<strong>Krigsarkivet</strong> zoo år<strong>Krigsarkivet</strong>s forskarsal, troligen1987. Ur broschyren "<strong>Krigsarkivet</strong>",Stockholm rg8g. Foto Bertil Olofsson.Något som delvis är nytt under pågående avvecklingär att det nu finns betydligt fler utbildade arkivarierverksamma i Försvarsmakten. Under långtid fanns det inga arkivarier i Försvarsmakten, undantagetett fåtal vid några av de centrala myndigheterna.Under 1997-1998 utbildades ett antalarkivarier som skulle verka vid Försvarsmaktensorganisationsenheter i landet. Många av dessa arkivarierär fortfarande verksamma och de har kompletteratsmed nyanställda kollegor. Dessutom harFMLOG på flera håll projektanställt utbildadearkivarier för arbetet med avvecklingen av arkiven.Det senare är en nyhet. Vid tidigare omstruktureringarhar arkivvården ofta förstärkts med övertaligpersonal som bara genomgått <strong>Krigsarkivet</strong>stredagars grundkurs i arkivvård. Flertalet av dessapersoner har gjort ett utmärkt arbete, men likväl ärdet ur <strong>Krigsarkivet</strong>s perspektiv bättre att det är utbildadeoch erfarna arkivarier som arbetar med attavsluta och överlämna arkiven.Parallellt med att vårt militära försvar krymperoch allt fler arkivbestånd överlämnas till arkivmyndigheten,så kan man se tydliga tendenser tillen professionalisering av Försvarsmaktens arkivvård.Därmed inte sagt att vardagen för <strong>Krigsarkivet</strong>stillsynshandläggare blivit enklare. Ständigaomorganisationer, avvecklingar och delvisotydlig ansvarsfördelning inom Försvarsmaktengör ändå att <strong>Krigsarkivet</strong> i dagsläget måste satsalika stora resurser på "att arbeta för en god arkivhantering".ADB-medier och ritningsdatabasen BORISSå tidigt som på 1970-talet föreskrevs i fleragallringsbeslut digitala leveranser för förnödenhetssysteminom Försvarsmakten. <strong>Krigsarkivet</strong>s positivainställning till nya medier avklingade efterhand,eftersom de levererande myndigheterna hadestora problem med konvertering och läsning av sinamagnetband. Först betydligt senare har digital arkiveringblivit verklighet. De allra första magnetbandsleveransernaskedde år 1990 och avsåg TOR,Försvarsmaktens redovisningssystem för förnödenheter.De största och de för forskningen mest intressantaaccessionerna har inkommit från Värnpliktsverket/Pliktverketi form av magnetband från dets k INSARK-registret (lnskrivningsarkivregistret)fr o m 1969 års mönstring. Till skillnad från det nuförekommande inskrivningsregistret PLIS bestårINSARK av flata <strong>filer</strong> med sammanlagt 350 positioneri en mycket enkel struktur.<strong>Krigsarkivet</strong> har under årens lopp tagit emot .stora mängder ritningar över krigsmateriel frånFörsvarets materielverk (FMV) med föregångare.Artilleri- och andra materielritningar från gångnasekel återfinns inte minst i serien Armemusei ritningssamling.FMV har funnits sedan 1968 och ansvararför materielförsörjningen till det svenska totalförsvaret,idag med fokus på det framtida nätverksbaseradeförsvaret. Myndighetens historiasträcker sig ända bort till 163o-talet, då Krigskollegiumoch Amiralitetskollegium skapades. På186o- och 70-talen ersattes dessa av Arme- ochARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING <strong>200</strong>5:155
Jan Dnhlst:röm, Bo Lundström, Peter Nordström, Ulf Så'derbe1·gMarinförvaltningarna, senare på I900-talet ävenFlygförvaltningen.Undan för undan har alternativ till ritningar påpapper och väv sett dagens ljus. Framställning avfilmhålkort skedde tidigt hos FMV:s ritningsavdelningi Arboga från de ritningsoriginal somöverlämnades från verkets sakbyråer eller, i ökandeutsträckning, från försvarsindustrin. Problemetmed denna hanteringvar främst att bildkorten inteär att betrakta som arkivvärdiga, och <strong>Krigsarkivet</strong>motsatte sig därför ett förslag om att ge korten statusav original. Alla de hundratusentals materielritningarsom fanns ute i verksamheten kunde naturligtvisinte bevaras. En rad gallringsföreskrifter,de flesta tillkomna på I98o-talet, har därför fastställtsför olika materielsystem såsom stridsfordonoch robotsystem. Bevarandet har inriktats på viktiganykonstruktioner och materiel som har haftstor betydelse för det svenska försvaret. I exempelvisgallringsbeslutet RA 990 av den I9 novemberI 984 utpekas en rad namngivna artilleripjäser somtypmodeller, för vilka samtliga ritningar skall bevaras,utom ritningar över detaljer i standardutförande.Modifieringar av typmodellerna har benämntsmodeller, och här är det sammanställningsritningarsom bevaras. För övriga objekt gäller attritningar kan gallras när de inte erfordras för tjänsten.De ritningar som skall bevaras för framtidenhar inkommit till <strong>Krigsarkivet</strong> på papper eller ritfilm.Tidigt upplevdes nackdelarna med detta sakernastillstånd. För det första har gallringsbeslutenbara omfattat vissa materielsystem och dessutomsnabbt blivit föråldrade. För det andra har det varitsvårt att avskilja de ritningar som skall bevaras(vad är egentligen "sammanställningsritningar"respektive "betydelsefulla konstruktionsdetaljer"?).För det tredje har ritningar i ökad utsträckning underI99o-talet helt kommit att behandlas digitaltoch aldrig tagits ut på papper. För det fjärde har debevarade ritningarna tagit allt större utrymme i anspråkoch därigenom dragit med sig stora kostnader.slutligen har ritningarna inte varit så tillgängligaför forskningen som önskvärt vore. Olika lösningarpå problemet har under ett par decennierdiskuterats i samtal mellan FMV och <strong>Krigsarkivet</strong>.Den överenskommelse parterna har fastnat förinnebär i korthet ett digitalt bevarande av samtligamaterielritningar.Sedan början av I990-talet har ritningar avseendeaktuella materielsystem överförts till enritningsdatabas hos FMV i Arboga. DatabasenBORIS, med den etablerade standarden CCITTgrupp4 calsraster, innehåller nu mer än I 'h miljonritningar. Enligt ett avtal mellan FMV och <strong>Krigsarkivet</strong>levereras ritningar över avvecklad materieltill <strong>Krigsarkivet</strong> via filöverföring till en area avritningsdatabasen som formellt tillhör <strong>Krigsarkivet</strong>.Metadata rörande ritningarna levereras dessutomi XML-format. FMV betalar på sedvanligtsätt en leverans- och förvaringsavgift till <strong>Krigsarkivet</strong>.Ritningarna blir på detta sätt direkt tillgängligai digital form för allmänheten i <strong>Krigsarkivet</strong>sforskarsaLJust möjligheten att på ett smidigtsätt kunna tillhandahålla dessa arkivhandlingarär måhända den mest positiva följden avleveransöverenskommelsen, men härtill kommeren rad andra praktiska och ekonomiska fördelar förbåda parter.De pappersritningar tillhöriga aktuell materiel,som fortfarande förekommer, överförs av FMVkontinuerligt till BORIS. Detta gäller emellertidinte de inaktuella ritningar som finns kvar ute iverksamheten. För dessa måste därför tidigare utfärdadegallringsföreskrifter fortsätta att gälla. Ritningarpå papper, väv, ritfilm eller bildkort, vilkaäven finns i digital form i BORIS, får gallras när deinte längre behövs för verksamheten, hos FMV ellerFörsvarsmakten.sekretessEn fråga som kräver allt större resurser är densekretessgranskning som <strong>Krigsarkivet</strong> ständigt fårarbeta med. Det har sedan I98o varit en centralfråga för <strong>Krigsarkivet</strong>. Frågan var naturligtvis aktuelläven tidigare, men det var först i och med I 980års nya sekretesslag (I98o: 100) som frågan blev aktuellpå ett mer påtagligt sätt. Även tidigare hade<strong>Krigsarkivet</strong> i sitt bestånd haft stora mängder hemligstämplatmaterial, men då en forskare begärde attARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING <strong>200</strong>5:I