Går det att undervisa i läsförståelse i särskolan ... - Umeå universitet

Gemensamma vägar, Umeå, 5-6 oktober 2011Monica Reichenberg, Göteborgs- och Umeå universitet

Torftigt liv!Kerstin Färm (2004), som forskat kring kultur ochfritid inom omsorgen i Sverige, fann i sinundersökning av gruppbostäder att de boende levdeett mycket torftigare liv än den övriga befolkningen.

Forts.De aktiviteter som vanligen erbjöds de boende varpassiva och lågstimulerande. Mycket av fritidenupptogs av att vänta på måltider, sjukgymnastik,transporter och på att få gå och lägga sig. Böckersaknades helt.

SkolinspektionenSkolinspektionen har riktat kritik mot undervisningen isärskolan (Rapport nr 2010:9).Läsundervisningen sätts på undantag. Istället prioriterasomsorg och gott klimat.

En skola för alla måste ge allaelever undervisning i läsförståelse!För elever med utvecklingsstörning, precis som föralla andra elever, är det viktigt att skolan ger dem engod läsförståelse så att de kan förstå de texter de möteroch bli delaktiga i samhället.

Vad finns det för svensk specialpedagogisk forskning omläsförståelse i särskolan?Det finns knappt någon svensk specialpedagogiskforskning kring läs- och skrivutveckling i särskolan!Redan 2002 uppmärksammade Skolverkets att endasthälften av eleverna i gymnasiesärskolan tyckte attskolan hade förberett dem för yrkeslivet. Vidaremenade de att studierna kunde ha varit merutmanande och kunskapsinriktade.

Omfattande internationellforskningHolländska, israeliska och amerikanska forskare harvisat att det visst är möjligt att undervisa elever medlindrig utvecklingsstörning i läsförståelse (Varnhagen,1986, van den Bos, 2007 och Alfassi et et al. 1998,2009)

Finländsk forskningDiana Berthén ( 2007) är kritisk.Elizabet Knip Häggqvist (2010) har undersökthuruvida olika sätt att läsa in talbokstext påverkar tvåolika lyssnargruppers förståelse av texten. En avgrupperna bestod av unga personer mellan 17-29 årmed lindrig utvecklingsstörning i svenskaÖsterbotten.

SyfteDet övergripande syftet var att jämföra och utvärdera tvåmodeller för strukturerade textsamtal med elever medutvecklingsstörning.

Reciprok undervisningI RU tränas fyra strategier :1. Förutspå/förutsäga/ställa hypoteser – med hjälp av t exrubrik och bilder ska eleverna öva på att förutspå vad detror att texten kommer att handla om, dvs görainferenser. Det innebär också att eleverna ska kunna draslutsatser från vad de redan vet i ljuset av ny informationsom dyker upp i texten.

Forts.2. Ställa egna frågor före, under och efter läsningen avtexten – eleverna ska öva att skilja det väsentliga i textenfrån det oväsentliga och ge läraren möjlighet attkontrollera elevernas förståelse.3. Reda ut oklarheter, exempelvis svåra ord, kompliceradsyntax, centrala idéer – eleverna ska öva att kritisktutvärdera vad de läst.4. Sammanfatta med egna ord.

Modell för inferensträningLena Franzéns modell (LF).En central idé i LF är att svaga läsare behöverundervisning i hur man analyserar en direkt ställd frågapå en läst text för att kunna ge ett korrekt svar. Strategingår ut på att leta efter svaret. Det kan tyckas lätt men såär ingalunda fallet då eleverna ska finna tre olika typer avsvar.

Forts.Vissa svar går att finna precis där i texten. Andra svarkräver information från mer än bara en mening eller ettavsnitt i texten.Några svar finns inte ens tydligt utskrivna i texten utaneleverna måste hitta svaret i sitt eget huvud med hjälp avledtrådar i texten.

UrvalI vårt utvecklingsprojekt deltog 40 elever, fördelade påfyra grundsärskolor/träningsskolor i VästraGötalandsregionen, i strukturerade textsamtal. Av dessavar 26 pojkar och 14 flickor.Samtliga deltagare var utredda och hade en konstateradutvecklingsstörning.

Forts.Hälften av eleverna hade textsamtal enligt LF, den andrahälften enligt RU. Eleverna var mellan 13 och 18 år.Elevernas sju lärare, sex kvinnor och en man, hadenågon form av specialpedagogisk kompetens.

MaterialAtt träna inferenser – teori och träningsprogram.

Hur gjorde vi?Två gånger per vecka under åtta veckor fick elevernaträna strukturerade textsamtal. De flesta samtalenvarade mellan 20 och 30 minuter.Texterna lästes stycke för stycke.Samtalen skedde i smågrupper med mellan två och fyrapersoner i varje grupp.Vi har 82 videofilmade samtal.

Jag ledde textsamtal i klassrummenI likhet med Palincsar och Brown (1984) ville vifungera som modeller för lärarna. Därför ledde jag defem första textsamtalen med eleverna medan lärarensatt bredvid och observerade.Sedan var det lärarnas tur att ta över. Jag satt bredvidoch observerade några. Lärarna fick sedan i uppgift attvideofilma tre samtal för att vi skulle kunna se att dearbetade i enlighet med respektive modell.

En första slutsats!En slutsats vi kan dra är att det verkar som om ettregelbundet övande med texter är det avgörande: Närelever får rikliga tillfällen att resonera om innehåll ochstrategier för förståelse, ger det resultat oavsett vilkenmodell man arbetar efter.

En andra slutsats!En annan slutsats blir att valet av modell borde avgörasav varje enskild lärare och styras av lärarens allmännaundervisningsstil och elevernas förutsättningar.

En tredje och fjärde slutsats!En tredje slutsats är att läsförmågan hos elever igrundsärskolan ofta inte är så god men ändå fullttillräcklig för att meningsfulla och givande textsamtalska kunna genomföras.En fjärde slutsats är att lärare i särskolan inte får vara sårädda att utmana eleverna i den närmasteutvecklingszonen.

Ny bok!