Krigsarkivet 200 Ã¥r - Visa filer

More documents

Recommendations

Info

Recensionför arkivsfåren och resultat från projekt somIn terpares etc. Tanken smyger sig in att hennes bokkan ses som en ansats till summering av det senastedecenniets internationella debatt om arkivvärdering.Och i vilken hon försöker gjuta olja påvågorna genom att lyssna på olika positioner och gedem erkännande. Den ställning hon själv tar är atthävda att någon teori för arkivvärdering inte ärmöjlig pga. den sociala och kulturella mångfaldeni världen. Och som en följd, att de flesta metoderoch verktyg som har utvecklats för arkivvärderingkan användas även framgent, under förutsättning attde överensstämmer med syftet med den specifikavärderingen.Arbetsnamnet för publikationen: 'Archival Appraisal:Choosing and Accounting for Choice' ger entydligare fingervisning om dess fokus. Valet att bevaraeller gallra ger arkivarien både makt och ångest.Craig som tillbakavisat teorin understryker iställetbegreppen 'accountability' (ansvarighet) och'audit' (granskning) i arkivvärderingens praktik.Begrepp som ursprungligen är hämtade från ekonomiskredovisning och revision. Innebörden här äratt arkiven ska spegla verksamhetsprocesserna påett uttömmande sätt, så att de aktiviteter som bedrivitskan granskas i dokumenten. Begreppen användsi sammanhang som 'New Public Management' och'corporate citizenship' och sägs paradoxaltnog ledatill 'företagisering' av förvaltningen respektive politiseringav företagen. Tankegångar bakom kan bla kort sammanfattas med att lagstiftningens krav påorganisationer inte är tillräckliga, utan ett samhällsansvarutöver det reglerade fordras både medhänsyn till brukare och kunder och i det egna intresset.Detta kan avse t ex att ett företag aktivt inom ettgeografiskt område måste ta långsiktig hänsyn tillde boendes miljö och kunna visa upp dokumentationom hur verksamheten har bedrivits för att intehamna i trångmål. Arkivvärdering utifrån det perspektivetinnebär att utifrån verksamhetens art se tillatt kärnprocesser och aktiviteter dokumenteras ochatt denna dokumentation bevaras för att kunnasvara upp mot de krav som ett samhälleligt ansvarstagandeinnebär. Värderingen påverkar således helaarkivbildningsprocessen och förutsätts även den isig dokumenteras för att vara möjlig att granska.J ag delar i och för sig Craig's syn på arkivvärderingensom en process och håller med om att denbåde bör och kan förbättras. Men jag noterar ävenhennes ensidighet i sin betoning på ovannämndabegrepp. Dessa är hämtade ifrån dagens förhärskandesyn på organisationer och behandlas utankritik. En invändning som jag har är att Craig intehar definierat hur hon tolkar begreppen. Begreppet'accountability' behandlas ur olika perspektiv ingåendeav t ex Mark Bovens och han visar att detta gesskilda innebörder. (The Quest for Responsibility,Accountability and Citizenship in Camplex Organizations,I 998) Michael Power menar att granskningpåverkar verksamheten att anpassa sig till dess krav.Och att den paradoxalt nog kan innebära att insynoch öppenhet minskar och förbehålls granskare ochgranskade. Power ger en negativ bild av det misstroendesom är grunden för granskningssamhälletoch karaktäriserar detta som 'the anxious society'.("The Audit Society" i Accounting as social andinstitutional practice redigerad av Anthony G. Hopwoodoch Peter Miller, 1994)Styrkan med 'Archival Appraisal' är att den kan geläsaren insikter och inspiration till vidare studiergenom de frågeställningar som Craig behandlaroch med hjälp av de många och breda referensernatill andra arbeten som lämnas. Svagheten med bokenär att Craig alltför lättvindigt överger teorinoch oreflekterat och okritiskt anammar begrepphämtade ur managementlitteraturen. I värsta fallskulle Craig's recept för att bota arkivariens ångestöver sin arkivvärdering kunna innebära att läggamer ved på brasan.Håkan LövbladARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2005:1
Svenska Arkivsamfundets verksamhet 2004Styrelsen för Svenska Arkivsamfundet får härmedavge följande verksamhetsberättelse för år 2004.StyrelsesammanträdenStyrelsen har under verksamhetsåret sammanträttfyra gånger. Arbetsutskottet har under verksamhetsåretsammanträtt tre gånger.ÅrsmöteÅrsmötethölls den 2 I april på Folkets Hus i Stockholm,i anslutning till arkivveckan (Avec-04).Vid mötet valdes följande styrelse för år 2004:ordförande: Berndt Fredriksson, Utrikesdepartementet;vice ordförande: Carina Sjögren, SverigesRadio Förvaltnings AB; sekreterare: Julia Åslund,Stockholms Stadsarkiv; skattmästare: Peter Nordström,Krigsarkivet; redaktör: Staffan Smedberg,Stockholms stadsarkiv; övriga: Eva Königsson, Eskilstunakommun; Ann Hörsell, Riksantikvarieämbetet;Sara Naeslund, Stockholmshem; LeifGidlöf,Riksarkivet; Mats Danielsson, Forskningsarkivet iUmeå; Anna Christina Ulfsparre; Eva Block, Statensljud- och bildarkiv; Mikael Dahlin, AstraZeneca AB; Karin Englund, Arbetarrörelsens arkivoch bibliotek; Magdalena Gram, Nordiska museet.Revisorer: Viveca Karlsson, Bo Elthammar. Revisorssuppleanter:Karin Ljungkvist Borg, Bo Berg.Till valberedning valdes: Petra Dornbusch-Lind(sammankallande), UlfSöderberg, UrbanJohansson.Temadagar- Vårens temadag utgick med anledning av arkivveckan.- Höstens temadag hölls den 2 I oktober på Nordiskamuseet. Ämnet för dagen var Upphovsrättfrånteori till praktik.Övrigt- Under våren hölls ett medlemsmöte på Svensktvisarkiv. Christina Mattsson som varit anställdvid Svenskt visarkiv berättade om sin tid på visarkivetoch arbetet på ett forskningsarkiv, ochSvenskt viskarkivs förste arkivarie Eva Danielssonredogjorde för hur visarkivet fungerar idag.- Under hösten hölls ett medlemsmöte på Stockholmsstadsarkiv. stadsarkivetvisade upp sina nyalokaler och enhetscheferna Lennart Ploom,Peeter Mark och Stefan Fogelvik berättade omarbetet med att tillgängliggöra arkivmaterial i digitalform, samt tillhandahållandet av moderntarkivmaterial.- Ordföranden har representerat samfundet iE blida (European Bureau of Library, Informationand Documentation Associations).- KnowHow Sweden AB har skött samfundets räkenskaperoch medlemsmatrikel för året.- Samfundet har slutit avtal med Blenda Bildproduktion,som ska ge samfundets hemsida enny, attraktivare struktur och ett fylligare innehåll.- Samfundet har arbetat med en strategi för samfundetsframtida utveckling.- Samfundet har börjat se över möjligheten attforma ett slags mentorskap i samarbete medäldre arkivarier, i syfte att dels förstärka professionen,dels sprida kunskaper och erfarenheter tillyngre arkivarier.- Arkiv Samhälle och Forskning utkom med trenummer under året (2003:2 samt dubbelnumret2004:I-2).- Anslag har erhållits från Vetenskapsrådet med35 000 kr.- Antalet medlemmar uppgick vid årsskiftet till ca8I6 st stycken (ökning från föregående avserfrämst arkivstudenter som under studieåret harerbjudits gratis medlemskap).Berndt Fredriksson ordf.Julia Norebring (j. d. Åslund) sekr.ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2005:I
Page 1 and 2: JAN DAHLSTRÖM, BO LUNDSTRÖM, PETE
Page 3 and 4: Jan Dahlstriim, Bo Lundström, Pete
Page 5 and 6: Jan Dahlström, Bo Lundström, Pete
Page 7 and 8: Jan Dnhlst:röm, Bo Lundström, Pet
Page 9 and 10: Jan Dahlström, Bo Lundström, Pete
Page 11 and 12: Christer Bogefe/dtidentifieras och
Page 13 and 14: LOUISE LÖNNROTHGenus- och mångfal
Page 15 and 16: Louise Lönm·othtill såväl insti
Page 17 and 18: Louise LönnrothDe arkivredovisning
Page 19 and 20: LARS LUNDQVISTInternationell arkivk
Page 21 and 22: Lars Lundqvistarkivbeståndsdatabas
Page 23 and 24: Katharina PragerUpphovsrättens tv
Page 25 and 26: Katharina Fragerkunde en blomstrand
Page 27 and 28: Katharina Pragerlandskap och att de
Page 29 and 30: RecensionArkiven i forskningens tj
Page 31 and 32: RecensionFrån handskrift till XMLF
Page 33: RecensionNy handbok om bevarande oc
Page 37: MEDVERKANDE I DETrA NUMMERChrister

Krigsarkivet 200 Ã¥r - Visa filer

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?