Tidskrift för lärarutbildning och forskning 1-2/2004 - Umeå universitet
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 1-2/2004 - Umeå universitet
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 1-2/2004 - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Homogeniserings- <strong>och</strong> särartspraktiker i svensk <strong>för</strong>skola <strong>och</strong> skolaningen fram<strong>för</strong> allt fokuserat strukturell nivå.Som undantag från detta nämner hon bl a ElisabetÖhrns <strong>forskning</strong> på klassrumsnivå <strong>och</strong>Mats Trondmans individ- <strong>och</strong> klassinriktadeungdoms<strong>forskning</strong>. Till detta kan läggas JeanetteHägerströms egen avhandling, ”Vi <strong>och</strong>dom <strong>och</strong> alla de andra” (<strong>2004</strong>) 5 , som utgårfrån kommunal vuxenutbildning, <strong>och</strong> som ärett exempel på en problematiserande analys utifrånsåväl klass, kön som etnicitet.Köns / Genus<strong>forskning</strong>en har under fram<strong>för</strong>allt 1990-talet <strong>och</strong> början av 2000-talet bl abehandlat hur genus, genusordning <strong>och</strong> genusmönsterskapas <strong>och</strong> upprätthålls i skolsammanhang.Skolhistorisk <strong>forskning</strong> diskuterar hurinnehåll, organisation, medveten socialisation<strong>och</strong> regelsystem skapade klass <strong>och</strong> kön (exempelvisFlorin & Johansson, 1993; 1996; Johansson,1995; Kyle, 1972). I nutidsskolan fokuserasfrämst interaktion, kommunikation <strong>och</strong> relationelev / lärare, elev / elev i problematisering kringhur kön, – hur norm <strong>och</strong> olikhet – representeras<strong>och</strong> konstrueras (se exempelvis Berggren,2001; Malmgren, 1992; Månsson, 2000; Nilsson-Lindström,1998; Odelfors, 1996; Staberg,1992; Öhrn, 1990). Reproduktion av genusordningbeskrivs, men i senare års texter framhållsockså en ökad variation <strong>och</strong> påtagligt kontextuella<strong>och</strong> situationella könsmönster.Kön representerar den kategori, kring vilkendet utvecklats många åtgärdsprojekt <strong>för</strong> <strong>för</strong>ändringi riktning mot uttryckta normer <strong>och</strong> ideal.De framskrivna könsnormerna såväl i läroplanersom i många åtgärdsprojekt 6 motsvarar snarastett svenskt tjänstemanna-, medelklassideal, menkön diskuteras i projekten sällan i sina klass- <strong>och</strong>etnicitetsrelationer. Som Annick Sjögren påpekarär <strong>för</strong>hållandet till variation komplicerad iden svenska kulturen, i den svenska skolan. (Sjögren,2001b). Jämställdhetsarbete, i mer modellänproblematiserande form, motsvarar en formav homogeniseringspraktik, som innefattar ettmarkerat dualistiskt <strong>och</strong> konserverande könsbegrepp.Här återfinns flera exempel (JäMO2000; Wahlström, 2003). I åtgärdsprojekt hardet fram<strong>för</strong> allt varit flickor som fokuserats.Brister upprepas <strong>och</strong> kompensatoriskt handlandebeskrivs. Flickor får extra undervisning,speciella utbud etc samtidigt som det är uppenbartsedan länge, att flickor som grupp har enstabil <strong>och</strong> överlägsen skolframgång, vad avsermeritvärden, fram<strong>för</strong> pojkar. Men det kompensatoriskatänkandet fortsätter.Språk i fokus har dominerat etnicitets<strong>forskning</strong>enunder hela den studerade perioden. Dehuvudsakliga frågorna har gällt hur man uppnårtvåspråkighet, hur man lär sig svenska <strong>och</strong> hurlärande sker om man inte har svenska som <strong>för</strong>-18
Change language