Hela programmet som broschyr - Statsvetenskapliga institutionen ...
Hela programmet som broschyr - Statsvetenskapliga institutionen ... Hela programmet som broschyr - Statsvetenskapliga institutionen ...
Oasen Vara är en del av det regionala folkhälsoarbeteti Västra Götalandsregionen och fungerar sommetodutvecklingsenhet med inriktning på barn ochunga. På Hälsoäventyret är den kreativa processenständigt i rörelse. Hälsopedagogerna ifrågasätteroch utmanar, vänder och vrider på idéer och sermöjliga vägar att nå ut med hälsobudskap till barnoch unga. I Göteborg finns flera hälsoäventyr; Tigern,Älgen, Björnen. Dessutom har skolpersonalutbildats i hälsoäventyrspedagogik.Elisabeth Stigson från Hälsoäventyret OasenVara, samt hälsopedagoger från Göteborg.IT- lärande och framtidenMänniskan har under alla tider använt verktygtill hjälp för sitt lärande. Ett kollektivt minne harbyggts upp och tagits tillvara, såväl i bondesamhälletsom efter den industruella revolutionen.Utvecklingen i vårt samhälle sker i en rasandetakt. Befintlig teknik förfinas och nya innovationerdyker upp. IT erbjuder en stor variation avuttrycksformer och arbetssätt. Med hjälp av ITbesöker elever platser och deltar i skeenden i fantasineller i en simulerad verklighet. Experimentsom tidigare varit svåra att genomföra utförs numed enkelhet. Besöket på savannen känns verkligt,atomens uppbyggnad blir synlig, man kan befinnasig i orkanens öga och leva andra människors liv.För barn och unga blir allt detta en naturlig del avlivet och för skolans del är det viktigt att ständigtreflektera kring hur användningen av IT i olikaformer kan bidra till ett ökat lärande.Ett tema fyllt av inspiration, konkreta exempel ochkittlande framtidstankar om IT och lärande. YlvaBergstedt, Lars-Göran Börjesson, Stefan Osla,Center för Skolutveckling Göteborg m. fl.I konfliktens centrum- om vi inte vill gå förbi…Konflikter i klassrummet, stökigt i korridoren?Mobilerna på? Hur får man elever att ”lyda”?Hur agerar man när klassens ”kung” tar över? Enungdomsgrupp spelar upp en typisk konfliktsituationfrån skolan tillsammans med föreläsarna.Utifrån den kommer föreläsarna att problematiseraoch teoretisera vad den kan handla om. Vi bjuderdessutom in publiken att kommentera och föreslålösningar. Ungdomarna spelar upp en ny variant.Föreläsare såväl som publik kommenterar ochproblematiserar. På detta sätt tänkte vi gå in i konfliktenscentrum och sätta fokus på såväl praktiksom teori.Bengt Edström, universitetslektor, Ilse Hakvoort,universitetslektor, Kerstin Wendt-Larsson, universitetsadjunkt,Arja Kostiainen universitetsadjunkt,Agneta Plengier-Gaal, universitetsadjunkt,Birgitta Friberg, universitetsadjunkt,Anna-Karin Schuller, universitetslektor, GunillaGranath, bitr. forskare, Göteborgs universitet.Kollegahandledning- ger professionell utvecklingKollegahandledning är en metod med vars hjälpkollegor på samma arbetsplats eller inom sammaprofession handleder varandra kring egna problemoch frågeställningar inom yrket. Professor PerLauvås är upphovsman till metoden. Kollegahandledningär starkt strukturerad för att få en naturligprogression i samtalet – strukturen gör att man påett nästan automatiskt sätt närmar sig frågeställningen/problemetskärna och undviker att hamnai ett alltför ytligt och vardagligt samtal. Dessutomgör strukturen ”de talföra mer tänkande” och de”tystlåtna mer pratsamma”. Strukturen har alltsåen demokratiserande inverkan. Man sysslar alltidmed autentiska problem för att handledningenska bli av stort värde för den konkreta yrkesutövningen.Vidare är det alltid en i gruppen som ägerproblemet, detta för att undvika att hamna i enallmän diskussion. Kvaliteten ökar om man tränarsig i att ställa frågor som fokuserar och öppnarupp. Medtag gärna något problem eller någon frågeställningsom du har i din verksamhet och somdu kan tänka dig att lyfta vid en av dessa övningar.Föreläsningen innehåller teori kring metoden och”pröva på”- övningar.Dick Aurell, Rektorsutbildningen, Göteborgsuniversitet.Ledarskap för pedagoger– hur EQ kan ge arbetsro i klassrummet/barngruppenSjälvkännedom: Ju mer jag vet om mig själv,desto större chans har jag att handla sakligt ochförnuftigt. Empati: Utifrån kunskap om mig själv,se och förstå barnens och kollegornas perspektiv.Ansvar: Förståelse av värdet av utveckladförmåga till ansvar. Kommunikation: Identifieraoch utveckla min egen kommunikationsförmåga.Konflikthantering: Det finns inget korrekt sätt attgöra det felaktiga på.Sofia Norberg, civilingenjör och författare tillboken Makt, känslor och ledarskap i klassrummet.Länge Leve Livet- föreläsning, filmvisning och mini-workshop4 000 gymnasieelever i Göteborg har redan settfilmen ”Länge Leve Livet”. I denna föreläsningfår ni se filmen Länge Leve Livet, som handlar omrattonykterhetens konsekvenser. Vi informerar omdrogförebyggande arbete och i en miniworkshopfår ni ta del av den lärarhandledning som tagitsfram för arbete med elever kring filmen. Såvälfilm som lärarhandledning har fått mycket godabetyg i den utvärdering som gjorts. ”Heltäckandeoch mycket aktuell information”.”Det bästa varkombinationen med film och övningar.”Lärarhandledning är framtagen inom Trafik förlivet Göteborgs Stad Trafikkontorets program förskolan i ett samarbete med Kunskapskällar´n ochdrogsamordnare i Göteborg.Erika Marklund, projektledare Länge leve liveti Göteborg och dramapedagog, Camilla Henriksson,trafikpedagog och programansvarigTrafik för livet, Ove Lundgren, projektledareKunskapskällar´n, Ulla Kungur, drogsamordnare.Arrangör:Trafik för livet, Göteborgs Stad TrafikkontoretLärande för hållbar utveckling- i praktiken!Konkreta exempel på hur man kan arbeta medlärande för hållbar utveckling i skolan på ett såvälidémässigt som ytterst konkret plan.Vi varvar idé, teori och praktik på ett underhållandesätt.Thomas Krigsman, föreståndare för Centrum förlärande i hållbar utveckling i Stockholm, Lärarhögskolanoch Skolverket. Dessutom representanterfrån skolor i Göteborg.Arrangör: Arbetsgruppen Världen i Skolan– Skolan i Världen, som består av representanterfrån: Centrum för studiet av mänskliga rättigheteroch Institutionen för Statsvetenskap, Göteborgsuniversitet, Göteborgs Stad Utbildning, GRUtbildning, Lärarförbundet, Center för SkolutvecklingGöteborg, Den Globala Skolan/Sida ochGlobal ForumLärandemiljö och pedagogiskanalys- LP-modellenI LP-modellen tar lärarna utgångspunkt i sinaegna utmaningar i skolvardagen och genom att användabestämda arbetsprinciper hittar de fram tilloch genomför förändringar i egen undervisning.Modellen kan användas på både lärandeproblematikoch beteendeproblem i skolan. Avsikten äratt skapa en lärandemiljö som ger goda förutsättningarför socialt och ämnesmässigt lärande hosalla elever. Efter att ha utprovats på 14 skolor ärnu 120 norska skolor igång med modellen ochforskningsresultat visar att genom att användamodellen så har man fått bättre ämnesmässigaresultat i norska, matematik, engelska, naturämnenoch miljöämnen, ökad social kompetens, reduktionav bråk och oro i undervisningen, färre konflikteroch en klar nedgång i mobbning. Föreläsningenkommer att presentera principerna för att användamodellen i skolan.Dr. Thomas Nordahl, forskare vid Högskolan iHedmark, Norge. Har tidigare arbetat som lärareoch de 10 senaste åren som skolforskare. Han harskrivit en rad böcker och artiklar om pedagogikoch specialpedagogik.Matematik och nyfikenhet- experiment och argumentationGäller det att 3 = 0? Hur tar man reda på om någotgäller i matematik? Hur gör eleven och hur görforskaren? Vilken roll har experimentet och vilkenroll har den matematiska argumentationen? Ivilken utsträckning kan matematik lämna utrymmeför upptäckarglädje? Hur ger vi den nyfikne lustatt botanisera i matematiken och självförtroendei, och glädje av, att argumentera matematiskt?Brukar du stöta på elever som behöver extrastimulans utöver det som kurslitteraturen och dengemensamma undervisningen erbjuder och vadgör du då? Chalmers och Göteborgs universitet harinitierat en grupp som arbetar med att sammanställamaterial som vänder sig till gymnasieeleveri denna kategori. Gruppen, som består av bådegymnasielärare och högskolelärare, börjar med attberätta om materialet de tagit fram och om hur dukan använda det. Sedan följer en diskussion där dufår vara med och påverka innehåll och utformningenav kommande material, så att det skall kommatill användning i många klassrum.Samuel Bengmark, universitetslektor vid Chalmersoch Göteborgs universitet, Eva Fulöp, lärare påHulebäckgymnasiet, Calle Flognman, lärare påFässbergsgymnasiet och NCM, Bernhard Behrens,universitetslektor vid Chalmers tekniska högskolaoch Göteborgs universitet.MatematikverkstadI en matematikverkstad får elever möta olikaaspekter av matematikämnet och de kan lära medhjälp av fler sinnen än vad som är möjligt omlektionerna enbart består av arbete med siffror ochsymboler i en lärobok. En väl fungerande matematikverkstadunderlättar också för lärare att planeraoch genomföra en omväxlande undervisning somleder till att fler elever får ett fördjupat och vidgatkunnande i matematik. Föreläsningen som utgårfrån boken ”Matematikverkstad”, tar upp praktiskafrågor kring organisation, lokal, inredning, materialoch aktiviteter. Arbete i en matematikverkstadbehöver struktur. Det ges därför förslag påsystem för att ordna allt material, exempel påplaneringsunderlag för lektioner samt hur eleverkan dokumentera och utvärdera sitt eget lärande,
allt kopplat till grundskolans styrdokument samtnationella diagnoser och prov.Elisabeth Rystedt och Lena Trygg är bådaanställda vid Nationellt Centrum för Matematikutbildning,NCM och har under senare år medverkati ett flertal kompetensutvecklingssatsningar därlärare byggt matematikverkstäder på sina egnaskolor.Naturvetenskap och teknik- ÄR roligt och engagerande!Science centers visar vägen. Spännande upplevelseri tre workshops ger svar på följande frågor:Hur kan besök på ett science center underlätta förlärare att få mer engagerade elever och varieradundervisning? Vad är det för speciellt med ett sciencecenters sätt att arbeta? Vilka science centersfinns i Västsverige och vad kännetecknar dessa?Workshop 1: NAVET, engagerar, dramatiserar ochutmanar! Du kommer att möta kommissarieInga och hjälpa henne i krimlabbet samt diskuteraFAIR TRADE med NAVETs bananer.Workshop 2: Molekylverkstan. Många prylar somunderlättar vår vardag är tillverkade av polymeramaterial. Ett sådant material är gummi, varsjättemolekyler ger upphov till många spännandeegenskaper.Station 1: Designa gummiband. Med flytande latex,färg och fantasi kan du designa superelastiskagummiband.Station 2: Experimentera med gummi. Varförkänns ett utdraget gummiband varmt? Blir ettgummiband längre eller kortare om man värmerdet? Hur kan man dra en strumpsticka genom enballong utan att det smäller? Genom experimentkan deltagarna själva upptäcka några av gummitshemligheter.Workshop 3: UniverseumNätverket för Science center i Väst. Balthazari Skövde, Dalenium i Stenstorp, InnovatumKunskapens Hus i Trollhättan, Molekylverkstan iStenungsund, NAVET i Borås och Universeum iGöteborg.Nationella resurscentra i naturvetenskap- en resurs för dig som är lärare!Konkret, praktisk och kreativ NO-undervisning fördig som arbetar i grundskolan. Här får du ta del aven mängd idéer som utgår från barnens/elevernasnyfikenhet och lust att lära. Här presenteras någraförsök som utvecklar och sätter igång tankar hosbåde lärare och elever och visar på en vardagsnäraundervisning med enkel utrustning i biologi, fysikoch kemi. Efter en gemensam genomgång medinformation om hur du som lärare kan utnyttjanationella resurscentra för inspiration, kompetensutveckling(kurser, konferenser) och som resursvid arbete med NO i skolan, ges tillfälle att ta delav hands-onmaterial samt olika aktiviteter somplaneras av resurscentra.Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknikvid Uppsala universitet, Nationellt resurscentrumför fysik vid Lunds universitet, Kemilärarnasresurscentrum vid Stockholms universitet, trenationella resurscentra som alla arbetar medinspiration till undervisningen i skolan.Slöjdlek– ett aktivt sätt för unga att lära känna sittkulturarv!Slöjdlek är en verkstad/utställning där spel, lekar,slöjd, sägner och traditioner förpackats i en kreativoch lockande form. Slöjdlek blåser liv i vår kulturhistoria,ger de unga en tråd tillbaka och inte minstro att lyssna och slöjda. Leken är universell ochdärför tror vi att Slöjdlek fungerar lika bra för alla,oavsett var eller av vem man är född.Vi ger en liten tuva av vår tradition att stå på ochdärifrån kan man leta likheter och olikheter ur sinaegna minnen. Slöjdlek ger: tvärkulturell upplevelse,ämnesövergripande innehåll, viktig länk tillhembygden, koppling till natur och miljö, språkligstimulans, fysisk aktivitet.Lena Yalinkilic, hemslöjdskonsulent i Västra Götalandarbetar bl a med fortbildning för pedagoger.Dessutom ytterligare två hemslöjdskonsulenter.Arrangör: Hemslöjd Västra GötalandSokratiska samtal som metodDet sokratiska samtalet är snarare ett förhållningssätthos deltagarna än ett arbetssätt. Föreläsningenger individen ett mer utvecklat tänkande, bättresocial kompetens och ökat självförtroende somtänkande och lärande individ, färdigheter i logik,argumentation samt ett eget etiskt förhållningssätt.Barn och vuxna deltagare ges under samtalet rättatt delta som fullvärdiga medlemmar i ett utvecklandesamtal och lärandet bör därför kunna ge ettkommunikativt mönster där den gemensammadialogen är bas för lärandet. Här ges ett smakprovpå fördjupningskursen som inkluderar såväl teorisom praktisk tillämpning (workshop). Att lära siganvända det sokratiska samtalet som ett professionelltverktyg är kursens mål.Ann Pihlgren, rektor för Freinetskolan Mimer iNorrtälje samt forskare inom pedagogik vid Högskolanför lärarutbildning i Stockholm.Arrangör: Konst och Kulturutveckling, VästraGötalandsregionen och Nordiska AkvarellmuseetSpännande berättelser- tillsammans med barnHar du tänkt på att en berättelse kan liknas vid enhinderbana? Huvudkaraktären är löparen som villta sig från start till mål och arbetar sig förbi hinderpå vägen. Publiken väntar andlöst - hur ska det gå?Vi välkomnar dig till en praktisk dag med mångalekfulla övningar att använda i förskola och skola,en verktygslåda från filmdramaturgin.Veronica Grönte, grundskollärare och läromedelsförfattare,Jönköpings kommun. Carina Dahlin,förskollärare och IT-pedagog, Mariebo förskola,Jönköpings kommun.Arrangör: Film i Väst och Regionbibliotek VästraGötalandSeminarier onsdagAnd I like to speak English too14.40-16.20Hur kan man bedöma elevers muntliga språkfärdigheti engelska i år 5? Vilka bedömningsfaktorerkan användas? Under seminariet diskuteras denmuntliga delen av ämnesprovet i engelska i år 5(Äp 5) och vad elever tycker om att tala engelskaoch att ha muntliga prov. Seminariet kommer att tautgångspunkt i dvd:n, ”... and I like to speak Englishtoo”, som Skolverket skickade ut till landetsskolor i januari 2006.Cecilia Nihlén, universitetsadjunkt, Dorte VellingPedersen, biträdande forskare, båda vid Göteborgsuniversitet.Filmskapande i särskolan14.50-16.10Film i Sörmland besökte våren 2003 Katrineholmmed ett projekt som ledde till att pedagoger frånsärskolan fick upp ögonen för film. Under de årsom gått har särskolans lärare arbetat med attintegrera film i den dagliga verksamheten. Filmskapandetger barnen en möjlighet att se saker ochangripa problem ur andra perspektiv. Föreläsarenkommer att berätta om det praktiska arbetet medeleverna, delge sina erfarenheter och inspirera tillfilmskapande. Hon har tidigare arbetat på Nävertorpsskolandär en eftermiddag i veckan ägnas åtfilmundervisning med elever i skolår 9 och 10.Agneta Winkler, lärare i estetiska ämnen på särskolanÄngen i Katrineholm.Arrangör: Film i VästFramgångsalternativ14.50-16.20Framgångsalternativ (FGA), handlar dels om ettförhållningssätt från lärarens sida men också omde metoder som ett sådant förhållningssätt ledertill. Som ett resultat av det projekt som Myndighetenför Skolutveckling startade och kallade förFramgångsalternativ har skolan börjat utvecklaett arbetssätt i framför allt Livskunskapen. Detinnebär bl a hur lärare kan arbeta med att hjälpaeleverna att utveckla sina kompetenser efter hureleven själv vill. Det handlar också om vad elevernaönskar att skolan ska förändra för att kunnahålla igång denna utveckling. Föreläsarna kommeratt berätta en del om hur de arbetade med projektetoch hur de har gått vidare på basis av de resultatsom de fick fram.Lena Bilén, lärare i ma/no och Terje Adkins, lärarei bild, båda på Internationella Skolan i Gårdsten,Göteborg.Fysikaliska leksaker14.40-16.20Detta seminarium erbjuder en ”experimentverkstad”i mini-format där det finns möjlighet förbesökaren att själv få pröva på att experimenteraoch förstå den pedagogiska principen med fysikaliskaleksaker. Per-Olof Nilsson som är professor imaterialfysik på Chalmers har under åren funnit attvetenskaplig kommunikation är mycket underutvecklad.För att förbättra situationen har han sedan8 år bedrivit en permanent experimentverkstadmed 260 experiment för åldrarna mellan 6 - 99 år.Verksamheten har fått pris och utmärkelser både iSverige och utomlands. Föreläsaren avslutar meden show med avancerade och häftiga demonstrationer.Per-Olof Nilsson, professor i materialfysik påChalmers tekniska högskola.Förebyggande arbete på gymnasiet- hur arbetar man med detta när många forskaresäger att det är för sent att göra något?15.00-16.00Ett pilotprojekt startade 2004 på BurgårdensUtbildningscentrum, med syfte att kunna påverkaungdomars attityder till droger. En styrgruppmed representanter för elever, lärare, elevhälsan,skolledning och skolvärdar bildades. Efter enkartläggning av skolans förebyggande arbete valdestyrgruppen ut fyra hörnstenar att arbeta med:utveckla arbetet att nå elevernas föräldrar, utvecklaföreningslivet i och på skolan, implementeranågon form av samtalsbaserad undervisningsmetodsamt utveckla samarbetet mellan skolhälsanoch den pedagogiska verksamheten. ElisabethKarlsson, kurator och Agneta Ehnebom, lärare påBurgårdens Utbildningscentrum berättar tillsam-
- Page 3 and 4: Mod att mötasDe allra flesta barn
- Page 5 and 6: Center för Skolutveckling Götebor
- Page 7 and 8: undervisning. Vi får även se exem
- Page 10 and 11: Vad är en mångkulturell skola?15.
- Page 14 and 15: mans med Nicklas Kartengren från I
- Page 16: Attraktiv Skola - Mötesplats Göte
allt kopplat till grundskolans styrdokument samtnationella diagnoser och prov.Elisabeth Rystedt och Lena Trygg är bådaanställda vid Nationellt Centrum för Matematikutbildning,NCM och har under senare år medverkati ett flertal kompetensutvecklingssatsningar därlärare byggt matematikverkstäder på sina egnaskolor.Naturvetenskap och teknik- ÄR roligt och engagerande!Science centers visar vägen. Spännande upplevelseri tre workshops ger svar på följande frågor:Hur kan besök på ett science center underlätta förlärare att få mer engagerade elever och varieradundervisning? Vad är det för speciellt med ett sciencecenters sätt att arbeta? Vilka science centersfinns i Västsverige och vad kännetecknar dessa?Workshop 1: NAVET, engagerar, dramatiserar ochutmanar! Du kommer att möta kommissarieInga och hjälpa henne i krimlabbet samt diskuteraFAIR TRADE med NAVETs bananer.Workshop 2: Molekylverkstan. Många prylar <strong>som</strong>underlättar vår vardag är tillverkade av polymeramaterial. Ett sådant material är gummi, varsjättemolekyler ger upphov till många spännandeegenskaper.Station 1: Designa gummiband. Med flytande latex,färg och fantasi kan du designa superelastiskagummiband.Station 2: Experimentera med gummi. Varförkänns ett utdraget gummiband varmt? Blir ettgummiband längre eller kortare om man värmerdet? Hur kan man dra en strumpsticka genom enballong utan att det smäller? Genom experimentkan deltagarna själva upptäcka några av gummitshemligheter.Workshop 3: UniverseumNätverket för Science center i Väst. Balthazari Skövde, Dalenium i Stenstorp, InnovatumKunskapens Hus i Trollhättan, Molekylverkstan iStenungsund, NAVET i Borås och Universeum iGöteborg.Nationella resurscentra i naturvetenskap- en resurs för dig <strong>som</strong> är lärare!Konkret, praktisk och kreativ NO-undervisning fördig <strong>som</strong> arbetar i grundskolan. Här får du ta del aven mängd idéer <strong>som</strong> utgår från barnens/elevernasnyfikenhet och lust att lära. Här presenteras någraförsök <strong>som</strong> utvecklar och sätter igång tankar hosbåde lärare och elever och visar på en vardagsnäraundervisning med enkel utrustning i biologi, fysikoch kemi. Efter en gemensam genomgång medinformation om hur du <strong>som</strong> lärare kan utnyttjanationella resurscentra för inspiration, kompetensutveckling(kurser, konferenser) och <strong>som</strong> resursvid arbete med NO i skolan, ges tillfälle att ta delav hands-onmaterial samt olika aktiviteter <strong>som</strong>planeras av resurscentra.Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknikvid Uppsala universitet, Nationellt resurscentrumför fysik vid Lunds universitet, Kemilärarnasresurscentrum vid Stockholms universitet, trenationella resurscentra <strong>som</strong> alla arbetar medinspiration till undervisningen i skolan.Slöjdlek– ett aktivt sätt för unga att lära känna sittkulturarv!Slöjdlek är en verkstad/utställning där spel, lekar,slöjd, sägner och traditioner förpackats i en kreativoch lockande form. Slöjdlek blåser liv i vår kulturhistoria,ger de unga en tråd tillbaka och inte minstro att lyssna och slöjda. Leken är universell ochdärför tror vi att Slöjdlek fungerar lika bra för alla,oavsett var eller av vem man är född.Vi ger en liten tuva av vår tradition att stå på ochdärifrån kan man leta likheter och olikheter ur sinaegna minnen. Slöjdlek ger: tvärkulturell upplevelse,ämnesövergripande innehåll, viktig länk tillhembygden, koppling till natur och miljö, språkligstimulans, fysisk aktivitet.Lena Yalinkilic, hemslöjdskonsulent i Västra Götalandarbetar bl a med fortbildning för pedagoger.Dessutom ytterligare två hemslöjdskonsulenter.Arrangör: Hemslöjd Västra GötalandSokratiska samtal <strong>som</strong> metodDet sokratiska samtalet är snarare ett förhållningssätthos deltagarna än ett arbetssätt. Föreläsningenger individen ett mer utvecklat tänkande, bättresocial kompetens och ökat självförtroende <strong>som</strong>tänkande och lärande individ, färdigheter i logik,argumentation samt ett eget etiskt förhållningssätt.Barn och vuxna deltagare ges under samtalet rättatt delta <strong>som</strong> fullvärdiga medlemmar i ett utvecklandesamtal och lärandet bör därför kunna ge ettkommunikativt mönster där den gemensammadialogen är bas för lärandet. Här ges ett smakprovpå fördjupningskursen <strong>som</strong> inkluderar såväl teori<strong>som</strong> praktisk tillämpning (workshop). Att lära siganvända det sokratiska samtalet <strong>som</strong> ett professionelltverktyg är kursens mål.Ann Pihlgren, rektor för Freinetskolan Mimer iNorrtälje samt forskare inom pedagogik vid Högskolanför lärarutbildning i Stockholm.Arrangör: Konst och Kulturutveckling, VästraGötalandsregionen och Nordiska AkvarellmuseetSpännande berättelser- tillsammans med barnHar du tänkt på att en berättelse kan liknas vid enhinderbana? Huvudkaraktären är löparen <strong>som</strong> villta sig från start till mål och arbetar sig förbi hinderpå vägen. Publiken väntar andlöst - hur ska det gå?Vi välkomnar dig till en praktisk dag med mångalekfulla övningar att använda i förskola och skola,en verktygslåda från filmdramaturgin.Veronica Grönte, grundskollärare och läromedelsförfattare,Jönköpings kommun. Carina Dahlin,förskollärare och IT-pedagog, Mariebo förskola,Jönköpings kommun.Arrangör: Film i Väst och Regionbibliotek VästraGötalandSeminarier onsdagAnd I like to speak English too14.40-16.20Hur kan man bedöma elevers muntliga språkfärdigheti engelska i år 5? Vilka bedömningsfaktorerkan användas? Under seminariet diskuteras denmuntliga delen av ämnesprovet i engelska i år 5(Äp 5) och vad elever tycker om att tala engelskaoch att ha muntliga prov. Seminariet kommer att tautgångspunkt i dvd:n, ”... and I like to speak Englishtoo”, <strong>som</strong> Skolverket skickade ut till landetsskolor i januari 2006.Cecilia Nihlén, universitetsadjunkt, Dorte VellingPedersen, biträdande forskare, båda vid Göteborgsuniversitet.Filmskapande i särskolan14.50-16.10Film i Sörmland besökte våren 2003 Katrineholmmed ett projekt <strong>som</strong> ledde till att pedagoger frånsärskolan fick upp ögonen för film. Under de år<strong>som</strong> gått har särskolans lärare arbetat med attintegrera film i den dagliga verksamheten. Filmskapandetger barnen en möjlighet att se saker ochangripa problem ur andra perspektiv. Föreläsarenkommer att berätta om det praktiska arbetet medeleverna, delge sina erfarenheter och inspirera tillfilmskapande. Hon har tidigare arbetat på Nävertorpsskolandär en eftermiddag i veckan ägnas åtfilmundervisning med elever i skolår 9 och 10.Agneta Winkler, lärare i estetiska ämnen på särskolanÄngen i Katrineholm.Arrangör: Film i VästFramgångsalternativ14.50-16.20Framgångsalternativ (FGA), handlar dels om ettförhållningssätt från lärarens sida men också omde metoder <strong>som</strong> ett sådant förhållningssätt ledertill. Som ett resultat av det projekt <strong>som</strong> Myndighetenför Skolutveckling startade och kallade förFramgångsalternativ har skolan börjat utvecklaett arbetssätt i framför allt Livskunskapen. Detinnebär bl a hur lärare kan arbeta med att hjälpaeleverna att utveckla sina kompetenser efter hureleven själv vill. Det handlar också om vad elevernaönskar att skolan ska förändra för att kunnahålla igång denna utveckling. Föreläsarna kommeratt berätta en del om hur de arbetade med projektetoch hur de har gått vidare på basis av de resultat<strong>som</strong> de fick fram.Lena Bilén, lärare i ma/no och Terje Adkins, lärarei bild, båda på Internationella Skolan i Gårdsten,Göteborg.Fysikaliska leksaker14.40-16.20Detta seminarium erbjuder en ”experimentverkstad”i mini-format där det finns möjlighet förbesökaren att själv få pröva på att experimenteraoch förstå den pedagogiska principen med fysikaliskaleksaker. Per-Olof Nilsson <strong>som</strong> är professor imaterialfysik på Chalmers har under åren funnit attvetenskaplig kommunikation är mycket underutvecklad.För att förbättra situationen har han sedan8 år bedrivit en permanent experimentverkstadmed 260 experiment för åldrarna mellan 6 - 99 år.Verksamheten har fått pris och utmärkelser både iSverige och utomlands. Föreläsaren avslutar meden show med avancerade och häftiga demonstrationer.Per-Olof Nilsson, professor i materialfysik påChalmers tekniska högskola.Förebyggande arbete på gymnasiet- hur arbetar man med detta när många forskaresäger att det är för sent att göra något?15.00-16.00Ett pilotprojekt startade 2004 på BurgårdensUtbildningscentrum, med syfte att kunna påverkaungdomars attityder till droger. En styrgruppmed representanter för elever, lärare, elevhälsan,skolledning och skolvärdar bildades. Efter enkartläggning av skolans förebyggande arbete valdestyrgruppen ut fyra hörnstenar att arbeta med:utveckla arbetet att nå elevernas föräldrar, utvecklaföreningslivet i och på skolan, implementeranågon form av samtalsbaserad undervisningsmetodsamt utveckla samarbetet mellan skolhälsanoch den pedagogiska verksamheten. ElisabethKarlsson, kurator och Agneta Ehnebom, lärare påBurgårdens Utbildningscentrum berättar tillsam-
Change language