Krigsarkivet 200 år - Visa filer

Krigsarkivet 200 årfå ta del av sådant material sände man oftast ärendettill regeringen (Försvarsdepartementet) för beslut.Men 1980 års sekretesslag innebär som bekant ·att den myndighet som innehar en sekretessbelagdhandling beslutar om utlämning eller inte utlämning.Den sekretess som det här är tal om är "Sekretessmed hänsyn främst till rikets säkerhet ellerdess förhållande till annan stat eller mellanfolkligorganisation". Naturligtvis dyker med jämna mellanrumäven andra sekretessfrågor upp, men de ärförhållandevis enkla och fåtaliga.Den största förklaringen till att sekretessfrågornahar blivit alltmer tidskrävande är emellertid inteden ändrade lagstiftningen utan det förhållandet attKrigsarkivet som en följd av den av Riksdagen beslutadenedläggningen och omstruktureringen avett stort antal förband och staber den senaste lOårs-periodenhar mottagit åtskilliga hemliga ochkvalificerat hemliga bestånd. Med kvalificerathemlig handling avses för att citera lagtexten "allmänhandling av synnerligen betydelse för riketssäkerhet". Beslut om en enskilds begäran att få tadel av en kvalificerad hemlig handling fattas av regeringen.Således har Krigsarkivet nu ett betydande innehavav helt nya handlingar. Många forskare, professionellasåväl som amatörer, intresserar sig för alltyngre hemligstämplade handlingar. Det är doktorandereller färdiga forskare som fortsätter att analyseraSveriges säkerhetspolitik under kalla kriget.En ny inriktning är att denna forskning alltmerbörjat uppmärksamma kontakterna med västvärldenpå den tekniska sidan. Dessutom har många"amatörforskare" av skilda skäl börjat intresserasig för alla de anläggningar som försvaret byggtunder efterkrigstiden.Många avgöranden kan fattas direkt i forskarexpeditionenenligt fastlagda rutiner. Det går idessa fall att snabbt konstatera att sekretessen harförsvunnit. Andra gånger krävs en betydligt meromfattande sekretessgranskning. En forskare begärexempelvis att få ta del av tio volymer från 1980-och 1990-talen. I tre av dessa är handlingarnastämplade kvalificerat hemliga. För de hemligaskall Krigsarkivet fatta beslut om utlämnande.Krigsarkivets fasad sommaren 2004. Foto BertilOlofsson.Ofta klarar vi det ganska bra själva, men mångagånger måste vi begära hjälp av i första handFörsvarsmakten som sitter inne med kunskapenom vad som fortfarande, trots försvarets ominriktning,är hemliga uppgifter. Det händer att vi ävenmåste smäda med Försvarets materielverk, Totalförsvaretsforskningsinstitut, Fortifikationsverketoch andra myndigheter. Krigsarkivet fattar sedanbeslut om utlämnande/icke utlämnande, sedan vifått synpunkterna från de nämnda myndigheterna.För handlingarna som är stämplade kvalificerathemliga blir det första steget att försöka avgöra omhandlingarna i fråga även idag är kvalificerat hemligaeller om sekretessgraden har sjunkit till hemligeller till och med helt försvunnit. Om vi kommitfram till bedömningen att handlingarna fortfarandeär kvalificerat hemliga, överlämnar vi demtill regeringen (Försvarsdepartementet) för beslut.Regeringen meddelar den enskilde sitt beslut.Försvarssekretessen är i vanliga fall högst 40 år,men den kan i vissa frågor vara betydligt längre(198o:657). Det gäller "landskapsinformation somgäller militärgeografiska förhållanden" (högst 1 soår), "rikets fasta försvarsanläggningar för krigsbrukeller underhållsanläggningar som kan röja försvaretsgrupperingar" (högst 1 so år), "planerade försvarsanläggningari form av mineringar och andrahinder" (högst 1 so år), "underrättelseverksamheteninom underrättelse- och säkerhetstjänsten"ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2005:157