Hela programmet som broschyr - Statsvetenskapliga institutionen ...

Oasen Vara är en del av det regionala folkhälsoarbeteti Västra Götalandsregionen och fungerar sommetodutvecklingsenhet med inriktning på barn ochunga. På Hälsoäventyret är den kreativa processenständigt i rörelse. Hälsopedagogerna ifrågasätteroch utmanar, vänder och vrider på idéer och sermöjliga vägar att nå ut med hälsobudskap till barnoch unga. I Göteborg finns flera hälsoäventyr; Tigern,Älgen, Björnen. Dessutom har skolpersonalutbildats i hälsoäventyrspedagogik.Elisabeth Stigson från Hälsoäventyret OasenVara, samt hälsopedagoger från Göteborg.IT- lärande och framtidenMänniskan har under alla tider använt verktygtill hjälp för sitt lärande. Ett kollektivt minne harbyggts upp och tagits tillvara, såväl i bondesamhälletsom efter den industruella revolutionen.Utvecklingen i vårt samhälle sker i en rasandetakt. Befintlig teknik förfinas och nya innovationerdyker upp. IT erbjuder en stor variation avuttrycksformer och arbetssätt. Med hjälp av ITbesöker elever platser och deltar i skeenden i fantasineller i en simulerad verklighet. Experimentsom tidigare varit svåra att genomföra utförs numed enkelhet. Besöket på savannen känns verkligt,atomens uppbyggnad blir synlig, man kan befinnasig i orkanens öga och leva andra människors liv.För barn och unga blir allt detta en naturlig del avlivet och för skolans del är det viktigt att ständigtreflektera kring hur användningen av IT i olikaformer kan bidra till ett ökat lärande.Ett tema fyllt av inspiration, konkreta exempel ochkittlande framtidstankar om IT och lärande. YlvaBergstedt, Lars-Göran Börjesson, Stefan Osla,Center för Skolutveckling Göteborg m. fl.I konfliktens centrum- om vi inte vill gå förbi…Konflikter i klassrummet, stökigt i korridoren?Mobilerna på? Hur får man elever att ”lyda”?Hur agerar man när klassens ”kung” tar över? Enungdomsgrupp spelar upp en typisk konfliktsituationfrån skolan tillsammans med föreläsarna.Utifrån den kommer föreläsarna att problematiseraoch teoretisera vad den kan handla om. Vi bjuderdessutom in publiken att kommentera och föreslålösningar. Ungdomarna spelar upp en ny variant.Föreläsare såväl som publik kommenterar ochproblematiserar. På detta sätt tänkte vi gå in i konfliktenscentrum och sätta fokus på såväl praktiksom teori.Bengt Edström, universitetslektor, Ilse Hakvoort,universitetslektor, Kerstin Wendt-Larsson, universitetsadjunkt,Arja Kostiainen universitetsadjunkt,Agneta Plengier-Gaal, universitetsadjunkt,Birgitta Friberg, universitetsadjunkt,Anna-Karin Schuller, universitetslektor, GunillaGranath, bitr. forskare, Göteborgs universitet.Kollegahandledning- ger professionell utvecklingKollegahandledning är en metod med vars hjälpkollegor på samma arbetsplats eller inom sammaprofession handleder varandra kring egna problemoch frågeställningar inom yrket. Professor PerLauvås är upphovsman till metoden. Kollegahandledningär starkt strukturerad för att få en naturligprogression i samtalet – strukturen gör att man påett nästan automatiskt sätt närmar sig frågeställningen/problemetskärna och undviker att hamnai ett alltför ytligt och vardagligt samtal. Dessutomgör strukturen ”de talföra mer tänkande” och de”tystlåtna mer pratsamma”. Strukturen har alltsåen demokratiserande inverkan. Man sysslar alltidmed autentiska problem för att handledningenska bli av stort värde för den konkreta yrkesutövningen.Vidare är det alltid en i gruppen som ägerproblemet, detta för att undvika att hamna i enallmän diskussion. Kvaliteten ökar om man tränarsig i att ställa frågor som fokuserar och öppnarupp. Medtag gärna något problem eller någon frågeställningsom du har i din verksamhet och somdu kan tänka dig att lyfta vid en av dessa övningar.Föreläsningen innehåller teori kring metoden och”pröva på”- övningar.Dick Aurell, Rektorsutbildningen, Göteborgsuniversitet.Ledarskap för pedagoger– hur EQ kan ge arbetsro i klassrummet/barngruppenSjälvkännedom: Ju mer jag vet om mig själv,desto större chans har jag att handla sakligt ochförnuftigt. Empati: Utifrån kunskap om mig själv,se och förstå barnens och kollegornas perspektiv.Ansvar: Förståelse av värdet av utveckladförmåga till ansvar. Kommunikation: Identifieraoch utveckla min egen kommunikationsförmåga.Konflikthantering: Det finns inget korrekt sätt attgöra det felaktiga på.Sofia Norberg, civilingenjör och författare tillboken Makt, känslor och ledarskap i klassrummet.Länge Leve Livet- föreläsning, filmvisning och mini-workshop4 000 gymnasieelever i Göteborg har redan settfilmen ”Länge Leve Livet”. I denna föreläsningfår ni se filmen Länge Leve Livet, som handlar omrattonykterhetens konsekvenser. Vi informerar omdrogförebyggande arbete och i en miniworkshopfår ni ta del av den lärarhandledning som tagitsfram för arbete med elever kring filmen. Såvälfilm som lärarhandledning har fått mycket godabetyg i den utvärdering som gjorts. ”Heltäckandeoch mycket aktuell information”.”Det bästa varkombinationen med film och övningar.”Lärarhandledning är framtagen inom Trafik förlivet Göteborgs Stad Trafikkontorets program förskolan i ett samarbete med Kunskapskällar´n ochdrogsamordnare i Göteborg.Erika Marklund, projektledare Länge leve liveti Göteborg och dramapedagog, Camilla Henriksson,trafikpedagog och programansvarigTrafik för livet, Ove Lundgren, projektledareKunskapskällar´n, Ulla Kungur, drogsamordnare.Arrangör:Trafik för livet, Göteborgs Stad TrafikkontoretLärande för hållbar utveckling- i praktiken!Konkreta exempel på hur man kan arbeta medlärande för hållbar utveckling i skolan på ett såvälidémässigt som ytterst konkret plan.Vi varvar idé, teori och praktik på ett underhållandesätt.Thomas Krigsman, föreståndare för Centrum förlärande i hållbar utveckling i Stockholm, Lärarhögskolanoch Skolverket. Dessutom representanterfrån skolor i Göteborg.Arrangör: Arbetsgruppen Världen i Skolan– Skolan i Världen, som består av representanterfrån: Centrum för studiet av mänskliga rättigheteroch Institutionen för Statsvetenskap, Göteborgsuniversitet, Göteborgs Stad Utbildning, GRUtbildning, Lärarförbundet, Center för SkolutvecklingGöteborg, Den Globala Skolan/Sida ochGlobal ForumLärandemiljö och pedagogiskanalys- LP-modellenI LP-modellen tar lärarna utgångspunkt i sinaegna utmaningar i skolvardagen och genom att användabestämda arbetsprinciper hittar de fram tilloch genomför förändringar i egen undervisning.Modellen kan användas på både lärandeproblematikoch beteendeproblem i skolan. Avsikten äratt skapa en lärandemiljö som ger goda förutsättningarför socialt och ämnesmässigt lärande hosalla elever. Efter att ha utprovats på 14 skolor ärnu 120 norska skolor igång med modellen ochforskningsresultat visar att genom att användamodellen så har man fått bättre ämnesmässigaresultat i norska, matematik, engelska, naturämnenoch miljöämnen, ökad social kompetens, reduktionav bråk och oro i undervisningen, färre konflikteroch en klar nedgång i mobbning. Föreläsningenkommer att presentera principerna för att användamodellen i skolan.Dr. Thomas Nordahl, forskare vid Högskolan iHedmark, Norge. Har tidigare arbetat som lärareoch de 10 senaste åren som skolforskare. Han harskrivit en rad böcker och artiklar om pedagogikoch specialpedagogik.Matematik och nyfikenhet- experiment och argumentationGäller det att 3 = 0? Hur tar man reda på om någotgäller i matematik? Hur gör eleven och hur görforskaren? Vilken roll har experimentet och vilkenroll har den matematiska argumentationen? Ivilken utsträckning kan matematik lämna utrymmeför upptäckarglädje? Hur ger vi den nyfikne lustatt botanisera i matematiken och självförtroendei, och glädje av, att argumentera matematiskt?Brukar du stöta på elever som behöver extrastimulans utöver det som kurslitteraturen och dengemensamma undervisningen erbjuder och vadgör du då? Chalmers och Göteborgs universitet harinitierat en grupp som arbetar med att sammanställamaterial som vänder sig till gymnasieeleveri denna kategori. Gruppen, som består av bådegymnasielärare och högskolelärare, börjar med attberätta om materialet de tagit fram och om hur dukan använda det. Sedan följer en diskussion där dufår vara med och påverka innehåll och utformningenav kommande material, så att det skall kommatill användning i många klassrum.Samuel Bengmark, universitetslektor vid Chalmersoch Göteborgs universitet, Eva Fulöp, lärare påHulebäckgymnasiet, Calle Flognman, lärare påFässbergsgymnasiet och NCM, Bernhard Behrens,universitetslektor vid Chalmers tekniska högskolaoch Göteborgs universitet.MatematikverkstadI en matematikverkstad får elever möta olikaaspekter av matematikämnet och de kan lära medhjälp av fler sinnen än vad som är möjligt omlektionerna enbart består av arbete med siffror ochsymboler i en lärobok. En väl fungerande matematikverkstadunderlättar också för lärare att planeraoch genomföra en omväxlande undervisning somleder till att fler elever får ett fördjupat och vidgatkunnande i matematik. Föreläsningen som utgårfrån boken ”Matematikverkstad”, tar upp praktiskafrågor kring organisation, lokal, inredning, materialoch aktiviteter. Arbete i en matematikverkstadbehöver struktur. Det ges därför förslag påsystem för att ordna allt material, exempel påplaneringsunderlag för lektioner samt hur eleverkan dokumentera och utvärdera sitt eget lärande,