Inventering av fåglar på fågelskär i stora sjöar

Vanliga typer av fågelskär i Vänern3.En stor majoritet av sjöfågelkolonierna i Vänern finns på små och från sjön lättöverblickbara skär och holmar.3

4.Vid inventeringen av kolonihäckande sjöfåglar görs en praktisk indelning av Vänern i nioområden (se kartan). En liknande indelning görs i Vättern och Mälaren.4

5.Kartan visar några av de områden (delbassänger) som Mälaren indelas i vidinventeringen. Under eftermiddagens båttur i sydligaste delen av område 6,Björkfjärden, kommer vi bl.a. att besöka delområde 60300 med Mälarens kanske finastefågelskär Bergskär/Lövskär.5

6.Karta över bl.a. lokal 60301, Bergskär/Lövskär (lokal 1 inom delområde 3 i område 6),samt lokal 60302, Norrskär, som vi passerar under båtturen från Södertälje.6

7.Uppfattningen om de häckande storskarvarnas antal i Vänern varierade tidigare kraftigtoch var en av anledningarna till att inventering av hela sjön initierades av länsstyrelseroch vattenvårdsförbund i första hälften av 1990‐talet. Till att börja med betraktadesvarje ”skarvsäte” i sjön, t.ex. det som bilden visar, av många som en häckplats. Sedanhela sjön årligen inventeras har denna diskussion avstannat och en sansad, faktabaseraddiskussion om sjöns skarvar har varit möjlig att föra.7

Inventerade fågellokaler i Vänern 1994‐20098.Samtliga kända fågelskär, dvs. lokaler med kolonihäckande måsar, tärnor eller storskarv,samt dessutom lokaler med ensamt häckande havstrutpar inventeras. I Vänerninventeras drygt 700 lokaler (var och en bestående av ett eller en samlinghäckningsskär), i Mälaren drygt 260 lokaler, och i Vättern knappt 100 lokaler.Havstruten står högt i näringskedjan och är viktig för miljöövervakningen. Arten häckarsolitärt i så stor utsträckning att den inte kan följas genom inventering av enbartfågelskären.8

9.Praktiskt förfarande: Varje häckningsskär avspanas först på avstånd utan att fåglarnastörs. Fåglar som ligger på vattnet inom 200 meter från skäret, t.ex. änder och lommar,räknas.9

10.Småskraken har sällan börjat ruva när inventeringen genomförs utan finns påfågelskärens stränder eller i omgivande vattenområde och är lätt att observera. I Vänernhar fördelningen mellan hanar och honor under samtliga inventeringsår varit mycketjämn.Småskraken är en karaktärsfågel i Vänern och Vättern, medan den i Mälarenhuvudsakligen förekommer i sjöns östra delar.10

11.En avsevärd andel av Vänerns storlommar häckar i anslutning till mås‐ ellertärnkolonier. Många lommar ruvar (några har nykläckta ungar) vid den tid inventeringengenomförs. På förvånansvärt stort avstånd kan den ruvande lommen lämna boet ochdyka hundratals meter när man närmar sig häckningsskäret. Lommen är lätt att missaom man närmar sig skäret för snabbt.I medeltal har ca 60 lomrevir inräknats vid inventeringen i Vänern, ca 10 i Vättern, menendast 1‐2 i Mälaren.

12.Praktiskt förfarande (forts): Båten manövreras närmare häckningsskäret från lämpligastmöjliga håll för att fågelkolonin skall kunna överblickas på ett bra sätt när fåglarnaskräms upp. Mitt i bilden ses en ruvande dvärgmås, en nyinvandrad art på Vänernsfågelskär.12

13.Praktiskt förfarande (forts): När fåglarna visar stor oro avbryts framryckningen. Genomatt imitera en flaxande havsörn kan ett samlat uppflog av måsar och tärnor ofta erhållasoch antalet individer av olika arter kan räknas. Observera att skattningen gäller antalindivider. Förekomst av ruvande fåglar och/eller dunungar av olika arter noteras dock.Enstaka lokaler kan hysa en stor andel yngre ej utfärgade och könsmogna måsar, vilkadå räknas för sig och förs in som ej revirhävdande i inventeringsprotokollet.13

14.Vadare som häckar i skydd av mås‐ eller tärnkolonin, t.ex. strandskata, visar sig och kanräknas när måsar och tärnor tar till vingar.Strandskatan är en spridd häckfågel på fågelskär i samtliga tre stora sjöar.14

15.Praktiskt förfarande (forts): För att erhålla bästa möjliga antalsuppskattning bör vissastörre sjöfågelkolonier fotodokumenteras, och fåglarna räknas i efterhand från bilderna.En bra metod för att lätt kunna särskilja de bilder som tas av olika fågelkolonier är attmedelst en bild på fältprotokollet peka ut den aktuella lokalen innan sjöfåglarna pådensamma fotograferas.15

16.Praktiskt förfarande (forts): Med viss träning går det ofta att få de revirhävdandemåsarna och tärnorna samlade i ett gemensamt uppflog som ger bra fototillfälle. Tärnoroch skrattmås flyger upp i tät svärm och är ofta svårast att räkna i fält men lättast attfotodokumentera.16

17.Varför inventering utan landstigning och boräkning?1/ När inventeringen genomförs är speciellt tärnor i mycket olika häckningsfas (sannoliktmest accentuerat i Vänern). På vissa lokalerfinns en stor andel fåglar (med sen häckningsstart eller från redan övergivnaboplatser) som ännu inte påbörjat äggläggning. Pådessa lokaler skulle boräkning vid ett enda tillfälle ge en alldeles för låg skattning avantalet par som påbörjar häckning detaktuella året.2/ Vid kraftig störning (särskilt långvarig sådan) av en mås‐ eller tärnkoloni händer detmed viss regelbundenhet att trutar, och dåmest frekvent havstrut (bilden ovan), medelst en snabb attack rövar ägg ur t.ex.tärnreden medan övriga fåglar skrämts på vingar.3/ Änder (bl.a. gräsand och småskrake) har i upprepade fall konstaterats överge bo medägg när de på nära håll skrämts upp fråndetta av människor.Det kan inte uteslutas att landstigning mitt under häckningstid på samma fågelskär årefter år på sikt kan påverka lokalens eller t.o.m. skärgårdsområdets häckfågelfauna. Attvarje år landstiga på ett stort antal fågelskär i t.ex. Vänern anser vi inte vara acceptabeltur fågelskyddssynpunkt och därmed naturligtvis inte förenligt med inventeringens syfte.17

18.Även vigg har i Vänern i några fall konstaterats överge bo med ägg när den skrämts uppfrån detta.Viggen är en fåtalig och mycket lokalt förekommande häckfågel på fågelskär i Vänern, ärganska fåtalig även i Vättern, men är en karaktärsfågel i Mälaren.18

19.För storskarv gäller trots nämnda invändningar räkning av antalet ”aktiva” bon. Påskarvarnas häckningsöar kan det periodvis finnas ej häckande individer i stort antal(vissa dräktmässigt på avstånd ej skiljbara från de häckande fåglarna), vilket omöjliggörindividräkning som ett mått på antalet häckande par.I Vänern häckar storskarv nästan utan undantag på fågelskär, och då främst på lokalermed kolonihäckande trutar. Boräkning av små skarvkolonier med enbart trädhäckare äroftast okomplicerad och kan utföras utan landstigning vid ordinarie inventering i juni.19

20.På lokaler med markhäckande storskarvar är boräkning från sjön däremot ofta omöjligatt genomföra, utan landstigning måste ske. I Vänern gjordes landstigningen till att börjamed som en del av den ordinarie inventeringen i juni. Studier av ett antalhäckningslokaler har dock visat att landstigning och boräkning kan utföras med gottresultat även i slutskedet av häckningssäsongen, vilket ger en mycket mindre störning. Iallt fler av Vänerns skarvkolonier utförs landstigning med boräkning därför istället ibörjan av augusti.I Mälaren, där de flesta skarvkolonier finns på tätt lövträdsbevuxna öar, skerboräkningen under perioden 20 april‐5 maj, dvs. innan lövsprickning och innan de flestaövriga fågelarter påbörjat häckning.20

21.Varför olika inventeringsperiod i olika sjöar?Hela sjön inventeras under en kort tidsperiod. Perioden som valts är i Mälaren 20‐31maj, i Vättern 6‐15 juni, samt i Vänern 8‐18 juni. Att olika tidsperioder valts beror på attsjöfåglarnas häckningsstart skiljer sig mellan olika sjöar. I Vänern bedöms t.ex. tärnor hai genomsnitt ett par veckors senare häckningsstart än i Mälaren.Varför så kort inventeringsperiod?Varje år upplöses fågelkolonier under häckningstiden t.ex. på grund av överspolning avhäckningsskäret eller minkpredation. Måsar och tärnor som tidigt avbrutit häckningenuppsöker ofta snabbt andra kolonier och åtminstone tärnor gör ofta (regelmässigt?) ettnytt häckningsförsök. En tidsmässigt utdragen inventering av sjön kan därför ge storafelskattningar.Bilden visar ett av de häckningskär i Vänern som övergavs av sjöfåglarna mitt underhäckningstid år 2009. Vid inventeringen inräknades 100 revirhävdande fisktärnor och 90skrattmåsar på lokalen. Många tärnor ruvade, skrattmåsar ruvade eller hade smådunungar. En vecka senare medförde hård vind och kraftiga vågrörelser att skäretöverspolades och snabbt övergavs av sjöfåglarna.21

22.Fiskmås är den mest utbredda och i särklass individrikaste måsen i Vänern. Vidinventeringen har 10 000‐14 000 revirhävande individer noterats, och de störstakolonierna har innehållit mer än 500 fåglar. I Vättern och Mälaren har den antalsmässigafördelningen mellan de tre vanligaste måsarterna fiskmås, skrattmås och gråtrut varitmycket jämnare än i Vänern.22

23.Gråtrut hör också till de måsarter som årligen inräknas i tusental på fågelskär i Vänern.23

24.Detsamma som sagts om gråtrut gäller även för skrattmås. De senaste åren har detfunnits fler häckande skrattmåsar än gråtrutar i Vänern.

25.Fisktärna hör också till de vanliga sjöfåglarna i samtliga vänerskärgårdar. I Vänern harantalet häckande fisktärnor nästan fördubblats sedan mitten av 1990‐talet.

Vänerns talrikaste måsar ochtärnorBeståndsutveckling åren 1994‐200926.Av diagrammet framgår att Vänerns talrikaste kolonibildande måsar och tärnor, medundantag för gråtrut, uppvisar en positiv populationsutveckling underinventeringsperioden. Gråtrut är den art som drabbades hårdast av den onormalt storadödlighet, ”fågeldöd”, som förekom bland framför allt sjöfåglar i bl.a. Vänern ochMälaren under början av 2000‐talet.Databehandling: Uppgifterna från inventeringen i Vänern samlas i en för ändamåletspeciellt framtagen Access‐databas. Vättern och Mälaren har varsin likadan databas. Vidbehov kan data lätt exporteras från de tre databaserna och slås ihop till ett dataset förgemensamma analyser. Som datavärd för respektive sjö fungerar berörtvattenvårdsförbund eller berörda länsstyrelser.26

Fågelskär i Vänern medrevirhävdande individer av;Fiskmås (år 2003) Havstrut (år 2003)Fågelskär i Vänern med revirhävdandeFågelskär i Vänern med revirhävdandehavstrutar år 200327.Utbredningskartor för två måsarter med stor utbredning i Vänern, men med mycketolika tendens till att bilda kolonier.27

28.Varför inventering av hela sjön?Genom att inventeringen täcker hela Vänern kan även fågelarter som förekommer medmycket olika täthet i skilda delar av sjön och som dessutom ofta flyttar mellan olikaskärgårdar följas. Silvertärna är ett bra exempel på en sådan art. Silertärnanförekommer framför allt i Vänerns ytterskärgårdar, uppträder mycket fåtaligt ochsporadiskt i Vättern, men saknas i Mälaren.28

29.Varför inventering av hela sjön (forts)?Silltrut är ett exempel på en sjöfågel som endast häckar i vissa vänerskärgårdar. Artenförekommer också i östra Mälaren men saknas i Vättern. Vänerns silltrutar tillhör rasenLarus fuscus intermedius som också förekommer längs västkusten, medan Mälarensfåglar tillhör ”östersjörasen” L. f. fuscus som annars förekommer i Östersjön.29

Vänerns fåtaligare måsar ochtärnorBeståndsutveckling åren 1994‐200930I Vänern har silltrut och silvertärna har ökat i antal. Siffrorna för havstrut (liksom antaletfynd av sjuka och döda havstrutar) indikerar att denna art liksom gråtrut drabbatsförhållandevis hårt av ”fågeldöden”.30

Storskarv i VänernAntal påbörjade häckningar åren 1989‐200931.Varför inventering varje år?För den mycket omdiskuterade arten storskarv är nyttan av att alltid ha aktuellapopulationsuppgifter uppenbar. Av diagrammet framgår att den tidigare kontinuerligaökningen av antalet häckande storskarvar i Vänern har avstannat. (Antalet kolonier harsamtidigt minskat från som mest 20 till 16.)31

Silvertärna i Vänern32.Varför inventering varje år (forts)?Inventeringen är en del av miljöövervakningen i våra stora sjöar. Målsättningen är attsnabbt uppdaga eventuella förändringar i fågelpopulationer, utvärdera bakomliggandeorsaker, och om så anses befogat sätta in motåtgärder.Silvertärnans förekomst i Vänern sedan inventeringsstarten 1994 får exemplifierabehovet av en lång inventeringsserie för att eventuella trender skall vara möjliga attverifiera. De årliga inventeringarna visar på kraftigt ökad förekomst i sjön (statistisktsäkerställd). Låt säga att sjön istället inventerades enbart första och femte året i varjedecennium. Antalet år innan en eventuell trend vore möjlig att utläsa skulle ökaväsentligt. Samma resonemang kan föras angående ett flertal av fågelskärens häckfåglar(skrattmås är ett annat bra exempel).32

Häckfåglar på fågelskär i stora sjöar upptagna på svenskarödlistan och/eller i EU:s fågeldirektiv, bilaga 133.Varför inventering av hela sjön (forts)?Ett viktigt syfte med inventeringen är att följa förekomsten på fågelskär av fågelarterupptagna på svenska rödlistan och/eller i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1. I Vänern harkonstaterats att flertalet av ovanstående arter, bl.a. fisktärna och silvertärna, mer ellermindre regelbundet byter häckningsskär och även häckningsskärgård. Inventering avutslumpade, eller på annat sätt utvalda delar av sjön riskerar att ge mer eller mindremissvisande information om sjöns totalbestånd av dessa arter.33

Roskarl och skräntärna i Vänern34.Varför inventering av hela sjön (forts)?Roskarl är en ”rödlistad” art som inte alls kan följas om endast delar av sjön inventeras.Arten häckar i Vänern enbart i mås‐ och tärnkolonier och byter ofta häckningslokal.Inventeringen visar att roskarl står på randen till att helt försvinna som häckfågel iVänern. Inte heller den lilla förekomsten av den rödlistade arten skräntärna kan följasutan att hela sjön inventeras.34

Storskarv och fisktärnaBeståndsutveckling i tre stora sjöar35.När de kolonihäckande sjöfåglarna nu inventeras med samma metod i såväl Vänern,Vättern och Mälaren, ökar möjligheten till utvärderingar som kan sättas in i ett vidareperspektiv.För storskarv indikerar inventeringssiffrorna för de tre stora sjöarna samstämmigt attartens expansionsfas i sjöarna nu är slut.Vänern, Vättern och Mälaren beräknas tillsammans hysa minst en fjärdedel av Sverigesbestånd av fisktärna och 3‐4 % av populationen inom EU. Sverige har genomfågeldirektivet ett åtagande att vidta särskilda åtgärder för att bevara fisktärnanslivsmiljö och säkerställa artens överlevnad. Bl.a. ur ovannämnda perspektiv ärpopulationsutvecklingen för fisktärna i de tre stora sjöarna viktig att följa. En intressantfrågeställning har redan framkommit. Var finns den bakomliggande orsaken till dedivergerande trender som uppmätts i Vänern jämfört med Vättern och framför alltMälaren?35

36.Praktisk användning (förutom till övervakning av fågelpopulationer) avinventeringsresultaten från Vänern:Ger data för den översyn av fågelskyddsområden som pågår i olika vänerskärgårdar. Enmajoritet av de fågelskär som sedan tidigare varit belagda med tillträdesförbud underfåglarnas häckningstid är lokaler med trutkolonier. Viktiga häckningsplatser för fiskmås,skrattmås och tärnor har varit klart underrepresenterade.Ger data för naturvårdsplanering såsom bildande av naturreservat. Exempel påpågående eller nyss avslutade reservatsbildningar i Vänern är Brommö skärgård, Kalvöskärgård, Kållands skärgård, Onsö samt Östra och Västra Fågelön.Ger data för successiv uppföljning av bevarandemål för Natura 2000‐områden, förområden av riksintresse för naturvård, för fågelskyddsområden samt inte minst förnationalparken Djurö och de stora naturreservaten Värmlandsskärgården, Lurö skärgårdoch Millesviks skärgård.Ger data för annan statlig och kommunal planering samt förmiljökonsekvensutredningar. Exempel på förekommande ärenden är muddring vidhamnar, fördjupning (bl.a. sprängning) av farleder, anläggande av bryggor, utläggning avintagsledningar för råvatten samt lokalisering av vindkraftverk.36

37.Praktisk användning av inventeringsresultaten från Vänern (forts): Det var genominventeringen av fågelskär som det först uppmärksammades hur storskalig denigenväxning av Vänerns stränder och skär som pågår egentligen är. En öppen sandstrandsom här på bilden blir en allt ovanligare syn vid Vänern!

38.Istället ser allt fler före detta sandstränder ut som på denna bild. Igenväxningen haraccelererat kraftigt under 2000‐talet.38

39.Genom inventeringen vet vi att allt fler tidigare viktiga fågelskär förbuskas och övergesav de kolonihäckande sjöfåglarna. I några skärgårdar har akut brist på lämpligahäckningsskär uppstått, med kraftig minskning av antalet häckande tärnor, skrattmåsoch fiskmås som följd. Gråtrut är mer tolerant mot biotopförändringen.Det igenväxande fågelskäret på bilden var ett av de första som slyröjdes för att ommöjligt gynna de kolonihäckande sjöfåglarna.39

40.Resultatet blev över all förväntan! Samma lokal som på föregående bild, härfotograferad vid inventeringen två år efter röjningsinsatsen. Mer än 600 revirhävdandeskrattmåsar och tärnor finns på plats.40

Tärnors uppträdande på slyröjdhäckningslokal ‐ exempel41.Nu vet vi att resultatet av de första slyröjningarna inte var en slump. Diagrammet visarhur tärnor i många fall ”svarar” på genomförda röjningsinsatser. Observera att den storamellanårsvariationen i kolonistorlek är ett normalt skeende även på en optimalhäckningslokal. Av måsar är det allra mest skrattmås, men även fiskmås, som gynnas avvegetationsröjningen.41

42.Lite kuriosa. Dvärgmås har sedan den etablerade sig som häckfågel i Vänern år 2003enbart funnits på slyröjda fågelskär.42

43.Ett allt större antal fågelskär i Vänern sköts nu av länsstyrelse, kommuner, ideellaorganisationer och privatpersoner. Med hjälp av databasen lokaliseras vid förfråganlämpliga skötselobjekt i olika delar av sjön. Ovannämnda rapport framställdes inför detre berörda kommunernas gemensamma ansökan om att få sin vänerskärgård (inklusiveKinnekulle) utnämnd till ett Biosfärsområde.43

FisktärnaAntalet häckningslokaler i Vänern som en funktion av antaletrevirhävdande individer under perioden 1994‐2009.44.Den allt mer omfattande skötseln av fågelskär börjar nu att i större skala påverka vissasjöfåglars förekomst i olika delar av Vänern. Diagrammet visar att ökad förekomst avfisktärna i Vänern tidigare resulterat i ett ökat antal tärnkolonier. Den genomsnittligafisktärnekolonin har däremot inte ökat påtagligt i storlek när antalet individer i sjönökat. (Under inventeringsperioden har en fisktärnekoloni i medeltal innehållit 22revirhävdande individer.)De två senaste åren, 2008 och 2009, ”sticker ut” genom förhållandevis fåhäckningslokaler och samtidigt förhållandevis stor genomsnittlig kolonistorlek (jämförmed 2007). Förklaringen är uppenbar: 2009 häckade nästan 30 % av Vänerns fisktärnorpå slyröjda skär, och dessa kolonier innehöll i medeltal 53 individer.Vänerns fisktärnor ”styrs” således alltmer till slyröjda häckningsskär som tillkommer därintresserade ”lokalvårdare” finns tillgängliga. Tänornas redan tidigare betydandeomflyttningar mellan olika vänerskärgårdar har därmed accentuerats ytterligare. Attinventera delar av sjön blir successivt än mer oanvändbart som metod för att urskiljaeventuella trender hos fisktärna, silvertärna, skrattmås m.fl. i Vänern.44

45.Fisktärna är som tidigare nämnts en prioriterad fågelart enligt fågeldirektivet ochinventeringen i de stora sjöarna ett instrument för att bevaka ett viktigthäckningsområde för arten.45

46.Men de tre stora sjöarna Vänern, Vättern och Mälaren är viktiga inte bara för fisktärnanoch en rad andra sjöfåglar utan i hög grad för oss människor. Vänern är en mycket viktigdricksvattentäkt, ett sjuttiotal yrkesfiskare förser oss varje år med mer än 700 ton fiskfrån sjön, och för ett stort antal människor är sjön det självklara utflyktsmålet förrekreation och friluftsaktiviteter. Fåglarnas roll som miljöövervakare av vårgemensamma resurs, de stora sjöarna, kan uttryckas på följande sätt. ”Fåglar har vingaroch kan snabbt reagera på en miljöförändring som i förlängningen även kan drabba ossmänniskor”. Att ha ett samlat övervakningsprogram för fåglar i Vänern, Vättern ochMälaren, ett program som är anpassat till de speciella förhållanden som råder i de trestora sjöarna, anser vi vara en av hörnstenarna i arbetet för att uppnå de nationella ochregionala miljökvalitetsmålen.46