Krigsarkivet 200 år - Visa filer

Upphovsrätt -från teori till praktikde aktiva krafterna i USA. Där har inte bara de ekonomiskautan även de ideella rättigheterna ochtillgängligheten starka företrädare.Fotografier- Staffan TesteI994 upphörde den särskilda fotografilagen ochupphovsrätt till fotografier fördes in i upphovsrättslagen.Förändringen togs emot med glädje av fotografernamedan bildanvändarna inte var lika nöjda.F o to grafen har numera alltid upphovsrätt om annatinte avtalas. Tidigare tillföll upphovsrätten beställarenenligt den så kallade beställarregeln. Antaletfotografier som klassas som verk ökade markanteftersom det före I994 ställdes högre krav på fotografierän på andra uttryck för att nå verkshöjd.Numera är skyddet för gamla foton i stort sett likastarkt som för fotografier som är tagna efter I 994·Detta ställer krav på alla som har någon form avbildarkiv, bland annat är man skyldig att efterforskaupphovsmannen innan användning av fotografiet.Om det inte lyckas måste man noggrant ange omständigheternakring varför upphovsmannen intenämns, för att undvika stöld.Fotografier har, som tidigare nämnts, en lågverkshöjd. Det finns dock inget rättsligt avgörandeav vad verkshöjd innebär för fotografier, eftersomdet hittills inte prövats i domstol. För fotografiskaverk gäller 70 års skyddstid men eftersom det ärotydligt vad som är ett verk bör man, enligt Teste,alltid sätta den gränsen. Reprofoto och röntgenbildertogs dock upp som exempel på fotografier somsaknar verkshöj d.Register över upphovsmän underlättaruppfYllandetavlagenUpphovsmannen kan även efter lång tid ge sig tillkänna och har då i många fall rätt att bestämmaöver sin bild, eftersom de ideella rättigheterna intekan överlåtas i sin helhet. Inte heller kan den ideellarätten testamenteras bort, utan upphovsmannens arvingarska ge sitt tillstånd vid användning efter upphovsmannensdöd. För fotografier som är tagna föreI 994 finns kanske även en beställare som måste gesitt tillstånd. Därför uppmanar Teste att upphovsrättsregisterska upprättas. Utan en sådan kontrollöver rättigheterna blir det i praktiken omöjligt attlagligt förfoga över fotografiskt material. Ny användning,tex publicering på Internet, brukar inteingå i äldre gåvoavtal och därför är det viktigt attange vilken typ av förfoganderätt som arkiven hartill fotografierna. Uppgifter om vem som harupphovsrätten till fotografier kan finnas i gåvobrev,framgå av fakturor och av fotografierna i sig.Bevisbördan att man förfogar över upphovsrättenligger hos användaren och förklaringar såsom attman handlat i god tro, eller att fotografiet skullevara gratis, håller inte. Likaså uttryckte Teste skepticismi fråga om hur offentliga institutioner/arkivhanterar och lämnar ut fotografier. Han efterlystetydligare direktiv från arkiven för hur den som fåttdel av fotografiskt material i sin tur får använda det.Arkiven måste helt enkelt bli bättre på att dela utförhållningsregler för upphovsrättsligt skyddat material.Avslutningsvis manade Teste arkivvärlden attvara rädd om originalfotografierna. För det kanvara dyrt att förstöra original och på så sätt göravåld på upphovsrätten.Ritningar - Björn PeckSom ett utmärkt komplement till föregående talaregav Björn Peck en bild av hur upphovsrättsliga aspekterpåverkar verkligheten på Riksantikvarieämbetet(RAÄ). Med utgångspunkt från sin roll somarkeolog och geolog redogjorde Peck för upphovsrättenkring geografisk information. RAÄ har ettvärldsunikt bestånd av historiska kartor, såsom geometriskajordeböcker från I6oo-talet och skifteskartorfrån I76o- till I9oo-talet.Peck visade hur man med hjälp av digital teknikkan skapa många kulturgeografiska användningsområdenför de historiska kartorna. Det historiskamaterialet har först skannats. Därefter kalibreradeskartor från olika tid och av olika slag, så kallad rektifiering.Genom vektorisering tolkades informationeni enlighet med GIS så att kartorna kan kopplastill exakta geografiska lägen. Alla dessa stegmöjliggör en visualisering av landskaputvecklingenoch kulturmiljön. Peck beskrev upplevelsen som attflyga en mycket gammal helikopter över svunnaARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2005:I75