FÖP antagandehandling web.pdf - Burlövs kommun

ÖVERSIKTSPLAN FÖR BURLÖV, FÖRDJUPAD FÖRARLÖVANTAGANDEHANDLINGAPRIL 2010

En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från berörda förvaltningar inomBurlövs kommun har arbetat med den Fördjupade översiktsplanen.Projektledare har varit Marie Sand, planeringssekreterare, Burlövs kommun.Kerstin Lönnhag, planarkitekt, Burlövs kommun tog över projektet i utställnings-och antagandeskedet då Marie Sand var tjänstledig.Kommunstyrelsens planledningsutskott har fungerat som referensgrupp.Rapporten har tagits fram av WSP Samhällsbyggnad i Göteborg genom AnnaOlsson (uppdragsansvarig), Ann-Sofie Jeppson (plan), Anna-Karin Sintorn(grönstrukturfrågor), Maria Young och Pia Sartorius (trafikfrågor) och ErikLiedner (miljöbedömning).Citat i margnialen är från idékvällar på biblioteket, inskickade synpunkteroch workshops med elever på Svenshögskolan, Tågarpskolan och Humlemadskolanhösten 2006.Samtliga foton är tagna av WSP förutom foto på sidan14 (Burlövs kommun)och sidan 14 (från Vägverkets exempelbank).

InnehållInledningVarför en fördjupad översiktsplan? 6Målformulering 7Underlagsmaterial 8Arlöv idagBeskrivning av Arlöv 10Grönstruktur 15Infrastruktur 20Teknisk försörjning 24Miljö- och riskfaktorer 25Riksintressen 32Värdefulla natur - och kulturmiljöer 35UTMANINGARArlövs kvaliteter och brister 38ARLÖV I FRAMTIDENHuvuddrag 42Utbyggnadsområden 46Förstärkt grönstruktur 53Trafik 57Mellankommunala intressen 60KONSEKVENSERInledning 62Miljökonsekvenser 68Sociala konsekvenser 76Ekonomiska konsekvenser 78SAMMANFATTNINGSVIS

InledningVARFÖR EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN?MålformuleringUNDERLAGSMATERIAL

Varför En Fördjupad Översiktsplan?Översiktsplanen är ett strategiskt dokument som ska vara vägledande förbeslut i frågor som rör användningen av mark- och vattenområden. Denär också underlag för dialog mellan stat och kommun om riksintressenoch övriga allmänna intressen. För delar av kommunen eller för en visssektor kan fördjupningar av översiktsplanen upprättas. Översiktsplanenliksom fördjupningar av denna är inte rättsligt bindande.Översiktsplanen ska redovisa kommunens syn på:• grunddragen i mark- och vattenanvändningen (även miljö- och riskfaktorersom påverkar)• hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras• hur riksintressen, andra allmänna intressen och miljökvalitetsnormerskall tillgodoses.Sedan juli 2004 ska en miljöbedömning upprättas till alla fördjupadeöversiktsplaner.PlanprocessenProcessen för en fördjupad översiktsplan är densamma som för den kommunomfattandeöversiktsplanen. Dialogen med medborgarna och myndigheterär en viktig del. Förfarandet vid upprättande av en översiktsplanregleras av 4 kap PBL. Planen godkänns av kommunstyrelsen och antasav kommunfullmäktige.UPPDRAG (KS)SAMRÅDBeslut om samråd (KS)UTSTÄLLNINGBeslut om utställning (KS)(KS)GODKÄNNANDEANTAGANDE (KF)LAGA KRAFTMöjlighet till laglighetsprövningenligtkommunallagenMöjlighet att lämnasynpunkterMöjlighet att lämnasynpunkterGällande ÖversiktsplanÖversiktsplanen för Burlövs kommun antogs 1998. Under 2001/2002gjordes en översyn av översiktsplanen vilket resulterade i en aktualitetsförklaringi oktober 2002. I samband med detta beslutades att fördjupningarav översiktsplanen skulle tas fram för de båda tätorterna Arlöv ochÅkarp. I september 2006 gjordes ytterligare en aktualitetsförklaring avden kommunövergripande översiktsplanen.Syftet med den fördjupade översiktsplanen för Arlöv är att vidareutvecklade visioner och mål som angavs i Översiktsplan 1998 med fokus på vilkamöjligheter det finns att utveckla Arlövs samhälle i olika avseenden.Fördjupningen ska vara av strategisk karaktär och lyfta fram Arlövs identitetmed rötter i brukssamhället och omsorg om den äldre bebyggelsenskaraktärsdrag och formspråk. Med hänsyn till begränsad marktillgångska bostadsutbyggnad prioriteras framför annan markanvändning inomtätorterna.6 Utställningshandlingnovember 2009

Arlöv idagBESKRIVNING AV ARLÖVGRÖNSTRUKTURINFRASTRUKTURTEKNISK FÖRSÖRJNINGMILJÖ- OCH RISKFAKTORERRIKSINTRESSENVÄRDEFULLA NATUR- OCH KULTURMILJÖERPlanlagda miljöer

Röster från öppet hus-dagar ochworkshops....om planeringTa hänsyn till funktionshindrade iplaneringen.Var rädd om den odlingsbara marken.Burlöv är idag en stor asfalterad refug!....om ArlövMina bästa platser är COOP, badet och minlägenhet.Inget saknas tycker jag….... om SpillepengBadstrand vid Strandängen!Motionsanläggning och restaurangpå toppen av Spillepengen! Nyanlagdsandstrand. Brygga för att komma ut pådjupare vatten.Beskrivning Av ArlövArlöv i regionenBurlövs kommun är liten till ytan och ligger i en region där befolkningstäthetenär relativt hög. Arlöv och Åkarp är de två tätorterna iBurlövs kommun som ligger mitt emellan Malmö och Lund. Arlöv äri stort sett sammanvuxet med Malmö.Arlöv har goda väg- och tågförbindelser vilket innebär att invånarna lättoch snabbt kan ta sig med bil eller tåg till kringliggande orter och städeri Sverige och Danmark. Arlöv har även väl utbyggd kollektivtrafik. Medbuss tar det 15 minuter till Malmö och Staffanstorp och 25 minuter tillLund. Arlöv ligger inom cykelavstånd till Lomma, Alnarp, Åkarp ochMalmö. De korta avstånden gör att Arlövsborna har god tillgång till bådekommersiell och offentlig service.Arlövs läge i transportkorridoren mellan Lund och Malmö innebärsamtidigt en stor påverkan på miljön och en begränsning av utbyggnadsmöjligheterna.Hela Öresundsregionen är inne i en mycket expansiv fas. Detta påverkarbl.a. bostads- och arbetsmarknaden på ömse sidor av Öresund. Ca 32 %av Skånes befolkning bor i Malmö-Lundområdet.Inom ramen för Samverkan Skåne Sydväst (SSSV) samarbetar Burlövskommun med kommunerna Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund,Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge i bl.a. frågor somrör befolkningsutveckling, infrastruktur och bostadsbyggande.Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009–2016Det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne syftar till att ge vägledningoch en gemensam bild för planerings- och utvecklingsinsatser.För att nå visionen om det livskraftiga Skåne och de övergripandemålsättningarna om tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans stårSkåne inför många utmaningar. Visionen innebär att Skåne, som endel i Öresundsregionen, fungerar som en tillväxtmotor i Sverige ochsödra Östersjöområdet. Vidare innebär det att Skåne är en dynamiskgränsregion med hög livskvalitet som attraherar människor i alla åldrar.Mångfalden främjas socialt, kulturellt och miljömässigt så att den bidrartill ett bärkraftigt samhälle och varje regiondels utveckling stimulerasutifrån sina förutsättningar.Arlöv ligger i Burlövs kommunArlöv i Burlövs kommunNamnfrågan skapar visst identitetsproblem eftersom pågatågstationenheter Burlöv liksom köpcentrat. Burlöv Center är för många mer känt änArlöv. Burlöv sockens historia går tillbaka till bybildningar från medeltiden.Tätorten är belägen på platsen för Tågarps by. Det historiskavägnätet är fortfarande läsbart men har anpassats efter dagens krav påvägstandard. Idag är Arlöv sammanvuxet med Malmö, vilket även det gerproblem med ortens identitet.Arlöv ligger på den flacka slätten och gränsar med en liten del till10 Utställningshandlingnovember 2009

LundLommaArlövStaffanstorpMalmöSvedalaVellingeArlövs läge i regionen (karta: Lantmäteriet)Västkustvägen/E6.01LommavägenTågarpLommabananArlövsindustribyLundavägenJArlövskyrkaBurlövCenterSödra stambananBurlövsbadetKronetorpsvägenSvenshögKronetorpsgårdE6/E20BurlövsEgnahemE22BurlövskyrkbyYttre Ringvägen (E6)SockerbitstorgetDalbyvägenElisetorpStockholmsvägenKronetorps mölla0500 m1000 mUtställningshandlingnovember 200911

Öresund. Trots närheten till vattnet har Arlöv historiskt sett aldrig haftnågon kustkaraktär. Arlöv har en relativt tät bebyggelse och är tydligtavgränsad från landsbygden. Merparten av byggnaderna är uppfördaunder 1900-talet. De flesta är tillkomna efter 1960 och endast ett fåtalfinns från tiden före 1900.Tegelhus i centrala ArlövArlövs fyra delarJärnvägarna samt Lunda-, Lomma- och Dalbyvägen är tydliga strukturerandeelement men utgör även barriärer inom Arlöv. Den drygt 3 kmlånga Södra stambanan genom Arlöv kan endast korsas på tre platser ochLommabanan på två platser. Järnvägen, de kringliggande verksamhetsområdenaoch Kronetorpsvägen delar upp Arlöv i fyra tydliga enhetersom var för sig fungerar väl, men är bristfälligt ihopkopplade framföralltvad gäller gång- och cykelvägar.Delarna benämns här Centrum, Tågarp, Arlövs Industriby och Kronetorpsområdet.Arlövs Industriby, som ligger i nordost, består endast avindustrier förutom ett antal bostadshus på Rotgatan.Bostadshus vid GrönvägenTågarpIndustribynCentrumKronetorpsområdetArlövs fyra delarSockerbitstorgetGränser mot omgivningenArlöv är en tätort som till stor del har tydliga gränser mot omgivningen.Det gäller framför allt mot norr och söder där de hårt trafikerade vägarnaVästkustvägen respektive Stockholmsvägen, bildar skarpa gränser mellantätort och angränsande jordbrukslandskap. Västkustvägen i norr utgöräven gräns mot Lomma kommun.I öster kan man tala om två gränser. Söder om Lundavägen bildar Kronetorpsvägengräns mellan tätort och öppet jordbrukslandskap. Litelängre norrut, där bebyggelse letat sig över Kronetorpsvägen, utgör YttreRingvägen Arlövs tätorts definitiva gräns. På andra sidan Yttre Ringvägenligger Åkarp. Burlövs Egnahem utgör något av en enklav till Arlövs tätortdär det ligger isolerat, söder om Stockholmsvägen.Nya biblioteketI väster avgränsas Arlöv av Kalinaån som sammanfaller med kommungränsenmot Malmö. Även om Arlöv och Malmö bildar ett sammanhängandetätbebyggt område kan gränsen skönjas genom att bebyggelsen på12 Utställningshandlingnovember 2009

Malmösidan utgör ett storskaligt industriområde medan Arlöv på andrasidan gränsen i hög grad präglas av bostadsområden och parkmark ävenom sockerbruket ligger just vid gränsen.Industriort och bostadsortJärnvägen mellan Lund och Malmö var den första delen av Södra stambanan.Den byggdes 1856 och bidrog starkt till att Arlöv industrialiserades.Arlövs långa tradition som industriort har sin kärna i sockerbruket somanlades 1869. Andra industrier och mekaniska verkstäder som satt sinprägel på Arlöv är t.ex. Skriv- och ritboks AB, Wagoonfabriken ochHerman Gotthards repslageri.Industrikaraktären präglar än idag Arlöv. Dels för att det fortfarandefinns många verksamma industrier kvar, dels av att arkitekturen har sittursprung i industriortens tidiga historia. I början av 1900-talet, i sambandmed att de stora industrierna växte, blev bostadsbehovet stort. Arbetarnabyggde själva sina hus ofta i form av envånings tegelhus. Dessa hus utgöridag ett karaktäristisk inslag i Arlöv. Burlövs Egnahem bildades 1909 ochvar en av de första egnahemsrörelserna i Sverige.Nästa viktiga skede i utvecklingen av Arlöv kom under 1960- och 70-talendå Arlöv växte snabbt både befolkningsmässigt och bebyggelsemässigt.Bostadsbyggandet kulminerade genom utbyggnaden av Elisetorp ochSvenshög. Tillsammans med villorna från förrra sekelskiftet bidrar dessastorskaliga bostadsområden och radhus till att Arlöv har ett diffrentieratutbud av bostäder.I Arlöv finns ca 4500 bostäder varav ca20 % i småhus och ca 80 % i flerbostadshus.44 % av lägenheterna är hyresrätter. Den vanligaste bostadsstorlekeni Burlöv är tre rum och kök (FoB 90).Nordic Sugar är en av de största arbetsgivarnai Arlöv.SmåhusFördelning av bostadsbeståndeti ArlövFlerbostadshusService och fritidsaktiviteterHuvuddelen av servicen finns öster om Södra stambanan. Områdetkring den gamla vägen till Lomma samt utmed vägen till Lund är Arlövshistoriska knutpunkt. Denna knutpunkt sammanfaller inte med denstörsta handelsplatsen Burlöv Center, vilket gör att denna idag inte är såtydlig. Kring Sockerbitstorget finns fortfarande bank, några restaurangermen ett begränsat antal butiker. Här ligger också Medborgarhuset medkommunens förvaltningar.Arlövs nya bibliotek invigdes 2006 och inrymmer även ett industrimuseum.Bibliotektet ligger nära Sockerbitstorget och är därmed enkelt attnå med kollektivtrafik och till fots för många som bor i närområdet.Burlöv Center innhåller mer än 70 butiker och caféer, bl.a. en störrelivsmedelsaffär (Coop Forum). Det omfattar ca 40 000m 2 butiksyta ochär framförallt ett lokalt centrum men fungerar även som ett regionaltcentrum. Många tar sig till Burlöv Center med bil men det finns ävengoda möjligheter att åka dit med tåg eller buss.Utöver Burlöv Center och Sockerbitstorget finns några centrumplatsermed viss service utspridda i bostadsområdena. Öster om Kronetorpsvägenhar en livsmedelsbutik (Lidl) etablerat sig.Utställningshandlingnovember 200913

Röster från öppet hus-dagar ochworkshops....om SockerbitstorgetVid Sockerbitstorget: Skapa förutsättningarför en mer ”levande miljö”Torghandel tack! Loppmarknad tack! Mötesplatsertack! Restaurang? Biograf ?Kontinentalt Sockerbitstorg: handel, boule,grusytor…Jag saknar en naturlig samlingsplats! Helstett torg i korsningen vid biblioteket.Biblioteket är en av mina favoritplatser förjag lånar böcker där..... om trygghet och trivselGatulampor behövs på cykelvägen tillÅkarp.Mer ljus i hundparken när det är mörkt.Vi behöver mer soptunnor...... om badetBurlövsbadet är bra och stort. Jag simmardär 5 gånger i veckan.Burlövsbadet är stort. Det är inte många somhar en 50-metersbassäng med 8 banor..... om SvenshögFler fotbollsplaner. Baskethall. Utebasketplan.Bandyplan. Större idrottshall.Nya lekplatser till Svenshög. De ska liknadem i Tågarp.Burlövsbadet är en stor tillgång för Arlöv. Verksamheten drivs av kommunenoch innehåller bl.a. en 50-meters basssäng som lockar till sig besökarefrån andra delar av kommunen och grannkommuner. Burlövsbadetgästas årligen av 130 000 besökare.Arlöv har en livlig dagspuls tack vare alla verksamheter och Burlöv Center.Sockerbitstorget är en samlingspunkt för ungdomar kvällstid. Arlöv harett förhållandevis rikt kulturutbud och även ett rikt föreningsliv medt.ex. idrottsföreningar och olika intresseorganisationer.VerksamheterArlöv har ett stort och differentierat näringsliv med många små ochmedelstora företag och ett stort serviceutbud. Verksamheter finns idaghuvudsakligen i området mellan Södra stambanan och Lommabanansamt utmed Västkustvägen. Detta innebär att verksamhetsområdena iArlöv har ett bra läge vid motorvägen. Under 1960-talet anlades Arlövsindustriby som idag är ett väl fungerade verksamhetsområde med enmängd småföretag.Inom Burlövs kommun finns över 7000 arbetstillfällen, majoriteten avdessa finns i Arlöv. De flesta arbetar inom offentlig verksamhet, tillverkning,handel och kommunikation. De största arbetsgivarna förutomkommunen är Nordic Sugar AB (Arlövs sockerbruk), Akzo Nobel, ICASverige AB samt Coop Sverige AB. Till följd av det stora antalet arbetstillfällenär inpendlingen till kommunen stor. Många verksamhetsytorligger utmed de två järnvägarna och bildar en skyddszon mellan järnvägenoch resterande bebyggelse.Arlövs befolkningPå senare år har Burlövs kommun haft en positiv befolkningsutveckling.Idag bor ca 16 300 personer i kommunen varav drygt 10 000 i Arlöv.Kommunen har en normal inflyttning av barnfamiljer och utflyttning avungdomar och personer mellan 25-64 år. De sista stora barnkullarna frånåren kring 1990 är på väg att lämna högstadiet. Därefter får kommunenen jämnare åldersstruktur bland barnen. Med en stor bostadsproduktionökar antalet barn.I en befolkningsprognos för Arlöv (KAAB Prognos augusti 2008) utgårman från att ca 520 nya bostäder ska tillkomma fram till och med år 2012.Detta ger en befolkningsökning på 800-900 personer. Om det inte byggsnågra nya bostäder i Burlövs kommun under den närmaste tioårsperiodenkommer befolkningen att minska till slutet av år 2015.Antalet förskolebarn och antalet invånare i pensionsålder kommer attöka den närmaste tioårsperioden. Antalet tonåringar och unga vuxnaminskar däremot kraftigt. Behovet av äldrebostäder ökar liksom behovetav förskoleplatser. Redan idag har Arlöv ett underskott av platser i barnomsorgen.Befolkningen är mångkulturell och det talas minst 28 språk inom Arlöv.Drygt 40 % av befolkningen är födda i utlandet. Ungefär hälften av dessakommer från Europa utom Norden. Kommunen har en stor flyktingtillströmningsom präglar framförallt Arlöv.14 Utställningshandlingnovember 2009

Pendlingsströmmen är positiv vilket innebär att Arlöv har en störredagbefolkning än nattbefolkning. Inpendlingen sker framförallt frånMalmö. Av den förvärvsarbetande befolking som nattetid bor i Arlövpendlar 80% ut från Arlöv för att nå sina jobb. De flesta till Malmö ochLund.GrönstrukturARLÖV I SLÄTTLANDSKAPETArlöv ligger inom Lundaslätten med dess flacka och jämna terrängformer.Öresund ligger bara en kilometer bort, med Arlövs och Tågarps hedarmellan kustlinjen och tätorten. Från Öresund i väster stiger terrängensvagt österut och når vid Kronetorps mölla 20 till 27 meter över havet.Storskaliga, öppna jordbrukslandskap möter Arlövs motorvägskantadetätortsrand i norr och i söder.Berggrunden består av kalksten och den dominerande jordarten, baltiskmoränlera, är bördig och näringsrik. Naturen i och omkring Arlöv ärstarkt präglad av mänsklig verksamhet, framförallt lantbruk och samhällsbyggnad.Den biologiska mångfalden i Arlövs tätort är större än idet omgivande ensartade jordbrukslandskapet. Alnarpsån, Kalinaån ochSegeån är viktiga ekologiska korridorer. Tågarps hed (som huvudsakligenligger i Lomma kommun) är en rest av havsstrandäng som numera är ensällsynt biotop längs sundet.GRÖNOMRÅDEN OCH GRÖNSTRÅK INOM ARLÖVGenerellt sett används alléer och trädrader när något ska förstärkas ellerkopplas samman. Arlöv har en del fina alléer och trädrader, men i dagslägetleder de inte till något speciellt mål, vilket kan vara lite förvirrande.En del grönytor i Arlöv är idag eftersatta i skötseln vilket gör att helhetsintrycketförsämras och de tomma ytorna blir i stor utsträckning oattraktivaödetomter. Det finns dock mycket potential som inte utnyttjas tillfullo vad gäller grönområden, exempelvis Kalinaån som utgör gränsen tillMalmö.Längs de viktigaste cykelstråken i Arlöv finns avsnitt som har grönkaraktär. De kan därför klassas som grönstråk. De viktigaste cykelstråkenutgörs av Lundavägen respektive Lommavägen-Dalbyvägen samt avLommavägen respektive stråket Tågarpsvägen – under Lommabanan –Företagsvägen – under Södra stambanan.Det stråk som utgörs av Lommavägens passage under järnvägen förgrenarsig på ömse sidor av järnvägen. På Tågarpssidan av järnvägspassagen ärLommavägen viktigast men även Hamngatan är viktig. På Centrumsidanav järnvägspassagen leder Lundavägen mot Åkarp, Dalbyvägenmot Burlövs Egnahem och Lundavägen mot Malmö.Grönstruktur = Grönområdenoch grönstråkGrönområden kan bestå avparker, naturmark, kyrkogårdar,kolonilotter igenväxningsmark,grönytor i anslutning större vägar,m m. Grönområdenas värden berorav ”gröna kvaliteter”, ostördhetsamt närhet till boendeområdenoch viktigare gc-stråkEn av den fördjupade översiktsplanensutgångspunkter är attutveckla grön-stråk. För att göradetta behöver någon form av definitionav ”grönstråk” göras.Ett av kriterierna för ett grönstråkär att det kan upplevas då manrör sig längs en gc-väg. Det finnstvå huvudtyper av grönstråk:• Den ena typen är stråk somprimärt utgör en viktig kommunikationslänkför cyklister ochgående. Naturupplevelsen utgörett mervärde.• Den andra typen är stråk somi hög grad utnyttjas/besöks p g aatt de ger naturupplevelser.Man kan dela in grönstråksavsnitti olika kategorier som i sin tur harolika högt värde ur naturupplevelsesynpunkt.Högsta värde har gcvägarsom passerar genom park-/naturmark. Något lägre värdehar gc-vägar genom igenväxningsmark,längs skötta gräsytori anslutning till större vägar ellerindustrier, genom jordbruksmarksamt gc-vägar som bildar alléereller kantas av trädrader/trädbestånd.CentrumCentrum-delen av Arlöv är relativt väl försedd med grönområden. Detstörsta grönområdet är den långsträckta sammanhängande parkmarkenUtställningshandlingnovember 200915

längs Stockholmsvägen: Elisetorpsparken – Koloniträdgårdar – Granbacken.Bullervallen längs motorvägen har stor betydelse för parkenskvalitet. Längs hela detta parkområde följer en gc-väg som därmed bildarett grönstråk.Granbacken är en kulle med många höga, gamla träd. Området användsför friluftsteater sommartid och övergår i söder i parklika grönområden itrakterna kring Disponentvillan och Kalinaåns uppströmsdel. Här finnsinga gc-vägar eller stigar vilket gör området svårtillgängligt.Parkstråk mot E22Svenshögsparken är ett grönområde som används flitigt. Gångar har skapatsi området genom ett flitigt utnyttjande av parken. Nya trädplanteringarhar gjorts som kommer att göra ytan mer lummig och ombonad.Området mellan Lundavägen, Södra stambanan och Kronetorpsvägenhar få grönområden.Dalbyvägen och Lundavägen kantas av trädrader eller trädbevuxen parkmarkvilket gör att de kan kallas för grönstråk. Längs dessa vägar finnscykelbanor. Det finns dock avsnitt utan gröna inslag.KoloniområdeKalinaånDe grönområden som ligger på rad från Kalinaåns början vid Stockholmsvägen,längs ån fram till Kalinadammen och vidare via Sockerbruksparkenfram till nyanlagda Boklunden i anslutning till biblioteket,skulle kunna betecknas som ett grönstråk men på delar av sträckan saknasgc-väg. Det gäller delen längs Kalinaån där en gc-väg eller stig i huvudsaksaknas. Sockerbruksparken intill det stora sockerbruket har till stor delkaraktären av en stadspark. Det är en park som likt bruket bär på enhistoria. Den är i privat ägo men ska enligt gällande detaljplan vara tillgängligför allmänheten. Det faktum att den till stora delar är omgärdadav ett staket gör att den inte utnyttjas och kommer till sin fulla rätt trotsatt den ligger mitt i centrum.KronetorpsområdetFrån trakten kring Burlövs Center och vidare mot Åkarp, utgår två cykelstråksom har viss grön prägel. Stråket längs Lundavägen är viktigast. Detfår sin karaktär främst från omgivande jordbruksmark. Denna sträcka vartidigare en allé av almar som nu har ersats av andra träd. Det andra stråketföljer stambanan genom igenväxningsmarker och liknande.Kronetorpsparken är den lilla lövskog som ligger mellan Kronetorps gårdoch Stockholmsvägen. Det är det enda trädbeståndet i kommunen somär av en storlek som gör att det kan kallas skog.TågarpTågarp består liksom Centrum-delen, huvudsakligen av bostadsbebyggelse.Här finns dock en klart mindre andel grönområden. Det störstagrönområdet ligger vid Södra Virvelvägen, nära Västkustvägen.SockerbruksparkenDen stora ödetomten vid Wennerts väg befinner sig i ett långt gångetigenväxningstilltånd med allt från öppen mark till täta dungar. Jorden äremellertid bemängd med byggavfall och liknande och rekreationsvärdetär begränsat.16 Utställningshandlingnovember 2009

Arlövs industribyDet förekommer nästan inga grönområden inom industriområdet. Detfinns dock ett ganska stort grönområde längst i nordost dvs i den instängdatrekanten mellan Västkustvägen, Södra stambanan och industriområdet.Området ligger dock isolerat och längs bullrande vägar.YtvATTENKalinaånKalinaån finns beskriven i en probleminventering med åtgärdsförslag från1995. Kalinaån var tidigare ett av Segeåns två utlopp i havet. Nu bestårån av två delar till vilka vatten pumpas – en uppströmsdel mellan Segeånoch järnvägen och en nedströmsdel söder om järnvägen och ner till mynningeni havet via en grävd kanal längs Spillepengs norra gräns. Vattenfrån Segeån pumpas till Kalinaåns uppströmsdel, som därmed börjarvid Stockholmsvägen, och rinner till Kalinadammen vid Sockerbruket.Härifrån pumpas vattnet vidare till en behållare på raffinaderiets tak. Fråntanken rinner vattnet in i anläggningen där det används för kylning. Detuppvärmda kylvattnet avrinner i en ledning som vid Arlövsvägen mynnari Kalinaåns nedströmsdel. Det innebär att den del av Kalinaån som liggerlängs Wennerts väg ligger uppströms kylvattenkulvertens mynning. Denna del av ån är alltså en sträcka med litet vattenutbyte.Röster från öppet hus-dagar ochworkshops..... om fritid och rekreationUtveckla övergångarna från Arlöv till naturenutanför motorvägarna.Vi vill ha en skatebordvänlig yta i biblioteksparken.Dammarna kan få modellbåtshamn ochockså anpassas till vinteraktiviteter.Röj ordentligt i Granbacken så att hela backenkan utnyttjas på Granbackekvällarna..... om trafikReglera trafiken på Hantverksgatan!Bättre förr när Rinnebäcksbussen gick!VattenkvalitetKalinaån liksom även Alnarpsån för med sig höga halter av näringsämnentill Lommabukten. Buktens innersta del har, pga sandrevlar, begränsatvattenutbyte med Öresund och är därför särskilt känslig för övergödning.Hur stora mängder näringsämnen som fångas upp av vattendragenberor främst på verksamheterna i avrinningsområdet. Genom att ändravattendragens utformning och genom att anlägga våtmarker i avrinningsområdetkan man minska mängden näringsämnen i åvattnet.AlnarpsdiketAlnarpsdiket kommer från nordost och rinner längs stambanan in iplanområdet. Sedan följer den stambanan en halv kilometer innan denviker av norrut för att sedan följa Västkustvägens södra sida nästan framtill Spillepengen innan den rinner under Västkustvägen och ut i havet.GRÖNOMRÅDEN I ARLÖVS OMGIVNINGARI omedelbar närhet av Arlöv finns ett antal grön- och rekreationsområdensom utgör viktiga målpunkter för friluftslivsutövande Arlövsbor. Tillgänglighetentill målpunkterna norr och väster om Arlöv är dåliga. Tillfots eller till cykel kan motorvägarna passeras på bara ett fåtal ställen.Alnarpsparken just utanför Arlöv i Lomma kommun är en lummig oaspå Lundaslätten, De omfattande trädbestånden skapar en vindskyddadmiljö jämfört med det omgivande öppna landskapet. Hit kommer besökarefrån platser som ligger betydligt längre bort än Arlöv och parken harett mycket högt värde för friluftslivet. För att gå eller cykla från Arlöv tillAlnarpsparken är man hänvisad till en bro som i Kronetorpsvägens för-Utställningshandlingnovember 200917

längning går över Västkustvägen. Cykelbron över Västkustvägen är inteplacerad i direkt anslutning till bostadsområdena i Tågarp och cyklistermåste passera genom industriområdet för att nå bron.Spillepengs friluftsområde ligger delvis i Burlövs kommun och delvis iMalmö kommun. Det är byggt på de delar av Spillepeng som har upphörtvara avfallsupplag. Området är backigt och öppet och med utblickar överLommabukten. För att gå eller cykla från Arlöv till Spillepeng finns en gctunnelnunder Västkustvägen i Hamngatans förlängning. Det finns ocksåen trafikljusreglerad plankorsning i Hakegatans förlängning omedelbartsöder om gränsen till Malmö kommun.Natur- och kulturstråket söder om E22Närheten till havet är en stor tillgång för Arlöv. Det finns dock ingethavsbad inom kommunen utan Arlövsborna är hänvisade till i första handLommas södra strandområde. Badmöjligheterna är i dagsläget mycketbegränsade på grund av att beträdandeförbud och marint naturreservatomöjliggör bad till stora delar.Söder om Arlövs tätort finns en natur- och kulturstig som kommunenanlagt för sk LIP-pengar. Denna gång- och cykelväg följer skiftesgränseri det storskaliga öppna jordbrukslandskapet, till stor del i närheten avStockholmsvägen. Detta ca 4 km långa stråk, som bitvis är nyanlagt ochförsett med en trädrad längs vägen, startar med en passage under Stockholmsvägenvid Allégatan i söder och slutar längre åt nordost med enpassage under Stockholmsvägen antingen via Dalbyvägen eller vägen vidKronetorps gård. På vägen passeras Arlövs gård och Kronetorps mölla.SpillepengBurlövs kyrkby är en äldre gårdsmiljö i jordbrukslandskapet som kan nåsvia Burlövs Egnahem över Yttre Ringvägen på en bred träd- och buskplanteradbro, en så kallad ekodukt.SkåneledenSkåneleden är drygt hundra mil lång och uppdelad på fem vandringsleder,som sitter ihop i ett system. Burlövs kommun arbetar tillsammans medövriga västskånska kommuner mellan Ängeholm och Malmö på en nyetapp av leden. Etappen genom Burlövs kommun och de centrala delarnaav Arlöv planeras att invigas så snart en bro byggts över Sege å.18 Utställningshandlingnovember 2009

Alnarpsparken5Tågarps hed8BurlövskyrkbySpillepeng346721Oförändrad grönstruktur 4VattenområdeNatur- ochkulturstigen0500 m1000 mKolonilotterKyrkogårdBefintlig grönstrukturFriluftsområdei ArlövNaturreservatBostadsnära Alléer/trädrader parker och grönområdenBostadsnära Vattenområdeparker och grönområdenÖvriga Kolonilotter grönytor1 Granbacken2 Elisetorpsparken3 Svenshögsparken4 Kalinaån5 Alnarpsdiket6 Sockerbruksparken7 Boklunden8 KronetorpsparkenOdlingsmarkÖvriga grönytorSkåneledenKyrkogårdFörändradFriluftsområdegrönstrukturAlléer Nya alléer/trädraderFörädlade Planskilda grönområdenpassagepunkter gång och cykeSkåneledenMöjligt läge för ny parkOdlingsmarkUtvecklingsområdeUtställningshandlingnovember 200919

InfrastrukturKOllektivtrafikBåde Södra stambanan och Lommabanan går rakt igenom Arlövs centrumoch utbyggnader av båda dessa planeras av Banverket.Burlövs station ligger i anslutning till Burlöv Center och Arlövs Industriby.Pågatågen gör uppehåll på stationen och går från tidig morgon tillsen kväll, normalt en gång i halvtimmen i vardera riktningen. Inom enradie av 2 kilometer från Burlövs station finns ungefär 6800 anställda.Det är ungefär lika många som runt stationerna i de större orterna Ängelholm,Ystad och Eslöv.Burlövs stationFyra spår genom ArlövDet alternativ som Banverket förordarinnebär att spårområdet blirca 25 meter brett - breddningenkommer i huvudsak ske väster ombefintligt järnvägsområde. Vid Burlövsstation planeras en 8 meterbred plattform på var sida av denfyrspåriga järnvägen. Totalbreddenblir där ca 34,5 meter ochplattformarna föreslås bli ca 250meter långa.Övriga åtgärder som föreslås avBanverket i samband med utbyggnadav Södra stambanan är:• Järnvägsbron över gc-vägenvid Burlövs station kompletterasmed en parallell brodel väster ombefintlig.• Järnvägsbron över Lommavägenbreddas åt väster. Befintligtrappförbindelse flyttas och vägprofilenjusteras.• Järnvägsbron över Kronetorpsvägenbreddas.• Järnvägsbron över Alnarpsbäckenkompletteras med en nyparallell brodel i ett spann västerom den befintliga. Landfästenaföreslås utformas så att de liknarde befintliga stenlandfästena.Det är dock bara pågatågen som gör uppehåll vid Burlövs station. Allannan persontrafik och godstrafik på Södra stambanan och Lommabananpasserar rakt igenom Arlöv med hög hastighet.Fyra regionbusslinjer stannar i Arlöv. Dessa stannar på flera hållplatser såde flesta bostäder och verksamheter i Arlöv har 200 meter eller mindre tillen busshållplats eller till Pågatågsstationen. Idag finns det dock bostäderlängs Lommabanan och även verksamheter längs Västkustvägen som harlite längre till kollektivtrafik. Den planerade nya pågatågsstationen påLommabanan kan förbättra situationen för en del av dessa.Ny tågstrategi och pendlarparkeringSkånetrafiken har i arbetet med ny tågstrategi (remiss våren 2008)analyserat möjligheterna att utveckla tåguppehållen vid Burlövs station.När Citytunneln öppnas för trafik kommer Öresundstågen inte längreatt gå via Svågertorp vilket innebär att det kan bli aktuellt att kompletterasystemet med pendlarparkering vid Burlövs station. Skånetrafikensanalys pekar på att Arlövs fördelaktiga placering i vägnätet innebär attÖresundstågen blir mer lättillgängliga för boende i de delar av regionensom saknar kollektivtrafikförbindelser. En förutsättning för att Öresundstågenska stanna vid Burlövs station är att utbyggnaden till fyra spår ärgenomförd.En ny pendlarparkering skulle innebära att Burlövs station kan bli en avde viktigaste stationerna för Öresundssystemet. Enligt Skånetrafikensuppskattningar skulle det kunna innebära att ca 10 tåg/timme gör uppehållpå stationen - hälften Pågatåg och hälften Öresundståg. Detta skulleha stor positiv inverkan på den famtida utvecklingen i Arlöv. Yta måsteavsättas för detta ändamål.Södra stambananJärnvägen mellan Malmö och Lund är mycket hårt belastad och trafikenberäknas öka ytterligare. För att nå nog hög kapacitet vill Banverket byggafyrspår på hela sträckan mellan Malmö och Lund. Redan idag hållerBanverket på att bygga ut till fyrspår och en ny anläggning där tågen kanväxla från svensk vänstertrafik till dansk högertrafik innan de kör in i nyaCitytunneln är klar. Inom Burlövs kommun sker denna utbyggnad påsträckan mellan Lommavägen i Arlöv och gränsen till Malmö.20 Utställningshandlingnovember 2009

För sträckan Flackarp – Arlöv togs en järnvägsutredning fram som varklar hösten 2004. I mars 2006 skickade Banverket in en begäran tillmiljödepartementet om tillåtlighetsprövning för utbyggnaden.Banverket har beslutat att bygga det utredda alternativet med fyra spårgenom kommunen. Banverket planerar också att vidareutveckla åtgärdersom syftar till att minska barriäreffekterna bla i Arlöv. Man planeraräven att i samarbete med Burlövs kommun utreda förutsättningarna attförbättra möjligheterna att korsa järnvägen i Arlöv. Även åtgärder somsyftar till att minska bullerstörningarna i tätorterna ska vidareutvecklas.Bullerskydd planeras att anläggas vid och eventuellt mellan spåren ochkompletteras med fastighetsnära åtgärder.LommabananLommabanan genom Arlöv är en viktig länk för godstrafik längs godsstråketgenom Skåne. För godsstråket genom Skåne planerar Banverketatt öka hastighetsstandarden och kapaciteten dels för att gynna godstrafikenmen också för att kunna köra persontrafik på bland annat sträckanfrån Kävlinge via Lomma till Arlöv. Utbyggnad av mötesstation m.m.på sträckan Kävlinge – Arlöv planeras att genomföras mellan 2010 och2015. En ny station för Pågatåg på Lommabanan i Arlöv kommer sannoliktatt byggas.Ungefärlig turtäthetLinje 127: ett par gånger per dygnLinje 130: fyra gånger per timme underhögtrafikLinje 132: ca en gång per timmeLinje 172: två gånger per timmePågatåget: två gånger per timmeFlera andra regionbussar går på de stora trafikledernarunt Arlöv men stannar inte.132127130172Karta över busslinjer samt buss- och pågatågstationer. Kartan redovisaräven vilka delar av Arlöv som ligger inom högst en 200 m radie från hållplats.TrafiknätsanalysÅr 2000 gjordes en trafiknätsanalys för kommunen: ”Klassning av gatunäti Burlöv kommun”. I denna beskrivs bl a vilka funktioner tätortens vägarhar och deras kvalitet utifrån ett framkomlighets- och trafiksäkerhetsper-Utställningshandlingnovember 200921

spektiv samt vilka förändringar i funktionsindelningen som bör göras iframtiden.Efterhand som åtgärder görs i gatumiljöerna, förändras förutsättningaroch aktualitet och därför bör en uppdatering av denna trafiknätsanalysgöras. Analysen bör även kompletteras och tydligare beskriva gc-nätetoch dess kvalitet.Biltrafik och vägnätArlöv ligger mitt i ett viktigt kommunikationsstråk vilket i alla tider harmedfört att vägar har fått sträckningar igenom eller strax utanför Arlövstätort. Idag finns det därför flera generationers vägar som går igenomtätorten och som skär av på alla sidor runt den.De moderna stora motorvägarna/motorlederna ligger runt Arlöv; Stockholmsvägen(E22.10), Västkustvägen och Yttre Ringvägen.De gamla stora trafiklederna Lundavägen, Lommavägen, Dalbyvägen,Segevägen och Kronetorpsvägen går idag igenom centrala Arlöv. Trots denyare motorlederna runt Arlöv har de gamla vägkopplingarna fortfarandeen viktig roll i det övergripande vägnätet. De fungerar idag också somstommen i Arlövs gatunät. Dessa vägar måste erbjuda god framkomlighetoch säker miljö för både bilister, kollektivtrafik och oskyddade trafikanter.Vägarna har genom åren byggts om och anpassats efter dagens krav ochtrafikmängder.Under 1960- och 70-talet byggdes en del vägar i Arlöv enligt den dåmoderna modellen med matargator och innanförliggande säckgator t.ex.i Elisetorp.I Arlövs industriby finns ett nät av matargator som verksamheterna äruppbyggda kring.Gång- och cykeltrafikDet finns flera separata gång- och cykelvägar i Arlöv men nätet är inteheltäckande. Möjligheterna att cykla i blandtrafik längs bostadsgatoristället för längs huvudgatorna är goda.De många kraftiga barriärerna i Arlöv i form av järnvägar och motorvägarhindrar naturligtvis fotgängare och cyklister att röra sig fritt och att tagenaste vägen till sina mål men med hjälp av flera planskildheter kan manpå ett någorlunda gent och bekvämt sätt ta sig dit man vill. Några av dagensplanskilda korsningar upplevs dock inte som så bekväma och trygga somman skulle kunna önska. När en planskildhet känns för obekväm och förotrygg kan det få till följd att fotgängare väljer att försöka hitta andravägar att korsa i plan över järnvägen eller den stora vägen vilket kan gestora trafiksäkerhetsproblem.22 Utställningshandlingnovember 2009

0500 m1000 mgc-väghuvudgatagenomfart/infartjärnvägTrafiknät i Arlövgc-väghuvudgatagenomfart/infartjärnväggc-passagepunkterMålpunktergc-passagepunkterFörskolor, skolorHandelOffentlig serviceCentrumområdeMålpunkterFörskolor, skolorHandelOffentlig serviceCentrumområdeUtställningshandlingnovember 200923

Utredningsbehov VABehov av en övergripande vautredningfinns när det gällerkapacitet på ledningsnätet för attkunna möta kommunens önskadeutbyggnad. Utredningen börfokusera på spill- och dagvattennäteteftersom det genom Arlövtransiteras nästan allt spill- ochdagvatten från kommunen samtfrån stora delar av Staffanstorpoch Lomma.Utredningen bör även definieraåtgärder som bör göras för attminska risker för kommande översvämningartill följd av klimatförändringar.När det gäller dagvattenhanteringi de nya exploateringsområdenamåste en dagvattenpolicy tasfram som bygger på aktuell valagstiftning.Teknisk FörsörjningVAtten och avloppKommunens verksamhetsområde vad gäller vatten och avlopp är detområde inom vilket det finns fastställda detaljplaner som omfattar deutbyggda delarna av Arlöv.AvloppAvloppsvattnet från Arlöv renas i Malmö reningsverk i Sjölunda. Förverksamheten svarar AB Malmöregionens Avlopp (ABMA), ett bolagsom ägs gemensamt av Burlövs, Staffanstorps och Lomma kommuner.Preliminära undersökningar visar att dagens kapacitet inte är tillräcklig.Det finns därför ett behov av eventuell dubblering av delar av befintligtavloppssystem. Ett tiotal hushåll i Arlöv (Mossvägen) har enskilt avlopp.Flera av dessa är ej godkända enligt dagens VA-standarder och det ärdärför högaktuellt att ansluta dessa till befintligt avloppsnät.VattenförsörjningBurlövs kommun är delägare i Sydvatten AB som svarar för leveransen avdricksvatten till flertalet västskånska kommuner. Produktion för Burlövsdel sker i Sydvatten AB:s anläggning i Vomb. Det finns leveranspunkterdels i Lundavägen intill kommungränsen till Malmö, dels nära Staffantorpsvägen.Dagens kapaciteten är tillräcklig. Med tanke på planeradeutbyggnadsområden kan det dock inte uteslutas att vissa vattenledningarbehöver dubbleras för att möta framtidens behov av vattenförsörjning.DagvattenKommunalt ledningsnät för dagvatten finns utbyggt i Arlöv. Huvudprincipenvid utbyggnad av bostads- och verksamhetsområden i kommunenär lokalt omhändertagande av dagvatten i kombination med fördröjning.Dagvattenrecipienter är Kalinaån och Alnarpsån.EnergiMajoriteten av bostäderna i Arlöv har fjärrvärme. Ca 60 % av fjärrvärmenkommer från SYSAV´s avfallsvärme- och kraftvärmeverk. Ett mindreantal har egen panna för olja. E.ON Värme Sverige AB äger fjärrvärmesystemetsamt producerar och distribuerar fjärrvärme till nätet.En stamledning för naturgas (Swedegas AB) passerar öster om Arlöv. Enav E.ON Gas ägd ledning går längs med E22 mot kommungränsen.AvfallAvfallshanteringen i sydvästra Skåne har samordnats regionalt genomSYSAV. Spillepeng är ett regionalt avfallsupplag, delvis beläget i Burlövskommun. Kommunens behov av deponeringsområde för byggnadsavfalloch schaktmassor tillgodoses inom Spillepeng. Området utgör utfyllnadoch har redan delvis övertäckts och omvandlats till rekreationsområde.På ca 40 års sikt planeras hela området utgöra ett rekreationsområde.24 Utställningshandlingnovember 2009

Miljö- Och RiskfaktorerMIljöfaktorerBullerPersoner som utsätts för buller kan få försämrad hälsa i form av sömnstörningar,koncentrationssvårigheter eller förhöjt blodtryck, vilket i sintur kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar. Trafiken på vägar och järnvägarär de största källorna till oönskat buller. Arlöv har flera närbelägnatransportleder som präglar ljudmiljön inom orten. Det är förutom Södrastambanan och Lommabanan, som passerar genom samhället, ävenVästkustvägen i norr, E6/Yttre Ringvägen och den stora trafikplatsenKronetorp samt Stockholmsvägen (E22.10) som passerar sydöst omArlöv. Eftersom trafiken ökar blir också bullernivåerna allt högre. Ettundantag är Stockholmsvägen (E22.10) där trafiken minskat kraftigtsedan bilisterna istället valt Yttre Ringvägen. Region Skåne förutspåratt både resande och godstransporter kommer att öka mycket kraftigt idenna del av Skåne. Framförallt gäller detta lastbilstransporter. Detta ärden negativa sidan av den goda tillväxten i regionen.Ljudmiljön i Arlöv karaktäriseras av ett nästan konstant trafikbrus frånmotorvägarna som överröstas av buller från järnvägen då tåg passerar.Bullret från järnvägen är särskilt märkbart under de delar av dygnet dåtrafikintensiteten är låg.Nedanstående redovisning av bullersituationen i Arlöv visar att rekommenderaderiktvärden överskrids inom stora delar av planområdet. Framföralltgäller detta området närmast Södra stambanan och de nordöstradelarna, kring Kronetorps gård, där buller från flera källor samverkar.Även inom delar av Burlövs Egnahem överskrids riktvärdena.Kommunen har arbetat målmedvetet för att minska de negativa effekternaav bullret. Bland annat har man genomfört s.k. miljöprioriteringarav infartsgatorna. Detta har lett till en minskning av trafiken på Lundavägenmed 30%.Det är väsentligt att i all fortsatt planering vara medveten om trafikenspåverkan och arbeta för att få ut genomfartstrafik på det överordnadevägnätet och att bygga så att bostäder inte utsätts för buller och luftföroreningar.Burlövs kommun har i sitt miljöprogram antagit mål gällandebuller på samma sätt som riksdagen och länsstyrelsen. I miljöprogrammetfinns dessutom flera åtgärder för minskat buller. Burlövs miljömålinnebär att antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar,överstigande de riktvärden för buller i bostäder som riksdagen ställt sigbakom, ska ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998. Kommunenhar även en långsiktig målsättning att inga fastigheter ska ha enekvivalent trafikbullernivå på mer än 55 dBA vid fasad.Riktvärden för trafikbullerRiktvärden för trafikbuller somnormalt inte bör överskridas vidnybyggnation av bostadsbebyggelseeller nybyggnation respektiveväsentlig ombyggnad av trafikstruktur(Riksdagens rekommendationer):30 dBA - dygnsekvivalentnivåinomhus45 dBA - maximalnivå inomhus,nattetid55 dBA - dygnsekvivalentnivåutomhus vid fasad70 dBA - maximalnivå utomhusvid uteplats i anslutning tillbostadSammanvägning av buller frånväg och järnvägAnledningen till att det inte skernågon sammanvägning av bullerfrån exempelvis väg- och tågtrafikär att det idag inte finns någonfastställd metod för att värderade olika bullerkällornas bidragoch den störning som då uppstår.Det går mycket enkelt att adderadB(A)-nivåer från olika källor mendäremot finns det inte underlagför att avgöra hur människorupplever sig störda av flera olikabullerkällor och hur detta skallvärderas vid beräkningar.För att bevara bullerfria områden ska ytterligare fragmentering av landskapetförhindras vid infrastrukturplaneringen genom att använda redanexisterande korridorer istället för nya, där landskapet är förhållandevisopåverkat av buller.Utställningshandlingnovember 200925

AS P GA T ANAS P GA T ANHEDGATANHEDGATANNORREGATANNO REGATANTÅGARPSVÄGENÄNGSGATANTÅGARPSVÄGENBETLEHEMSGATANÄNGSGATANFISKAREGATANSTRANDGATANFISKAREGATANBETLEHEMSGATANSTRANDGATANÖSTGATANNORRA PROMENADENÖSTGATANÖSTGATANNORRA PROMENADENÖSTGATANDOMHERRE- PARKENDOMHERRE- PARKENNORREGATANÄNGSGATANTÅGARPSVÄGENTÅGARPSSKOLANNO REGATANÄNGSGATANTÅGARPSVÄGENTÅGARPSSKOLANVIRVELVÄGENNORRA PROMENADENVIRVELVÄGENNORRA PROMENADENNORREGATANNORREGATANTÅGARPSVÄGENMEDBORGAR-TÅGARPSVÄGENMEDBORGAR-ÄNGSGATANBETLEHEMSGATANHUSETÄNGSGATANBORGGATANBETLEHEMSGATANHUSETBORGGATANDOMHERRE- PARKENVÅRBO- SKOLANHEMGATANÖSTGATANDOMHERRE- PARKENVÅRBO- SKOLANHEMGATANFÖRETAGSVÄGENÖSTGATANFÖRETAGSVÄGENN Y G A T ANSKOLGATANGRANLIDENN Y G A T ANSKOLGATANGRANLIDENPARKGATANPARKGATANROTGATANROTGATANNORREGATANÄNGSGATANTÅGARPSVÄGENTÅGARPSSKOLANLILLEVÅNG- SKOLANMÅNGATANBORGGATANNORREGATANTÅGARPSSKOLANMÅNGATANBORGGATANÄNGSGATANTÅGARPSVÄGENFÖRETAGSVÄGENLILLEVÅNG- SKOLANFÖRETAGSVÄGENJAKOB PERSJAKOB PERSPLATSPLATSJAKOB PERSVÄGENJAKOB PERSVÄGENHAMMARVÄGENDALBYVÄGENHAMMARVÄGENDALBYVÄGENARLÖVS KYRKAMEDBORGAR-ARLÖVS KYRKAMEDBORGAR-HUSETHUSETVINKELVÄGENVÅRBO- SKOLANVINKELVÄGENVÅRBO- SKOLANFÖRETAGSVÄGENNYG A T ANSKOLGATANHUMLEMAD- SKOLANFÖRETAGSVÄGENHUMLEMAD- SKOLANNYG A T ANSKOLGATANGRANLIDENGRANLIDENRÅGÅNGSVÄGENKILVÄGENRÅGÅNGSVÄGENROTGATANROTGATANLILLEVÅNG- SKOLANSVENSHÖGSVÄGENLILLEVÅNG- SKOLANBURLÖV CENTERSVENSHÖGSVÄGENBURLÖV CENTERDALBYVÄGENSVENSHÖG- SKOLANDALBYVÄGENSVENSHÖG- SKOLANJAKOB PERSJAKOB PERSPLATSPLATSJAKOB PERSVÄGENJAKOB PERSVÄGENBURLÖVSBADETBURLÖVSBADETARLÖVS KYRKAARLÖVS KYRKAKRONETORPSKRONETORPSMÖLLAMÖLLAVINKELVÄGENVINKELVÄGENMO SVÄGENHUMLEMAD- SKOLANMO SVÄGENHUMLEMAD- SKOLANBURLÖV CENTERKROTONVÄGENBURLÖV CENTERKROTONVÄGENSVENSHÖG- SKOLANDAHLIAVÄGENKROKUSVÄGENSVENSHÖG- SKOLANDAHLIAVÄGENKROKUSVÄGENIRISVÄGENIRISVÄGENPIONVÄGENVÅRLÖKSVÄGENPIONVÄGENALNARPSVÄGENVÅGMÄSTAREVÄGENBRÄNNMÄSTAREVÄGENLUPINVÄGENVÅRLÖKSVÄGENLUPINVÄGENMIMOSAVÄGENALNARPSVÄGENVÅGMÄSTAREVÄGENBRÄNNMÄSTAREVÄGENMIMOSAVÄGENEGNAHEMSVÄGENEGNAHEMSVÄGENBURLÖVSBADETASTERVÄGENBURLÖVSBADETASTERVÄGENBLADVÄGENALNARPSVÄGENBLADVÄGENALNARPSVÄGENSÖ DE RV Ä GE NSÖ DE RV Ä GE NKRONETORPSKRONETORPSMÖLLAMÖLLASÖ DE RV Ä GE NMOSSVÄGENVÅGMÄSTAREVÄGENBRÄNNMÄSTAREVÄGENVÅGMÄSTAREVÄGENBRÄNNMÄSTAREVÄGENALNARPSVÄGENBLADVÄGENALNARPSVÄGENBLADVÄGENNALNARPSVÄGENSOCKERVÄGENKRONVÄGENTeckenförklaringDygnsekvivalent Bullerskydd ljudnivåL eq24h , dB(A)2 m över mark40 <

LuftKvävedioxid och partiklar är de luftföroreningar som Arlöv - och övrigaSydsverige - har störst problem med idag. Den största delen av partiklarnai luften kommer genom intransport från kontinenten. Närmare markenoch gatorna ökar de lokala utsläppens betydelse. Vägtrafik, småskaliguppvärmning och industrier bedöms stå för de större posterna utöverintransporten. De högsta halterna av kvävedioxid finns intill de storamotorvägarna.MiljökvalitetsnormerMiljökvalitetsnormer (MKN) finns idag för svaveldioxid, kvävedioxid,kväveoxider, partiklar (PM10) bly, kolmonoxid, bensen och ozon iutomhusluft.MKN överskrids inte i Arlöv i dagsläget. Inne i Arlöv ligger nivåerna överden sk. övre utvärderingströsklen för PM10, vilket innebär att kommunenhar krav på sig att utföra kontinuerliga mätningar.Beräknade kvävedioxidhalter (NO2) i Burlövs i mikrogram /kubikmeter på 2meter nivå över mark. (Utddrag ur Miljörapport, Burlövs kommun)Mätningar av luften pågår kontinuerligt och rapporter kan laddas ner frånkommunens hemsida.För att inte riskera att miljökvalitetsnormerna för partiklar överskridsmåste kommunen arbeta offensivt med åtgärder som förbättrar luftkvalitetenoch minskar utsläppen från vägtransporter. Att satsa på en välutbyggd och fungerande kollektivtrafik kan dämpa det ökande antalettransporter.Utställningshandlingnovember 200927

KlimatRapporter om extrema väderhändelser t.ex. översvämningar, torka, skyfalloch stormar har uppmärksammats allt mer. Den nationella Klimat- ochsårbarhetsutredningen visar på att kommunernas samhällsplaneringmåste vara framsynt och anpassas till en förändring av klimatet. För Arlövär det framförallt risken för översvämning och grundvattenhöjningarsamt dess betydelse för den fysiska planeringen som behöver lyftas fram.Arlöv drabbades av kraftiga regn 2007 vilket innebar att framtida problemmed möjliga översvämningar blev påtaglig. Högvattennivån nåddedå till +2,2.Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län har i rapporten ”Stigandehavsnivå - konsekvenser för fysisk planering” (2008) tagit fram ettkunskapsunderlag för fysisk planering i kustnära områden. De problemsom identifierats till följd av en stigande havsnivå är översvämning, ökadkusterosion och höjda grundvattennivåer. Dessa problem kan samverkabåde med varandra och med andra effekter av klimatförändringen t.ex.intensivare regn.Frågor som måste uppmärksammas i den fysiska planeringen är t.ex.saltvatteninträngning som kan påverka dricksvattenförsörjningen, nivåerför bebyggelse och infrastruktur samt grundläggningstekniker.För att få ett bättre planeringsunderlag har Burlövs kommun genomlaserskanning under våren 2008 tagit fram höjddata för kommunen.Som riktlinje bör lägsta nivå för bebyggelse vara minst +2,5 meter överhavsnivån. Vid all ny bebyggelse bör hårdgjorda ytor minimeras ochomhändertagandet av dagvatten bör ske lokalt genom infiltration samtflödesutjämning i öppna dagvattendammar och diken.GrundvattenAlnarpsströmmen är en akvifär som finns i Alnarpsdalen och kringliggandekvartära lager och kalkberg och vars vatten avrinner mot Öresund. Burlövskommun är en av elva medlemmar i Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen.En reservvattentäkt finns i Arlöv. Avsikten är att denna ska avvecklas.Det finns även några reservvattentäkter i närheten, nämligen i Alnarpoch Åkarp.Enligt Vattendirektivet får ett vattenområdes kvalitet inte försämras.Tack vare mäktiga lager av lermorän finns ett relativt gott skydd motföroreningar av Alnarpsströmmen. Med tanke på att det finns anläggningaroch ett stort antal vägar med transporter med farligt gods som kanvara potentiella källor till föroreningar bör skyddet av Alnarpsströmmenbeaktas vid planering inom Arlöv. Inom samarbetskommittén diskuterasmöjligheten att skapa ett vattenskyddsområde för större delen av akvifären.Radon1991 genomfördes en markradonundersökning inom hela Burlövskommun. Inom Arlöv finns ingen högriskmark men viss normalra-28 Utställningshandlingnovember 2009

donmark. Inom dessa områden ska alla nya byggnader uppföras medradonsäker konstruktion.RiskfaktorerKraftledningar och gasledningarUtmed E22 söder om Arlöv går en gasledning. Säkerhetsföreskriftergäller inom ett område av 2x200 m med ledningen i centrum.E.On har två 50 kV-ledningar som passerar planområdet, dels öster omKronetorps gård utmed E22/Yttre ringvägen, dels utmed Södra stambananöster om Kronetorpsvägen.För anläggningarna gäller restriktioner enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter.Spänningsförande ledares avstånd från byggnad ellerbyggnadsdel ska uppgå till minst 5 meter. Utöver detta ska försiktighetsprincipentillämpas vid planering pga elektromagnetiska fält.Kommunen verkar för nedgrävning av samtliga kraftledningar.Byggnadsförbud vid vägLängs allmänna vägar gäller byggnadsförbud, skyltförbud och anslutningsförbudenligt Väglagen. Utan länsstyrelsens tillstånd är detförbjudet att uppföra byggnad inom 12 meter från vägområde samti frisiktstriangeln (75x75 m) vid korsande vägar. Enskild väg får inteanslutas till allmän väg och ändring av befintlig anslutning får inte görasutan väghållningsmyndighetens tillstånd. Utvidgat förbudsområde till50 meter gäller vid: E6, E6.01 (Västkustvägen), E22, E22:01 och YttreRingvägen. Förordnandet gäller inte inom områden med detaljplan ochinte heller ifråga om åtgärder för vilka bygglov krävs.Transporter med farligt godsLänsstyrelsen i Skåne län (tillsammans med länsstyrelserna i VästraGötaland och Stockholm,) har tagit fram ett policydokument för riskhanteringeni detaljplaneprocessen. Den ska fungera som en vägledningi hur markanvändning, riskavstånd och riskhantering bör beaktas iplanprocessen. Riskpolicyn innebär att riskhanteringsprocessen beaktasi framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från farligtgodsled.Utdrag ur Riskhantering i detaljplaneprocessen,Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholmslän och Västra Götalands län, 2006Utställningshandlingnovember 200929

Läs mer i ”Detaljerad riskbedömningför fördjupad översiktsplanför Arlöv” (WSP 2008)En detaljerad riskbedömning för hela Arlöv har tagits fram som underlagtill denna fördjupade översiktsplan (WSP Brand- och riskteknik 2008-06-13). Syftet med denna riskbedömning är att i ett första steg ta framunderlag för hur Arlöv kan utvecklas med avseende på riskbild.Arlöv omges helt av vägar där stora mängder farligt gods transporterasårligen och genomkorsas dessutom av två järnvägsbanor där det transporterasfarligt gods. Transportlederna är: Västkustvägen (E6.01), E6/E20,E22 (E22.01), Kronetorpsvägen, Södra stambanan och Lommabanan.Riskbedömningen har identifierat individrisker genererade av transportlederna.Individrisk innebär sannolikheten att enskilda individer sombefinner sig på en specifik plats ska omkomma. Det innebär att ingenhänsyn har tagits till hur många människor som vistas i anslutning tilltransportlederna. Detta – sk samhällsrisk - utreds i steg två av riskbedömningen.Inga skyddsåtgärder har behandlats.Generellt är risknivåerna höga i Arlöv pga av de många omgärdandetransportlederna. De aktuella transportlederna tillhör dessutom de mesttrafikerade i landet.Länsstyrelsen i Skåne län har i rapporten RIKTSAM – Riktlinjer förriskhänsyn i samhällsplaneringen redovisat rekommendationer pålämpliga avstånd till olika typer av verksamheter. Enligt denna bör ettbebyggelsefritt område om 30 m närmast transportleden finnas. I Arlövöverstiger individrisknivåerna för järnväg och väg helt respektive delvisde nivåer som RIKTSAM baseras på. Riskbedömningen rekommenderaristället att skyddsavstånd enligt nedanstående karta tillämpas.Riskbedömningen konstaterar att om Lommabanan och Kronetorpsvägenutgår som leder för farligt gods minskas områdena som påverkas avinvidivrisker genererade av farligt gods.För områdena mellan rekommenderad bebyggelsefri zon och områdenutan restriktioner föreslås att samhällsrisken beräknas. För detta krävsatt användningen av området är definierat eftersom samhällsrisken ärberoende av hur personintensivt det är. Samhällsrisken bör beräknas perkvadratkilometer vilket gör att persontäta verksamheter kan medföra såhög samhällsrisk att utnyttjandet av områden intill dessa verksamheterbegränsas. I detta skede bör även nyttan av riskreducerade åtgärderdiskuteras.Brand- och explosionsfarlig verksamhetI Arlöv finns några verksamheter som bedriver brand- och explosionsfarligverksamhet och därför bör ha ett skyddsavstånd till bostäder, i deflesta fall upp till 200 m. AirLiquid som har omlastning av gasflaskor itriangeln mellan Södra stambanan, Västkustvägen och Kronetorpsvägenhar ett skyddsvstånd på 300 m. NCC´s asfaltanläggning söder om Wennertsväg har ett skyddsvstånd på 500 m.30 Utställningshandlingnovember 2009

0500 m1000 mRekommenderade riskzoner kring transportleder med farligt godsBör utföras som bebyggelsefria zoner:Miljöfarlig verksamhet medskyddsavstånd till bostäder30 m från yttersta räl/vägkant35 m från yttersta räl30 m från yttersta räl/vägkantKan bebyggas 150 med m från olika yttersta typer räl av verksamheter, men måste verifierasgenom beräkningar 35 m från yttersta av samhällsrisken:räl300 m från vägkant150 m från yttersta räl300 m från vägkantKan bebyggas helt utan restriktioner utifrån riskperspektiv:ÖvrigtUtställningshandlingnovember 200931

Miljöbalken 3 kap 1§”Mark- och vattenområden skaanvändas för det eller de ändamålför vilka de är mest lämpade medhänsyn till beskaffenhet och lägesamt föreliggande behov. Företrädeskall ges sådan användningsom med för en från allmän synpunktgod hus hållning .”RiksintressenEnligt PBL 2 kap ska mark- och vattenområden användas för de ändamålför vilka de är mest lämpade. Miljöbalkens tredje och fjärde kapitelinnehåller grundläggande bestämmelser för hushållning med mark ochvatten som ska tillämpas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse.Dessa hushållningsbestämmelser preciserar vissa slags mark- och vattenområdensom är av allmänt intresse (se tabell nedan). Exempel på detta ärområden med värde för naturvården, kulturmiljön eller friluftslivet menäven områden av intresse för kommunikation och t.ex. anläggningar förenergiförsörjning.MiljöbalkenOmråde av allmänt intresse3 kap 2§ Stora opåverkade områden3 kap 3§ Ekologiskt särskilt känsliga områden3 kap 4§ Jord- och skogsbruk3 kap 5§ Yrkesfisket3 kap 6§ FriluftslivetNaturvårdenKulturmiljövården3 kap 7§ Värdefulla ämnen och material3 kap 8§ Lägesbundna anläggningarIndustriell produktionEnergidistributionEnergiproduktionVägarJärnvägarSjöfartVattenförsörjningAvfallshantering3 kap 8§ Totalförsvaret4 kap Geografiska riktlinjer4 kap Natura 2000De allmänna intressen som är särskilt värdefulla och betydelsefulla förhela landet kallas riksintressen. Riksintressen ska skyddas mot åtgärdersom påtagligt kan skada deras värden eller möjligheterna att användadem för avsett ändamål.Översiktsplanen ska redovisa hur kommunen avser att tillgodose riksintressenaoch särskilt lyfta fram de konflikter mellan olika riksintressen ochandra allmänna intressen som kan uppstå. Ett riksintresse kan säkerställast.ex. genom detaljplan eller områdesbestämmelser.RIKSINTRESSE för kulturmiljövården alnarpburlövRiksintresset för kulturmiljövården har pekats ut av Riksantikvarieämbetet(1987). Riksintresset kan sägas bestå av två kärnområden samt ensmalare förbindelselänk mellan dessa. Den norra delen ligger huvudsakli-32 Utställningshandlingnovember 2009

gen i Lomma kommun medan övriga delar av riksintresset ligger i Burlövskommun och i Staffanstorps kommun.Riksintresset omfattar det öppna odlingslandskapet och kulturmiljöernakring Alnarp - Burlöv samt Burlövs Egnahem. Även kvarnmiljön medmjölnarbostad vid Kronetorps holländaremölla liksom Kronetorps gårdoch Arlövgården omfattas av riksintresset.Utbyggnaden av Yttre Ringvägen innebar ett stort intrång i riksintresseområdet.Den ”ekodukt” som idag finns över Yttre Ringvägen tillBurlövs kyrkby var en förutsättning för bevarandet av riksintresset förkulturmiljövården.Motivering till riksintresset - södradelen”Odlingslandskap i öppen slättbygdkring Burlövs kyrkby med avrationella brukningsmetoder ochstorgårdar präglat landskap successivtframvuxet ur en förhistoriskbosättningskontinuitet.”Konflikt med riksintressetKommunens planerade utbyggnadsområde mellan E6.01 och väg E22kommer i vissa delar i konflikt med området för riksintresse för kulturmiljövården.Dock är kontakten med jordbrukslandskapet kring Alnarpredan begränsad. Industriområdet och Södra stambanan utgör starkabarriärer. Yttre Ringvägens tillkomst har dessutom haft stor påverkan påområdet. Odlingslandskapet i sig kan därmed sägas, i denna del, sakna ettstort allmänt intresse och är inte avgörande för riksintresset.Kronetorps gård och landskapets strukturer i dess omgivning är dockav stor betydelse för områdets karaktär och identitet. Ur kulturmiljösynpunktär det viktigt att bevara miljön kring gården med parken ochalléen, men även de gamla vägsträckningarna så som Lundavägen ochMossvägen är viktiga att bevara.De övriga delarna av riksintresset som ligger söder om E22 och norr omE6.01 dvs, Alnarp, Burlövs kyrkby och Kronetorps mölla med kringliggandelandskap kommer även fortsatt ha stor kontakt med det storskaligajordbrukslandskapet.Riksintresse för kommunikationerRiksintressen för vägar respektive järnvägar har pekats ut av Vägverketoch Banverket.VägarFöljande vägar är av riksintresse:• väg E6/E20 (Yttre Ringvägen)• väg E22 (Stockholmsvägen)• väg E6.01 (Västkustvägen)JärnvägarSödra stambanan är riksintresse för kommunikation. Länsstyrelsen anseratt även den planerade utbyggnaden av Södra stambanan från två till fyraspår bör ingå i riksintresset. Även Lommabanan är av riksintresse.Utställningshandlingnovember 200933

Riksintresse för KustzonenI miljöbalkens 4 kap pekas områden ut som i sin helhet är av riksintressemed hänsyn till natur- och kulturvärden Kustzonen. Hela Arlöv omfattasav riksintresset för kustzonen. De oexploaterade områden som berörs ärSpillepeng och delar av Tågarps hed. Riksintresset innebär att ingreppoch exploatering inte får ske på ett sätt som påtagligt skadar natur- ochkulturvärdena. Det utgör dock inte hinder för utvecklingen av befintligatätorter eller av det lokala näringslivet.Natura 2000Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden. Syftet är attbidra till bevarandet av den biologiska mångfalden inom EU. I Sverigehar dessa områden skydd enligt 7 kap. 27-28 §§ Miljöbalken och ofta ikombination med föreskrifter inom naturreservat, olika typer av avtalmed markägare etc. Reglerna motsvarar delar i EU:s Fågeldirektiv ochArt- och habitatdirektiv. Ingrepp i eller utanför ett Natura 2000-områdekräver tillstånd av Länsstyrelsen.Tågarps hed utgör en del av Natura 2000-området Lommabukten somomfattas av både fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Tågarpshed är en låglänt öppen strandäng på ca 12 ha som utgör en rest avdet kulturbeteslandskap som förr var representativt för stora delar avÖresundskusten. Ängarna har troligen hävdats som betesmark sedanbronsåldern och är av stort kulturhistoriskt värde. Tågarps hed är även avstort värde för landskapsbilden.Området översvämmas årligen av havsvatten och utgörs delvis av fuktigarepartier. Ett stort antal växt- och djurarter, framförallt sällsyntasaltängsvegetationer, fåglar och insekter, är beroende av att ängarna betasoch översvämmas regelbundet. Tågarps hed har en mycket stor ekologiskbetydelse som mottagare och spridningskälla av arter till omgivandeområden.SäkerställandeI samband med att området pekades ut som Natura 2000-område togs2005 en bevarandeplan fram. I denna pekas naturvärdena ut och enbeskrivning görs av vad som krävs för att långsiktigt bevara dem. Skötseli form av fortlöpande bete är nödvändigt för att naturvärdena i områdetska bevaras och utvecklas. För att inte störa häckande och rastande fåglargäller beträdandeförbud under perioden mars-september. I vattnet råderbeträdandeförbud året om. I samband med bildandet av ett naturreservathåller en skötselplan på att upprättas.34 Utställningshandlingnovember 2009

Värdefulla Natur- Och KulturmiljöerkulturmiljöBevarandeplanGällande bevarandeplan antogs för Burlövs kommun 2000. Till skillnadmot tidigare bevarandeplaner har bevarandeintresset till stor del förskjutitsfrån enskilda byggnader till kulturmiljöer. Bevarandeplanens syfteär att vägleda och stödja fastighetsförvaltare i arbetet inom bevarandeområdetsamt byggnadsnämnden vid bygglovshantering och planering.Bevarandeplanen har pekat ut ett antal miljöer som karaktäriserar Arlöv.För att säkerställa skyddet av de miljöer som pekats ut i bevarandeplanenhar tilläggsbestämmelser till detaljplaner för dessa områden upprättatsoch antagits av kommunfullmäktige. Undantag är Kronetorps gård ochMöllan som ännu inte omfattas av någon detaljplan.9735562141080500 m1000 m11Mer utförliga beskrivningar av dessa miljöer finns iBevarandeplan 2000, Burlövs kommunBevarandevärda kulturmiljöer i Arlöv1 Sockerbruksområdet2 Fiskaregatan-Järnvägsgatan3 Kvarngatan4 Villaområdet väster om Segevägen5 Skolmijlön, Vårbo-Lillevång6 Kyrkan7 Hällegatan-Verkstadsgatan8 Granbackens koloniområde9 Kronetorps gård10 Kronetorps mölla11 ArlövgårdenUtställningshandlingnovember 200935

FornlämningarI Arlöv finns det flera fornminnen som är skyddade enligt fornminneslagen.Arlövs backar är belägna vid Granbacken i södra Arlöv. De utgörs av enmoränås som sträcker sid i nord-sydlig riktning med en större gravhögsamt rester av två mindre högar. Åsen har planats ut vid Allégatan ochreser sig igen söder om denna med ytterligare två gravhögar.Möllehögen är en tre meter hög gravhög med ca 20 meter i diameter somligger på en naturlig höjd alldeles intill Kronetorpsmölla. Det är den endaåterstående av ursprungligen tre högar, de så kallade Darrhögarna.ByggnadsminnenI Arlöv finns en anläggning som har förklarats som byggnadsminne enligtkulturminneslagen 3 kap 1§ nämligen Kronetorps mölla.Möllan byggdes 1841 och är en av Skånes största och bäst bibehållna holländaremöllor.Möllan, tillsammans med den före detta mjölnarbostadenoch det omkringliggande öppna odlingsbygden, bildar en väl bibehållenkvarnmiljö, karakteristisk för det spannmålsproducerande landskapet.NaturmiljöerInom Arlöv finns en mycket liten andel naturmiljö och därmed få skyddsvärdaobjekt. Generellt biotopskydd inom jordbruksmark gäller för alléer,källor med omgivande våtmarker, odlingsrösen, pilevallar, småvatten ochvåtmarker, stenmurar och åkerholmar.Planlagda områdenReglering av markens användning och av bebyggelsen sker genom detaljplaner.Majoriteten av all mark inom Arlöv omfattas av detaljplan. Ävenäldre planer såsom stadsplaner och byggnadsplaner gäller som detaljplanerom inget upphävande har skett.Detaljplanelagda områden36 Utställningshandlingnovember 2009

UTMANINGARARLÖVS KVALITETER OCH BRISTER

Styrkor i Arlöv (Ortsanalys2003)• Arlöv har många arbetstillfällenoch ett differentierat näringslivvilket ger orten liv. Arlöv är ingensovstad.• Arlöv har direkt koppling till detövergripande motorvägsnätetvilket innebär att invånarna lättoch snabbt kan ta sig med bil tillkringliggande orter och städer iSverige och Danmark.• Arlöv har en väl utbyggd kollektivtrafik,tåg och buss. Det tarmellan fem och 10 minuter medtåg till såväl Malmö som Lund.• Arlöv har god tillgång på offentligservice och ett mycket stortutbud av kommersiell service fören ort av Arlövs storlek.• Arlöv har fina, väl fungerandebostadsområden såväl villa- somflerfamiljsområden.• Arlöv har en gammal historiasom går tillbaka till medeltiden.Vissa spår är synliga i dagens ort.• Arlövsborna har nära till kulturutbudeti Malmö, Lund ochKöpenhamn.• Vid och i närheten av Arlöv finnsfina grön- och rekreationsområden:Spillepeng, hav och badstränder,Alnarps ängar, Alnarpsfälad, Alnarpsparken, Kronetorpsmölla samt Burlövs kyrkby.** Sedan ortsanalysen g jordes har ävennatur-och kulturstigen söder om E22tillkommit.Arlövs kvaliteter och bristerArlöv är ett i stor utsträckning ett färdigbyggt samhälle. Tillgången påexploaterbar mark är begränsad och avvägning mellan olika markanvändningarställs på sin spets. En grundläggande fråga att ta ställning till ärdärför hur mycket det är önskvärt att Arlöv växer och i vilken takt.En genomgång av nuläget i Arlöv konstaterar att orten har mycket positivtatt utgå från i den fortsatta planeringen.Arlövs identitetArlöv är i stort sett sammanvuxet med Malmö. I mångas ögon är det enförort till storstaden. En plats fångad innanför en ringmur av motorvägar.Under de senaste åren har media rapporterat om våldshändelser i Arlöv.Den bild som lämnats är inget man vill foga till en framtida identitet.På senare tid har också mycket positivt skett. Orten har fått ett nytt fintbibliotek och en ny park i form av Boklunden mellan biblioteket ochsockerbruket har just slutförts. Nya gångstigar genom jordbrukslandskapethar anlagts söder om Stockholmsvägen (E22.10) med start/mål vidKronetorps mölla. Successivt rustas de lokala gatorna upp och får grönainslag. Nya bostäder har byggts bl.a. på f.d. Herman Gotthards industriområdesom numer kallas Strandängen.Blandstaden ArlövIdag finns en god balans mellan bostäder och arbetsplatser i Arlöv. Detfinns många goda boendemiljöer såväl i flerbostadshus som småhus. Denhistoriska bakgrunden som bruksort ger Arlöv en tydlig identitet.Framtida utveckling bör syfta till att stärka blandstaden Arlöv. Renodladeverksamhetsområden behövs men en ökad integration av verksamheteroch bostäder är önskvärt där så är möjligt. En ökad blandning av olikatyper av bostäder kan exempelvis innebära en satsning på fler småhusi Arlöv där det de storskaliga byggnaderna dominerar, och privat ägdabostäder eftersom det är gott om hyresrätter.Mer än var tredje Arlövsbo är född i utlandet (Kommunfakta 2006). Deflesta av dessa har sitt ursprung i Europa utanför Norden. Den etniskamångfald som detta innebär är en viktig tillgång att ta vara på.Burlövsbadet är en stor tillgång, liksom det nya biblioteket. De ligger ivarsin del av Arlöv och kanske kan utgöra grunden för två centrumbildningarav olika karaktär.Burlöv Center är en annan värdeskapare. Närheten till stationen är viktig.En bättre koppling till stationsområdet skulle stärka områdets attraktivitetför kollektivtrafikresenärer. I stort sett alla delar av Arlöv har nära tillgod kollektivtrafik vilket är en stor kvalitet som bör lyftas fram.GrönstrukturArlöv upplevs som förhållandevis grönt tack vare bl.a. vackra villaträdgårdaroch alléer. Granbacken och den nyanlagda Boklunden är viktigamötesplatser för Arlövsborna. Kring Arlöv finns flera stora grönområden38 Utställningshandlingnovember 2009

men eftersom Arlöv är sönderskuret av barriärer är tillgängligheten tilldessa begränsad. Även inom Arlöv är grönstrukturen något splittrad. Detsaknas ett stråk som binder ihop de olika grönytorna och västra Arlöv ärunderförsörjt på grönområden.TrygghetProblem med segregation och otrygghet förekommer i Arlöv. Dessaaspekter kan inte ignoreras i en fördjupad översiktsplan eftersom det ärhär grunden läggs för den framtida planeringen. Det kan t.ex. upplevasotryggt att stå och vänta på tåget. Dels för att det passerar många tåg i höghastighet, dels för att det är en relativt enslig plats för sitt ändamål. Detfinns obebyggda delar av orten som upplevs osäkra. Det är väsentligt attdet som är öde befolkas. Det som är svårt att förändra är de vidsträcktaverksamhetsområdena som kan kännas ödsliga på kvällarna.Slutsatser från idékvällar m mI ett tidigt skede av arbetet med den fördjupade översiktsplanen ordnadeKommunen två idékvällar i Arlövs nya bibliotek. Även efter dessa tillfällenhar det varit möjligt att skicka in idéer till kommunen. Målet var attfå in synpunkter från allmänheten. En hel del synpunkter kom in – en delav dem citeras i planen.Svagheter i Arlöv (Ortsanalys2003)• Bilden av Arlöv präglas av storaverksamhetsområden och mångaarbetsplatser.• Järnvägarna är stora barriärersom delar Arlöv i tre delar.• Stor andel flerfamiljsbostäderkan vara begränsande för möjlighetenatt byta bostadstyp ochupplåtelseform inom orten.• Få passager till omgivande naturochrekreationsområden väster ochnorr om orten.• Ett grönt stråk mellan den östraoch västra delen av Arlöv saknas.• Arlövs historia är otydlig i dagensort.Workshops har även genomförts med elever i årskurs 5 i Svenshögskolan,Humlemadskolan och Tågarpskolan.Många tankar gällde området kring Sockerbitstorget. Man önskar heltenkelt ett livligare torg och föreslår medel för att uppnå detta.En annan stor fråga var det öppna landskapet, kopplingarna till grönområdenautanför motorvägarna och Spillepeng. En del konkreta förslagkom om belysning, hur de nya dammarna kan utnyttjas m.m. Många harpåpekat behovet av uppsnyggning i allmänhet. Elever vid Svenshögskolanönskade upprustning av lekplatser och nya bollplaner.Värt att notera är också att Arlövsborna som besökte idékvällarna uppskattarbiblioteket och badet.Utställningshandlingnovember 200939

40 Utställningshandlingnovember 2009

ARLÖV I FRAMTIDENHUVVUDDRAGUTBYGGNADSOMRÅDENFÖRSTÄRKT GRÖNSTRUKTURTRAFIKMELLANKOMMUNALA INTRESSEN

HuvuddragArlövs utveckling handlar framförallt om att förstärka de kvaliteter somfinns idag. Redan i översiktsplanen från ÖP-98 finns de flesta nybyggnadsområdenamarkerade men några återstår att genomföra. Det störreutvecklingsområde som tillkommit i den nya fördjupningen är områdetkring Burlövsbadet och Kronetorps gård i nordöstra Arlöv.De förslag till markanvändning som presenteras utgår från kommunensmåldokument, önskemål från allmänheten samt de styrkor och svaghetersom har konstaterats i ortsanalysen från 2003. Följande rekommendationerär utgångspunkt för den fördjupade översiktsplanen:• Stärk Arlövs identitet• Öka tryggheten i Arlöv• Utveckla grönstråk• Minska barriärerna• Variera bostadsbeståndet• Förstärk den historiska knutpunkten• Utveckla stationsområdetInom de förändringsområden som redovisas finns möjlighet att stärkaArlövs identitet, öka tryggheten samt utveckla grönstrukturen.ARLÖVS IDENTITETOavsett om Arlöv uppfattas som en del av Malmö eller inte, är det viktigtför de boende att platsen har en egen identitet. Att den inte försvinnerin i anonymitet och blir en plats vilken som helst som man susar förbi ibilen eller på tåget.För att stärka Arlöv är det viktigt att bygga vidare på detta som ärpositivt. Att addera nya element som stärker det goda befintliga snarareän att hitta på något helt nytt. Sockerbruket som fortfarande tillverkarsocker i olika former har stor betydelse för den historiska identiteten.På samma sätt spelar Burlövsbadet, som är en av kommunens främstaattraktioner, en stor roll för dagens Arlöv. Badet har en simbassäng somuppfyller villkoren för att hålla internationella tävlingar samtidigt somdet erbjuder ett enkelt och förhållandevis billigt sätt att umgås, leka ochmotionera för alla åldrar. Viktigt för Arlövs identitet är också ortens rollsom handelsplats.Flera av de förändringar som föreslås i den fördjupade översiktsplanensyftar till att stärka Arlövs identitet. För att stärka den historiska identitetenbör området kring Sockerbitstorget med sockerbrukets vackraindustrifasader, det nya biblioteket, kommunhuset, närheten till teaternoch till Granbacken lyftas fram som Arlövs kulturella centrumpunkt. Delokala gatorna bör dimensioneras ner för att skapa en tydligare hierarkii gatunätet. Den vackra, gamla gaveln på sockerfabriken kan ljussättas såatt den lyser mot dem som reser med tåget in mot Malmö – få betydelsenav landmärke förstärkt.42 Utställningshandlingnovember 2009

Arlöv ska fortsätta att vara en handelsplats. Burlöv Center har storbetydelse för detta och lockar till sig köpsugna från hela närområdet. Enutveckling av stationen för att uppnå en högre turtäthet skulle bidra tillatt stationsområdet får en högre standard som markerar platsens betydelse.Ett sätt att förtydliga Arlövs identitet skulle vara att byta namn påstationen till Arlöv station.Behov finns att renovera den befintliga simbassängen eller ersätta denmed en ny. Ytterligare idrotts- och fritidsverksamhet kan stärka dennadel av Arlöv.Genom att Spillepeng, Alnarpsparken och gångvägarna vid Möllanbinds samman ges det gröna en ökad betydelse för rekreation. Det grönahar också potential att bli en stark identitetsskapare. Med genomtänktform och funktion kan detta bli ett stort tillskott för Arlövsborna ochdessutom locka besökare från de omkringliggande orterna. Detta skerbland annat genom att den tillkommande bebyggelsen ges parkinslagoch att Kalinaån lyfts fram. Rätt använt kan detta tema användas vidareav privata fastighetsägare, allmännyttan och andra aktörer på Arlövsarena och bli ett gemensamt ansvar och engagemang. Detta kräver ocksåinvesteringar och konsekvens i de politiska besluten. Som ett första stegkan en etappindelning göras och kungöras så att färdriktningen läggs fastredan nu.Öka Tryggheten i ArlövTrygghet är ett grundläggande behov inte bara för den enskildaArlövsbon utan även för Arlöv som samhälle. Därför är det viktigt attetablera ett forum där dessa frågor och behov kommer till tals. Ett sättatt skapa ett sådant forum är genomförandet av trygghetsvandringar.Trygghetsvandringar ger utrymme för diskussioner och möjlighet attpåverka boendemiljön och det allmänna rummet. Vid dessa vandringarbjuds boende av olika åldrar, kön och nationalitet in, för att tillsammansmed politiker, tjänstemän och polis mfl. systematiskt gå igenom ett utvaltområde med fokus på upplevd trygghet och otrygghet. Ett annat sättär återkommande trygghetsmätningar. Både trygghetsvandringar ochtrygghetsmätningar genomförs i Arlöv och målsättningen är att utvecklaoch förbättra detta arbete kontinuerligt.Intervju med Arlövsbo år 2020”Förr var Sockerbitstorget fint men detanvändes inte så mycket. Nu har det blivitmer liv i kvarteret och i kvarteren runt om.Dels för att biblioteket är där men också förde nya små parkerna. Många tar en litenparkrunda på lunchen. Och man kan hittasin egen lilla hörna. Det är många somfikar i det nya parkcaféet vid Lommavägen.Speciellt på lördag eftermiddag. Då harde kul arrangemang ihop med biblioteket:Barnens kulturlördag. Pippis julafton ochsådant. Jag har varit där någon gång påvuxengrejer också...”Intervju med Arlövsbo år 2020”Jag är så glad att jag fick fortsätta medhandelsträdgården. Nu har vi café i ett avväxthusen. Sedan kolonilotterna kom tillbakom idrottsområdet har jag fått månganya kunder. Jag har hört många som sägeratt det är så mysigt att cykla till Åkarp nunär man kan titta på blommorna och att detalltid är folk där. Det betyder jättemycketatt kommunen ansat vegetationen längs ånockså. Vi var med i ett projekt förra året därvi var ett stort gäng som planterade lökarmellan träden längs cykelvägen.”Resultatet av trygghetsarbetet ska kopplas tillbaka till planeringsprocessenoch så långt det är möjligt arbetas in i planeringen av nya områden.Framförallt gäller detta planeringen och upprustningen av stationsområdet.Det är viktigt att kontinuerligt bevaka och ta del av från myndigheterpublicerade råd och rön avseende trygghetsskapande åtgärder vid planeringav stadsmiljö.BOSTÄDERHur mycket Arlöv ska växa och i vilken takt detta ska ske är en grundläggandefråga för ortens framtid. Möjligheterna att växa är begränsad avtillgången på obebyggd mark. Det regionala/nationella väg- och järnvägsnätetmåste tillåtas att ta sin plats men åtgärder för att minska riskerUtställningshandlingnovember 200943

Intervju med Arlövsbo år 2020”Vi är tre tjejer som ska på Get Wet partyt ibadhuset på fredag. Biljetterna kostade inteså mycket fast det är bra artister. Och så fårman bada om man vill. Eller egentligenär det ju det man vill. Häftigt att alla harbadkläder. Min kusin bor i Göteborg. Honvar på ett sådant party för flera år sedan.Då uppträde Darin. Det hade varit jättekulberättade hon. Det är så kul med den nyasimhallen. Det är så fint. Och så är det mersom att gå på bio eller så än att bara bada.Min mormor går dit flera gånger i veckan.De har en simklubb på förmiddagarna. Honska hjälpa till på SM-tävlingarna nästa helg.Jag går nog dit och tittar…”och buller är en nödvändighet för att Arlöv ska kunna utvecklas. Fokushar lagts på att studera vilka möjligheter som finns för nya bostäder.Enligt kommunens bostadsprognos finns idag ca 450 nya bostäder somär under byggnation (Strandängen) eller ligger i antagna eller pågåendedetaljplaner. Utöver detta pågår detaljplanearbete för bostäder vid Wennertsväg och Burlövs Egnahem som överensstämmer med ÖP-98. Markenär dock i privat ägo och detaljplaneringen bekostas av exploatörernavarför kommunen inte råder över utbyggnadstakten. Den fördjupadeöversiktsplanen redovisar dessutom möjlighet att pröva nya bostäder inordöstra Arlöv (i anslutning till Burlövsbadet/Kronetorps gård).Burlöv Center kan byggas ihop med Burlövs (i framtiden Arlövs) station.Dett kan kompletteras med bostäder och service vid sidan av eller ovanpåköpcentret. Man skulle då få ett stations- och servicenära boende sombl.a. skulle passa många äldre invånare.Ett övergripande mål är att skapa ett varierat bostadsutbud i Arlöv. I varjekommun finns personer och familjer som behöver bostäder som intealltid ryms i det vanliga utbudet. Kommunen är skyldig att på ett brasätt sörja för sina funktionshindrade kommuninvånare på hemmaplanoch man önskar givetvis erbjuda sina äldre en tillgänglig bostad. Mångafamiljer har många barn, de ska också kunna bo bra och trivsamt i kommunentrots att få vanliga lägenheter har tillräckligt många sovrum idag.Det krävs planering och åtgärder.Tillgång till en funktionell bostad bidrar till både integration och trygghetoch gör det både på det personliga planet och för kommunen som helhet.I en fördjupad översiktsplan pekas inte ut var dessa speciella bostäder skaligga. De bör integreras i det gängse bostadsbeståndet i största möjligautsträckning.När det gäller äldres bostäder talar man idag om kvarboendeprincipenvilket ställer stora krav på att tillgång till hiss eller markbostäder kanerbjudas i de olika stadsdelarna – det gäller även villaområdena. Seniorernavill bo kvar där man har kontakter: grannar, personalen i butikenetc.Ett tillskott av bostäder innebär ett ökat behov av platser i skola och förskola.Redan idag finns behov av fler förskoleplatser. Det är därför viktigtatt följa upp planering av nya bostadsområden med kontinuerlig analys avbehovet av bl.a. ny förskola och övrig samhällsservice. Inom orten pågåren generationsväxling som innebär större behov av bostäder för äldre.VERKSAMHETERDet är viktigt för Arlövs utveckling att den goda tillgången på arbetsplatserbestår. Den fördjupade översiktsplanen innebär att befintligaverksamhetsområden säkerställs och utveckling kan fortfarande skeinom dessa områdens gränser. Viss möjlighet finns att förtäta inom verksamhetsområdenaoch det finns även möjligheter att förädla befintligalokaler.44 Utställningshandlingnovember 2009

En utveckling av stationsområdet skulle bidra till nya attraktiva lokaler iett bra kollektivtrafikläge. Det skulle även möjliggöra en viss utvecklingav handel kring Burlöv center.Idrottsområdet inklusive badet skulle kunna förstärkas med nya attraktivahallar för idrott och rekreation i ett nytt läge t.ex. intill Kronetorps gård.GENOMFÖRANDE AV PLANENÖversiktsplanen ska fungera som ett stöd och en vägvisning vid detaljplaneringoch bygglovgivning. För att uppnå de mål som satts upp krävsdock även andra beslut och åtgärder.Exempel på viktiga kommunala satsningar som måste genomföras för attuppnå de uppsatta målen är bl.a:• upprustning av grönstråk längs Kalinaån• fortsatt satsning på miljöprioritering av gator bl.a. Kronetorpsvägenoch Lommavägen• utveckling av stationsområdet i samverkan med Banverket• utredning av dag- och spillvattensituationen i Kronetorpsområdet.Utställningshandlingnovember 200945

UtbyggnadsområdenSTATIONSOMRÅDETOmrådet kring järnvägsstationen är mycket attraktiv mark, centraltbelägen i Arlöv. En utveckling av detta område skulle kunna bidra tillatt öka stationens attraktion som knutpunkt och samtidigt stärka Arlövsidentitet. Ett viktigt led i ökad trygghet är att befolka platser och stråksom idag är öde stora delar av dygnet. Att effektivt utnyttja de stationsnäraområdena ger goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling.Förstärkt knutpunktStationen bör utvecklas med inriktining pendlarstation för att uppnåhögre turtäthet på järnvägen samt att få Öresundstågen att stanna iArlöv. En upprustning av stationsområdet måste vara en självklarhet närjärnvägen byggs ut till fyra spår. En pendlarparkering ska anläggas utmedjärnvägen i nära asnlutning till stationen. Möjligheter för detta finns påbåda sidor av järnvägen. En utredning av möjliga lokaliseringar och lösningarhar tagits fram. I dagsläget finns inget beslut om vilket alternativsom ska utvecklas vidare.Burlöv Center är ett av få regionala köpcentra med intilliggande järnvägsstation.För att detta ska utnyttjas bättre är viktigt att det känns tryggt attta sig till och från stationen liksom att stå där och vänta på tåget. Ett sättatt öka tryggheten på själva perrongerna är att göra stationen mer synligså att man både ser och blir sedd. En tydligare koppling mellan stationenoch entréerna till köpcentret är också önskvärd.Utvecklingen av stationsområdet bör ges hög prioritet eftersom detpåverkar såväl Arlövs identitet utåt som kopplingen mellan de olikaområdena inom Arlöv. Ökad skötsel och tydliga cykelparkeringar kanbidra till att skadegörelsen i området minskar. Genom att byta namn tillArlöv station skulle platsens betydelse också stärkas.Stråket utmed Företagsvägen mellan Lommabanan och Södra stambananär en viktig koppling mellan Tågarp och områdena kring Burlöv Center.Ett tydligare och tryggare stråk för gång- och cykeltrafikanter mellanTågarp och stationen skulle bidra till att läka ihop Arlövs olika delar.FörtätningAnvändningen av området närmast järnvägen begränsas av höga risknivåer.Inom 150 m från yttersta räl på Södra stambanan måste hänsyn tastill dessa risker. Förutsatt att inga åtgärder genomförs ska en bebyggelsefrizon på 35 m från yttersta räl hållas. Detta gäller även parkering. Förbebyggelse mellan 35 och 150 m från järnvägen är beräkning av samhällsrisknödvändig. Det stationsnära läget är så attraktivt att förtätning böreftersträvas.Förutom komplettering med kontor och kommersiella lokaler skulledet vara positivt med t.ex. kultur- och fritidsanläggningar i anslutningtill stationen. Det skulle t.ex. bidra till att befolka området de tider dåköpcentret är stängt. Åtgärder för att reducera risknivån bör övervägas.Även bullerreducerande åtgärder kan bli nödvändigt.46 Utställningshandlingnovember 2009

En möjlighet som bör studeras är även att effektivisera användningenav parkeringen som hör till Burlöv Center, alternativt flytta delar av dennärmare järnvägen. På detta sätt kan ytor där såväl buller- som risksituationenär bättre nyttjas för ny bebyggelse. Idag vänder de byggnader somligger mellan järnvägen och Burlöv Center baksidan mot perrongen.Genom att ersätta dessa med parkering skulle man få en bättre överblickmot Burlöv Center när man kliver av tåget. Ett landmärke av något slagintill stationen skulle vara ett tillskott för Arlöv och bidra till att stärkaortens identitet. Stationen skulle uppmärksammas av förbipasserandemed tåget som skulle känna igen att man är i Arlöv.Läs mer om Kronetorpsområdet:Strukturplan för Kronetorpsområdet,Mediator AB februari 2009Planprogram för del av Kronetorp1:1 2008-02-25Trafikutredning för Kronetorp,Ramböll 2009-10-15Området kring stationen som genom upprustning och förtätning kan bidratill att platsen förstärks som en knutpunkt.De bostäder som idag ligger vid Rotgatan är starkt påverkade av bulleroch risk från järnvägen men även störda av trafik till och från kringliggandeverksamheter. Skyddsvallar finns idag väster om järnvägen vilketreducerar buller- och riskproblem i området. Kommunen anser att enkomplettering av bostäder inte är lämpligt här.Stråket från stationen mot Lommabanan längs Företagsvägen är ettviktigt gång-och cykelstråk. Någon publik verksamhet som innebär attområdet befolkas under en större del av dygnet skulle vara positivt för debostäder som finns redan idag och bidra till att skapa ett tryggare gångochcykelstråk. De ytor som inte kan bebyggas med hänsyn till bulleroch risk bör ges en mer genomtänkt gestaltning än de vallar som idag ärupplagda.Utställningshandlingnovember 200947

KronetorpsområdetOmrådet som begränsas av Kronetorpsvägen och Yttre Ringvägen samtav Södra stambanan och E22 är den största markresursen i Arlöv. Områdetligger mycket strategiskt till, dels som entré till Arlöv från nordost,dels tack vare närheten till tågstationen och Burlöv Center. Vilken markanvändningsom är lämplig här är den enskilt viktigaste frågan i dennafördjupade översiktsplan.Tätt och lågt med trädgårdsstaden som förebild– framtidens bebyggelse i nordöstra Arlöv?....eller ska det vara kvartersbebyggelse i fyravåningar?Utvecklingsområde för blandad bebyggelse (bostäder, idrott, småskalighandel, service/vård och publikalstrande verksamheter). Området ska äveninnehålla gröytor/park.Radhusbebyggelse med modernt formspråk– en mur som skärmar av mot järnvägen?Blandad bebyggelseInriktningen för ny bebyggelse i nordöstra Arlöv är blandad bebyggelse,dvs bostäder, idrottsanläggning, evenemangsverksamheter och även enviss del handel och service.Badet är en viktig attraktion och en av de större identitetsskapande verksamheternai hela Burlövs kommun. Ett väl fungerande och attraktivtidrottsområde bör därför vara en utgångspunkt för fortsatt planering avområdet. Burlövsbadet är i behov av omfattande renovering alternativt48 Utställningshandlingnovember 2009

nybyggnad. Möjligheten att flytta badet till Kronetorps gård för att därutveckla ett idrottsområde bör utredas. Det som talar för att badet ochidrottsområdet ligger kvar i befintligt läge är dock närheten till kollektivtrafikoch cykelvägar. Ett utvecklat idrottsområdet skulle kunna innehållaen fritidsgård som är tillgänglig för ungdomar både i Arlöv och i Åkarp.Även en ny multiarena kan prövas.En relativt hög exploateringsgrad bör eftersträvas med tanke på områdetsgoda läge, framförallt gäller detta området närmast det nuvarande badet.En täthet som innebär ett tillskott av 2400-3000 nya bostäder bör tillåtas.En variation av bostäder är önskvärd både vad beträffar storlek,utformning och upplåtelseform. Det är viktigt inte bara att nya bostäderhar god tillgång till kollektivtrafik. Även till publika verksamheter skakollektivtrafik uppfattas som ett attraktivt alternativ.Övriga verksamheter som kan prövas i området är hotell- och konferensanläggningsamt utställningsverksamheter. Eftersom detta är verksamhetersom alstrar relativt stora mängder trafik är en förutsättning för dettaen övergripande trafikstudie. Ett gestaltningsprogram för hela områdetbör upprättas.Intervju med Arlövsbo år 2020”Jag har börjat åka tåg till jobbet. Förr vardet så otrevligt att ta sig hem i mörkret tillStrandängen. Nu har perrongerna blivitbreda och det är en jättefin gång underspåren. Bred och ljus. Och cykeln står säkertfastlåst. Men det bästa är att det bor flerfamiljer längs vägen och att det alltid är ettlitet gäng som åker i actionparken. Det blirtryggare på något sätt. Det är någon merdär… Och så har det gamla hålet underLommabanan blivit nästan lika brett ochfint som vid Arlövs station. Nu vågar barnencykla själva varje gång det är simträning…Och som sagt det är helt OK att åka tåg ävennär man slutar sent.”För att uppnå en bättre koppling mellan dagens idrottsområde och områdetkring Burlöv Center bör miljön kring Kronetorpsvägen förändras.Genom att förtäta med ny bebyggelse för handel eller kontor på bådasidor av Kronetorpsvägen kan karaktären av stadsgata uppnås. Parkeringi däck eller i garage under mark kan kompensera förlorade p-platser. ÄvenLundavägen ska vara en nedtonad huvudgata med separata gång- ochcykelbanor avskilda från körbanan med trädplanetering i hela sträckningen.Risk och bullerStörre delarna av utbyggnadsområdet är mycket utsatt för bullerstörningaroch ligger även inom riskzonerna för olyckor med transporter med farligtgods. För att kunna genomföra utbyggnaden är därför såväl buller- somriskreducerande åtgärder troligen nödvändiga.Stora delar av av området ligger enligt riskbedömningen inom den zondär samhällsriskerna (dvs konsekvenser med avseende på antalet personersom påverkas) måste verifieras. Nivåerna för samhällsriskerna är beroendeav vilken markanvändning som föreslås. Samhällsrisken bör beräknas perkvadratkilometer vilket gör att persontäta verksamheter som, t.ex. enmässanläggning, kan medföra så hög samhällsrisk att utnyttjandet avområdena intill dessa verksamheter begränsas. Varje enskilt objekt kaninte bedömas var för sig utan måste vägas in i en helhet.En översiktlig bullerberäkning har gjorts för att studera vilken effekt ett2,5m högt bullerskydd mot Södra stambanan, Yttre Ringvägen samt E22skulle ge (se karta på nästa sida).Utställningshandlingnovember 200949

Dygnsekvivalent ljudnivå Leq24h dB(A) med bullerskydd mot Yttre Ringvägenoch E22.Modern tegelarkitektur vid Wennerts väg?Tegelradhus och högre flerbostadshus i bakgrunden– en blandning som passar vid Wennerts väg?GrönstrukturMed tanke på den mycket begränsade tillgången på tillgängliga grönytori Arlöv är det viktigt att bostadsnära grönytor är en utgångspunkt vidfortsatt planering av nordöstra Arlöv. Det är viktigt att hela utbyggnadsområdetfår rikligt med grönytor och grönstråk samt att det är enkelt attröra sig till och inom området. Parkområdet intill Kronetorps gård börbevaras liksom den karaktäristiska allén upp till gården. I fortsatta studierbör vidare utredas om Alnarpsån kan integreras i området och eventuelltkombineras med öppet dagvattensystem som ökar områdets kvaliteter.TrafikKronetorpsvägen fungerar idag främst som tillfart till Burlöv Center ochlängre norr ut som infart till verksamhetsområdet. För att ny bebyggelsemellan Kronetorpsvägen och Yttre Ringvägen ska integreras och uppfattassom en naturlig del av Arlöv är det viktigt att Kronetorpsvägen gesen mer stadsmässig utformning. Genomfartstrafiken bör minimeras. Enförminskning av cirkulationsplatsen och ”nedgradering” av Kronetorpsvägentill stadsgata på sträckan mellan Lundavägen (E22) och Södrastambanan, skulle markera mer tydligt att detta är en del av samhället.En ny cirkulationsplats med infart till Burlöv Center skulle förstärkakopplingen mellan de båda sidorna av vägen.50 Utställningshandlingnovember 2009

För att studera vilka effekter på trafiken en utbyggnad av Kronetorpsområdetskulle innebära har en trafikutredning (Ramböll 2009-10-15)tagits fram - se vidare sidan 57.Konflikt med riksintressetDe önskemål som finns om att exploatera delar av detta område innebären konflikt med riksintresset för kulturmiljövården. Kommunens uppfattningär dock att det stråk av jordbrukslandskap som riksintresset syftarpå, är just i delen mellan E6.01 och E22 inte avgörande för bevarandet avriksintresset. Det öppna landskapet sydost om Lundavägen har ett visstlokalt värde, som uppfattas framförallt när man färdas längs Lundavägenmot Åkarp, men de värden som skapas när marken bebyggs och görstillgänglig har potential att skapa än större värden. Kulturvärdena kringKronetorps gård kan till och med förstärkas när gården fylls med en merallmänt tillgänglig verksamhet.All utbyggnad i Kronetorpsområdet ska följa de riktlinjer som dragits uppi den kulturmiljöutredning som ligger som bilaga till denna handling.WENNERTS VÄGDen obebyggda tomten vid Wennerts väg har ett bra läge nära Arlövscentrum såväl som nära friluftsområdet vid Spillepeng. Ett nytt bostadsområdehär i enlighet med gällande översiktsplan och upprättat detaljplaneprogramskulle kunna få stora kvaliteter och innebära en möjlighetatt skapa något nytt i Arlöv. Detaljplanen måste föregås av risk- ochbullerutredningar med avseende bl.a. på planerad utbyggnad av Malmöhamn och Spillepengs skjutbana.Om Arlöv ska förstärka sin status som attraktiv bostadsort är det viktigtmed en hög ambition beträffande arkitektoniska kvaliteter när områdensom Wennerts väg exploateras. I samband med att detaljplan för områdetupprättas bör ett gestaltningsprogram tas fram. Här kan modern arkitekturberedas plats eventuellt med anknytning till Arlövs tegelarkitektur.Närheten till sockerbrukets industribyggnader gör att en relativt storskala är möjlig här. En tät bebyggelse med flerbostadshus i 5-6 våningaroch parhus/radhus i 2-3 våningar skulle kunna innebära ett tillskott påca 150 bostäder.Intervju med Arlövsbo år 2020”När jag jobbade på bruket var parkeninnanför grindarna som i Den hemlighetsfullaträdgården. Ingen skötte den och denkändes farlig att gå in i. Nu har den vaknatoch jag brukar gå dit på söndagar och sittapå en av sofforna vid ån. Tar en bok medmig. Det är lagom långt att gå nu när manär lite äldre. Det finns en del skojiga skyltari parken också som berättar om hur det varpå bruket förr. När min far jobbade där.En ny skulptur finns här också. Det var entävling häromåret om en sockerskulptur…Nu står den här. Men det finaste av allt äratt man satt lampor på marken som riktarsig mot sockerbrukets breda gavel. Det är såvackert på vintern.”Övriga förtätningsmöjligheterMöjligheten till mindre förtätningsområdeninom tätortenbörses över. För närvarande pågårexempelvis nybyggnadsprojektvid Lundavägen och på Allégatan.Detaljplanearbete för bostäder vidDalbyvägen (i anslutning till kyrkogården)är avslutat. Möjlighetenatt förtäta även på andra sidanDalbyvägen genom att ta delarav parkeringsytorna i anspråk börstuderas. Färdig detaljplan finnsför bostäder vid Jacob Pers väg.Ett parkstråk i väster, där Kalinaån kan lyftas fram, skulle utgöra en viktigdel i Arlövs övergripande grönstruktur samtidigt som det skulle bidra tillen god boendemiljö. Genom att kombinera Kalinaån med dagvattenhanteringeni området skulle det gå att integrera vatten med bebyggelsen.Utförligare studier av vattnets flöde och kvaliteter måste dock göras föratt bedöma vad som är möjligt. Även markförhållandena måste utredasinom området.Viktigt är att notera att en relativt stor grönyta/ruderatmark försvinner isin helhet om området vid Wennerts väg bebyggs. Bedömningen är dockatt ytan idag inte har några större kvaliteter.Utställningshandlingnovember 200951

Oförändrad grönstrukturVattenområdeKolonilotterKyrkogårdFriluftsområdeNaturreservat0Alléer/trädrader500 m1000 mBostadsnära parker och grönområdenÖvriga grönytorOdlingsmarkSkåneledenOförändrad grönstrukturVattenområdeKolonilotterKyrkogårdFriluftsområdeFörändrad grönstrukturNya alléer/trädraderFörädlade grönområdenMöjligt läge för ny parkUtvecklingsområdeNaturreservatAlléer/trädraderBostadsnära parker och grönområdenÖvriga grönytorOdlingsmarkSkåneleden52 Utställningshandlingnovember 2009Förändrad grönstrukturNya alléer/trädraderFörädlade grönområden

Förstärkt grönstrukturPlanen syftar till att förstärka grönstrukturen genom att göra kompletteringari vissa identifierade områden/stråkavsnitt som har låg kvalitet ellersaknar gröna inslag. Vidare har planen en målsättning att verka för att ettattraktivt yttre grönstråk skapas runt om Arlöv, lämpat för långpromenaderoch cykelturer.GRÖNSTRÅK I STADENEftersom det råder brist på exploaterbar yta i Arlöv är det viktigt attbevaka tillgången på grönytor vid diskussioner om förtätning.Med små medel kan mycket åstadkommas för att förbättra grönstruktureninom Arlöv. Det viktigaste för Arlöv är att förstärka kvaliteten på degrönområden som finns idag. För att binda samman Arlövs olika delaroch grönytor med varandra kan trädrader, alléer och andra planteringar,såsom mindre parker och trädgårdar, anordnas för att göra det intressantför invånarna att röra sig längs stråket. Ett tydligt mönster som människorkan relatera till stärker Arlövs identitet. Entréer till Arlöv kan tydliggörasgenom planteringar och välskötta ytor. Det gröna gör att trivseln ökar,vilket är viktigt för invånarnas välbefinnande. Exempelvis kan gator ochparkeringar lättas upp med hjälp av planteringar för att skilja av stora,öppna ytor.Exempel på bostadsområden där stora, hårdgjordaytor har gjorts om till en grön oas ochpå så sätt skapat en ombonat och enhetligtrum.Nya kopplingar till grönområdenTågarp är idag underförsörjt på större parker. Alnarpsparken som är ettstort, lummigt och lugnt naturområde ligger nära men det finns behov avförbättrad tillgänglighet från Arlöv. En förbindelse över Västkustvägeni Tågarp längs Lommabanan skulle bidra till detta. Jämfört med dagensgång-/cykelväg via Industribyn blir avståndet mellan Alnarpsparken ochboende i Arlöv – i synnerhet boende i Tågarp - avsevärt kortare. Samtidigtblir stråket fram till passagen över Västkustvägen betydligt mer attraktivtoch tryggt då den passerar genom Tågarps lummiga bostadskvarter i ställetför genom Industribyn.Exempel på en å där ett gång- och cykelstråkär anlagt på ena sidan, medan den lummigakaraktären finns kvar på den andra.Den föreslagna gång- och cykeltunneln under Södra stambanan iIndustrigatans förlängning skapar också ett nytt stråk. På delen norr omstambanan (Företagsvägen) är nya alléplanteringar lämpliga.Kompletteringar med grönska längs viktiga gc-stråkI analysen av grönstruktur framgår att det finns ett antal avsnitt av gcvägardär det skulle vara positivt med komplettering av grönska. Det rörsig främst om tre stråk i Tågarp som går samman i Lommavägens passageunder stambanan (Lommavägen, Hamngatan och Vintergatan) samtFöretagsvägen där stråk mellan Centrum och Tågarp passerar genomIndustribyn.Ett stråk som binder samman Spillepengen med jordbrukslandskapetsöder om Stockholmsvägen går via Hamngatan, Lommavägen, Lundavägenoch Allégatan. En del av den planerade utvidgningen av Skåneledenska passera genom Arlöv via detta stråk. Stråket har idag i huvudsak engrön karaktär men det är viktigt att tillse att detta stråk har hög kvalitet.Möjlighet till vila ska finnas längs med allapromenadstråk. Detta skulle kunna vara enpausplats längs Kalianån.Utställningshandlingnovember 200953

LommastrandområdeAlnarpsparkenStrandlinjeSpillepengsrekreationsområdeVästkustvägenLommabananSödra stambananE22Sege åLundavägenKronetorpsmöllaNatur- ochkulturstigenE6VästrahamnenBulltoftarekreationsområdeFörslag till utvidgning av natur- och kulturstigen genom att knyta ihop redan befintliga gång- ochcykelvägar med gång- och cykelstråk i och kring Arlöv. (Det enda som inte är befintligt i illustrationen ärpassagen över Västkustvägen längs Lommabanan.)54 Utställningshandlingnovember 2009

GranbackenParken vid Granbacken kan utvecklas för att förstärka karaktären av enstadspark. Genom att integrera den nyare delen kan en tydlig park medgångstråk och olika planteringar skapas.SockerbruksparkenSockerbruksparken är idag privatägd och tillgängligheten för besökare ärnågot begränsad. En målsättning är att parken görs mer tillgänglig.KalinaånKalinaån är en värdefull men dåligt utnyttjad tillgång i Arlöv. Somutgångspunkt för åtgärder längs ån gäller att uppströmsdelen (söder omstambanan) och nedströmsdelen utgör två separata stråk utan närmarekoppling till varandra. Åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten börkoncentreras till Segeån eftersom den bestämmer kvaliteten i Kalinaån.Den vildvuxna vegetationen och den upptrampade stigen längs uppströmsdelenbehöver åtgärdas för att fungera som grönstråk. Med smååtgärder kan ett lummigt, lugnt promenadstråk längs vattnet skapas.Intervju med Arlövsbo år 2020”Vi tränar för Vätternrundan på cykel ochhar lagt ut en slinga runt hela Arlöv. Detblir ungefär 2 mil. Vi har kompisar som borpå två andra ställen i Arlöv och de hakar påhemma hos sig. Så kör vi två varv tidigt pålördag morgon. Då är ingen annan ute. Detvar faktiskt detta som g jorde att vi flyttadein i ett av husen vid Wennerts väg. Vi hadecyklat ut och träffat Lasse och Karin ute vidnaturrummet på Spillepeng flera gånger.Sakta hade idén med Vätternrundan tagitfart och så sa vi: Men det är klart vi flyttarockså… Lägenheten är jättefin. Och när vitröttnar på att cykla kan vi promenera runtistället. Fast då blir det nog bara ett varv.”Att flytta tillflödet från sockerbruket till nedströmsdelen närmare järnvägenskulle öka flödet längs Wennerts väg. Ån kan också sammankopplasmed ett öppet dagvattensystem. Vid det föreslagna bostadsområdet vidWennerts väg kan vattnet ges en större betydelse och integreras medområdets gestaltning. De två ådelarna får olika karaktär med en lummiguppströmsdel och en urban nedströmsdel.Utmed hela Kalinaån bör det finnas möjligheter att korsa ån och man böräven göra grönytorna på Malmösidan mer tillgängliga.GRÖNSTRÅK RUNT STADENRunt om Arlöv, utanför det aktuella planområdet, finns en rad utflyktsmålför friluftslivet. Planen förespråkar att ett attraktivt yttre grönstråk förcykling och långpromenader skapas runt om Arlöv samt att de grönstråksom finns i tätorten kopplas samman med detta.SpillepengGenom projektet Naturpunkt Strandäng har informationsskyltar iSpillepengsområdet satts upp. Projektet innebär en omfattande informationssatsningom regionens strandängar, avseende naturvärden ochkulturhistoria. Informationssatsningen riktar sig till allmänhet, skola ochturister. I framtiden finns möjlighet att bygga en informationsbyggnadeller ett naturum och kompletteras med ett kafé. Skolklasser skulle kunnaha naturundervisning i byggnaden och ornitologer, biologer och andranaturintresserade föreningar skulle kunna ha naturummet som sin hemvistvid träffar.Utställningshandlingnovember 200955

561423Oförändrad trafikstrukturGC-väg0HuvudgataGenomfart500 m1000 mJärnvägOförändrad trafikstrukturGC-vägHuvudgataGenomfartJärnvägPlanskild korsningFörändrad trafikstrukturNy/Utbyggd stationFöreslagna trafikåtgärderNya cykelvägarPlanskild korsningOförändrad trafikstrukturGC-vägFörändrad trafikstrukturHuvudgataNy/Utbyggd stationGenomfartJärnvägFöreslagna trafikåtgärderPlanskild 1 Fortsatt korsning miljöprioritering av Lommavägen2 Nya Skapa cykelvägar en mer stadsmässig korsning vid SockerbitstorgetFramtida huvudgata3 Nedtoning av Segevägen från genomfartsgataNy/Utbyggd till huvudgata station (på sikt)4 Ny undergång LSödra Stambanan5 Ny överfart VästkustvägenFöreslagnaUtredningsområde6 Göra omtrafikåtgärderKronetropsvägen till stadsgataFörändrad trafikstrukturNya cykelvägarFramtida huvudgataFramtida huvudgataUtredningsområdeUtredningsområde56 Utställningshandlingnovember 2009

TrafikFokus i den kontinuerliga trafikplaneringen bör ligga på att skapa förutsättningarför ökad gång- och cykeltrafik och kollektivtrafik. En välutbyggd och fungerande kollektivtrafik kan dämpa det ökande antalettransporter som kan förväntas om fler bostäder byggs och fler arbetstillfällenskapas. Järnvägens lokalisering bör ses som en resurs för möjlighetenatt öka andelen kollektivtrafikresenärer till och från Arlöv.Trafiknätet inom Arlöv är idag väl utbyggt på den övergripande nivån. Närdet gäller konkreta åtgärder för att skapa bättre orienterbarhet, förstärkastadsmiljön och framförallt förbättra framkomligheten för gång- ochcykeltrafikanter finns däremot mycket att göra. Flera övergångsställen,cykelöverfarter och planskilda korsningar i Arlöv kan behöva ses överoch rustas upp så att de erbjuder trygga och säkra miljöer för fotgängareoch cyklister.Exempel från Flen på en gata med gatstenoch träd.TRAFIKUTREDNING KRONETORPFör att studera hur de olika utbyggnadsalternativen som diskuterats förKronetorpsområdet påverkar trafiksituationen, har en trafikutredningtagits fram (Ramböll 2009-10-15). Utredningen belyser trafikalstringenför tre olika utbyggnadsalternativ samt vilka konsekvenser med avseendepå buller och luftkvalitet detta innebär. Utbyggnadsalternativen haranalyserats både med hänsyn till dagens gatustruktur och med hänsyn tillny föreslagen gatustruktur samt för åren 2020 och 2030.Utredningen konstaterar att den exploateringstyp som enskilt står förstörst ökning av trafikmängderna är bostäder. Även en mässanläggningstår för en stor trafikökning. En ny pendlarstation kan i sig ge lokalt ökadtrafikmängd, men det är inte av betydande omfattning jämfört med övrigexploaterings trafikalstring. För samtliga studerade alternativ innebärde prognostiserade trafikmängderna för 2030 kapacitetsproblem förTrafikplats Kronetorp södra. Beroende på vilken typ av exploatering somväljs finns även risk för kapacitetsproblem i cirkulationsplatsen mellanKronetopsvägen och Lundavägen vilket kan innebära låg framkomlighet.En ny gatustruktur inom området kan dock bidra till annat vägval varpåomfördelningen av trafik är möjlig innan belastningsgraden blir för hög.För mer ingående beskrivning av slutsatserna hänvisas till trafikutredningen.Exempel på stadsmässigt materialval ochplatsbildning i Katrineholm.GÅNG OCH CYKELCykelnätet i de centrala delarna av Arlöv bör förtätas och förbättras. Enny planskildhet för gående- och cyklister under järnvägen i förlängningenav Industrigatan - Företagsvägen är ett viktigt led i detta. Liksom att denbefintliga planskildheten vid Burlövs station byggs om och rustas upp.Gång- och cykelförbindelser mellan Pågatågstationen och Sockerbitstorgetbehöver förbättras.Genom att Kronetorpsvägen förslås få en ny utformning och därmeddelvis ändrad funktion, bör en ny gång- och cykelväg placeras längsmed vägen från Företagsvägen under järnvägen och fram till BurlövsEgnahem. På så vis blir cykelvägnätet tätare och cyklister och fotgängareExempel på cirkulationsplats med mycket trafikmen relativt liten diameter i Sundsvall.Utställningshandlingnovember 200957

får ytterligare en plats där de kan korsa järnvägen. Det förbättrar ocksåmöjligheterna att cykla till pågatågstationen.I och med att Arlöv är omgärdat av stora och svårpasserade trafikleder ärdet viktigt att göra det lättare för människor att kunna ta sig förbi dessa.Fler under-/överfarter utmed de stora vägarna och järnvägarna som idagutgör stora barriärer för Arlöv är en förutsättning för att det kringliggandelandskapet med dess tillgångar ska bli lättillgängliga. På sammasätt som det är viktigt att kunna ta sig över Västkustvägen till Spillepeng,Alnarp och Öresundskusten bör det vara enkelt och säkert att passeraE22 till exempel för att besöka den nyanlagda natur-och kulturstigen.En ny överfart över Västkustvägen strax väster om Lommabanan skullebidra till att öka attraktiviteten på cykelstråket genom Tågarp och motAlnarp och Lomma.Nya gång- och cykelunderfarter måste utformas så att de upplevs trygga.Det är också viktigt att gång- och cykelnätet fram till underfarterna/överfarternakompletteras där det är nödvändigt.För att lyfta fram möjligheter till ett aktivt friluftsliv inom Burlövskommun och även i angränsande kommuner (framförallt Lomma ochLund) skulle en fortsättning på natur- och kulturstigen kunna definieraett attraktivt gång- och cykelstråk. En komplettering av trädrader/alléerpå redan befintliga gc-stråk kan bidra till att dessa blir mer attraktiva.BILTRAFIKEn fortsatt satsning på miljöprioritering av gatorna inne Arlöv är önskvärd.Kronetorpsvägen är idag utformad som en trafikled och utgör en tydligbarriär mellan Burlöv Center och Burlövsbadet. En framtida utvecklingav området kring badet innebär att Kronetorpsvägen kommer atthamna mer i samhället än som idag i utkanten. Det är därför önskvärtatt tona ner vägen genom att utforma den mer som en stadsgata medmittrefuger, samt gång- och cykelbana längs med vägen. Detta kan bidratill att barriäreffekten minskas och att hastigheterna sänks. Genom attminska diametern på Kronetorpsrondellen torde man kunna bibehållaframkomligheten men ändå förtydliga att i denna punkt börjar Arlövstätort. En ny cirkulationsplats vid Burlöv Center bör utredas. EftersomKronetorpsvägen är viktig infartsväg till bl.a. industriområdet och BurlövCenter kan kapacitetsstudier behöva göras.Även Lommavägen bör tonas ner ytterligare förslagsvis genom att kompletteramed trädplanteringar, dels genom att smalna av vägen. På så sättkan hastigheterna på vägen troligen sänkas. Korsningen Lundavägen/Lommavägen är en central plats i Arlöv som är starkt präglad av trafik.Genom att se över och förbättra utformning och kanske framför allt,genom att välja material som är mer stadsmässig än asfalt, kan korsningentydligare bli Arlövs knutpunkt. Liksom i korsningen Lundavägen/Lommavägenkan utformning och avvikande materialval användas på fleraställen längs Lundavägen och Dalbyvägen för att skapa platser. Exempelviskan en del av Dalbyvägen vid nybyggnadsområdet vid kyrkogården fåen trafikdämpande utformning.58 Utställningshandlingnovember 2009

Segevägen söder om Dalbyvägen fungerar idag som infart till tätortenmen i framtiden är avsikten att tona ner även denna så att den får merkaraktär som stadsgata.På båda sidor av Lommabanan finns långa huvudvägar och lokalgatorsom slutar i vändplatser. Det ger ett trafiknät med långa körvägar somdet kan vara svårt att hitta rätt i. Genom att öppna upp på något ellernågra ställen, så att man istället kan köra runt i områdena, skulle ettbättre vägnät åstadkommas. En möjlighet på lång sikt kan vara att ordnaen ny planskild korsning under järnvägen så att även personbilar kan tasig mellan bostadsområdet och industriområdet.Att öppna upp vägnätet på några ställen skulle behöva kompletteras medhastighetssänkande åtgärder i bostadsområdena så att eventuellt nya vägslingorinte förvandlas till genomfarter med höga hastigheter. Att efterhandskapa 30-zoner i dessa och andra bostadsområden, genom att med inte alltför långa avstånd bygga hastighetsdämpande åtgärder, är lämpligt oavsettom man väljer att öppna nya kopplingar i vägnätet eller ej.KOLLEKTIVTRAFIKGod kollektivtrafik finns redan idag och denna resurs bör utnyttjas. Enutveckling av stationsområdet till en viktig knutpunkt för pendlare skullebidra ytterligare till detta. Förtätning och nybyggnation av bostäderoch service ska i första hand ske i kollektivtrafiknära lägen. Gång ochcykelvägar till stationen bör förbättras, liksom möjligheten att säkertparkera cykeln vid stationen. Kommunen är positiv till möjligheten attlokalisera en pendlarparkering i anslutning till stationen. Att erbjudapendlarparkeringar kan vara ett sätt att få folk att välja tåget. Detta skulleinnebära positiva effekter för turtätheten. Genom att erbjuda tätare tågstopp,en tryggare miljö vid tågstationen och bättre anknytningar till ochfrån stationen kan persontransporter flyttas från väg till järnväg. Dettaskulle lokalt troligen ge sämre luftkvalité men regionalt bättre luft samten mindre klimatpåverkan.Utställningshandlingnovember 200959

Mellankommunala intressenBurlövs kommun gränsar till Malmö, Lomma och Staffantorps kommuner.Arlöv gränsar endast till Malmö och Lomma men de mellankommunalaintressen som beskrivs nedan gäller också i viss utsträckning kopplingentill Staffanstorp och andra kringliggande kommuner.Arbetsplatser och bostäderArlöv är arbetsort för ett stort antal människor från orten men också frånomkringliggande kommuner. Planförslaget befäster verksamhetsområdenai Arlöv och medger en viss expansion.Industriområden i Malmö som gränsar till Arlöv påverkar utbyggnadsmöjligheternai Arlöv. Detta gäller exempelvis exploatering av områdetvid Wennerts väg. Samråd med Malmö kommun angående störningarmåste ske.InfrastrukturArlöv är både omgärdat och kluvet av infrastruktur av högt nationelltvärde. Detta är både en fördel och ett bekymmer för orten. Plats finnsreserverad för ytterligare två spår på Södra stambanan och en ny stationpå Lommabanan diskuteras. Eftersom många pendlar in till Arlöv för attarbeta är det väsentligt även för boende utanför Arlöv att stationsområdetutvecklas till en trygg plats.HandelBurlöv Center har sedan 1960-talet varit en attraktiv handelsplatsför invånarna i Arlöv men också för många i grannkommunerna. Detförhållandevis centrala läget är bra ur kommunikationssynpunkt och enutveckling här är att föredra framför satsningar på nya externetableringari regionen. Att utveckla detta etablerade centrum innebär sannoliktinte heller någon betydande negativ påverkan på andra handelsplatser iområdet.Natur, kultur och rekreationArlöv är, sedan man passerat motorvägarna, omgivet av grönområden.Stora delar av dessa ligger i andra kommuner framförallt i Lomma(Alnarpsparken). Spillepeng å andra sidan är en tillgång även för besökarefrån andra kommuner.Tågarps hed i Burlöv är tillsammans med Alnarps Fälad i Lommakommun utpekat som ett Natura 2000-område samt sedan 2008 ävennaturreservat.Sammankopplingen av ett övergripande gång- och cykelstråk som föreslåsi denna fördjupade översiktsplan är av mellankommunalt intresse(Malmö och Lomma).Kalinaån och Alnarpsån är vattendrag som utgör kommungränser. Iförslagen stärks dessa både som grönstråk av betydelse för naturvårdenoch för rekreation.60 Utställningshandlingnovember 2009

KONSEKVENSERINLEDNINGMILJÖKONSEKVENSERSOCIALA KONSEKVENSEREKONOMISKA KONSEKVENSER

InledningAvsikten med konsekvensbeskrivningen är att belysa hur denna fördjupningav översiktsplanen ur ett hållbarhetsperspektiv förhåller sig tillmiljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. En översiktsplan är intebindande utan endast vägledande för beslut. Inga krav på genomförandekan ställas. Det är ofta andra faktorer som påverkar och styr utvecklingensom t.ex. efterfrågan och ekonomiska möjligheter. Det är på grund avdetta mycket viktigt att konsekvenserna av takten och turordningen iutbyggnaden övervägs noga.Ambitionen är att återknyta till i vilken mån de uppsatta målen för planenuppfylls det vill säga:• Stärk Arlövs identitet• Öka tryggheten i Arlöv• Utveckla grönstråk• Minska barriärerna• Variera bostadsbeståndet• Förstärk den historiska knutpunktenMiljöbedömningEnligt 4§ MKB-förordningen bedöms översiktsplaner alltid medförabetydande miljöpåverkan och ska därför miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivningupprättas. Syftet med miljöbedömningar är attintegrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas.Denna konsekvensbeskrivning syftar till att uppfylla kraven som ställs iPlan- och bygglagen samt Miljöbalken om miljökonsekvensbeskrivningarav översiktsplaner.Avgränsning av miljöbedömningI enlighet med Miljöbalken 6 kap 13§ andra stycket har Burlövs kommunhaft tidigt samråd med länsstyrelsen om miljökonsekvensbeskrivningensomfattning och detaljeringsgrad. Samrådet med länsstyrelsen skedde vidtvå mötestillfällen i oktober 2006 och däremellan skickades ett underlagtill avgränsningen.Avgränsningen skedde utifrån det antagna innehållet i den fördjupadeöversiktsplanen och skedde i inledningsskedet av planprocessen.Som ett underlag och komplement till det förslag till avgränsning somskickades till länsstyrelsen gjordes en sammanställning av hur den fördjupadeöversiktsplanen förväntades förhålla sig till kommunens miljömål(delmål).Planförslaget berör flera av delmålen men bedöms framförallt beröra miljömålenom klimatpåverkan, frisk luft, ingen övergödning, hav i balansoch levande kust, ett rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö och ett riktväxt- och djurliv.62 Utställningshandlingnovember 2009

Miljömål1. Begränsad klimatpåverkanUtsläppen av växthusgaser ska minskaEnergianvändningen per capita ska minska2. Frisk luftHalten svaveldioxid ska kvarstå eller minskaHalterna 20 μg/m3 som årsmedelvärde och 100 μg/m3som timmedelvärde för kväveoxid ska i huvudsak varauppnådda år 2010. I kommunen överskrids årsmedelvärdeti centrala gaturumHalterna av marknära ozon ska inte överskrida gränsvärdenUtsläppsmängden VOC ska minskaHalterna av partiklar ska minskaMiljöbelastningen från energianvändningen i bostäderoch lokaler ska minska3. Bara naturlig försurningUtsläppen av kväveoxider ska inte öka utan om möjligtminska4. Giftfri miljöFörorenade områden ska vara identifierade och riskklassadeÖkad andel ekologiskt odlad jordRelevans5. Skyddande ozonskikt -6. Säker strålmiljöRiskerna med elektromagnetiska fält ska kartläggas ochnödvändiga åtgärder vidtas7. Ingen övergödningFosforutsläppen från mänsklig verksamhet till vattendragoch kustvatten ska minskaVattenburna fosforutsläpp till kustvatten från jordbruk,kommunala avloppsreningsverk och industrin ska minskaTransport av kväve och fosfor via Sege å till Öresund skaminska8. Levande sjöar och vattendragÅtgärdsprogram ska tas fram för särskilt värdefulla naturochkulturmiljöer som behöver långsiktigt skydd i eller ianslutning till sjöar och vattendragÅtgärdsprogram ska tas fram för restaurering av skyddsvärdavattendrag9. Grundvatten av god kvalitetAlnarpsströmmen (grundvattenförande geologisk formation)ska ha ett långsiktigt skydd mot exploatering sombegränsar användningen av vattnetRrrRrrRRrrrrrRRrrrMiljöprogrammets delmålI ”Miljöprogram 2003-2008”redovisas hur de nationella ochregionala miljömålen brutits ned ilokala delmål för Burlöv. Vid miljöbedömningenav den fördjupadeöversiktsplanen har delmålenvarit en utgångspunkt.Avstämningen mot delmålen användsför att ringa in de relevantamiljöfrågorna, dvs vilka miljökonsekvensersom den fördjupadeöversiktsplanen kan medföra.Matrisen redovisar endast de delmålsom bedömts vara relevanta för miljöbedömningen.Delmålen visas i enförkortad form där det endast angesvilken utvecklingsriktning som pekasut i respektive delmål.R = relevant frågar = eventuellt relevant frågaUtställningshandlingnovember 200963

Användningen av mark och vatten ska inte medföra sådanaändringar av grundvattennivåer att skadliga effekteruppstår10. Hav i balans samt levande kust och skärgårdTågarps hed och den marina miljön utanför kusten skaha ett långsiktigt skyddEn eventuell framtida fritidshamn inom Spillepengensfritidsområde, södra delen av udden, ska inte störa detkänsliga fisk- och fågellivet11. Myllrande våtmarkerAntalet våtmarker och fördröjningsdammar ska öka12. Levande skogar -13. Ett rikt odlingslandskapMängden småbiotoper karaktäristiska för respektivelandskapstyp ska bevaras, t ex märgelgravarLänsstyrelse-delmål: Mängden kulturbärande landskapselementsom vårdas ska ökaÅtgärdsprogram ska tas fram för hotade arterLantbrukets kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnaderoch kulturmiljöer redovisas i Bevarandeplan 2000. Deidentifierade miljöerna ska skyddas och bevaras14. God bebyggd miljöMinskad bilanvändning och förbättrade förutsättningarför miljöanpassade och resurssnåla transporterKulturhistoriska och estetiska värden ska tas tillvara ochutvecklasGrön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områdenska bevaras och andelen hårdgjord yta ska inte ökaEnergianvändningen ska effektiviseras, förnyelsebaraenergiresurser ska tas till vara, produktionsanläggningarför fjärrvärme ska byggas ut samt solenergi, biobränsleoch vindkraft ska främjas.Minst 25% av den värdefulla bebyggelsen identifierad iBevarandeplan 2000 ska vara långsiktigt skyddadAntalet människor som utsätts för trafikbullerstörningarska minskaFör att bevara tysta/bullerfria områden ska infrastrukturplaneringenanvända redan existerande korridorerDen totala mängden deponerat avfall ska minska genomutökad källsortering och att mängden avfall som genererasinte ska öka15. Ett rikt växt- och djurliv R16. Hälsa på lika villkor RrRRRrRrRRRRRrRRr64 Utställningshandlingnovember 2009

Slutsatsen av samrådet om avgränsningen var att särskilt fokus ska läggaspå följande aspekter:• kulturmiljön (riksintresset)• grönstrukturen• buller• luftkvalitet (miljökvalitetsnormer)• risk- och skyddsbedömningar• barriärverkanDen geografiska avgränsningen av området som omfattas av miljöbedömningenär densamma som planens avgränsning. Vissa av miljöfaktorernasom redovisas innebär dock ett resonemang utifrån ett något störregeografiskt område.AlternativPlanförslaget ska konsekvensbedömas ur miljösynpunkt jämfört medminst ett alternativ. Alternativ ska identifieras, beskrivas och bedömasutifrån planens syfte och geografiska räckvidd.Planförslaget jämförs med ett nollalternativ som innebär att nybyggnadsker i huvudsak enligt nu gällande översiktsplan. Nollalternativet förutsätteräven att vissa förändringar som inte är direkt kopplat till föreslagenmarkanvändning inte sker eftersom inriktningsbeslut som den fördjupadeöversiksplanen innebär inte finns. Detta kan exempelvis gälla en satsningpå kommunens grönstråk.BefolkningsscenarierI december 2006 hade Arlöv ca 9900 invånare. Baserat på tre olikautbyggnadsscenarier har Kommunledningskontoret låtit ta fram nyabefolkningsprognoser. Ett jämförelsealternativ har även tagits fram somvisar en befolkningsutveckling baserad endast på in- och utflyttning, dvsmed oförändrat bostadsbestånd. Detta alternativ ska dock bara ses somteoretiskt eftersom det finns vissa tveksamheter kring de flyttendenserdetta baseras på.JämförelsealternativScenario 1 Scenario 2 Scenario 32006 9869 9869 9869 98692012 9641 (-228) 10 811 (+924) 11 678 (+1809) 12 059 (+2190)2018 9441 (-428) 10 635 (+766) 12 888 (+3019) 14 833 (+4964)Befolkningsprognos för Arlöv baserat på tre utvecklingsscenarier.Utställningshandlingnovember 200965

Nollalternativ (2020)Nollalternativet utgår från nuläget och från vad somhar stöd i den gällande översiktsplanen. Nybyggandebaseras på nu antagna eller pågående detaljplanereller bostäder under byggnation (Strandängen). Trotsatt det i dagsläget finns utbyggnadsdiskussioner kringmarken vid Kronetorps gård, utgår nollalternativetfrån att detta fortfarande är öppen jordbruksmark.Inte heller planerad byggnation vid Wennerts väg hargenomförts.Nya bostäderTotalt innebär nollalternativet ett tillskott med ca 450-500 nya bostäder på bl.a. följande platser:• Villor vid Burlövs Egnahem. Vissa bulleråtgärder har genomförts.Verksamheter mmBilhandel mm har etablerats öster om Testvägensvändplats (Tågarp 15:141). Simhallen är stängd sedanett par år. Diskussioner om en ny anläggning pågår.GrönstrukturNaturpunkt Strandäng på Spillepeng fungerar som rastplatsoch utflyktsmål.TrafikSödra stambanan är färdigbyggd till fyra spår genomArlöv och har fått en ny station. Inga investeringar harkrävts av kommunen. Banverket har genomfört vissaåtgärder.Lommavägen har fått miljöåtgärder som sänkt hastigheternaoch minskat antalet fordon.• Seniorbostäder vid Granliden är byggda liksom ett parbostadshus längs Lundavägen.• Tomten vid kyrkogården (Arlöv 20:58) är bebyggd i sinhelhet.Tågarp15:141LundavägenSödra stambananArlöv20:58BurlövsEgnahemGranliden0500 m1000 m66 Utställningshandlingnovember 2009

Planförslaget (2020)Ett genomförande av planförslaget i sin helhet innebär attde obebyggda ytorna i nordöstra Arlöv exploaterats. Buller-och riskreducerande åtgärder utmed Södra stambanan,Yttre Ringvägen och E22 har utförts för att kunna genomföradetta.Nya bostäderTotalt innebär planförslaget ett tillskott med drygt 3000 nyabostäder (inklusive de 450-500 som finns med i nollalternativet).Förutom nollalternativet har följande tillkommit:• Ytterligare nya villor vid Burlövs Egnahem.• Ca 150 nya bostäder vid Wennerts väg – både radhus och flerbostadshus.• Ca 2500 nya bostäder har byggts i Kronetorpsområdet.TrafikLommavägen och Kronetorpsvägen har fått miljöåtgärdersom sänkt hastigheterna och minskat antalet fordon.Burlöv station har bytt namn till Arlöv station och byggtsom med en pendlarparkering intill. En ny cykeltunnel underSödra stambanan har byggts liksom en ny överfart överVästkustvägen intill Lommabanan.GrönstrukturStråket utmed Kalinaån har rustats upp. Nya alléer harplanterats utmed viktiga cykelstråk. Sockerbruksparkenhar öppnats upp och bildar tillsammans med Boklundenen central stadspark. Nya grönstråk och en stor park harskapats inom den nya bebyggelsen i nordöstra Arlöv.Verksamheter mm• Ny simhall och idrottshall har byggts inom Kronetorpsområdet.• Området kring stationen har rustats upp och utvecklats medytterligare handel, kontor och även bostäder.• Evenemangsverksamheter har etablerats inom Kronetorpsområdet(hotell, utställning etc).Tågarp15:141KronetorpsområdetLundavägenSödra stambananWennertsvägArlöv20:58BurlövsEgnahemGranliden0500 m1000 mUtställningshandlingnovember 200967

MiljökonsekvenserKonsekvenser för kulturmiljönDen fördjupade översiktsplanens mest påtagliga konsekvens är intrångeti riksintresset för kulturmiljö, området benämnt ”Alnarp-Burlöv (M77)”.Denna frågeställning ägnas därför särskild uppmärksamhet. Här ges, i ettsammanhang, både nuläges- och konsekvensbeskrivning.Riksintresset för kulturmiljö: Alnarp-BurlövNär det gäller övriga utpekade kulturmiljövärden, dvs de områden respektiveden bebyggelse på landsbygden som pekas ut i Bevarandeplanen,finns ett par områden/platser som kan beröras.Kompletterande beskrivning av riksintressetI beskrivningen av den del av riksintresset som ligger i Burlövs kommunlyfts vissa platser och företeelser fram.• fornlämningsmiljöer i fullåkersbygden i form av stenåldersboplatseroch flera bronsåldershögar.• kvarnmiljö med Kronetorps stora holländaremölla från 1841 meddominerande läge i landskapet samt mjölnarbostad.• Burlövs sockencentrum med medeltida kyrka.• Burlövs Vanning (damm)68 Utställningshandlingnovember 2009

• äldre bevarat allé- och vägsystem, pilevallar.• Kronetorp och Arlövgården med välbevarad bebyggelse.Vidare nämns Burlövs Egnahem med hus från tiden 1910-20-tal.Det är viktigt att känna till att landskapet såg något annorlunda ut jämförtmed idag då gränsdragningen för riksintresset gjordes. Industriområdethar byggts ut inom riksintresset mellan Västkustvägen och järnvägen.Utbyggnaden av Yttre Ringvägen innebar även ett stort intrång i riksintresseområdet.Den ekodukt över Yttre Ringvägen som länkar sammanBurlövs Egnahem och Burlövs kyrkby var en förutsättning för bevarandetav riksintresset.Riksintresset är idag uppdelat av olika barriärer, större vägar och järnvägar.Västkustvägen utgör en barriär mellan Alnarpsdelen (delen i Lomma)och den södra delen av riksintresset.De södra delen består av tre delar:• Området söder om E22/Arlöv och väster om Yttre Ringvägen. I dennadel finns Burlövs Egnahem, Kronetorps mölla, Arlövgården och ettstorskaligt öppet jordbrukslandskap.• En del öster om Yttre Ringvägen med Burlövs kyrkby.• En del som ligger instängd mellan Västkustvägen i norr, E22 i söder,Arlöv i väster och Yttre Ringvägen/Åkarp i öster. I norr genomkorsasdetta område även av Södra stambanan. I söder ligger Kronetorpsgård.De två delarna på ömse sidor av Yttre Ringvägen har mer tydliga sambandän delarna på ömse sidor av E22. Inte minst gäller det sambanden mellanjordbrukslandskapen på ömse sidor av de två stora vägarna. Delen norrom E22 kan bäst beskrivas som området som skiljer Arlöv från Åkarp.När området kring Alnarp respektive området kring Burlövs kyrkby/BurlövsEgnahem/Kronetorps mölla var föremål för riksintresseklassificeringgjordes bedömningen att detta skulle utgöra ett enda riksintresseområde.Följaktligen inkluderade man även en förbindelselänk mellan dessaområden.Ett ytterligare skäl till att ta med förbindelselänken var att värna att Åkarpoch Arlöv förblev två separata orter.Värdebedömning av delen mellan Arlöv och ÅkarpRiksintresset för kulturmiljö innebär i viss mån en konflikt med kommunensönskemål om att bygga nya bostäder i kollektivtrafiknära lägen.Det är därför viktigt att analysera vilken betydelse riksintresset och dessolika komponenter har idag.Kopplingen mellan jordbrukslandskapet kring Alnarp och riksintresseområdeti Arlöv är svag. Även historiskt sett har kopplingen mellan Arlövoch Alnarp varit svag. Idag utgör det mellanliggande industriområdetden starkaste barriären men även Västkustvägen och Södra stambananär påtagliga barriärer. Kopplingen mellan Kronetorps gård och dessUtställningshandlingnovember 200969

omgivande jordbruksmark å ena sidan och riksintressets delar söder omE22 å andra sidan, är ganska svag.Kronetorps gårds värde är högt som en välbevarad gård från tiden förde tidiga utskiftena. Värdet av jordbruksmarken som mellanrum mellanArlöv och Åkarp är högre än dess värde som del av riksintresset. Områdetmellan E6.01 och E22 kan inte längre ses som en del av ett storskaligtjordbrukslandskap. Området närmast Mossvägen innebär redan idag ettintrång i jordbrukslandskapet och att Åkarp och Arlöv blivit löst sammanfogade.En slutsats är att en utbyggnad i området mellan Arlöv och Åkarp kanske med ett bevarande av riksintressets essens och med respekt för ochbevarande av de viktigaste delarna av kulturmiljön, dvs Kronetorps gård,alléerna och vägdragningarna.Konsekvenser nollalternativetDen enda tillkommande exploateringen inom riksintresseområdet somingår i nollalternativet är ett fåtal villor i Burlövs Egnahem, något sominte bedöms påverka riksintresset ytterligare.Konsekvenser planförslagetPlanförslaget innebär att större delen av riksintresseområdet inom Arlövexploateras.En full utbyggnad enligt planförslaget medför att Arlövs kontakt med ettoexploaterat landskap minskar. Hela tätorten blir helt och hållet kantadoch omringad av trafikleder och industriområden. Området mellanArlöv och Åkarp och Kronetorps gård med park blir tillgängligt förallmänhetenOmrådet ”Fiskaregatan”, som ligger mittemot utbyggnadsområdetWennerts väg, kan tjäna som skolexempel på arbetarbebyggelse från sent1800-tal. Bebyggelse på Wennerts väg är inte negativt för Fiskaregatanskulturmiljövärde.Utöver påverkan på befintliga kulturmiljövärden kan förändringar tillförakulturmiljövärden. I denna fördjupade översiktsplan betonas exempelvisatt Arlövs identitet som industriort ska bevakas vid ny exploatering.Förslag på förhållningssättDen utveckling av nordöstra Arlöv som föreslås i denna fördjupadeöversiktsplan bör ske i enlighet med den kulturmiljöutredning som tagitsfram som bilaga till denna handling. Kronetorpsområdet kan även fortsättningsvisutgöra en betydelsefull del av riksintresset. Följande aspekterbör tas hänsyn till för att harmoniera med kulturmiljövärdena:• Kronetorps gård bevaras med sina alléer och den kringbyggda gården.• Mötet mellan stad och land utformas så att man vid utblickar från”landet” inte upplever staden/stadsranden som störande. Stadsrandenfår gärna omges av en trädbård.70 Utställningshandlingnovember 2009

• För ytterligare riktlinjer se kulturmiljöutredning (Niras 2010) somligger som bilaga till denna handling.KOnsekvenser GrönstrukturMed grönstruktur/naturmiljö avses här flera olika kvaliteter och funktioner.• Till grönstrukturen räknas även ”blåstrukturen”, dvs ytvattnet beståendeav bäckar, diken och dammar.• Det gröna och blå som försköning av staden. Mer eller mindre lummigaplatser där man stannar till för vila eller umgänge.• Grönstråk som transportstråk för fotgängare och cyklister, främst inomtätorten, samt grönstråk för det rörliga friluftslivet, främst utanförtätorten.• Biotoper och spridningsvägar för djur och växter. I det öppnajordbrukslandskap där Arlöv ligger har tätortens och tätortsrandensgrönområden och gröna korridorer jämförelsevis stor betydelse somlivsmiljö och som spridningsväg.• Vattendrag, våtmarker och dammar som fälla för näringsämnen.Konsekvenser planförslagetUr rekreationssynpunkt förbättras kontakterna mellan södra Arlöv(Södra Kalinaån/Disponentvillan/Granbacken) och västra Arlöv (Lommavägen/Hamngatan/Wennertsväg) och vidare mot Spillepengen.Knutpunkt i dessa kontakter blir, liksom idag, Lommavägens passageunder järnvägen. Denna knutpunkt länkar även samman västra Arlöv/Spillepengen med grönstråken Lundavägen och Dalbyvägen, även omdet för dessa förbindelser finns ett glapp kring Sockerbitstorget.Det nya stråket längs västra Kalinaån (Wennerts väg) kan få höga kvaliteter.Att passagen under järnvägen (Lommavägen) inte ligger i anslutningtill ”åns ändar” försvårar att stråken längs Kalinaåns södra respektivenorra delar uppfattas och utnyttjas som ett sammanhängande stråk.Nya grönstråk i Kronetorpsområdet skulle vara välgörande för ekologioch naturupplevelser och bör kopplas till den större park som lagts in iplanen efter önskemål från invånarna.Det övergripande gång- och cykelstråket, som skisseras i förslaget, finnspå plats redan idag. Förslaget förstärker detta i någon mån. Allteftersomplanterade träd längs stråket växer upp, skapas attraktiva promenadvägardär man inte behöver ta samma väg tillbaka.De grönstråk som genomkorsar tätorten, efter kompletteringar enligtförslaget, kommer att ha viss betydelse som biotop och spridare av djuroch växter. Ett par kraftfulla barriärer för framförallt människor ochstörre djur kvarstår dock såsom järnvägen – som dessutom ska breddas– och de större vägarna som omger Arlöv.Som grönstruktur för fotgängare och cyklister inom Arlöv kan de förbättradegrönstråken innebära ett märkbart lyft som gör att fler Arlövsbor ärUtställningshandlingnovember 200971

ute och rör på sig i tätorten, en del i stället för att ta bilen och en del istället för att göra något stillasittande.Den fördjupade översiktsplanen föreslår att Kalinaån lyfts fram som enviktig del i grönstruktur och boendemiljö i Wennerts väg-området. Omtillflödet med kylvatten från sockerbruket flyttas närmare järnvägen ochom ån får meandra genom området, kanske i kombination med dammar,skulle detta bidra till att tillförseln av näringsämnen till Lomma-buktenminskar. Vidare skulle värdet som attraktivt gång- och cykelstråk ökabetydligt. Samtidigt ökar den biologiska mångfalden - i högre grad omnärmiljön kring vattnet utgörs av flerskiktad vegetation och i mindregrad om den består av hårdgjord mark och byggnader.Att Kalinaåns vatten passerar genom sockerbruket för att tjäna som kylvattengör att inga vattenlevande organismer kan migrera mellan delennorr om respektive söder om järnvägen.På delen vid Disponentvillan finns plats för fördröjningsdammar.Höjdskillnaden mellan befintlig marknivå och medelvattenståndet i vattendragetär här så pass stor att det blir jämförelsevis kostsamt att skapafördröjningsdammar. Därmed minskar chansen att rena vattnet här. Menför såväl upplevelsevärden som biologisk mångfald skulle åtgärden varapositiv.Konsekvenser buller och luftmiljöKonsekvenser nollalternativBåde bullersituationen och luftkvaliteten är framförallt beroende avtrafikmängden i och kring Arlöv. Nollalternativet innebär inga nyabostadsområden som medför ökad trafik. Däremot blir satsningen påstationsområdet och kollektivtrafiken minimal vilket innebär att dennaturliga ökningen av trafiken inte begränsas. Varken bullersituationeneller luftkvaliteten förväntas därför förbättras i nollalternativet.Redan i dagsläget finns bullerproblem i bl.a. Burlövs Egnahem, befintligdetaljplan vid Disponentvillan och utmed med järnvägarna. Utförs ingaåtgärder kommer dessa problem att kvarstå.Halterna av de hälsoskadliga partiklarna ligger idag över den så kalladeutvärderingströskeln vilket innebär att mätkrav föreligger. Poängterasbör att luftföroreningar inte går att avhjälpa med byggtekniska åtgärder.Ungefär hälften av den kvävedioxid som finns i luften i Burlövs kommunfrån lokala källor. Dessa utgörs främst av vägtransporter och till viss delvedeldning från industrier. De positva effekterna av tekniska förbättringarmotverkas av den ökade trafiken.Konsekvenser planförslagetBåde utbyggnadsområdet vid Wennerts väg och Kronetorpsområdetligger nära de stora kringlederna och biltrafik till och från dessa behöverinte nödvändigtvis belasta det lokala trafiknätet i Arlöv i någon störreutsträckning. Genom att bibehålla och utveckla den höga kvaliteten påkollektivtrafik (buss och tåg) är förhoppningen att dessa nybyggnationer72 Utställningshandlingnovember 2009

genererar endast liten ökning av biltrafiken.En utbyggnad av bostäder på södra sidan om Lundavägen, kring Kronetorpsgård, innebär däremot att avståndet till god kollektivtrafik ärrelativt långt (över 1 km till stationen) och kan därmed medföra en störretrafikökning. Genomförs planen att bygga en publikalstrande verksamhetsom exempelvis utställningslokaler här kan även det bidra till en märkbarökning av trafiken.En satsning på stationsområdet bidrar förhoppningsvis till att pendeltågetblir ett mer attraktivt resalternativ. Det är önskvärt att fler tåg stannarvid Burlövs station. Utbyggnad av en pendlarparkering är också positivt.Planerade bostäder i nordöstra Arlöv kommer att utsättas från höga bullernivåerfrån kringliggande leder och järnvägen. För att kunna genomföradessa utbyggnader är bullerdämpande åtgärder nödvändiga.En fortsatt satsning på miljöprioriterade genomfarter (delvis genomfört)leder till ett minskat trafikflöde och lägre hastigheter inom tätorten,vilket i sin tur kan minska bullernivåerna. Det är dock viktigt att dessavägar även efter ombyggnad tillåter ett jämnt flöde för att undvikaköbildningar som bidrar till föroreningar.Planförslaget bidrar inte aktivt till att uppnå delmålen för frisk luft, t.exsänkta halter av partiklar och kvävedioxid. Yttre faktorer som utbyttbilpark bedöms få större påverkan på utsläppsmängderna.ÅtgärderFör att genomföra de förslag som redovisas i den fördjupade översiktsplanenfullt ut krävs kraftfulla åtgärder för att klara riktvärden för buller i denya exploateringsområdena. Detta gäller:• bostäder vid Wennerts väg (även industribuller)• hela KronetorpsområdetÄven vid planering av nya kompletterande bostäder vid Burlövs Egnahemmåste behovet av bullerdämpande åtgärder utredas.Uppföljning av luftkvaliteten, och framförallt partikelhalten är avgörandeför om ytterligare byggnation alls är möjlig nära järnvägen ochmotorvägen.Ett åtgärdsprogram för att förbättra luftmiljön och framförallt undvikaatt den försämras skulle vara positivt för Arlöv.Utställningshandlingnovember 200973

KOnsekvenser RiskDe största riskerna i Arlöv är farligt gods-transporterna på väg ochjärnväg. Dessutom finns ett antal företag som utför miljöfarliga verksamheter.Dessa ligger dock huvudsakligen i befintlgia industriområden, påtillräckligt avstånd från bostäder.Konsekvenser nollalternativetInga riktlinjer anges för vilka skyddsavstånd som ska tillämpas. Riskbedömningarmåste göras i varje enskilt fall. En följd av detta kan vara atthelhetsbilden vad beträffar risksituationen går förlorad.Om man inte bygger annat än utanför de rekommenderade skyddsavståndenkommer stora otrygga områden att befästas i Arlöv. Samtidigtminskar man andelen byggbar mark markant.Konsekvenser planförslagetFörlaget rekommenderar en bebyggelsefrizon närmast de stora ledernaoch järnvägarna. Stora delar av den mark som är intressant för Arlövsutveckling ligger i en zon mellan den bebyggelsefria zonen och zoner heltutan restriktioner avseende risk.För att kunna gå vidare med planering av utbyggnad dels i nordöstraArlöv, dels i anslutning till stationen krävs beräkningar av samhällsrisken.Detta är beroende på vilken typ av verksamhet man vill planera för. Föratt kunna bygga ut planen i sin helhet behövs med stor sannolikhet enrad riskreducerande åtgärder genomföras. Kostnaderna för att reducerarisker, och även buller, måste ställas i relation till vad man uppnår. Vissaresultat är så viktiga att de bör genomföras trots att de inte går att räknahem.Eventuella föroreningar i Kalinaån tas om hand i ett upprustningsskedeoch kommer inte att utgöra någon risk för de föreslagna bostäderna vidWennerts väg. Samma sak gäller markföroreningar i detta område.KOnsekvenser BarriärverkanEn av målsättningarna för den fördjupade översiktsplanen är att finna sättatt överbrygga barriärer – fysiska såväl som mentala. De fysiska är geografiskaavstånd och hinder, de mentala är segregation och otrygghet.Några av de markområden som idag ligger öde utgör barriärer genomatt skapa otrygghet. Detta gäller i högsta grad tomten vid Wennerts väg,längs Kronetorpsvägen men också delar av stationsområdet.Stråket Tågarp via Rotgatan och fram till stationen och vidare förbi BurlövCenter och till badet är ett mycket viktigt stråk. Det behöver utvecklasför att inte Arlöv ska delas i två hälfter. Det är inte Södra stambanan isig som utgör barriären här utan det faktum att man inte idag kan cykladenna sträcka tryggt och säkert.Motorvägarna utgör idag barriärer framförallt för det rörliga friluftslivet.Det finns förslag på nya passager och på hur ett yttre delvis nytt stråk avgång- och cykelvägar kan nås.74 Utställningshandlingnovember 2009

Järnvägen och motorvägarna är fysiska hinder som inte påverkas av förslageni den fördjupade översiktsplanen. Det är viktigt att områdena längsinfrastrukturen inte bildar impedimentstråk utan att man istället tar varapå möjligheterna till riskreducerande och bullerdämpande åtgärder föratt kunna bygga så nära som möjligt.Konsekvenser nollalternativetNollalternativet ger inte utrymme för det trygghetsskapande stråketmellan Arlövs olika delar och stationen. Detta alternativ innebär ocksåfortsatt dåliga möjligheter att ta sig över motorvägarna och ut till exempelvisAlnarsparken och Spillepeng.Konsekvenser planförslagetInget av de förslag som lämnas kan anses skapa fysiska barriärer. Deobebyggda tomter som tas i anspråk är inte utnyttjade som genvägaroch inga vägar stängs av. Några av förslagen skulle kunna bedömas ge enökad segregation på den enskilda tomten genom att bostäder byggs sominte alla har råd att köpa eller hyra. Å andra sidan ger detta tillskott avbostäder en möjlighet att göra boendekarriär inom Arlöv och ökar totaltsett integrationen i Arlöv.Det stora industriområdet kring Kronetorpsvägens norra del utgör enbarriär mellan bron över Västkustvägen till Alnarpsparken och Arlövsbostadsområden. Åtgärderna längs Kronetorpsvägen och vid bron minskari någon mån denna effekt. Nordvästra Arlöv (Tågarp) får också entrevligare väg till stationen.Nya gång-och cykelpassager under Södra stambanan och över Västkustvägenökar möjligheterna att röra sig inom Arlöv såväl som ut tillkringliggande grönområden.En utbyggnad av nordöstra Arlöv ställer troligtvis krav på någon form avbullerskärm ut mot Yttre Ringvägen och mot E22. Detta kan bidra till attskärma av Arlöv ytterligare från omgivningen.Åtgärder och uppföljningÖversiktsplanen är vägledande för vad som kan beslutas i senare planläggningoch tillståndsprövning. Exempelvis kan översiktsplanen angeatt efterföljande bindande planering ska ske för att hindra eller begränsamiljöpåverkan.Uppföljningen av den miljöpåverkan som genomförandet av översiktsplaneni realiteten får, kan kopplas till miljömålsarbetet och de befintligatillsyns- och övervakningssystem som finns i Burlövs kommun idag.Utställningshandlingnovember 200975

Sociala konsekvenserEn tryggare miljöArlöv är en del av världen och en del av storstadsmiljön i Sverige. Härfinns otryggheten representerad på många ställen och i olika former ochi varierande grad. Trygghet är inte något man kan se och ta på, inte enmätbar storhet. Den upplevs olika från person till person.Men om man vänder på resonemanget finns det ett antal faktorer somnästan alltid leder till otrygghet: mörka prång, öde gångstigar, att intekunna se vad som väntar runt hörnet, främmande människor med oförutsägbartbeteende, tät och snabb trafik.Det är väsentligt att bygga bort dessa minsta gemensamma nämnare förotryggheten.Ökad integrationÖkad integration kan nås med flera olika medel. Åtgärder inom denfysiska planeringen är några av dem. I en fördjupad översiktsplan reglerasinte sådant som t.ex. tillgänglighet.Det är väsentligt att det byggs bostäder på ett sådant sätt att personer medolika behov och olika ekonomi kan få sina behov tillgodosedda. Genomatt komplettera utbudet av gamla hyresrätter med nya, och genom attkomplettera flerbostadshus med villor och radhus, kan man skapa förutsättningarför flyttkedjor och direkt och indirekt öppna upp för nyaboende på marknaden. Genom att möta behovet av studentbostäder iregionen kan studenter lockas att flytta till Arlöv eller möjliggöra för desom vill, att bo kvar på hemorten när man blir student.Det är viktigt att både barn, funktionshindrade och gamla får plats isamhället. Deras behov måste tillgodoses om integrationen ska öka.Förutom goda bostäder är säkra skolvägar och bra kollektivtrafik ennödvändighet.Samtidigt är det väsentligt att satsa på möjligheterna till en intressantfritid i närområdet. Det finns få saker som är så förenande över generationsgränseroch språkgränser som bad och sommarlivet på en gräsmatta.Därför är det viktigt att Arlöv har kvar sitt bad och satsar på möjligheternaatt grilla i en park och lyssna på musik utomhus.Ett fjärde medel att nå integration via den fysiska planeringen är att hakvar och helst utöka möjligheterna att handla på hemmaplan. Är manmycket ung, gammal eller med dålig ekonomi ska man inte behöva ha bilför att kunna handla för sitt dagliga behov.planförslagetI denna fördjupade översiktsplan för Arlöv har tryggheten varit ettfokusområde (tillsammans med identitet, ökat bostadsbyggande, nyatrafiklösningar, grönstruktur m fl). De flesta fokusområdena samverkaroch de föreslagna åtgärderna stärker varandra.76 Utställningshandlingnovember 2009

Människor sprider trygghet genom att bara finnas till när man cyklarförbi, väntar på tåget eller ska gå och handla på kvällen. Det behövs fönstertända mot stationen och stråket dit. Det behövs också fönster iställetför stora parkeringsytor vid närbutiken och busshållplatsen. En satsningpå stationsområdet är positivt ur trygghetssynpunkt.60-talets planeringsideal med trafikseparering ökade trafiksäkerhetenunder en lång period. Idag, när många inte vågar gå i gångtunnlarna utanspringer tvärs över gatorna, kan fallet bli det omvända. De stora rondellernaoch breda gatorna inbjuder till höga hastigheter. Det är bättre attfå promenera på trottoarer längs gatorna och korsa på övergångsställen.Genom att smala av gatorna och införa andra åtgärder kommer hastighetenatt sjunka och bullret att minska. Då kan man också bygga närmaregatan och nya fönster får även här en positiv, övervakande effekt.När det gäller de motorvägar som kringgärdar Arlöv är det viktigt attsatsa på breda, ljusa gångpassager under lederna.Genom att sätta fasadbelysning på Arlövs vackraste och mest intressantabyggnader uppnår man både en tryggare miljö och ett ökat intresseför kulturbyggnaderna och förhoppningsvis för ett nytt kulturhus ochbadhus. Samtidigt pekar det ut att Arlöv är speciellt - och speciellt brapå vissa saker. Detta ger alla som bor här en speciell identitet. Att veta varman hör hemma, vem man är, ger också det en ökad trygghet.Utställningshandlingnovember 200977

ekonomiska konsekvenserEn ökning av befolkningen i Arlöv innebär ökade skatteintäkter. Fleraav de tillkommande bostäderna kommer att befolkas med barnfamiljer,några blir studentbostäder, andra bostäder för seniorer. I det sistnämndafallet lämnar dessa sannolikt en större bostad som kommer att tas över avunga med barn. Vissa familjer splittras och behöver två bostäder.En hel del av den nya byggnationen kommer att ske på privatägd mark.Men delar av marken vid Burlövs Center samt ytorna vid badet och ut motÅkarp är kommunalägd mark, vilket ger intäkter vid försäljning. Värdetpå detta kan inte uppskattas idag utan är beroende av försäljningstillfällem m.Genom exploateringsavtal och plankostnadsavtal kan intressenter förmåsta på sig vissa kostnader för upprustning av gator, ledningar och grönytor.Omfattningen av detta får avgöras från fall till fall.Kommunen får räkna med att ta kostnaderna för utveckling av t.ex.idrottscentret (Burlövsbadet), vissa gator och restaurering av Kalinaån. Iförlängningen tar intäkterna från badet en del av underhållskostnadernaför anläggningen.En stor samhällsekonomisk vinst som kan uppnås om invånarna kännersig delaktiga i satsningen och uppfattar den som positiv är en störresolidaritet med hemorten som i förlängningen ger ökad trygghet, mindreskadegörelse och ett ökat kvarboende. Denna typ av resonemang är svåraatt åsätta värden. Detta får man se i form av att fler kommer till badet,efterfrågan på bostäder är stor, större intresse för företag att stanna kvaroch att utöka sin verkamhet. Och även indirekt i form av färre insändarei lokalpressen om otrygghet etc.Behov av kommunal serviceUtbyggnaden av ny bebyggelse kommer att ske successivt men under allaomständigheter måste ca 70 förskoleplatser tillkomma i Burlövs kommunföre 2012, huvuddelen i Arlöv. Behovet växer successivt under åren. Omingen utbyggnad av Kronetorpsområdet kommer tillstånd så minskarplatsbehovet efter 2012, samtidigt som elevantalen inom grundskolanökar. I det perspektivet vore det lämpligt med lokaler som kan användasför båda ändamålen/andra ändamål.78 Utställningshandlingnovember 2009

SAMMANFATTNINGSVISDen fördjupade översiktsplanen för Arlöv är tänkt som ett stödi kommunens arbete för att:• Stärka Arlövs identitet• Öka tryggheten i Arlöv• Utveckla grönstråken• Minska barriärerna• Variera bostadsbeståndet• Förstärka den historiska knutpunktenGenom att jobba mot dessa mål, på det sätt som beskrivitshär i planen, hoppas vi kunna förstärka Arlövs existerandekvaliteter, skapa ett tryggare och grönare Arlöv med högretillgänglighet och samtidigt erbjuda en stor variation i bostadsbeståndetför kommunens alla invånare, gamla som unga.Utställningshandlingnovember 200979