Malltextkommentar Inledning - Borlänge kommun

Antagen av Kommunfullmäktige 2010‐03‐25Fakta‐ och underlagsmaterial tillKlimatsmart Borlänge1

InnehållINLEDNING 3Om detta fakta‐ och underlagsmaterial 3Energiplanering – en process 3Samverkan i Dalarna 4Energi‐ och klimatstrategisk planering i Borlänge kommun 41 MÅL, STYRMEDEL OCH MARKNAD NATIONELLT, REGIONALT & I BORLÄNGE 61.1 Nationella mål och styrmedel 61.2 Kommunala styrmedel 111.3 Energi i ett marknadsperspektiv 121.4 Regionalt arbete i Dalarna 131.5 Kommunala mål i Borlänge 192 ENERGIANVÄNDNINGENS INVERKAN PÅ MILJÖN OCH SAMHÄLLET 212.1 Allmänt om påverkan på miljö, klimat och hälsa 212.2 Påverkan i Borlänge kommun 242.3 Ett säkert energisystem 283. ENERGILÄGET IDAG OCH FRAMTIDEN 293.1 Energibalans för Borlänge kommun 293.2 Viktigare energiaktörer i Borlänge kommun 363.3 Ramarna för ett uthålligt energisystem i Borlänge kommun 384. KONSUMTION OCH PRODUKTION 404.1 Mat och konsumtion 404.2 Industri och näringsliv 445. ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM 505.1 Transporter i den geografiska kommunen 505.2 Kommunala organisationens transporter 576. BOSTÄDER OCH BYGGNADER 606.1 Byggnader i den geografiska kommunen 606.2 Energianvändning i kommunägda byggnader 646.3 Fjärr‐, när och kraftvärme samt restvärme 667. SAMHÄLLSPLANERINGEN 717.1 Kommunal samhällsplanering 717.2 Kommunal verksamhetsstyrning 768. ENERGIPRODUKTION 818.1 Elförsörjning 818.2 Utvinning och produktion av bioenergi och andra förnybara energislag 822

och klimatfrågor. Under 2008 påbörjades arbetet med att ta fram en energi ‐ och klimatstrategimed namnet ”Klimatsmart Borlänge” och ska antas under 2009.I Klimatsmart Borlänge sätts borlängebon i centrum. Det är allmänt känt att borlängebon haren förhållandevis hög miljömedvetenhet som utvecklats framför allt under 1980‐ och 90‐talen. Införandet av källsortering med början under andra hälften av 1980‐talet samt kampanjerom ekologiska livsmedel är exempel på arbeten som haft stor betydelse. Som världsmedborgarehar borlängebon en viss kvot klimatgaser till sitt förfogande som den kan fördelainom sitt boende, sina transporter och sin konsumtion, dvs. i de områden där de störreutsläppen görs. Självklart behöver var och en minska sin totala klimatpåverkan så att rambudgethålls, men därefter väljer borlängebon själv var utsläppen ska göras. Allt detta skaske i ett budgettänk där större utsläpp inom en sektor kräver minskade utsläpp inom en annan.En klimatmedveten borlängebo behöver mötas av ett samhälle vars system anpassats till attgöra det möjligt för den enskilde att agera klimatsmart. Omfattande förändringar krävs föratt nuvarande system ska fungera enligt strategins ambitioner.5

1 Mål, styrmedel och marknad nationellt, regionalt & i BorlängeEnergi‐ och klimatarbetet lokalt påverkas av mål och styrmedel som sätts upp nationellt ochregionalt. En rad sådana har tillkommit för att styra mot uthålliga energilösningar. Kommunenförfogar också över egna styrmedel som kan stärka energi‐ och klimatarbetet. Styrmedelbrukar indelas i: Administrativa – lagar och förordningar. Ekonomiska – taxor, lån, bidrag ochskatter. Informativa och mjuka – utbildning, information, rådgivning och samverkan. Ävenmarknadsfaktorer – priser, tillgång, efterfrågan – påverkar arbetet lokalt. Här presenterasövergripande mål, styrmedel och marknad. I kapitlen som följer ges mer bakgrund om framförallt olika styrmedel.1.1 NATIONELLA MÅL OCH STYRMEDELInternationelltNationella beslut på energi‐ och klimatområdet styrs i hög grad av internationella överenskommelseroch beslut inom FN och EU.Vid FN:s miljö‐ och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro 1992 antog världens stater handlingsprogrammetAgenda 21 med syftet är att skapa en hållbar utveckling, dvs. en utvecklingsom tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter atttillgodose sina behov. Där betonas betydelsen av arbete lokalt och underifrånperspektiv, attalla ska vara delaktiga. En svensk strategi för hållbar utveckling har också tagits fram.Vid Rio‐konferensen antogs också FN:s klimatkonvention, som utgör grund för arbetet medatt begränsa klimatförändringarna. Konventionen innehåller inga bindande krav utan ettallmänt mål att växthusgaserna i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar farligklimatpåverkan, vilket innebär att jordens medeltemperatur inte ska vara mer än två gradervarmare än före den industriella eran. Förhandlingar ledde 1997 till Kyotoprotokollet somträdde i kraft 2005. Detta bindande avtal innebär att i‐länderna ska minska sina utsläpp avväxthusgaser med 5,2 procent till perioden 2008–2012 jämfört med 1990. Inga bindandekrav för u‐länderna ingår. USA har som enda i‐land ställt sig utanför, medan EU har åtagit sigatt minska sina utsläpp med åtta procent. En del av minskningen kan ske med flexibla mekanismer,vilket innebär att ett land kan dra nytta av utsläppsminskningar det landet åstadkommeri andra länder. Förhandlingar om nya åtaganden efter 2012 har påbörjats med måletatt nå en global post‐Kyoto överenskommelse i Köpenhamn i slutet av 2009. Som ordförandei EU har Sverige då ett särskilt ansvar.Utöver klimatkonventionen finns flera internationella överenskommelser om andra luftutsläpp.EU har under senare tid prioriterat energi och klimat allt högre. Tillgången på energi ska säkras,energisektorn ska bli mer konkurrenskraftig och samhället ska ha en hållbar utveckling.Inför de nya klimatförhandlingarna har EU antagit målet att minska utsläppen av växthusgasermed 20 procent till år 2020 jämfört med 1990. Men helst vill EU att alla i‐länder skaenas om att minska utsläppen med 30 procent. Till 2050 anser EU att minskningen bör vara60–80 procent. Samtidigt har EU antagit mål till 2020 om att energianvändningen ska minskamed 20 procent jämfört med 2005, att andelen förnybar energi ska öka till 20 procent ochatt biobränslen ska stå för 10 procent av transportsektorns konsumtion. Målen för växthusgaseroch förnybar energi ska genomföras enligt en ”ansvarsfördelning” som anger varje6

lands bidrag. För svensk del innebär detta att växthusgaserna ska minska med 17 procent2005–2020 och att andelen förnybar energi ska stiga till 49 procent 2020. (Som jämförelsemed nuläget i Sverige kan nämnas att biodrivmedlen 2007 utgjorde 4 procent av drivmedelsanvändningenoch att andelen förnybar energi 2004 uppgick till 26 procent av den totalaenergianvändningen.)EU:s åtgärder för att nå målen är omfattande. Det mest utvecklade styrmedlet är handelnmed utsläppsrätter som berör energiintensiva företag och energiföretag. Handelsystemetomfattar ungefär hälften av EU:s samlade utsläpp och ungefär en tredjedel av de svenskautsläppen. 7 000 svenska företag delar. Diskussioner pågår även om att utvidga systemet tillatt omfatta flyg. Syftet med systemet anges vara att på ett kostnadseffektivt sätt nå de utsläppsminskningarsom krävs för att EU ska klara sitt åtagande. Utsläppsrätter, som kan säljasoch köpas, fördelas i perioder och för varje period ska de minska i antal. Genom systemetsprojektbaserade mekanismer kan företag därutöver även ingå i projekt i andra länderoch tillgodogöra sig de utsläppsminskningar som uppnås. EU har även infört andra styrmedelför energieffektivisering och främjande av förnybar energi och biobränslen. Ett nytt viktigtövergripande EU‐direktiv på energiområdet som nu ska genomföras är det s.k. energitjänstdirektivet,som syftar till att Europa ska spara energi. Där ingår ett bindande mål om en procentsenergibesparing per år i hela samhället fram till 2016. Ett annat viktigt direktiv som nublivit svensk lag är det om ekodesign. Syftet är att miljöhänsyn ska integreras i alla produkter.Därutöver driver EU annat arbete, bl.a. investeringsprogrammet Intelligent energi – Europa.Läs vidare: För information om arbetet inom EU är www.eu‐upplysningen.se en ingång.Nationell politikEnergi och klimat ingår i flera politikområden, framför allt energi‐, klimat‐, miljö‐ och transportpolitiken,men även politikområdena för regional utveckling, jordbruk, konsumenterm.fl.I regeringsförklaringen 2006 framförde den nya regeringen: ”Energifrågorna i kombinationmed klimatförändringarna är avgörande utmaningar. De globala miljöutmaningarna och klimatförändringarnapåverkar livsförutsättningarna i hela världen och måste få större uppmärksamhet.Sveriges miljöarbete ska vägledas av ambitiösa miljö‐ och klimatmål, och följasav tydliga handlingsplaner. Kraftfulla åtgärder för att möta klimatförändringarna ska genomförasinom transport‐, bostads‐ och industrisektorn.” Vidare: ”Miljöutmaningarna skall nyttjassom en ekonomisk hävstång. Grön teknik kommer att efterfrågas när energi‐ och transportsystemställs om.”Klimat‐ och energipolitik: Dessa två politikområden är separata, men när regeringen våren2009 lade fram nya propositioner samordnades arbetet och regeringen talade om en sammanhållenklimat‐ och energipolitik. Propositionerna hade föregåtts av flera utredningar, sevidare nedan.I propositionerna, som behandlades av riksdagen våren 2009, ingår nya klimat‐ och energimåltill år 2020 som i hög grad bygger på de mål EU lagt fast:• 40 procent minskning av klimatutsläppen jämfört med 1990. Målet, som motsvarar 20miljoner ton koldioxid, avser den icke handlande sektorn, dvs. huvudsakligen transporter,byggnader och industri som inte ingår i handelssystemet med utsläppsrätter. En tredjedelav minskningen ska kunna nås genom gröna investeringar i andra länder och fyra miljonerton har redan nåtts. Målet ersätter det nuvarande att utsläppen av växthusgaser7

2008–2012 ska vara minst 4 procent lägre än 1990 och nås utan kompensation för upptagi kolsänkor samt flexibla mekanismer. Detta mål bedöms kunna nås.• Minst 50 procent förnybar energi.• 20 procent effektivare energianvändning jämfört med 2008. Avser minskad energiintensitet.dvs. tillförd energi per BNP‐enhet i fasta priser ska minska med 20 procent.• 10 procent förnybar energi i transportsektorn.• En ökning med 25 TWh produktionen av förnybar el jämfört med 2002 års nivå (nuvarandemål är 17 TWh till 2016 jämfört med 2002).• En planeringsram för vindkraft på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs.Därtill ingår målet att landet år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossilenergi och att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll.Målen följs av handlingsplaner för förnybar energi, energieffektivisering och fossiloberoendefordonsflotta. En särskild åtgärdsplan presenteras också för hur Sverige ska minska sina utsläpptill 2020. Befintliga styrmedel kompletteras med nya och flera har kopplingar till olikaEU‐direktiv. Det lokala och regionala arbetet tas också upp i propositionerna. Här igår bl.a.att kommuner och landsting erbjuds möjligheten att ingå frivilliga energieffektiviseringsavtal.I gengäld ska de fastställa mål för energieffektivitet och ställa tydligare krav på energieffektiviteti upphandlingar. Här ingår också fortsatt statligt stöd till energi‐ och klimatrådgivning.Länsstyrelser och de regionala energikontoren har viktiga uppgifter att stödja kommunerna.Även regionerna anges ha en roll i det regionala energiarbetet. I propositionerna behandlasäven andra områden såsom klimatanpassning och kärnkraft, där en omprövning av tidigareavvecklingsbeslut ingår.Flera viktiga styrmedel tillkom genom det förra energipolitiska riksdagsbeslutet 2002. Härmärks elcertifikatsystemet för främjande av förnybar el som ekonomiskt gynnar sådan elproduktion,särskilda åtgärder för vindkraft och avtal med energiintensiv industri som enklimatåtgärd (PFE). Inom klimatpolitiken var tidigare ett styrmedel av betydelse för det lokalaarbetet Klimp, bidrag till klimatåtgärder i lokala klimatinvesteringsprogram. Klimp tillförsnu inga mer medel men ersätts av en satsning på hållbara städer. Den miljöbilspremie sominfördes av nuvarande regering ersätts av flera åtgärder, bl.a. fordonsskattebefrielse för miljöbilar.Klimatpolitiken har prioriterats högt under senare tid. Den förra regeringen uttalade att oljeberoendetska brytas och en oljekommission tillsattes som presenterade sina förslag. Underlagtill den nya klimatpropositionen har regeringen fått genom den parlamentariska klimatberedningensom i sin tur bygger på en rapport från Vetenskapliga rådet för klimatfrågor.Kontrollstationen 2008, framtagen av Energimyndigheten och Naturvårdsverket, utgörockså underlag. I klimatberedningens betänkande från mars 2008 (SOU 2008:24) lämnasföljande förslag:• Mål för klimatpolitiken. Sverige ska 2020 jämfört med 1990 minska sina utsläpp av växthusgasermed 38 procent, varav 8–9 procent ska vara åtgärder som görs med svenska pengarutanför Sverige. Om detta var inte beredningen enig, då oppositionspartierna ville ha målet40 procent, varav allt inom Sveriges gränser. Vidare att inriktningen är att utsläppen av växthusgaserför Sverige år 2050 bör vara minst 75–90 procent lägre än år 1990 och vid slutet avdetta sekel bör utsläppen i Sverige vara nära noll.• En handlingsplan för att uppnå målet till 2020. Förstärkning av tvärsektoriella åtgärder ochstyrmedel, en EU‐gemensam sänkning av utsläppstaket för de verksamheter som omfattas avEU:s handelssystem, reduktioner av utsläpp för verksamheter som inte omfattas av EU:s sy‐8

stem för handel med utsläppsrätter och insatser internationellt. En del förslag är av särskiltintresse för lokalt arbete. Klimp föreslås omformas från breda program till investeringsstödför specifikt utvalda åtgärder och sektorer. Beredningen anser att strävan att minimera växthusgasutsläppi högre grad än idag bör genomsyra samhällsplaneringen.• Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna. Beredningen betonar att Sverigegenom ordförandeskapet i EU år 2009 har en nyckelroll i klimatförhandlingarna.Ett annat underlag till klimatpropositionen är slutbetänkandet från regeringens klimat‐ ochsårbarhetsutredning Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter (SOU 2007:60)som lämnade hösten 2007. Det viktigaste underlaget till energipropositionen är energieffektiviseringsutredningen(SOU 2008:110).Miljöpolitik: Energi och klimat utgör den kanske sammantaget tyngsta miljöfrågan. Miljöpolitikenutgår sedan 1999 från de nationella miljömål som riksdagen antagit i bred enighet.Det övergripande målet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där destora miljöproblemen i Sverige är lösta. Miljömålen – för närvarande 16 långsiktiga miljökvalitetsmåloch 72 delmål på vägen dit – ingår i ett målstyrningssystem där målen följs upp ochkopplas till åtgärder. Miljömålen innebär att det konkreta miljöarbetet i Sverige förstärktsoch fått en större systematik. I miljöpolitiken betonas att miljömålen är allas ansvar och ettarbete som måste ske på alla nivåer – lokalt, regionalt och nationellt. Ett flertal myndigheterhar i uppdrag att samordna miljömålsarbetet, på regional nivå länsstyrelserna. Årligen lämnasen rapport (de Facto) till riksdagen och vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering därmiljömålen ses över som grund för en ny miljöproposition. En sådan utvärdering lämnadestill regeringen våren 2008 med förslag till nya delmål och åtgärder för att nå dessa. Nästamiljömålsproposition läggs våren 2010. Under 2009 ser en statlig offentlig utredning överbrister i det nuvarande miljömålssystemet.De 16 miljömålen: Säker strålmiljö Levande skogarBegränsad klimatpåverkan Ingen övergödningEtt rikt odlingslandskapFrisk luft Levande sjöar och vattendrag Storslagen fjällmiljöBara naturlig försurning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljöGiftfri miljö Hav i balans… Ett rikt växt‐ och djurlivSkyddande ozonskikt Myllrande våtmarkerEnergi‐ och klimatfrågor ingår i flera av miljömålen, särskilt Begränsad klimatpåverkan, Godbebyggd miljö och Frisk luft. Förstnämnda är för övrigt detsamma som klimatpolitikens mål.Insatser inom energiområdet samlas i en av de tre åtgärdsstrategier som formulerats för attnå miljömålen, strategin för effektivare energianvändning och transporter. I den fördjupadeutvärderingen av miljömålen 2008 ingår en ny version av denna strategi.Transportpolitik: En ny transportproposition lades fram hösten 2008. Här ingår att utformaen ny infrastrukturplanering, nya länstransportplaner inbegripet, fram till 2020. Klimatfrågansbetydelse och transportsektorns stora ansvar, som den sektor där utsläppen ökar, betonas.Den fyrstegsprincip, den hushållningsprincip, som ska vara vägledande i transportplaneringenbehöver användas och prövas mer är en återkommande uppfattning, se vidare avsnitt7.1. Inom transportpolitiken finns även mål. Dessa har setts över och våren 2009 laderegeringen fram förslag till nya transportpolitiska mål för riksdagen i en särskild proposition.Övergripande mål är ”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbartransportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.” Därunder indelas måleni funktions‐ och hänsynsmål. För miljö och klimat görs bl.a. följande preciseringar:”Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en9

stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen.År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.” Vidare:”Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritetges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse förmöjligheterna att nå uppsatta mål.”I politiken för regional utveckling och jordbrukspolitiken fördelas olika stöd från staten ochEU. Energi‐ och klimatfrågorna har fått ökad uppmärksamhet här och lyfts fram i de strukturfondsfonds‐och landsbygdsprogram som utarbetats inför EU:s stödperiod 2007–2013. Dettagäller även de regionala utvecklingsprogram och tillväxtprogram som regionerna tagit fram.Inom konsumentpolitiken fastställde riksdagen år 2006 genom en skrivelse en handlingsplanför hållbara konsumtionsmönster. Underlag var den offentliga utredningen ”Bilen, biffen,bostaden” som handlar om hur hushållens konsumtion ska bli ”smartare” för plånboken,hälsan, miljön och det globala resursutnyttjandet. Energi och klimat är där ett viktiga områden.Nuvarande regering arbetar inte aktivt med denna. Andra initiativ sker dock för att lyftafrån om hållbar konsumtion och produktion, nationellt och inom EU. Klimatmärkning är enfråga som är aktuell. Här har regeringen sagt att man helst ser frivilliga initiativ. Sådana skernu för livsmedel, se vidare avsnitt 4.1.Läs vidare: Energi‐ och klimatpolitik redovisas på webbplatsen www.regeringen.se. Myndigheterhar också information, bl.a. Energimyndigheten: www.energimyndigheten.se, Vägverketwww.vv.se och Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se, som också har ett digitaltnyhetsbrev. På sistnämnda webbplats finns också information om Klimp. Miljömålsarbetet iSverige presenteras på miljömålsportalen www.miljomal.nu.LagstiftningMiljöbalken, som började gälla 1999, fungerar som en samordnad miljölagstiftning. Bestämmelsernasyftar till att främja en hållbar utveckling. Miljöbalken är tillämplig på all aktivitetsom kan skada miljön. Prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet är en viktig del.Energitillsynen är ett område under utveckling. De allmänna hänsynsreglerna i balken skaföljas av alla, även verksamheter som inte är tillstånds‐ eller anmälningspliktiga. Dessa ärbl.a:• Försiktighetsmått ska vidtas om skäl finns att anta att en åtgärd kan skada hälsa &miljö.• Bästa möjliga teknik ska användas vid yrkesmässig verksamhet.• Hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen. Alla ska hushålla med råvaror ochenergi samt utnyttja återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybaraenergikällor användas.Plan‐ och bygglagen (PBL) reglerar den fysiska planeringen – översiktplanering, detaljplaneringm.m. Lagen säger bl.a. att bebyggelse och anläggningar ska lokaliseras med hänsyn tillenergihushållning.Såväl miljöbalken som PBL ses för närvarande över. Utöver dessa övergripande lagar finnsytterligare lagar som berör energi‐ och klimatfrågor, bl.a. lagen om kommunal energiplanering,se vidare inledningen.Läs vidare: Lagar, förordningar och föreskrifter finns på portalen för svensk rättsinformationwww.lagrummet.se.10

SkatterSkatter och avgifter är ett viktigt statligt styrmedel på energiområdet. Energiskatt har funnitssedan 1950‐talet och moms infördes 1990 på all energi. 1991 omvandlades en del avenergiskatten till koldioxidskatt och svavelskatt. Senare infördes en avgift på kväveoxidutsläpp.Under 2000‐talet början har en s.k. grön skatteväxling skett som innebär att höjningarav vissa miljöskatter balanserats av sänkningar av skatterna på arbete.Idag skiljer sig energiskatterna åt mellan olika användare och energislag. Fossila bränslen föruppvärmning belastas med både energi‐ och koldioxidskatt, medan biobränslen är obeskattadeför alla. Bränslen som används för elproduktion är skattebefriade. Beskattningen avdessa sker i konsumtionsledet. För kraftvärme gäller särskilda regler. Elcertifikatsystemetgynnar därtill produktion av förnybar el. Industrin betalar ingen energiskatt på bränslen föruppvärmning och mindre koldioxid‐ och elenergiskatt än andra. År 2006 slopades koldioxidskattenhelt för industri och vissa kraftvärmeanläggningar som ingår i EU:s system för utsläppshandel,vilket startade 2005. År 2006 infördes en ny skatt på förbränning av hushållsavfall,vilket sker i flera fjärrvärmeverk. Syftet är att öka återvinning, minska koldioxidutsläppoch öka kraftvärmeproduktion.Det finns flera transportrelaterade skatter, framför allt skatt på fordonsbränslen. Anpassningargörs för att göra dessa skatter mer miljöstyrande. Från 2006 gäller exempelvis nyaregler för beskattning av fordon som tar hänsyn till koldioxidutsläpp. Höjd bensin‐ ochdieselskatt och kilometerskatt för tunga lastbilar diskuteras.1.2 KOMMUNALA STYRMEDELSamhällsplanering och myndighetsutövningKommunen är genom planmonopolet ansvarig för den fysiska planeringen och bestämmerdärigenom över mark‐ och vattenområdens användning. I översiktplanen och detaljplanersamt i bygglovshantering kan kommunen på olika sätt verka för uthålliga energilösningar, sevidare avsnitt 7.1. Kommunen har också ett vidare ansvar för samhällsplaneringen i kommunenoch kan ta fram olika planer, program och strategier, varav energiplanen är ett exempel.Kommunen är tillsynsmyndighet för betydande delar av miljöbalken och ska här uppmärksammaenergi och klimat. Vidare ger kommunen vissa miljötillstånd och kan t.ex. ocksåmeddela skötselföreskrifter eller tillfälliga förbud mot småskalig vedeldning om den skaparolägenheter.Producent, leverantör och konsumentKommunen är en stor producent och leverantör samt konsument av varor och tjänster. Idessa roller kan kommunen påverka energisystemet. Kommunorganisationen är inte sällanstörsta arbetsgivare i kommunen och själv en betydande energi‐ och transportanvändare.Många kommuner tillhandahåller energi, bostäder och kollektivtrafik, framför allt genombolag. Kommunen är också huvudman för gatubelysningen.Offentlig upphandlingen är ett viktigt styrmedel där kommunen kan verka för klimatsmartavaror och tjänster, t.ex. energieffektiv teknik, förnybar energi och lokalt producerade varor.Här måste dock lagen om offentlig upphandling beaktas. Se vidare avsnitt 7.2.Information och samverkanspartKommunen har etablerade kanaler för information till många kommuninvånare och kan användadessa för att öka kunskaper och medvetenhet. Kommuner kan ge råd och information11

till hushåll, företag, fastighetsägare m.fl. om energieffektivisering, konvertering av uppvärmningssystem,miljöanpassade transporter m.m. Det statliga bidraget för kommunal energirådgivning,som återinfördes 1997 och som sedan 2008 benämns energi‐ och klimatrådgivning,har haft stor betydelse för en ökad aktivitet på energiområdet i många kommuner.Information om energi och klimat kan även ske genom konsumentvägledningen, Agenda 21,näringslivsutvecklaren m.fl.Kommunen kan ta initiativ till dialog och samverkan mellan olika aktörer och initiera projekt,bl.a. inom näringslivsområdet.Läs vidare: Mer om kommunernas roll och arbete med energi, transporter, klimat, fysiskplanering finns på Sverige kommuner och landstings webbplats www.skl.se.1.3 ENERGI I ETT MARKNADSPERSPEKTIVEnergimarknader och energipriserGenerellt sett har energipriserna stigit mer än den allmänna prisutvecklingen under senareår.Handel och produktion av el sker i konkurrens sedan 1996. Reformen har förändrat branschensspelregler. Nätverksamheten för el är dock fortfarande ett monopol. För el bedrivsden med stöd av nätkoncession för ett område, beviljad av staten. Men elnätet måste upplåtasför fri handel med el. Den fria konkurrensen har gjort att många kunder har bytt elleverantörer.Som följd av avregleringen är eltarifferna uppdelade i två helt skilda delar, nättariffen ocheltariffen. Nättariffen ska fördela nätföretagets alla kostnader på kundkollektivet. I regelbetyder det en tariff med stor andel fast avgift. Sättet att konstruera tariffen har fått kritikför att den inte är sparvänlig. För eltariffen är elpriset i regel till största delen rörligt ochsparmotiverande.Samtidigt som den svenska elmarknaden, avreglerades även den norska och finska och elhandelnmellan länderna släpptes fri. Resultatet blev till en början lägre elpriser, vilket varintentionen. Under de senaste åren har elpriserna för hushållen ökat av olika orsaker. Fleraländers elmarknader avregleras och inom EU pågår nu arbete för en gemensam elmarknad.Eftersom elpriset på kontinenten är högre än i Norden kommer utvecklingen att innebära allthögre elpriser i Sverige.De svenska värmemarknaderna är marknader i förändring. Fossila bränslen används alltmindre i takt med att oljepriset stigit. Även det stigande elpriset har gjort att eluppvärmningentotalt sett minskat i Sverige. Samtidigt har fjärrvärme blir alltmer dominerande. Fjärrvärmenätenär liksom nätverksamhet för el monopol. Priset för fjärrvärme skiljer sig mycketöver landet. Taxornas konstruktion med rörlig och fast del skiljer sig också Uppvärmning medpellets är generellt sett billigast följt av uppvärmning med bergvärmepump och fjärrvärme.De höga priserna har gjort att konsumenterna och industrin nyttjar besparingspotentialen istörre utsträckning. De konverteringsstöd som funnits de senaste åren har sannolikt tidigarelagtinvesteringar. Konvertering från olja, som ingått bland stöden, har dock varit lönsamtäven utan statligt stöd.Energimarknadsinspektionen är den myndighet som har tillsyn över marknaderna för el, naturgasoch fjärrvärme. De har till uppgift att se till att verksamheten bedrivs effektivt, atttarifferna är skäliga och att företagen tillämpar villkor så att konkurrensen inom elhandelnfrämjas.12

Läs vidare: Mer information finns på Energimarknadsinspektionen webbplats www.ei.se.Tillväxt och arbetstillfällenEnergiomställningen bedöms kunna genera ekonomisk tillväxt och ge många arbetstillfällennär nya företag behöver utvecklas för att energieffektiviseringar och lösningar med förnybarenergi ska komma till stånd. Drivkrafter finns, såväl inom näringslivet som genom politiskaåtgärder, för att dessa nya marknader ska växa. Se vidare avsnitt 4.2 och 8.2.För‐ och nackdelar med olika energislagNedan redovisas för‐ och nackdelar med olika energislag utifrån ett marknadsperspektiv.Energislag Användarvänlighet Arbetstillfällen lokalt Utveckling/tillgänglighet PrisutvecklingOljaElVärmepumpBiobränsleFjärrvärmeSolenergi+ Positivt– Negativt+ Ganska små arbetsinsatser.– Utrymmeskrävande.+ Små arbetsinsatser.+ Tar liten plats.– Ofta hög förbrukningpga dålig styrning.– Klarar ofta undervintern inte att täckahela behovet.+ Rent, snyggt, enkelt.– Dyr investering.– /+ Ved/flis kräverstora arbetsinsatserför anskaffning ochdrift, pellets ganskasmå..– Utrymmeskrävande.+ Inga arbetsinsatser.+ Tar liten plats.+ Rent, snyggt, enkelt.+ Inga arbetsinsatser.–/+ Kan ej täcka behovet,kombineras lämpligtvismed bioenergi.– Beroende av husetsorientering.– Rätt dyr investering.Ger några arbetstillfällenvid lagring, transporteroch försäljning.Arbetstillfällen för underhåll,försäljningoch om elen produceraslokalt.Arbetstillfällen förförsäljning och anläggning.Förädling av biobränslenger många arbetstillfällen.Försäljningoch transporterkan ge några.Arbetstillfällen fördrift och bränsleförädling.Arbetstillfällen förförsäljning och anläggning.Även tillverkning.+ God tillgång idag.– Tillgången kommerminska då källorna sinaroch klimatmål ska omsättas.+ God tillgång idag.– Behov av att begränsaelanvändningen.+ God tillgänglighet.+/– Behov av att begränsaelanvändningen.+ God tillgång till skog.+ Lokalt bränsle.+ Miljöfördelar.+ Ännu stora potentialeratt bygga ut fjärrvärmeoch kraftvärme. Miljöfördelar.+ Det finns stora potentialeratt bygga ut solel ochsolvärme.+ Bransch med potential.+ Miljöfördelar.– Oljan stiger i pris.– Elpriserna stiger.– Elpriserna stiger.+ Billigt. De flestavedeldare påverkasinte av ev. prishöjningareftersom desjälva är skogsägare.+ Lägre och stabilarepris än olja och el.+ Gratis efter investeringen.1.4 REGIONALT ARBETE I DALARNAEnergiaktörer i DalarnaFlera organisationer verksamma i Dalarna har olika roller och ansvar i energi‐ och klimatarbetet.Kommun/Landsting/Region: Kommunerna har flera centrala energiuppgifter, se avsnitt 1.2. Lands‐13

tinget är en stor fastighetsägare och har även varit med och tagit olika regionala initiativ på energiområdet.Landstingsfastigheter är nationellt sett framgångsrika i energibesparing. De har även uppgifterrörande kollektivtrafik. Region Dalarna har en vikig roll i energi‐ och klimatarbetet som ansvarigför regional utveckling, länstransportplanering och samordnare av kommunerna. Är också huvudmanför Dala‐MaTs, samverkansprojekt för miljöanpassade transporter. Även kommunalförbunden RegionSiljan och Mitt Dalarna är engagerade i energi‐ och klimatfrågor.Gävle Dala Energikontor: Regionala energikontor bildades på 1990‐talet, ofta gemensamt för fleralän. En vikig uppgift är att stödja och samordna de kommunala energirådgivarna, för vilket de fåranslag från Energimyndigheten, som därtill ser att de har en roll att bygga och underhålla regionalanätverk. Energikontorets huvudman i Dalarna är Region Dalarna. Verksamheten består även av olikaprojekt, sammanställning av energistatistik och allmän kompetens.Länsstyrelsen: I det regionala miljömålsarbetet, som Länsstyrelsen samordnar, är energi och klimatviktiga frågor. Energi behandlas även i många andra verksamheter som prövning/tillsyn/ tillsynsvägledning,samhällsplanering, bidrag/stöd och statlig samordning. 2006 fick länsstyrelserna ett tydligareuppdrag att även bidra till regional samordning och samverkan på energiområdet. Här ingår från2008 att ta fram regionala energi‐ och klimatstrategier. Länsstyrelsen håller i Dalarnas regionalaenergisamverkan, EnergiIntelligent Dalarna, liksom processen Byggdialog Dalarna, tillsammans medbygg‐ och fastighetsektorn. Länsstyrelsernas föreslås få en viktig roll i samordningen av klimatanpassningsarbetetframöver.Andra statliga myndigheter: Även andra myndigheter är aktiva energiaktörer i Dalarna, inte minstVägverket Region Mitt som stödjer olika projekt för effektiva och miljöanpassade transporter. Energimyndighetendriver projektet Uthållig kommun, där flera dalakommuner deltar.Högskolan Dalarna: Energiforskning är ett profilområde och bedrivs främst vid Centrum för solenergiforskning(SERC). Högskolan ska delta i samhället, den s.k. tredje uppgiften.Näringslivet: Energi‐ och klimatfrågorna berör alla näringar och sektorer, framför allt bygg‐ och fastighetssektorn,transportsektorn och industrin. Energibolagen är viktiga aktörer. De areella näringarnasintresse för produktion av förnybar energi ökar starkt. Energifrågorna tas upp i olika nätverk,processer och kluster där näringslivet och deras branschorganisationer deltar. Teknikdalen är enstiftelse som syftar till att stödja företag, innovatörer, entreprenörer bl.a. på miljö‐ och energiområdet.Dalarnas Luftvårdsförbund: Luftvårdsförbund finns i flera län. I Dalarnas ingår företag, kommunerm.fl. Uppgifter är främst att bevaka luftmiljön och informera om luftkvalitet och miljö.Därtill arbetar föreningar, studieförbund m.fl. med energi och klimat, bl.a. Naturskyddsföreningeni Dalarna och Dala Energiförening.Dalastrategin och andra övergripande regionala programI Dalarna fastställdes 2006 det regionala utvecklingsprogrammet Dalastrategin av RegionDalarna. Energi är högt prioriterat. Ett av strategins tio mål lyder: ”Dalarna 2016 är välkäntoch respekterat för sitt miljöarbete och sitt sätt att använda energi‐ och miljöomställningentill utveckling och tillväxt.” Miljöomställningen ses som en av Dalarnas fyra stora utmaningar.Dalastrategin utgör grund för prioriteringar, bl.a. vid fördelning av stöd.Förutom det regionala utvecklingsprogrammet har Region Dalarna även ansvar för det regionalatillväxtprogrammet och länstransportplaneringen. Båda dessa revideras 2008–2009. Istrukturfondsprogrammen (mål 2 och mål 3) och landsbygdsprogrammet för Dalarna 2007–2013, är insatser för övergång till förnybar energi, energieffektivisering och effektiva transporterprioriterade området. Detta bör leda till fler åtgärder kommande år.14

Läs vidare: Region Dalarnas strategier finns på deras webbplats www.regiondalarna.se.Landsbygdsprogrammet finns på Länsstyrelsens webbplats www.w.lst.se.Dalarnas miljömålI Länsstyrelsens uppdrag att samordna det regionala miljömålsarbetet ingår att följa uppmålen, stimulera till åtgärder och stödja kommuner och andra aktörer. Dalarnas miljömål ärde nationella målen anpassade till länet. De har utarbetats av Länsstyrelsen i bred samverkanoch fastställdes först 2003 och i en ny version våren 2007. Tillsammans med en handlingsplanutgör de en grund för det regionala miljöarbetet.Jämfört med de nationella energi‐ och klimatmålen har Dalarnas mål utvecklats genom ytterligareaspekter som ger en mer heltäckande bild. Tilläggen bygger på nationella mål frånandra håll, bl.a. EU‐mål och byggsektorns mål. Dalarnas miljömål 2007–2010 för Begränsadklimatpåverkan, energimål under God bebyggd miljö och mål för energirelaterade luftutsläppredovisas nedan. Noteras kan att de nya nationella klimat och energimål som kommer2009 och de nya miljömål som väntas 2010 föranleder revideringar av de regionala målen.Begränsad klimatpåverkanRiksdagens miljökvalitetsmål: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention förklimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blirfarlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionensäkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans medandra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.Miljökvalitetsmålet innebär följande precisering: Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär atthalten, räknat som koldioxidekvivalenter, av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitionertillsammans ska stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm i atmosfären. Sverige ska internationellt verkaför att det globala arbetet inriktas mot detta mål. År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. Målets uppfyllande är tillavgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder. Tillägg för Dalarna: Den nationellapreciseringen innebär en halvering av de svenska utsläppen till år 2050 och att utsläppen då är rättvistfördelade i världen. Ambitionen för Dalarna är att halveringen uppnås tidigare.Delmål 1. Minskade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser: Dalarna ska vara en föregångare i klimatarbetetgenom att i samverkan inom EnergiIntelligent Dalarna genomföra åtgärder som bidrar till följande nationellamål, med ambitionen att de uppnås snabbare än på nationell nivå:”Utsläppen för Sverige bör för år 2020 vara 25 procent lägre än utsläppen år 1990.””De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst fyra procentlägre än utsläppen år 1990…. Det nationella målet om att minska utsläppen av växthusgaser med minstfyra procent ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.”I Dalarna ska dessutom följande sektorsmål gälla:– Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsen vara brutet. Användningav fossila bränslen för uppvärmning och varmvattenberedning av bostäder och lokaler ska år 2010 vara 20procent lägre än år 2000 och senast år 2025 endast ske med begränsade inslag av fossila bränslen.– Utsläppen av koldioxid från transporter ska år 2010 ha stabiliserats på 1990 års nivå.– Industrins tillförsel av fossila bränslen per producerad enhet ska minska fram till 2010.(Skärpt jämfört med motsvarande nationella mål)God bebyggd miljöRiksdagens miljökvalitetsmål: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljösamt medverka till en god regional och global miljö. Natur‐ och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas.Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigtgod hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inomen generation.I ett generationsperspektiv bör enligt regeringens bedömning miljömålet innebära bl.a. följande preciseringar:15

1. Den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser,service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv och så att omfattningenav människors dagliga transporter kan minskas.7. Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads‐ eller naturmiljönbegränsas och så att de inte utgör hälso‐ eller säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön.8. Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängliga och förutsättningarna för säker gångochcykeltrafik är goda.9. Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptablahälso‐ eller säkerhetsrisker.11. Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassatsätt för att på sikt minska och främst förnybara energikällor används.16. Andelen förnybar energi har ökat och ska på sikt svara för den huvudsakliga energitillförseln.Delmål 1. Planeringsunderlag:a) Bebyggelsestruktur och transporter. Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande i Dalarnagrundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kanåstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnålatransporter förbättras. Det innebär bl.a. attraktiva gång‐ och cykeltransporter i tätorterna, olika former av kollektivtrafikoch omsorgsfullt planerade handelsområden. (Anpassat jämfört med motsvarande nationella mål)e) Energi. Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande i Dalarna grundas på program och strategierför hur energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser ska tastill vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skafrämjas. (Oförändrat jämfört med motsvarande nationella mål)Delmål 6. Energianvändning m.m. i byggnader: Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder ochlokaler i Dalarna minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bl.a. ske genom att den totala energianvändningeneffektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar. Dengenomsnittliga användningen av köpt energi per kvadratmeter ska år 2010 vara 10 procent lägre än år 2000, 30procent lägre år 2025 och 50 procent lägre år 2050. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningeni bebyggelsen vara brutet. Användning av fossila bränslen för uppvärmning och varmvattenberedningav bostäder och lokaler ska år 2010 vara 20 procent lägre än år 2000 och senast år 2025 endast ske medbegränsade inslag av fossila bränslen. Fram till 2010 ska användningen av el för uppvärmning minska. (Anpassatjämfört med motsvarande nationella mål)Delmål 7. Energieffektivisering: Energieffektiviteten i Dalarna ska fram till år 2010 öka till nivån 1,5–2,5 procentper år genom att:– bostads‐ och servicesektorns energianvändning per invånare för uppvärmning och el effektiviseras med hjälpav tekniska och andra åtgärder– transportsektorns energianvändning för godstransporter per producerad enhet minskar och för privata ochövriga transporter per invånare effektiviseras med hjälp av tekniska och andra åtgärder samt samhällsplanering– industrins energitillförsel per producerad enhet minskar. (Eget mål för Dalarna)Delmål 8. Förnybar energi och spillvärme: I Dalarna ska följande mål för uttag av förnybar energi gälla:– Uttaget av bioenergi från jordbruks‐ och skogsmark ska öka från 2 400 GWh år 2002 till 3 100 GWh år 2010.Arealen jordbruksmark som odlas med energigrödor ska uppgå till 10 000 ha och ge minst 250 GWh.– Produktionen av vindkraft ska öka från dagens ca 5 GWh till 800 GWh år 2015.– Produktionen av solenergi ska öka från dagens knappt 1 GWh till minst 5 GWh år 2010 genom ett ökat intresseinom kommunerna samt genom att flera installatörer, fastighetsbolag och hustillverkare har solenergi somen del av sin ordinarie verksamhet. Då ska även solenergi användas på minst en offentlig byggnad i varje kommun.I Dalarna ska även gälla:– Andelen förnybar energi och spillvärme av den totala energitillförseln i Dalarna ska till år 2010 öka från ca 40procent år 2002 till minst 50 procent med följande inriktning: vattenkraft ca 25 procent motsvarande dagensnivå, bioenergi, vindkraft, solenergi och övriga förnybara energislag samt spillvärme minst 25 procent jämförtmed ca 15 procent 2002.– Biobränsle‐ eller spillvärmebaserade fjärr‐ eller närvärmenät ska år 2010 vara utbyggda eller utredda i allatätorter över 500 invånare.– Andelen förnybara fordonsbränslen ska år 2010 överstiga det nationella målet på 5,8 procent av den totalabränslemängden som används för vägtransporter. (Eget mål för Dalarna)Frisk luft16

Riksdagens miljökvalitetsmål: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärdeninte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.I ett generationsperspektiv bör enligt regeringens bedömning miljömålet innebära bl.a. följande precisering:Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomareller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer medöverkänslighet och astma (se tabell).Generationsmål för luftkvalitetFörorening: Halt som inte bör överstigas: Medelvärdetid:(mikrogram per m 3 )Bensen 1 ÅrBens(a)pyren 0,0001 ÅrEten 1 ÅrFormaldehyd 10 TimmePartiklar < 10 mikrometer, PM 10 30 Dygn15 ÅrSot 10 År20 DygnOzon 80 Timme50 Sommarhalvåret70 ÅttatimmarsmedevärdeDelmål 1. Halter av svaveldioxid: Halten 5 mikrogram/ m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnåddi samtliga Dalarnas kommuner år 2005. (Oförändrat jämfört med motsvarande nationella mål)Delmål 2. Halter av kvävedioxid: Halterna 60 mikrogram/ m 3 som timmedelvärde och 20 mikrogram/m3 somårsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas i Dalarna år 2010. Timmedelvärdet får överskridashögst 175 timmar per år. (Oförändrat jämfört med motsvarande nationella mål)Delmål 3. Halten av marknära ozon: Halten marknära ozon ska i Dalarna inte överskrida 120 mikrogram/ m 3som åttatimmarsmedelvärde år 2010. (Oförändrat jämfört med motsvarande nationella mål)Delmål 4. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen: År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) iDalarna, exklusive metan, ha minskat med cirka 40 procent. (Skärpt jämfört med motsvarande nationella mål)Delmål 5. Halter av partiklar: Halterna 35 mikrogram/ m 3 som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/ m 3 somårsmedelvärde för partiklar (PM10) ska i Dalarna underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/ m 3 som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/ m 3 som årsmedelvärdeför partiklar (PM2,5) ska i Dalarna underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn perår. (Oförändrat jämfört med motsvarande nationella mål)Delmål 6. Halt av benso(a)pyren: Halten 0,3 nanogram/ m 3 som årsmedelvärde för benso(a)pyren ska i huvudsaki Dalarna underskridas år 2015. (Oförändrat jämfört med motsvarande nationella mål)Bara naturlig försurning och Ingen övergödningDelmål 3. Utsläpp av svaveldioxid: År 2010 ska utsläppen i Dalarna av svaveldioxid till luft ha minskat medminst 10 procent från 1999 års nivå. (Anpassat jämfört med motsvarande nationella mål)Delmål 4. Utsläpp av kväveoxider: År 2010 ska utsläppen i Dalarna av kväveoxider till luft ha minskat medminst 40 procent från 1999 års nivå. (Anpassat jämfört med motsvarande nationella mål)Sedan Dalarnas miljömål kom har mycket hänt i det regionala miljöarbetet och en ambitionshöjningkan märkas. Flera samverkansprocesser, där miljöförbättringar nås samtidigtmed regional utveckling, har initierats. Miljömålsuppföljningen, som är under uppbyggnad,ska visa om målen nås genom att förändringen inom ett antal indikatorer återkommandeföljs. Dalarnas miljömålsuppföljning är samordnad med Sveriges gemensamma miljömålsuppföljning.Kommunerna berörs i hög grad av det regionala miljömålsarbetet. I ett flertal avhandlingsplanens åtgärder deltar de som aktörer. Uppföljningssystemet ska fullt utbyggtäven redovisa situationen lokalt.17

Läs vidare: Information om Dalarnas miljömålsarbete, med uppföljning av mål och handlingsplanenåtgärder, finns på Länsstyrelsens webbplats www.w.lst.se (Dalarnas miljömål)EnergiIntelligent DalarnaEnergiIntelligent Dalarna är ett energiprogram (fastställt 2006) och en process för regionalenergisamverkan, som syftar till att uppnå miljömålen för energi och klimatpåverkan samtregionala utvecklingsmål. Arbetet bidrar till Länsstyrelsens uppdrag att samordna regionaltenergi‐ och klimatarbete och att hålla en regional klimat‐ och energistrategi. Under 2008 harprogrammet kompletterats med en övergripande energi‐ och klimatstrategi (som är ute påsamråd i länet under 2009) och en strategi för miljöanpassade transporter (fastställd av RegionDalarna våren 2009).En organisation med flera grupper verkar inom den regionala energisamverkan. Denna hållsihop av Länsstyrelsen. Där ingår en styrgrupp med Landshövdingen och ordföranden för RegionDalarna, Högskolan Dalarna och olika sektorer.Tanken är att en stärkt och fördjupad regional och mellankommunal samverkan ska leda tillfler åtgärder för effektivare energianvändning och transporter.De framtagna styrdokumenten innehåller vision, mål och åtgärder, som kan fungera sominspiration till egna initiativ bland olika aktörer och utgöra grund för gemensamma insatser isamverkan. Flertalet åtgärder är tänkta att genomföras inom pågående sektorsarbete ochverksamheter hos berörda. Kommunerna genomför åtgärder rörande rådgivning, planering,ägande och drift av bolag m.m. Gävle Dala Energikontor och energirådgivarna är viktiga utförarehär. Byggdialog Dalarna är ett viktigt forum att ta om hand insatserna för fastighetsägarna.Åtgärder för att effektivisera och miljöanpassa transporter utvecklas inte i energiprogrammetutan i samverkansprojektet Dala‐Mats.Ur programmet EnergiIntelligent Dalarna (2006):Vision: Ett EnergiIntelligent Dalarna har skapats där hållbara och miljöanpassade energilösningar ären naturlig del av samhällsutvecklingen 2016.Framgångsfaktorer: Energieffektivisering, Förnybar energi, Samverkan och informationsspridning,Energiplanering och styrning, Höjd energikompetens.Mål 2010: Åtgärder och andra insatser är vidtagna och en regional energisamverkan etablerad somvaraktigt stärker och bidrar till Dalarnas ekonomi, sociala situation och uppsatta miljömål.Ur den regionala klimat‐ och energistrategin (remissversion 2008):Visionen är ett energiintelligent Dalarna där: Energieffektiva och miljöanpassade energi‐ och transportsystemär en naturlig del av samhällsutvecklingen och våra konsumtions‐ och produktionsmönsterär globalt sett hållbara.I strategin presenteras nio strategiska områden som är centrala i det fortsatta arbetet i Dalarna:1: Energisnåla byggnader2: Energieffektiv industri3: Miljöanpassade transporter – vägen in i framtiden4: Klimatsmart konsumtion och beteende5: Produktion av förnybar energi18

6: Samhällsplanering för energieffektivitet7: Energiomställningen som hävstång för utveckling och tillväxt8: Utbildning, kunskap – insikt – handling9: SystemeffektivitetStrategin visar att det genom energieffektivisering och ökad produktion av förnybar energi är möjligtatt klara energiomställningen och minska utsläppen av växthusgaser till 2050 samtidigt som det gerflera tusen nya långsiktiga arbetstillfällen i Dalarna.Läs vidare: Den regionala energisamverkan redovisas på www.energiintelligent.se, ByggdialogDalarna på www.byggdialogdalarna.se och Dala‐MaTs på www.regiondalarna.se.1.5 KOMMUNALA MÅL I BORLÄNGEDe kommunala och lokala mål som rör energi‐ och klimatområdet återfinns i flera olika måldokument,i Miljöprogram 2008 (som gäller för den geografiska kommunen) och i miljöledningssystemet(som gäller för den interna organisationen).Miljöprogram 2008 innefattar fem områden med vision och övergripande mål till 2020 somföljs av detaljerade mål till 2012. För sistnämnda har ansvar fördelats över kommunensnämnder och bolag. Målen utgår från de nationella miljömålen. De fem områdena är: Levalivet, Frisk luft, Härliga natur, Levande vatten och Borlängebor skapar framtid. Energi ochklimat kommer främst in under området Frisk luft, som återges i rutan.Miljöprogrammets område Frisk luft:VISION: Luften är ren i Borlänges tätort liksom på landsbygden. Luften tillförs inte växthusgaser,ozonnedbrytande ämnen eller föroreningar som kan vara skadliga för människor, djur, växter, byggnader,mark eller vatten.Övergripande mål till 2020:All fjärrvärme i kommunen produceras med hjälp av förnybara bränslen och restvärme från industrin.Borlänge kommuns bidrag till utsläpp av klimatpåverkande gaser minskar kraftigt.Kommunala transporter körs till 100 % på förnybara bränslen.Utsläpp av koldioxid från transporter minskar till under riksgenomsnittet.Energianvändningen per invånare är lägre än år 2012.Luftföroreningar med avseende på partiklar och kvävedioxider har så låga halter att ingen risk förmänniskors hälsa föreligger.Mål vi ska uppnå till 2012:För den geografiska kommunen finns en klimatstrategi. (Hållbar Samhällsbyggnad)Mindre än 1 % av fjärrvärmen i kommunen produceras med fossila bränslen. (Borlänge Energi)Bilåkandet minskar jämfört med år 2001. (Hållbar Samhällsbyggnad)Utsläpp av koldioxid från transporter (i den geografiska kommunen) är 20 % lägre jämfört med 2004.(Hela kommunkoncernen)Kommunala transporter körs till 75 % på förnybara bränslen. (Hela kommunkoncernen)19

Alla kommunens arbetsmaskiner går på miljöanpassade drivmedel. (Hela kommunkoncernen)Den totala energianvändningen per invånare minskar. (Hela kommunkoncernen)Utsläpp av partiklar i Borlänge centrum minskar genom förbättrade rutiner för gaturenhållning. (BorlängeEnergi)Kvävedioxid och partiklar i Borlänge centrum visar på minskande halter. (Hela kommunkoncernen)I kommunens miljöledningsarbetet formuleras också mål, se vidare avsnitt 7.2.Miljöprogrammet och miljöledningsarbetet följs kontinuerligt upp.Området Framtidsdalen har ett eget miljöprogram som är antaget av Kommunfullmäktige.Även de kommunala bolagen har energi‐ och klimatmål. Tunabyggens mätbara miljömål förenergianvändning är: Energianvändningen vad gäller fastighetsel och uppvärmning ska 2016vara högst 160 kWh/m2 (BOA+LOA och normalårskorrigerad) och 2012 uppvärms inga fastighetermed fossila energikällor eller elLäs vidare: Borlänge kommuns miljöprogram finns på www.borlange.se. Bolagens mål redovisaspå deras webbplatser: www.tunabyggen .se och www.borlange‐energi.se.20

2 Energianvändningens inverkan på miljön och samhället2.1 ALLMÄNT OM PÅVERKAN PÅ MILJÖ, KLIMAT OCH HÄLSAAll energianvändning och alla transporter påverkar miljön på olika sätt, genom utsläpp avväxthusgaser och luftföroreningar, resursutnyttjande och anläggningars intrång i landskapoch bebyggelsemiljöer. Luftföroreningar m.m. påverkar även människors hälsa. Utsläpp avväxthusgaser sker därutöver från andra verksamheter, inte minst jordbruket (se avsnitt 4.1).Energieffektivisering är nödvändig ur miljösynpunkt eftersom utsläppen minskar samtidigtsom trycket på naturresurserna för att klara energiförsörjningen minskar.Olika slag av energi och miljöpåverkanEtt vanligt sätt att dela in energislag är i icke‐förnybara och förnybara. Förstnämnda finns ijordskorpan i vissa givna kvantiteter. Människans användning av dessa utarmar successivtlagren och flyttar dem från jordskorpan till biosfären. Energikällor här är fossila bränslen(framför allt olja) och uran. Förnybara energislag är dels sådana som ständigt strömmar överjordklotet, varav de vanligaste är vatten‐ och vindkraft samt solenergi.. De kan användas frittoch i obegränsade mängder under förutsättning att användningen inte skadar ekologiskasystem. Dels utgörs de av biologisk produktion som de ekologiska systemen åstadkommer,dvs. bioenergi. Ur resurshushållningssynpunkt kan de användas fritt så länge uttag och återväxtär i balans med varandra och så länge de ekologiska systemen inte skadas. Då det finnsandra användningsområden föreligger ibland intressekonflikt om hur den biologiska produktionenska användas.Miljöpåverkan från energianvändningen kan vara såväl lokal, som regional och globalt. Lokalpåverkan är t.ex. hälsoeffekter på grund av utsläpp av luftföroreningar, förändring av landskapsbildeneller effekter av deponering av restprodukter. Regional påverkan är t.ex. försurningpå grund av utsläpp av svavel‐ och kväveoxider. Global påverkan utgörs framför alltav risker för klimatpåverkan på grund av koldioxidutsläpp. En kraftigt ökad import av bioenergikan också leda till global påverkan om den resulterar i avskogning av regnskog.KlimatpåverkanKlimatfrågan är en ödesfråga för mänskligheten. Knappast någon annan miljöfråga har sådanglobal karaktär och ställer så stora krav på förändringar. Den finns en global samstämmighetom att klimatfrågan är ett reellt och akut problem som pockar på en lösning. Hela världenbehöver medverka, men i‐länderna har ett speciellt ansvar eftersom de orsakat och alltjämtorsakar mest utsläpp. Genom FN:s klimatkonvention 1992 hamnade klimatfrågan på deninternationella agendan (se vidare avsnitt 1.1). IPCC, FN:s klimatpanel med forskare, följerutvecklingen.Växthusgaser, främst koldioxid (CO 2 ), finns naturligt i atmosfären. Sedan industrialismensgenombrott har mänskligt orsakade utsläpp av växthusgaser ökat kraftigt. Det gäller främstkoldioxid från eldning av fossila bränslen som kol och olja. Samtidigt har ekosystemens förmågaatt absorbera och binda växthusgaser minskat som en följd av försurning av haven ochavskogning i framför allt regnskogsområden. Sistnämnda är en betydande post till de ökadeutsläppen av växthusgaser. (I de fall skog ersätts av ny skog, vilket är fallet i Sverige, uppståringen nettotillskott i atmosfären eftersom koldioxiden normalt binds i ny vegetation.)Forskarna kan slå fast att den globala medeltemperaturen stigit, och att det med stor sannolikhetberor på dessa mänskligt orsakade utsläpp och påverkan på ekosystemen. Mer eller21

mindre stora klimatförändringar befaras om temperaturen stiger ytterligare, t.ex. ändradeförutsättningar för odling, påverkan på växt‐ och djurarter, fler översvämningar, ökenspridningoch höjd havsyta. Några av dessa förändringar kan vara positiva, men i allt väsentligtbedöms förändringarna bli negativa för världen. Även om trenden vänder och utsläppenminskar globalt, tyder det mesta på att temperaturen kommer att fortsätta stiga. Vi måstedärför även förbereda oss på att anpassa våra verksamheter efter ett förändrat klimat.De svenska utsläppen består till 80 procent av koldioxid från transporter, byggnader och industri,resten härrör framför allt från jordbruket (metan, dikväveoxid). Utsläppen minskadekraftigt under 1980‐talet då kärnkraft och fjärrvärme byggdes ut, men var sedan under långtid relativt oförändrade. Sedan 1990 har utsläppen från uppvärmning av byggnader fortsattatt minska genom ytterligare fjärrvärme och byte av oljepannor. Utsläppen från industrin harvarit relativt oförändrade, medan utsläppen från transporter ökat med 10 procent. Genommål och insatser under senare år minskar nu de svenska utsläppen sakta. I de flesta andraländer har utsläppen ökat kontinuerligt.För att den globala medeltemperaturen inte ska stiga mer än två grader, vilket bedöms varagränsen för allvarliga klimatförändringar, krävs avsevärda minskningar av utsläppen inombara några årtionden. I princip krävs det att i‐länderna minskar sina utsläpp med 75–90 procenttill 2050. En allmänt accepterad grundtanke är att utsläppen per invånare på sikt måstebli mer rättvist fördelade över världen. Omställning av energi‐ och transportsystemen, menäven av vår livsföring, mat och konsumtion, är centrala för att vi ska ta sin del av ansvaret förklimatfrågan.LuftföroreningarLuftföroreningar uppstår vid förbränning men även genom reaktioner mellan föroreningar ilufthavet. De orsakar cancer, hjärt‐ och lungsjukdomar samt andningsproblem. Dessutomskadar de material och växter samt leder till försurning, övergödning och andra störningar avekosystemen.De vanligaste luftföroreningarna är svaveldioxid (SO 2 ), kväveoxider (NO X ) som kvävedioxid(NO 2 ), marknära ozon, kolväten – framför allt flyktiga organiska ämnen (VOC), såsom bensen– samt sot och partiklar.Olika luftföroreningar förflyttas olika långt. Största delen av de föroreningar som faller neröver Dalarna kommer från andra regioner och länder. Merparten utsläppen i kommunenförs på liknande sätt med vindarna till andra regioner.De svenska utsläppen av försurande svaveldioxid har minskat kraftfullt de senaste 25 årenoch även kväveoxider, som bidrar både till försurning och övergödning, har minskat med entredjedel sedan 1990. Nedfallet av svavel har minskat påtagligt i Dalarna och ligger nu påsamma nivå som på 1950‐talet. Kvävenedfallet har dock inte minskat. I Dalarna kommer utsläppenav svaveldioxid huvudsakligen från industrier medan huvuddelen av kväveoxidutsläppenkommer från transporter och annan förbränning.Tätorternas luftkvalitet påverkas huvudsakligen av lokala utsläpp, framför allt från transporter,arbetsmaskiner och förbränning. Småskalig vedeldning med dålig utrustning och dåligthandhavande ger höga utsläpp av kolväten. Industriprocesser står idag endast för en mindredel av kväveutsläppen, medan vissa kolväten har industrin som huvudkälla. Under det senaste10–15 åren har tätorternas luftkvalitet förbättrats. Svaveldioxidhalterna har minskat drastiskt.Även kvävedioxidhalterna och utsläppen av kolväten har minskat, främst genom attbilarna utrustats med katalysatorer. Partiklar bedöms idag vara den luftförorening som medförstörst hälsoproblem i tätorter. Problem med dålig luftkvalitet är störst i större städer.22

Både EU och FN arbetar för att minska utsläpp till luft och luftföroreningar. Förutom miljömålenfinns miljökvalitetsnormer för flera luftföroreningar som har större lagstöd än miljömålen.Om en miljökvalitetsnorm överskrids ska ett åtgärdsprogram upprättas.För‐ och nackdelar med olika energislagOlja och andra fossila bränslen är relativt kompakta och innehåller förhållandevis mycketenergi i en liten volym. Detta är ur transportsynpunkt en fördel jämfört med biobränslensom är mer voluminösa. Sett till totalt transportarbete är sträckorna dock långa och förknippademed risker, t.ex. utsläpp till vatten. Förbränning av olja innebär förutom utsläpp av koldioxid,även utsläpp av andra luftföroreningar. Oljeaska innehåller relativt höga halter avmiljöstörande ämnen. Hushållningen med naturresurser är dålig, eftersom fossila bränslenpå sikt kommer att ta slut.Elanvändning ger inga utsläpp där elen används, vilket är en fördel vid t.ex. individuell eldning.På produktionsplatsen får man dock miljökonsekvenser av olika slag. Den svenska eleningår i ett omfattande samkörningssystem med bl.a. kärnkraft, vattenkraft samt olje‐ ochbiobränslebaserade värmeverk som bas för elproduktionen.Kärnkraft är förknippad med risk för radioaktiv strålning vid olyckor samt problem med slutligtomhändertagande av radioaktivt avfall. Brytningen av uran kan orsaka lokala miljökonsekvenser.Fördelar med vatten‐ och vindkraft är att sådana anläggningar inte avger några utsläpp ellerrestprodukter. Nackdelar är påverkan på växt‐ och djurliv, landskapsbild m.m.Svensk elanvändning är alltså inte detsamma som svensk elproduktion då elsystemen ärsammanbyggda i Europa. Detta gör att dansk och tysk kolkondenskraft hela tiden ligger påmarginalen. När elanvändningen ökar är det marginalelen som läggs på och när elanvändningenminskar är det den man drar ner på först. Varje kilowattimme kolkondensel ger upphovtill 1 kg koldioxid, medan varje kilowattimme olja ger upphov till 0,3 kg koldioxid, vilketberor på att 70 procent av värmen kyls bort och bara 30 procent av kolets energiinnehållomvandlas till el. Till skillnad mot svensk biobränslebaserad kraftvärme, som producerarbåde värme och el, är dessa kolkondensverk både klimatpåverkande och ineffektiva.Värmepumpsanläggningar drivs vanligtvis av el. I normaldrift är de utsläppsfria. Läckage avköldbärarvätska kan dock ske, liksom markpåverkan. Hushållningen med naturresurser kananses god vid nyttjande av värmepumpanläggningar eftersom gratis värme kan nyttjas.Uttag av bioenergi från skogen kan ge en ekologisk och växtnäringsmässig påverkan. Askåterföringkan motverka det sistnämnda. Bioenergi från jordbruksmark i form av flerårigaenergigrödor kan påverka landskapsbilden. Uttag och transport av bioenergin orsakar koldioxidutsläpp.Eldning med biobränslen innebär utsläpp av luftföreningar. Problemen är störsti mindre omoderna vedeldade pannor. I större biobränsleeldade anläggningar med goddriftskontroll, processtyrning och rökgasrening är utsläppen förhållandevis små. Vid eldningav fasta bränslen uppkommer restprodukter i form av askor. Intresset för ett nyttiggörandeav dessa har ökat, eftersom de innehåller näringsämnen. Hushållningen med naturresurserkan anses god vid biobränsleutnyttjande eftersom energiråvaran är förnybar.Avfallsförbränning, som förekommer i stora anläggningar, är både ett system för energiutvinningoch kvittblivning av avfall. Avfallet kan bestå av såväl förnybara resurser, t.ex. papper,som av icke‐förnybara, t.ex. plaster framställda av olja. Eftersom avfall ofta består avolika material blir utsläppsbilden en annan än vid förbränning av rena bränslen. Utsläpp avtungmetaller och dioxin förekommer.23

Av tillgängliga energislag är solenergi troligen det som ger minst negativa miljökonsekvenser.Solenergi är en förnybar energiform och de enda naturresurser som tas i anspråk är materialeti anläggningarna.2.2 PÅVERKAN I BORLÄNGE KOMMUNKoldioxidutsläpp och klimatpåverkanI tabellen nedan redovisas uppgifter över utsläpp av växthusgaser i kommunen, där 1990jämförs med 2006. Uppgifterna är hämtade från Naturvårdsverkets data över luftutsläpp,se ruta längre fram för en redovisning av hur dessa tagits fram.I tabellen framgår också skillnader med riket inom olika sektorer för olika växthusgaser. Nationelltminskade utsläppen med nio procent under perioden. Inom flertalet sektorer harutsläppen minskat, undantaget transporter och arbetsmaskiner där de ökat. Det nationellamålet att utsläppen under perioden 2008–2012 i genomsnitt ska vara fyra procent lägre än1990 verkar således kunna nås och kanske överträffas. Noteras kan att i dessa uppgifter,liksom i Sveriges rapportering till klimatkonventionen, ingår inte utrikes sjöfart och flyg, varsutsläpp ökat kraftigt. Om de skulle räknas in skulle minskningen nationellt bli ett par procent.Utsläpp vi ger upphov till genom import av varor ingår inte heller, se vidare avsnitt 4.1 fördetta.Beräkning av koldioxidutsläpp från elanvändningen innebär en särskild problematik, se avsnitt2.1. I tabellen inbegrips enbart utsläppen från den el som produceras i Sverige.För Borlänge kan konstateras att utsläppen ökat med hela 30 procent under perioden. Skillnadenmot det nationella genomsnittet beror på att utsläppen inom industrin ökat, som enföljd av att produktionen från kommunens tunga industri ökat. Av de drygt 470 000 ton koldioxidår 2006 som släpptes ut från det som i tabellen redovisas som ”el‐ och värmeverksamt inom industrin” stod SSAB Tunnplåt för 370 000 ton och Kvarnsveden för närmare90 000 ton, dvs. nästan allt. I övrigt följer Borlänge i stort utvecklingen i riket. Utsläppsökningenför transporter överensstämmer exempelvis helt med riket.Utsläpp av växthusgaser i Borlänge kommun 1990–2006Sektor, växthusgasRäknat i koldioxidekvivalenter CO 2 _ekv1990 2006totaltton/årkg/inv.och årtotaltton/årkg/inv.och årFörändring totalt1990–2006(jämförelse med riket)Totalt växthusgaser 508 594 10 897 662 354 13 974 +30 % (–9 %)Total koldioxid CO 2 453 281 9 712 592 656 12 504 +31 % (–9)Energiförsörjning, varav: 348 786 7 473 473 958 9 999 +36 % (–23 %)El‐ och värmeverk samt inom industri 341 010 471 432Diffusa utsläpp från bränslehantering 0 0Panncentraler 4 754 1 017Egen uppvärmning i småhus (ej el eller fjärrvärme)3 022 65 1 509 32 –50 % (–78 %)Industriprocesser, varav: 529 22 627 13 +19 % (0 %)Mineralindustri 529 627Transporter, varav: 88 606 1 899 94 024 1 984 +6 % (+6 %)Personbilar 57 587 58 179Lätta lastbilar 4 969 8 266Tunga lastbilar och bussar 15 937 20 328Mopeder och motorcyklar 233 496Inrikes civil sjöfart 88 88Inrikes flygtrafik 2 678 2 15624

Övriga transporter 7 115 4 511Arbetsmaskiner, varav: 14 041 301 23 065 487 +64 % (+30 %)Arbetsmaskiner verksamheter 10 847 19 051Hushållens arbetsmaskiner 3 194 4 014Lösningsmedelsanvändning, varav: 1 319 28 982 21 –26 % (–31 %)Färganvändning 510 258Lösningsmedel från produkter 810 723Avfall och avlopp 0 0 –Totalt metan CH 4 24 322 521 20 821 439 –14 % (–18 %)Energiförsörjning, varav: 1 863 2 007El‐ och värmeverk samt inom industri 1 734 1 743Diffusa utsläpp från bränslehantering 0 0Panncentraler 10 14Egen uppvärmning i småhus (ej el eller fjärrvärme)119 250Industriprocesser 0 0Transporter, varav: 500 156Personbilar 428 121Lätta lastbilar 43 8Tunga lastbilar och bussar 8 4Mopeder och motorcyklar 9 14Inrikes civil sjöfart 3 2Inrikes flygtrafik 5 3Övriga transporter 6 4Arbetsmaskiner, varav: 94 129Arbetsmaskiner verksamheter 20 33Hushållens arbetsmaskiner 74 95Jordbruk, varav: 7 502 7 907Tarmgaser från idisslare 6 905 7 020Kogödsel 516 843Svingödsel 47 9Hästgödsel 26 33Hönsgödsel 3 1Gödsel från får mm 4 1Avfall och avlopp, varav: 14 363 10 622Avfallsupplag 14 363 10 622Totalt Dikväveoxid N 2 O 30 866 661 41 576 877 +35 % (–12 %)Energiförsörjning, varav: 11 293 15 202El‐ och värmeverk samt inom industri 11 177 15 106Diffusa utsläpp från bränslehantering 0 0Panncentraler 58 13Egen uppvärmning i småhus (ej el eller fjärrvärme)58 82Industriprocesser 0 0Transporter, varav: 1 453 1 253Personbilar 342 498Lätta lastbilar 41 53Tunga lastbilar och bussar 86 72Mopeder och motorcyklar 0,6 1Inrikes civil sjöfart 0,3 0,4Inrikes flygtrafik 146 80Övriga transporter 837 548Arbetsmaskiner, varav: 1 510 2 694Arbetsmaskiner verksamheter 1 416 2 57725

Hushållens arbetsmaskiner 94 118Lösningsmedelsanvändning, varav: 491 806Lösningsmedel från produkter 491 806Jordbruk, varav: 14 788 20 678Kogödsel 1 727 1 497Svingödsel 44 3Hästgödsel 373 470Hönsgödsel 6 1Gödsel från får mm 55 60Denitrifikation på jordbruksmark 12 584 18 646Avfall och avlopp, varav: 1 331 943Behandling av avloppsvatten 1 331 943Totalt HFC (flourerad växthusgas) 35 0,7 7 079 149 ++ (++)Industriprocesser, varav: 35 7 079Användning av fluorerade gaser 35 7 079Totalt PFC (flourerad växthusgas) 0 0 16 0,3 ++ (–35 %)Industriprocesser, varav: 0 16Användning av fluorerade gaser 0 16Totalt SF 6 (flourerad växthusgas) 90 2 2 06 4 ++ (+3 %)Industriprocesser, varav: 90 206Metallindustri 6 12Användning av fluorerade gaser 84 194Källa: Naturvårdsverkets data över luftutsläpp framtagna av SMED.Befolkning Borlänge kommun: 1990: 46 671 invånare. 2006: 47 399 invånare.Naturvårdsverkets data över luftutsläppGenom ett samarbete mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna presenterades 2008 första gången dataöver växthusgaser kommunalt och regionalt. I arbetet ingår även att ta fram uppgifter för svaveldioxid, kväveoxid,VOC (exklusive metan) och ammoniak. Dataunderlaget kommer från SMED (Svenska MiljöEmissionsData)och utgör samma underlag som det till Sveriges internationella rapportering till bl.a. FN:s klimatkonvention.För växthusgaser har data presenterats från 1990, 2000 och 2005–2006 och för övriga luftutsläpp 2000, 2005–2006. Nya data kommer nu tas fram fortlöpande och publiceras varje vår. Liksom SCB:s kommunala och regionalaenergistatistik, se avsnitt 3.1, presenteras data med två års fördröjning. Växthusgaserna är redovisade ikoldioxidekvivalenter så att de kan jämföras.En metodbeskrivning tas fram för luftdata varje år i samband med att statistiken publiceras.Utsläppsstatistiken är delvis framtagen utifrån samma källor som SCB:s kommunala och regionala energistatistik,men inte helt. För industrin används utöver energistatistiken över Industrins årliga energianvändning ävenMiljörapporter. För transporter används inte statistiken över oljeleveranser utan istället ett system som heterSIMAIR som utvecklats för kartläggning av vägtrafikens påverkan på luften. SIMAIR hämtar sina uppgifter frånfordonsstatistik, uppgifter om trafikflöden, hastighetsgränser m.m. SIMAIR ger en bild av de faktiska utsläppenfrån fordon som kör i kommunen.Utsläppen från olika sektorer och användningsområden inom dessa redovisas mycket detaljerat. Koldioxidutsläppär samtidigt ett mått på användningen av fossila bränslen för dessa verksamheter. För vissa områden ärdessa uppgifter bättre och mer tillförlitliga än SCB:s energistatsitik.En kvalitetsklassning har gjorts för uppgifterna. De sektorer som getts kvalitetsklass 1 bedöms vara tillförlitligaända ner till kommunnivå. För sektorer i kvalitetsklass 2 bedöms vissa undersektorer inom huvudsektorn varatillförlitliga på kommunnivå och vissa på länsnivå. Sektorer i kvalitetsklass 3 bör, enligt klassningen, endasthanteras på länsnivå.26

Kvalitetsklassning av huvudsektorer Kvalitetsklass 1990 Kvalitetsklass 2006Energiförsörjning 3 2Industriprocesser 2 2Transporter 1 1Arbetsmaskiner 3 3Lösningsmedelsanvändning 2 2Avfall och avlopp 2 2Jordbruk 1 1Betygskala: 1 = bra kvalitet, 2 = vissa osäkerheter, 3 = osäkra resultat.Liksom SCB:s kommunala och regionala energistatistik hävdar SCB statistiksekretess för de uppgifter som liggertill grund för utsläppen inom industrin (energiförsörjning), vilket gått ut över kvaliteten. Naturvårdsverket villatt denna sekretess hävs. De hänvisar till att det rör miljödata som är undantagna i sekretesslagen. Till skillnadmot SCB:s kommunala och regionala energistatistik ersätts inte uppgifterna med ”..” (prick‐prick) utan iställethar utsläppen i kommuner där antalet anläggningar är så få att resultatet omfattas av statistiksekretessensummerats med utsläpp från ytterligare kommuner som skyddas av statistiksekretess till dess statistiksekretessej längre gäller. De totala utsläppen från dessa kommuner fördelas sedan enhetligt över de kommunerna somingår i aggregatet. För så många som möjligt av de stora punktkällorna ersätts beräknade utsläpp med offentligauppgifter ur miljörapporter eller information direkt från respektive företag. För emissionsår 1990 har dettainte varit möjligt eftersom miljörapporter för detta år i stor utsträckning saknas.Läs mer: Naturvårdsverkets luftdata kommer att finnas på en egen webbportal som är under utveckling.Denna nås via miljömålsportalen www.miljomal.nu.LuftföroreningarDalarnas Luftvårdsförbund, där kommuner, myndigheter och företag är medlemmar, genomförregelbundet luftkvalitetsmätningar i länets tätorter. De större kommunerna genomfördessutom egna mätningar. I Dalarnas miljöövervakningsprogram ingår vissa luftmätningar,främst ”bakgrundsmätningar” utanför tätorter.Under 2001–2006 har Dalarnas Luftvårdsförbund, i samverkan med Länsstyrelsen och länetskommuner, genomfört två mätningar av luftkvaliteten i länets större tätorter. Undersökningenhar omfattat vintermedelvärden av kväveoxid och åtta olika flyktiga organiska ämnenpå en centralt belägen plats i den största tätorten i respektive kommunen samt två referensstationersom visar luftkvaliteten på Dalarnas landsbygd och fjällvärld. Följande slutsatserkan dras:• Nuvarande och framtida miljömål och miljökvalitetsnormer för årsmedelhalten avkväveoxid bedöms uppnås i samtliga undersökta tätorter.• Bensenhalten är inte så förhöjd att miljökvalitetsnormen för 2010 överskrids. Bensenhaltenmåste dock sänkas påtagligt i de flesta orter om det långsiktiga miljömåletska kunna uppnås om en generation (ca 25 år).• I omedelbar närhet till utsläppskällor såsom trafik, förbränningsanläggningar och industrierär luftkvaliteten oftast sämre än de uppmätta bakgrundshalterna för tätorterrespektive referenserna.Kommunen har genomfört egna mätningar utöver deltagande i Luftvårdsförbundets mätningar.Under vinterhalvåret 2005/2006 samt under hela 2008 genomfördes mätningar igaturum av NO2, sot, VOC samt PM10.Resultat för 2005/2006 visade att halterna låg under de miljökvalitetsnormer som finns. Där‐27

emot låg halterna av PM10 så högt att man måste fortsätta mäta. När det gäller NO2 lågmedelvärdet för mätperioden i nivå med miljömålet för 2010, dvs. 20 µg/m3. Resultat frånmätningar under 2008 är ännu inte sammanställda och utvärderade.Läs mer: Information om luftföroreningar i Dalarna finns på Länsstyrelsens webbplats:www.w.lst.se.Övrig miljöpåverkanEnergisystemet i kommunen leder även till påverkan i den fysiska miljön. Vid en ökad utvinningav bioenergi och vindkraft kan konflikter uppstå med naturvärden. Störst negativ påverkanpå naturvärden som en följd av energiutvinning har vattenkraftutbyggnaden haft.2.3 ETT SÄKERT ENERGISYSTEMLagen om kommunal energiplanering förskriver att kommunen ska sörja över en säker ochtrygg energiförsörjning. Detta är avgörande för att samhället ska kunna fungera.Flera nationella myndigheter har ansvar för detta, bl.a. Räddningsverket. Regionalt har Länsstyrelsenuppgifter att genom olika arbetsinsatser verka för ett säkrare samhälle vid svårapåfrestningar i fred såväl som i kris. Detta innebär bl.a. att fortlöpande utöva tillsyn över denkommunala räddningstjänsten samt ansvarar för den statliga räddningstjänsten i sambandmed kärntekniska olyckor. En särskild viktig uppgift är att stödja kommunerna i deras arbetemed beredskapsförberedelser samt bevaka att frågor om risker och sårbarhet beaktas ikommunernas planering. Detta är inte minst en fråga för översiktsplanen.En vikig fråga i detta sammanhang är väntade effekter av klimatförändringar. Dessa väntas iDalarna innebära mildare klimat som på olika sätt påverkar ekosystemen. Ökad risk för översvämningarutgör här en säkerhetsfråga. Sistnämnda har uppmärksammats på senare tid ochSMHI har tagit fram kartor för översvämningskänsliga områden där ny bebyggelse bör undvikas.För vinterturismen kommer uppvärmningen sannolikt att få konsekvenser på sikt omvintrarna blir mer snöfattiga. Klimatförändringarna kan också innebära mer instabilt vädermed fler stormar, vilket ställer ökade krav på elsäkerheten. De negativa effekterna av klimatförändringarnai Dalarna blir sannolikt små jämfört med andra delar av världen. Effekter iandra delar av världen kommer dock att påverka Sverige på olika sätt. Klimat‐ och sårbarhetsutredningen(SOU 2007:60) har ingående behandlat konsekvenser i Sverige av väntadeklimatförändring och den klimatproposition som regeringen lade våren 2009 behandlar frågan.När det gäller energisystemen i Borlänge och deras försörjningstrygghet, kan sägas att det tillviss del berör fjärrvärmens produktion och distribution samt elnätet.För fjärrvärmeproduktionen finns viss reservkapacitet, vilken utvecklas kontinuerligt i taktmed utbyggnader i olika områden. T.ex. pågår för närvarande utredning om reservkapacitet iRomme.Elnätet är redan förhållandevis vädersäkert, men det pågår ett kontinuerligt arbete med attfortsätta vädersäkringen genom att bygga bort oisolerade luftledningar (idag finns det ca 9 %luftledningar totalt).Läs mer: Information om krisberedskap och räddningstjänst finns på Länsstyrelsens webbplats:www.w.lst.se.28

3 Energiläget idag och i framtiden3.1 ENERGIBALANS FÖR BORLÄNGE KOMMUNEn energibalans är en kartläggning av tillförsel och användning av energi för ett område. Idetta avsnitt presenteras en energibalans för Borlänge kommun. I kapitel 4–8 som följer gesutförligare kommentarer och även mer detaljerade uppgifter inom en del områden. Inledningsvisbeskrivs statistiken som ligger till grund för energibalansen. Se även statistik överväxthusgaser i föregående kapitel, vilken också ger en bild av energianvändningen.EnergistatistikGrunden för en energibalans är statistisk och mätdata. Sverige har bra statistik för energi,klimat och transporter men denna presenteras inte alltid kommunalt och håller ofta inteheller tillräcklig kvalitet för att kunna presenteras på denna nivå. Betydelsen av att kommunernaförses med mer tillförlitlig energistatistik till stöd för sitt energi‐ och klimatarbete haruppmärksammats på senare tid och detta har lett till utvecklingsarbete bland myndigheteroch även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Bättre statistik har som en följd av dettakommit och arbetet förväntas leda till fortsatta förbättringar.Statistiken som presenteras för kommunen är hämtad från fyra olika källor, vilka presenterasi rutan nedan. Tre utgörs av nationellt insamlad och presenterad statistik. Utöver dessa källorfinns ytterligare sådan statistik av intresse, t.ex. för vindkraft och transporter.Alternativet för kommunen till att återge befintliga statistiska sammanställningar är att självsammanställa statistik och hämta in uppgifter från industrier och energiföretag, vilket lagenom kommunal energiplanering ger kommunen rätt till. Därtill kan sotaren ge uppgifter ompannor och bränslen i sotningsdistriktet. Att sammanställa egen statistik är ett stort arbeteoch det är inte säkert att resultatet blir mer tillförlitligt. I vissa delar kan det dock vara lämpligtatt hämta in uppgifter direkt. Att utgå från nationellt insamlade siffror underlättar uppföljningen.StatistikkällorSCB:s kommunala och regionala energistatistik (KRE): Denna statistik är tänkt att fylla övergripande behov närenergiomsättningen i en geografisk kommun ska beskrivas. Kvalitetsbrister har dock påtalats men ett pågåendemetodprojekt har lett och ska leda till förbättringar. Statistiken, som tidigare benämndes kommunala energibalanser,publicerades först 2003 och finns hittills för 1990, 1995 och 2000–2006. Publiceringarna sker med tvåårs fördröjning, t.ex. presenterades 2006 års uppgifter våren 2008. Energimyndigheten är beställare av statistikenoch SCB är producent. Statistiken i sin helhet och en användarhandledning finns på SCB:s webbplats.KRE bygger på en bearbetning av underlag till officiell statistik. Den redovisar de energislag som tillförs och hurdessa används inom olika sektorer, mer eller mindre detaljerat. De är i huvudsak tre undersökningar som uppgifternaär hämtade ifrån: Årlig el‐, gas‐ och fjärrvärmestatistik, Industrins årliga energianvändning och Oljeleveranser,kommunvis redovisning. Det primära syftet med de två förstnämnda källorna är att presentera statistiknationellt och inte kommunalt. Därtill bygger statistiken på några modellantaganden. I tabellerna somföljer ges ytterligare förklaringar.De kvalitetsproblem som uppmärksammats uppstår inte då statistiken redovisas nationellt, men kan bli påtagligai enskild kommun. Dessa uppstår av bortfall och mätfel. För oljeprodukter uppstår ett relevansproblem dåden användning som redovisas egentligen avser tillförsel. Sedan publiceringen av 2005 års uppgifter görs enstörre kvalitetsgranskning än tidigare, varför uppgifterna för 2005 och framåt är mer tillförlitliga än tidigare. År1990 är troligen det mest osäkra året i statistiken.29

Ytterligare ett problem med KRE är sekretess. SCB tillämpar enligt lag från och med 2005 års uppgifter sekretess.Samtidigt som tillförlitligheten i statistiken alltså blivit bättre från 2005 har sekretess tillkommit. Det är föruppgifter från industrin och stora enskilda energianvändare som sekretess blir aktuell. Följande två regler gäller:1. En redovisad uppgift i statistiken, en ”cell”, måste innehålla minst tre objekt för att kunna publiceras. 2.Inget objekt får bidra med 50 procent eller mer av cellvärdet. Inte heller får två objekt tillsammans bidra med90 procent eller mer till det totala cellvärdet. Om minst en regel är uppfylld måste medgivande begäras in frånberörda om uppgiften ska kunna publiceras. För el‐ och fjärrvärmeföretagen har SCB hämtat in sådana, varfördessa uppgifter publiceras. För andra företag har man inte gjort det, varför flera uppgifter för industrin från2005 ersatts med ”..” (”prick‐prick”). Om denna markering förekommer en gång prickas även totalsumman,men om den förekommer minst två gånger visas totalsumman. Prickade värden är då medräknade i totalsumman.”prick‐prick” indikerar att det i kommunen finns dominerande energianvändare för aktuell sektor.I de tabeller med SCB‐statistik som följer kommenteras större troliga fel och osäkerheter.SCB:s statistik är redovisad i MWh. Dessa har här ändrats till GWh och avrundats till hela GWh för alla tal över0,5 GWh.Gävle‐Dala Energikontors energibalans: Det regionala energikontoret sammanställer sedan flera år en övergripandeenergibalans för de två länen och dess kommuner. Hittills finns uppgifter för 1997–2005. Energibalansenbygger på SCB‐statistik kompletterad med andra uppgifter, bl.a. energikontorets egna bedömningar omträdbränsletillgångar. När det visat sig att uppgifter från SCB inte stämt har energikontoret gjort justeringar,bl.a. genom att hämta in uppgifter direkt från industrier. Kvaliteten på dessa uppgifter i förhållande till SCB:skommunala och regionala energistatistik (KRE) är oklar, men vid en jämförelse kan konstateras att uppgifternaibland överensstämmer relativt väl, men inte alltid.Naturvårdsverkets data över luftutsläpp: I föregående kapitel har de nya beräkningar av luftutsläpp medkommunal upplösning som presenterats våren 2008 beskrivits. För metod och kvalitetsfrågor kring dessa, seavsnitt 2.2. För koldioxidutsläpp finns data för 1990, 2000, 2005–2006 och nya kommer nu tas fram fortlöpande.Koldioxidutsläppen från olika sektorer och användningsområden inom dessa redovisas mycket detaljerat.Dessa koldioxidutsläpp är samtidigt ett mått på användningen av fossila bränslen för dessa verksamheter. Förvissa områden är dessa uppgifter bättre och mer tillförlitliga än SCB:s energistatistik, varför de förtjänar att tasupp i energibalansen. Det gäller särskilt transporter, se vidare under rubriken transporter nedan.SCB:s körsträckedatabas: Ytterligare en tillgänglig statistikkälla med bra kommunal upplösning på transportområdetär SCB:s körsträckedatabas. Sedan några år tillbaka publiceras varje år uppgifter med kommunal upplösningur denna. Se vidare under rubriken transporter nedan.Läs mer: SCB:s kommunala och regionala energistatistik liksom körsträckedatabasen redovisaspå webbplatsen www.scb.se (sök energistatistik). Energikontorets energibalanser finnspå www.gde‐net.se och Naturvårdsverkets luftdata på www.rus.lst.se.Några grundläggande energifaktaEnergiomvandling: Energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas. Varje omvandling medför att energinförlorar i kvalitet, dvs. blir mindre tillgänglig och användbar. All energiomvandling utgår från solenergi (ochäven vulkanism och atomers sönderfall) och all energiomvandling slutar i värme. Vägen från den första omvandlingentill värme kan se olika ut. I ett vattenkraftverk omvandlas vattnets lägesenergi till elektrisk energi,som sedan kan omvandlas till ljus i en lampa, för att slutligen omvandlas till värme. El kan också omvandlasdirekt till värme i ett element. Energianvändning innebär att vi förändrar energins kvalitet.Energi och effekt: Energi är arbete och värme. För att utföra detta arbete eller för att producera värme, krävsen kraft som benämns effekt. Kopplingen mellan effekt och energi är tiden, eftersom effekt multiplicerat med30

tid är energi. En vanlig enhet för effekt är Watt (W) och för tid är enheten i dessa sammanhang oftast timmar(h), varvid enheten för energi blir Wattimmar (Wh). Som exempel kan nämnas en glödlampa med effekten 40W. Är den tänd i 25 timmar, krävs energin 1 000 Wh (40 x 25 = 1 000). Eftersom det ofta blir fråga om storatal, används olika prefix för tusen (kilo), miljoner (Mega), miljarder (Giga), biljoner (Terra) osv. I exemplet medglödlampan kan energimängden lika gärna skrivas som en kilowattimme (kWh). Ett normalt småhus från 1970‐talet förbrukar ca 25 000 kWh köpt energi per år, en lägenhet ungefär hälften så mycket. En medelstor stadförbrukar ca 1 GWh (Gigawattimme) per dygn. Olika bränslen innehåller olika mycket energi. 1 m 3 villaolja innehåller9 960 kWh och 1 m 3 bensin 8 720 kWh, vilket kan jämföras med 1 m 3 ved som innehåller 1 250 kWheller 1 m 3 pellets som innehåller 3 120 kWh.Energiförluster: Förluster sker under värmeproduktionen, vilken anges av verkningsgraden, men även vid utvinning,transport och distribution av energi. För att få en bild av en energikällas effektivitet måste man studeraalla led, från utvinning till nyttiggörande. Verkningsgraden i ett fjärrvärmesystem är 70–80 %, vilket ofta ärhögre än i de små äldre värmepannor som ofta ersätts. I ett kraftvärmeverk får man ut hälften av den tillfördaenergin i form av värme och en tredjedel i form av el. Verkningsgraden blir då 85 %. En värmepump kan ta uppenergi från en lågtemperaturkälla, t.ex. marken, och efter tillförsel av el avge det sammanlagda energiinnehålleti form av värme. För varje tillförd kWh el avges 3 kWh värme. El som produceras från vattenkraft har enverkningsgrad på 100 %, medan el från kärnkraft och kolkondens har en mycket låg verkningsgrad. Därtill skervid kraftöverföring av el förluster på ca 7,5 %. Även för olja och biobränslen sker förluster mellan utvinning ochproduktion.Graddagskorrigering: Om man vill jämföra energiåtgången för uppvärmning under en rad år som varierar temperaturmässigtkan man göra en s. k. graddags‐ eller normalårskorrigering. Det innebär att man räknar om detaktuella året till ett normalår i temperaturhänseende. Den omräkningen går till så att man har uppgift om hurmånga graddagar ett normalår har och jämför det med året i fråga. Sedan justeras energianvändningen medhänsyn till det. SMHI ger ut statistik om antalet graddagar för olika orter.Energitillförsel och energiomsättningEfter en kraftig ökning på 1950‐ och 60‐talen har energitillförseln i Sverige sedan 1970‐taletsbörjan varit konstant eller endast svagt ökande. Variationen mellan olika år beror på konjunktursvängningaroch temperaturskillnader. Olika energislags andel av den totala energitillförselnhar däremot förändrats sedan 1970‐talet. Oljeanvändningen har minskat kraftigtsamtidigt som el och bioenergi ökat.Borlänge är en kommun med mycket hög energitillförsel per invånare beroende på hög industriandel.Kommunens två tunga industrier, SSAB Tunnplåt och Stora Enso Kvarnsvedenspappersbruk, har ett avgörande inflytande på energiomsättningen. Deras andel av omsättningenär ca 75 procent. Till skillnad mot bilden för landet har tillförseln ökat sedan 1990,beroende på produktionsökning inom industrin. Totalt tillförs ca 6 000 GWh (6 TWh), vilketkan jämföras med Sveriges motsvarande tillförsel på ca 600 TWh (kärnkraftens förluster inräknade).I tabellen nedan redovisas SCB:s uppgifter om energiomsättningen totalt i kommunen. Därframgår den totala mängd bränslen och el som tillförs (bruttotillförseln) och hur mycket avdenna som går till användning inom energisektorn, slutlig användning inom olika sektoreroch överföringsförluster. Vidare framgår (under insatt för omvandling och omvandlat) denenergi som produceras i kommunen – el och från bränslen. För el ges en bild av självförsörjningsgraden.Vad som inte framgår i tabellen om man vill ha en fullständig bild är de biobränslensom utvinns i kommunen. Dessa redovisas i egen tabell från Gävle‐Dala Energikontornedan med deras bedömning om produktion och utvinning. Något som inte heller framgårär den energianvändning som kommuninvånarna står för som en följd av sin konsumtion31

av importerade varor. Denna fråga behandlas under avsnitt 4.1. Här kan påpekas att energisom åtgår för varor som produceras i kommunen också exporteras och konsumeras utanförkommunen.Energiomsättningen i Borlänge 1990–2006 enligt SCB:s kommunala och regionala energistatistik, GWh1990 1995 2000 2006S:a bränslenEl‐energiTotal energiS:a bränslenEl‐energiTotal energiS:a bränslenEl‐energiTotal energiS:a bränslenEl‐energiTotal energiBrutto‐ 2 817 2 465 5 281 3 235 2573 5 808 2 3 692 6 442 2678 3834 6 512tillförsel750Insatt för 345 640 985 396 766 1 162 328 1 106 1 434 298 991 1 289omvandling,varav:industriellt 18 – 18 78 – 78 60 – 60 123 – 123mottryckvärmeverk 327 2 318 3 321 268 6 274 174 1 175vattenkraft – 638 638 – 763 763 – 1 100 1 100 – 991 991Omvandlat, 318 654 972 359 830 1 190 331 1 150 1 482 426 1073 1 499varav:industriellt – 16 16 – 67 67 – 50 50 – 82 82mottryckvärmeverk* 318 – 318 359 – 359 331 – 331 426 – 426vattenkraft – 638 638 – 763 763 – 1 100 1 100 – 991 991Användning 0 85 85 0 13 13 0 14 14 0 36 36i energisektorÖverfö‐26 157 183 50 172 221 27 251 278 36 288 324ringsförlus‐terSlutlig användning2 764 2 237 5 000 3 149 2 453 5 601 2 72 3 470 6 197 2 770 .. ..7Källa: SCB. Kommunal och regionala energistatistik. SCB redovisar i MWh. Här har talen avrundats till GWh.Förklaringar SCB:s termer:Bruttotillförsel räknas fram från övriga poster enligt bottom‐up‐principen, dvs. bruttotillförseln sätts lika med den totaltkända användningen. Den räknas ut enligt följande: bruttotillförseln = insatt för omvandling – omvandlat + användning ienergisektor + överföringsförluster + slutlig användning.Insatt för omvandling visar de bränslen, t.ex. biobränslen och oljor, som har satts in för el‐ och värmeproduktion i kommunen(värmeverk, kraftvärmeverk, industriellt mottryck och kärnkraft). Vidare visas den vattenkraft och vindkraft somproducerats. För de redovisade åren tycks dock vindkraft i Dalarna ännu inte tagits med.Omvandlat avser den el‐ och värmeproduktion som skett med de bränslen och den vattenkraft/vindkraftsom satts in. Förvattenkraft/vindkraft omvandlas allt som sätts in.Användning i energisektor visar energisektorns egen användning för drift av anläggningar och dylikt.Överföringsförluster är de förluster som sker vid el‐ och fjärrvärmedistribution.Slutlig användning är den energi som används inom olika sektorer.För 2006 ges ingen totalsumma på grund av sekretess, se text om detta ovan.* I denna summa ingår restvärme och värme från värmepumpar (som inte är några bränslen men i statistiken likväl redovisasunder den rubriken). 2006: 242 GWh restvärme och 73 GWh från värmepumpar.Utvinning av bioenergi i kommunen framgår inte i SCB:s statistik, men väl i det regionalaenergikontorets bedömning om produktion och utvinning, se tabell nedan. Antagandet är attde trädbränslen som används i kommunen motsvarar de som utvinns. I avsnitt 8.2 om bio‐32

energi och andra förnybara energislag beskrivs nuvarande utvinning, liksom potentialer.I Borlänge kommun finns god tillgång på vattenkraft. Möjligheter att öka elproduktionen viakraftvärme/mottryck finns. Det råder brist på biobränsle enligt energikontoret.Energiproduktion & utvinning i Borlänge 1997–2005 enligt Gävle‐Dala Energikontors sammanställning,GWhEnergislag 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005ElproduktionVattenkraft 622 985 960 1 186 1 102 877 762 696 812Kraftvärme/mottryck 68 60 50 51 56 61 69 79 100Summa elprod 690 1045 1010 1237 1158 938 831 775 912TrädbränslenAnvändning 582 581 513 528 502 502 502 579 642Källa: Gävle‐Dala Energikontor.De två tabeller som följer nedan visar energitillförseln av olika energislag i kommunen förden slutliga energianvändning som sker. De omvandlings‐ och överföringsförluster, somframgår i tidigare tabell, finns här inte med. Den ena tabellen visar uppgifter från SCB:skommunala och regionala energistatistik och den andra Gävle‐Dala Energikontors sammanställning.Uppdelningen mellan energislag skiljer något mellan sammanställningarna, liksomenskilda siffror. En någorlunda samstämmig bild framgår dock.Borlänges energitillförsel per invånare är högre än det nationella genomsnittet. Skillnadenberor alltså på industrins energibehov. Andelen el är mycket hög, nära 50 procent. Fjärrvärmenhar ökat något men fallit tillbaka de senaste åren framför allt beroende mildare klimat.Bränsle till fjärrvärme domineras av restvärme och avfall.Energitillförsel i Borlänge 1990–2006 enligt SCB:s kommunala och regionala energistatistik, GWhEnergslag 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Stenkol 167 167 28 72 133 123 131 .. ..Koks 1 0 0,1 0 0 0 0 0 0Bensin 309 315 282 293 297 291 294 262 256Diesel 249 233 272 264 279 302 330 303 329Eldningsolja 1 196 141 82 64 79 68 36 32 27Eldningsolja>1 463 601 602 681 775 845 363 445 526Gasol 573 691 765 774 866 854 847 .. ..Naturgas 0 0 0 0 0 0 0 0 0Torv 0 0 0 0 0 0 0 0 0Träbränsle 514 691 194 221 423 404 153 .. ..Avlutar 0 0 0,4 0 0 0 0 0 0Avfall 0 0 0,4 0,5 0 0 0,008 .. ..Övrigt 0,1 0,04 219 0 0,01 0,01 0,002 0 ..Fjärrvärme 292 310 283 340 676 370 360 354 361Summa bränslen2 764 3 149 2 727 2 711 3 527 3 258 2 512 2 649 2 770El‐energi 2 237 2 453 3 470 2 861 2 791 2 739 2 682 .. ..Total energi 5 000 5 601 6 197 5 573 6 319 5 998 5 194 .. ..Källa: SCB. Kommunal och regionala energistatistik. SCB redovisar i MWh. Här har talen avrundats tillGWh. SCB avser i denna sammanställning slutlig användning av energi efter energibärare.33

Förklaringar SCB:s termer:Stenkol och koks som är fossila bränslen används endast inom industrisektor. Uppgifterna bestäms utifrån anläggningenskommunkod.Bensin. All användning redovisas under transportsektorn. Uppgifterna avser vart bensinen levereras. Ett relevansfeluppstår då det är förbrukningen som är intressant. Bensinanvändningen förs alltså till den kommun därbilen tankas. Köparen kan tanka i en kommun och förbruka bensinen i andra kommuner. Ett mindre fel uppstårdärtill på grund av att man antar att allt som levereras även används det året, dvs. att lagerförändringen är noll.Diesel. Uppdelningen på olika sektorer är relativt osäker. För transporter uppstår samma problem som för bensin.Gasol, naturgas, torv, avfall, avlutar och övrigt. Dessa bränslen redovisas endast för industrin, utom naturgasoch övrigt där transporter ingår, nämligen levererad mängd natur‐ och biogas till pumpstationer. Övrigt avsersammanslagningar av bränslen som har för liten förbrukning för att få en egen kategori. Det kan vara deponigasoch restvärme.Gasol och naturgas är fossila bränslen.Träbränsle: För industrisektorn hämtas uppgifterna ur statistiken, medan uppgifterna för hushållssektorn tasfram genom en uppskattning utifrån undersökningen Energistatistik i småhus. Detta är en årlig urvalsundersökningavseende ca 7 000 småhus i landet. År 2003 gjordes en större undersökning avseende ca 100 000 småhus.Det bör även noteras att det saknas heltäckande statistik för biobränslen.Fjärrvärme. Värmeproducenterna specificerar leveranser av värme kommunvis, vilket kan leda till mätfel förvissa kommuner. Det som redovisas är förbrukningen av fjärrvärmen och inte bränslen som går åt för att produceraden.El. Nätbolagen specificerar överföringen av el kommunvis, vilket kan vara svårt i vissa fall. Uppdelningen påhushålls‐ respektive lantbrukssektorn är tämligen osäker.Energitillförsel i Borlänge 1997–2005 enligt Gävle‐Dala Energikontors sammanställning, GWhEnergislag 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005Fossila br. värme 1 575 1 477 1 549 1 528 1 631 1 472 1 631 1 706 1 630Transporter 494 479 564 544 478 568 478 611 550El 2 517 2 664 2 947 2 916 2 905 2 905 2 905 2 959 2 833Trädbränslen 582 581 513 528 502 502 502 579 642Spillvärme(restvärme) 126 179 62 167 181 203 200 219 238Avfall 77 105 82 95 121 118 123 116 94Övrigt 2 2 2 2 4 4 4Summa 5371 5485 5719 5780 5820 5770 5843 6 194 5 991Varav fjärrvärme 338 349 341 327 381 394 421 408 401Nyckeltal (MWh/inv)Tillförsel 111,5 114,7 120,5 122,6 123,9 122,6 124,5 131,8 127,5Antal invånare 48 180 47 838 47 441 47 151 46 962 47 049 46 919 46 988 46 987Källa: Gävle‐Dala Energikontor.EnergianvändningDen slutliga energianvändningen i Sverige brukar indelas i sektorerna industri, hushåll, servicem.m. och inrikes transporter, men andra indelningar förekommer. I SCB:s kommunala ochregionala energistatistik är skärningen något annorlunda. De två förstnämnda sektorernastår för ca 40 procent den slutliga energianvändningen och inrikes transporter för drygt 20procent. Energianvändningen för transporter har ökat kraftigt sedan 1970, medan industrinvarit relativt oförändrad, trots kraftig produktionsökning, och bostäder, service m.m. minskatnågot, genom energieffektiviseringsåtgärder. Resten av den totalt tillförda energin utgörs– utöver förluster – av bunkeroljor för internationell sjöfart och flyg samt oljeanvändningför icke energiändamål. Dessa poster ingår inte i SCB:s kommunala och regionala energistatistik.34

De tre tabeller som följer nedan visar den slutliga energianvändningen i kommunen inomolika sektorer, totalt och per invånare. Den första tabellen visar uppgifter om total energianvändningfrån SCB:s kommunala och regionala energistatistik och den andra Gävle‐DalaEnergikontors sammanställning. Den tredje visar SCB:s uppgifter om energianvändning perinvånare. Här jämförs också med rikets genomsnitt. Uppdelningen mellan sektorer skiljernågot mellan sammanställningarna, liksom enskilda siffror. En någorlunda samstämmig bildframgår dock även här.Den totala energianvändningen per invånare är mycket hög beroende på den höga industriandelen.De två tunga industrierna SSAB Tunnplåt och Stora Enso Kvarnsvedens pappersbrukdominerar energianvändningen i kommunen.Av kommunens invånare bor 85 procent i centralorten. Småhusen värms av el, olja, biobränslenoch fjärrvärme. Huvuddelen av lägenheterna finns i centralorten och värms huvudsakligenmed fjärrvärme. En stor del av offentlig förvaltning, handel och service är anslutnatill fjärrvärmen. Hälften av småhusen värms också med fjärrvärme. I kommunen finns ocksåfritidshus, som huvudsakligen värms med direktverkande el.Transporterna i Borlänges följer utvecklingen i landet. Statistiken indikerar högre energianvändningper invånare än nationellt, vilket sannolikt i så fall har sin förklaring i att besökaretankar i kommunen.Energianvändning i Borlänge 1990–2006 enligt SCB:s kommunala och regionala energistatistik,GWhSektor 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Jordbruk, skogsbruk,fiske30 17 16 14 19 18 12 16 18Industri, byggverksamhet3 627 4 197 4 726 4 037 4 420 4 395 3 597 .. ..Transporter 550 534 705 648 630 651 676 619 645Offentlig verksamhet115 125 107 100 152 152 122 98 98Övriga tjänster 152 186 184 246 341 313 355 282 256Hushåll 526 542 459 527 757 469 432 442 438Total energi 5 000 5 601 6 197 5 573 6 319 5 998 5 194 .. ..Källa: SCB. Kommunal och regionala energistatistik. SCB redovisar i MWh. Här har talen avrundats tillGWh. SCB avser i denna sammanställning slutlig användning av energi efter samhällssektor.Förklaringar SCB:s termer:Offentlig verksamhet avser offentlig förvaltning, utbildning, forskning och utveckling, hälso‐ och sjukvård,sociala tjänster, sport, fritid och kultur, gatu‐ och vägbelysning, vattenverk, avfallsrensning, avloppsrening ochrenhållning.Övriga tjänster avser elförsörjning (kontor, lager och dyl.), gasförsörjning, ång‐ och hetvattenförsörjning, partihandel,detaljhandel, hotell‐ och restaurangverksamhet, post och telekomunikation, bank‐ och försäkringsverksamhet,fastighetsförvaltning.Hushåll avser småhus och flerbostadshus.För 2005 och 2006 redovisas inte vissa uppgifter på grund av sekretess, se text om detta ovan.Energianvändning i Borlänge 1997–2005 enligt Gävle‐Dala Energikontors sammanställning, GWhSektor 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005Bostäder,service 877 1 006 837 713 843 722 893 878 866Industri 4 000 4 000 4 318 4 358 4 396 4 400 4 390 4 630 4 500Transporter 494 479 564 709 581 648 560 686 62535

Summa 5 371 5 485 5 719 5 780 5 820 5 770 5 843 6 194 5 991Nyckeltal(MWh/inv)Användning‐ bostäder 18,2 21,0 17,6 15,1 18,0 15,3 19,0 18,7 18,4Användning‐ industri 83,0 83,6 91,0 92,4 93,6 93,5 93,6 98,5 95,8Användning‐ transporter 10,2 10,0 11,9 15,0 12,4 13,8 11,9 14,6 13,3Antal invånare48 180 47 838 47 441 47 151 46 962 47 049 46 919 46 988 46 987Källa: Gävle‐Dala Energikontor.Energianvändning per invånare i Borlänge och riket 1990–2006 enligt SCB:s kommunala och regionala energistatistik,kWh/inv.Borlänge,sektor1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Jordbruk, skogsbruk,fiske650 354 335 298 408 384 245 344 371Industri, byggverksamhet77 711 86 611 100 109 85 956 93 948 93 675 76 545 82 813 103 521Transporter 11 789 11 024 14 943 13 806 13 382 13 883 14 389 13 169 13 615Offentligverksamhet2 460 2 576 2 277 2 132 3 222 3 234 2 600 2 076 2 065Övriga tjänster 3 252 3 837 3 894 5 241 7 238 6 672 7 562 6 002 5 399Hushåll 11 280 11 179 9 726 11 229 16 100 9 987 9 200 9 397 9 243Total energi 107143 115583 131 283 118 662 134 298127836110 541 113 800 134 215Folkmängd 46 671 48 461 47 206 46 962 47 049 46 919 46 988 46 987 47 399Riket, sektor 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006Jordbruk, skogsbruk,fiske892 774 742 840 834 801 752 889 812Industri, byggverksamhet16 160 16 506 19 002 17 836 19 667 19 787 20 185 16 958 20 250Transporter 8 367 8 538 8 945 9 257 9 202 9 451 9 577 9 571 9 444Offentligverksamhet2 772 2 947 2 673 2 743 2 710 2 625 2 555 2 244 2 170Övriga tjänster 2 818 3 063 3 139 3 596 3 521 3 563 3 884 4 249 4 530Hushåll 10 299 10 360 9 493 10 108 10 124 9 445 8 595 8 768 8 339Total energi 41 501 42 335 44 004 44 380 46 059 45 673 45 548 42 679 45 545Källa: SCB. Kommunal och regional energistatistik.SCB avser i denna sammanställning slutlig användning av energi efter samhällssektor per invånare.I avsnitten som följer om industri (4.2), transporter (5.1) och byggnader (6.1) återkommermer statistik från bl.a. den kommunala och regionala energistatistiken.3.2 VIKTIGARE ENERGIAKTÖRER I BORLÄNGE KOMMUNI vid mening är alla hushåll och företag samt den kommunala organisationen energiaktörergenom sin efterfrågan på energi och transporter. Här ska viktigare energiaktörer i kommunenpresenteras. Energiaktörer i Dalarna presenteras i avsnitt 1.4.36

Kommunkoncernens energiaktörerInom kommunorganisationen och dess bolag finns flera som arbetar med energi‐ och transportfrågor– fastighetsförvaltning, energiförsörjning, samhällsplanering, miljö‐ och energitillsyn,energirådgivning m.m. Dessa nämnder och förvaltningar samt bolag är: hållbar samhällsbyggnad,miljökontoret, stadsbyggnadskontoret, kommunfastigheter, Tunabyggen,Hushagen, Borlänge Energi, miljöledningsgruppen, klimatstrategigruppen och näringslivsenheten.Energi‐ och klimatrådgivningKommunal energirådgivning är ett viktigt verktyg där kommunen kan bidra till bra energivalgenom information och rådgivning. Sedan 1997 erhåller kommunerna ett statligt stöd fördenna som täcker kostnader för en deltidstjänst. Rådgivningen har hittills framför allt riktatsig till småhusägare men har även kunnat avse företag och mindre industrier. År 2008 ökadebidraget något och bytte namn till klimat‐ och energirådgivning. En ny förordning kom dåockså. Energirådgivaren ska nu ge råd inte bara om energianvändningen utan även om hurolika åtgärder påverkar klimatet. Man kan dessutom ge råd till den egna kommunen, vilkettidigare inte var möjligt, om kommunen skjuter till en del egna medel. Nytt är också att verksamhetsplankrävs, och att den ska fastställas av kommunstyrelsen, och en starkare satsningpå företagsrådgivning.Gävle‐Dala Energikontor, det regionala energikontoret, har Energimyndighetens uppdrag attstödja och samordna regionens energirådgivare. Föreningen Energirådgivarna är en föreningför kommunala energirådgivarna men också energieffektiviseringsföretag.Energirådgivningen i Borlänge kommun sker genom det kommunalt ägda bolaget BorlängeEnergi och har bedrivits ända sedan 1991 på ett offensivt sätt för både borlängebornas ochklimatets bästa.Den mesta energirådgivningen sker genom att Borlänge Energis kunder ringer om de harbekymmer med hög förbrukning av el, vatten eller fjärrvärme. Det börjar ofta med en frågatill kundfaktureringsavdelningen som i sin tur slussar kunden vidare till någon energirådgivare.Dessa ger råd och förslag som kan minska förbrukningen. I många fall leder det till attkunden byter energikälla. En viktig fördel är att Borlänge Energi har tillgång till statistik överkundens förbrukning av el, fjärrvärme och vatten. Det här gäller både privata kunder ochföretag.Rådgivningen bedrivs också via uppsökande verksamhet och genom föredrag på skolor, förVillaägarföreningen, studieförbund som ABF m.fl. Detta är möten där borlängeborna gesmöjlighet att få information om energieffektivisering av sitt boende.Bo Idé är ett projekt som Borlänge Energi genomför tillsammans med andra aktörer inombygg‐ och energibranschen. Genom att synas i detta forum kommer nås ännu fler borlängebor.För perioden 2008–2010 är det statliga bidraget för energi‐ och klimatrådgivning till Borlänge1 035 000 kr. Därutöver tillkommer ett extra bidrag på 30 000 kr per år som motfinansierasmed samma summa pengar. Detta gör att rådgivaren även kan arbeta med rådgivning motkommunkoncernens egna byggnader. Utöver bidragen lägger Borlänge Energi ytterligare enbetydande summa. Denna är svår att redovisa eftersom de olika verksamheterna går in ivarandra.Energi‐ och klimatrådgivning beskrivs mer under framför allt avsnitt 4.2 om industri och 6.1om byggnader.37

Läs vidare: Mer om energi‐ och klimatrådgivning finns på energikontoret Gävle‐Dalas webbplatswww.gde‐net.se, Energimyndighetens www.energimyndigheten.se och FöreningenEnergirådgivarnas www.energiradgivarna.com.Andra energiaktörer i kommunenUtöver kommunkoncernen finns andra viktiga aktörer i energi‐ och transportområdet verksammai kommunen.Det kommunala energibolaget Borlänge Energi handhar i princip all infrastruktur som nyttjasav slutanvändarna, dvs. kommuninvånarna. Därutöver finns Fortum Distribution som en storaktör i egenskap av ägare till det regionala elnätet.Mycket stora energiaktörer är givetvis också de två stora industrierna, SSAB Tunnplåt ochStora Enso Kvarnsveden.3.3 RAMARNA FÖR ETT UTHÅLLIGT ENERGISYSTEM I BORLÄNGE KOMMUNAtt ställa om energi‐ och transportsystemen är en process som tar lång tid.Om kommunens energianvändning och transporter ska kunna bli klimat‐ och miljöanpassadekräver det att de fossila bränslena i det närmaste fasas ut under detta sekel. Regeringensvetenskapliga råd för klimatfrågor (och den parlamentariska klimatberedningen) har uttalatbehov av minskningar av växthusgaser för Sverige i storleksordningen 75–90 procent till2050 och en total avveckling till 2100. Samtidigt måste energieffektiviteten öka, för att klaraavvecklingen av fossila bränslen men också för att en effektivare energianvändning är önskvärdi sig ur resurshushållnings‐ och miljösynpunkt. En effektivisering på cirka en procent perår är en allmänt accepterad bedömning av vad som är möjligt och ingår även i EU:s energitjänstdirektiv.Denna kan ske både genom ny teknik, bättre samhällsplanering och livsstilsförändringar.Samtidigt måste energianvändningens och transporternas övriga miljöpåverkangenom hälsofarliga utsläpp m.m. fortsätta minska.Är det då möjligt att klara klimat‐ och miljömålen och samtidigt klara välfärden? Flera framtidsstudierhar gjorts nationellt som studerat detta och flera av dem pekar på att det går. Detfinns dock utmaningar och målkonflikter, men också synergieffekter där klimatmål och ekonomisktillväxt kan dra nytta av varandra. Effekter av klimatförändringar riskerar vi att fåäven om vi når våra utsläppsmål och dessa kan kräva anpassningsåtgärder av olika slag.En av de senaste framtidsstudierna är rapporten Tvågradersmålet i sikte – Scenarier för detsvenska energi‐ och transportsystemet till år 2050 (Naturvårdsverket, 2007). Där skissas påvad som krävs för att minska koldioxidutsläppen med 85 procent till år 2050. Följande slutsatserdras:• Betydande teknikeffektivisering krävs i alla sektorer.• Även med stor effektivisering behöver efterfrågan på vägtransporter, flygresande m.m. påverkasmot en lägre nivå. Beroende på prioriteringar behöver olika sektorer påverkas olika mycket.• Vindkraft är viktigt och medför förhållandevis få konflikter med andra miljömål.• Stor osäkerhet råder om framtida tillgång på biobränsle främst globalt men även i Sverige. Iscenarierna står biodrivmedel för upp till 50 procent av transporternas energianvändning år 2050.• Sverige har stora möjligheter att bli en betydande nettoexportör av både biobränslen och el.• Plug‐in hybrider som använder el från nätet och t.ex. diesel eller metanol är troligen ett bättre al‐38

ternativ än bränslecellsbilar och vätgas på medellång sikt.• Det behövs ett paradigmskifte i planeringen från mobilitet till tillgänglighet. Detta innebär bl.a. enstadsplanering som ökar cykel‐ och kollektivtrafikens konkurrenskraft och bidrar till korta avstånd tillservice samt ersättande av en viss del arbets‐ och tjänsteresor (upp till ca 20 %) med högkvalitativ ITkommunikation.• Vid planering av ny infrastruktur behöver man noga beakta vilka transportvolymer som år 2050 ärförenliga med att målen nås. Investeringar i IT (virtuella möten mm) och spårinfrastruktur bör prioriteras.Stor restriktivitet bör iakttas för investeringar i ökad vägkapacitet som leder till nygenereratresande och ökade utsläpp. Bilresandet per person minskar i alla scenarierna.• Värmepumpar är i de flesta scenarier ett bättre alternativ än fjärrvärme eller biobränslepannor ismåhus. Vid låg tillgång på biobränslen och god tillgång på el kan värmepumpar även vara ett alternativför vissa flerbostadshus.De åtgärder som i framtidsstudien framstår som strategiskt mycket viktiga för att nå måletförutsätter teknikutveckling, men också att förändringar genomförs när det gäller politik ochplanering samt i människors vardagsliv. Analysen av hinder och möjligheter för förändringpekar på vikten av att förstå de sociokulturella aspekterna av att driva förändring i dessaavseenden. Det krävs en beredskap inte minst hos politiker och andra beslutsfattare att kunnahantera de svåra avvägningar och prioriteringar som behöver göras.Att nå de långsiktiga målen är ett gemensamt ansvar för alla och på alla nivåer i samhället.Kommunen är här mycket viktig, men inriktning och styrmedel nationellt är centralt.Borlänge Energi har kommenterat Naturvårdsverkets slutsatser ovan. De ställer inte rakt avupp på att elbilar/plug‐in‐hybrider givet är bättre än bränslecellsbilar. Även om elbilar äreffektiva driftmässigt, måste man ta hänsyn till och titta på hur elen framställs i ett systemperspektiv.De delar heller inte uppfattningen att det är givet att värmepumpar är bättre änfjärrvärme eller bioenergi i småhus i ett systemperspektiv. Vidare påpekar de att vindkraft påmånga håll är ganska omstritt. Dessutom ökar sannolikt behovet av s.k. reglerkraft.39

4 Konsumtion och produktion4.1 MAT OCH KONSUMTIONOmvärldsbeskrivning och ämnesorienteringVår konsumtion av varor och tjänster har stadigt ökat och så även konsumtionens miljöpåverkan.Konsumtionsökningen äter delvis upp miljövinster som görs genom energibesparingar.Man talar här om en ”rekyleffekt”. T.ex. motverkas vinsten av minskat energibehov (perkvadratmeter) för uppvärmning av att byggnadsytorna ökar. Trenden pekar på att vår konsumtiongenererar allt större energianvändning, inte minst för resor och varor.”Biffen, bilen och bostaden” sammanfattar de viktigaste områdena för vår konsumtionsenergianvändning och klimatpåverkan. Transporter och energi för bostäder tas upp i andraavsnitt. Tyngdpunkten i detta avsnitt ligger på vår konsumtion av livsmedel och varor.En stor del av vår mat och andra konsumtionsvaror produceras i andra delar av världen. Studierindikerar att Sveriges samlade import av varor och livsmedel kan generera lika storaklimateffekter som våra utsläpp inom landet. Klimatpåverkan av importerade varor är oftastörre än inhemskt producerade, beroende på att produktionen är mindre energieffektiv ochmer oljeberoende. Därtill kommer att importen av flera jordbruksprodukter och trä ger upphovtill avskogning, vilket orsakar stora utsläpp av växthusgaser, se vidare nedan. Den främstaimporten av regnskogsträ sker idag i form av trädgårdsmöbler från Asien, vilka huvudsakligenhärrör från illegalt avverkad regnskog. I diskussionen om konsumtion och produktionkan noteras att en stor del av de varor som produceras i Sverige, framför allt stål, trä ochmassa, exporteras.Globalt står livsmedelskedjan för ca 30 procent av utsläppen av växthusgaser. I Sverige kanrunt 20 procent av utsläppen härledas till livsmedelskedjan. Dessa utgörs framför allt av lustgas(N 2 O) från gödsel och mark och metangas (CH 4 ) från nötkreatur och stallgödsel, menockså av koldioxid från användning av fossila bränslen. Utöver utsläppen i Sverige ska läggasutsläpp från produktion av importerade insatsvaror till jordbruket (konstgödsel och foder)och hela livscykelutsläpp från importerad mat, framför allt kött, frukt och grönt, fisk och kolonialvaror.Kunskapen om utsläpp från livsmedel och foder som importeras är bristfällig, men dessautsläpp är stora. En särskild orsak till att importen ger stor klimatpåverkan är att den direkteller indirekt innebär avskogning av regnskog för att få mark för denna produktion.Avskogning i områden där skogen inte ersätts med ny skog, i synnerhet regnskog, utgör enstor källa till klimatgasutsläpp. 20 procent av den totala klimatpåverkan globalt härrör frånavskogning av regnskog. Den främsta källan till avskogningen i Amazonas är idag boskapsuppfödning.Palmolja, som används inom livsmedelsindustrin men även som bränsle, är exempelpå en produkt som direkt orsakar avskogning, medan soja, som används som djurfoder,mer indirekt påverkar.Köttkonsumtion, som orsakar betydligt större klimatpåverkan än vegetarisk föda, har ökatkraftigt. 1990 åt svenskarna i genomsnitt 60 kilo kött per år. År 2005 åt vi 82 kilo. Nötköttskonsumtionenfördubblades under perioden. Ökningen är helt baserad på import. Prognosenglobalt är en fördubbling av köttkonsumtionen till 2050. Sedan 1900 har antalet nötkreatur ivärlden fyrfaldigast. Varje mjölkko släpper ut metan motsvarande 2,7 ton koldioxid per åroch övriga nötkreatur hälften. De utsläpp av växthusgaser som animalieproduktionen ger40

upphov till i världen har nyligen tydliggjorts i en rapport från FAO (FN:s livsmedelsprogram).Där anges att animalieproduktionen står för 18 procent av de globala växthusgasutsläppen.Då ingår även den avskogning produktionen ger upphov, vilken utgör ungefär en tredjedel.Livsmedelskedjans stora spill i alla led av livsmedelshanteringen och transporter är frågor avbetydelse för miljö‐ och klimatpåverkan. Noteras bör dock att transporterna ofta inte utgörnågon av de mer betydande källorna till klimatpåverkan.Jordbruket i Sverige och Dalarna bedrivs huvudsakligen konventionellt, vilket innebär attdet är beroende av importerade insatsvaror. Ekologiskt lantbruk, utan konstgödsel och huvudsakligenmed inhemskt foder, ökar dock som en följd av ökad efterfrågan, jordbruksstödoch att mål satts upp nationellt och regionalt. Självförsörjningsgraden för livsmedel är låg iDalarna (knappt 50 procent möjlig självförsörjning), dels på grund av att andelen jordbruksmarkär jämförelsevis liten, dels på grund av köttproduktionens arealbehov. Förutsättningarfinns dock att öka självförsörjningsgraden. Av åkermarken används 75 procent för djurproduktionoch 25 procent för träda eller avsaluprodukter. Dessa 25 procent kan användas pånya sätt som kan gynna miljön och klimatpåverkan. Det kan vara grödor för energiproduktion,men också odling av foderväxter som kan ersätta behovet av importerat foder och merodling av vegetabilier för konsumtion i kommunen.EU‐stöd är viktiga för jordbruket och i Dalarnas landsbygdsprogram beskrivs övergripandemålsättningar, inte minst om ett öppet levande landskap. Länsstyrelsen har en viktig roll somförmedlare av stöd och rådgivare. Energi och klimat har kommit mer i fokus.Konsumentverket och Livsmedelsverket är nationella myndigheter med ansvar för konsumtionsrelateradefrågor. Livsmedelsverket har 2008 tagit fram förslag på nya kostråd som vägerin miljö‐ och klimataspekter. Dessa kan sammanfattas:• 140 gram kött och köttprodukter (jämfört med 200 gram idag). Ersätt var 4–5 köttportionmed ärt‐ eller baljväxter (eller inte alls). Kvinnor över 50 år och män kan minska till hälftenmot idag. Minska framförallt nötkött. Nötkött enbart från svenska betande kor. Minskagriskött, bibehåll kyckling. Svenskproducerat i första hand.• Öka frukt och grönsaker från 350 till 500 gram (grova grönsaker). Säsongsanpassat, närodlat,svenskt.• Ärt‐ och baljväxter, minst en halv dl per dag (tredubbelt mot idag).• Spannmål, potatis är klimatmässigt att föredra framför ris.• Rapsolja att föredra.• Kranvatten oslagbart.• Minska spill och svinn.I Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier ingår även livsmedel och vilka krav man kanställa på miljö och klimat vid offentlig upphandling. Säsongsprodukter kan man efterfråga,liksom koldioxidutsläpp. Ett nationellt mål har även fastställts att 25 procent av den offentligakonsumtionen ska vara ekologisk 2010. (I Dalarnas miljömål finns ett motsvarande mål till2012.) Snittet ligger nu på 13 procent.Klimatmärkning av livsmedel är en stor fråga där ett flertal initiativ är på gång i Sverige ochEuropa, bl.a. en EU‐standard.De lokala nivån är viktig i arbetet för hållbar konsumtion. Kommunerna har flera ansvarsområdendär mat‐ och konsumtionsfrågor kommer in. De utövar miljötillsyn över jordbruk, deär stora livsmedelsinköpare, de har en viktig uppgift att informera invånarna i konsumtionsfrågoroch de ansvarar för skolundervisning.41

Nuläget i Borlänge kommunDen energianvändning och klimatpåverkan som konsumtionen i kommunen sammantagetger upphov till torde överensstämma med riket och uppgifter om storleken är osäkra, beroendepå kunskapsbrist beträffande importerade varor och livsmedel. Utsläppen av växthusgaserfrån jordbruket i kommunen framgår i avsnitt 2.2.Jordbruket bedrivs i huvudsak med konventionella metoder i kommunen. Av den totala arealenhar 18 procent stöd för ekologisk produktion. Den enligt KRAV: s regler certifierade delenär något lägre, 14 procent. Statistik saknas för den mark som är certifierad enligt EUreglerna.Det betyder att en del av den ekologiska produktionen från Borlänges jordbruksmarkinte når konsumenten som ekologisk.I kommunen finns tolv mjölkbönder som har knappt 1000 kor. Antalet mjölkkor har minskatunder de senaste åren men det totala antalet kor (nötdjur 4013 år 2007) är ungefär detsamma.Det innebär att metanutsläppen är oförändrade.Miljökontoret har miljötillsyn på gårdar som har djur. Man tittar på de kemikalier som användssamt gårdens gödsellagring, om den har tillräcklig kapacitet för den tid som gödselnmåste lagras. Det är mycket få gårdar som saknar gödsellagring och miljöbalken ställer intekrav på djurbesättningar som är små, t ex gårdar med hästar. Dessa gårdar ökar i antal.En del av gårdarna har tak över gödselbrunnen men det är inget krav enligt miljöbalken. Taketförhindrar att kvävet i form av ammoniak går direkt ut i luften.I Borlänge finns inga biogasanläggningar inom jordbruket. På en del mjölkgårdar återvinnsvärmen när mjölken kyls. Lantbruket använder många metoder för att minska förbrukning avdiesel; sparsam körning för traktor, köra färre gånger över fälten, mindre jordbearbetning. Iövrigt pågår inga större projekt med energieffektivisering.Kommunen premierar ekologisk odling på den jordbruksmark som arrenderas ut genom attge en rabatt på 40 procent på arrendeavgiften. De egna korna, Highland Cattle är certifieradeenligt EU‐förordningen.Borlänge kommun har tio livsmedel KRAV‐registrerade i förskolan och skolan. Även en delandra ekologiska produkter upphandlas. Andelen ekologiskt i kommunens upphandling 2008är 15,1 procent. Den ekologiska potatisen, morötterna och vitkålen är lokalt odlad. Dettamöjliggörs genom den form som livsmedelsupphandlingen har sedan många år i kommunenmed upphandling av livsmedel för sig och distributionen för sig.Som ett led i att öka mängden klimatsmart mat serveras sedan januari 2009 den ena av tvårätter som vegetarisk i skolrestaurangen.Strategisk analysAtt vår mat och våra konsumtionsmönster har stor betydelse för vår klimatpåverkan har tydligtframgått av debatten under senare tid. Konsumtionen behöver förändras så att den blirmer energieffektiv och dess klimat‐ och miljöpåverkan minskar, inte minst påverkan i andraländer. Viktigt är att livsmedelskedjan ställs om. Invånarna i Sverige och övriga i‐länder behöveranpassa sin konsumtion till en nivå (ett miljöutrymme eller ett fotavtryck) som möjliggörett materiellt gott liv för alla världsmedborgare. Här behövs såväl attityd‐ och beteendeförändringarhos enskilda, organisationer och företag, som styrmedel från samhällets sidasom gör det lätt att göra rätt. Energieffektiva och ej klimatpåverkande varor och tjänsterbehöver få ett genomslag. På en del områden behöver livsstilsförändringar ske.Den lokala och regionala nivån är central för påverkan av privat och offentlig konsumtion42

och insatserna kan öka. Organisationer, kommun, näringsliv och folkrörelseorganisationerkan göra mer enskilt och i samverkan. Konsumenter och medborgare kan påverkas till attgöra goda val genom olika insatser. Kommunen och andra offentliga organisationer är självastora konsumenter och kan vara föredömen i sin upphandling. Inom skolan kan mer göras iklimatarbetet, i undervisningen och i skolköken. Jordbruket och livsmedelsindustrin har möjligheteratt göra insatser för att minska sin klimatpåverkan. De goda initiativ som sker behöverockså uppmuntras mer. Fler nationella styrmedel för hållbar konsumtion och för attminska livsmedelskedjans påverkan är också helt nödvändigt, inte minst ekonomiska styrmedel.Klimatpåverkan från hela livsmedelskedjan behöver minska. Viktiga frågor i ett globalt perspektivär att avskogningen hejdas och att system som undviker markdegradering utvecklas.Här kan vi påverka bl.a. genom vår import av livsmedel. Även inom det svenska jordbruketkan utsläppen av klimatgaser minska. Viktiga insatser är då att:• Öka energi‐ och resurseffektiviteten, t.ex. optimerad jordbearbetning, färre transporter,ökad andel närodlade livsmedel.• Se över sammansättningen på djurens foderstat och använda mer inhemskt foder, t.ex. baljväxter• Höja kväveeffektiviteten i växtodlingen. Använda kvävet i stallgödseln väl och sådan konstgödselsom ger mindre lustgasutsläpp vid tillverkningen än nuvarande, vilket finns.• Producera biogas från stallgödsel, vilket kan reducera metanutsläppen från flytgödsellagring,och ersätta fossil energi för bl.a. transporter.Köttkonsumtionen behöver på sikt minska från dagens rekordstora nivå och mer utgöras avlokalt producerat kött. Detta betyder inte att antalet djur i Dalarna behöver bli färre, utansnarare att Dalarnas import av kött, framför allt sådant som är mest ogynnsamt ur klimatsynpunkt,behöver minska. Djurhållningen i kommunen och länet kanske istället behöveröka, då den är en förutsättning för öppet landskap och andra mål. Den köttproduktion somsker behöver dock vara så miljövänlig som möjligt. En miljövänlig nötköttsproduktion kännetecknasav följande:• Vinterhalvåret: Uppfödning med bra foderstater som anpassas efter djurets behov:gräs/klöverensilage (lite/ingen handelsgödsel), närproducerad spannmål, ärter/åkerbönor,rapsmjöl.• Sommarhalvåret: Stor andel betande djur, framförallt utnyttjande av naturbetesmarker somkräver betande djur för den biologiska mångfalden och som binder kol eftersom de inte plöjs.• Stallgödseln används mycket väl i foderproduktionen.För övrig köttproduktion gäller också miljöfördelarna med närproducerat foder och bra gödselhantering.Vilket kött som är bäst att äta ur miljö‐ och klimatsynpunkt kan inte ges någotentydigt svar på. Gris och kyckling är snabbare foderomvandlare och därmed mer energieffektiva.Svenskt nötkött och får håller å andra sidan landskapet öppet. I köttproduktionenfinns även andra faktorer att beakta.Att öka självförsörjningsgraden av livsmedel och konsumtionen av närproducerade livsmedelär av betydelse för att minska klimatpåverkan. Frukt och grönsaker, som idag ofta transporteraslånga sträckor, skulle i högre grad kunna odlas lokalt och alla större tätorter ha enhandelsträdgård. Vid en kosthållning som i enlighet med Livsmedelsverkets kostråd i högregrad består av vegetabilier blir detta än mer motiverat. En utmaning är att göra sådan matmer spännande.En annan viktig fråga att arbeta med är att minska spillet i mathanteringen.43

Det gäller att våga pröva nytt i jordbruket och då behövs goda exempel och råd. Flera godainitiativ sker som skulle kunna prövas i kommunen.I Borlänges klimatstrategi ingår ambitionen att Borlänge ska utvecklas till den klimatsmartahandelsstaden. Här ingår klimathänsyn i livsmedelskedjan som en del.Läs mer: På www.livsmedelsverket.se och www.konsumentverket.se finns information omdessa nationella myndigheternas arbete med mat och konsumtion. På Länsstyrelsens webbplatswww.w.lst.se finns information om jordbruk och landsbygdsutveckling i Dalarna. Andrawebbplatser är SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik, www.sik.se och MiljöförbundetJordens Vänner, www.mjv.se, Naturskyddsföreningen www.naturskyddsforeningen.se.4.2 INDUSTRI OCH NÄRINGSLIVOmvärldsbeskrivning och ämnesorienteringEnergianvändningen inom Sveriges industrisektor, som står för ungefär knappt 40 procentav energianvändningen, domineras av tung processindustri. Den står för 75 procent av sektornsenergianvändning. El och fossila bränslen dominerar, men inom massaindustrin användsmycket bioenergi. I Dalarna finns mycket tung industri.Industrins mångfacettering, med stora och små företag i olika branscher, gör det svårt att vianyckeltal jämföra energianvändningen. Ett nyckeltal är antalet kWh per producerad enhet.Perioden 1970–2003 minskade energianvändningen mätt som energiåtgång per krona produktionsvärdemed 54 procent i landet vilket indikerar effektivare processer och att mindreenergikrävande varor produceras. Samtidigt har oljan minskat och elanvändningen ökat. Elbetraktas som överlägset när det gäller bl.a. styr‐ och reglerbarhet. Användningen av eldrivnaverktyg har ökat.Industrin i Sverige har låga energipriser jämfört med övriga länder i Europa, framförallt på el.Det har medfört att de inte har effektiviserat produktionen i samma utsträckning som i övrigaländer. Sveriges elanvändning är hög jämfört med övriga Europa, inte bara inom industrinutan i de flesta sektorer, vilket till stor del beror på de låga elpriserna. Nu blir elpriserna högreoch kommer på sikt att anpassa sig till den nivå som gäller i de andra länderna. Detta innebärändrade förutsättningar för industrin. Inom industrin förs en diskussion om att bebyggelsenanvänder för mycket el för uppvärmning, vilket innebär en konkurrens om elen medindustrin.Effektivisering inom industrin är lönsamt. Vinsterna äter inte bara upp kostnaderna – deöverträffar ofta dessa så att de industrier som genomför effektiviseringar tjänar på det. Detfinns på de flesta industrier och företag många åtgärder som kan genomföras. Att företagenarbetar med sin miljöprofil och energieffektiviserar är också något kunderna ställer allt störrekrav på.Flera studier har gjorts för att belysa potentialen i energieffektivisering inom industrin.Det finns exempel på genomförda och mycket lönsamma åtgärder, flera med pay‐offtiderunder ett år, Bland dessa märks: Reglering av elmotorer till pumpar och fläktar, installationav tidur till framför allt fläktar, återvinning från tryckluftsanläggningar och ändrad belysning.Energianalyser innebär att man undersöker energianvändning och möjlig effektivisering iolika företag. Linköpings Universitet har genomfört energianalyser i ett antal olika slags småochmedelstora industrier i Oskarshamn, Ulricehamn och Örnsköldsvik. Resultatet är i vissafall häpnadsväckande. Analyserna i 33 av företagen visar följande: Energianvändningen kanminska 33 procent i genomsnitt. Koldioxidutsläppen kan minska 116 000 ton per år. De rörli‐44

ga kostnaderna kan minska 19 miljoner kr per år med dagens elpris, eller 36 miljoner medeuropeisk prisnivå. Forskarna i Linköping menar att industrin kan halvera sin elanvändning.I energianalyserna studeras industrierna top‐down, dvs. man tittar på helheten först ochsedan på detaljnivå. Anledningen är att man vill upptäcka ”systemfel” först, i stället för attarbeta efter en mer traditionell metod att successivt effektivisera befintliga system. Exempelpå systemfel är samtidig kylning och värmning.Energianvändningen studeras uppdelat på: 1. Produktionsprocesser: t.ex. sönderdelning,smältning, formning, kylning, förpackning. 2. Stödprocesser: t.ex. belysning, ventilation,tryckluft, lokalkomfort. Förstnämnda är de processer som är nödvändiga för produktionen,medan stödprocesserna är allt som behövs runtomkring för att lokaler och verksamheter skafungera. Verksamhetsutövaren behärskar vanligtvis produktionsprocesserna ganska bra,medan man inte lägger ner samma energi på att stödprocesserna ska var effektiva. Oftasthittar man det största slöseriet inom stödprocesserna och de är också för det mesta enklastatt åtgärda. För processer sker förändringar mera i språng när ny utrustning ska införskaffaseller ny kapacitet ska tillföras. Då kan ny energiteknik som utvecklats användas.Några exempel på sådant man kan upptäcka vid en energianalys:• Samtidig kylning och värmning.• Tomgångsförbrukning upptäcks lätt genom att studera en elräkning med timvärdenoch gå runt i lokalerna när produktionen står stilla (nattvandring).• Tryckluft har en verkningsgrad på endast 5–10 procent. Det är vanligt med läckor i systemetoch att kompressorerna står på även när produktionen står stilla. Systemenkan tätas. Tryckluft kan också ersättas med eldrivna verktyg.• Belysning står ofta på i onödan och är elslukande. Kvicksilverlampor, glödlampor ochvanliga lysrör kan ersättas med lågenergibelysning, effektivare lysrör. Ljusbehovet ilokalerna kan ses över och närvarostyrning kan införas. 5–10 W/m 2 för belysningenräcker.• Ventilationen kan styras efter verkliga behov och ska inte användas som kylsystem.• Restvärme kan nyttjas och levereras till fjärrvärmenät eller grannföretag med behov.• Samarbete kan ske med närliggande företag.• Fjärrvärmedriven absorptionskyla vid kylbehov kan användas. Absorptionskylan medverkartill att el genereras i ett kraftvärmenät. Särskilt värdefull för elproduktionen ikraftvärmeverket eftersom kylbehovet ökar sommartid, när värmebehovet inte är såstort.• Det kan vara effektivt och lönsamt att ansluta industrin till fjärrvärme.Har man väl gjort analysen på en industri – och sett slöseriet – då gör man något åt det. Avde industrier som Linköpings universitet analyserade hade merparten påbörjat energieffektiviseringsåtgärderefter något år. Ett problem för många mindre och medelstora företag äratt de har fullt upp med produktionen och därför inte hinner ta tag i energieffektiviseringsarbetet.De saknar ofta också kunskap att själva se de bästa lösningarna. En anledning attåtgärder inte vidtas är också att energikostnaderna trots allt inte tillhör de största kostnadsposternai många företag.I Dalarna har också energianalyser gjorts i flera företag. I arbetet med Dalarnas energiprogramstuderades några industrier i länet för att få en bild av läget. Denna överensstämmermed landet.Till alla åtgärder kan läggas möjligheterna med produktion av el via mottryck, vilket före‐45

kommer i industrier som använder ånga i sin process, främst pappersindustrin och sågverk.Om biobränsle används erhålls el‐certifikat. I Dalarna finns tre mottrycksanläggningar.Utöver energbesparing i befintliga företag finns i energiomställningen en potential till näringslivsutvecklingoch nya företag. Många talar om en ny framtidsbransch. Detta uttrycks avsåväl marknaden som på regeringsnivå, se avsnitt 1.1.Potentialen ligger i ökad utvinning av förnybar energi, se avsnitt 8.2, men sannolikt främst iden energieffektivisering som behöver genomsyra hela samhället när en stor del av allabyggnader, industrier m.m. ska åtgärdas. Det handlar om installationer, underhåll, energibesiktningar,energiöversyner m.m. Föreningen Sveriges Energirådgivare bedömer att effektiviseringger 3–4 gånger fler jobb än ny energiproduktion. Länsstyrelsen har bedömt att energiomställningenkanske kan generera 5–10 000 nya arbetstillfällen på sikt i Dalarna.Staten påverkar energieffektivisering i företagen och nyföretagande på energiområdet genomflera olika styrmedel. Förutom skatter, regler och andra hårda styrmedel sker ävenstödjande insatser från statens sida. Energimyndigheten och Nutek, Verket för näringslivsutveckling,är viktiga centrala myndigheter. Regionalt har Länsstyrelsen och Region Dalarnauppgifter. Kommunen kan bidra till energieffektivisering i företagen och nyföretagande inomenergiområdet genom sina olika verktyg: energitillsyn, energi‐ och klimatrådgivning och näringslivskontoren.Ett ekonomisk styrmedel som infördes 2004 är Program för energieffektivisering i energiintensivindustri (PFE). Det riktar sig till stora energiintensiva företag. Energimyndigheten äransvarig myndighet. Genom deltagande får företagen reducerad elskatt. Förutsättningen äratt de arbetar strukturerat med energifrågor och genomför effektiviserande åtgärder. Deföretag som deltar står för drygt hälften av industrins elanvändning. I Dalarna deltar ca 15företag.Energitillsyn ingår i miljötillsynen enligt Miljöbalken och är ett nytt område. Miljötillsyn avsermiljöfarlig verksamhet, där många företag från stora till små omfattas. De delas in efterstorlek och miljöpåverkan i tillståndspliktiga A‐ och B‐anläggningar, anmälningspliktiga C‐anläggningar och övriga. Kommunen utövar tillsyn över en del B‐anläggningar och alla C‐anläggningar och övriga. Anmälan av C‐anläggning görs också till miljö‐ och byggnadsnämnden.Länsstyrelsen bedriver tillsynsvägledning till kommunerna. Miljötillsyn Dalarna är ensamverkan som påbörjats i länet mellan kommunerna och Länsstyrelsen kring gemensammatillsynsprojekt.Traditionellt har tillsynen fokuserat på områden som bl.a. kemikaliehantering, utsläpp till luftoch vatten. Energifrågan har ytterst sällan belysts. Detta har till stor del berott på okunskaphos tillstånds‐ och tillsynsmyndigheterna. I Miljöbalken finns ingen detaljreglering vad gällerkrav på energihushållning, men de allmänna hänsynsreglerna kan åberopas. En sådan lyder:”Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi…I första hand skall förnybara energikällor användas.” Vidare framgår att ”Kravet…gäller iden utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem…” En slutsats är att en myndighetenkan kräva att en energieffektiviseringsåtgärd genomförs om inte är orimligt dyr.Länsstyrelsen har påbörjat ett arbete kring energitillsyn som är tänkt att bli långsiktigt. I ettförsta steg har ca 40 B‐anläggningar där Länsstyrelsen utövar tillsyn ingått. Företag som deltari PFE ingår inte. En begäran har gått till dessa om att de ska redovisa en energikartläggning,möjliga åtgärder och nyckeltal för uppföljning. Samtidigt har utbildning genomförts avföretagen, Länsstyrelsen och även kommuner. Tillsynsbesök har skett hos de flesta företagen.Till övervägande del har företagen varit positiva. Nio procents effektivisering har uppnåtts2004–2006. Nu går projektet vidare till att inkludera de ca 60 B‐anläggningar där kom‐46

munerna utövar tillsyn och kanske även C‐anläggningar. Det sker som ett projekt inom MiljötillsynDalarna. Nya utbildningsinsatser sker också.De kommunala energirådgivningen har sedan 2003 ett nytt arbetsområde. De ska ge informationoch rådgivning till mindre företag och industrier. Besök hos enskilda företag får göras,men inte regelrätta besiktningar. Denna verksamhet har ännu inte ”blommat ut” bl.a.beroende på kunskapsbrist och prioritering av andra arbetsområden. Utbildning av energiochklimatrådgivare i Dalarna har påbörjats i Gävle‐Dala Energikontor.Initiativ för näringslivutveckling på energiområdet tas på flera håll nationellt, regionalt ochlokalt. Främst hos olika företag, men även genom offentliga aktörer och de styrmedel deförfogar över. De stöd till näringsliv och regional utveckling som förmedlas av Nutek, Länsstyrelsen,Region Dalarna m.fl. går i ökad utsträckning till energiprojekt, vilket också är i linjemed övergripande strategiska styrdokument. Länsstyrelsen inför 2008 konsultcheckar förenergiöversyn av företag där företagsstödsmedel används. Flera stora näringslivsutvecklingsprojektär på gång i länet på energiområdet, Gränslös energisamverkan (GREEN) därbesöksnäringen i fjällen och offentliga parter deltar. Stiftelsen Teknikdalen arbetar med attutveckla miljöteknikområdet i Dalarna och Högskolan Dalarna har startat nya utbildningar påenergiområdet.Kommunernas näringslivskontor arbetar ännu ganska lite med energi. I Dalarna finns exempelpå kommunalt initierade näringslivsprojekt hos bl.a. Region Siljan och Region Mittdalarna.Nuläget i Borlänge kommunI avsnitt 3.1 redovisas SCB:s energistatistik under en period. Där framgår industrins andel avenergianvändningen i kommunen och energislag som används. Jämförelser med rikets genomsnittgörs också. Tabellen nedan, som också kommer från SCB:s statistik, visar den slutligaenergianvändningen i kommunen inom sektorn industri och byggverksamhet. Till skillnadmot den sammanfattande tabellen över energianvändningen i avsnitt 3.1 framgår här fördelningenmellan energislag inom sektorn.Slutlig energianvändning i industri och byggverksamhet i Borlänge 1990–2006, GWhStenkolKoksDieselEldningsolja 1Eldnings‐olja>1GasolTräbränsleAvlutarAvfallÖvrigtFjärrvärmeSumma bränslenEl‐energiTotal energi1990 167 1 0,03 14 463 573 464 0 0 0,1 10 169119363 6271995 167 0 0,01 9 590 691 609 0 0 0,04 8 207521234 1972000 28 0,06 0,2 3 601 765 125 0,4 0,4 219 8 175029764 7262006 .. 0 18 2 520 .. .. 0 ¨ ¨ 12 1779 .. ..Källa: SCB. Kommunal och regional energistatistik.För 2006 redovisas inte vissa uppgifter på grund av sekretess, se text om detta ovan.Huvuddelen av energin används inom den energiintensiva basindustrin. I Borlänge finns enstark tradition med stålindustrin som basnäring. Stålföretaget SSAB Tunnplåt är största aktör.Borlänges näst största industrigren är pappersindustrin, företaget Stora Enso, Kvarnsvedenspappersbruk.47

Genom de energiintensiva industrierna är denna sektorns energianvändning avsevärt högreän för landet i genomsnitt. Inom industrierna används biobränslen, olja, kol, gasol och storamängder elenergi. Återvinning av värme sker från både SSAB Tunnplåt och Stora Enso Kvarnsvedentill fjärrvärmenätet i Borlänge. Viss andel av restvärmen används direkt i de egnaanläggningarna hos SSAB.Inom kommunens industrier och även andra företag sker många energieffektiviseringsprojekt.Samarbete sker även med offentliga organisationer, där bl.a. kommunens näringslivsenhetdeltar.Klimatstrategins ambition att Borlänge ska utvecklas som den klimatsmarta handelsstaden,är av betydelse för kommunens näringsliv.Strategisk analysDet finns alltså stora möjligheter till energieffektivisering inom industrin och dess stödprocesser.Många åtgärder kan genomföras med en gång och andra behöver tas med i en åtgärdsplanpå längre sikt. Flera åtgärder är inte förknippade med några investeringskostnaderalls.Särskilt angeläget för företagen är att minska elanvändningen. Om de inte genomför åtgärderföreligger ett hot om minskad konkurrenskraft i en situation där de svenska elprisernanärmar sig de europeiska. Att redan nu se över elanvändningen och förbereda verksamhetenpå högre elpriser är en nödvändig framförhållning.Minskad elanvändning är också en viktig del av klimatarbetet eftersom Sveriges elanvändningär så mycket högre än de flesta andra länder och svensk el från förnybara källor kanersätta kolkondensel i Europa, se vidare avsnitt 8.1 om elförsörjning.Alla industrier och även andra företag med stora lokaler i kommunen som inte gjort det behövergenomföra energianalyser där energifrågorna ses över i ett systemperspektiv och möjligaåtgärder identifieras. Därefter behöver de genomföra effektiviseringsåtgärder, konverterabort elberoendet där det är möjligt, hitta samarbetsprojekt som leder till win/win situationeroch se till andra möjligheter som finns.Kommunen kan stödja företagen mer i deras energiomställningsarbete. Det gäller att hjälpaföretagen att hitta dessa ytterst lönsamma investeringar och göra dem uppmärksamma påatt energiområdet är något som man kan spara mycket pengar. Personalens engagemang ärav stor betydelse. Det skapas utifrån eget intresse, samarbete i nätverk, erfarenhetsutbyteetc. Fokus på kommunens insatser bör ligga på mindre och medelstora industri, eftersom destora har större möjlighet att själva utveckla och driva arbetet.Kommunens verktyg är tillsyn, rådgivning, näringslivskontoren och även bolagen. En kombinationav tillsynsinsatser, energirådgivning och nätverksarbete är ett sätt öka energieffektiviseringeninom företagen. Samordning, samverkan och rollfördelning mellan funktionernainom kommunen behöver utvecklas. Det behövs också kompetenshöjning. Forum behöverskapas för kontakter mellan företagen och mellan kommunen och företagen där bl.a. godaexempel kan spridas. Företagen kan också stimuleras med pristävlingar. Energi‐ och klimatfrågornakan tas upp mer i näringslivskontorets kontakter och träffar med företag, liksom ideras nätverksträffar med kollegor i andra kommuner. Det påbörjade energitillsynsprojekteti länet behöver fortsätta och kommunen delta. Energi‐ och klimatrådgivningen behöver ägnatid åt industrirådgivning och frågan behöver fortsätta uppmärksammas i nätverk där energirådgivarnaträffas.Kommunen kan också samarbeta med företag i energiarbetet, t.ex. kring restvärmeutnytt‐48

jande.Den potential till nyföretagande som energiomställningen innebär kan stimuleras mer avkommunerna och regionala offentliga aktörer. Kommunen kan stimulera goda företagsidéer,delta som en part i olika projekt och köpa nya företags tjänster.Ny energiteknik skulle kunna testas eller demonstreras i någon industri i kommunen. Samverkanbör då sökas med Energimyndigheten, forskningsinstitut och högskolor. Intresse frånföretagen är en förutsättning.Kommunen kan också marknadsföra goda exempel som finns bland företagen i kommunen.Mottrycksproduktion av el kan öka, framför allt i sågverk.Läs mer: Mycket material om energi och klimat i industri och företag finns på Energimyndighetenswebbplats www.energimyndigheten.se och Nuteks www.nutek.se. Energitillsyn kanföljas på Länsstyrelsens webbplats www.w.lst.se och www.miljotillsyndalarna.se. På Länsstyrelsenswebbplats och Region Dalarnas www.regiondalarna.se finns information om olikastöd. På Föreningen Energirådgivarnas webbplats www.energiradgivarna.com finns materialom kommunal energirådgivning, men även företag inom energieffektiviseringsbranschen.Hos forskningsinstituten SP (www.sp.se) och IVL (www.ivl.se) finns också mycket material.49

5 Ett hållbart transportsystem5.1 TRANSPORTER I DEN GEOGRAFISKA KOMMUNENOmvärldsbeskrivning och ämnesorienteringDe flesta hushåll är för försörjning, vardagsliv och rekreation beroende av transporter i olikaformer. På motsvarande sätt förutsätter nästan all företagsamhet transporter. Person‐ ochgodstransporter sker på väg, med järnväg, sjöfart eller flyg. Vägtrafiken är dominerandetransportslag. En tredjedel av oljan går till transporter som nästan helt drivs med fossilabränslen. Till skillnad mot andra sektorer har transporternas koldioxidutsläpp inte stabiliseratseller minskat. Utsläppen från inrikes transporter har ökat 10 procent sedan 1990. På 25år har antalet bilar i landet ökat från 2 till 4,3 miljoner och resandet med 50 procent. 80 procentav resorna sker med bil. Av resorna utgör fritidsresor 40 procent, arbets‐ och inköpsresor25 procent vardera och tjänsteresor 10 procent.I Dalarna står personbilar för hela 85 procent av vägtransporterna. En orsak är den stora besöksnäringen.Dalarna är landets näst biltätaste län, med 532 bilar per 1000 invånare (2006).Näringslivets transporter i Dalarna är omfattande, framför allt beroende på den exportberoendebasindustrin. Mycket gods transporter på järnväg. Vart fjärde godståg i Sverige passerarDalarna varje dygn. Tung godstrafik – stål och massa – nyttjar till 80–85 procent järnväg.Det sker också mycket lastbilstransporter – huvuddelen av lättare gods och råvara tillskogsindustrin. På senare tid har flera företag övergått till från lastbil till järnväg. Dalarna ärlandets främsta besökslän efter de tre storstadsregionerna. 90 procent av besökarna kommermed bil. De koldioxidutsläpp som besöksnäringen därigenom ger upphov till i länet är isamma storleksordning som några av länets största industrier.Alla i samhället berörs av transporter och det finns många aktörer inom transportsektorn –offentliga, transportörer, näringsliv, forskning och utveckling m.fl.. Banverket och Vägverketär centrala myndigheter, men även SIKA, statens institut för kommunikationsanalys, som tarfram utredningar och statistik. Vägverket är indelad i regioner. Region Mitt omfattar fyra län,däribland Dalarna. Regionalt har Region Dalarna, Länsstyrelsen och Landstinget uppgifter.Kommunerna arbetar med bl.a. samhällsplanering, kollektivtrafik och mobilitetsåtgärder.Kommunorganisationens egna transporter tas upp i eget avsnitt 5.2. I Dalarna bedrivs ävenforskning och utveckling om transporter, bl.a. inom ITS Dalarna, ett nätverk för intelligentatransportsystem och tjänster.Att göra transporterna mer effektiva och miljöanpassade är en utmaning. Utöver bättresamhällsplanering och beteendeförändringar är behovet av förnybara bränslen och energieffektivarefordon centrala frågor. Fler statliga styrmedel och initiativ från olika parter tas ochär att vänta.Samhällsplanering för transporter behandlas i avsnitt 7.1.Kollektivtrafiken i länet är omfattande. Villkoren är dock olika. I vissa delar bor 80 invånareper km 2 , i andra två. De flesta har dock inte mer än 500 meter till en busshållplats. 10 procentåker buss, 6–7 procent exklusive skolskjutsar. Trots att utbudet ökat har resandet minskat.Biljettpriset har ökat. Tågresandet har däremot ökat kraftigt samtidigt som utbudet ökatoch priserna sänkts. Mellan 2006 och 2007 ökade tågresandet med 12 procent.Dalatrafik är länets trafikhuvudman och ägs till hälften vardera av kommunerna (ägarandelföljer invånarantal) och Landstinget. Bolaget svarar för busstrafiken och är tillsammans med50

trafikhuvudmännen i tre grannlän ägare av Tåg i Bergslagen, som svarar för tågresor, utomSJ:s till Stockholm. Ägarbidraget till busstrafiken är årligen 250 miljoner kronor och ungefärlika mycket ger biljettintäkter. De 250 bussarna kör 14,4 miljoner fordonskilometer per år.Antalet resor är 12,5 miljoner. Tåg i Bergslagen kör 4,6 miljoner kilometer och antalet resorär 2,5 miljoner. Vissa tätortsbussar i Dalarna går på etanol. Ägarna styr Dalatrafik genombolagsstämmor och ett ägarråd med kommunal‐ och landstingsråd.Region Dalarna ska utveckla kollektivtrafiken utifrån utredningen Den goda resan i Dalarna(2003). Kollektivtrafiken anses där ha en viktig roll att erbjuda samhällsekonomiskt effektiva,attraktiva och långsiktigt hållbara resmöjligheter. Där ges förslag kring hur kollektivtrafikenkan reformeras och moderniseras. Under 2008 utreds bl.a. om pendeltågtrafik i Dalarna.I Falun (Stjärntrafik) och Borlänge (Strålande trafik) har tätortslinjerna med buss nyligen lagtsom för att öka bussresandet. Detta har varit mycket lyckat och resandet har i Borlänge ökatmed nästan 40 procent. Nya resecentrum, som gör övergång mellan buss och tåg smidig,planeras i Falun och Mora.Intresseföreningen Dalabanan, som består av kommuner och regionala organ, verkar för enpositiv utveckling av Dalabanan. De har föreslagit insatser för att förbättra järnvägen.Mobilitetsåtgärder (mobility management) alternativt påverkansåtgärder eller mjuka åtgärder,är åtgärder som inte avser fysiska investeringar, utan logistik, upphandling m.m. ocharbete med attityd‐ och beteendepåverkan. Många av fyrstegsprincipens steg 1‐ och 2‐åtgärder är sådana.Vägverkets sektorsarbete avser mobilitetsåtgärder och bedrivs inom två områden. Hållbartresande ska förbättra alternativ till bilresande med gång, cykel och kollektivtrafik; marknadsförapåverkansinsatser som samåkning i bil, bilpool och sparsam körning; skapa möjlighet attmötas utan att resa genom resfria möten/IT‐teknik samt rese‐ och mötespolicy. Kvalitetssäkringav transporter innebär att de som säljer, upphandlar eller utför egna transporter skauppnå säkra, miljövänliga och effektiva transporter genom ett systematiskt arbete medtjänsteresor, gods‐ eller persontransporter. Vägverket samarbetar i sektorsuppdraget medföretag, föreningar och större kommuner, i Dalarna Falun och Borlänge.Många kommuner och regioner arbetar med mobilitetsåtgärder, flera använder ordet MaTssom står för miljöanpassat transportsystem. Dala‐Mats, som ska vara ett stöd för dalakommunerna,arbetar med dessa frågor. Region Dalarna håller samman arbetet där flera aktörerdeltar. Under 2008 tas en regional strategi för miljöanpassade transporter fram. Arbetetsamordnas med länstransportering och Länsstyrelsens uppdrag kring en regional energi‐ ochklimatstrategi.Den svenska kommun som kanske arbetet mest med mobilitetsåtgärder är Lund. Arbetetsker inom Lunda‐MaTs. I Dalarna är det främst Falun (Trafikparaplyet) och Borlänge (Hållbartrafik) som arbetar med mobilitetsåtgärder. Borlänge arbetar både inom kommunkoncernenoch gentemot allmänhet och företag. Projekt de drivit är: Testresenär, samverkan med bilprovningen,skolvägsstrategier, trafikantveckan och marknadsföring av den nya kollektivtrafiken,tjänstebilpool, livsmedelstransporter, sparsam körning och cykelvägsstrategi.Förnybara bränslen och energieffektivare fordon ökar nu i snabb takt till följd av nya måloch styrmedel, ökad efterfrågan och olika initiativ. Vägverket har 2006 utarbetat en miljöbilsdefinitionsom successivt kommer att skärpas. En miljöbil är en bil som är bränslesnål ochhar låga utsläpp. Utsläppen av koldioxid för bilar som drivs med bensin eller diesel ska varamindre än 120 g/km. Exempel på förnybara fordonsbränslen är etanol, metanol, biogas ochsyntetdiesel från bioenergi och el (från vind‐ och vattenkraft). Fordon kan också kombinera51

olika drivmedel. I Dalarna har olika initiativ för fordonsgas tagits, se vidare avsnitt 5.3. Sedan2003/04 sker en inblandning av etanol i all bensin.Nuläget i Borlänge kommunBorlänge är en knutpunkt och ett transportnav i Dalarna för såväl järnväg, flyg och stora riksvägar.I Borlänge finns alltså stora möjligheter att välja olika transportmedel både inomkommunen, länet och landet. Siffror från den resvaneundersökning som genomfördes ikommunen 2001 visar dock att Borlänge har en mycket hög andel bilister. 65 % av alla borlängeborgör sitt resande med bil. Kommunen arbetar därför aktivt med att skapa effektiva,attraktiva, tillgängliga och långsiktigt hållbara transportmöjligheter för alla grupper av resenärer.Arbetet med beteendeförändringar inom Hållbar Trafik ligger på enheten för HållbarSamhällsbyggnad. Invånarna ska ha bra tillgång till en bra och fungerande infrastruktur. Fleraprojekt som rör beteendeförändringar hos borlängeborna genomförs kontinuerligt. I samhällsplaneringenbeaktas möjligheten till ett mer hållbart resande.Borlänge Energi, Stadsmiljö, har kommunens uppdrag att svara för planering, utredning ochprojektering av gator och parker samt även att svara för genomförandet av nya anläggningsprojektsamt drift och underhåll av gatu‐ och parkanläggningarna. Borlänge Energi svararockså för kommunens gång‐ och cykelvägnät, som i dagsläget är 93 km långt. Under 2008 harresurser lagts ner på att öka cyklingen inom kommunen. Bland annat har skyltning i cykelvägnätetsatts upp och arbetet med att ta fram en cykelplan är i full gång.År 2007 genomfördes en kollektivtrafiklinjeomläggning och en aktiv marknadsföring av denna.Resandet med kollektivtrafiken har sedan dess ökat med nästan 40 %. Under 2008genomfördes ett större påverkansarbete med testresenärer i samarbete med Falu kommun.En kollektivtrafikutredning för landsbygdstrafiken påbörjades också.De stora företagen i Borlänge kräver stora transportvolymer både vid in‐ och utleveranser. Iviss utsträckning planeras transporterna efter miljövänliga alternativ så som järnvägstransporter.Borlänge har en stor inpendling. 8 200 personer pendlar till Borlänge medan 4 900 pendlartill annan kommun. Största pendlingsutbytet har Borlänge med Falun. Mellan dessa kommunerpendlar drygt 2 500 personer i vardera riktningen. Från Gagnef och Säter pendlar vardera1 300 till Borlänge. Inpendlingen från Leksand är 500.Inom turistnäringen sker totalt 2,2 miljoner långväga resor per år till och från Dalarna. 85 %av dessa resor sker med bil. 35 % av resorna startar i Stockholms‐ och Uppsalatrakten.Många av dessa resor görs genom Borlänge i syfte att nå fjällvärlden längre upp i Dalarna.Vilket framgår i avsnitt 3.1 finns flera statistiska källor som beskriver energianvändningen förtransporter. Dessa ger olika infallsvinkar och är intressanta var och en på sitt sätt. Här skadessa statistiska källor redovisas.SCB:s kommunala och regionala energistatistik utgår ifrån oljeleveransstatistik. Denna ger enbild av den bensin och diesel som säljs i kommunen. Den svarar dock inte på frågan hurmycket drivmedel invånarna i kommunen gör av med då det kan vara besökare och förbipasserandesom tankar. Dessutom kan levererade drivmedel lagras mellan år, vilket kan ge enfelaktig bild av användningen. I tabellen nedan redovisas SCB‐statistiken. Till skillnad motden sammanfattande tabellen i avsnitt 3.1. framgår här fördelningen mellan energislag.Slutlig energianvändning i transporter i Borlänge 1990–2006, GWh52

Bensin DieselSummabränslenEl‐energi Total energi1990 309 237 546 5 5501995 315 204 519 15 5342000 282 259 540 165 7052006 256 303 559 87 645Källa: SCB. Kommunal och regional energistatistik.Naturvårdsverkets data över luftutsläpp beskriver transporternas energianvändning genomderas koldioxidutsläpp. Oljeleveransstatistik används inte utan istället systemet SIMAIR somutvecklats för kartläggning av vägtrafikens påverkan på luften. Detta hämtar sina uppgifterfrån fordonsstatistik, uppgifter om trafikflöden, hastighetsgränser m.m. SIMAIR ger en bildav de faktiska utsläppen från fordon som kör i den geografiska kommunen och samtidigt enbild av energianvändningen, då fordonen nästa uteslutande drivs av fossila bränslen. Dessauppgifter bedöms dessutom vara tillförlitliga ända ner till kommunnivå. Naturvårdsverketsdata avser också arbetsmaskiner, men här är resultaten osäkra. Nedan redovisas dessa dataför kommunen.Utsläpp av koldioxid från transportsektorn i Borlänge 1990–2006Sektor, växthusgas, ton/år,Räknat i koldioxidekvivalenter CO 2 _ekv1990 2000 2005 2006 Förändring1990–2006Transporter, varav: 88 606 88 498 94 415 94 024 +6 %Personbilar 57 587 57 413 58 712 58 179Lätta lastbilar 4 969 5 634 7 961 8 266Tunga lastbilar och bussar 15 937 17 690 20 073 20 328Mopeder och motorcyklar 233 318 467 496Inrikes civil sjöfart 88 88 88 88Inrikes flygtrafik 2 678 2 123 2 588 2 156Övriga transporter 7 115 5 232 4 526 4 511Arbetsmaskiner, varav: 14 041 21 711 23 491 23 065 +64 %Arbetsmaskiner verksamheter 10 847 17 898 19 481 19 051Hushållens arbetsmaskiner 3 194 3 813 4 010 4 014Källa: Naturvårdsverkets data över luftutsläpp framtagna av SMED(Svenska MiljöemissionsData).Slutligen finns uppgifter i SCB:s körsträckedatabas, inklusive bilregistret, där transporternasenergianvändning kan härledas utifrån uppgifter om körsträckor och bränsleförbrukning.Dessa uppgifter ger en bild av de personbilar som är registrerade i kommunen och därmedkommuninvånarnas personbilstransporter. I de sex tabeller som följer redovisas databasensuppgifter för kommunen i jämförelse med Dalarna och riket. Den första visar körsträcka perbil och invånare och hur det förändrats. Den andra och tredje visar drivmedelsförbrukningper invånare och medelbil och förbrukning per mil. Den fjärde visar antalet miljöbilar ochden femte andelen bilar med stark respektive svag motoreffekt, vilket är ett mått på drivmedelsanvändning.Den avslutande tabellen visar antal bilar per 1 000 invånare.Av uppgifterna från körsträckedatabasen framgår att bilåkandet per invånare kontinuerligtökat. Vidare att invånaren i Borlänge åker något mindre bil än rikets och länets genomsnitt.Andelen miljöbilar är lägre i Borlänge än i riket, liksom andelen starka ”bensintörstiga” bilar. IBorlänge och Dalarna har man fler bilar per invånare än rikets genomsnitt.Körsträcka (mil) per bil och per invånare för bilar i Borlänge 1998–200753

Körsträcka 1998 Körsträcka 2000 Körsträcka 2005 Körsträcka 2007Per bil Per inv. Per bil Per inv. Per bil Per inv. Per bil Per inv.Riket 1 379 610 1330 647 1 424 683 1 473 720Dalarnas län 1 325 676 1265 714 1 332 762 1 367 791Borlänge 1 258 610 1 188 632 1 292 648 1 313 677Källa: SCB. Körsträckedatabasen.Bensin‐ och dieselförbrukning, per invånare och medelbil för bilar i Borlänge 1999–20072000 2005 2007Bensinliter perDiesel literperBensinliter perDiesel literperBensinliter perDiesel literperinv bil inv bil inv bil inv bil inv bil inv bilRiket 491 1061 38 1612 534 1177 49 1930 494 1106 84 2037Dalarna 529 995 47 1449 583 1086 61 1754 542 1024 91 1842Borlänge 486 952 29 1 364 518 1 076 36 1 828 484 1003 62 1924Källa: SCB. Körsträckedatabasen.Bensin‐ och dieselförbrukning, liter per mil för bilar i Borlänge 1999–20071999 2000 2005 2007Bensinl/milDiesell/milBensinl/milDiesell/milBensinl/milDiesell/milBensinl/milDiesell/milRiket 0,85 0,65 0,83 0,65 0,87 0,71 0,83 0,68Dalarnas län 0,84 0,64 0,83 0,65 0,86 0,70 0,83 0,68Borlänge 0,84 0,64 0,83 0,65 0,87 0,72 0,83 0,68Källa: SCB. Körsträckedatabasen.Miljöbilar i Borlänge 2004 och 2007Andel (antal) årsskiftet2004/2005Andel (antal)nyregistrerade2004Andel (antal)årsskiftet2007/2008Andel (antal)nyregistrerade2007Riket 0,3 % 2,0 % 2,1 % 11,7Dalarnas län 0,2 % (220) 1,5 % (116) 1,0 % (1 489) 7,2 (579)Borlänge 0,1 % (28) 1,0 % (13) 1,0 % (232) 7,8 (105)Källa: SCB. Körsträckedatabasen.Procentuell andel personbilar i trafik i Borlänge efter tjänstevikt och motoreffekt 2000/2001och 2007/20082000/2001 2007/2008Region Lätta/svaga Tunga/starka Lätta/svaga Tunga/starkaRiket 36,7 7,2 24,5 18,4Dalarna 37,8 5,4 24,3 16,2Borlänge 38,1 5,7 24,9 16,4Min 23,8 Solna 2,6 Pajala 14,4 Solna 9,6 MalåMax 52,9 Gotland 19,0 Danderyd 38,5 Gotland 35,1 DanderydKälla: SCB. Körsträckedatabasen.54

Bilinnehav per 1000‐invånare i Borlänge 1974–2007197419801990Därav företagsbilar1995Därav företagsbilar2000Därav företagsbilar2005Därav företagsbilar2006Därav företagsbilar2007Därav företagsbilarRiket 309 347 419 70 411 58 450 86 459 89 461 93 464 96Dalarna 350 379 464 61 469 47 514 92 528 102 532 103 538 106Borlänge363 379 454 55 447 46 488 70 493 73 492 73 495 75Källa: SCB. Körsträckedatabasen.Strategisk analysAtt effektivisera transporterna och minska deras stora oljeberoende är en av de viktigastefaktorerna om miljömålen ska kunna nås. Att bygga ett transportsnålt samhälle är då viktigt.Utöver klimat och energi behöver transporternas påverkan på landskap och hälsa minska.Politikens utformning och teknikutveckling har stor betydelse, men avgörande är att åtgärderverkligen sker på den lokala nivån och bland kommuninvånarna.I Dala‐MaTs har slutsatser om Dalarnas transporter dragits och vad som behöver göras. Persontrafikenär det dominerande inslaget i transportsystemet och ur ett effektiviseringsperspektiveftersatt. Näringslivet har optimerat sina transporter mer än offentliga organisationer,men det finns mer att göra även här. Dagens fossilbaserade bränslen behöver ersättasmed förnybara, samtidigt som ett ökat nyttjande av dessa inte får skapa nya problem, t.ex.utarmning av naturen. Dagens ineffektiva transporter, framför allt persontransporter, behöverersättas av effektiva transporter. Detta måste ske genom såväl byte till effektivare fordonsom samhällsplanering och mobilitetsåtgärder. Korta bilresor kan överföras till cykel ochlängre till tåg eller buss.En hinder är att många inte tror att det går att kraftigt minska transporternas utsläpp, i synnerhetinte i glestbygden. Ett räkneexempel som tagits fram av Länsstyrelsen visar dock attdet ganska enkelt går att minska koldioxidutsläppen från sina egna transporter med 90 procentpå 15–20 år:En genomsnittlig bil i Dalarna drar 0,9 liter bensin per mil och körs 1 500 mil per år. Detta innebär enförbrukning på 1 350 liter per år, vilket ger tre ton koldioxid. Sverige har Europas törstigaste bilar.Redan idag finns bilar som drar 0,7 liter och teknikförbättringen går snabbt. Om 10 år finns mångabilar som drar 0,60 liter. Dalabilen förbrukar då 900 liter per år. Sparsam körning, att köra energieffektivt,sparar 10–15 procent drivmedel efter en timmes utbildning. Då behöver Dalabilen 0,55 literper mil, dvs. 825 liter per år. Sammantaget har då sparats 40 procent drivmedel. De närmaste årtiondenakommer flera förnybara drivmedel att utvecklas. Hur mycket sådana som kan användas utan attskapa nya problem är en central fråga. I exemplet antas att Dalabilen till 75 procent kan drivas påbioenergi eller el, vilket ger en årsförbrukning på 200 liter bensin. Genom ändrade resvanor nås iexemplet en besparing på 30 procent och därmed blir förbrukningen 140 liter bensin per år för Dalabilen,dvs. en tiondel jämfört med idag.En gynnsam faktor för transportsektorn är att i stort sett alla fordon byts ut på 10–20 år.Detta möjliggör snabbare effektiviseringstakt än för byggnader som har mycket längre livslängd.En missgynnsam faktor är samtidigt att transporterna ökar varje år, inte minst godstransporter.Flyget som ökar kraftigt ger därtill stora utsläpp. En resa till Thailand ger likastora utsläpp som två års resor hemma (sex ton).55

Transportsnål samhällpslanering bedöms av Vägverket som den viktigaste insatsen om manvill minska transporternas samlade miljöeffekter, följt av effektiva fordon och biodrivmedel.Se vidare avsnitt 7.1 för samhällsplanering.Cykel‐ och gångstråk behöver gynnas i alla områden där dessa transportsätt kan bibehållaseller öka. Genom sammanhängande stråk som snöröjs, förses med plan asfalt, skyltas och påandra sätt utformas så att de blir inbjudande och trygga är då viktiga faktorer.Pågående regionalt utvecklingsarbete för kollektivtrafik behöver fortsätta och kommunenkan delta aktivt och även ta egna initiativ. Den goda resans mål behöver omsättas. Här ingår:• Med hjälp av transportsystemet når individen en differentierad marknad för arbete, studier,service, fritid och turism inom dagsreseavstånd.• Tillgängligheten med kollektivtrafik når successivt en lägsta garanterad nivå på 1,5 timmarsrestid (enkel resa) i högtrafik för arbets‐ och studiependling: med buss mellan länets olikakommuncentrum och Falun/Borlänge, med tåg mellan Falun/Borlänge och regioncentrum iGävleborg, Uppsala, Västmanland och Örebro, med tåg mellan Falun/Borlänge och Arlandaflygplats.• Tidsåtgången för kollektivtrafikresa jämfört med bilresa förbättras successivt så att det gårminst lika snabbt att dagpendla med kollektivtrafik som bil.• Alltfler turister väljer allmänna kommunikationer för att besöka Dalarna.• Alltfler människor i Dalarna upplever att kollektivtrafiken är ett prisvärt och attraktivt alternativvid arbetsresor.• Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken som ett bekvämt, tryggt och säkertresande är minst 80 %.• Transportsystemet anpassas successivt genom omställningsfaktorer som ger ekonomiskafördelar till bränslen och teknik som kan samspela med naturen.• Kollektivtrafikens egna utsläpp av växthusgaser ska, räknat per resenär, minska med 20 %fram till år 2020.Kollektivresandet kan öka, även om det av kostnadsskäl inte går att täcka allt och alla typerav resande med kollektivtrafik. Till detta krävs fortsatt förändring av nuvarande kollektivtrafik.Busslnjer behöver ses över som man gjort med tätortslinjerna i Borlänge och Falun. Detär viktigt att se över hur större resandeströmmar kan nyttjas. Busstråk som gynnar arbetspendlingbehöver utvecklas. Den stora potentialen i tågen behöver utvecklas mer, bl.a. så attde kan nyttjas mer för pendling. Att styra från flyg till tåg är viktigt. För Dalarna är det viktigtatt det satsas på Dalabanan så att restiderna till Stockholm minskar. Insatser för attraktivabytespunkter mellan olika färdmedel, från pendlarparkeringar till resecentrum, behöverfortsätta. Även befintliga utbud kan nyttjas långt mer. En viktig uppgift här är bättre och professionellmarknadsföring.Hur vill resenärerna då ha det? Studier visar att viktiga faktorer för att man ska nyttja kollektivtrafikär: Hållplats nära, rätt pris, täta turer, miljö, bekvämlighet, enkla byten, tillförlitlighetoch parkering för cykel/bil nära påstigning/avstigning. Anledningar till att man väljerandra transportmedel är: Uträtta ärenden, busstiderna passar inte, väder, bekvämlighet,hämta/lämna barn, behöver bil i tjänsten, medicinska skäl.Arbete med mobilitetsåtgärder, såväl inom kommunorganisationen (avsnitt 6.2) som gentemotkommunivånare och företag, behöver utvecklas. Att det även fortsättningsvis finns enregional stödfunktion som Dala‐MaTs är angeläget. Genom denna kan regionala aktörer somRegion Dalarna, Vägverket m.fl. stötta kommunen. Samverkan med andra kommuner, som ikampanjen ”Hela Dalarna cyklar” som sker 2008, ger samordningsvinster och mer styrka.Inom kommunorganisationen behöver någon kunna arbeta med dessa frågor. Ökad kunskap56

kan också behövas. Goda exempel från andra kommuner, i Dalarna och övriga landet, kannyttjas. Vägverkets sektorsarbete och de metoder och verktyg som utvecklats där kan ocksånyttjas. Såväl nytänkande insatser som vandrande skolbussar, där föräldrar turas om att följasina och grannars barn till skolan, som mer självklara insatser behövs. Exempel på sistnämndaär att hålla hastighetsgränserna, vilket skulle innebär att koldioxidutsläppen minskademed 700 000 ton i Sverige.Godstransporterna kan effektiviseras genom smarta logistiklösningar och godsbangårdaroch industrispår nyttjas mer optimalt i syfte att öka godstransporter på järnväg och skapamöjligheter till omlastning av gods till tåg. För ökade godstransporter på järnväg krävs ocksåmer investeringar i järnvägsnätet, vilket kommunen inte rår över, men kan verka för på olikasätt.Ett särskilt område att lyfta fram är den växande besöknäringens transporter. Det är angelägetmed insatser för att minska miljöpåverkan från dessa. Här behöver såväl besöksnäringensom kommun och regionala myndigheter medverka och även samarbeta mer. Viktigt är attarbeta för mer hållbara transportalternativ och möjliggöra för turisterna att i större utsträckningkunna ta sig till och från skidanläggningar och andra turistmål med till exempeltåg eller buss.I Borlänges klimatstrategi ingår ambitionen att Borlänge ska utvecklas till den klimatsmartahandelsstaden. Här ingår miljöanpassning av transporter som en del.Läs mer: Länstransportplanering, Dala‐MaTs och Den goda resan redovisas på webbplatsenwww.regiondalarna.se, kollektivtrafik även på www.dalatrafik.se. På Vägverkets webbplatswww.vv.se finns information om fyrstegsprincipen, planering (bl.a. TRAST), sektorsarbeteoch fordon. Lunds handbok i bilsnål samhällsplanering och Lunda‐MaTs finns påwww.lund.se. SIKA (www.sika‐institute.se) och Banverket (www.banverket.se) har ocksåanvändbara webbplatser, liksom Trivector som driver www.mobilitymanagement.se.5.2 KOMMUNALA ORGANISATIONENS TRANSPORTEROmvärldsbeskrivning och ämnesorienteringKommunorganisationen och dess bolag står själv för omfattande transporter och resor. Somen av de största arbetsgivarna alstrar de också mycket arbetsresor. De mål och ambitionersom energiplanen sätter upp för sina egna transporter har kommunen också större inflytandeöver än transporterna i den geografiska kommunen i stort.De resor som sker i kommunorganisationen är personalens tjänsteresor och politikers resorför olika förrättningar och möten. Därtill tillhandahåller kommunen bl.a. skolskjutsar ochfärdtjänst. Transporter sker också genom de varor och tjänster som upphandlas av kommunen.Frågor om kommunal verksamhetsstyrning tas upp i avsnitt 7.2.Som väghållare ansvarar kommunorganisationen även för gatubelysning. Därtill äger kommunenparkeringsplatser.Nuläget i Borlänge kommunLöpande uppföljning av kommunkoncernens transporter utifrån miljö‐ och klimatperspektivetsaknas. En fordonsutredning för kommunkoncernens fordon har genomförts för 2008,där vissa uppgifter av intresse kan utläsas.Kommunens egna eller leasade 121 fordon, varav 29 lastbilar och resten bilar, färdades196 774 mil. De flesta av fordonen är leasingbilar och 90 av fordonen var nya för året. Sju var57

etanolbilar medan resten var bensin‐ eller dieselbilar. Egna bilar som användes i tjänstenfärdades 82 494 mil. Uppgift om miljöbilar i övrigt saknas i utredningen. En stor del av resornasker inom den sociala omsorgen. En bilpool finns i kommunen där några av fordonen ingår.Borlänge Energis hade 81 fordon, varav 38 lastbilar. 31 av dessa var leasade och 34 var åttaår eller äldre. Dessa färdades 104 632 mil. Uppgift om antal egna bilar i tjänsten och antalmiljöbilar saknas i utredningen. Borlänge Energi har dock miljöbilar.Tunabyggen hade 62 fordon, varav 16 lastbilar. Endast två var leasade och 50 var åtta år elleräldre. Dessa färdades 55 681 mil. Uppgift om egna bilar i tjänsten och antal miljöbilar saknasi utredningen.Utifrån Vägverkets schablon för koldioxidutsläpp för olika fordonstyper kan man skapa sig enbild av de utsläpp kommunkoncernens transporter ger upphov till.PersonbilBränsle‐ CO 2 ‐utsläpp fossilt kg/kmförbrukning/kmbensin 0,089 0,206diesel 0,071 0,179FFV 100% bensin 0,079 0,182FFV 100% E85 0,106 0,038FFV mix 0,098 0,081Bifuel 100% biogas 0,092 0Bifuel 100% naturgas 0,092 0,168Bifuel gas mix 0,092 0,077Bifuel bensin 0,092 0,213RME 0,071 0miljöbil bensin 0,044 0,103miljöbil diesel 0,043 0,109medel 0,087 0,197Kolumnen "Bränsleförbrukning/km" står för den svenska fordonsparkens genomsnittligabränsleförbrukning inom respektive kategori av fordon. Koldioxidutsläppen avser utsläppper fordon. "Medel" under rubriken "personbil" står för det genomsnittliga utsläppetinom den svenska fordonsparken. Denna kan användas ifall man inte vet vilkentyp av bil som har använts. Schablonerna kommer frän Vägverket.Fordonen som användes inom kommunkoncernen färdades enligt uppgifterna sammanlagt439 581 mil. Om deras koldioxidutsläpp beräknas utifrån Vägverkets schablon för en medelbilinnebär det att utsläppen var 866 ton koldioxid år 2008. Eftersom flertalet av kommunenfordon är nya kan man anta att denna siffra är något för hög. De kommunala bolagens fordonär dock relativt gamla.Inom ramen för miljöledningsarbetet och upphandlingen sker insatser för att miljöanpassakommunkoncernens egna transporter.Den samordnade livsmedelsdistributionen som tillämpas i kommunens upphandling har blivitkänd i landet som Borlängemodellen. Den ger minskade lokala transporter genom attlokala transporter av livsmedlen mellan de 200 enheterna som ska ha livsmedel upphandlasför sig och livsmedelstransporterna till kommunen för sig. Den ger också möjlighet för småleverantörer att delta i upphandlingen, vilket gynnar närodlade livsmedel. En gemensamdistributionscentral länkar samman de två transportslagen. Modellen har också lett till ökadtrafiksäkerhet.58

Strategisk analysFör den kommunala organisationens egna transporter kan energi‐ och drivmedelsanvändningenminska genom färre transporter eller effektivare transporter, dvs. mindre mängddrivmedel per kilometer. För att minska koldioxidutsläppen tillkommer därtill att öka andelenförnybara drivmedel. En mix av dessa sätt måste finnas med i kommunens åtgärder.Mobilitetsåtgärder av det slag, som beskrivs i avsnitt 5.1, behöver också genomföras i kommunorganisationen,bl.a. att öka medvetenhet och kunskap bland personalen, sparsam körningför personal som kör mycket i tjänsten, använda tjänstecyklar och kollektivtrafik i störreutsträckning i tjänsten och använda telefonmöten och virtuella möten mer. Logistisk planeringoch uppföljningsverktyg för resorna med de egna fordonen behöver utvecklas. Hemtjänstendär mycket resor sker är då ett viktigt område. Viktigt är att det finns en resepolicy.Att inrätta en fordonspool för att effektivisera transporterna är en åtgärd som bör övervägas.Som stor arbetsgivare är det också lämpligt att kommunen arbetar med personalensarbetsresor, vilket kan ske genom ett arbetsreseprojekt. Morrötter till personalen kan stimuleradeltagande. Tid behöver också tilldelas personal så att någon kan arbeta mer med dessafrågor i kommunen.Ett viktigt område att verka för hållbara transporter är vid upphandling av transportentreprenöreroch fordon. Inköp av närproducerade livsmedel innebär också ett minskat transportarbete.Miljöbilar enligt Vägverkets definition bör minst väljas om kommunorganisationenska vara föregångare.Många insatser genomförs och har genomförts i Borlänge kommun med den inriktning sombeskrivits här ovan, men mer kan göras, bl.a. i uppföljningen.59

6 Bostäder och lokaler6.1 BYGGNADER I DEN GEOGRAFISKA KOMMUNENOmvärldsbeskrivning och ämnesorienteringDet finns olika byggnadstyper: bostäder och lokaler såsom sjukhus, skolor och andra lokaler.Energin i byggnader går till uppvärmning, varmvatten och fastighetsel. Bygg‐ och fastighetssektornstår sammantaget för ungefär 40 procent av samhällets energianvändning.Uppvärmning sker med olika energislag. För flerbostadshus och lokaler dominerar i Sverigefjärrvärme, medan dess andel för småhus är lägre. De senaste åren har en övergång skettfrån el och olja till värmepumpar och biobränslen. Oljeeldningen har halverats på tio år,framför allt till följd av stigande pris, men även genom att fjärrvärmen byggts ut. Biobränslenhar en förhållandevis stor andel i Dalarna. Luftföroreningsproblem med småskalig vedeldningförekommer, men har minskat under senare år då ny teknik ersatt gammal och traditionellvedeldning även minskat i omfattning. Sedan 1980‐talet har solvärme byggts i småhusen.Dalarna är ett av de län som har störst andel solvärme. I Falun inviges 2008 Sverigesstörsta solelsanläggning.Elanvändningen i Sveriges bebyggelsesektor ökade mycket kraftigt på 1970‐ och 1980‐talet.Huvudorsak till detta var att den goda tillgången på el gjorde det fördelaktigt att installeraelvärme. Knappast något annat land använder så mycket el per invånare för att värma hussom Sverige.Trenden i fastighetssektorn är att energianvändningen för uppvärmning minskar per kvadratmetersamtidigt som uppvärmd yta totalt och per person ökar. Nya hus byggs större äntidigare och färre bor i varje hus eller lägenhet. Svensken ligger i topp när det gäller uppvärmdboyta per person. Användningen av el till apparater och ventilation ökar också, liksomenergi för att kyla fastigheter, vilket blivit allt vanligare.En byggnad har lång livslängd och i energiarbetet är det därför viktigt att fokusera på detbefintliga beståndet. Nybyggnationen i Dalarnas kommuner är, med vissa undantag, liten.Sedan 1980‐talet har forskning och utveckling bedrivits för att ta fram ny teknik, system ochutrustning för lägre energianvändning. Aktuellt är lågenergi‐ och passivhus med minimalenergianvändning. I Dalarna finns flera goda exempel på att man kan nå långt. Landstingethar perioden 1979–2006 minskat sin energianvändning för värme & varmvatten från 275 till80 kWh/m 2 . Samtidigt har oljeandelen minskat från 80 % till under 2 %. Detta är de nästanensamma om.Inom fastighetssektorn påverkar olika aktörer energianvändningen: fastighetsägare, brukareoch energileverantörer. Därtill påverkar marknadens priser och styrmedel från stat ochkommun. Boverket är centralt ansvarig myndighet för frågor om byggande och förvaltning.Flera statliga styrmedel syftar till energieffektivisering och konvertering i byggnader. Bidrag,ofta förmedlade via länsstyrelsen, utgår för olika åtgärder. Den nya lagen om energideklarationersyftar till att främja effektiv energianvändning i byggnader och innebär att fastighetsägarenblir skyldig att upprätta en energideklaration. Från den 1 januari 2009 har i stort settalla byggnader utom småhus deklarerats. För småhus är kravet främst aktuellt vid försäljning.Energideklarationen ska innehålla uppgift om energianvändning och rekommendationerför förbättrad energiprestanda. Den gör det även möjligt att lättare jämföra byggnader.Boverkets byggregler sätter minimikrav för energiprestanda vid ny‐ och ombyggnation.60

Kommunala styrmedel för att påverka energianvändningen i byggnader, utöver det egnabeståndet, är inte minst energi‐ och klimatrådgivning och bygglovshantering och försäljningav tomter. Energi‐ och klimatrådgivaren får, enligt reglerna för det statliga energirådgivarbidraget,ge rådgivning till privata fastighetsägare, företag och organisationer. Rådgivningenkan utvidgas till det kommunal fastighetsbesåndet om kommunen skjuter till egna medel.Besiktning får inte utföras. Om kommunen har del i det lokala energibolaget finns också påverkansmöjligheter.Kommunen kan utfärda restriktioner mot småskalig vedeldning om denna orsakar luftföroreningsproblemi tätorter.Inom bygg‐ och fastighetssektorn sker även frivilliga initiativ. Bygga‐bo‐dialogen är ett samarbetemellan sektorn och staten för att få en utveckling mot en hållbar sektor. ByggdialogDalarna är en regional motsvarighet till dialogen där ett stort antal företag och organisationeri länet deltar. Inom dialogen pågår Energiligan som syftar till att stödja fastighetsägaresenergiarbete.En ny och växande bransch är energitjänster, avtal mellan förvaltaren och ett företag attgenomföra olika energiåtgärder. Energitjänstföretaget står för investeringen, beställaren fårlägre eller högst samma energikostnad som tidigare. Detta kan vara bra när man har svårtatt avsätta medel för investeringar själv.Nuläget i Borlänge kommunAv kommunens ca 47 000 invånare bor över 80 procent i centralorten. Detta är en anledningtill fjärrvärmens stora andel i kommunen.I avsnitt 3.1 redovisas SCB:s energistatistik. Där framgår bebyggelsens andel av energianvändningeni kommunen och energislag som används. Jämförelser med rikets genomsnittgörs också. Att energianvändningen i byggnader är en betydande post framgår där. Huvuddelengår till bostäder. Tabellen nedan, som också kommer från SCB:s statistik, visar denslutliga energianvändningen i kommunens hushållssektor, dvs. små‐ och flerbostadshus.Energianvändningen i lokaler ingår under SCB:s sektorer Offentlig verksamhet och Övrigatjänster. Energianvändningen i kommunägda lokaler redovisas detaljerat i avsnitt 6.2.Något påtagligt som framgår av tabellen är den minskade oljeanvändningen för uppvärmning.Detta framgår också i Naturvårdsverkets data över luftutsläpp, se avsnitt 2.2.Slutlig energianvändning i hushåll i Borlänge 1995, 2000 och 2006, GWhEld‐Eldningsolja1bränslebränslenTrä‐Summa1990 Dieselnings‐oljaFjärrvärme>1El‐energiTotalenergiHushåll, varav: 0,5 140 0,3 50 187 379 148 526Småhus 0,3 121 0 49 40 210 132 342Eluppv. småhus 0 0 0 0 0 0 45 45Flerbostadshus 0,2 20 0,3 0 147 167 11 179Fritidshus 0 0 0 1 0 1 5 61995Hushåll, varav: 3 89 10 82 199 383 159 542Småhus 2 75 0 81 39 208 122 330Eluppv. småhus 0 0 0 0 0 0 46 46Flerbostadshus 0,9 14 10 0 160 174 30 205Fritidshus 0 0 0 1 0 1 6 761

2000Hushåll, varav: 0,7 51 0,9 69 188 310 149 459Småhus 0,5 47 0 68 52 168 117 285Eluppv. småhus 0 0 0 0 0 0 46 46Flerbostadshus 0,2 5 0,9 0 136 142 27 169Fritidshus 0 0 0 1 0 1 4 52006Hushåll, varav: 0,9 17 0 43 231 293 145 438Småhus 0,8 16 0 43 85 145 110 255Eluppv. småhus 0 0 0 0 0 0 46 46Flerbostadshus 0,1 2 0 0 146 147 30 177Fritidshus 0 0 0 0 0 0 5 5Källa: SCB. Kommunal och regional energistatistik.Uppgifterna från SCB är inte graddags‐ eller normalårskorrigerade. För att få en bild av hurenergianvändningen förändras under period är det en fördel med graddagskorrigerade uppgifter.Temperaturskillnader mellan år kan betyda flera procent. Generellt har det under senareår blivit varmare. Under 2000‐talet har i stort sett varje år varit varmare än ett normalår.Den minskade energianvändning som kan skönjas i tabellen över hushåll kan såledestill en del bero på förändrad temperatur, men kan också bero på annat som energieffektiviseringaroch minskad befolkning.Hur energirådgivningens bedrivs i kommunen idag tas upp i avsnitt 3.2.Strategisk analysI Dalarnas energiprogram har en bedömning av möjlig energieffektivisering i Dalarnas befintligabebyggelse gjorts i samråd med representanter för länets fastighetsägare, se tabell.Denna bedöms i stort sett giltig i samtliga kommuner i länet. Utgångsläget för olika fastighetsägarevarierar men en total sänkning enligt regionala/nationella miljömål och mer därtillbedöms som fullt realistisk, dvs. med minst 30 procent till år 2025. Då avses inte att manbehöver invänta senaste teknik. Många åtgärder är dessutom lönsamma.Typ av fastighet, ytor, nyckeltal samt beräknad total energianvändning i DalarnaTyp av fastighet småhus flerbost sjukhus service skolor kontor livsm övr S:a förändhus hus butiker GWh %Totalyta i Dalarna, m 2 *1000 11 000 4 300 350 350 1 200 1 000 100 1000Nyckeltal kWh/m 2 och år2000 Elspecifik kWh/m 2 55 40 100 70 50 80 400 150Värme o vv kWh/m 2 190 200 110 200 200 160 100 100Beräknad energi, GWh 2695 1032 74 95 300 240 50 275 4760 02010 Elspecifik kWh/m 2 60 30 100 50 35 75 250 135Värme o vv kWh/m 2 145 150 90 140 140 100 100 100Beräknad energi, GWh 2255 774 67 67 210 175 35 235 3817 –202025 Elspecifik kWh/m 2 50 30 80 45 25 65 200 125Alt Värme o vv kWh/m 2 125 135 85 135 125 70 80 851 Beräknad energi, GWh 1925 710 58 63 180 135 28 210 3308 –302025 Elspecifik kWh/m 2 45 25 80 40 25 65 200 125Alt Värme o vv kWh/m 2 100 125 80 125 120 60 75 802 Beräknad energi, GWh 1595 645 56 58 174 125 28 205 2885 –39Elspecifik användning avser hushållsel och verksamhetsel.En nyckelfaktor för att nå potentialen i flerbostadshus och lokaler där det finns en driftsor‐62

ganisation, är systematiskt energiarbete i fastighetsbestånd med driftoptimering som huvudkomponent.Detta innebär ett strukturerat tekniskt förvaltningsarbete med byggnadersvärme, ventilation, kyla och elsystem så att de kan användas så energieffektivt som möjligtmot ställda funktionskrav. Det handlar mer om systematik och processtänkt än investeringar.Viktigt är att:• Se över den egna organisationen i syfte att lyfta energifrågornas dignitet, skapa motivationoch fördela ansvar. Att ledningen tar ett ansvar är mycket viktigt.• Starta en målstyrningsprocess med följande steg:1. Ta fram energistatistik, jämför och bedöm potentialen.2. Sätt konkreta mål – övergripande mål och mål för varje fastighet.3. Genomför – utbilda driftpersonal, samverka, lägg fast driftstrategi, åtgärda(t.ex. trimma, se över drifttider och återvinna ventilationsluft), dokumenteraåtgärder.4. Följ upp – samla in och bearbeta energistatistik, gör gemensamma avstämningarmed driftpersonal och förvaltare.5. Utvärdera – rapportera kontinuerligt, ta fram årlig rapport till ledningen m.fl.,genomför årligt seminarium, sätt nya mål och åtgärder. Fortsätt…• Praktisera bench‐marking utnyttja aktivt andras erfarenheter genom nätverksbyggande.Energiligan i Dalarnas syftar till detta. Goda exempel finns i Dalarna: Landstingsfastigheteroch även andra, bl.a. Morastrand.• Engagera brukare och hyresgäster. Här finns potential när miljöengagemanget är påtopp.• Inför energiprestandakrav i samband med upphandlingar (se vidare avsnitt 6.3).Kommunkoncernen är viktig i detta arbete eftersom en stor del av flerbostadshus och lokalerägs av denna. Energiarbetet i de kommunägda byggnaderna tas upp i avsnitt 6.1.Möjligheterna för kommunen att påverka andra större fastighetsägares energiarbete kanske genom energirådgivningen, men här behövs även nya initiativ och ökad samverkan.Kommunen kan hänvisa till Byggdialog Dalarna med Energiligan och peka på möjlighetermed energitjänster. Arbetet med energideklarationer är ett tillfälle att se över energiarbetetoch uppföljningen.Ökad energieffektivisering i småhusen, som utgör den enskilt största delen av fastighetsytan,är angeläget. Många småhusägare har själva en dålig uppfattning om energianvändningen ihuset. Energirådgivningen är här ett viktigt verktyg för kommunen.Vid nybyggnad och ombyggnad är det viktigt att energieffektiva lösningar väljs. För ny‐ ochtillbyggnad ställer Boverkets byggregler krav på 130 kWh/m 2 för bostäder och 120 kWh/m 2för lokaler. (Avser Dalarnas klimatzon och exklusive hushålls‐ och verksamhetsel.) Detta kanjämföras med ett passivhus drar under 30 kWh/m 2 . Nyproduktion kan idag ganska enkeltbyggas så att motsvarande siffra blir dryga 90 kWh/m 2 . Vid ombyggnad är det möjligt atthalvera energianvändningen. I Dalarna finns exempel på ombyggnad av flerbostadshus däranvändningen sjunkit till drygt 100 kWh/m 2 . För om‐ och nybyggnad samt installation av nyaenergilösningar behövs också fler företag och tjänster för energieffektivisering.Förutom energieffektivisering behöver konvertering till förnybar uppvärmningsenergi öka.Kommunen kan bidra genom att ersätta olja och elvärme med fjärrvärme, biobränslen ochsolvärme i sina egna fastigheter och genom att påverka andra genom energirådgivning, ibygglov och vid försöljning av tomter. Oljeanvändning kommer fortsätta att minska vartefterprisnivån ökar. Detsamma gäller eluppvärmning, men detta är mera svårbedömt. Byter man63

från olja till värmepump, vilket är vanligt, medför det en ökning av elanvändningen. Attminska eluppvärmningen är också viktigt för klimatarbetet eftersom svensk el kan ersättakolkondensel i Europa, se avsnitt 5.2 om elförsörjning. Motiven till att byta till förnybarenergi är flera: Lägre totalkostnad, insats för miljön, positivt för det lokala näringslivet samtflexibilitet och ökat oberoende.Energi‐ och klimatrådgivningen kommer även fortsättningsvis vara ett av kommunens viktigasteverktyg gentemot fastighetsägarna. Att det statliga bidraget, som finansierar en deltidstjänst,blir kvar är betydelsefullt. Energirådgivningen behöver också fortlöpande ses överoch utvecklas. I Dalarnas energiprogram analyseras detta och flera åtgärder listas, se avsnitt1.4. Under framtagandet av denna kommunala strategi har frågan diskuterats mellan dalakommunerna.Frågor som kommit upp är:• Vikten av ett mer strukturerat och målstyrt arbete. Fördelningen mellan enskild rådgivningoch informationsinsatser som når fler behöver avvägas. Mer riktade insatserbehövs gentemot olika målgrupper, geografiska områden och byggnadsbestånd.• Ökad samverkan mellan energirådgivningen och andra funktioner inom kommunenär bra. Energirådgivaren kan nyttjas mer som strategisk resurs. Intern energigruppbehövs.• Behoven av rådgivning och information är väsentligt större än vad det statliga bidragettill energirådgivningen ger. Bra om kommunen skjuter till medel utöver bidraget.• Ytterligare samverkan mellan energirådgivarna i Dalarna för erfarenhetsutbyte ochgemensamma insatser är bra.I arbetet med klimatstrategin har Borlänge Energi framfört att energirådgivningen, enligtderas åsikt, måste ta sin utgångspunkt i en systemsyn med hänsyn tagen till primärenergi.Något förenklat innebär detta att man i första hand ska försöka minska användningen avelenergi, framför allt till uppvärmning.Läs vidare: Sören Björnbom, verksam i Dalarna, har utvecklat metoder för systematisktenergiarbete och driftoptimering. Erfarenheter samlas i böckerna När resultatet räknas(UFOS, 2006) och Inte för kråkorna (UFOS, 1998). UFOS (Utveckling av Fastighetsföretagandei Offentlig Sektor) webbplats www.offentligafastigheter.se. Energiligan kan följas påByggdialog Dalarnas webbplats: www.byggdialogdalarna.se. Mer om energideklarationerfinns på Boverkets webbplats www.boverket.se och om energi‐ och klimatrådgivning påEnergimyndighetens www.energimyndigheten.se. Bidrag redovisas på Länsstyrelsen webbplatswww.w.lst.se.6.2 ENERGIANVÄNDNING I KOMMUNÄGDA BYGGNADEROmvärldsbeskrivning och ämnesorienteringKommunerna äger själva och genom sina fastighetsbolag en stor del av landets flerbostadshusoch offentliga byggnader såsom skolor, daghem, kontor, vårdbyggnader. Byggnadsbeståndetsomfattning och även betydelsen av att offentliga organisationer går före gör energiarbeteti kommunägda byggnader mycket angeläget. De mål och ambitioner som energiplanensätter upp för kommunägda byggnader har kommunen också inflytande över.Förvaltning och skötsel av kommunägda byggnader organiseras olika från kommun till kommun.Vanligast är att bostäder ägs genom ett kommunalt bolag och lokaler som skolor, förvaltningm.m. ägs av kommunen direkt. Det är vidare vanligt att bolaget förvaltar hela be‐64

ståndet. Energiarbetets kvalitet och hur mycket man satsar på det skiljer sig också mellankommuner. Många kommunägda byggnader har fått del av de statliga bidrag som funnitsunder senare år, inte minst det för energieffektivisering i offentliga lokaler. Frågor om kommunalverksamhetsstyrning tas upp i avsnitt 7.2.De flesta kommunala fastighetsbolag är medlemmar i SABO, de allmännyttiga bostadsföretagensorganisation. Där sker även samarbete på energiområdet, bl.a. det kommande benchmarking‐projektet Energiutmaningen. Våren 2008 gick SABO ut med ”Skåneinitiativet” sominnebär ett åtagande för de SABO‐företag som går med att minska energianvändningen med20 procent till 2016. SABO‐företagen utmanade samtidigt även fastighetsbolag utanför SABOatt ansluta sig. Skåneinitiativet kan ses som ett Kyotoprotokoll för bostadsbranschen i Sverige.De kommunägda fastighetsbolagen i Dalarna, liksom de tekniska förvaltningarna, har nätverksom träffas återkommande och flera av fastighetsbolagen deltar i samverkansprocesser somByggdialog Dalarna.Nuläget i Borlänge kommunKommunorganisationen med det kommunala bostadsbolaget Tunabyggen är kommunensstörsta fastighetsägare. Därtill äger det kommunala bolaget Hushagen fastigheter. Huvuddelenav det kommunägda beståndet finns i centralorten.Kommunen och Tunabyggen följer sedan många år energianvändningen i fastigheterna. Under2009 införs ett nytt statistikprogram (Momentum) som ersätter det gamla (Energireda).Statistik kommer i det nya programmet att kunna följas från år 2003.År 2007 fanns i Tunabyggens bestånd 5 916 bostäder i flerbostadshus och 330 lokaler. Derasyta var 409 068 m 2 (BOA + LOA). Värmeförbrukningen var 77,4 GW (73 396 767 kWh) (normalårskorrigeratvärde) och förbrukningen av fastighetsel 10,2 GWh (10 188 778 kWh). Perkvadratmeter var värmeförbrukningen i genomsnitt 179,4 kWh (BOA + LOA) och förbrukningenav fastighetsel 19 kWh. Nästan hela beståndet värmdes med fjärrvärme, förutom tvåmindre fastigheter som värmdes med olja, två som värmdes med pellets och en som hadevärmepump.I kommunens bestånd fanns år 2007 103 fastigheter fördelade över främst skolor, barnstugor,fritidslokaler, förvaltningsbyggnader och sjukhus. Deras yta var 176 953 m 2 (BRA). Värmeförbrukningenvar 27,6 GW (27 621 543 kWh) (normalårskorrigerat värde) och förbrukningenav fastighetsel 13,7 GWh (13 686 247 kWh). Inga nyckeltal över värme‐ och elförbrukningfinns uträknade. 80 av fastigheterna värmdes med fjärrvärme (vara några även delvisvärmdes med el). Resten värmdes huvudsakligen med pellets (3), olja (7) och el (13).Strategisk analysSystematiskt energiarbete med driftoptimering såsom det beskrivs i avsnitt 6.1 är väsentligtför att nå möjlig energieffektivisering inom de kommunägda byggnaderna. Även enklareinsatser, t.ex. byte till lågenergilampor och att hålla en tillräcklig inomhustemperatur (medfortsatt god komfort), kan ge stora besparingar. Något som är viktigt i effektiviseringsarbetetär påverkan av beteenden hos hyresgäster och lokalanvändare, både barn och vuxna. En delinvesteringar kan också behövas inom energieffektivisering. Vid ombyggnad av äldre byggnadsbeståndoch vid nybyggnad är det viktigt att kommunen satsar på verkligt energieffektivalösningar.Användningen av fossila bränslen och elvärme behöver fortsatt minska genom konverteringtill fjärrvärme och bioenergi, något som dock kräver investeringar. Detta leder ofta även till65

energieffektivisering då man övergår till ny teknik. Andra förnybara energislag, inte minstsolenergi, utgör alternativ. Om kommunen använder solenergi kan det också påverka andraatt göra det.Arbetet med energideklarationer för flerbostadshus och lokaler är ett tillfälle att se överenergiarbetet och uppföljningen. För sistnämnda finns ett behov att utveckla energistatistikenoch kommunikationen av denna till beslutande och brukare så att den blir åtgärdsdrivande.Läs vidare: På SABO:s webbplats www.sabo.se finns information om deras energiarbete.6.3 FJÄRR‐, NÄR‐ och KRAFTVÄRME SAMT RESTVÄRMEOmvärldsbeskrivning och ämnesorienteringUtbyggnaden av fjärr‐ och närvärme under senare årtionden har varit positiv för miljön. Frånbörjan av 1990‐talet fram till 2003 ökade omsättningen i Sverige med 40 procent. Fjärrvärmenmotsvarade 2003 drygt 11 procent av energianvändningen. Fjärrvämre är idag den enskiltstörsta uppvärmningsformen och dominerar i flerbostadshus och lokaler. I början 1980‐talet användes olja till mer än 90 procent. Sedan dess har en kraftig förskjutning mot biobränsleskett. Oljeandelen 2003 var mindre än 10 procent.I Dalarna är fjärrvärme utbyggd i samtliga kommuners centralorter utom Älvdalen där utbyggnadplaneras. De nuvarande systemen varierar i storlek från 14 till 420 GWh. Dalarnasfjärrvärmeanläggningar använder biobränsle, restvärme (spillvärme) och avfall.Närvärmeanläggningar har i Sverige byggts ut något senare än fjärrvärme. De flesta systemenbaseras på biobränsle. I Dalarna finns ett 20‐tal närvärmeanläggningar.Befintlig när‐ och fjärrvärme har i de flesta fall byggts på initiativ av kommunerna, men privataintressenter finns också. Utbyggnaden har hittills skett främst till flerbostadshus ochlokaler där energitätheten uttryckt som kWh/m ledning varit hög. Intresset för småhus ökar.Fjärrvärmebolagen är ofta kommunala bolag som kommunen har ett inflytande över, se avsnitt7.2 Kommunal verksamhetsstyrning.Gränsdragningen mellan vad som är närvärme och fjärrvärme kan i många fall vara svår attdra. Tekniskt sett är det inga större skillnader. Enkelt uttryckt byggs närvärme i mindre samhälleneller i delar av en tätort medan fjärrvärme omfattar en hel större tätort.Industriell överskottsvärme, restvärme, kan nyttjas där så är möjligt och där en överenskommelsekan träffas mellan kommun och aktuell industri.I ett fjärrvärmesystem kan också under vissa tekniska förutsättningar produceras fjärrkyla.Efterfrågan på sådan ökar.De flesta fjärrvärmebolag har planer för utbyggnaden, vilka dock oftast är ganska kortsiktiga.Ett kraftvärmeverk producerar el och värme. Det betyder att bränslet utnyttjas betydligtbättre än i s.k. kondenskraftverk, som bara producerar el utan att ta tillvara värmen. I ettkraftvärmeverk kan fjärrvärmen ses som ett kylsystem för kraftvärmen. I större fjärrvärmenätär det utomordentligt lämpligt att använda kraftvärme.I Sverige producerades 2002 ca 5 TWh el baserad på ett fjärrvärmeunderlag av 50 TWh. IFinland är kraftvärmeutbyggnaden fyra gånger så stor räknat efter fjärrvärmevolym. Måletatt öka elproduktionen från förnybar energi och elcertifikat gynnar biobränslebaserad kraft‐66

värme och utbyggnaden ökar. Utredningar visar att det finns en betydande potential att ökaelproduktionen genom att bygga om dagens värmeverk till kraftvärmeanläggningar.I Dalarna finns två kraftvärmeverk, båda i Falun, och fler planeras.Utveckling av småskalig kraftvärme för mindre anläggningar pågår. I ett aktuellt projekt iEnviken i Falu kommun diskuteras sådan.Svensk Fjärrvärme är en branschorganisation för företag som producerar fjärrvärme, kraftvärmeoch fjärrkyla.Nuläget i Borlänge kommunI energibalansen i avsnitt 3.1 redovisas nationellt insamlad energistatistik där även fjärrvärmenframgår. Här beskrivs mer detaljerat fjärr‐ och närvärmen i kommunen utifrån uppgifterfrån Borlänge Energi.AB Borlänge Energi äger och driver fjärrvärme‐ och närvärmeverksamhet inom kommunen.Fjärrvärmeverksamheten startade 1969 och har således funnits i 40 år. Idag finns det ca 5500 kunder i verksamheterna, varav några hundra finns inom närvärmeverksamheterna iTorsång (start 1976) och Ornäs start (2006). Antalet anslutna villor utgör nästan 5 000 stycken,vilket är ungefär hälften av villorna i kommunen. Fjärrvärmenätet i Borlänge centralort ärmycket väl utbyggt och täcker i stort sett hela centralorten.I det centrala fjärrvärmenätet säljs ca 360–370 GWh värme per år. Försäljningen i Torsånguppgår till ca 3 GWh/år och i Ornäs till ca 2 GWh/år. Ornäs är fortsatt ett expansionsområdemed fortlöpande utbyggnad till villor. Till fjärrvärmenätet ansluts ca 100 nya kunder varje årgenom förtätningar i olika områden samt viss expansion. Till nätet i Torsång har även det nyabostadsområdet i Uvberget anslutits.Fjärrvärmen använder i huvudsak restvärme från industrierna och avfall för produktion avvärme. Restvärme erhålls via rökgaskondensering på den nya pannan på Stora Enso och viavärmepumpar från deras avloppsvatten. Från SSAB Tunnplåt utvinns värme främst via avgaspannor,som tillvaratar värme från beläggningslinjer m.m. Avfall förbränns i den nyakraftvärmeanläggningen som tagits i drift vid Bäckelund under vintern 2008/09. Tillståndetmedger en förbränning av 80 000 ton, men en utökning till 98 000 planeras.Produktionen av närvärme sker nästan uteslutande med pellets. Ytterligare ett koncept utvecklasför närvarande, där Borlänge Energi tar hand om vissa system som försörjer baranågon enstaka fastighet.Fjärrvärmen i Borlänge har varit möjlig att bygga ut i stor omfattning även i villaområdena,främst tack vare låga produktionskostnader. Jämfört med andra värmeleverantörer har Borlängeen låg försäljning per meter fjärrvärmeledning, dvs. det är ett värmeglest nät. Trotsdetta ligger prisnivån för fjärrvärme i Borlänge bland de lägsta i landet.På nästa sida redovisas statistik från Borlänge energi över fjärrvärmen, tillförseln av fjärrvärmepå nätet och vilka bränslen eller liknande som används. Utvecklingen från 1970 kanstuderas. Här framgår hur olja över tid ersatts av restvärme och avfall.67

Med spets avses spetsånga eller hetvatten från StoraEnso Kvarnsveden.ENERGITILLFÖRSEL BORLÄNGE ENERGI 1992‐Produktion,GWh1992 1995 2000 2005 2006 2007 2008 2008,andel, %Avfall 33 176 24 897 95 352 94 320 94 454 77 885 80 652 18,6Spillvärme 150 775 161 608 136 477 175 900 185 926 205 402 200 724 46,4Elenergi 65 307 68 376 56 629 48 643 25 071 20 154 13 118 3,0Gas (r‐verk) 0 0 1 889 3 634 4 031 2 183 2 311 0,5Hetvatten KP 3 202 37 013 30 821 62 538 104 024 114 293 123 500 28,5Pellets/flis 66 034 54 143 1 290 3 223 4 158 5 468 7 735 1,8Olja 23 170 13 190 5 386 12 862 7 758 9 890 4 891 1,1Summa 341 664 359 227 327 844 401 120 425 422 435 275 432 931 100,0% olja av tot 6,78 3,67 1,64 3,21 1,82 2,27 1,13Anm. För 1992‐97 gäller att rökgaskondenseringen på Bäckelund ingår i avfall och flis, fördelat utifrånderas fördelning. Från 1998 ingen flis, sedan pellets i Torsång från 2000.68

I Borlänge finns även två kraftvärmeverk, Bäckelund och avloppsreningsverket.Strategisk analysDet finns utbyggnadspotential för fjärr‐, när‐ och kraftvärme. Det regionala miljömålet attfjärr‐ eller närvärme ska vara utbyggd eller utredd i alla tätorter över 500 invånare senast2010 är ett uttryck för detta. Introduktion av kraftvärme väntas bli ett viktigt tillskott till elförsörjningen.I Dalarnas energiprogram har utbyggnadspotentialen bedömts för länet ochvarje kommun till 2015. För länet bedöms utbyggnadspotentialen för fjärr‐ och närvärmefram till 2015 vara 15 procent jämfört med 2003. För kraftvärme bedöms att man kan produceraca 750 GWh el år 2015 via kraftvärme. Med hänsyn till begränsande faktorer bedömsnivån 350 GWh vara mera realistiskt. I tabellen nedan framgår bedömningen för Borlängekommun i det regionala energiprogrammet.Fjärr‐ och närvärme i Borlänge kommun – total befintlig och möjlig utbyggnadenligt bedömning i Dalarnas energiprogram(GWh) Befintliga system 2003 Utbyggda system2015Kraftvärme möjligelproduktion 2015Fjärrvärme420 435 50 1)Borlänge centrumNärvärme 3,4 3,5Torsång 3,4 3,5Ornäs – 1,5Idkerberget – Förslag: enskildakonverteringar1) Möjligheterna begränsas av restvärmeutnyttjande.En fortsatt utbyggnad av fjärr‐, när‐ och kraftvärme är avhängigt såväl initiativ och planeringfrån fjärrvärmeföretagen och kommunen som möjligheter och intresse för fastighetsägareatt ansluta sig. Det är viktigt att kommunen driver på närvärmeetableringar. Intresseradeentreprenörer finns.Det är viktigt att det finns tydliga planer och framförhållning för utbyggnaden och att bolagenkan redovisa dessa. Det är bra att energibolag och kommun träffas då och då för att hållavarandra informerade om aktuella planer. Regionala planeringsunderlag kan också tasfram.Energieffektiviseringsåtgärder i bebyggelsen leder till minskat fjärrvärmeunderlag i befintligasystem och därmed även minskat underlag att producera kraftvärme. Detta utgör en problematik,trots att energieffektiva samhällen måste vara målet. Genom att bygga ut fjärrvärmenätetkompenseras detta, men värmetätheten och därmed lönsamheten för fjärrvärmeminskar ju längre man bygger ut. Ett annat sätt att bibehålla produktion är att tillhandahållafjärrkyla. Kyla blir nu allt större produkt och denna kan produceras i ett värmeverk.Hur fjärrvärmeföretagen ska få lönsamhet i en krympande marknad är en fråga som diskuterasbland dessa. Det finns här potential för företagen att utvecklas till energitjänstföretag.Vidare att samarbeta mer med industrin och därtill finns fortfarande möjligheter att byggastörre fjärrvärmeområden. Fjärrvärmeföretagen kan också samarbeta mer med kommuner,bl.a. om energirådgivning.I ett område krävs att merparten av småhusen på sikt ansluts för att en utbyggnad ska kommatill stånd. Värmepumparnas expansion under senare år minskar förutsättningarna för69

utbyggd fjärrvärme då dessa ”borrar sönder” möjliga fjärrvärmeområden. Fjärrvärmebranschenshållning är dock att människor inte ska tvingas till fjärrvärme. Värmepumpar är anmälningspliktigaoch kommunen kan i samband med anmälan upplysa mer. Kommunen kanockså föreskriva närvärme i detaljplan och sälja tomter med fjärrvärme, se vidare avsnitt 7.1.En introduktion av solvärme i när‐ och fjärrvärmen kan ersätta bränsleanvändning sommartid,vilket spar bränsle. I Säter har detta introducerats. Om restvärme nyttjas är detta ingetalternativ.Utbyggnaden av fjärrvärmen i Borlänge har passerat kulmen. En stor del av villorna i tätortenär redan anslutna och över 90 procent av de större fastigheterna. Fortsatt förtätning i områdendär fjärrvärmen redan finns utbyggd samt några nya områden är vad som kan förväntasbli aktuellt de närmaste åren.Inställningen till fjärrvärme är generellt sett positiv i Borlänge, vilket även framkommer i dekundundersökningar som görs med jämna mellanrum. Inom kommunkoncernen är anslutningsgradenmycket hög.Med tanke på det nybyggda kraftvärmeverket, är värmedriven fjärrkyla ett alternativ som påsikt framstår som mycket intressant.Prissättningen utgår från de ägardirektiv som finns, där det till exempel sägs att prisnivån skavara lägre än för jämförbara företag och att avkastningen ska återföras till kunderna.Läs mer: På Svensk Fjärrvärmes webbplats www.svenskfjarrvarme.se finns mer information,liksom hos Borlänge Energi: www.borlange‐energi.se.70

7 Samhällsplaneringen7.1 KOMMUNAL SAMHÄLLSPLANERINGOmvärldsbeskrivning och ämnesorienteringSamhällsplanering är ett brett begrepp som kan innefatta många skilda åtgärder och beslut.Utöver planering för byggande och annan fysisk planering finns ett nätverk av planer ochprogram, varav energiplanen är en.Sverige har ett plansystem som innebär att kommunerna ansvarar för den fysiska planeringen.Byggnadsnämnden är då i allmänhet ansvarig. Statens uppdrag är att genom länsstyrelsernavägleda kommuner, tillhandahålla planeringsunderlag och säkerställa att vissa frågorbeaktas, bl.a. hälsa och säkerhet, riksintressen och miljökvalitetsnormer. Boverket är centraltansvarig myndighet.Plansystemet styrs av plan‐ och bygglagen (PBL) och av olika mål som ställts upp nationelltoch regionalt. Miljöbalken har också betydelse. För planer och program med påtaglig miljöinverkanpå miljön ska en särskild miljöbedömning göras. I PBL regleras följande:• översiktsplan (ÖP)• områdesbestämmelser• detaljplan (DP)• bygglov, tillsyn och kontroll, byggregler (BBR).Översiktsplanen är kommunens långsiktiga strategi för användning av mark, vatten och bebyggelse.Där ska också tillgodoses att statliga intressen och mål beaktas såsom riksintressenoch miljömål. Regional utveckling har under senare år betonats mer och översiktsplanen sesnu alltmer som det dokument där kommunens övergripande ambitioner för hållbar utvecklinguttrycks. Frågor om klimatförändringarnas effekter och åtgärder för att motverka dessaväntas framöver bli en viktig fråga i översiktsplanerna.Enligt PBL ska översiktsplanen förankras brett i kommunen. Samråd med Länsstyrelsen ingårockså som ett formellt led i framtagandet. Översiktsplanen kan därigenom ses som kommunensöverenskommelse med såväl medborgarna som staten. Planen ska antas av kommunfullmäktigeoch aktualitetsförklaras varje mandatperiod. Den är vägledande och rådgivande,men inte rättsverkande. Även statliga myndigheter ska ta del av översiktsplanen vid beslutsom rör kommunen.Oftast uttrycker översiktsplanerna rekommendationer eller riktlinjer för olika ämnesområdenoch för olika geografiska områden i kommunen. Målstyrning med mål, åtgärder ochuppföljning brukar traditionellt inte innefattas.Energi‐ och klimatfrågor har en givet plats i översiktsplanen, bl.a. kan där redovisas:• Energiproduktion – vatten, vind, fjärrvärme, närvärme etc.• Energidistribution – regionala och lokala nät för el, varmvatten, gas.• Tät bebyggelse, sammanhållna strukturer.• Tillgång till service, drivmedel.• Transporter – infrastruktur.• Åtgärder mot översvämningar.• Samordning mellan kommuner.Bra planeringsunderlag – gärna geografiskt redovisade på en karta är viktigt för översikts‐71

planeringen. På energiområdet saknas sådana inom flera områden. Ett undantag utgör vindkraft,där underlag utvecklats under senare år, se vidare avsnitt 8.2.Alla kommuner i Dalarna har en översiktsplan, men flera av dessa är inaktuella. Revideringarär dock på gång i flertalet kommuner. Ett förnyat intresse finns överlag för översiktsplaneringensbetydelse och nya metoder. Region Dalarna driver projektet Dalametoden som syftartill att ge Dalastrategin en rumslig roll i kommunerna och visa att tillväxt och regionalutveckling hör ihop. Tanken är att kommunerna ska komplettera sina översiktsplaner medregionala utvecklingsfrågor. Falun, Vansbro, Mora deltar som särskilda pilotkommuner.Detaljplanen reglerar markanvändning och byggande och utgör underlag för prövning ombygglov/tillstånd. Den består av planbeskrivning och plankarta med planbestämmelser, sistnämnaär rättsverkande. En detaljplan ska inte göras mer detaljerad än vad som är nödvändigtoch alla planbestämmelser ska ha stöd i PBL. Framtagandet av detaljplanen följs av ettsamråd där olika berörda i kommunen och Länsstyrelsen har en roll att yttra sig.Detaljplaner ska enligt PBL beakta det allmänna intresset om energihushållning. Det är rimligtatt energi‐ och klimatfrågor hanteras i detaljplanen och det finns också möjligheter attlyfta fram energihushållning. I 5 kap. 7 § PBL redovisas i ett antal punkter vad detaljplanenkan reglera rättsligt. Möjligheterna att styra energianvändningen genom planbestämmelserär sammantaget relativt begränsade. Några av punkterna är dock användbara om kommunenvill verka för energieffektivitet och förnybar energi. Sådant som kan styras är:• Beaktande av klimatologiska förhållanden genom bestämmelser om byggnaders orientering,läplanteringar eller borttagande av träd för att få in mer ljus och värme.• Fastigheters storlek.• Krav på att restvärme ska nyttjas och att närvärme ska byggas. Krav på att fjärrvärmeska användas eller i övrigt krav på energiteknisk utrustning eller energiförbrukningkan dock inte ställas.• Placering och utformning av parkeringsplatser.• Bestämmelser om högsta tillåtna luftutsläpp i situationer med ett fåtal förorenare,företrädesvis industrier. Detta har kommuner försökt använda för att reglera vedeldning,men installation av vedpanna är ej lovpliktigt. Det är här bättre att använda miljöbalken.Om kommunen äger marken kan den i civilrättsliga exploateringsavtal ställa ytterligareenergikrav på den som köper och bygger på marken än vad som är möjligt i detaljplanen.Energi har börjat uppmärksammas mer i detaljplaneringen under senare år. Förutom en allmänambition i många kommuner att få med allmänna rekommendationer och ibland planbestämmelsersom syftar till energihushållning, genomför några kommuner mer ambitiöstutvecklingsarbete. T.ex. Härryda kommun i Västa Götaland arbetar med energikrav i exploateringsavtal.Byggande utifrån en detaljplan eller i områden utan sådan regleras genom en särskild processdär kommunens byggingenjör medverkar och ser till att lagkrav hålls av byggherren.Oavsett om det krävs bygglov eller inte så ska en bygganmälan göras till kommunen minsttre veckor före byggstart om man ska bygga nytt, bygga till, uppföra, anordna eller väsentligtändra en anläggning, ändra i en byggnad i vissa fall eller installera t.ex. hissar, eldstäder, anordningför ventilation. Kommunen har nu tre veckor på sig att bedöma om det behövs ettbyggsamråd, som avser råd, men bara rekommendationer. Byggherren ska därefter upprättaen kontrollplan. Sen ska kommunen utöva tillsyn. När allt är klart utfärdar kommunen ett72

slutbevis. Ambitionsnivån mellan olika kommuner växlar i denna process. Särskilt tillsynen äroutvecklad på många håll.Bygglovet avser bara placering av hus m.m. och inte uppförande. Byggtekniken har lämnatbyggloven sedan 1995. Denna regleras via föreskrifterna Boverkets byggregler (BBR) ochBoverkets konstruktionsregler (BKR). Därtill finns ett antal vägledande handböcker. Byggherrenär ansvarig för byggnadens inre och att dess tekniska utförande uppfyller lagkraven.Att dessa krav uppfylls ska beaktas under kommunens tillsyns‐ och kontrollprocessen.Energi har uppmärksammas mer och mer i föreskrifterna och innefattar nu energikrav, seavsnitt 4.1. BBR:s energikapitel ses 2008 över i syfte att skärpas ytterligare. Byggreglernaavser ny‐ och tillbyggnad. Fritidshus är undantagna. Det är sökanden som avgör om det ärfritidshus. Men fritidshus blir inte sällan permanenthus och många fritidshus drar mycketenergi. I t.ex. Leksand rekommenderar kommunen i byggsamrådet att fritidshus utformasmed samma energiprestanda som permanenthus.Samhällsplanering för transporter sker genom kommunal planering samt väg‐ och järnvägsplaneringgenom egna lagar där trafikverken ansvarar. Vägverket är väghållare för riks‐ ochlänsvägar, kommunerna för delar av vägnätet, framför allt i tätorter. Region Dalarna ansvararför länstransportplanen (LTP), som ger långsiktiga regionala prioriteringar. Länsstyrelsenfattar vissa beslut och vägleder. Därtill deltar andra i infrastrukturplaneringen, inte minstnäringslivet.Fyrstegsprincipen tillkom i transportpolitiken på 1990‐talet och ska vara vägledande i alltransportplanering. Det är en hushållningsprincip och ett förhållningssätt som innebär enförutsättningslös transportslagsövergripande analys av åtgärder utifrån behov och funktioner.Målet är att effektiva och miljövänliga lösningar väljs. Transportpolitiska delmål ska vägasin. Principen innebär en stegvis prövning av möjliga åtgärder. Stegen som ska tillämpas itur och ordning är:1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt. Avser att minska transportefterfråganeller föra över till andra transportslag. Åtgärder: Samhällsplanering, lokalisering avverksamheter, ersätta transporter med IT, bättre kollektivtrafik, utbyggnad av gång‐ och cykelnät,logistikplanering, skolskjuts, ekonomiska styrmedel och trafikantinformation/marknadsföring.2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Åtgärder: Förbättradförarutbildning (sparsam körning), väginformatikåtgärder, hastighetsnedsättningar, trängsel/parkeringsvagifter.3. Infrastrukturförbättringar och mindre ombyggnadsåtgärder. Åtgärder: Mittseparering,ombyggnad av korsningar, förbättring av sidoområden, fler körfält, cirkulationsplatser, bärighetsupprustning.4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Åtgärder: Nya vägar, nya sträckningar, nyabroar med högre bärighet, ombyggnad till motorväg, utbyggnad av trafikplats.Fyrstegsprincipen har tillämpats i vägplaner i flera år, men ofta har steg 1–2 inte analyseratstillräckligt. I en aktuell planering för vägen genom Mora centralort är ambitionen att tillämpafyrstegsprincipen mer. I infrastrukturplaneringen som ska leda fram till nya åtgärdsplanernationellt och i länen för 2010–2020 lyfts principen fram och ses som en nyckelfaktor för braplanering.Transportsnål planering kommunalt kan handla om: lokalisering av bostäder, arbetsplatseroch handel, förtätning i befintliga miljöer, funktionsintegrering, god utformning av gång‐ ochcykelstråk och kollektivtrafiknät och att utveckla knutpunkter mellan transportslag. Kommu‐73

nerna, Vägverket och Boverket arbetar med studier och verktyg för detta. TRAST, Trafik fören attraktiv stad, är en handbok. Lunds kommuns handbok i bilsnål samhällsplanering enannan.Nuläget i Borlänge kommunÄven i Borlänge har energi i samhällsplaneringen börjat uppmärksammas mer. Kopplat tilldetaljplanen för Uvberget, Torsång, pågår ett projekt som syftar till att utveckla dialog kringoch verktyg för klok hantering av energifrågor i planeringsprocessen. Dialog förs med tomtkön,småhustillverkare, banker och försäkringsbolag. Med ”morot och piska” vill kommunenverka för att det 30‐talet villor som ska byggas blir så energieffektiva som möjligt. Ett ”guldhus”har tagits fram som drar lägre energi än BBR:s krav. Detta är dyrare att bygga, men gerlägre driftskostnader. Tanken är att de som väljer detta hus ska premieras genom ett energibidrag.Närvärme blir obligatoriskt uppvärmningssätt. Kommunen är markägare.Arbete med att utveckla översiktsplanering och bygglovsprocess pågår också.För arbete med transportplanering, se avsnitt 5.1.Strategisk analysOm energianvändningen i hela byggnadsbeståndet enligt det nationella miljömålet ska halverastill mitten av detta sekel krävs omfattande och strategiska insatser med högre ambitionän dagens lagkrav. Stora insatser krävs också om våra transporter ska kunna bli mer resurssnåla.Samhällsplanering är här av stor betydelse. Miljömålet för planeringsunderlaganger att fysisk planering och samhällsbyggande ska grundas på program och strategier förhur energianvändning och transporter kan effektiviseras och även minska. Detta ställer ocksånya krav på samhällsplaneringen. Det kan krävas nya angreppssätt i tillämpningen av PBLom energi‐ och klimatfrågorna ska kunna beaktas mer. Här behövs fortsatta insatser såväl påcentral nivå som regionalt och i kommunen.Den översyn av PBL som nu pågår och som ska leda fram till en ny PBL år 2010 är av betydelseför den vikt energi‐ och klimatfrågorna kommer att ges i planeringen.Klimatberedningen (SOU 2008:24), underlaget till klimatpropositionen 2009, lyfter särskiltupp planering. De skriver:”Hittills har kraven på att minimera transportbehov och utsläpp av växthusgaser haft en relativt svagställning inom samhällsplaneringen. Tillkomsten av nya verktyg, som miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar,har i viss utsträckning ökat miljöaspekternas status i samhällsplaneringen.Trots detta går utvecklingen inte mot en resurssnål samhälls‐ och bebyggelsestruktur, som minimerarbehoven av energi, transporter och därmed klimatpåverkan. Ett exempel är utglesningen av bebyggelsensom bl.a. innebär att tätorternas areal har ökat med 50 procent under de senaste 40 årenmedan invånarantalet bara ökat med 37 procent.”Klimatberedningen anser att strävan att minimera växthusgasutsläpp bör genomsyra planeringenoch att lagstiftningen bör omformas. De vill öka kommunernas mandat och skyldigheteratt verka för minskande transportbehov och lägre växthusgasutsläpp vid upprättande avplan och de vill stärka stödfunktionen och tillsyn samt skapa verktyg för att samordna kommunalplanering.Den demokratiska processen och samråden i planeringen kan i högre grad nyttjas för attinformera och ge råd om energieffektiva lösningar. Här finns goda exempel från mångakommuner, även i Dalarna. Borlänge arbetar med planerarstugor och IT‐verktyg i samrådenkring översiktsplanering och detaljplaner. Byggsamråd är en viktig möjlighet för att informe‐74

a om hållbara energilösningar som kan användas mer. Att ha byggsamråd på plats är enmetod som tillämpas i Leksands kommun. Samverkan mellan byggingenjören, samhällsplanerarenoch energirådgivaren i kommunen kan utvecklas. Samtidigt måste ett helhetstänkandefinnas i rådgivningen där även frågor om t.ex. fukt och ventilation tas med.Översiktsplaneringen behandling av energi, klimat och transporter behöver utvecklas avseendeunderlag, analyser och riktlinjer. Att energiplanen/klimatstrategin är utformad så attden kan tas om hand av och kopplas till översiktsplanen är viktigt. En mer dynamisk översiktsplansom kan uppdateras oftare kan vara en fördel. Om översiktsplanen nu belyserenergifrågorna dåligt kan tematiska tillägg göras. Ett område som är viktigt att belysa är bebyggelseutvecklingenutifrån energisynpunkt där förtätning en viktig fråga. Översiktsplanenskulle också i högre grad kunna fungera som informationsbärare för t.ex. energirådgivaren.Fler planeringsunderlag inom energiområdet, liknande det för vindkraft, behöver utvecklas isamarbete i länet. Länsstyrelsen har här en uppgift att bistå. Områden där planeringsunderlagskulle kunna utvecklas är för biogas, vattenkraft, energitätheter för olika bebyggelseområden,restvärme, fjärr‐, kraft‐ och närvärme. Länsstyrelsens regionala underlagsmaterial(RUM) behöver kompletteras med sådana geografiska underlag.I detaljplaneringen kan energi‐ och klimatfrågorna beaktas långt mer än idag. I varje detaljplankan allmänna rekommendationer om energihushållning finnas med i planbeskrivningenoch planbestämmelser för energihushållning föras in där så är möjligt. Metoder liknandeBorlänges i detaljplanen för Uvberget i Torsång kan tillämpas i varje detaljplan som innebären lite större exploatering. Där kommunen äger marken kan krav i exploateringsavtal utvecklas.I bygglovshanteringen är utöver aktivare rådgivning, med utvecklade byggsamråd, viktigt atttillsynen förbättras. Energideklarationerna kommer att vara till nytta för tillsynen.Samverkan mellan kommuner i arbetet med metodutveckling och inhämtande av goda exempelfrån andra kommuner i samhällsplaneringen är angeläget. Detta kan ske i befintliganätverk som bygginspektörs‐ och stadsarkitektsträffar. Inom Byggdialog Dalarna är ocksåtanken att sådan samverkan ska utvecklas och några projekt pågår redan. Projektet Dalametodenkan också bidra här. Länsstyrelsens viktiga roll att ge vägledning till kommunerna isamhällsplaneringen och ta fram gemensamma underlagsmaterial behöver också fortsättautvecklas.Transportsnål samhällsplanering bedöms av Vägverket som den viktigaste insatsen om manvill minska transporternas samlade miljöeffekter, följt av effektiva fordon och biodrivmedel.Fyrstegsprincipen behöver tillämpas aktivt och mer utvecklat än hittills i all infrastrukturplaneringoch all kommunal fysisk planering som berör transporter. Planeringen behöver inbegripafrågor om kollektivtrafik och mobilitetsåtgärder.För infrastrukturplaneringen i Dalarna är utformningen av den länstransportplan 2010–2020som utarbetas 2008–2009 viktig för att denna ambition ska infrias där. Regeringensuppdrag iarbetet betonar att fyrstegsprincipen ska genomsyra arbetet och det är också en utgångspunkti Dalarna. En fråga är om ekonomiska medel för steg 1–2‐åtgärder kommer att finnas ilänsplanerna och finnas kvar i trafikverkens nationella infrastrukturplaner.Kommunen behöver i sin fysiska planering – översiktsplanering och detaljplaner – i högregrad verka för transportsnåla lösningar. Detta gäller framför allt vid nyplanering av områden.Verktyg som TRAST kan användas mer, liksom goda exempel från andra kommuner.Samverkan mellan kommunen och trafikverken, Region Dalarna, Länsstyrelsen m.fl. i planeringenbehöver öka och olika planinstrument behöver integreras mer. Här kan aktuell plane‐75

ing av riksvägen genom Mora centralort tjäna som ett exempel. Vackert Rättvik, ett projektdär Vägverket, Banverket och kommunen samarbetade, är ett annat.Läs mer: Mer material om samhällsplanering och energi finns på Boverkets webbplatswww.boverket.se. I projektet Energieffektivisering i samhällsbyggandet (EnSam) utreder dehur fysisk planering, nybyggnad och ändring av byggnader kan styra mot energieffektivisering.På Länsstyrelsens webbplats www.w.lst.se finns bl.a. regionalt underlagsmaterial(RUM). Arbetet med Dalametoden kan följas på Region Dalarnas webbplatswww.regiondalarna.se.7.2 KOMMUNAL VERKSAMHETSSTYRNINGOmvärldsbeskrivning och ämnesorienteringDetta avsnitt tar upp hur energi‐ och klimatfrågor kommer in i kommunala verksamhetsstyrning– inom kommunorganisationen och gentemot bolagen. Upphandling tas även upp.Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har 2007 undersökt klimatarbetet i kommuner,landsting och regioner och deras vilja att ta ett ansvar. 98 procent av ledande kommun‐ ochlandstingspolitiker har sagt att de är beredda att öka sina insatser. De efterfrågar dock stödfrån staten.För att mål som sätts upp i kommunen ska få genomslag i verksamheten, energi‐ och klimatmålm.fl., behövs någon form av kommunalt ledningssystem som syftar till detta.För beaktande av miljöaspekter har miljöledningssystemen ISO 14001 och EMAS utvecklats.Dessa är främst avsedda för företag, men även tillämpliga i offentlig verksamhet. ecoBudgetär ett annat ledningssystem som är anpassat för en politiskt styrd organisation.Flera kommuner arbetar med att integrera sina miljö‐, energi‐ och klimatmål i verksamhetengenom miljöledning enligt egna eller befintliga system. En allmän mening är att ett miljöledningssystemmåste vara tydligt integrerat i ordinarie verksamhetsstyrning om det ska varaändamålsenligt. En del menar att man bör tala om verksamhetsledning istället, där miljönutgör en av flera mål som ska beaktas, såsom jämställdhet och mångfald. Ledningsarbetethandlar även om att kvalitetssäkra arbetet i stort och bringa reda i ett ofta stort antal styrdokument.Miljö‐ och verksamhetsledning bygger på att strukturera, systematisera, tydliggöra och synliggörade områden ska ingå. Utifrån detta sker en målstyrningsprocess som kan liknas vid ensnurra – i Borlänges miljöledningsarbete benämnd PUFF‐snurran – med följande steg: 1. Planera– beskriva nuläget, sätta upp mål och handlingsplan. 2. Utföra – genomföra åtgärder ihandlingsplanen. 3. Följa upp – undersöka om målen nås, ta fram miljöbokslut. 4. Förbättra –nästa steg, hur kan arbetet förbättras. Framgångsfaktorer som brukar lyftas fram är tydliguppföljning, ledningens engagemang, delaktighet, kompetens och tydliga beställningar tillutförarna i kommunen. (Systematiskt energiarbete i fastigheter som beskrivs i avsnitt 4.1bygger på samma principer.)Teknisk verksamhet – fastigheter och avgiftsfinansierad teknisk infrastruktur som el‐, värmeochvattenförsörjning – bedrivs ofta i kommunägda bolag. Detta är verksamheter som harstor betydelse i klimat‐ och energiarbetet. I stort sett alla Sveriges kommuner och samtliga iDalarna har kommunala bolag. Vanligast är bostadssektorn. Inom energisektorn är situationennågot annorlunda. Sedan 1990‐talet har flera kommunala energibolag sålts, i Dalarna inågra kommuner. DalaKraft utgör ett speciellt delägt bolag i länet där kommunerna har majoritet.Bolagets verksamhet har varit positiv för ägarna och har även inneburit att elhandeln76

kunnat bibehållas i länet.De kommunala bolagen har inflytande över kommunens energipolitik genom ägande avbyggnader, anläggningar och nät, ansvar för tillförselfrågor, kompetens och utredningsresurser.Flera deltar även i den kommunala energiplaneringen och bedriver energirådgivning.Grundläggande är vad kommunen vill åstadkomma med sina bolag och hur rollfördelningenmellan kommunen och dess bolag ska se ut. Här skiljer det sig mycket mellan kommuner.Kommunen kan styra energisystemen genom att styra bolagen. Denna styrning kan ske formelltgenom bolagsordning och ägardirektiv. Det är dock ovanligt att kommunerna utövaraktiv ägarstyrning av bolagen. Ofta ”styrs” bolagen istället via dialog. Många bolag har ensjälvständig roll.Samtliga bolag i Dalarna har någon form av ägardirektiv. I flera finns allmänna målsättningarom energi. Ägardirektivet för Borlänge Energi anger att de ska arbeta för ett uthålligt Borlängeoch för medborgarna. Miljö utgör ett av fyra övergripande mål. En vision lyder: ”Borlängeborna,som är både ägare och kunder, skall ha anledning att vara stolta över BorlängeEnergi.”Stora ekonomiska värden finns samlade i bolagen och de har fått allt större betydelse förkommunernas samlade ekonomi. Många kommuner är som ägare mest måna om att bolagenger avkastning. Men det är av stor betydelse att bolagens verksamhet innehållsmässigtsamordnas med kommunens övriga ambitioner i rollen som samhällsaktör, inte minst att gegod service och bra livsbetingelser för kommunens invånare och företag.Prissättningen och konstruktionen av taxa på energitjänster är en springande punkt omman ska motivera besparing. Bolagets intresse är inte sällan att få ersättning för sina fastakostnader i form av fasta avgifter dvs. någon form av kostnadsriktighet. Detta motverkar ihög grad motivationen för energibesparingar. En kostnadsriktig taxa gör att bolagets ekonomiinte ”störs” av förändringar i väder, kunders agerande beträffande ev. sparande etc.Kundernas intresse är att hela avgiften ska vara rörlig. En taxa med en stor rörlig avgift premierarenergisparande.Kommuner har många möjligheter att påverka i klimatarbetet, vilket framgår i flera av underlagsdelensavsnitt. Ett område som samlat ska beskrivas här är upphandling.Offentlig upphandling av varor och tjänster i Sverige utgör 400 miljarder eller 20 procent avBNP varje år, vilket kan jämföras med EU där den utgör 14 procent av BNP. Av den offentligasektorns kostnader står upphandlingen för en tredjedel. I Dalarna är den offentliga upphandlingenvärd 10 miljarder per år.Upphandlingen regleras genom Lagen om offentlig upphandling (LOU). Denna lag syftar tillatt konkurrensutsatta ekonomin för att samhället ska fungera effektivt. Centrala principerär: transparens, likabehandling, ömsesidighet och att hindra diskriminering. Konkurrensverketär tillsynsmyndighet för offentlig upphandling.Upphandling av värme, el, livsmedel, fordon, apparater m.m. medför transporter och energianvändningoch därmed klimat‐ och miljöpåverkan. Miljö och etik har under senare år lyftsfram i samband med upphandlingen. Många menar att upphandlingen bör bidra till miljömåloch hållbar utveckling. Det framförs ibland att miljökrav är svåra att ställa i LOU och att detblir för dyrt om man gör det. Det har dock tagits fram verktyg som visar hur miljökrav kanställas i enlighet med regelverket och i landet finns många goda exempel där miljöhänsyn tasoch som samtidigt är ekonomiskt försvarbara.70 procent av kommunerna ställer idag miljökrav i upphandlingen, vilket kan jämföras med77

80 procent i landstingen och 40 procent i staten. 80 procent av kommunerna har antagitriktlinjer för miljökrav i upphandlingen.Miljöstyrningsrådet har i uppdrag att vara ett stöd för miljöanpassad offentlig upphandling.De förvaltar ett verktyg med miljökriterier för upphandling.Ett gott exempel på upphandling i Dalarna som blivit uppmärksammad är Borlängemodellen,där livsmedel och distribution upphandlas var för sig vilket ger möjligheter att ställa miljökravpå transporterna och få med fler lokala leverantörer, se vidare avsnitt 6.2. Andra exempeli Dalarna är de stora offentliga fastighetsägarnas samverkan i upphandlingsfrågor somsker i anslutning till Byggdialog Dalarna. Ytterligare exempel är flera kommuners upphandlingav ekologisk mjölk, vilket är gynnsamt ur klimatsynpunkt.Beställarkompetens, dvs. kunskaper om upphandling och gällande lagstiftning, är viktigt ochger stora möjligheter att påverka såväl pris som miljöhänsyn.Vid en upphandling kan man efterfråga miljökriterier, oftast motsvarande de som finns imiljömärkningssystemen (miljö‐ och klimatmärkning tas upp i avsnitt 7.2 och 7.3). Samtligakriterier för märkningen ”Grön el” kan inte upphandlas, men väl vatten‐ och vindkraft. KRAVmärktalivsmedel kan inte heller upphandlas, men väl livsmedel som uppfyller EU:s definitionpå ekologisk produktion. Däremot kan olika miljömärken användas som verifiering av dekriterier som ställts.Exempel på kriterier som kan ställas till en transportör är att fordonen ska tillhöra miljöklass,att koldioxidutsläppen under avtalsperioden ska minska och att dieselbränsle av miljöklassska användas. Exempel på kriterier vid upphandling till en byggentreprenör är maximal energianvändningper kvadratmeter, andel förnybar energi och maximal elanvändning. Vid upphandlingav utrustning kan ett kriterium vara att endast köpa varor vars miljöprestanda i ettlivscykelperspektiv motsvarar bästa kvartilen av marknadens utbud samt att endast köpa A‐märkta vitvaror.Lokal upphandling efterfrågas av många, men ”lokalt” är inte definierat och inget upphandlingskriterium.Det finns däremot ett antal åtgärder, exempelvis i förfrågningsunderlaget,som väsentligt underlättar för lokala leverantörer.Det slutliga avtalet mellan kommunen och den leverantör som upphandlats kan mycket välkan gå längre i miljöhänseende än upphandlingen. Om parterna är överens om skarpare kravär det inget problem ur upphandlingssynpunkt.Upphandling är en process i flera skeden där själva tillämpningen av LOU med förfrågningsunderlag,anbudsvärdering och beslut utgör ett. Innan detta kommer behovsanalys. Där kaningå marknadskontakter och förannonsering som kan ge mindre leverantörer chans att förberedasig. Efter upphandlingen bör uppföljning ske. Kommunerna är ofta dåliga på de övrigaskedena.Nuläget i Borlänge kommunBorlänge kommun arbetar aktivt med energi‐ och klimatfrågor både internt såväl som externt.För det interna arbetet håller ett miljöledningssystem på att införas. Systemet är kopplat tillden ekonomiska budgeten. I detta arbete har två större fokusområden pekats ut: Transporteroch ekologisk mat. Energifrågan lyfts också högt. Varje verksamhet har en handlingsplanmed mål och åtgärder, som utarbetas utifrån den egna miljöutredningen. Alla utgår dockfrån de utvalda fokusområdena.78

För det externa arbetet med energi‐ och klimatfrågor finns mål satta för detta i kommunensmiljöprogram och mål som finns inom de kommunala bolagens verksamhet. Borlänge Energihar ett eget miljöledningssystem. Energi‐ och klimatstrategin ska vara det styrande dokumentetsom ska tala om hur vi ska nå målen inom energi‐ och klimatområdet.Borlänge Energi har, till skillnad mot många andra energibolag, energisparvänliga taxor medstor rörlig del.Avseende upphandling har kommunen beslutat att miljökrav ska ställas i alla upphandlingar.I miljöpolicyn för inköp beskrivs att ”produktens påverkan viktas mot priset, dvs. stor påverkanlägre vikt vid pris”. I Miljöprogrammet står: ”Vid upphandling ställs krav på transporter isyfte att minska koldioxidutsläppen. Riktlinjer för detta finns upprättade.Strategisk analysI SKL:s undersökning om kommunernas klimatarbete konstateras att engagemanget på ”AlGore‐nivå” är mycket högt, men att det verkar finnas en tendens att glömma det man harrådighet över. Svenska kommuners möjligheter att styra är stora i förhållande till flertaletandra EU‐länder, vilka har mindre rådighet och mindre budget. Svenska kommuner har därigenombättre möjligheter att driva lokalt klimat‐ och miljöarbete. Det är alltså viktigt attmålen och viljan omsätts i åtgärder inom områden kommunen har rådighet över.Att offentliga organisationer ska agera föregångare i klimat‐ och energiarbetet är en allmänuppfattning som även noterats i diskussioner mellan dalakommunerna under framtagandetav denna strategi. Detta är också en målsättning i Dalastrategin och Dalarnas miljömål. Skälenär dels betydelsen av goda exempel och föregångare, dels att kommunen utövar storpåverkan.Hur långt kommunen ska vara beredd att gå för att göra miljöinvesteringar om de inte gåratt räkna hem ekonomiskt är en annan fråga som diskuterats mellan kommunerna. Synpunktersom framförts då är att detta måste avgöras från fall till fall och utifrån en helhetsbedömning.Vidare att vilja nog finns om incitament finns. Dessa behöver inte vara ekonomiska,utan t.ex. den goodwill det kan finnas i att profilera sig som miljökommun, men det ärlättare om något betalar sig. SKL skriver: ”I offentligt ägda organisationer och bolag måstesynen på värdeskapandet breddas till att vid sidan av kostnader/intäkter ur ett företagsekonomisktperspektiv (finansiell avkastning till ägarna) även omfatta kostnader/nytta ur ettsamhällsekonomiskt perspektiv.” (Ägarstyrning utifrån ett kommunalt ändamål, 2003.)Vikten av initiativkraft och engagemang hos politiker och tjänstemän har också påtalats idiskussionen mellan dalakommunerna och sätt att stimulera detta. Ett gott exempel här ärHedemora kommun där en pott på ca 2–3 miljoner avsatts varje år för miljö‐ och energiåtgärdersom förvaltningarna får tävla om och där de bästa idéerna vinner.Ett fungerande ledningssystem där mål och åtgärder i energi‐ och klimatstrategin kopplas tillden kommunala verksamheten, inklusive bolagens, är avgörande.Ägarstyrningen i de kommunala bolagen är i många fall otydlig. Vad vill man egentligenmed sitt ägande? Här behövs tydligare ambitioner och fler insatser, inte minst om ägarensinställning i energi‐ och klimatfrågorna.Det kommunala koncerntänkandet, där bolagen är en del, är viktigt att betona samt dialogenmellan de olika aktörerna i koncernen – bolagsstämman, styrelse, vd och revisorer. Genomkoncerntänkandet kan helhetssyn och koncernnytta utvecklas mer samspelt trots demotstridiga intressen som kan finnas mellan ekonomiska mål och andra. Ägarens formellamöjligheter att agera är vid bolagsstämman. Denna kan hållas i anslutning till ett kommun‐79

fullmäktigemöte för att på så sätt bredda engagemanget. Genom koncerntänkandet kanockså bolagen naturligt ses som en del av kommunens kompetens.Hur mycket av ägarstyrningen och rollfördelning mellan kommunen och bolaget som skaregleras genom direktiv och liknande och hur mycket som kan klaras av genom en löpandedialog skiljer sig från kommun till kommun utifrån flera olika förutsättningar och organisationskultur.En allmän genomgång kan göras efter varje val där bolagets vision, mål och utveckling diskuterasoch fastställs. Under ett verksamhetsår kan kontinuerlig dialog föras för att stämma avmålen och bolagets utveckling enligt de riktlinjer som utarbetas efter varje val. På så sätt kankommunen bli en aktiv ägare och bolaget utvecklas i samklang med kommunens totala vision.De kommunala energibolagen kan gå i fronten för energiomställningen framför allt genomatt vara spjutspets inom sin kommun för att erbjuda energitjänster och information till sinakunder om hur de kan sänka energianvändning och även konvertera till förnybar energi. Atterbjuda energieffektiva taxor utan eller med liten fast del är också viktigt.Klimat‐ och miljöanpassad upphandling är ett betydelsefullt verktyg där kommunen utövarpåverkan. Borlänge har under lång tid arbetat med upphandling som strategiskt verktyg,men behöver vidareutveckla och uppdatera flera viktiga områden. En revision av miljöpolicynför inköp av varor och tjänster har beslutats.Beställarkompetensen behöver förbättras om miljökriterier som kan ställas och om alla skedeni upphandlingsprocessen. Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier kan användas mer.Att använda goda exempel från andra är också viktigt.Läs mer: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram rapporter om klimatarbete ikommunal verksamhet och verksamhetsstyrning, t.ex. skriften ”Ägarstyrning utifrån ett kommunaltändamål” (2003). Se deras webbplats: www.skl.se. Vid Linköpings universitet pågårforskning om ägarstyrning av energibolag. För offentlig upphandling se Konkurrensverketswebbplats www.konkurrensverket.se och Miljöstyrningsrådets: www.msr.se. Miljöledningbeskrivs även på sistnämnda webbplats.80

8 Energiproduktion8.1 ELFÖRSÖRJNINGOmvärldsbeskrivning och ämnesorienteringFör frågor om hur elmarknaden idag fungerar, se avsnitt 1.3.Elen distribueras från produktionsanläggningarna till kunderna via ett omfattande elnät medkraftledningar. Svenska Kraftnät, ett statligt affärsverk, sköter stamnätet och har systemansvaretför den svenska elförsörjningen. Detta ansvar innebär att se till att elsystemet kortsiktigtär i balans och att dess anläggningar samverkar driftsäkert. Regionalt och lokalt har enmängd elbolag nätkoncession, i Dalarna såväl kommunala som stora och små privata energibolag.Försäljningen av el sker av en mängd företag, såväl energibolag som andra aktörer. Ett stortelhandelsbolag i Dalarna är DalaKraft AB, det bolag inom vilket företrädesvis kommunalaenergibolag i länet samarbetar.Lagen om kommunal energiplanering föreskriver att kommunen ska sörja över en säker ochtrygg energiförsörjning, vilket är särskilt viktigt ifråga om elförsörjning, se vidare avsnitt 2.3.Vindkraftsutbyggnaden, se avsnitt 8.2, ställer därtill krav på utbyggnad av ledningsnätet föratt strömmen ska kunna distribueras.Nuläget i Borlänge kommunI energibalansen i avsnitt 3.1 redovisas nationellt insamlad energistatistik där elanvändningframgår. Här beskrivs något mer elförsörjningen i kommunen.Det lokala elnätet i Borlänge ägs och förvaltas av AB Borlänge Energi Elnät, helägt dotterbolagtill AB Borlänge Energi. Lokalnätet försörjs idag via ett regionnät, ägt av Fortum. Energiomsättningeni lokalnätet uppgår till ca 400 GWh per år.Leveranssäkerheten i det lokala nätet är hög, tack vare att en stor andel av nätet redan ärvädersäkrat. Ett kontinuerligt arbete pågår också med att bygga bort ytterligare delar av detsom återstår att vädersäkra.Elhandel bedrivs av AB Borlänge Energi, som svarar för merparten av leveranserna i nätet. Enmindre andel kunder har andra leverantörer.Elproduktion förekommer för närvarande inom kommunen i det nya kraftvärmeverket samt ismå och stora vattenkraftstationer. Vindkraft planeras. För vatten‐ och vindkraft, se vidareavsnitt 8.2.Prisnivån på elnät i Borlänge är bland de absolut lägsta i landet, men arbete pågår kontinuerligtför att effektivisera och ytterligare minska kostnaderna.Strategisk analysEn säker och trygg elförsörjning är centralt för att samhället ska fungera. Fler oväder ochöversvämningar till följd av klimatförändringar kan komma att öka kraven på en ökad leveranssäkerhet.Se vidare avsnitt 2.3.Ökad elproduktion via vindkraft och annan småskalig produktion kräver en utbyggnad avelnätet, men också rimliga förutsättningar att ansluta elen som produceras till näten. Ytterligarestöd kan här behövas.81

Att effektivisera och minska elanvändningen är av stor betydelse för ett hållbart energisysstemoch för klimatfrågan. Det stigande elpriset väntas också leda till detta. Inte minst är detangeläget att eluppvärmningen minskar, då den högvärdiga energiform som el representerarofta kan ersättas med annan energi, såsom fjärrvärme, bioenergi m.m. Den el som sparaskan ersätta el som produceras med fossila bränslen, vilket är fallet med en stor del av elen iEuropa. Genom att elnäten idag är sammanbyggda kan förnybar svensk el exporteras. Detfinns samtidigt ett stort behov av mer el från förnybara energikällor då el från fossila bränslenska minska. Om elanvändning i ett klimatperspektiv, se vidare avsnitt 2.1.Inom kommunen finns mycket elintensiv industri, Stora Enso och SSAB Tunnplåt. Dessa harsin elförsörjning via Fortum och belastar inte det lokala nätet.Strukturen på regionnätet inom kommunens gränser är föremål för diskussion och det kantänkas bli viss förändringar av strukturen på sikt. Utöver detta finns för närvarande inga storaplaner på utbyggnader av det lokala nätet.Läs mer: Mer om elnätsfrågor finns att läsa på Svenska kraftnäts webbplats www.svk.se. PåDalaKrafts webbplats www.dalakraft.se finns information om elhandel och deras verksamhet.8.2 UTVINNING AV BIOENERGI OCH ANDRA FÖRNYBARA ENERGISLAGOmvärldsbeskrivning och ämnesorienteringFörnybara energislag är framför allt bioenergi, vatten, vind och sol. Torv betraktas allmäntsom ett förnybart bränsle men i praktiken är tillväxten långsam.I Sverige har tillförseln av förnybar energi uppgått till över 150 TWh per år se senaste åren.Jämfört med övriga Europa har Sverige en hög andel förnybar energi. De helt dominerandeenergislagen är bioenergi från skogen och vattenkraft. Det nya EU‐målet om förnybar energi,se avsnitt 1.1, kommer ytterligare öka andelen.Bioenergi, som har en stor potential, omfattas av ved, bark och spån från skogen, energigrödorfrån jordbruket samt returlutar från massaindustrin och förädlade bränslen såsom pellets.Därtill kommer biogas (metan) som bildas i samband med nedbrytning av organisktavfall och produceras vid rötning av slam och annat biologiskt avfall.Studier har gjorts för att få fram underlag för framförallt skogens möjligheter att bidra tillenergiproduktion. Inom ramen för EnergiIntelligent Dalarna har 2007 en studie gjorts ombioenergipotentialen i Dalarna. Denna sammanfattas här.Dalarnas nuvarande och möjliga uttag av bioenergi sammanfattas i följande tabell:Uttag av bioenergi i GWh/år (miljoner kWh/år) inom Dalarnas länOmråde Idag (2005/06) Möjlig ökning påkort sikt (5 år)Möjlig ökning pålång sikt (> 10 år)Total produktionav biomassa 2Skogsbruk 3 050 800 2 900–5 400 15 000Jordbruk

dan endast 250 GWh är GROT (Grenar och Toppar), främst från slutavverkningar. Det är teoretisktmöjligt att ta ut ytterligare 2 900 GWh GROT/år, eller i genomsnitt 200 GWh per kommun. I förstahand bedöms 700 av de 1 200 GWh GROT/år som finns i grandominerade slutavverkningar vara realistiskaatt ta ut de närmaste åren. Potentialen av energived i klena gallringar har beräknats till 1000GWh/år. Idag är uttaget försumbart men utvecklingen av maskinparken gör att intresset ökar, varföruttaget inom några år bedöms uppgå till 100–150 GWh/år. Sammantaget innebär det att uttagen avbiobränslen från skogen kan öka med åtminstone 800 GWh de närmaste 4–5 åren. Ökat uttag avbioenergi ställer krav på naturvårdsplanering. GROT‐uttag bör kombineras med askåterföring tillmarker som behöver det tillskottet.Jordbruk: Att bibehålla dagens djurhållning samt potatis‐ och grönsaksodlingar i Dalarna är två utgångspunkterför beräkningarna av jordbrukets möjligheter att producera bioenergi. Minst 15 000 haav Dalarnas åkerareal på 63 000 ha kan då användas för produktion av energigrödor. (Detta kan jämförasmed Dalarnas miljömål där målsättningen är att 10 000 ha nyttjas 2010.) Med dagens djurhållningoch intensitet i växtodlingen kan jordbruket producera 300 GWh energigrödor/år på 15 000 ha,vilket är realistiskt på några års sikt. Om hälften av all djurgödsel dessutom utnyttjas för biogasproduktiontillkommer 50 GWh/år. I studien redovisas också ett scenario med ökad intensitet i produktionenoch minskad djurhållning, vilket möjliggör att större arealer nyttjas som ger den högre potentialsom redovisas långsiktigt. Bioenergiproduktionen varierar i beräkningarna mellan 14 och 26 MWhper år och hektar beroende på grödoval, odlingsbetingelser och avkastning. Dalarnas åkermark kansåledes översiktligt beräknas producera 20 MWh energi per år och hektar vilket motsvarar värmebehovetför en normalvilla.Avfall och avlopp: Energin i hushållsavfallet nyttjas idag genom sopförbränning. Om allt slam ochbiologiskt hushållsavfall i Dalarna behandlas genom rötning så kan högst 50 GWh biogas utvinnas perår.Marknaden för bioenergi i Dalarna: Efterfrågan på bioenergi ökar starkt. Flera värmeanläggningarplaneras och är under uppbyggnad, både inom och utanför länet, som kommer att öka efterfrågan påbioenergi i regionen. Även pelletsfabriker planeras. För GROT‐uttag från slutavverkningar finns teknik.Det uttag som sker motsvarar den efterfrågan som finns. Ökar efterfrågan kommer uttaget ocksåatt öka. För uttag av GROT vid gallring och röjning behövs en utveckling av maskinparken. De sortimentsom i studien anges ge den främsta potentialen (framförallt GROT) är mindre intressanta förindustrin, varför bedömningen är att ett ökat uttag inte kommer att konkurrera med industrins råvarubehovannat än marginellt. Jordbrukets energigrödor (exklusive energiskog) är, i motsats till vadsom gäller bioenergin från skogen, beroende av separata system för omhändertagande och förbränning,eller biogasproduktion. Produktion, systemlösning och marknad måste således etableras parallellt,vilket är ett problem i en inledande utvecklingsfas. Ökad produktion och användning av biobränslehar också klara sysselsättningseffekter. Ett riktvärde är att 1 000 GWh biobränsle (GROT)genererar totalt 400 sysselsättningstillfällen inom hela kedjan från skogsavverkning till förbränningoch distribution till kund.Flera initiativ sker för närvarande i Dalarna för att öka produktion av bioenergi och idéer tillaffärsutveckling i anslutning till dessa. Ett av dessa är LRF:s projekt Energilots Dalarna somsyftar till att öka användningen av bioenergigrödor odlade på åkermark. Ett annat är BiogasMitt,som avser både Dalarna och Gävleborg. Därtill pågår flera mindre biogasprojekt. Ibiogasprojekten i Vansbro och Hedemora har kommunen varit aktiv i arbetet att sy ihop projektenoch få ihop alla parter.Teknik och processer för att utnyttja biobränsle för drivmedelsproduktion är under utveckling.En pilotanläggning för etanolprodutkion har byggts i Örnsköldsvik där försök pågår. Iflera av de biogasprojekt som pågår i Dalarna är tanken att fordonsgas ska produceras.83

Vattenkraft är viktig för Sveriges och står för hälften av elförsörjningen. I Dalarna producerasmycket vattenkraft, huvuddelen i ett antal större anläggningar i Dalälven. Möjligheten attbygga ut ny vattenkraft är starkt begränsad genom att återstoden av större vattendrag ärskyddade. Effektiviseringar och effektökningar i befintliga anläggningar genomförs med jämnamellanrum. I Dalarnas energiprogram bedöms sådana åtgärder kunna innebära en ökningav energiproduktionen på ca 5 procent sett över en tioårsperiod. Strömkraftverk, som utnyttjarvattenföringen i strömmar med mindre påverkan på naturmiljön, utvecklas för närvarandei andra länder.Vindkraften har etablerats i Sverige de senaste tio åren. Vindbruk är ett nytt begrepp. Produktionenär ännu blygsam, drygt 1 TWh, men ökar snabbt. Jämfört med andra länder liggerSverige långt efter i utbyggnaden. Elpriset var under senare delen av 1990‐talet relativt lågtvilket motverkade en etablering. I takt med ökade elpriser och statligt stöd genom elcertifikatoch vindkraftplanering har intresset för att bygga vindkraft tagit ny fart. Riksdagen harantaget ett planeringsmål på 10 TWh vindkraft till år 2015 och ett nytt mål väntas. I Dalarnasmiljömål ingår ett motsvarande regionala målet att 800 GWh vindkraft ska produceras i länetår 2015.Flera vindkraftsentreprenörer visar intresse för att etablera vindkraft i Dalarna och flera anläggningarbyggs nu. En ekonomisk förening, Dala Vindkraft, har också bildats. Om vindkraftsetableringari Dalarna i drift, med tillstånd, under tillståndprövning och föreslagnasummeras kunde i maj 2008 en energiproduktionen på ca 1,4 TWh (1 400 GWh) redovisas.89 GWh var då i drift.Den vindkraftsplanering som skett de senaste åren har i Dalarna bestått i att Länsstyrelsenutifrån modellberäkningar över bra vindlägen och med hänsyn till motstående intressen tagitfram ett planeringsunderlag över lämpliga platser för vindkraftsetableringar. Baserat på dettaunderlag har Energimyndigheten pekat ut riktintressen för vindkraft, vilka utgör ett mindreantal än i Länsstyrelsens underlag. Flera kommuner har börjat arbeta med vindkraft i sinplanering.Den planering som sker syftar också till att mildra intressekonflikter som kan finnas med naturvärden,rörligt friluftsliv och närhet till fritidsboende. Fjällområdet har t.ex. därför intepekats ut som intressant för vindkraft.De vindkraftverk som byggs idag är på ca 2 MW, vilket ger ungefär 5 GWh vid goda vindförhållanden.Samtidigt som stora vindkraftverk nu blivit vanliga, utvecklas även småskaligvindkraft på bl.a. gårdsnivå.Vindkraftsutbyggnaden ställer krav på elnätet, se avsnitt 8.1.Solenergin står idag för en försumbar del av Sveriges energitillförsel. Flera andra länder, inteminst Österrike, har kommit längre. I ett långt perspektiv är solenergi den energikälla somkommer att bli den dominerande och ha störst utbyggnadspotential. Idag finns anläggningarför utnyttjande av solenergin i form av både solpaneler (värme) och solceller (el). Teknikutvecklingengår snabbt. Prisutvecklingen indikerar att solvärme är konkurrensmässigt idag.Solenergi bör användas och är konkurrenskraftig där värmebehov uppstår under sommaren.Solvärme i kombination med bioenergi har visat sig vara en bra lösning för framförallt enskildapermanenthus.Vid Högskolan Dalarna finns Centrum för solenergiforskning (SERC), Sveriges solenergicentrum,där forskning bedrivs på såväl solenergi som kombinationer av solenergi med blandannat biobränsle. Dalarna är ett av de län i Sverige som har mest solvärme på småhus. I Dalarnasenergiprogram har SERC uppskattat solenergins potential och kostnaderna för utvin‐84

ning. Potentialen är mycket stor. Över en 25‐årsperiod beräknas en fjärdedel av energibehoveti småhus och flerbostadshus kunna täckas med solenergi, vilket motsvarar 750 GWh. Ensatsning på solenergin skulle också generera många arbetstillfällen. Bidrag för sol‐el har funnitsde senaste åren. I Falun har landets största anläggning byggts.Nuläget i Borlänge kommunI energibalansen i avsnitt 3.1 redovisas nationellt insamlad energistatistik för förnybar energiunder en period. Jämförelser med rikets genomsnitt görs också. Här beskrivs mer detaljeratutvinning och produktion av förnybar energi i kommunen.Bioenergi används av industrin (Stora Enso), småhus (ved och pellets) samt i närvärmeanläggningarm.m. (pellets). Utvinning och produktion sker dock i mindre omfattning inomkommunens gränser, eftersom tillgången är förhållandevis liten.Mindre vattenkraftstationer finns framför allt i Tunaåsystemet, såväl privatägda som ägda avBorlänge Energi. Större kraftstationer finns i Dalälven vid Forshuvud, Kvarnsvedsforsen, Bullerforsenoch Domnarvsforsen, se tabellen nedan. Några större utbyggnads‐ eller revideringsplanerfinns inte.Större vattenkraftverk (> 10 MW) i BorlängeKommun Ägare Anläggning Effekt, MW Energi, GWhBorlänge Fortum Bullerforsen 47 300Domnarvet 22 150Forshuvud 44 280Kvarnsveden 58 365Källa: Fortum och Vattenfall.För närvarande finns ingen vindkraftproduktion i kommunen, men det finns intressentersom har planer på att uppföra vindkraftverk i sydvästra delen av kommunen och i Ludvikakommun (i närheten av Orrberget). Det aktuella området i Ludvika kommun ligger inom BorlängeEnergis koncessionsområde. Kommunens vindkraftsengagemang har hittills skett genomBorlänge Energi, som deltagit i utbyggnaden av ett antal vindkraftverk i Dalarna(Malung, Grängesberg, Äppelbo, Bjursås).Solenergi finns i mindre omfattning i kommunen. Delvis beror detta på att solenergin har fåttkonkurrera med restvärme från industrin i fjärrvärmesammanhang. En solcellsanläggningfinns på högskolans tak.Strategisk analysEtt uthålligt energisystem förutsätter att förnybara energislag nyttjas mer, vilket uppställdanationella och regionala miljömål syftar till, liksom kommunens egna. Samtidigt kan dettabidra till nya företag och arbetstillfällen. Ett ökat nyttjande för uttag och produktion av förnybarenergi måste dock ske med hänsyn till bl.a. miljö‐, natur‐ och kulturvärden. Dessutommåste annat markutnyttjande – jordbruk och skogsbruk – kunna bedrivas parallellt och meduthålliga metoder.Det finns stor potential för ökad utvinning och produktion av förnybar energi i Dalarna,framför allt bioenergi. Det gäller nu att denna kan förverkligas i kommunen. Fortsatta statligastyrmedel förväntas bidra till detta, liksom marknadsmekanismer. Egna initiativ från lokalaintressenter bidrar också och det finns anledning för kommunen att stödja dessa. Inombiogasområdet utgör lantbrukare en viktig grupp. I avsnitt 4.2 om industrin och näringslivetbeskrivs hur kommunen och även regionala aktörer kan stimulera initiativ och projekt. De85

idrag som finns för bl.a. landsbygdsutveckling bör nyttjas.Åtgärder för att minska de intressekonflikter som kan uppkomma vid utvinning av förnybarenergi handlar mycket om information och kunskapsöverföring till berörda intressenter ochatt skapa förståelse för olika synsätt. En dialog med värdering av naturvärden, sysselsättningoch välfärd är nödvändig. Tungt vägande i ärenden som rör tillstånd till energiproduktionenär Miljöbalken. Under senare år har kraven på tillstånd skärpts avsevärt.Möjligheterna till en ökad utvinning av förnybar energi i Borlänge kommun framstår somrelativt begränsad. Biogasproduktionen kan sannolikt utvecklas och för vindkraften finns visspotential. Däremot kan i dagsläget utbyggnad av solvärme och solel inte bedömas bli särskiltstor, då fjärrvärmeandelen är så hög som den är. Detta är lite motsägelsefullt, då det viaSERC på Högskolan Dalarna finns en mycket stor resurs med solenergikompetens.Kommunen kan givetvis stödja och stimulera, främst genom information samt att själv gåföre. Så har skett genom att värma kommunkoncernens lokaler till nästan 100 procent medfjärrvärme eller bioenergi, samt i något fall med solenergi som komplement.Läs mer: På Svenska Bioenergiföreningens webbplats www.svebio.se finns information ombioenergi. Gävle‐Dala Energikontors webbplats www.gde‐net.se är av regionalt intresse,liksom LRF:s www.lrf.se. Vindkraft i Dalarna och vindkraftslänkar redovisas påwww.dalarna.se/ vindkraft.. Information om solenergi finns på Högskolan Dalarnas webbplatswww.du.se (sök SERC) och Svenska Solenergiföreningens www.svensksolenergi.se.86