Tidskrift för lärarutbildning och forskning 1-2/2004 - Umeå universitet
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 1-2/2004 - Umeå universitet
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 1-2/2004 - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Homogeniserings- <strong>och</strong> särartspraktiker i svensk <strong>för</strong>skola <strong>och</strong> skolai etnicitets<strong>forskning</strong>. 3 Särartspraktik innefattaren konstruktion <strong>och</strong> markering av skillnad.Denna markerade olikhet hanteras antingenorganisatoriskt, genom tillskapandet av segregeradeverksamheter, eller genom en kompensatoriskpraktik i den sammanhållna gruppen.Särartspraktik skildras såväl i köns- som i etnicitets<strong>forskning</strong>.4Forskningen beskriver olika former av motståndsstrategieri <strong>för</strong>skola, skola <strong>och</strong> klassrum,vilka vi ser som reaktioner på dessa praktiker<strong>och</strong> normer. Dessa kan uttryckas som aktivtagerande i form av protest, stökighet, ombytlighet,eller som passivt agerande med likgiltighet<strong>och</strong> tystnad (Evaldsson, 2000; Malmgren, 1985;Trondman, 1991; Weiner & Berge, 2001; Öhrn,1990). Motståndsmönster kan också beskrivas itermer av instrumentell anpassning <strong>och</strong> genomskapandet av privata arenor inom klassrummet(Berggren, 2001; Lundgren 2000).Homogeniseringspraktik innefattar att formas<strong>och</strong> bemötas i en riktning mot normen, motsvensk medelklass, med dess språk, värden<strong>och</strong> normer, framtidsbilder, kunskaper <strong>och</strong>kompetensbehov. I flera studier av mångetniska<strong>för</strong>skolor <strong>och</strong> skolor konstateras att kulturellaolikheter inte uppmärksammas i skolarbetet.Lärarna strävar efter att forma klassrums- eller<strong>för</strong>skolekulturer med en gemensam referensram<strong>och</strong> är angelägna att över<strong>för</strong>a vad de uppfattarsom den svenska kulturen som en nyckel till tillträdetill samhället. Lärarens <strong>för</strong>hållningssättär ett ”lika”-perspektiv som uppfattas som jämlikhetssträvan(Ehn, 1986; Ronström, Runfors& Wahlström, 1995). Det är en svensk skola, ennationens skola. Svenskheten finns <strong>och</strong> bevarasi institutionerna. I den skolan <strong>för</strong>blir enspråkighet<strong>och</strong> svenska norm. Istället <strong>för</strong> att se det somberikande om en elev har tillgång till två ellerflera språk ses det snarare som en brist.Vi vill framhålla att de nutida uttrycken <strong>för</strong>homogeniserings- <strong>och</strong> särartspraktiker, somframkommer såväl i klass, köns- som etnicitets<strong>forskning</strong>,med <strong>för</strong>del kunde studeras i ettbredare sammanhang än som vanligen tillämpas.Praktikerna måste diskuteras i <strong>för</strong>hållandetill skolans historia, dess uppdrag, dess innehåll<strong>och</strong> aktörer. Behandlingen av olikhet i svenskkultur <strong>och</strong> skolverksamhet behöver analyseras iett vidare <strong>och</strong> kontextuellt maktperspektiv. Förmöjligheten att hantera variation, att praktiseraden idag ständigt upprepade mångfalden, ärde gällande historiska <strong>och</strong> nutida diskursernarörande norm <strong>och</strong> det normala, hegemonisklikhet <strong>och</strong> avvikande olikhet nödvändiga atttydliggöra.16
Change language