STADENS YTTRE Ã RSRINGAR - Falkenbergs kommun

STADENS YTTRE ÅRSRINGARÖversiktlig karaktärisering av bebyggelsensvärden och kvaliteter i FalkenbergUnderlag för planering, underhåll och vårdFalkenbergs museumStadsbyggnadskontoret i Falkenberg2005

Omslagsfoto:Stora bilden: Karta över Falkenberg från 1855.Små bilderna:Överst till vänster: Kv Måsen 13 i Arvidstorp.Nere till vänster: Kv Skålen på Västra Gärdet.Överst till höger: Kv Myran i Herting.Nere till höger: Badhytt på Skrea strand, Knölaberget.Foto Anna-Karin Skiöld 2004.Text och foto kapitlen Inledning, Västra gärdet, Valencia, Arvidstorp, Östra gärdet, Tröingeberg, Herting,Hjortsberg/Kristineslätt, Skrea strand och Slätten Anna-Karin Skiöld 2004.Text och foto områdena Kv Rosen och Stafsinge strand på Västra Gärdet, Kv Svärdet i Arvidstorp, Falkvägenpå Östra gärdet och Nedre Tröingeberg, samt kapitlen Skrea samhälle/Ringsegård, Vinbergoch Skogstorp Christina Thunqvist Svantesson 2005.Redigering och layout Christina Thunqvist Svantesson 2005.Tryckt på Kontorsservice, Falkenbergs kommun. Rättelser införda t.o.m. 4 april 2006.

FÖRORDUnder fyra månader, april – juli 2004, inventerade bebyggelseantikvarie Anna-Karin SkiöldFalkenbergs tätortsbebyggelse. Inventeringen färdigställdes och redigerades av bebyggelseantikvarieChristina Thunqvist under hösten 2005. Området som inventerats är det som ingåri Delöversiktsplanen för Falkenbergs kommun 2005. Arbetet har initierats av Falkenbergsmuseum och Stadsbyggnadskontoret i Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen (länsantikvarien)i Halland samt Landsantikvarien, Hallands länsmuseer. Projektet är samfinansierat mellande tre förstnämnda parterna.Avsikten är att utredningen skall utgöra kunskapsunderlag både vid avvägningar införbeslut om bygglov och som stöd för fastighetsägarna vid vård och underhåll av bebyggelsen.Vidare skall utredningen ligga till grund för rekommendationer i detaljplaner och i delöversiktsplanför Falkenbergs centralort. Arbetet med utredningen ses även som en viktig del avdet mer långsiktiga miljömålsarbetet då inventeringen avses bli ett hjälpmedel för att uppfyllamiljökvalitetsmålen avseende ”God bebyggd miljö”.Någon fullständig kartläggning av bebyggelsen har inte rymts inom projektet. Falkenbergstätort har inventerats och inom denna har därefter ”värde-enhetliga områden” identifierats.Genom att beskriva dessa avser vi att sprida kunskap och förståelse för hur bebyggelsenkommit till, vad som är tidstypiska karaktärsdrag och vad som kan vara viktigt att bevara förframtiden. Utredningsarbetet har inte varit inriktat på enstaka byggnader av stort kulturhistorisktvärde, då dessa av resursskäl avses inventeras och beskrivas i särskild utredning.Sålunda kan åtskilliga fastigheter som inte omnämns i denna utredning ha höga bevarandevärden.De generella rekommendationer som tagits fram i rapporten utgör en sakkunnig bedömningav vad som krävs för att bevara de värden som bebyggelsen har. I delöversiktsplanen ochkommande detaljplaner liksom vid bygglovprövning måste den politiska avvägningen görasav hur säkerställande av värdena skall ske.Vår förhoppning är att rapporten skall bli ett inspirerande, användbart och viktigt underlagför det fortsatta arbetet med bevarande och utveckling av staden.För StadsbyggnadskontoretFör Falkenbergs MuseumMonica Rudqvist Johan Risholm Debbie ThompsonNybyggnadsritning för radhus i kvarteret Rosen, Västra gärdet.

INNEHÅLLÖVERSIKTSKARTA...........................................................................................................VIINLEDNING...........................................................................................................................1BYGGNADSINVENTERINGENS BETYDELSE I PLANERINGEN ....................................... 3VARSAMMA FÖRÄNDRINGAR..............................................................................................5FALKENBERG......................................................................................................................... 61. VÄSTRA GÄRDET........................................................................................................... 111:1. KOMPASSEN OCH DEL AV SKOTET.............................................................................151:2. DEL AV KV SKOTET, RODRET OCH MASTEN.............................................................171:3. MASTEN OCH DEL AV RODRET...................................................................................191:4. STAREN, SVALAN OCH DEL AV TRASTEN, DUVAN, SIPPAN M.FL..........................211:5. DRAGGEN, TROSSEN, SEGLET, RIGGEN, RATTEN OCH DEL AV FLAGGAN..................231:6. OMRÅDET SÖDER OM JÄRNVÄGEN.......................................................................... 251:7. KVARTERET ROSEN 17, radhuslängorna.......................................................................271:8. STAFSINGE STRAND..................................................................................................... 292. VALENCIA........................................................................................................................312:1. KVARTEREN ORMBUNKEN, OLYMPEN OCH DIRIGENTEN................................... 333. ARVIDSTORP OCH DELAR AV INNERSTADEN...................................................353:1. KVARTEREN VINKELN OCH PASSAREN.................................................................... 393:2. KVARTERET ORMEN.................................................................................................... 423:3. TÄLTET 1-4..................................................................................................................... 433:4. MÅSEN 2 OCH 13........................................................................................................... 453:5. KVARTEREN LANTARBETAREN OCH RÄTTAREN....................................................473:6. KVARTERET HERDINNAN........................................................................................... 483:7. DEL AV KV SÅNINGSMANNEN, ODALMANNEN OCH FOGDEN............................. 493:8. KÄRRALYCKAN 4 - 7..................................................................................................... 503:9. KÄRRALYCKAN 1-3 OCH BRATTALYCKAN.................................................................513:10. REPSLAGAREN 16-20.................................................................................................. 523:11. KVARTERET SVÄRDET.................................................................................................534. ÖSTRA GÄRDET / FAJANS.........................................................................................574:1. KVARTEREN PILEN, BÅGEN OCH GRUEBÄCK..........................................................614:2. SLOALYCKAN................................................................................................................. 634:3. VINDILEN 1.................................................................................................................... 654:4. STÖVELN........................................................................................................................ 664:5. KVARTERET LERMARKEN M.FL..................................................................................674:6. KVARTEREN NITEN, NARVA OCH NOTARIEN..........................................................714:7. FALKVÄGEN I N-KVARTEREN.....................................................................................734:8. FAJANS............................................................................................................................755. TRÖINGEBERG..............................................................................................................795:1. FABO-HUSEN..................................................................................................................815:2. ÖVRE TRÖINGEBERG................................................................................................... 835:3. GAMMELS VÄG.............................................................................................................. 865:4. RIMMAREVÄGEN.......................................................................................................... 875:5. FLERFAMILJSHUSEN PÅ NEDRE TRÖINGEBERG................................................... 895:6. NEDRE TRÖINGEBERG.................................................................................................91

6. HERTING........................................................................................................................ 936:1. KVARTERET MAJOREN M.FL.......................................................................................976:2. KV LÖVET, LINSEN, LINDEN, LAMPAN OCH LAGMANNEN.................................. 1016:3. KVARTEREN LÄNSMANNEN OCH LÄDERLAPPEN.................................................1056:4. KVARTERET LUGNET M.FL........................................................................................1076:5. KVARTERET KORALLEN M.FL...................................................................................1096:6. KV KNIVEN, KLIPPAN, KLASEN, KLUBBAN OCH KLINGAN...................................1117. HJORTSBERG / KRISTINESLÄTT.......................................................................... 1137:1. KVARTERET SANDKORNET M.FL.............................................................................. 1167:2. KVARTERET ORDENSBANDET M.FL......................................................................... 1177:3. KVARTERET HJORTEN............................................................................................... 1198. SKREA STRAND........................................................................................................... 1218:1. BADSTUGEKVARTEREN..............................................................................................1258:2. KVARTERET JUNGFRUN M. FL.................................................................................1298:3. HAVSBADSALLÉN: JULLEN, JORDGUBBEN, JÄNTAN OCH JUNGMANNEN...... 1318:4. KVARTEREN JÄNTAN, JUNKERN OCH DEL AV FYREN ........................................1338:5. KVARTERET SNIPAN ..................................................................................................1348:6. KVARTERET LANTERNAN..........................................................................................1358:7. KVARTERET PROPELLERN M.FL..............................................................................1368:8. KV KLYVARBOMMEN, ANKARSPELET, DEL AV DURKEN OCH HYTTEN............1388:9. KVARTERET TULLKRYSSAREN M.FL.......................................................................1399. SLÄTTEN........................................................................................................................ 1419:1. KVARTERET VISAN M.FL............................................................................................1439:2. KVARTERET MARKURELL M.FL................................................................................1459:3. KVARTERET FRUNTIMRET M.FL..............................................................................1479:4. KVARTERET HERTHA M.FL.......................................................................................1489:5. KVARTERET RINGDANSEN M.FL..............................................................................1499:6. OMRÅDET ÖSTER OM SIMMENS VÄG......................................................................15010. SKREA SAMHÄLLE OCH RINGSEGÅRD............................................................15310:1. SKREANÄS, STATIONSSAMHÄLLET........................................................................15610:2. SKREA BACKE.............................................................................................................15810:3. NORRA ÄNGSLYCKEVÄGEN.....................................................................................16010:4. RINGSEGÅRD; rutnätsplanen....................................................................................16211. VINBERGS KYRKBY OCH SAMHÄLLE................................................................16511:1. OMRÅDET KRING VINBERGS KYRKA......................................................................16811:2. HEDVÄGEN I VINBERGS KYRKBY............................................................................ 17111:3. OMRÅDET VID F.D. JÄRNVÄGSSTATIONEN I VINBERGS SAMHÄLLE.....................................17312. SKOGSTORP................................................................................................................17512:1. GAMLA CENTRUM MED VALLMOVÄGEN OCH TULPANVÄGEN............................17712:2. KEDJEHUSEN VID GULLREGNSVÄGEN.................................................................17912:3. ”STRANDHAGA”, sydvästra Skogstorp....................................................................... 181FOTO....................................................................................................................................183TIDIGARE INVENTERINGAR MED KARTOR..........................................................184ÖVRIGA KÄLLOR.............................................................................................................189STADSDELSKARTOR MED VÄRDE-ENHETLIGA OMRÅDEN............................190

ÖVERSIKTSKARTAFalkenberg med stadsdelarna1) Västra gärdet 7) Hjortsberg2) Valencia 8) Skrea strand3) Arvidstorp 9) Slätten4) Östra gärdet / Fajans 10) A: Skrea samhälle och B: Ringsegård5) Tröingeberg 11) A: Vinbergs kyrkby och B: Vinbergs samhälle6) Herting 12) SkogstorpKartor över stadsdelarna med värdeenhetliga områden på sidorna 190-194.VI Stadens yttre årsringar

INLEDNINGSyfte och målsättningInventeringen av Falkenbergs innerstad ärett led i miljömålsarbetet i Halland. År 1999antog riksdagen 15 miljökvalitetsmål somska uppfyllas till år 2020. Ett av delmålenär ”God bebyggd miljö”. Etappmål för bebyggelsenär bland annat att “senast år 2010grundas den statliga och kommunala planeringenpå program och strategier för hurkulturhistoriska och estetiska värden skabevaras och utvecklas” dessutom ska ”denäldre kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsensenast 2010 vara identifierad och ettprogram för skydd av dess värden finnas”.Syftet har varit att få en översiktlig inventeringav bebyggelsen i hela Falkenbergs tätort.Fokus har lagts på något som benämnts ”värde-enhetligaområden”. Områdena uppfyllernågot eller några av följande kriterier:• sammanhängande och enhetligt• kännetecknas av liknande bebyggelse,säregen stadsplan, likartade gatu- ochträdgårdsrum, särpräglade detaljer etc• präglas och karaktäriseras på ett tydligtsätt av en viss tid• kulturhistoriskt värdefullt.Det övergripande begreppet kulturhistorisktvärde kan omfatta- dokumentvärde (så som t.ex. arkitekturhistoria;teknikhistoria eller information omstadens utveckling), och/eller- upplevelsevärdevärde (konstnärligt; upplevelseav tid och kontinuitet; miljömässigt såsom placering i landskapet eller stadsmiljön)- övergipande/förstärkande värden (såsom autenticitet; representativitet eller sällsynthet).Någon dokumentation av enskilda byggnaderhar inte varit avsedd att rymmas inom ramenför detta arbete. Rapporten ska å andra sidankunna ligga till grund för framtida mer djupgåendestudier av Falkenbergs byggnadsbestånd.Målsättningen har varit att få ett kunskapsunderlagför den fortsatta planläggningenoch bygglovshanteringen i kommunen.Områdenas karaktärer har redovisats så attderas fortsatta utveckling och förändring skakunna ske utifrån de förutsättningar somfinns och så att de kulturhistoriska värdenabeaktas. Se vidare avsnitt ”Byggnadsinventeringensbetydelse i planeringen”.Inventeringens syfte är även att fungerasom en kunskapskälla för allmänheten. Genomen ökad kunskap och information omområdens historia, karaktärer och kulturhistoriskavärden underlättas bevarandearbetet.MetodTätorten har delats in i områden, ”stadsdelar”,som därefter har beskrivits var och enför sig. (Avgränsningarna i detta arbete ärutritade med prickad linje på kartorna. Deskiljer sig något från de egentliga stadsdelarnasom fastställts av kommunfullmäktige.)En översiktlig inventering i fält har gjortsparallellt med studier av bygglovshandlingaroch detaljplaner, både äldre och idag gällande.Även äldre foton har studerats. Tyngdpunktenhar lagts vid att åskådliggöra hurtätortsbebyggelsen vuxit fram, när den planladessamt hur den bebyggts. Utifrån dennaövergripande beskrivning har de värdeenhetligaområdena valts ut.Eftersom enskilda byggnader inte har lyftsfram, kan solitära byggnader med höga kulturhistoriskavärden ha utelämnats. Iställethar fokus riktats mot sammanhållande områdenmed tidstypiska karaktärsdrag.ReferensgruppProjektets referensgrupp har bestått av museichefDeborah Thompson, stadsarkitektMonica Rudqvist, planarkitekt Johan Risholm,t.f. landsantikvarie Eivind Claesson/ landsantikvarie Christer Gustafsson ochlänsantikvarie Mats Folkesson.Kv Flaggan på Västra Gärdet.Stadens yttre årsringar — INLEDNING

Inventeringar i FalkenbergDet är överlag få byggnadsinventeringar somhar gjorts i Falkenbergs kommun. År 1991 antogsProgram för kulturmiljövård. Bygd attvårda! gällande hela kommunen. Där ingårett fåtal miljöer från tätorter.Följande tidigare inventeringar över Falkenbergstätort redovisas mer utförligt medkartor på sidorna 184-188:- Bevarandeplanen för innerstaden (1986)- Bevarandeplanen för delar av Herting (1991)- Riksintresset; KN 21 (1987)- Kv. Kyrkan, Prästgården m.fl. Kulturhistoriskundersökning (1989)- Kv Svärdet och Nyckeln. Kulturhistoriskundersökning (1987)- Östra gärdet. Kulturhistorisk undersökningav de äldsta egnahemskvarteren (1995).AvgränsningarDet område som ingår i inventeringen är detsammasom omfattas av Delöversiktsplan förFalkenbergs innerstad 2005.Stadens äldsta del har helt utelämnats. Denredovisas i bevarandeplanen för Falkenbergsinnerstad som antogs av kommunfullmäktigei december 1986. Innerstaden ingår även i ettav Falkenbergs kommuns sex riksintressenenligt miljöbalken. Riksintressets avgränsningarframgår av karta på sidan 187.Bevarandeplanen kompletterades 1989med en kulturhistorisk undersökning avkvarteren Kyrkan och Prästgården, somockså ingår i riksintresset, samt de norrut angränsandekvarteren. Vad gäller bebyggelsendär hänvisas till dessa arbeten. Även stadensindustriområden har medvetet exkluderats.Inventeringen har bara omfattat exteriörer.Interiörer som trapphus m.m. har heltutelämnats. De äldsta egnahemskvarterenpå Herting och Östra gärdet samt kvarteretSvärdet och Nyckeln beskrivs mer utförligt ide undersökningar som nämnts ovan.Värdering och rekommendationerUtifrån den översiktliga inventering somgjorts har områden lyfts fram och värderats.Rekommendationer för den framtidahanteringen och utvecklingen av områdenahar även tagits fram. Denna värdering ärgenerellt hållen. I den framtida bygglovshanteringenkommer särskilda värderingar ochställningstaganden att behöva göras vid varjeenskilt ärende.Förhoppningen är dock att föreligganderapport ska kunna ge riktlinjer för såväl denkommunala handläggningen som den enskildafastighetsägaren.Kvarteret Kastanjen, Västra Gärdet.Stadens yttre årsringar — INLEDNING

4. göra sådana ändringar av byggnadersom innebär att det inreds någon ytterligarebostad eller någon ytterligare lokalför handel, hantverk eller industri.3 § I områden med detaljplan krävs, utövervad som föreskrivs i 1 och 2 §§, bygglov föratt1. färga om byggnader eller byta fasadbeklädnadeller taktäckningsmaterial samtför att göra andra ändringar av byggnadersom avsevärt påverkar deras yttreutseende,2. sätta upp eller väsentligt ändra skyltareller ljusanordningar,4 § Bestämmelserna i 1--3 §§ gäller inte i frågaom nedan angivna åtgärder beträffandeen- eller tvåbostadshus och till dem hörandefristående uthus, garage och andra mindrebyggnader (komplementbyggnader):1. färga om byggnader inom områden meddetaljplan, om byggnadens karaktär därigenominte ändras väsentligt,2. med mur eller plank anordna skyddadeuteplatser i anslutning till bostadshuset,om muren eller planket inte är högre än 1,8meter, inte sträcker sig mer än 3,0 meterut från huset och inte placeras närmaregränsen än 4,5 meter,3. anordna skärmtak över sådana ute­platser som anges i 2 eller över altaner,balkonger eller entréer, om skärmtaketinte är större än 12,0 kvadratmeter ochinte sträcker sig närmare gränsen än 4,5meter,4. uppföra högst två komplementbyggnaderi omedelbar närhet av bostadshuset,om byggnadernas sammanlagda byggnadsareainte är större än 10,0 kvadratmeter,taknockshöjden inte överstiger3,0 meter och byggnaderna inte placerasnärmare gränsen än 4,5 meter.6 § Kommunen får för ett område som utgören värdefull miljö bestämma att bygglovkrävs för att1. inom områden som inte omfattas av detaljplanutföra sådana åtgärder som avsesi 3 § första stycket 1,2. inom områden med detaljplan färga omen- eller tvåbostadshus och komplementbyggnader,3. underhålla sådan bebyggelse med särskiltbevarandevärde som avses i 3 kap. 12§.Kommunen får, i områden som utgör envärdefull miljö eller i områden för vilkaområdesbestämmelser utfärdats, bestämmaatt bygglov krävs för att utföra sådanaåtgärder som avses i 4 § andra stycket 1och 2.Kv Niten, Östra Gärdet.Foto C. ThunqvistStadens yttre årsringar — INLEDNING

VARSAMMA FÖRÄNDRINGARGenerellt sett har all bebyggelse som uttryckersin tids tankar och ideal ett kulturhistorisktvärde. En hållbar utveckling förutsätteratt man ser varje enskild byggnads förutsättningaroch kulturhistoriska värde som entillgång. Förändringar av byggnadsbeståndetsker kontinuerligt och ska fortsätta göra såäven i framtiden. Det gäller dock att varjeförändring underordnar sig och anpassas tilldet befintliga.Ett hus detaljer har stor betydelse för helhetsintrycket.Det är ofta genom byggnadsdetaljernasutformning som husen har smyckatsoch fått ett speciellt uttryck.Tilläggsisoleringar som blev vanliga från1970 och framåt döljer husens ursprungligaexteriörer. Genom nya fasader minskas taksprångenoch fönstren får en mer indragenplacering med djupare nischer vilket bådeleder till ett nytt exteriört uttryck och mörkarelägenheter. De djupa fönsternischerna kanäven öka bullernivåerna i lägenheterna genomatt ljudvågorna hålls kvar på ett mindreutrymme.Fönstren är en viktig del av husen. Olikatider symboliseras av olika fönsterutformningargällande poster, spröjsverk, materialoch färgsättning. Tidigare var fönsterglasettunnare. Det valsade glaset var det dominerandefrån 1930. Mycket av det fönsterglassom sätts in idag, både i nya och gamla hus,är ett så kallat floatglas som ofta är flera millimetertjockare vilket gör att ljuset reflekterasmot ytan och därigenom skapar ett nyttfasaduttryck. Det är ofta att föredra att renoveragamla fönster, men om de måste bytasut så bör de nya göras likt de gamla både vadgäller material och utformande.Ett hus entré är viktig för dess karaktär.Tiden fram till 60-talet karaktäriseras avhantverksmässigt tillverkade portar, ofta meden kombination av trä och glas.Entréernas portar, inramningar, eventuellaskärmtak och armatur utgör en helhet som ärviktiga att bevara. Idag är det tyvärr relativtsällsynt med entréer som har kvar de ursprungligaportarna. Många har bytts ut motaluminiumdörrar som avviker från husetsövriga arkitektur. Ett par fina exempel finnsdock utmed Holgersgatan invid Stortorgetoch i fastigheten Vinkeln 1 vid Holgers plandär dörrarna i trä och glas är bevarade.Vänster: Holgersgatan 12. Höger: Vinkeln 1.En annan viktig detalj på både enfamiljs- ochflerbostadshus är balkongerna. Utformandetav balkongfronterna är en viktig del av denarkitektoniska karaktären.I sammanhållande och enhetliga grupphusområdenmåste hänsyn tas till hela området.Vid förändringar går det inte bara att se tilldet enskilda huset utan hänsyn måste tas tillhur helhetsintrycket påverkas. Till exempelmåste större hänsyn tas till hela området vidförändringar av kedjehusen på Slätten än vadsom behöver göras vid ingrepp på heterogenavillabebyggelsen i östra delen av Hjortsberg.Stadens yttre årsringar — INLEDNING

FALKENBERGDen befintliga bebyggelsen är ett resultat avsamhällets utveckling. Genom att studerastadsplaner och byggnader kan mycket aven stads historia utläsas. Den nationella ochlokala bostadspolitiken, industrialiseringensom lett till att flera stora företag etableratsi Falkenberg, befolkningsutvecklingen, bilismenoch dragningarna av riksvägarna samtjärnvägens intåg och ändrade sträckning istaden är några av de faktorer som lett till attstaden idag ser ut som den gör.För att få en förståelse för de kommandeområdesbeskrivningarna följer nedan enkortfattad och översiktlig beskrivning avFalkenbergs utveckling under 1900-talet. Decenniernasårsringar går att utläsa i stadensbebyggelse.StadsplanerDen första stadsplanen för Falkenberg utformades1841. Tidigare samma år hade enstadsbrand ödelagt stora delar av staden vilketföranledde upprättandet av en regleringsplan.Den andra regleringsplanen utformades1899. Planen omfattade fortfarande enbartstaden väster om Ätran.Falkenberg expanderade i snabb takt runtsekelskiftet 1900 och en ny regleringsplan,omfattande större områden, ansågs snartvara nödvändig. 1906 års stadsplaneförslag,utarbetad av Nils Gellerstedt, kom attinnefatta Västra gärdet, inägo- och utmarksjordarnasamt den västra delen av Herting.Gellerstedt var inspirerad av den medeltidastadsplanen med dess slingrande gator. KvarterenMälaren och Tegelbacken, som följerÄtrans östra strand, är ett resultat av Gellerstedtsförslag. Planen fastställdes 1915 menHertingområdet undantogs bland annat pågrund av tegelbrukets nyttjande av området.Innan den första stadsplanen för Hertingfastställdes 1932 bebyggdes kvarteren Mälaren,Tegelbacken, Mältaren, Plantérlyckanoch Ryggåsen med egnahemsvillor. Det råddestor bostadsbrist i Falkenberg och redan 1898hade det funnits planer på att upplåta tomterför egnahemsbyggande. Nya stadsplaner upprättadespå 1930-talet på grund av flyttningenav järnvägen.Kommunens utvidgningÅr 1907 inkorporerades Herting med Falkenbergsstad. Skrea hade invändningar motdetta eftersom de då förlorade skatteintäkternafrån laxfisket i Ätran. År 1936 inkorporeradesArvidstorp med Falkenbergs stad.Falkenberg hade under lång tid motsatt sigdetta på grund av ökade utgifter. Stadens utvidgadesnu västerut. År 1951 inkorporeradesSkrea med Falkenberg.Måsa-Brittas stuga vid Arvidstorpsvägen.Foto Severin Nilsson (1846 - 1918).I början av 1950-talet skedde omfattandekommunsammanslagningar i Sverige. Antaletkommuner reducerades från cirka 2500 tillomkring 1000 sk storkommuner. Nästa kommunreformsker 1971 då knappt 300 kommunblockbildas. Falkenbergs stad går dåsamman med sex landskommuner och bildarnuvarande Falkenbergs kommun.NäringslivStadens näringsliv har haft stor betydelse fördess utveckling. En av de tidigaste industriernavar tegelbruken. De leriga markerna iFalkenberg gav goda förutsättningar för tegelproduktion.Fajans tegelbruk, som senaregav namn till området Fajans, lades ner 1974.På Herting låg Falkenbergs tegelbruk som varigång fram till 1986. Även Falkenbergs Ångsågmed dess plankagård hade stor betydelseför Falkenbergs tidiga utvecklingStadens yttre årsringar — INLEDNING

Ett flertal stora industrier med många anställdahar lett till en befolkningsökning ochett stort behov av bostäder under de senaste100 åren. AB Falkenbergs Valskvarn, HallandsLantmäns Centralförening och FalkenbergsMek Verkstads AB som alla förladesvid Ätrans mynning är några av de företagsom betydde mycket för stadens industriellauppgång under tidigt 1900-tal. Under mellankrigstidenetablerades stadens skoindustrisom då hade cirka 250 anställda.Under efterkrigstiden började en högkonjunktur.Efter varvets start 1946 växte Falkenbergsom industristad.ASEA, senare Glasfiber, köpte mark iFalkenberg för att uppföra Skandinaviensenda glasfiberfabrik år 1960. Fabriken byggdes1962 på östra sidan om Ätran. Kravet påhamnläge medförde att det fina grönområdet”Gröningen” fick offras. Förutom det hamnnäraläget efterfrågade företaget bostädertill sina anställda. Sammanlagt byggdes femflerbostadshus under kort tid åt företagetsanställda i kvarteren Linsen och Lagmannenpå Herting. Fortfarande benämns de ”glasfiberhusen”.Fabriken lades ner på 1990-talet.Som mest arbetade 500 personer på företaget.På 1970-talet byggde Vin & Spritcentralenen anläggning, numera också nedlagd, vidSkrea strand.BefolkningFrån att ha haft omkring 4000 invånare ibörjan av 1900-talet så hade antalet tiodubblatstill sekelskiftet 2000. Denna kraftigabefolkningsutveckling beror inte bara på attkommunen har utvidgats geografiskt utanäven på tätortens betydande expansion underdessa hundra år.Bostäder och byggandeFrån slutet av 1800-talet började Falkenbergväxa i snabb takt. Från att ha varit en litenstad utmed Ätrans västra strand började nunya områden planläggas. I takt med stadensindustrialisering växte nya stadsdelar somVästra gärdet, Herting och Östra gärdet framoch staden kom att ligga på båda sidorna avÄtran.Staten inrättade en egnahemslånefond1904. Fonden skulle möjliggöra för människoratt skaffa en egen bostad och denrådande bostadsbristen skulle byggas bort.Sammanhängande egnahemsområden börjadeplanläggas i städerna. I Falkenberg finnsegnahemsbebyggelse framför allt på Herting,Västra gärdet och Östra gärdet. Byggandetav egnahem satte i gång på allvar efter förstavärldskriget. Statens byggnadsbyrå gav uttypritningar för husen. Dessa typritningarBefolkningsutvecklingen i Falkenberg under 1900-talet.Stadens yttre årsringar — INLEDNING

anpassades senare efter regionala skillnaderoch byggnadstraditioner.År 1933 tillsatte den socialdemokratiskaregeringen en bostadssocial utredning för attkartlägga och åtgärda landets bostadsförhållanden.Funktionalismen som introduceradesi Sverige genom Stockholmsutställningen1930 kritiserade den tätbebyggda staden ochde trånga bostäderna. Genom nya sundarehus skulle folkhälsan förbättras. De ljusputsadefunkishusen som uttryckte enkelhet ochstilrena former blev vanliga. Många exempelpå denna typ av bebyggelse går att se i Falkenberg,bland annat öster om Strandvägenpå Herting, längs Södergatan på Västra gärdetoch utmed Alegränd i närheten av järnvägsstationen.och sadeltak placerade kring gemensammagårdar och med tillgång till lekplatser, skolaoch närbutik karaktäriserade bostadsbyggandeti Sverige från 1940-talet och framåt.Ett tydligt exempel på detta är de förstaflerfamiljsbostäderna på Herting som stodklara 1952. Där uppfördes under kort tid tolvstycken trevåningshus. De nya lägenheternaerbjöd mer rymliga och sunda boendeförhållanden.Villkoren för egnahemslån enligt Kungligabyggnadsstyrelsen 1956 var att en enplansvillaskulle innehålla minst tre rum och kökoch ha en minimiyta av cirka 70 kvadratmeter.Lägenhetsytan fick inte överskrida 125kvadratmeter om inte särskilda förhållandenkrävde detta. Belåningsvärdet kunde till 90%täckas av lån mot inteckning i fastigheten.Resten fick byggaren bekosta själv. Av lånetbestod vanligen 50% av ett bottenlån ochåterstående del av egnahemslånet som innehöllen ränte- och amorteringsfri del. Familjermed låg inkomst och flera barn kunde fåårliga så kallade familjebostadsbidrag för attminska bostadskostnaderna.Kvarteret Passaren vid järnvägsstationen.Efter andra världskriget rådde det ekonomisktillväxt och en pågående strukturomvandlingi landet ledde till ett uppåtgående inom byggsektorn.På 1950-talet rådde en stor bostadsbristi Sverige och så även i Falkenberg. Ettstort behov av byggande fanns och i Falkenbergstartade Stiftelsen Hertingbostäder, detnuvarande FaBo. Bostadsmarknaden ”socialiserades”och staten gav förmånliga lån tillbyggnation. Byggandet präglades till stor delav välfärdspolitiken. Bostaden ansågs vara ensocial rättighet. Allmännyttiga bostäder förmindre bemedlade började uppföras. Grannskapsenhetermed bostadshus i tre våningarTypritning för enplansvilla, arkitekt S.A.R. BirgerBorgström. Ur Villabyggarboken 1945.Egnahemsvillor uppfördes vanligen sommonteringsfärdiga hus efter typritningar.Beställaren hade ofta begränsade ekonomiskaförutsättningar och ett monteringsfärdigt kataloghusvar det billigaste alternativet. FrånStadens yttre årsringar — INLEDNING

1900-talets början etablerades ett flertal företagsom specialiserade sig på prefabriceradvillaarkitektur. Två framstående företag varBoro-hus och AB Svenska Trähus. De gav utkataloger med presentationer av olika hustyper.Ritningarna inkluderade även inredningarsom garderober, kök och skåpsdetaljer. Demonteringsfärdiga husen omfattade allt frånmindre enfamiljshus till stora flerfamiljshus.Aktiebolaget Svenska Trähus i Stockholm anlitadeframstående arkitekter men hade ocksåeget arkitektkontor. Boro-hus var ett småländsktföretag som från producerade villorfrån 1922. Kataloghus finns på många platseri Falkenberg. De ovan nämnda företagenfinns representerade med hus bland annatutmed Skepparegatan på Västra gärdet.De stora kommunsammanslagningarna iSverige 1952 ledde till ett ökat byggande avmedborgarhus och folkets hus. Det uppkomäven ett ökat behov av nya kommun- ochstadshus. Denna tendens är tydlig i Falkenberg.År 1953 invigs Folkets Hus vid Stortorget.Stadens nya stadshus står färdigt 1959efter ritningar av arkitekt Lennart Tham.År 1965 inleddes det statligt styrda miljonprogrammet.Regeringen hade tagit beslutom att en miljon bostäder skulle byggas inomen tioårsperiod. Under 1960-talet byggdeStiftelsen Hertingbostäder 370 nya lägenheteri staden. Bland annat byggdes hyreshusi kvarteret Relingen på Västra gärdet och iSloalyckan på Östra gärdet. Storskaliga byggenmed högt tempo resulterade i enhetligahus. Detta var bland annat ett resultat avlånetaken från staten och den ökade bostads-Överst: Folkets hus vid Stortorget.Under: Stadshuset vid Rådhustorget.Stadens yttre årsringar — INLEDNING

isten. Många förknippar miljonprogrammetmed hyreshus i tre eller fler våningar,men ungefär en tredjedel av det byggnadsbeståndsom uppfördes under denna tid varsmåhus.Halland var ett av de län i Sverige där andelenbostäder i småhus översteg flerbostadshusen.I Falkenberg, som har en övervägandedel småhusbebyggelse, är detta tydligt. Frånslutet av 1960-talet och under 1970-talet skeren markant ökning av villabyggandet. Storadelar av Västra gärdet, Hjortsberg och helaSlättenområdet bebyggdes med villor.Vid kommunsammanslagningen på 1970-talet gick de före detta småkommunernasallmännyttiga bostadsföretag samman ochbildade Falkenbergs Bostads AB. Det nyabolagets första projekt blev två hus på Hallanäsgatanoch 70 lägenheter på Tröingeberg.ROT-bidrag. Förkortningen står för reparation,ombyggnad och tillbyggnad. Befintligabyggnader började byggas om i högre rad.Exempel på det går att se i kvarteret Kompassenoch delar av Skotet på Västra gärdet där1940-talshusen år 1985 genomgick omfattandeförändringar som bland annat omfattadetilläggsisoleringar och fönsterbyten.Byggandet tog dock fart igen och under1980-talet byggdes bland annat ett flertallägenheter i kvarteret Repslagaren i innerstadensamt i kvarteret Eldonet på Hjortsberg.I början av 1990-talet satsades det stort påområdet norr om den gamla E6:an. Då byggdesdär över 200 lägenheter i en ny stadsdel,benämnd Falkagård.De svenska stadskärnorna genomgick omfattandeförändringar under 1960- och -70-talen.Även i Falkenberg genomgick centrum ensanering. Centrumvaruhus som Domus ochcentrala parkeringshus fick ersätta den äldrekvartersbebyggelsen.Efter 1970-talets energikris stagnerade byggbranschen.Regeringen stimulerade marknadenpå 1980-talet genom att införa ettÖverst: Det tilläggsisoleradekvarteret Kompassen på Västragärdet.Till vänster: Villor på Slätten,Spelmannen 4 - 7.10Stadens yttre årsringar — INLEDNING

10. SKREA SAMHÄLLE OCH RINGSEGÅRDSkrea samhälle utgörs av en långsträckt bostadsbebyggelse belägen ungefär mellan Hansagårdscamping i sydväst och Falkenbergs golfklubb i nordöst. Bostadsområdet Ringsegårdangränsar i söder.Enenvägen vid Skrea backe sedd från Skreavägen.Huvudbyggnaden till gården Ringsegård, som flyttadesut från Skrea by vid laga skiftet på 1850-talet.Från Skrea kyrka i öster går Skreavägen, dengamla landsvägen som kallades Göteborgsvägen,in till Falkenberg. Norr om kyrkan låggamla Skrea by, vars ägor skiftades i sambandmed kyrkbygget 1856. Skrea socken ochkommun omfattade då hela Hertingområdetoch Skrea strand. Söder om kyrkan går idagväg 767, tidigare E6:an, som delar samhället ien nordlig och en sydlig del.I norr finns bostäder, kyrka, förskola ochlågstadieskola, och i syd olika bostadsområden.Söder om väg 767 löper järnvägen mellanGöteborg och Malmö. Kring den nu rivnajärnvägsstationen växte en samlad bebyggelsefram under decennierna runt förra sekelskiftet.Mellan järnvägen och stranden byggs kontinuerligtnya områden ut med i första handvillor på gammal jordbruksmark. Närmastebutiker och serviceinrättningar ligger påHjortsberg.Skrea kommun var före 1900-talet glestbefolkad. Jorden var mager och missväxtårvar vanliga. Tång som fick hämtas från strandenenligt bestämda regler användes somgödningsmedel. Märgel, d.v.s. kalkhaltig lera,Stadens yttre årsringar — 10. Skrea samhälle och Ringsegård153

grävdes upp och användes som jordförbättring.Under 1900-talets första hälft utfördesen omfattande skogsplantering för att bindaflygsanden.Förutom av jordbruk försörjde sig befolkningenav fiske och arbete på tegelbruket ochångsågen/plankagården på Herting. Från1900-talets början tillkom stenbrytning somen betydelsefull näring. Den mest intensivatiden var åren före första världskriget. Dåarbetade 40 – 50 man vid det största brottetbeläget nära Mannaberg, det s.k. Bolagsberget,hos företaget Granit AB Kullgrens Enka.Stenen skeppades till Danmark, England ochTyskland och användes bl. a. i Falkenberg tillhusgrunder och som kant- och gatsten. Idagpåminner busshållplatsen Stenbrottet omverksamheten.Stenhuggarna organiserade sig tidigt fackligt.1903 gick Falkenbergs första 1 maj-demonstrationfrån Skrea järnvägsstation in till staden.Dessutom bildades skytteförening ochmusikkår. Innan Folkets Hus byggdes 1930hölls mötena i gården Prästaliden nordvästom samhället. Nykterhetslogen Syskonkedjanföregick fackföreningen och hade mångamedlemmar.Hertingområdet, med Falkenbergs tegelbruk,det s.k. Kungslaxfisket och inkomsternafrån tullbron, inkorporerades med Falkenberg1908. Förlusten blev svår för Skrea, sommiste 40% av sina skatteintäkter. Gränsvägeni nuvarande Skrea strand har sitt namn efterden gräns mellan Skrea kommun och stadenFalkenberg som då uppkom. 1943 övergickäven Skrea strand till Falkenberg. Vid kommunreformen1952 uppgick hela Skrea iFalkenbergs kommun.Ovan till vänster: Folkets Hus byggdes år 1930 vidHögalundsvägen i stationssamhället. Foto från 1932.Ovan till höger: Utsikt mot gård sydväst om kyrkan.Till vänster: Stengrunden till det gamla skolhusetfrån 1890-talet, troligen lagd av sten huggen i trakten.Numera används byggnaden som förskola.154 Stadens yttre årsringar — 10. Skrea samhälle och Ringsegård

Olika sorters hus i Ringsegårds utkanter.Bebyggelsen i Skrea samhälle är till störstadelen heterogen. Moderna villor har tillkommiti områden med äldre bebyggelse och nyavillaområden med olika sorters typhus växerfram på tidigare obebyggd jordbruksmark. Denya tomterna ligger ofta längs återvändsgator.Husens storlek, arkitektur och placeringpå tomterna varierar. Två områden, Rydbergstorpfrån 1970-talet, söder om järnvägen, ochdet nybyggda med flerbostadshus norr omÄngslyckevägen, har enhetlig bebyggelse.Generella rekommendationer vid framtidabebyggelseutveckling är att rester av degamla stenbrotten bör uppmärksammas ochvärnas. Vid restaureringar av äldre hus bören återgång till det ursprungliga utseendetbeträffande fasadmaterial, fönster, dörrar ochfärgsättning eftersträvas.Fyra värdenhetliga områden har valts ut.Värdeenhetliga områden i Skrea samhälle - Ringsegård — karta sid 1931. Skreanäs; stationssamhälletOmkring Skreas rivna stationshus finns rester av äldre kulturhistoriskt intressant bebyggelsetillsammans med nyare villor. Den samlade tätortsbebyggelsen utgör en länk till Skreas historiaoch samhällsutveckling.2. Skrea backeNorr om Skreavägen, omkring Golfvägen, finns bostadsbebyggelse från 1940-talet och framåt.Villorna är vackert belägna och många har väl bevarade exteriörer.3. Norra ÄngslyckevägenNybyggda flerfamiljshus i två våningar, uppförda enligt ett program för låga byggkostnader.4. Ringsegård; rutnätsplanenEtt variationsrikt bostadsområde där den äldre delen har en rutnätsplan som ger struktur.Stadens yttre årsringar — 10. Skrea samhälle och Ringsegård155

10:1. SKREANÄS, STATIONSSAMHÄLLETSkrea stationshus är numera rivet. Det lågnordöst om järnvägsövergången och liknadede andra stationshusen i trakten, t.ex iSlöinge och Heberg. Stationen kallades Skreanäsoch gav namn åt den omgivande bebyggelsen.En banvaktsstuga sydöst om denf.d. järnvägsstationen är fortfarande mycketvälbevarad. Norr om järnvägen ligger SkreaIdrottsplats från 1945.Många av de äldre bostadshusen i områdetpå båda sidor om järnvägen finns kvar idagoch vissa är väl bevarade.Ett hus vid Albertinavägen flyttades frånStorgatan i Falkenberg i början på 1900-talet.På denna gård, den Möllerska gården, höllslaxauktionerna som avbildades på RobertLundbergs kända målning. Ett litet pensionatmed matservering fanns också i huset. ISkrea innehöll byggnaden en tid telefonstationen.Den förestods av Jenny Wingren somJennys väg är uppkallad efter.Järnvägsövergången från norr.Verandan på huset vid Albertinavägen.Skrea stationsväg från nordost.156 Stadens yttre årsringar — 10. Skrea samhälle och Ringsegård

Utefter Jennys väg mot Mannabergs sluttningbodde många av Skreas stenhuggare.Flera av de gamla husen har grunder muradeav huggen sten från trakten. I närheten, vidHögalundsvägen, ligger det tidigare FolketsHus från 1930 som numera är inrett till bostadoch konstnärsateljé.Fram till 1980-talet hade Skrea Cementgjuteritillverkning och försäljning av trädgårds­plattor i området. Där finns också ett gammaltgrustag.Nordväst om Skrea Stationsväg finns tvärgatormed villor från 1960- och -70-talen.För området sydost om Skrea stationsvägoch sydväst om järnvägen upprättades enbyggnadsplan 1982, ritad av Hans Törngrenpå Plankonsult AB, som gav plats åt nyarevillor. De nya tomterna och byggnadernasplacering har anpassats till naturområdenaoch till de äldre husen.Ovan: F.d. Folkets Hus. Se även foto på s 154.Till höger: Jennys väg. Under till vänster: Husnorr om järnvägen. Under till höger: Hilmas väg.Värdering och rekommendationer Skrea stationssamhälleDe äldre husen i stationssamhället utgör en tidig tätortsbebyggelse som berättar omSkreas historia och samhällsutveckling. Tomter för nyare hus har passats in med hänsyntill den äldre bebyggelsen.Vid restaureringar av de gamla husen bör en återgång till ursprungligt utseende eftersträvas,i synnerhet beträffande fasadmaterial, fönster, dörrar och färgsättning. Tillbyggnaderbör harmoniera med den äldre arkitekturen. Vissa av de välbevarade husenbör dokumenteras utförligt, t.ex Albertinavägen 4 och banvaktsstugan på Skrea 3:3 (pånorra sidan av järnvägen).Stadens yttre årsringar — 10. Skrea samhälle och Ringsegård157

10:2. SKREA BACKEBebyggelsen i Skrea backe består av enfamiljshusfrån 1940-talet och framåt, varav fleraär välbevarade med tidstypisk arkitektur ochkaraktäristiska byggnadsdetaljer.Husen ligger glest på stora tomter meduppvuxna trädgårdar, orienterade symmetriskti förhållande till Golfvägen, mot vilkende flesta har entrén. Backen sluttar åt sydvästmed utsikt över jordbrukslandskapet ner mothavet. Golfvägen går genom området upptill golfbanan i norr. Två tvärgator, Engbergsväg och Enevägen, går sydöst från Golfvägenoch binds samman av Stigen. Området får entrapetsformad plan som smalnar av åt norr.Parallellt med Skreavägen löper en gångvägmed björkallé till kyrkan.I korsningen Skreavägen – Golfvägen lågtidigare en livsmedelsbutik. Idag finns i husetGolfvägen från sydväst.158 Stadens yttre årsringar — 10. Skrea samhälle och Ringsegård

verksamhet med uthyrning av hytter för övernattning.De flesta hus sydöst om Golfvägen är uppfördaefter en avstyckningsplan från 1945,som även omfattade Skrea stationssamhälle.Husen nordväst om Golfvägen ingår i ett områdesom för närvarande omfattas av planarbeteför nya bostäder väster om den äldrebebyggelsen.Den f.d. livsmedelsbutiken.Värdering och rekommendationer Skrea backeI Skrea backe finns villor från flera decennier. Husens volym och placering på tomternaär ändå samstämda och området ger ett enhetligt intryck med höga miljömässigavärden.Det är önskvärt att de enkilda husen behåller sina tidstypiska utseenden. Tillbyggnaderbör placeras åt husens baksidor. Nya hus bör inordna sig områdets befintliga byggnadsplanbeträffande volym och läge på tomten. Färgsättningen bör anpassas till denbefintliga bebyggelsen.Stadens yttre årsringar — 10. Skrea samhälle och Ringsegård159

10:3. NORRA ÄNGSLYCKEVÄGENVid Ängslyckevägens slut finns ett nybyggtområde med flerbostadshus i två våningar.De sex vinkelbyggda husen ligger på en ängvid ett skogsbryn väster om ett gammalt stenbrott,avskilda från Ängslyckevägen av garageoch gräsmattor. Inflyttning skedde våren2005. I området finns möjlighet till ytterligareutbyggnad.Detaljplanen från 1991 ritades av arkitektKjell Pihl på K-konsult syd AB i Halmstad.Den angav totalt 52 lägenheter och ett daghemmed två avdelningar som avsågs betjänahela Skreaområdet. Husen skulle ligga igrupper om fem hus vardera kring en gård.Bygglov beviljdes 1992. Det dröjde emellertidöver tio år innan bygget kom igång, eftersomFrån nordväst.160 Stadens yttre årsringar — 10. Skrea samhälle och Ringsegård

efterfrågan på bostäder var för låg i början på1990-talet. Daghemmet utgick ur planen dådet visade sig att den tilltänkta tomten var förliten.Exploateringen övertogs av Skanska somen del i deras s.k. BoKlok-koncept tillsammansmed Ikea. BoKlok syftar till att byggatrevliga bostäder i god kvalitet till en låg kostnad.Flerfamiljshus finns i två utföranden:Tallbackens ”Älmhult” med vad man kallartraditionell exteriör, och ”Helsingborg” medfunkisinspirerad arkitektur för stadsmiljö.Varje hus har sex lägenheter; en tvåa, en treaoch en fyrarummare per våningsplan. Lägenheternai bottenvåningen har uteplatser ochde i övervåningen har balkonger och entréermed loftgång. Höga spröjsade fönster ochsadeltak med skorstensliknande ventilationsrörger husen en vertikal prägel. Alla hus ochgarage är målade i samma ockragula färgmed vita snickerier och gröna dörrar. Takenär täckta med röda betongpannor.Husen ägs av FaBo och lägenheterna ärhyresrätter.Värdering och rekommendationer norra ÄngslyckevägenOmrådet uppmärksammas här för sin enhetliga arkitektur från det tidiga 2000-taletoch för en ambition att erbjuda välplanerade lägeheter till låga boendekostnader.Det är dock för tidigt att uttala sig om vilka värden som kan hotas och som bör bevaras.Stadens yttre årsringar — 10. Skrea samhälle och Ringsegård161

10:4. RINGSEGÅRD; rutnätsplanenRingsegård är ett småhusområde belägetsöder om Strandvägen. Den äldre delen, somgenomkorsas av smala körvägar i ett rutnätssystem,ligger i ett skogsparti strax nordöstom Marstensvägen. Genom de bevaradeskogsområdena löper gång- och cykelvägar. Iutkanterna ligger de gamla gårdarna Åstorp,Ringsegård och Lilla Hansagård tillsammansmed nya större villor. På slättlandet i anslutningtill Ringsegård planeras och byggs nyavillaområden.Bebyggelsen är heterogen med en blandningav små och stora hus, i de flesta fall på storatomter som har uppvuxna trädgårdar medhöga träd och buskar. De äldsta husen ärtroligen torp från 1800-talet varav många ärvälbevarade. Därefter finns bostadshus ochfritidshus från de flesta tidsperioder fram tillidag. Många av fritidshusen är ombyggda föråretruntboende. Nya villor växer upp, förutompå jordbruksmarken i områdets utkanteräven på tomter mitt i den äldre bebyggelsen.Korsningen Gräshoppsvägen - Svärmarevägen medbusshållplats, anslagstavla och postlådor.Blåvingevägen.162 Stadens yttre årsringar — 10. Skrea samhälle och Ringsegård

Svärmarevägen.En avstycknings- och byggnadsplan från1984, som ritades av ingenjör Hans Törngrenpå Plankonsult AB, angav 105 nya tomtplatservarav 50 obebyggda i områdets sydöstradelar. Då utgjordes bebyggelsen främst avfritidshus och avsikten var att öka andelenhelårsbebyggelse. Det var viktigt att behållaskogen eftersom den utgörs av s.k. skyddsskog,som behövs för att binda sanden. Tomtplatseri skogsområde föreslogs med störreareal än övriga och skogsbryn och grönområdenskulle bevaras.Ekoxevägen.Blåvingevägen - Svärmarevägen.Grannar på varsin sida om Furulundsvägen.Stadens yttre årsringar — 10. Skrea samhälle och Ringsegård163

Värdering och rekommendationer Ringsegård; rutnätsplanenRingsegård är vackert beläget vid havet och har en varierad och rolig bebyggelse medinslag från alla 1900-talets skilda byggnadsstilar. De olika husen kan samsas i områdettack vare de förhållandevis stora tomterna som ger rymd och den höga växtlighetensom avskiljer och ger skydd. Byggnadsplanen med de smala körvägarna i rutnätssystemsom tillåter förbipassering är viktig för upplevelsen av ett sammanhållet bostadsområde.Gångstigarna i skogspartierna tillför området stora miljökvalitéer.Den betydelsefulla skogen i området är redan skyddad och bör även fortsättningsvisvärnas. Skogspartiet på Ringsegård 11:2, mellan Glasvingevägen – Fjärilsvägen ochFurulundsvägen, bör inte bebyggas. Slättlandet mellan Marstensvägen och havet börheller inte bebyggas.Ny heterogen villabebyggelse i Ringsegårds övriga utkanter bör om möjligt också hastora tomter i förhållande till byggnadsytan. Då nya villor byggs inne i området, ellerfritidshus byggs om för permanentboende, bör samma proportioner beaktas och denya byggnaderna anpassas till de befintliga. Den höga växtligheten inne på tomternabör om möjligt bevaras.Det är önskvärt att de olika husen behåller sin individuella byggnadsstil beträffandefasadmaterial, taktäckning, fönster, dörrar, övriga detaljer samt färgsättning.164 Stadens yttre årsringar — 10. Skrea samhälle och Ringsegård

FOTOInventeringens digitala foton finns på CD hos Falkenbergs museum och på Stadsbyggnadskontoreti Falkenberg.Stadens yttre årsringar — Foto183

TIDIGARE INVENTERINGAR MED KARTORFalkenbergs kommun:Falkenberg – stad att bevara. Populärutgåva av bevarandeplanen för Falkenbergsinnerstad (1991)Bevarandeplanen antogs av kommunfullmäktige 1986. Den bygger på en total byggnadsinventeringsom utfördes 1982 av Hallands länsmuseer, Landsantikvarien. (D.v.s.alla byggnader inom det avgränsade området inventerades.) Se karta sid 185.Utvalda hus är klassade enligt:• Byggnadsklass 1: Byggnad av större kulturhistoriskt värde, som inte får förändrasexteriört. (Rött på kartan.)• Byggnadsklass 2: Byggnad av större kulturhistoriskt värde, vars yttre form ochallmänna karaktär ej får förvanskas. (Rödrutigt på kartan.)• Miljöbeteckning M: Område av särskilt kulturhistoriskt värde och av stor betydelseför stadsbilden. Beteckningen omfattar även gator, torg och platser. (Blått påkartan.)Falkenbergs kommun och Hallands länsmuseer, Landsantikvarien:Förslag till bevarandeplan: Herting. Kv Mälaren, Mältaren, Planterlyckan,Ryggåsen och Tegelbacken. (1993)Bevarandeplanen för delar av Hertingantogs av kommunfullmäktige 1993. Underlagetär en total byggnadsinventeringoch kulturhistorisk undersökning somLandsantikvarien utförde 1984. Rapportenredogör för områdets kulturhistoriskavärden och hur de bör bevaras. Materialetär avsett som underlag vid planfrågor iområdet.Resterande delar av Herting utgör värdeenhetligaområden i “Stadens yttre årsringar”,se sidorna 93 - 112.184 Stadens yttre årsringar — Tidigare inventeringar med kartor

Stadens yttre årsringar — Tidigare inventeringar med kartor185

Riksintresse:1987 blev Falkenbergs innerstad utsedd av regeringen till riksintresse enligt dåvarandenaturresurslagen, nuvarande miljöbalken. I hela Halland finns 42 kulturmiljöerav riksintresse varav sex i Falkenbergs kommun. Skrivelsen från riksantikvarieämbetettill regeringen inför utnämningen beskriver hur Falkenbergsstadskärna framstår ”som en av de värdefullaste och bäst bevarade stadsmiljöernai södra Sverige, varför det är angeläget att den behandlas på sådant sätt att dessavärden bevaras åt framtiden till glädje också för kommande generationer”. (Citatoch karta på sid. 146-147 ur ”Falkenberg – Stad att bevara”.)Förutom det område som omfattas av bevarandeplanen ingår också kvarterenKyrkan och Prästgården (se nedan), stationsområdet samt området kring kapellkyrkogårdenoch borgruinen på andra sidan Tullbron. Beteckningen på riksintressetär KN 21.Riksintressebegreppet avser att skydda kulturmiljön mot ingrepp som kan skadakulturvärdena i samband med planering och byggande. Kommunerna bör förebyggasådana ingrepp genom planbestämmelser. Länsstyrelserna ska uppmärksamma attvärdena beaktas.Falkenbergs kommun ochHallands länsmuseer, Landsantikvarien:Kulturhistorisk undersökning av kvarterenKyrkan, Prästgården m.fl. (1990)Rapporten kompletterar bevarandeplanenmed avseende på riksintresseområdeti stadens västra delar. KvarterenKyrkan och Prästgården samt områdetkring järnvägsstationen ingår i riksintressetmen kom inte med i bevarandeplanen.Dessutom undersöktes den numeratill största delen rivna bebyggelseni kvarteren Holger, Spiran (med f.d.Lyckan) och Hjulet samt Stortorget,d.v.s. området mellan Holgersgatan ochNygatan. Området angränsar i öster tillbevarandeplanens och i väster till detområde som inventerats i ”Stadens yttreårsringar”.186 Stadens yttre årsringar — Tidigare inventeringar med kartor

Avgränsning riksintresse KN 21,Falkenbergs innerstad.Stadens yttre årsringar — Tidigare inventeringar med kartor187

Falkenbergs kommun och Hallands länsmuseer, Landsantikvarien:Kv. Svärdet och Nyckeln, Falkenberg. Kulturhistorisk undersökning. (1987)1987 blev kvarteren Svärdet och Nyckeln aktuella i samband med planer för rivningoch nybebyggelse. Hallands Länsmuseer, Landsantikvarien genomförde då en inventeringoch utförlig dokumentation av kvarteren på uppdrag av Kulturnämnden iFalkenbergs kommun.Sedan dess har stora delar av den gamla bebyggelsen i kvarteret Nyckeln rivits, menkvarteret Svärdet är fortfarande oförändrat. Kvarteret utgör värdeenhetligt område3:11 i “Stadens yttre årsringar”. Se sidorna 53-56.Hallands länsmuseer, Landsantikvarien:Östra gärdet, Falkenberg. Kulturhistorisk undersökning av de äldsta egnahemskvarteren.(1995)I rapporten beskrivs byggnaderna i de äldre egnahemskvarteren i det skick de befannsig 1995, mot bakgrund av en historik över området. Syftet var att sprida informationom den kulturhistoriskt intressanta miljön.Värdeenhetligt område 4:7 i “Stadens yttre årsringar”, Falkvägen i N-kvarteren, liggerinom detta område. Se sidorna 73-74.Falkenbergs kommun och Hallands länsmuseer, Landsantikvarien:Bygd att vårda! Kulturmiljövårdsprogram för Falkenbergs kommun (1991)I programmet har valts ut särskilt värdefulla miljöer och objekt, i första hand pålandsbygden. Bland de utpekade områdena finns även Falkenbergs innerstad och dekvarter i Herting som omfattas av bevarandeplanen. Vinbergs kyrkomiljö, som utgörvärdeenhetligt område 11:1 i ”Stadens yttre årsringar” (sidorna 168-170), finns med iBygd att vårda! som kulturmiljö nr 23.188 Stadens yttre årsringar — Tidigare inventeringar med kartor

ÖVRIGA KÄLLORABF Norra Halland och Falkenbergs kulturnämnd: Stenhuggarna i Skrea (1988)Anderson, Anders: Skrea socken (1952)Andersson, Torsten: Människor och miljöer på Stafsinge strand (2003)Boro-hus Katalog nr. 13 (1936)Falkenbergs Bostads AB: FaBo – alla tiders boende (2000)Falkenbergs Bostads AB: Jubileumsskrift. 50 år, 1950-2000Falkenbergs Kultur- och hembygdsförening: Falkenberg, staden som hembygd. Bidrag tillFalkenbergs historia. Jubileumsskrift 1945-1995Hallands Nyheter, artikel: Västra gärdet och hamnen. 2000-10-17Hellström, Anna, Inst. för kulturvård, GBG:s universitet: Badstugor i Falkenberg (1994)Hägge, Eric: Kommunalt sekel, Falkenbergs Stadsfullmäktige 1866-1965 (1966)Johansson, Ingeman m.fl: Vinbergsortens Lantmannaförening 100 år (2001)Jonsson, Leif: Från egnahem till villa. Enfamiljshuset i Sverige 1950-1980 (1985)Kungliga bostadsstyrelsen: Typritningskatalog (1956)Larsson, Alrik: En bok om Vinberg (1972)Morup – Stafsinge hembygdsförening: En bok om Stafsinge. Kust- och bondebygd medanrik herrgårdskultur (1992)PRO Falkenbergs dokumentationscirkel: Tider som flytt. En återblick på Herting,Hjortsberg och Skrea strand i FalkenbergRudberg, Eva, Svenska Turistföreningen: Folkhemmets byggande under mellan- och efterkrigstiden(1991)Stockholm AB SvenskaTrähus: Monteringsfärdiga svenska trähusTidskriften hem i Sverige: Villabyggarboken (1945)Stadens yttre årsringar — Övriga källor189

STADSDELSKARTOR MED VÄRDE-ENHETLIGA OMRÅDEN1. Västra gärdet2. Valencia 3. Arvidstorp och delar av centrala staden190 Stadens yttre årsringar — Stadsdelskartor med värdeenhetliga områden

4. Östra gärdet och Fajans5. TröingebergStadens yttre årsringar — Stadsdelskartor med värdeenhetliga områden191

6. Herting7. Hjortsberg / Kristineslätt 8. Skrea strand192 Stadens yttre årsringar — Stadsdelskartor med värdeenhetliga områden

9. Slätten10. Skrea samhälle / RingsegårdStadens yttre årsringar — Stadsdelskartor med värdeenhetliga områden193

11. Vinbergs kyrkby och samhälle12. Skogstorp194 Stadens yttre årsringar — Stadsdelskartor med värdeenhetliga områden