Stockholmsregionen i framtiden

Fas 1Förväntningar på processen, utgångslägeDialog 1 maj–juni 2006Långsiktiga bedömningar, målbild,strategiansatserDialog 2oktober–november 2006Mål och strategiersamt förslagtill programDialog 3januari–mars 2007maj 2007Fas 1: Program- ochstrategi maj 2007Fas 2: Preliminärt planförslag samrådnovember 2008Fas 3: Utställning,antagande maj 2010Tillsammans kan vipröva nya vägarVälkommen att delta i den inledande program- och strategifasensom avslutas i maj 2007! Arbetet går därefter vidare i en planfas.Förutsättningen för en gemensam planering är att vi harsamma bild av hur omvärlden påverkar oss och hur regionenutvecklas. Vilka frågor ska stå i fokus i den regionalaplaneringsprocessen?Genom dialog kan regionens aktörer skapa nödvändigsamsyn. För den skull behöver vi vara överens om planeringsprocessen:upplägg, innehåll, avgränsning och prioritering.Arbetet ska ge ny kunskap och förhoppningsvis leda tillsamsyn också om mål och strategier. Då lägger vi grundenför den andra fasen, det gemensamma planeringsarbetet.Detta i sin tur ger förutsättningar för ett kraftfullt ochsamordnat utvecklingsarbete.I program- och strategifasen ingår tre dialoger:Dialog 1: Förväntningar på processen, utgångsläget,maj-juni 2006Dialog 2: Långsiktiga bedömningar (ekonomi, befolkningmm), målbild, möjliga strategiansatser, oktobernovember2006Dialog 3: Mål och strategi för regionens utveckling samtförslag till program för planfasen, januari-mars 20074

Regionens samlade viljaLandstingsfullmäktige har givit Regionplane- och trafiknämnden iuppdrag att förbereda en ny regional utvecklingsplan som på siktska ersätta den nu gällande RUFS 2001.Avsikten är att den nya utvecklingsplanen, liksom RUFS2001, ska få ställning både som regionplan enligt plan- ochbygglagen och som regionalt utvecklingsprogram (RUP)enligt förordningen om regionalt utvecklingsarbete.Planeringsprocessen har ett eget värde men ska ocksåresultera i ett plandokument.Det är viktigt att plandokumentet är till nytta för allaaktörer som vill främja Stockholmsregionen. Planen skakunna fungera som underlag för kommunernas översiktsplaneringoch utvecklingsstrategier och för den mellankommunalasamordningen. Den ska också vara ett uttryckför regionens samlade viljeinriktning gentemot staten.RUFS 2001, en solid grund att bygga påAktualitetsprövningen 2005 visade att RUFS 2001 alltjämtär relevant och användbar. Den kommer att fungerasom beslutsstöd för regionen även under de kommandeåren. Men världen omkring oss förändras snabbt och därmedförutsättningarna för vår region. I arbetet med en nyRUFS kommer vi att pröva nya perspektiv, och ta hänsyntill nya trender i omvärlden.Vilka har nytta av en ny RUFS?De som i slutändan har nytta av den regionala utvecklingsplaneringenär främst invånarna i regionen. Enregional utvecklingsplan anger de gemensamma mål ochstrategier som blir vägledande för regionen under flera år.Den ska ligga till grund för samverkan kring sådana frågorsom måste hanteras av alla eller flera av regionens aktörer.Den ska också vara ett underlag för enskilda kommunersplanering och för andra aktörer inom och utanför regionenoch som har påverkan på regionen.Tre tidsperspektivUppdraget förutsätter långsiktighet. Därför behöver regionensutveckling både i kortare och längre perspektiv belysas.Inför starten bedömer Regionplane- och trafiknämndenatt det kan vara lämpligt att anlägga tre tidsperspektiv:ett kortare på 10 år med inriktning på genomförande, ettmedellångt på cirka 20 år vilket stämmer med tidsperspektiveti många kommuners översiktsplaner och ett långt somdelvis får en visionär prägel.Vidgad geografiDen pågående regionförstoringen kan avläsas på bostadsmarknadenoch i ändrade flytt- och pendlingsmönster. Engemensam angelägenhet är Mälaren. Det finns alltså betydandesamband mellan Stockholms län och de omgivandelänen. Dessa samband, snarare än de administrativa gränserna,bör vara utgångspunkten för det regionala utvecklingsarbetet.Arbetet bör därför inriktas på att alla regionala utvecklingsprogrami Stockholm–Mälardalen får gemensammadrag. Då kan de ömsesidigt stärka varandra genom samstämmigavisioner, mål och strategier. Därför bör planeringsprocessenske i bred samverkan i Stockholm–Mälardalen.Samtidigt är landstinget som regionplaneorgan endastansvarigt för Stockholms län. Regionala utvecklingsprogram(RUP) bygger tills vidare på existerande län, menförutsätter samråd med angränsande län. Det betyder attformella beslut om den nya regionala utvecklingsplanengäller nuvarande Stockholms län när arbetet startar.FRÅGOR ATT DISKUTERA:Vad vill din organisation få ut av det gemensamma arbetet?Hur kan din organisation bidra?5

Nils-Johan Norenlind/TiofotoÖkad klimatpåverkanUtsläppen av koldioxid per invånare i Stockholmsregionen harminskat med sju procent sedan 1990. Det är mer än Sverigesåtagande enligt Kyoto-protokollet, men mindre än regionensåtagande om en 20-procentig minskning 2008–2012. Meneftersom regionens befolkning ökar, ökar också de totala utsläppen.Vägtrafikens andel av de totala koldioxidutsläppen var 45procent 2004.Effektiv energianvändningStockholmsregionen har ett, i internationell jämförelse, effektivtenergisystem med bl a ett väl utbyggt fjärrvärmenät baseratpå förnyelsebara bränslen och en hög andel kollektivtrafik.Energianvändningen per capita ligger på samma nivå som1990 men totalt sett ökar den till följd av den växande befolkningen.De fossila bränslena och den importeradeelen har minskat sedan 1990,samtidigt som användningen av biobränslenhar ökat.Energianvändningper person (kWh/inv)1990 28 3872003 28 345Ökad konkurrens om markenUnder perioden 1990 till 2002 ökade den bebyggda arealen iStockholmsregionen med endast 1,2 procent samtidigt somfolkmängden ökade med mer än 10 procent. Det innebär attbebyggelsen förtätas och att konkurrensen om välbelägen markökar.Under det senaste årtiondet har arealen med fritidshusbebyggelseminskat till följd av en omfattande omvandling tillpermanentboende.Ökad rörlighetArbetsresandet mellan Stockholms län och övriga Mälardalenhar ökat kraftigt under senare år och har ökat betydligt mer änarbetsresandet inom länet. Pendlingen in mot Stockholms länökar snabbast och dominerar – nästan fem gånger så mångapendlar in som ut. De boende i Stockholms län som arbetar hari mycket stor utsträckning – hela 99 procent – sin arbetsplats ilänet. I övriga Mälardalslän är motsvarande siffra 88 procent.Fritidsresandet är dock den reseform som ökar allra mest.Högre välfärd visar sig genom ökad rörlighet. Befolkningsökningoch ökad konsumtion leder på motsvarande sätt tillkraftig ökning av varu- och godstransporter, främst på vägsidan.Hög efterfrågan på högskoleutbildningEfterfrågan på högre utbildning är fortsatt hög även om denminskat något sista året. De som söker är dubbelt så många somde som antas. Regeringens mål om att 50 procent av en årskullska ha påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder har uppnåttsför kvinnor, men för män är det långt kvar. Den socialasnedrekryteringen är fortfarande märkbar. En tydlig trend ärockså att kvinnor dominerar inom grundutbildningen och attmånga av dem som börjar högskoleutbildning – nästan hälften– någon gång har studerat i komvux.FRÅGA ATT DISKUTERA:Vilka utvecklingstrender anserni är särskilt viktiga?7

Omvärlden allt viktigareStockholmsregionen påverkas i hög grad av händelser i omvärlden. Densnabba globala ekonomiska integrationen, sociala förändringar och växandemiljöproblem påverkar regionens framtid. Mycket av det som för drygttio år sedan sågs som ganska avlägsna framtidsbilder är redan verklighet.Global ekonomi med hård konkurrensInom ett par årtionden kan världsekonomin komma att se markantannorlunda ut. Nu integreras snabbväxande länder somKina och Indien i den globala ekonomin. ”Gamla” ekonomierutsätts för en påtaglig konkurrens inte bara inom traditionellalåglöneområden utan i tilltagande grad även i kunskapsintensivanäringar.Europa och Stockholm påverkas när utbudet i världen avkvalificerad, men betydligt billigare, arbetskraft ökar. Hela densvenska ekonomin kommer att utsättas för ett omvandlingstrycksom aktualiserar frågor om regionens ekonomi, innovationsförmåga,kreativitet och attraktivitet.Detta är ingenting nytt för Sverige eller Stockholmsregionen.Historiskt har en allt friare handel i världen gagnatoss. Frågan är om vi har en fortsatt förmåga att utnyttja förändringari omvärlden till fördel för regionen? Och kan vi göra detutan att äventyra sociala och ekologiska värden i regionen?Östersjöns problem ökarStockholmsregionens ”hälsa”, och i vidare mening dess identitet,är nära förbunden med vattnet. Algblomningen i Östersjön2005 var sannolikt den värsta i modern tid. Den visar att Östersjönsproblem blir värre trots de omfattande och kostsammaåtgärder som vidtagits.Beredskap för klimatförändringarDet råder nu bred enighet om att utsläppen av växthusgaserorsakar klimatförändringar. Vilka och hur stora förändringarnablir är däremot osäkert.SMHI har tecknat ett klimatscenario där både årsmedeltemperaturenoch årsnederbörden i Stockholmsregionen ökar. Detblir då angeläget att skapa beredskap för t ex ökad eller förändradavrinning i Mälarens avrinningsområde. Vi behöver anpassaoss till effekterna och vidta åtgärder för att minska utsläppen.Priserna stiger när oljereserverna sinarUtvinningen av lättpumpad olja har, enligt många bedömare,nått sin topp och tillgången minskar nu successivt. Samtidigtökar efterfrågan stadigt. Den fortsatta utvinningen av olja blirväsentligt dyrare och får större miljökonsekvenser än för närvarande.Det förefaller troligt att vi inom en inte alltför avlägsenframtid måste inrikta oss på väsentligt högre priser.I det läget blir energieffektivitet viktigare samtidigt som detsannolikt sker en snabb teknikutveckling och nya energialternativkommer fram. Om Sveriges omvandling till en kreativ kunskapsekonomifortsätter begränsas energibehovet. Stockholmsregionenhar alltså möjligheter att minska konsekvenserna avhöga energipriser, men kan behöva förbereda sig för myckethöga priser.8

Vi kan och måste möta förändringarna. Därför är bedömningar av omvärldsutvecklingenett viktigt underlag för planeringen: Vad blir viktigare och vadblir mindre viktigt i framtiden?Sociala spänningar och förändrade värderingarTerrorattacker i New York, Madrid och London speglar en tilltagandeglobal sårbarhet. Samhället ställs löpande inför nyapåfrestningar – t ex oron för en pandemisk fågelinfluensa –som med liten eller ingen tidsfördröjning påverkar oss. Detsom tidigare var långt borta är nu nära. Känslan av osäkerhetär förmodligen tilltagande och det påverkar människors beteendenoch värderingar. Yttre påfrestningar medför att densociala sammanhållningen blir viktig. Förmåga att skapa säkerhetär en avgörande fråga för en regions attraktivitet.Sverige är, enligt den världsomfattande undersökningenWorld Values Survey, världens mest individualiserade ochsekulariserade land. Kommer dessa värderingar att spridas ivärlden eller får vi se helt andra trender?Jarl Fr. Erichsen/ScanpixFRÅGA ATT DISKUTERA:Vilka tendenser i omvärlden påverkar planeringens innehåll och inriktning?9

En storstad har speciellaförutsättningarStockholmsregionen har en grundläggande och långsiktigattraktivitet. Men det finns också vissa nackdelar förknippademed storstadsmiljön och attraktiviteten kan inte tas för given.10Tor Lindberg/Folio

Stockholmsregionen har vissa grundläggande förutsättningarsom är gemensamma med det stora flertalet storstadsregioneri västvärlden. Storstäder skiljer sig från andrastäder inte bara genom sin storlek utan också genom sintäthet, komplexitet och mångfald.Stockholm och många andra storstäder har sedan längeen strukturell medvind men behöver arbeta långsiktigtmed sina särskilda styrkor och svagheter.Stockholmsregionen växer och vidgasBefolkningen i Stockholms län har under den senaste 30-årsperioden ökat med nästan 400 000 personer, dvs med igenomsnitt 13 000 per år. Regionen har lockat inflyttarefrån övriga Sverige och världen. En ung befolkning harmedfört ett stadigt födelseöverskott. Sammantaget harfödelseöverskottet och inflyttningen under den senaste30-årsperioden utgjort ungefär lika stora delar av befolkningsökningen.Samtidigt har arbetsmarknadsregionenvidgats och omfattar nu många kommuner utanför länsgränsen.De funktionella sambanden i Mälardalen harstärkts och parallellt med detta utvecklas samarbetet.Stor, tät och rörlig – med svensk måttstockNär många människor lever och arbetar nära varandrauppstår formella och informella mötesplatser och nätverkskapas. Storstaden är kontaktintensiv och därför en jordmånför innovationer och idéer. Storstadsregioner präglasav rörlighet och förändring – människor och verksamheterflyttar in och ut. Ur miljösynvinkel erbjuder den tätastaden fördelar. Här finns bra underlag för kollektivtrafikoch förutsättningar för hög energieffektivitet.Storstadsregionen erbjuder också rika möjligheter tillkontakter mellan människor med olika bakgrunder – menmedför också risk för utestängning.Storleken och tätheten medför också nackdelar i formav trängsel, miljöproblem, risk för segregation, högalokal- och boendekostnader och långa restider. Det ärockså dyrt att leva i storstäder; så dyrt att flera europeiskastorstäder har svårt att rekrytera och behålla viktiga yrkesgrupperi mellanlönelägen som poliser, lärare och vårdpersonal.Mångfald och komplexitetI storstäderna finns, som en följd av storleken och tätheten,en bredd i näringslivet som är större än i andra regioner.I storstaden finns marknadsmässiga förutsättningarför att nya verksamheter med hög specialisering ska kunnauppstå och utvecklas. En följd av mångfalden är att det ien storstadsregion finns fler aktörer än i andra regioner,men också fler konkurrerande intressen. Det gör attbeslutprocesser kan bli komplicerade.Internationell öppenhetStorstäder präglas av en kulturell mångfald som påverkarsamhällslivet på alla plan. De utgör noder i internationellanätverk och blir på så sätt importnoder och drivhus föridéer, värderingar och trender. Storstaden blir enmötesplats och smältdegel.FRÅGA ATT DISKUTERA:Hur påverkar storstadens specifika förutsättningar vår planering?11

Mycket pågårsom påverkar arbetetMycket pågår parallellt med RUFS-processen. Arbetet med en nyregional utvecklingsplan ska ske i samverkan med den utvecklingsplaneringsom pågår i länets kommuner och i angränsande län.Sverige är i en omvandlingsprocess som drivs både av inre ochyttre krafter. Inom Sverige fokuseras intresset på Ansvarskommitténsom har möjlighet och kan komma att föreslå färreoch större administrativa regioner.Samverkan är den gemensamma nämnaren i många av de processersom pågår. I den trafikpolitiska propositionen efterlyserman exempelvis en stark mellanregional samsyn. De strukturfondsprogramsom ska utarbetas under hösten 2006 kommer attgälla ett eller flera NUTS-2-områden. Stockholms län är ett egetNUTS-2-område. Området Östra Mellansverige består av Uppsala,Västmanlands, Örebro, Sörmlands och Östergötlands län.Kommunala översiktsplanerArbete med nya översiktsplaner pågår i ungefär en tredjedel avlänets kommuner. Översiktsplanerna tar framför allt upp frågorsom rör användningen av mark och vatten. Kommunerna relaterari stor utsträckning till markanvändningstrukturen i RUFS2001. En huvudstrategi i de flesta kommuner är att förtäta ochkomplettera befintlig bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen.Som komplement till denna strategi ges viktiga natur- ochrekreationsområden ett varaktigt skydd.Hållbar utveckling är ofta en av flera utgångspunkter i översiktsplanerna.Men bara några få har försökt att ha hållbarEtt urval av processerRUFSFas 1: ProgramochstrategiNationell strategi förhållbar utvecklingPBL-kommitténTrafikpolitiskapropositionenFas 2: Preliminärtplanförslag samrådFas 3: Utställning,antagande2006 2007 2008 2009 2010 2011Nationell strategi förregional utvecklingDirektiv för nyastrukturfondsprogramNy förordningför regionaltutvecklingsarbeteStrukturfondsprogr.på NUTS 2-nivåAnsvarskommitténsslutbetänkandeNy plan- ochbygglag?Ny regionalindelning?Ny vattenförvaltningsplanÖvervaknings- och arbetsprogram12Ny vattenförvaltningsplanBeslut om plan och åtgärder

utveckling som genomgående tema eller strategi. Av remissvarenpå aktualitetsprövningen av RUFS 2001 att döma finns förväntningarpå att den regionala utvecklingsplaneringen skastödja kommunernas eget arbete med hållbar utveckling.Det finns också exempel på kommuner som har breddat sittöversiktsplanearbete till att omfatta en kommunal utvecklingsstrategi.Regionala utvecklingsprogram utvecklasDen nya utvecklingsplanen, liksom RUFS 2001, ska gälla somregionalt utvecklingsprogram (RUP) för länet. RegionförbundetSörmland har inlett sitt RUP-arbete med dialog om envision för Sörmland. Länsstyrelsen i Örebro län antog sin RUPi december 2005. Från 2007 tar regionförbundet i Örebro länöver ansvaret för det regionala utvecklingsarbetet. Regionförbundeti Uppsala län och Östergötlands län (Östsam) antogsina RUP i mars 2006. Uppsala arbetar vidare med ett programför landsbygdsutveckling och Östsam med insatsprogram. IVästmanlands län pågår arbetet med RUP som bedrivs gemensamtav Länsstyrelsen och Västmanlands kommuner och landsting,VKL.Det kommer att finnas i en reviderad förordning om regionaltutvecklingsarbete som väntas vara klar hösten 2006. Det ärtroligt att förordningen stärker ställningen för RUP som underlagtill att bland annat hantera mellankommunala frågor.Antagna översiktsplaner1990 Vaxholm1991 NynäshamnSalem, Solna, ny förväntas antas 20061992 Täby, arbete med ny plan pågårÖsteråker, ny förväntas antas 20061998 Tyresö, ny förväntas antas 2006Sollentuna, ny förväntas antas 2007 eller 20081999 Stockholm, aktualitetsprövad 2005, planerar ta framunderlag för ny plan 20072001 Järfälla, Huddinge, Sundbyberg, Vallentuna2002 Nykvarn, Sigtuna, NackaBotkyrka, Upplands Bro, Lidingö, aktualitetsprövas (troligen) 20062003 Värmdö2004 Norrtälje, Södertälje2005 Ekerö, Haninge, Upplands Väsby2006 DanderydTrafikprocessen: En bättre sits. Under 2005 inledde de politiska partierna iMälardalens fem län en process för att gemensamt föreslå hur transportsystemetska utvecklas. Arbetet börjar med att formulera en målbild och envision för framtidens resande och transporter i storregionen.Nationell strategi för hållbar utveckling. ”Regeringens ambition om etthållbart Sverige förutsätter ett utvecklat samspel mellan olika intressen närdet gäller fysisk planering, regional utveckling, infrastruktur samt boendeoch stadsmiljö inom ramen för en hållbar stadsutveckling. Det är angelägetatt på nationell nivå skapa en plattform för en svensk politik för hållbarstadsutveckling.” (Skr 2005/06: 126)Ny vattenförvaltning. Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistriktska till 2009 besluta om förvaltningsplan och åtgärdsprogram med inriktningenatt 2015 ha uppnått god ekologisk och kemisk vattenstatus.Nationell strategi för regional utveckling. En nationell strategi bereds nui näringsdepartementet. Enligt Organisationsutredningen för regional tillväxt(SOU 2006:3) bör RUP och regionala tillväxtprogram (RTP) vara länenshuvuddokument för strategier och program för regional utveckling.Regeringens utredare anser att ”särintressen kan behöva stöd av nationellaspecialprogram eller nationella riktlinjer för regionala program.”Storstadspolitiken nämns som ett exempel.Ny plan- och bygglag. Arbetet med propositionen pågår och det är möjligtatt ändringar i lagen kan slå igenom till 2008. PBL-utredningen har föreslagitatt bestämmelserna om regionplanering behålls och att planens giltighetstidförlängs till åtta år.Direktiv för nya strukturfondsprogram kommer först när den nationellastrategin för regional utveckling lagts fast. Strukturfondsprogrammen kommeratt utgå från EU:s indelning i NUTS-2*-nivåer. En viktig fråga för regionenär möjligheten att samarbeta över NUTS-2*-områden.Transportpolitiska propositionen. Propositionen, som väntas behandlasav riksdagen under våren 2006, innebär bl a att infrastrukturplaneringenförenklas och i högre grad samordnas med den regionala utvecklingsplaneringen.Ny förordning för regionalt utvecklingsarbete väntas under hösten 2006.Ansvarskommitténs slutbetänkande läggs fram i februari 2007.* EU:s gemensamma nomenklatur för statistiska territoriella enheter. Av praktiskaskäl, som har att göra med tillgång på uppgifter och genomförande av regionalpolitik, baseras NUTS-nomenklaturen framför allt på de institutionella indelningarnasom för närvarande tillämpas i EU:s medlemsstater.13

Genom att förstå samband fårvi ett helhetsperspektiv påregionens utvecklingDen regionala planeringsprocessen är en av fåarenor där olika aktörer kan jämka samman sinaintressen.14Peter Melander/Maskot

Samhällssektorer påverkar varandra, även om de uppfattassom avgränsade. Åtgärder inom ett område kan blimer effektiva om man även ser till effekter på andra områden.Den regionala utvecklingsplaneringen, där mångaaktörer med olika intressen möts, är en av få arenor somfinns där helhetssyn kan utvecklas.Hitta samband och skapa kopplingarI den regionala utvecklingsplaneringen har sambandmellan trafiksystem och bebyggelsestruktur alltid varitsjälvklar. Samband av detta slag kopplas ofta sammanmed andra sektorsfrågor som t ex vattenförsörjning.En annan typ av samband som behöver belysas är huren tät bebyggelsestruktur förhåller sig till de övergripandeekonomiska, sociala och ekologiska systemen.En tredje typ är sambanden mellan olika aktörers verksamheteroch ambitioner. Att utveckla Stockholmsregionentill en framstående kunskapsregion kan vara ettgemensamt intresse inom flera områden. Om kopplingaridentifieras och används inom utbildning, forskning,näringsliv och offentlig sektor kan utvecklingsarbetet blikraftfullt.Täthet och flerkärnighetEn tät och flerkärnig bebyggelsestruktur med koncentrationtill ett antal kärnor och bevarade gröna kilar skaparförutsättningar för ett boende med goda kommunikationeroch god tillgång till grönområden. En tät och flerkärnigstruktur ger också möjligheter till ett resurssnåltmarkutnyttjande samt rationellt utnyttjade tekniska system.Enligt den teoribildning som kallas den nya ekonomiskageografin – som RUFS 2001 till stora delar bygger på– ökar en tät kritisk massa förutsättningarna för innovationeroch nya konkurrenskraftiga företag. Kan strateginom täthet och flerkärnighet fungera som en samlandestrategi för hållbar utveckling? Strategin kan behövautvecklas vidare i en ny RUFS för att bättre belysa sambandenmellan de olika sakområdena.FRÅGOR ATT DISKUTERA:Vilka frågor är centrala i kommandeutvecklingsplanering?Vilka samband är särskilt viktigaatt uppmärksamma?RegionplaneringRegionalutvecklingsplaneringGemensam planering??FysiskplaneringRP-91RegionalutvecklingsplaneringRUFS2001Stor- ochdelregionaltperspektivHållbarutvecklingNyRUFS?15

Mattias Ahlm/Folio Produktion: Svensk Information AB Tryck Edita Västra Aros, Västerås 2006Säg din mening!I december 2005 beslutade landstingsfullmäktige att ge Regionplane- och trafiknämndeni uppgift att inleda arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplanför Stockholmsregionen.I denna skrift presenteras förslag till arbetssätt inför det fortsatta utvecklingsarbetet.Vidare presenteras några av de centrala utgångspunkterna för planeringen.Vad tycker du? Hur ska arbetet bedrivas och vilka frågor är viktigast för inriktningenav den nya utvecklingsplanen?Skicka synpunkter, frågor och förslag till e-postadress: rtk@rtk.sll.se eller viavår hemsida www.rtk.sll.se. Våren 2007 ger Regionplane- och trafiknämndensvar på hur arbetet med den nya regionala utvecklingsplanen ska bedrivas.Vi ser fram emot dina synpunkter!Regionplane- och trafikkontoretBox 4414, SE-102 69 STOCKHOLMBesöksadress: Västgötagatan 208–737 25 00, www.rtk.sll.se