Krigsarkivet 200 år - Visa filer

Upphovsrätt -från teori till praktiklnforlivande av direktivÄven inom EU pågår ett digert arbete med upphovsrättsligafrågor, både i syfte att stå upp emotHollywood och för att underlätta kulturutbytet mellanmedlemsländerna. Arbetet har hittills lett till sjudirektiv som ska införlivas i den nationella lagstiftningen.Ett av dem, Infosoc-direktivet skulle ha varitinförlivat i nationelllag den 22 december 2002men fem länder, däribland Sverige, har ännu intekornmit så långt. Att det har tagit sådan tid beror,enlig Olsson, på att politiskt svåra frågor måste lösas.Några av de frågor han nämnde var:- att kassettavgiften på oinspelat material måste sesöver för att även omfatta digitala inspelningsmedia,- att 130 remissyttranden med skarpa och kritiskakommentarer har gjort det svårt att få till en lagrådsremiss.- att formulera en definition av exemplar i digitalform: även flyktiga kopior är att betrakta som exemplarEn betydande knäckfråga är även hur man ska formuleraskyddet för tekniska skyddsåtgärder eftersomman fruktar inlåsningseffekter i föråldrad teknik.Direktivet innehåller även en snävare definitionav enskilt bruk: rent privat bruk medger enbartett fåtal kopior. Litterära verk får bara kopieras ibegränsad~ delar och det blir bara tillåtet att kopierafrån lovliga förlagor. Sveriges reaktion pådenna definition kornmer att framgå av den lagrådsremisssom vid denna artikels tillkomst ännuinte kommit.AvtalslicenserPå frågan om varför de inskränkningar i upphovsrättensom finns bara gäller för vissa offentliga institutionersvarade Olsson, att den allmänna hållningenär att den privata sektorn kan betala för användningenav upphovsrättsskyddat material. Tillgänglighetenhos tex folkrörelsearkiv måste lösasmed avtal om användrllng och spridning. Olssonredogjorde för tankarna bakom avtalslicenser förspridning av digitalt upphovsrättsskyddat material.Avtalslicensen är ett kollektivavtal mellan en organisationsom representerar rättighetsinnehavarnaoch en som representerar brukarna. Avtalsförhandlingarmåste till för att reglera användningenoch eftersom både arkiv, bibliotek och museer strävarefter ökad digital tillgänglighet såg han anledningtill ett ökat ABM -samarbete.Upphovsrätten i sitt idehistoriskasammanhang- Stig StrömholmVarför respekteras fysisk egendorn men inte intellektuell?Äganderätten till fysisk egendorn har varitinternationellt respekterad så länge som det funnitsordnade samhällen. Strömholm illustrerade hur livetskulle kunna se ut om respekten för fysisk egendornvore samrna som den för intellektuell, med ensemestrande familj. De lämnar sin bil på en parkeringsplatsoch någon annan tar den, med hänvisningtill att bilen var deras i Sverige men att svensk laginte gäller i Norge.Upphovsrätten är knuten till det andliga innehålletoch inte bundet till det fysiska manuskriptet.Innehållet slits inte ut även om boken gör det ochdet är lätt att ta innehållet utan att upphovsmannenmärker det. Före uppkornsten av en upphovsrättslagstiftningvar det enda sättet att skydda sin andesbarn att heinlighålla det. Men eftersom detta inte ärdrivkraften bakom andligt skapande behövdes enannan form av skydd. Med äganderättsligt skyddkunde upphovsmannen få ära och berömmelse,övertyga andra och ~äna en slant.Boktryckarkonsten, upphovsrättens ursprungUtnyttjandet av någon annans material ansågs moralisktförkastligt långt innan det blev juridiskt reglerat.Redan de attiska tragedierna omgärdades avkraftfulla regler till skydd för verken och upphovsmannen.Ordet plagiat kornmer från latinets plagiariussom betyder barnarövare/slavhandlare. Menså länge som det inte handlade om så stora kvantiteterutgivna verk fanns det inget (ekonomiskt) intresseatt stifta världsliga lagar. Boktryckarkonstenväckte dock det ekonomiska intresset för att skyddaverk och ett upphovsrättsligt embryo korn till i Venedigi slutet av 1400-talet. Där såg man förläggarensom upphovsman snarare än författaren ochupphovsrätten var länge nations begränsad. DärförARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2005:173