Krigsarkivet 200 år - Visa filer

Jan Dnhlst:röm, Bo Lundström, Peter Nordström, Ulf Så'derbe1·gMarinförvaltningarna, senare på I900-talet ävenFlygförvaltningen.Undan för undan har alternativ till ritningar påpapper och väv sett dagens ljus. Framställning avfilmhålkort skedde tidigt hos FMV:s ritningsavdelningi Arboga från de ritningsoriginal somöverlämnades från verkets sakbyråer eller, i ökandeutsträckning, från försvarsindustrin. Problemetmed denna hanteringvar främst att bildkorten inteär att betrakta som arkivvärdiga, och Krigsarkivetmotsatte sig därför ett förslag om att ge korten statusav original. Alla de hundratusentals materielritningarsom fanns ute i verksamheten kunde naturligtvisinte bevaras. En rad gallringsföreskrifter,de flesta tillkomna på I98o-talet, har därför fastställtsför olika materielsystem såsom stridsfordonoch robotsystem. Bevarandet har inriktats på viktiganykonstruktioner och materiel som har haftstor betydelse för det svenska försvaret. I exempelvisgallringsbeslutet RA 990 av den I9 novemberI 984 utpekas en rad namngivna artilleripjäser somtypmodeller, för vilka samtliga ritningar skall bevaras,utom ritningar över detaljer i standardutförande.Modifieringar av typmodellerna har benämntsmodeller, och här är det sammanställningsritningarsom bevaras. För övriga objekt gäller attritningar kan gallras när de inte erfordras för tjänsten.De ritningar som skall bevaras för framtidenhar inkommit till Krigsarkivet på papper eller ritfilm.Tidigt upplevdes nackdelarna med detta sakernastillstånd. För det första har gallringsbeslutenbara omfattat vissa materielsystem och dessutomsnabbt blivit föråldrade. För det andra har det varitsvårt att avskilja de ritningar som skall bevaras(vad är egentligen "sammanställningsritningar"respektive "betydelsefulla konstruktionsdetaljer"?).För det tredje har ritningar i ökad utsträckning underI99o-talet helt kommit att behandlas digitaltoch aldrig tagits ut på papper. För det fjärde har debevarade ritningarna tagit allt större utrymme i anspråkoch därigenom dragit med sig stora kostnader.slutligen har ritningarna inte varit så tillgängligaför forskningen som önskvärt vore. Olika lösningarpå problemet har under ett par decennierdiskuterats i samtal mellan FMV och Krigsarkivet.Den överenskommelse parterna har fastnat förinnebär i korthet ett digitalt bevarande av samtligamaterielritningar.Sedan början av I990-talet har ritningar avseendeaktuella materielsystem överförts till enritningsdatabas hos FMV i Arboga. DatabasenBORIS, med den etablerade standarden CCITTgrupp4 calsraster, innehåller nu mer än I 'h miljonritningar. Enligt ett avtal mellan FMV och Krigsarkivetlevereras ritningar över avvecklad materieltill Krigsarkivet via filöverföring till en area avritningsdatabasen som formellt tillhör Krigsarkivet.Metadata rörande ritningarna levereras dessutomi XML-format. FMV betalar på sedvanligtsätt en leverans- och förvaringsavgift till Krigsarkivet.Ritningarna blir på detta sätt direkt tillgängligai digital form för allmänheten i KrigsarkivetsforskarsaLJust möjligheten att på ett smidigtsätt kunna tillhandahålla dessa arkivhandlingarär måhända den mest positiva följden avleveransöverenskommelsen, men härtill kommeren rad andra praktiska och ekonomiska fördelar förbåda parter.De pappersritningar tillhöriga aktuell materiel,som fortfarande förekommer, överförs av FMVkontinuerligt till BORIS. Detta gäller emellertidinte de inaktuella ritningar som finns kvar ute iverksamheten. För dessa måste därför tidigare utfärdadegallringsföreskrifter fortsätta att gälla. Ritningarpå papper, väv, ritfilm eller bildkort, vilkaäven finns i digital form i BORIS, får gallras när deinte längre behövs för verksamheten, hos FMV ellerFörsvarsmakten.sekretessEn fråga som kräver allt större resurser är densekretessgranskning som Krigsarkivet ständigt fårarbeta med. Det har sedan I98o varit en centralfråga för Krigsarkivet. Frågan var naturligtvis aktuelläven tidigare, men det var först i och med I 980års nya sekretesslag (I98o: 100) som frågan blev aktuellpå ett mer påtagligt sätt. Även tidigare hadeKrigsarkivet i sitt bestånd haft stora mängder hemligstämplatmaterial, men då en forskare begärde attARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2005:I