avfallsförbränning till år 2020 - Avfall Sverige

Kapacitetsutredning 2013 –Avfallsförbränning till år 2020RAPPORT E2013:04ISSN 1103-4092

förordI fokus för projektet ligger en balansering mellan tillgänglig behandlingskapacitet för avfallsförbränningoch framtida, tillgängliga avfallsmängder till förbränning. Hänsyn behöver tas till väntad avfallstillväxtsamt mängderna avfall till annan återvinning och behandling såsom biologisk återvinning ochmaterialåtervinning. Rapporten ingår i en årlig uppdatering av tillgång och efterfrågan på svenskavfallsförbränningskapacitet.Projektet har genomförts av Jenny Sahlin, Profu.Malmö maj 2013Christian BaarlidOrdf. Avfall Sveriges utvecklingssatsningEnergiåtervinningWeine WiqvistVD Avfall Sverige

SummaryThe survey is a comparison between the future capacity of waste-fuelled combined heat-and-powerplants(CHP) and heat only boilers until 2020, and the available national amounts of combustible waste.The available amounts are calculated after source separation for material recycling and biological treatment(mainly anaerobic digestion), and takes into account current, national targets for its increase. Thefollowing targets are considered:• By the year 2018, at least 50% of food waste from households, shops and restaurants are sorted outand treated biologically so that nutrients are utilized. At least 40% is treated so that the energy isutilized (by anaerobic digestion).• For construction and demolition waste by 2020, preparing for reuse, recycling and other recyclingof non-hazardous construction and demolition waste to be at least 70%.• The recycling of paper, metal, plastic and glass from households must be at least 50% by 2020, accordingto the EU Framework Directive (2008/98/EC). The goal is achieved already for all typesexcept plastic. We estimate therefore consequences also if the target of 50% material recycling ofplastic packaging is achieved.Of great importance for the results is the development of the economy in the coming years and its impacton the generated waste quantities.Waste to energyFigure A describes today’s existing and planned capacity for waste to energy (household, commercialand industrial waste) and paper / wood / plastic (PTP) in heat and power plants. The existing capacity(gray parts of the bar) for waste to energy in Sweden amounts to about 5.4 million tonnes in 2012.From 2016 onwards, the incineration capacity in Sweden amount to between 6.2 and 6.9 million tonnes(grey+blue bar). The lower level is reached if only the plans that are currently under construction arecarried out, while the higher level is reached if all the plans are realized. Appendix 1 shows a detailed listof all the heat and power plants for waste incineration and their capacities.The figure compares the capacity with the forecast for available waste quantities until 2020. The comparisonshows a national surplus treatment capacity in the coming years. The surplus is between 0.9 -1.6 million tons in 2020 in the base case, depending on whether the plans for new capacity is realized ornot. If one adds the uncertainty of the development of the waste growth (red dotted lines), the surpluscan be between 0.5 to 2.0 million tonnes.The forecast for the amount of waste based on historical waste increase (the household waste) and onforecasts of GDP growth (for industrial waste). In the baseline case, no consideration is given to increasingproportions recycling and biological treatment, they reported in figure B.

Goal attainment 50% biological treatment and recyclingFigure C shows the consequences for the waste amounts available to the waste to energy in fulfillmentof the objectives set out earlier. The objectives give less waste is available for combustion. In the baselinecase, the excess varies between 0.9 to 1.6 million tonnes in 2020, depending on how much of theplanned capacity being built. In the case of goal achievement for both the collection of food waste 50%,and material recycling, the surplus may be up to 2.0 million tonnes.Figure A comparison between the forecast waste volumes and capacity for incineration in Sweden(household and industrial waste, paper / wood / plastic (PTP)). The capacity includes existing capacityand under construction (gray bars), and additional, planned, capacity (blue bars).Figure B Implications for residual waste quantities of waste for incineration in comparison withthe capacity of waste at the effectiveness of the recycling of construction and demolition waste andplasticspackaging and sorting to 50% biological treatment in 2020.

Waste fuel importsImports of waste fuel have increased in recent years, and are expected to increase even more when newcapacity becomes operational. The waste comes mainly from Norway, but imports from England (UK),Ireland and Italy are expected to increase.Central to the ability of import is whether there is sufficient willingness to pay to cover the additional costof transport and transshipment. The willingness to pay is given by the cost of the alternative treatmentin each country, including the cost of any financial instruments.Main Conclusions• Nationally, there is a surplus of incineration capacity throughout the period to 2020. The surplus ofincineration capacity is between 0.9 - 1.6 million tonnes nationally, depending on how much of theplanned, new capacity is realized.• The national objectives of increased sorting of food waste for anaerobic digestion mainly wouldinclude about 650 000 tonnes of waste, which is guided away from incineration in 2020.• An achievement of the target of 70% reuse and recycling of construction and demolition wasteproduces 75 000 tonnes less waste for incineration, if it is realized by 2020.• The achievement of both goals, the excess amount to 2.0 million tonnes.• An increase in the reuse and recycling of plastic waste from households to 50% (EU FrameworkDirective (2008/98/EC) gives about 50 000 tonnes more for recycling, and consequently less wastefor energy recovery in 2020.• Interest in the import of waste for incineration increases. A central issue is whether the cost andwillingness to pay for waste treatment in the country of origin is high enough to cover the extra costof transport and transshipment or not. The cost is given by the cost of treatment and any taxes orother economic instruments.• The factors most likely to affect the situation of waste treatment in the future are:• waste volumes, linked to economic growth,• if the proposed facility is realized or not,• increase in the diversion of food waste and targets for reduced generated quantities,• development of the imports of waste fuels.

SammanfattningKapacitetsutredningen 2013 beskriver den nuvarande och planerade kapaciteten i kraftvärmeverk ochvärmeverk för avfallsförbränning till år 2020 och jämför med de avfallsmängderna som återstår efterkällsortering till biologisk behandling och materialåtervinning. Avfallet kommer både från hushåll ochfrån verksamheter i Sverige. Underlaget för den framtida behandlingskapaciteten i dessa anläggningarhar sammanställts genom intervjuer med representanter för anläggningarna.I utredningen tas hänsyn till aktuella, nationella mål för svensk avfallshantering med avseende påutsortering av matavfall och ökad materialåtervinning. För avfallsförbränning beräknas de resulterandekonsekvenserna av målen, som alla styr mot mindre mängder avfall tillgängligt till förbränning.Målen kan också leda till en skärpning av befintliga styrmedel, eller nya sådana. Arbete pågår inomNaturvårdsverket med att undersöka behovet. Följande mål beaktas:• Senast år 2018 skall minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restaurangersorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara. Minst 40 % behandlas så att energitas tillvara.• För byggnads- och rivningsavfall skall senast år 2020 förberedandet för återanvändning,materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall varaminst 70 %.• Materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll skall vara minst 50 % år2020, enligt EUs ramdirektiv (2008/98/EG). Målet uppnås redan idag för alla avfallsslag utomplastförpackningar t . Vi beräknar därför konsekvenser om även målet på 50 % materialåtervinningav plastförpackningar uppnås.Av stor vikt för resultaten är också konjunkturen de närmaste åren och dess påverkan på genereradeavfallsmängder.AvfallsförbränningFigur A beskriver dagens befintliga och planerade kapacitet för avfallsförbränning (hushålls- ochverksamhetsavfall) och papper/trä/plast (PTP) i värme- och kraftvärmeverk. Den befintliga kapaciteten(grå stapel) för förbränning av avfall i Sverige uppgår till omkring 5,4 miljoner ton år 2012.Från år 2016 och framåt kan förbränningskapaciteten i Sverige uppgå till mellan 6,2 och 6,9 miljonerton. Den lägre nivån nås om enbart de planer som idag är under byggnation genomförs, medan den högrenivån nås om samtliga planer genomförs. En detaljerad lista över samtliga värme- och kraftvärmeverkför avfallsförbränning och deras kapacitet redovisas i bilaga 1.I nästföljande figur B jämförs kapaciteten för förbränning med prognosen för avfallsmängder till år2020. Jämförelsen visar ett nationellt överskott på behandlingskapacitet under de närmaste åren.Överskottet ligger mellan 0,9- 1,6 miljoner ton år 2020 i grundfallet, beroende på om planer på nykapacitet realiseras eller ej. Om man lägger till osäkerheten för utvecklingen för avfallsmängderna såkan överskottet uppgå till 0,5-2,0 miljoner ton.1 Målet i ramdirektivet omfattar inte enbart förpackningar. Vi beräknar ändå måluppfyllelse för förpackningar, eftersom dessa omfattas av detsvenska producentansvaret

I figuren representerar den röda linjen grundfallets prognos för avfallsmängderna år 2011-2020. Derödstreckade linjerna visar en osäkerhet för avfallsmängderna. Prognosen för avfallsmängdernabaseras på historisk avfallsökning (gäller hushållsavfall) och på prognoser för tillväxt av BNP (gällerverksamhetsavfall). I grundfallet är ingen hänsyn är tagen till ökande andelar materialåtervinning ochbiologisk behandling, utan de redovisas i figur C.Måluppfyllelse 50 % biologisk behandling och materialåtervinningI figur C redovisas konsekvensen för mängderna tillgängligt avfall till förbränning vid måluppfyllelse avmålen som angavs tidigare.Målen samverkar till att mindre mängder avfall finns tillgängligt för förbränning. I grundfallet varieraröverskottet mellan 0,9-1,6 miljoner ton år 2020, beroende på hur stor andel av planerad kapacitet sombyggs. I fallet med måluppfyllelse för både insamling av matavfall 50 %, och materialåtervinning kanöverskottet bli upp till 2,0 miljoner ton.Figur A Befintlig och planerad teknisk förbränningskapacitet [tusen ton] för hushålls- ochverksamhetsavfall samt papper/trä/plast (PTP). Färgmarkering syftar till om planerna är underbyggnation alternativt att upphandlingen är klar (svart), har miljötillstånd (grön) respektive saknar(blå) miljötillstånd.

Figur B Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder och kapacitet för förbränning i Sverige(hushålls- och verksamhetsavfall samt papper/trä/plast (PTP)). Kapaciteten omfattar befintligkapacitet och den som är under byggnation (grå staplar), samt tillkommande, planerad, kapacitet(blå staplar).Figur C Konsekvenser för återstående avfallsmängder avfall till förbränning i jämförelse med kapacitetför avfallsförbränning vid måluppfyllelse för materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall samtplastförpackningar samt utsortering till 50 % biologisk behandling till år 2020.

Import i framtidenImport av avfallsbränsle har ökat under de senaste åren, och väntas öka ännu mer när ny kapacitet tasi drift. Avfallet kommer främst från Norge, men import av avfall från England (Storbritannien), Irlandoch Italien har undersökts av representanter för anläggningarna samt av tradingföretag. Importen fråndessa och fler länder väntas öka.Centralt för möjligheten för import är om det finns en tillräcklig betalningsvilja i avsändarlandet för atttäcka merkostnaden för transport och omlastningar. Betalningsviljan ges av bland annat kostnaden förden alternativa behandlingen i respektive land, inklusive kostnad för eventuella ekonomiska styrmedel.Därutöver skall det även finnas kapacitet att behandla avfallet i ursprungsländerna på ett lagligt sätt.Huvudslutsatser• Nationellt råder ett stort överskott på förbränningskapacitet under hela perioden fram till år 2020.• Överskottet på förbränningskapacitet ligger mellan 0,9- 1,6 miljoner ton nationellt, beroende på hurstor andel av planer på ny kapacitet som realiseras.• De nationella målen om ökad utsortering av matavfall för främst rötning skulle omfatta omkring650 000 ton avfall, som styrs bort från förbränning år 2020.• En uppfyllelse av målet om 70 % återanvändning och materialåtervinning av byggnads- ochrivningsavfall ger 75 000 ton mindre avfall till förbränning om det realiseras till år 2020. Det räknasfrån dagens nivå på drygt 50 %.• Vid uppfyllelse av båda målen kan överskottet uppgå till 2,0 miljoner ton.• En ökning av återanvändning och materialåtervinning av plastavfall från hushåll till 50 % (EUsramdirektiv (2008/98/EG) ger omkring 50 000 ton mindre avfall till förbränning år 2020.• Intresset för import av avfall till förbränning ökar. Centralt är om kostnaderna och betalningsviljanför behandling i avsändarlandet är tillräckligt höga för att täcka merkostnaden för transportoch omlastningar. Kostnaderna ges av behandlingskostnad och eventuella skatter eller andraekonomiska styrmedel.• De faktorer som mest väntas påverka situationen för avfallsförbränning framöver är:• avfallsmängder, som kopplas till den ekonomiska tillväxten• om planerade anläggningar realiseras eller ej• ökningen av utsortering av matavfall, och eventuellt minskade uppkomna mängder,• utvecklingen för möjligheter att importera avfallsbränsle

Innehåll1 Inledning 12 Avfallsförbränning 22.1 Kapacitet – nuläge och prognos 22.2 Jämförelse mellan avfallsmängder och förbränningskapacitet 33 Biologisk behandling 44 Måluppfyllelse för återanvändning, materialåtervinning och biologisk behandling 64.1 Måluppfyllelse återanvändning och materialåtervinning 64.2 Måluppfyllelse 50 % och 70 % biologisk behandling av matavfall 85 Beräkning av avfallsmängder 115.1 Hushållsavfall, nuläge 115.2 Hushållsavfall, prognos 115.3 Verksamhetsavfall, nuläge 125.4 Verksamhetsavfall, prognos 136 Import till förbränning 147 Slutsatser 168 Referenser 17Bilaga 1 Kapacitet för förbränning av avfall och ptp 18

1 InledningPå uppdrag av Avfall Sverige har Profu gjort Kapacitetsutredningen 2013. Det är en utredning somjämför befintlig och planerad kapacitet i avfallskraftvärme och avfallsvärmeverk fram till år 2020 meden bedömning av tillgängliga mängder avfall till förbränning. Med tillgängliga avfallsmängder avses desom återstår efter källsortering till biologisk behandling och materialåtervinning.I utredningen tas hänsyn till mål för avfallshanteringen med avseende på utsortering av matavfall ochökad materialåtervinning. Följande mål beaktas:• Minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt såatt växtnäring och energi tas tillvara.• Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall skall varaminst 70 % år 2020.• tÅteranvändning och materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll ska varaminst 50 % år 2020 (EUs ramdirektiv 2008/98/EG).För bygg- och rivningsavfall är målet att öka återanvändning och materialåtervinning från dagensungefär 50 %, enligt förslaget till den nya nationella avfallsplanen (Naturvårdsverket, 2012).Det finns pågående diskussioner om ytterligare styrmedel, som kan påverka tillgången på avfall tillförbränning under perioden för prognosen. Naturvårdsverket undersöker införandet av ytterligareetappmål till år 2020 om att förebygga textil- och matavfall. I uppdraget från regeringen ingår ocksåatt undersöka möjligheten att höja målen för materialåtervinning av hushållens förpackningsavfall till70%. Främst är det plastförpackningar som ligger långt ifrån en sådan måluppfyllelse. Även inom EUdiskuteras en strategi för bättre hantering av plastavfall 2 .Indata till i rapporten baseras i stor utsträckning på Profus bearbetning av underlagsmaterial tillAvfall Sveriges (2012) skrift Svensk avfallshantering 2012 och Naturvårdsverkets Avfall i Sverige 2010(Naturvårdsverket, 2012). Därtill kommer data från Profus intervjuer med aktörer på den svenskaavfallsmarknaden, företrädare för befintliga och planerade behandlingsanläggningar och genombevakning av tidskrifter samt internetsidor. Underlag2 EUs Green Paper ’On a European Strategy on Plastic Waste in the Environment’1

2 Avfallsförbränning2.1 Kapacitet – nuläge och prognosFigur 1 beskriver dagens befintliga och planerade förbränningskapacitet för avfall (hushålls- ochverksamhetsavfall) och papper/trä/plast (PTP). Den befintliga kapaciteten (grå stapel) för förbränningav avfall i Sverige uppgår till omkring 5,4 miljoner ton år 2012.Från år 2016 och framåt kan förbränningskapaciteten i Sverige uppgå till mellan 6,2 och 6,9 miljonerton. Den lägre nivån nås om enbart de planer som idag är under byggnation genomförs, medan denhögre nivån nås om samtliga planer genomförs. En detaljerad lista över samtliga, inkluderade värmeochkraftvärmeverk för avfallsförbränning och deras kapacitet redovisas i bilaga 1.Nya avfallskraftvärmeverk är idag under byggnation i Brista (Sigtuna kommun, genom Fortum ochSollentuna Energi) och i Västerås genom Mälarenergi. Därutöver finns ett antal planer, som kommitolika långt.I den totala kapaciteten ingår att Sundsvall Energi avser att minska sin kapacitet, och stänga sin äldstapanna efter nuvarande eldningssäsong. Pannan tar idag omkring 40 000 ton. På det sättet räknar vinettokapacitet i de fall som nybyggnation ersätter eller minskar driften i äldre pannor.Figur 1 Befintlig och planerad teknisk förbränningskapacitet [ tusen ton] för hushålls- ochverksamhetsavfall samt papper/trä/plast (PTP). Färgmarkering syftar till om kapaciteten är befintlig(ljusgrå), eller om planerna är under byggnation alternativt att upphandlingen är klar (mörkgrå),har miljötillstånd (grön) respektive ännu saknar miljötillstånd (blå).Det bör noteras att det är möjligt att ytterligare nya planer tillkommer och att vissa av de befintligaplanerna ändras eller läggs ner. Särskilt osäkra är de planer som idag saknar miljötillstånd, även om ettmiljötillstånd i sig inte är en garanti för att planer förverkligas.2

Vi har tidigare konstaterat att färdigställandet av planerade anläggningar ofta har tagit längre tid änberäknat. Således är det möjligt att den planerade utbyggnadskapaciteten förskjuts med ett par år.Kapacitet och mängder returträflis (RT-flis) ingår inte i sammanställningen. Visserligen klassificerasRT-flis som avfall, men marknaden för RT-flisbränsle verkar till stor del skiljt från de övrigaavfallsbränslemarknaderna.2.2 Jämförelse mellan avfallsmängder och förbränningskapacitetI figur 2 jämförs kapacitet för förbränning med prognosen för avfallsmängder till år 2020 för helaSverige. Underlaget för beräkning av avfallsmängderna beskrivs i kapitel 5.Jämförelsen visar ett stort nationellt överskott på behandlingskapacitet under de närmaste åren.Överskottet år 2020 ligger mellan 0,5- 2,0 miljoner ton, beroende på om planer på ny kapacitetrealiseras, samt på utvecklingen för avfallsmängderna.Figur 2 Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder och kapacitet för förbränning i Sverige.Kapaciteten omfattar befintlig kapacitet och den som är under byggnation (grå staplar), samttillkommande, planerad, kapacitet (blå staplar).I figuren representerar den röda linjen prognosen för avfallsmängderna år 2012-2020 i grundfallet.De rödstreckade linjerna visar en osäkerhet för avfallsmängderna. Vi har antagit en osäkerhet på+/-1 % jämfört med grundfallets utveckling. I grundfallet har vi antagit konstanta andelar avfall tillmaterialåtervinning och biologisk behandling, men att mängderna utvecklas med de totala mängderna.I kapitel 4 beräknas en jämförelse när ett antal mål för avfallshanteringen uppnås.3

3 Biologisk behandlingDet finns en tydlig politisk styrning mot en ökad utsortering av matavfall för att behandla det biologisktistället för termiskt genom förbränning. Tidigare fanns målet om 35 % utsortering av allt matavfall till2010. Det uppfylldes inte, men mängderna utsorterat matavfall ökade kraftigt, och idag behandlas 275kton matavfall vid centrala anläggningar (Avfall Sverige, 2012).I april 2012 beslutade regeringen om ett etappmål om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan. Enligtmålet ska 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlasbiologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 % behandlas så att även energi tas tillvara senast2018.Totala mängder matavfallDet finns idag ingen heltäckande statistik över hur mycket matavfall som uppstår från hushåll,restauranger, storkök och livsmedelsbutiker eftersom majoriteten av matavfallet idag hanterastillsammans med restavfallet och går till förbränning. De uppskattningar av mängderna som gjorts,baseras på nyckeltal för uppkomna mängder, och varierar mellan omkring 800 kton och 1 200 ktonmatavfall per år (Linné et al 2008; Jensen et al 2011).Behandling av matavfallMajoriteten av det uppkomna matavfallet sorteras inte ut, utan hamnar i restavfallet som går tillförbränning. Det är alltså den delen som man genom målet ovan vill minska, och föra över till främströtning.Det utsorterade matavfallet behandlas i samrötningsanläggningar, i rötkammare vid reningsverk ochgenom kompostering, både vid centrala anläggningar och i hushållen. Tabell 1 visar hur stora mängderutsorterat matavfall som behandlades genom rötning och kompostering under åren 2010 och 2011.Tabell 1. Behandlade mängder utsorterat matavfall i Sverige år 2010 och 2011 (Avfall Sverige, 2012).2010 2011Samrötningsanläggningar 104 132Rötning vid reningsverk 45 65Storskalig kompostering 102 78Hemkompostering 59 524

Insamling av matavfallEnligt Avfall Sverige hade 60 % av Sveriges kommuner separat insamling av matavfall år 2011, varavdrygt 20 stycken har insamling enbart från storkök och restauranger. Dessutom planerar cirka 70kommuner att införa det inom fem år (Avfall Sverige, 2012).Totalt bor knappt 70 % av Sveriges invånare i de kommuner där dessa insamlingssystem har införts.Potentiellt skulle en utsorteringsgrad om 50 % i alla kommuner som har separata insamlingssysteminnebära att 400 kton matavfall sorterades ut 3 .Den faktiska andelen av matavfallet som sorteras ut beror på anslutningsgrad 4 i insamlingssystemetsamt på sorteringsutbyte 5 i hushållen, vilket kan variera mellan kommuner.Anslutningsgrad varierar dels beroende på när införande av insamlingssystem påbörjades, dels beroendepå om det är obligatoriskt eller frivilligt att samla in. I genomsnitt låg anslutningsgraden år 2009 mellan65-80 % i kommuner med fullt utbyggt system (Hellström et al 2009).Enligt en studie publicerad av Avfall Sverige är sorteringsutbytet 77 % i villahushåll och 46 % i hushålli lägenheter (Leander och Sernland 2011). De tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmöhar idag inte fullt utbyggda utsorteringssystem, exempelvis har enbart 8 % av Stockholms invånareutsortering av matavfall år 2012 (Nilsson, 2012).3 Baserat på uppkomna mängder matavfall till 128 kg/invånare och år och befolkningsstatistik från SCB på kommunnivå för år 2010 [12].4 Med anslutningsgrad menas hur stor andel av hushåll och verksamheter som har tillgång till insamlingssystem för matavfall i fastigheten5 Med sorteringsutbyte menas här andelen matavfall som sorteras ut i förhållande till de uppkomna mängderna.5

4 Måluppfyllelse för återanvändning,materialåtervinning och biologisk behandlingSedan maj år 2012 finns det nya mål inom avfallsområdet, genom att regeringen har beslutat om nyaetappmål 6 och Naturvårdsverket (2012b) har slutfört arbetet med den Nationella avfallsplanen. Följandeetappmål finns numera:• Senast år 2018 skall minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restaurangersorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara. Minst 40 % behandlas så att energitas tillvara.• För byggnads- och rivningsavfall skall senast år 2020 förberedandet för återanvändning,materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall varaminst 70 %.Därtill lägger Naturvårdsverket i den Nationella avfallsplanen målen:• Materialåtervinningen av hushållens avfall skall öka.• Matavfallet skall minskaI studien ingår också följande mål:• Materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll skall vara minst 50 % år2020, enligt EUs ramdirektiv (2008/98/EG). Målet uppnås redan idag för alla avfallsslag utomplastförpackningar 7 . Vi beräknar därför konsekvenser om även målet på 50 % materialåtervinningav plastförpackningar uppnås.För måluppfyllelse krävs i samtliga fall en ökad källsortering av avfall, vilket skulle leda till mindremängder avfall i restavfallet, som går till förbränning.4.1 Måluppfyllelse återanvändning och materialåtervinningMåluppfyllelse 70 % återanvändning och materialåtervinning av bygg- och rivningsavfallDen uppkomna mängden bygg- och rivningsavfall i Sverige är drygt 9 miljoner ton, varav den störstadelen är muddermassor, mineralavfall, jord och annat (Naturvårdsverket 2012), som ligger utanföromfattningen av den här studien. Totalt har man uppskattat att materialåtervinningen av bygg- ochrivningsavfall är drygt 50 % (Sundqvist et al, 2011) 8 .De material som enligt kommissionens working paper räknas som bygg- och rivningsavfall, och som ärintressanta för den här utredningen, är plastavfall (av vilket det uppkommer 150 ton inom byggsektorn)och träavfall (125 000 ton) år 2010 (Naturvårdsverket 2012).6 www.regeringen.se 13 etappmål, publicerad 25 april 2012, senaste besöksdatum 20120607.7 Målet i ramdirektivet omfattar inte enbart förpackningar. Vi beräknar ändå måluppfyllelse för förpackningar, eftersom dessa omfattas av detsvenska producentansvaret8 Beräkningarna baseras på ett utkast till beräkningsmetodik publicerat i: Working Paper on rules on the application and calculation methods forverifying compliance with the targets set out in Article 11 (2) of Directive 2008/98/EC of the European Parliament and of the Council (10 May 2010)i Sundqvist et al (2011).6

Förutom dessa avfallsslag har Naturvårdsverket inkluderat även ”Blandade och ej differentieradematerial och sorteringsrester” (101 900 ton) eftersom det däri bedöms finnas mycket bygg- ochrivningsavfall. Denna kategori bedöms innehålla mycket träavfall, men även ytterligare plastavfall. Inomsektorn uppkommer också omkring 20 000 ton hushållsliknande avfall. Det bör observeras att fleraavfallsslag som förekommer i byggsektorn inte räknas som bygg- och rivningsavfall, t.ex. pappersavfall(räknas som förpackning), m.m.Baserat på intervjuer med sorteringsanläggningar antar vi att det rena träavfallet (125 000 ton) kankategoriseras som rt-flis, varför det inte ingår i studien.Det avfall som återstår är då plastavfall, hushållsliknande avfall och blandade och ej differentieradematerial på totalt drygt 120 000 ton. Vi antar att dessa fraktioner till stor del går till förbränning. Om viantar att återvinning och återanvändning av det avfallet idag är 50 % (samma som totalsiffran) och skallöka till 70 % innebär det att ytterligare 84 000 ton av dessa fraktioner skulle försvinna från förbränning.Uppräknat med en tillväxt av avfallsmängder enligt grundfallet, skulle det innebära knappt 100 000 tonår 2020.Vid sorteringsanläggningar sorteras avfall bland annat i fraktionerna i returbränsle, finkross, grovkrossoch krossat trä (Sörab 2011). Vi antar att 25 % kan sorteras som krossat trä och kan likställas medrt-flis, och inte ingår i studien. Konsekvensen blir då att drygt 75 000 ton skulle styras bort frånavfallsförbränning år 2020 (figur 4).Notera att det genomgående är grova uppskattningar, och stora osäkerheter finns i alla led. Syftet är attge en ungefärlig bild av konsekvenserna för mängderna avfall till förbränning.Måluppfyllelse 50 % materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushållÅteranvändning och materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll skall vara minst50 % år 2020, enligt EUs ramdirektiv (2008/98/EG). Målet uppnås redan idag för alla avfallsslag utomplastförpackningar 9 . Vi beräknar därför konsekvenser av att målet uppnås även för dessa.Data om materialåtervinningen av plast är osäker, bland annat beroende på graden av felsortering iden insamlade plasten och kasserade mängder under återvinningsprocessen. År 2011 sattes omkring184 000 ton plastförpackningar på marknaden och graden materialåtervinning för dessa var 26 %(Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) 2012) eller drygt 44 000 ton.En ökning från 26 % till 50 % materialåtervinning av plastförpackningar skulle innebära att ytterligare44 000 ton plastförpackningar skulle styras bort från förbränning. Uppräknat med en tillväxt avavfallsmängder enligt grundfallet, blir det knappt 58 000 ton år 2020 (figur 4).9 Målet i ramdirektivet omfattar inte enbart förpackningar. Vi beräknar ändå måluppfyllelse för förpackningar, eftersom dessa omfattas av detsvenska producentansvaret.7

Figur 3 Konsekvenser för återstående mängder avfall till förbränning i jämförelse med kapacitetför förbränning vid måluppfyllelse för materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall samtplastförpackningar till år 2020.4.2 Måluppfyllelse 50 % och 70 % biologisk behandling av matavfallI avsnittet redogörs för två scenarier för hur mycket matavfall som överförs till biologisk behandling(rötning och kompostering) från de mängder som idag går till förbränning. Scenarierna är 50 %respektive 70 % biologisk behandling, och beskrivs nedan.I scenarierna antas de uppkomna mängderna matavfall per person vara konstanta fram till år 2020. Detotala mängderna uppkommet matavfall antas följa SCBs prognos för mängden invånare i Sverige till år2020 (SCB, 2012).”2020 Måluppfyllelse – Utsortering 50 %”Till år 2018 finns målet att 50 % av matavfallet skall sorteras ut och behandlas biologiskt, varav minst40 % med energiåtervinning (Miljödepartementet, 2012). I scenariot Måluppfyllelse 50 % 2020 utgår vifrån att målet nås till år 2020. Det bedöms vara möjligt enligt Avfallsutredningen (SOU 2012:56) (SOU,2012), under förutsättning att det samtidigt införs ett krav på att kommunerna skall tillhandahållaadekvata insamlingssystem för medborgarna.Det finns redan en stark vilja i såväl kommunerna som genom nationell styrning från myndigheteratt öka utsorteringen av matavfall. Införande av ett nytt insamlingssystem är dock en utmanande ochtidskrävande process för en kommun. Dessutom innebär det en merkostnad för kommunen, jämförtmed enbart insamling av restavfall. Införande av ett nytt insamlingssystem för matavfall tar cirka 3-7 år,enligt den guide framtagen av Avfall Sverige (Anderzén och Hellström, 2011).I figuren antas att 45 % av mängderna rötas år 2020 då flertalet av de kommuner som tidigarekomposterat sitt matavfall kommer att skicka sitt avfall till rötning istället. Hemkompostering antasminska med 20 % under perioden.8

”70 % utsortering”I scenariot 70 % insamling skulle ytterligare matavfall gå till rötning. Just 70 % är hämtat från ett nyligenavslutat forskningsprojekt ”Den framtida marknaden för biogas från avfall” Holmström et al (2013). Därbedömer man just 70 % vara en potential, som kan uppnås om det införs en obligatorisk insamling avmatavfall.ResultatI 0 visas hur avfallsmängderna behandlas i två scenarier till år 2020: Måluppfyllelse 50 % och den högreambitionen 70 % utsortering.Figur 4 Behandling av de totala mängderna matavfall i Sverige år 2010 och två scenarier år 2020:Måluppfyllelse 50 % och 70 % utsortering. Fördelningen mellan rötning och kompostering baseras år2010 på underlag från Avfall Sverige.Konsekvenser för mängder till avfallsförbränningMålen samverkar till att mindre mängder avfall finns tillgängligt för förbränning, och våra uppskattningarvisar att ungefär 650 respektive 850 000 ton avfall skulle sorteras ut till biologisk behandling år 2020.Det innebär en ökning från knappt 400 000 ton i grundfallet år 2020. De gröna linjerna i figur 6 visar dekvarvarande mängderna till förbränning efter denna ökade utsortering till biologisk behandling.Överskottet på behandlingskapacitet skulle då bli ännu större under perioden för prognosen, jämförtmed grundfallet. I grundfallet varierar överskottet mellan 0,9-1,6 miljoner ton år 2020, och beroendepå hur stor andel av planerad kapacitet som byggs. I fallet med måluppfyllelse för både insamling avmatavfall 50 %, och materialåtervinning kan överskottet bli upp till 2,0 miljoner ton.9

Figur 5 Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder, grundfall (röd linje) och måluppfyllelse förmatavfall (grön linje) samt kapacitet för förbränning.Figur 6 Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder, grundfall (röd linje) och måluppfyllelse förmaterialåtervinning (brun linje) och för matavfall 50 % (grön linje), summan av måluppfyllelse (blålinje)samt kapacitet för förbränning.10

5 Beräkning av avfallsmängder5.1 Hushållsavfall, nulägeHushållsavfall - NationelltEnligt Avfall Sveriges statistik sjönk mängderna hushållsavfall år 2010 för att öka igen under 2011.Totalt behandlades 4 350 tusen ton hushållsavfall i Sverige år 2015, vilket motsvarar en ökning med3,5 % jämfört med 2011 (Avfall Sverige, 2012).För att beräkna de nationella mängderna hushållsavfall som är tillgängligt för förbränning understartåren 2011 har Avfall Sveriges statistik över avfallsförbrännings använts. Därtill adderas mängdernadispensdeponerar avfall för att representera den totala mängd som är tillgänglig.5.2 Hushållsavfall, prognosMängden avfall som kommer vara tillgängligt för förbränning beror på den totala mängden avfall somuppstår per invånare, befolkningsökningstakt och sortering till övriga behandlingsalternativ. Nedanbeskrivs hur avfallsmängderna har beräknats, dels i ett grundfall som baseras på historisk utveckling avavfallsmängderna; dels hur avfallsmängderna har beräknats med antagande om högra utsorteringsgrad.Framskrivning av hushållsavfallsmängderna baserat på historisk utvecklingFör att ta fram ett grundfall för utvecklingen av hushållsavfallsmängderna fram till år 2020 harden historiska utvecklingen för avfallsmängderna studerats mellan 1985-2011. I figur 8 visas Profusbearbetning av Avfall Sveriges årliga statistik för den totala mängden hushållsavfall i Sverige (AvfallSverige, 1986-2012).I figuren visas även tre alternativa framskrivningar av avfallsmängderna baserade på den genomsnittligaprocentuella ökningen under tidsperioden. Dessa procentsatser presenteras i tabell 4. Den mellerstalinjen representerar den genomsnittliga procentuella utvecklingen under hela perioden sedan 1985. Denövre linjen representerar den motsvarande utvecklingen innan finanskrisen med efterföljande minskadeavfallsmängder och den lägre linjen representerar den genomsnittliga procentuella utvecklingen sedanår 1997.11

Figur 7 Total nationell mängd hushållsavfall 1985 till 2010 samt framskrivning enligt historiskutveckling.Tabell 1 Genomsnittlig procentuell utveckling under perioden 1985-2011 baserat på Avfall Sverigesstatistik.PeriodGenomsnittlig procentuell utveckling1985-2011 1,9 %1985-2007 2,4 %1997-2011 1,0 %5.3 Verksamhetsavfall, nulägeHuvudkällor till underlagsdata om verksamhetsavfall har varit rapporten Svensk avfallshantering2011 (Avfall Sverige, 2012), Avfall i Sverige 2010 (Naturvårdsverket, 2012) och Naturvårdsverketssammanställning över deponerade mängder med dispens (Naturvårdsverket, 2011). Vi antar att deavfallsmängder som deponeras med dispens är tillgängliga för förbränning. Därtill kommer data fråntelefonintervjuer och databasen AvfallsAtlas 10 för att komplettera och i mindre utsträckning korrigeraovanstående uppgifter.För verksamhetsavfall kan man generellt säga att tillgången på data är betydligt sämre än förhushållsavfall, både gällande nuläge och historiska mängder. Till cementindustrin importeras ävenhushålls- och verksamhetsavfall till förbränning. De mängderna ingår inte i kartläggningen övermängderna svenskt avfall. Följande uppgifter har använts för nuläget år 2010 (tabell 2):10 AvfallsAtlas är en omfattande databas i vilken Profu kontinuerligt samlar uppgifter som berör avfallsmarknaden. Källor till databasen ärintervjuer, tidningsartiklar, hemsidor etc.12

Tabell 2 Beräknade mängder verksamhetsavfall för år 2011.Behandling Avfallsslag Tusen ton (kton) KällaAvfallsförbränning, (bearbetning av Avfall Sverige (2011a))Avfallsförbränning som inte ingår ovanCementindustrin, mmVerksamhetsavfall (exkl. importeratavfall och rt-flis 11 )Verksamhetsavfall, utsorteratavfall (exkl. importerat avfall)2 086 Avfall Sverige (2012)TelefonintervjuerAvfallsAtlas90 12 TelefonintervjuerAvfallsAtlasFiskeby board Plastrejekt, verksamhetsavfall 55 13 TelefonintervjuerAvfallsAtlasTidaholm Energi Verksamhetsavfall 10 14 TelefonintervjuerAvfallsAtlasSträngnäs Energi Papper/trä/plast (ptp) 29DispensdeponeringVerksamhetsavfall 53 Naturvårdsverket (2011)Summa 2 214Utöver vad som ingår i föreliggande utredning förbränns avfall också inom andra delar av industrin, främstinom skogsindustrin inklusive pappersbruk. Dessa avfallsmängder inkluderas inte i kartläggningen,varken mängderna eller behandlingskapaciteten.5.4 Verksamhetsavfall, prognosFör prognosen antar vi att mängderna verksamhetsavfall följer utvecklingen för BNP (tabell 3).Konjunkturinstitutet (2013) har sammanställt samtliga prognosinstituts uppskattningar av hur BNPkommer att utvecklas för åren 2013-2015, samt redovisar egna bedömningar för de efterföljande åren2016-2020 (Konjunkturinstitutet 2013).Tabell 3 Årlig förändring [ %] i BNP för åren 2012-2020.2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020BNP ( %) 0,8 2,4 2,8 2,6 2,3 % 1,9 % 1,9 1,8 1,811 Avdrag för rt-flis görs för anläggningar som sameldar rt-flis med avfallsbränslen.12 Cementindustrin förbränner även mindre mängder hushållsavfall.13 Vid Fiskeby Board, Norrköping driftsattes pannan år 2010 och man använde cirka 50 000 ton avfallsbränslen det året. Full drift uppnås år2011 och mängden avfallsbränslen väntas vara 70 000 ton plus mindre mängder rt-flis. Avfallsbränslena består av plastrejekt från återvunnenvätskekartong från den egna verksamheten och verksamhetsavfall.14 Avser att öka mängder verksamhetsavfall till 10 000 ton 2012.13

6 Import till förbränningImport till år 2011Import av avfallsbränsle till Sverige har ökat de senaste åren. Det beror på att kapaciteten föravfallsförbränning i avfallskraftvärme- och värmeverk är större än mängden avfall. Då avses den mängdblandat avfall som återstår efter källsortering till materialåtervinning och biologisk behandling.Figur 9 visar den historiska utvecklingen för import av brännbart avfall och avser summan av blandadeoch utsorterade avfallsfraktioner samt refuse derived fuel (RDF). Importen till förbränning uppgick underår 2011 till omkring 800 000 ton varav 7 % till cementindustrin och resterande till avfallskraftvärmeochvärmeverk.Fram till och med år 2010 baseras figuren på Naturvårdsverkets statistik. Värden för år 2011 är bearbetatunderlag från olika källor: telefonintervjuer, uppgifter i media, Avfall Sverige (2012), samt data omexport från Norge (Mepex 2012). Importmängden år 2011 är ett preliminärt värde, och kan komma attkorrigeras när Naturvårdsverket redovisar statistiken för året.Figur 8 Importerade mängder avfallsbränsle till förbränning i Sverige baserad på data frånNaturvårdsverket till och med år 2010 och bearbetade data från olika källor för år 2011. Avfallet ifiguren går till förbränning även i cementugnar.Import år 2012Import, liksom utförsel av avfall från Sverige skall anmälas till Naturvårdsverket. Verket avgör omimport- och exporttillstånd ges, och kan därigenom följa upp utvecklingen av avfallsflödena till och frånlandet. Generellt kan konstateras att aktörerna ofta inte utnyttjar hela mängden enligt tillstånden, vilketinnebär att den verkliga importen och exporten blir mindre än den ansökta mängden enligt import- ochexporttillstånden.14

Under år 2012 (t.o.m. 2012-11-15) finns ett sort antal transporttillstånd givna för import av avfallsbränsle,främst från Norge, följt av Storbritannien och Nederländerna (figur 10). Det är oklart hur stor delav tillstånden som har eller kommer att utnyttjas, men totalt för 2012 kommer importen att varaomkring 1 miljon ton, det vill säga en ökning från år 2011 (figur 9). Data baseras på excelunderlag frånNaturvårdsverket, som bearbetats, och i det ingår även avfallsbränsle som importeras till förbränningäven i cementugnar.Figur 9 Givna transporttillstånd för import av avfallsbränsle, uppdelat på ursprungsland. Tillståndenär givna från den 1 januari 2012 till den 15 november 2012. Avfallet i figuren går till förbränning äveni cementugnar. Källa Naturvårdsverket.Centralt för möjligheten för import är om det finns en tillräcklig betalningsvilja i avsändarlandetför att täcka merkostnaden för transport och omlastningar. Betalningsviljan ges av bland annatalternativkostnaden, det vill säga kostnaden för den alternativa behandlingen i respektive land.Därutöver inverkar också om det finns kapacitet att behandla avfallet i ursprungsländerna på ett lagligtsätt, samt förekomsten av styrmedel, både i form av förbud och ekonomiska styrmedel.15

7 SlutsatserHuvudslutsatser från utredningen är:• Nationellt råder ett stort överskott på förbränningskapacitet under hela perioden fram till år 2020.• Överskottet på förbränningskapacitet ligger mellan 0,9- 1,6 miljoner ton nationellt, beroende på hurstor andel av planer på ny kapacitet som realiseras.• De nationella målen om ökad utsortering av matavfall för främst rötning skulle omfatta omkring650 000 ton avfall, som styrs bort från förbränning år 2020.• En uppfyllelse av målet om 70 % återanvändning och materialåtervinning av byggnads- ochrivningsavfall ger 75 000 ton mindre avfall till förbränning om det realiseras till år 2020. Det räknasfrån dagens nivå på drygt 50 %.• Vid uppfyllelse av båda målen kan överskottet uppgå till 2,0 miljoner ton.• En ökning av återanvändning och materialåtervinning av plastavfall från hushåll till 50 % (EUsramdirektiv (2008/98/EG) ger omkring 50 000 ton mindre avfall till förbränning år 2020.• Intresset för import av avfall till förbränning ökar. Centralt är om betalningsviljan i avsändarlandetär tillräcklig för att täcka merkostnaden för transport och omlastningar.• De faktorer som mest väntas påverka situationen för avfallsförbränning framöver är:• avfallsmängder, som kopplas till den ekonomiska tillväxten• om planerade anläggningar realiseras eller ej• ökningen av utsortering av matavfall och• utvecklingen för importerade avfallsmängder16

8 Referenser1. Avfall Sverige, 1986-2010. Svensk avfallshantering.2. Avfall Sverige, 2012. Svensk Avfallshantering 2012. Avfall Sverige, Malmö.3. Jensen C., Stenmarck Å., Sörme L., Dunsö O.; ”Matavfall 2010 från jord till bord”, SverigesMeteorologiska och Hydrologiska Institut, Norrköping december 20114. Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) 2012. Återvinningsresultat 2011. Publicerad20121120.5. Konjunkturinstitutet, 2013. Prognoser från samtliga prognosinstitut, Progtab.xls, www.konj.sesenaste besöksdatum 2013-03-046. Linné, M.; Ekstrandh, A.; Englesson, R.; Persson, E.; Björnsson, L.; Lantz, M., 2008. Den svenskabiogaspotentialen från inhemska råvaror. Avfall Sverige rapport 2008:027. Hellström H., Hellström E., Leander J.; ”Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem isvenska kommuner Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder”, Avfall Sverige Rapport2009:1, Malmö mars 20098. Holmström, D., Bisaillon, M., Eriksson, O., Hellström, H., Nilsson, K., Den framtida marknadenför biogas från avfall. Waste Refinery 2013, utkast 20130121.9. Leander J. och Sernland M.; ”Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- ochsäckavfall”, Avfall Sverige Rapport U2011:04, Malmö mars 201110. Mepex 2012. Mepex Consult AS (2012) Notat Energiutnyttelse av restavfall 2011.11. Miljödepartementet; ”Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en förstauppsättning etappmål”, Regeringskansliet DS 2012:23, Stockholm 201212. Naturvårdsverket, 2011. Uppföljning deponeringsförbuden 2010 och 2011. Worddokument.13. Naturvårdsverket, 2012. Avfall i Sverige 2010. Rapport 652014. Naturvårdsverket, 2012b. Från avfallshantering till resurshushållning -Sveriges avfallsplan 2012-2017.15. Nilsson J.; ”Storstad och insamling av matavfall – en utmaning”, Presentation på konferensenAvfall i nytt fokus september 201216. SCB; ”Befolkningsframskrivningar, Befolkning 2000–2011 och prognos 2012–2060 efterinrikes och utrikes födda” http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____273428.aspx. Senastebesöksdatum 2012-09-03, 201217. SOU 2012:56; ”Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering”, Stockholm 201218. Sundqvist, J.-O., Jensen, C., Stenmarck, Å., Sörme, L., Szudy, M. (2011). Miljömålsindikatorerbaserade på avfallsstatistik. Svenska miljöemissionsdata (SMED) rapport 2011-47.19. Sörab (2011). Johansson, S. personlig kommunikation 2011070417

Bilaga 1 Kapacitet för förbränning av avfall och ptpBefintlig och planerad teknisk kapacitet [kton] för avfallsförbränning (hushålls- och verksamhetsavfall)och PTP papper/trä/plast. Färgmarkering syftar till om planerna är under byggnation eller attupphandlingen är klar (svart), har miljötillstånd (grön) respektive saknar miljötillstånd (blå).18

Befintlig avfallsförbränning[tusen ton] 2012 2020Befintlig PTP[tusen ton] 2012 2020Avesta 55 55 Enköping 44 44Boden 100 100 Landskrona 12 50Bollnäs 70 770 Stockholm 180 180Borlänge 100 100 Södertälje 175 175Borås 98 98 Strängnäs 8 8Eda (Åmotfors) 75 75 Sundsvall 35 0Eksjö 55 55Finspång 30 30Göteborg 540 540Halmstad 185 185Helsingborg 40 160Hässleholm 50 50Jönköping 165 165Karlskoga 42 42Karlstad 55 55Kil 15 15Kiruna 70 100Kumla 160 160Köping 30 30Lidköping 100 130Linköping 400 550Ljungby 58 58Malmö 550 600* Sysav har en teknisk kapacitet som överstiger tillståndi befintliga pannorMora 17 17Norrköping (Eon) 450 450Norrköping (Fiskeby board) 55 55Skövde 55 100Stockholm 520 670 Vid Stockholm, Högdalen planerar man för en nypanna och utfasning av äldre pannor.Sundsvall 185 185Tidaholm 10 10Uddevalla 98 120Umeå 160 160Uppsala 375 375Västervik 56 85Ny avfallsförbränningNybro 0 40Sigtuna (Brista) 0 240Upplands-Bro (Högbytorp) 0 250Västerås 0 36019

Rapporter från Avfall sverige 2013aVFall SVerigeS utVecklingSSatSningU2013:01 Handbok i hantering av smittförande, stickande/skärande avfall samt läkemedelsavfallU2013:02 Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem föravloppsfraktioner från små avloppU2013:03 Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissionerfrån öppna rötrestlager – försök i pilotskalaU2013:04 Verifiering av gällande BREF-dokument om avfallsbehandling– Rapport ”Referensdokument om BAT för avfallsbehandlingsindustrin”U2013:05 Metod för korrigering av VFA-förlust vid bestämning av torrhalt i biomassa(Method for correction of VFA loss in determination of dry matter in biomass)U2013:06 Kommunalt huvudmannaskap för sopsug. Utredning av organisatoriska, ekonomiskaoch juridiska förutsättningar för kommunalt huvudmannaskap för sopsugU2013:08 Metananrikning av rågasen under rötningsprocessen(In-situ methane enrichment of raw biogas in the anaerobic digestion process)aVFall SVerigeS utVecklingSSatSning, BiologiSk BehandlingB2013:01 Förbehandling av matavfall för biogasproduktion- Inventering av befintliga tekniker vid svenska anläggningaraVFall SVerigeS utVecklingSSatSning, dePoneringD2013:01 Framtidens deponier – en torr historia?AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, EnergiåtervinningE2013:01 Konkurrensutsättning av turbinrevisionerE2013:02 Utvärdering av metallanalysinstrumentet OVA7000E2013:04 Kapacitetsutredning 2013 – Avfallsförbränning till år 2020

“Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sverigesmedlemmar som ser till att svensk avfallshanteringfungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör detpå samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt.Vi är 15 000 personer som arbetar tillsammmansmed Sveriges hushåll och företag.”Avfall Sverige Utveckling E2013:04ISSN 1103-4092©Avfall Sverige ABAdressTelefonFaxE-postHemsidaProstgatan 2, 211 25 Malmö040-35 66 00040-35 66 26info@avfallsverige.sewww.avfallsverige.se