Hela programmet som broschyr - Statsvetenskapliga institutionen ...

Hela programmet som broschyr - Statsvetenskapliga institutionen ... Hela programmet som broschyr - Statsvetenskapliga institutionen ...

13.07.2015 Views

Du är aldrig den jag tror att du är- om människosyn och goda möten14.50-16.20Goda möten uppstår inte hur som helst. För attett möte ska bli nytt - och därmed något mer änen repetition av tidigare möten - fordras öppenhetoch närvaro. Tomas Sjödin är pappa till tre pojkar.Familjens äldste son avled i en fortskridandehjärnsjukdom, en sjukdom som tog funktion efterfunktion ifrån honom. Den yngste sonen lider avsamma sjukdom. När människors dagar tillsammansär räknade skärps blicken för det närmaste.Det till synes obetydliga kan plötsligt få avgörandevärde. Möten blir viktiga, varje ögonblick en nåd.Kan man ta något av detta uppvärderande av dealdrig så korta mötena med sig in det vardagligaarbetet? Vad är det i så fall som möjliggör det?Tomas Sjödin, pastor och författare.Förskolebarns gemensamma lekar- mening och innehåll15.10-16.10Vad gör egentligen barnen i sina lekar och vadbetyder lekarna för barnen? Med utgångspunkt iatt barn är sociala aktörer och att det är i gemenskapmed andra som mening skapas så kan lekenbeskrivas i innehållsliga termer som överlevnadoch maktförhållanden. I lekens sociala dimensionanvänder barnen lekens innehåll för att skaffa sigoch behålla sin statusposition, både innehåll ochrekvisita används för att skapa en social ordning igruppen. Annica Löfdahl, PhD, Karlstad universitet.Huvudräkning för alla- metod och material som leder eleven i desslärande14.45-16.15Efter många års arbete med matematik på gymnasietsyrkesinriktade program har Bräckegymnasietinsett vikten av att eleverna har en grundläggandeautomatiserad kunskap i matematik för att de skakunna utveckla sina kunskaper och använda demutanför klassrummet. Därför har lärarna tagit framett undervisningspaket för eleverna som alla kommeratt få prova att arbeta med. De kommer ävenatt visa ett projekt som genomförts på skolan däreleverna fått arbeta hemma med materialet undereget ansvar. Målgrupp: lärare från år tre till nio pågrundskolan och lärare på gymnasiets yrkesinriktadeprogram. Leif Maerker, matematiklärare,speciallärare och projektledare för KAM-projektetsamt Carina Ylipää, specialpedagog, båda frånBräckegymnasiet.Livschanser– utgångspunkt för din tid vid Vittras skolor!15.20-16.20Vittras idé är att öka livschanserna under livetsolika skeenden genom utbildning och lärande. Ensträvan efter och en önskan att barn och ungdomarska få möjlighet att växa – bli självständiga individeroch reflekterande människor med kunskaperoch färdigheter för livet. Arbetet bygger på varjeenskild elevs möjligheter och behov där respektenför varandra och våra olikheter är en grundsten.Om ni är nyfikna på hur två erfarna pedagogerarbetar med sin idé inom Vittra så kom och lyssnapå och samtala med föreläsarna.Anna Rosenqvist och Anna Rosengren, pedagogervid Cederholmsskolan i Göteborg.Naturvetenskap och teknik för alla– om ett skolutvecklingsprogram14.45-16.15 OBS! På UniverseumNaturvetenskap och teknik för alla - NTA - är ettskolutvecklingsprogram med syfte att stimuleranyfikenhet och öka intresset för naturvetenskapoch teknik hos både elever och lärare. NTA riktarsig till klasser från förskolan till år åtta.NTA drivs i ett samarbete mellan Kungl.Vetenskapsakademien (KVA), Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien(IVA) och kommuner ochfristående skolor runt om i Sverige. Här berättasom hur man arbetat med programmet på skolori Ale kommun. Mona Gidhagen, pedagog vidUniverseum, Göteborg.Några frågor?- om utvecklingssamtalets avslutning14.50-16.20Ett utvecklingssamtal ”ska vara ett samtal mellanjämlika parter som lyssnar på varandras uppfattningaroch synpunkter” (Skolverket). Hur är detmed den saken? I denna presentation fokuserassamtalets avslutning då elev och förälder oftaerbjuds tillfälle att lyfta egna frågor.Johan Hofvendahl, disputerade på sin avhandling,”Riskabla samtal”, i mars 2006 vid Linköpingsuniversitet.Pedagogisk handledning- och kvalitet i förskolan14.45-16.25Genom kontinuerlig pedagogisk handledning medfokus på lärarens lärande och barns utveckling ochlärande, kan läroplanen tolkas, analyseras, levandegörasoch omsättas i praktiken. Kristina Rönnekeoch Elisabeth Bateman från Högsbo berättarhur de arbetar med systematisk kvalitetsutvecklingi förskolan. De ger exempel och knyter sammanutifrån förbättringsområdena från Kvalitetsdialogenför Göteborgs stad, Flerspråkig utveckling iförskolan, IUP, Skolverkets inspektion och Lpfö98. Kristina Rönneke, verksamhetsutvecklare samtElisabeth Bateman, förskollärare vid Tunnlandsgatansförskola, båda från Högsbo.Skriv-och läsprocessen på dator15.20-16.20Marianne Udéhn och Cecilia Dys arbetar i en åldersblandadklass år 1-3 på Aspen Montessoriskolai Lerum, och vill berätta om hur de arbetar medArne Tragetons metod att skriva sig till läsning pådatorn. Några exempel är: Den första skriv- ochlästräningen i år 1, samtal vid parskrivandet, hurbarnen i år 2 och 3 själva skapar en skrivprocessmed diskussioner och den röda tråden. De berättarockså om barn som kämpat med sin motorik ochsom tappat lusten för skrivandet som nu gärnaskriver när de får använda datorn som redskap.Med denna metod ser de barn som lär sig tala,skriva och läsa på ett för dem roligt och lockandesätt. Dessa erfarenheter vill gärna Marianne ochCecilia dela med sig till er av under detta tema.Marianne Udéhn, montessorigrundskollärare ochCecilia Dys, montessorilärare på AspenMontessori, Lerum.Språk genom musik15.20-16.20Musik är ett språk som barn förstår. Med hjälp avmusiken tränas motorik, social kommunikationoch språk. Sång och musik skapar samvaro ochgemenskap mellan pedagogen och barnet. Musikenförmedlar närhet och trygghet. Genom musikfår barnet möjlighet att uttrycka sig och få utloppför sina känslor och upplevelser. Teresa Hedborganvänder musiken som ett pedagogiskt hjälpmedelför att stimulera barns språkutveckling och skapaglädje och harmoni. Utgångspunkten är att barnkan uppleva med alla sinnen med hjälp av musik.Genom att varva teori och praktik ger Teresa Hedborgdig flera förslag på redskap till att användamusiken som ett pedagogiskt hjälpmedel, men detviktigaste kanske är att du blir inspirerad.Teresa Hedborg, förskollärare i Hjällbo, Göteborg.Språkutvecklingsanalys- att bedöma och stödja andraspråkseleversspråkutveckling15.00-16.00För att kunna stödja elevernas språk- och kunskapsutvecklingpå bästa sätt är det viktigt attanvända lämpliga verktyg för att ta reda på vareleverna befinner sig i sin språkutveckling. Performanceanalysenär ett sådant verktyg.Mio Karlernäs, lärare och utvecklingsledare påISG Långmosseskolan.Ungdomar och skuldfällan14.50-15.50Alltför många ungdomar i dagens Sverige hamnari en skuldfälla på grund av okunskap. De kännerinte till de ekonomiska konsekvenserna av attha en betalningsanmärkning, t.ex. att man intefår låna pengar, öppna telefonabonnemang, hyralägenhet eller att man kanske inte ens får ett jobb.Kronofogdemyndigheten vill inte att ungdomar avokunnighet eller misstag ska få ekonomiska problemoch hamna i skuldfällor. Föreläsarna kommermed anledning av ovanstående att presenteraett alldeles nytt utbildningsmaterial för alla läraresom kan användas i undervisningen. Anna-KarinRegenberg, kommunikatör samt Ann ChristineSvahn, kommunikatör, båda från Kronofogdemyndigheten,Göteborg.Utomhuspedagogik15.20-16.20Undervisning där man använder utomhuspedagogik,lek och rörelse kan genomföras i alla ämneni skolan och kännetecknas av tematiska arbetssättdär upplevelsen sätts i centrum. Du som pedagogmåste ofta använda en del av din tid att undertryckaden kroppliga aktiviteten i flera inlärningssituationer.Seminariet visar hur man med hjälp avlek, rörelse och utomhuspedagogik kan skapa ettalternativ där man kan utveckla lärandet med allasinnen. Ann-Marie von Otter, universitetsadjunktGöteborgs universitet.Vad är det som pågår?- om nationella utvecklingsinsatser i matematik15.10-16.10Under de senaste åren har mycket hänt sompåverkar matematikämnet i utbildningssystemet.Matematikdelegationen har presenterat sittbetänkande som har remissbehandlats. Nationellaoch internationella utvärderingar har beskrivit ettmatematikämne i kris. Löften om en större nationellkraftsamling för matematik har upprepats avregeringen. I väntan på denna pågår olika insatser.I föreläsningen ges en sammanfattande beskrivningav dessa insatser med fokus på kompetensutvecklingoch mångfald. En längre beskrivningav innehållet i föreläsningen finns på NCM:swebbplats under ”Aktuellt - studier, satsningar,reformer”.Bengt Johansson, föreståndare för NationelltCentrum för Matematikutbildning (NCM) vidGöteborgs universitet.

Center för Skolutveckling Göteborg(tidigare Skolutvecklingsenheten)Center för Skolutveckling Göteborg är en gemensam resurs för förskolor och skolor iGöteborg. Enskilda pedagoger, arbetslag och skolor kan ta del av Center för Skolutvecklings utbudoch själva medverka i dess verksamhet. Det kvalitativa förbättringsarbetet ska vila på vetenskapliggrund. Därför är också forskare och lärarutbildare betydelsefulla samarbetspartners.Du kan ta del avinspirationsdagar, kunskaps- och erfarenhetsutbyte, utvecklingsinsatser, forskarkontakter, bokutgivningoch webbinformation.Aktuella utvecklingsområden 2006Forsknings- och utvecklingsmöjligheter för pedagoger, inkludering/exkludering, nycirkus, organisationsutveckling,IT, progression, styrdokument, hälsa och rörelse, skolledarutveckling, kvalitetsutveckling,matematik, betyg och bedömning, VFU, skriv- och läsutveckling.Attraktiv Skola - Mötesplats GöteborgVästsveriges största årliga skolkonferens i Göteborg under vecka 44. Konferensen erbjuder besökarnaett stort utbud av föreläsningar med över 100 teman och seminarier under tre dagar.SkolledarkonferensParallellt med skolkonferensen Attraktiv Skola - Mötesplats Göteborg pågår en tvådagars konferensför skolledare på Burgårdens Utbildningscentrum. Den riktar sig till rektorer och ledareinom de olika skolformerna. Ett separat programinnehåll gäller för dessa dagar. Anmälan skervia webbsidan, www.goteborg.se/skolutveckling.För uppdaterad information, eventuella ändringar och utförligare beskrivningargällande teman och seminarier se www.goteborg.se/skolutveckling

Du är aldrig den jag tror att du är- om människosyn och goda möten14.50-16.20Goda möten uppstår inte hur <strong>som</strong> helst. För attett möte ska bli nytt - och därmed något mer änen repetition av tidigare möten - fordras öppenhetoch närvaro. Tomas Sjödin är pappa till tre pojkar.Familjens äldste son avled i en fortskridandehjärnsjukdom, en sjukdom <strong>som</strong> tog funktion efterfunktion ifrån honom. Den yngste sonen lider avsamma sjukdom. När människors dagar tillsammansär räknade skärps blicken för det närmaste.Det till synes obetydliga kan plötsligt få avgörandevärde. Möten blir viktiga, varje ögonblick en nåd.Kan man ta något av detta uppvärderande av dealdrig så korta mötena med sig in det vardagligaarbetet? Vad är det i så fall <strong>som</strong> möjliggör det?Tomas Sjödin, pastor och författare.Förskolebarns gemensamma lekar- mening och innehåll15.10-16.10Vad gör egentligen barnen i sina lekar och vadbetyder lekarna för barnen? Med utgångspunkt iatt barn är sociala aktörer och att det är i gemenskapmed andra <strong>som</strong> mening skapas så kan lekenbeskrivas i innehållsliga termer <strong>som</strong> överlevnadoch maktförhållanden. I lekens sociala dimensionanvänder barnen lekens innehåll för att skaffa sigoch behålla sin statusposition, både innehåll ochrekvisita används för att skapa en social ordning igruppen. Annica Löfdahl, PhD, Karlstad universitet.Huvudräkning för alla- metod och material <strong>som</strong> leder eleven i desslärande14.45-16.15Efter många års arbete med matematik på gymnasietsyrkesinriktade program har Bräckegymnasietinsett vikten av att eleverna har en grundläggandeautomatiserad kunskap i matematik för att de skakunna utveckla sina kunskaper och använda demutanför klassrummet. Därför har lärarna tagit framett undervisningspaket för eleverna <strong>som</strong> alla kommeratt få prova att arbeta med. De kommer ävenatt visa ett projekt <strong>som</strong> genomförts på skolan däreleverna fått arbeta hemma med materialet undereget ansvar. Målgrupp: lärare från år tre till nio pågrundskolan och lärare på gymnasiets yrkesinriktadeprogram. Leif Maerker, matematiklärare,speciallärare och projektledare för KAM-projektetsamt Carina Ylipää, specialpedagog, båda frånBräckegymnasiet.Livschanser– utgångspunkt för din tid vid Vittras skolor!15.20-16.20Vittras idé är att öka livschanserna under livetsolika skeenden genom utbildning och lärande. Ensträvan efter och en önskan att barn och ungdomarska få möjlighet att växa – bli självständiga individeroch reflekterande människor med kunskaperoch färdigheter för livet. Arbetet bygger på varjeenskild elevs möjligheter och behov där respektenför varandra och våra olikheter är en grundsten.Om ni är nyfikna på hur två erfarna pedagogerarbetar med sin idé inom Vittra så kom och lyssnapå och samtala med föreläsarna.Anna Rosenqvist och Anna Rosengren, pedagogervid Cederholmsskolan i Göteborg.Naturvetenskap och teknik för alla– om ett skolutvecklingsprogram14.45-16.15 OBS! På UniverseumNaturvetenskap och teknik för alla - NTA - är ettskolutvecklingsprogram med syfte att stimuleranyfikenhet och öka intresset för naturvetenskapoch teknik hos både elever och lärare. NTA riktarsig till klasser från förskolan till år åtta.NTA drivs i ett samarbete mellan Kungl.Vetenskapsakademien (KVA), Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien(IVA) och kommuner ochfristående skolor runt om i Sverige. Här berätta<strong>som</strong> hur man arbetat med <strong>programmet</strong> på skolori Ale kommun. Mona Gidhagen, pedagog vidUniverseum, Göteborg.Några frågor?- om utvecklingssamtalets avslutning14.50-16.20Ett utvecklingssamtal ”ska vara ett samtal mellanjämlika parter <strong>som</strong> lyssnar på varandras uppfattningaroch synpunkter” (Skolverket). Hur är detmed den saken? I denna presentation fokuserassamtalets avslutning då elev och förälder oftaerbjuds tillfälle att lyfta egna frågor.Johan Hofvendahl, disputerade på sin avhandling,”Riskabla samtal”, i mars 2006 vid Linköpingsuniversitet.Pedagogisk handledning- och kvalitet i förskolan14.45-16.25Genom kontinuerlig pedagogisk handledning medfokus på lärarens lärande och barns utveckling ochlärande, kan läroplanen tolkas, analyseras, levandegörasoch omsättas i praktiken. Kristina Rönnekeoch Elisabeth Bateman från Högsbo berättarhur de arbetar med systematisk kvalitetsutvecklingi förskolan. De ger exempel och knyter sammanutifrån förbättring<strong>som</strong>rådena från Kvalitetsdialogenför Göteborgs stad, Flerspråkig utveckling iförskolan, IUP, Skolverkets inspektion och Lpfö98. Kristina Rönneke, verksamhetsutvecklare samtElisabeth Bateman, förskollärare vid Tunnlandsgatansförskola, båda från Högsbo.Skriv-och läsprocessen på dator15.20-16.20Marianne Udéhn och Cecilia Dys arbetar i en åldersblandadklass år 1-3 på Aspen Montessoriskolai Lerum, och vill berätta om hur de arbetar medArne Tragetons metod att skriva sig till läsning pådatorn. Några exempel är: Den första skriv- ochlästräningen i år 1, samtal vid parskrivandet, hurbarnen i år 2 och 3 själva skapar en skrivprocessmed diskussioner och den röda tråden. De berättarockså om barn <strong>som</strong> kämpat med sin motorik och<strong>som</strong> tappat lusten för skrivandet <strong>som</strong> nu gärnaskriver när de får använda datorn <strong>som</strong> redskap.Med denna metod ser de barn <strong>som</strong> lär sig tala,skriva och läsa på ett för dem roligt och lockandesätt. Dessa erfarenheter vill gärna Marianne ochCecilia dela med sig till er av under detta tema.Marianne Udéhn, montessorigrundskollärare ochCecilia Dys, montessorilärare på AspenMontessori, Lerum.Språk genom musik15.20-16.20Musik är ett språk <strong>som</strong> barn förstår. Med hjälp avmusiken tränas motorik, social kommunikationoch språk. Sång och musik skapar samvaro ochgemenskap mellan pedagogen och barnet. Musikenförmedlar närhet och trygghet. Genom musikfår barnet möjlighet att uttrycka sig och få utloppför sina känslor och upplevelser. Teresa Hedborganvänder musiken <strong>som</strong> ett pedagogiskt hjälpmedelför att stimulera barns språkutveckling och skapaglädje och harmoni. Utgångspunkten är att barnkan uppleva med alla sinnen med hjälp av musik.Genom att varva teori och praktik ger Teresa Hedborgdig flera förslag på redskap till att användamusiken <strong>som</strong> ett pedagogiskt hjälpmedel, men detviktigaste kanske är att du blir inspirerad.Teresa Hedborg, förskollärare i Hjällbo, Göteborg.Språkutvecklingsanalys- att bedöma och stödja andraspråkseleversspråkutveckling15.00-16.00För att kunna stödja elevernas språk- och kunskapsutvecklingpå bästa sätt är det viktigt attanvända lämpliga verktyg för att ta reda på vareleverna befinner sig i sin språkutveckling. Performanceanalysenär ett sådant verktyg.Mio Karlernäs, lärare och utvecklingsledare påISG Långmosseskolan.Ungdomar och skuldfällan14.50-15.50Alltför många ungdomar i dagens Sverige hamnari en skuldfälla på grund av okunskap. De kännerinte till de ekonomiska konsekvenserna av attha en betalningsanmärkning, t.ex. att man intefår låna pengar, öppna telefonabonnemang, hyralägenhet eller att man kanske inte ens får ett jobb.Kronofogdemyndigheten vill inte att ungdomar avokunnighet eller misstag ska få ekonomiska problemoch hamna i skuldfällor. Föreläsarna kommermed anledning av ovanstående att presenteraett alldeles nytt utbildningsmaterial för alla lärare<strong>som</strong> kan användas i undervisningen. Anna-KarinRegenberg, kommunikatör samt Ann ChristineSvahn, kommunikatör, båda från Kronofogdemyndigheten,Göteborg.Utomhuspedagogik15.20-16.20Undervisning där man använder utomhuspedagogik,lek och rörelse kan genomföras i alla ämneni skolan och kännetecknas av tematiska arbetssättdär upplevelsen sätts i centrum. Du <strong>som</strong> pedagogmåste ofta använda en del av din tid att undertryckaden kroppliga aktiviteten i flera inlärningssituationer.Seminariet visar hur man med hjälp avlek, rörelse och utomhuspedagogik kan skapa ettalternativ där man kan utveckla lärandet med allasinnen. Ann-Marie von Otter, universitetsadjunktGöteborgs universitet.Vad är det <strong>som</strong> pågår?- om nationella utvecklingsinsatser i matematik15.10-16.10Under de senaste åren har mycket hänt <strong>som</strong>påverkar matematikämnet i utbildningssystemet.Matematikdelegationen har presenterat sittbetänkande <strong>som</strong> har remissbehandlats. Nationellaoch internationella utvärderingar har beskrivit ettmatematikämne i kris. Löften om en större nationellkraftsamling för matematik har upprepats avregeringen. I väntan på denna pågår olika insatser.I föreläsningen ges en sammanfattande beskrivningav dessa insatser med fokus på kompetensutvecklingoch mångfald. En längre beskrivningav innehållet i föreläsningen finns på NCM:swebbplats under ”Aktuellt - studier, satsningar,reformer”.Bengt Johansson, föreståndare för NationelltCentrum för Matematikutbildning (NCM) vidGöteborgs universitet.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!