</strong> identitetens välde genom att <strong>för</strong>vandla sig.20
Change language