Krigsarkivet 200 år - Visa filer

Krigsarkivet 200 årrad kungliga beslut på I 870- och I 88o-talen skullede lantmilitära myndigheternas äldre arkiv levererastill Krigsarkivet. Så skulle t ex regementenasarkiv äldre än I 8 I 5 överlämnas till Krigsarkivet.Så skedde också. År I882 öppnades en forskarsalför allmänheten (som vid denna tid inte var särskiltallmän).Det var officerarna som hade makten och inflytandeti krigshistoriska avdelningen. Det fanns tidvisstarka spänningar mellan Krigsarkivet ochkrigshistoriska avdelningen. Dessa blev specielltframträdande under I920- och I93o-talen. Till endel berodde det höjda tonläget på de inblandadepersonerna. Krigsarkivarie sedan I 92 I var fil. drBirger Steckzen (I892-I966) som tidigare arbetat iRiksarkivet. Han hade tidigt ett klart mål förKrigsarkivet. Han ville att Krigsarkivet skulle blisjälvständigare, få en starkare organisation och enbetydligt stärkt arkivprofessionell prägel. Självständighetenskulle markeras gentemot såväl militärensom Riksarkivet. Arkivprofessionalitetenskulle stärkas genom att högt utbildade akademikerskulle tjänstgöra i institutionen i stället för ditkommenderadeofficerare. Krigshistoriska avdelningenschef under några år på I 920-talet var denmycket omtalade Carl Bennedich; känd Karl XIIbeundrareoch en av dem som hjälpt till att skrivaGustav V:s s k borggårdstal I9I4. Bennedich varingen anhängare av Steckzens ideer och en maktkampmed många intressanta inslag utspelades.Steckzen vann denna kamp och kontakterna medBennedichs efterträdare blev mindre konfliktfyllaeller t o m bra. I mitten av I930-talet fick Krigsarkiveten organisatoriskt starkare ställning, dåsambandet med krigshistoriska avdelningen upplöstes.Steckzen förde även en kamp med och motRiksarkivet, där vissa gärna såg att Krigsarkivetblev en del av Riksarkivet, alternativt helt försvann.Slutet av I93o-talet och framförallt I94o-taletinnebar en mycket stark upprustning i Sverige.Detta självklart mot bakgrund av den tilltagandespänningen i Europa och det därpå följande kriget.Genom I 942 års försvarsbeslut tillkom en rad förbandoch myndigheter inom försvaret. En av demyndigheter som tillkom var Krigsarkivet somfr o m I944 blev en egen myndighet och arkivmyndighetför alla myndigheter som tillhörde Försvarsdepartementet.Under en stor del av efterkrigstidenoch det kalla kriget fanns på så gott somsamtliga samhällsområden en parallell myndighetsstrukturinom försvaret. Så även på kulturområdet,där det fanns ett eget arkiv och egna museer.I samband med dels förändringarna inom Östeuropakring I 990, dels allmänna tendenser i denstatliga myndighetsstrukturen ändrades detta underI99o-talet. Många myndigheter lades ned elleromstrukturerades. Detta gällde även kulturen inomförsvarets område som överfördes till Kulturdepartementet.Krigsarkivet lades ned som egen myndighetI 99 5 och blev en enhet i Riksarkivet. RiksdagsbeslutetI995 garanterade dock att Krigsarkivetssärprägel även fortsättningsvis skulle behållas.Detta är säkerställt i instruktionen för Riksarkivetoch landsarkiven.Denna koncentration till ett särskilt arkiv förförsvarsområdet är inte något för Sverige unikt.Det är den modell som praktiskt taget alla länderhar valt. Organisationen växlar från ett land till ettannat. Ibland ligger arkivverksamheten helt inomrespektive lands försvarsmakt; stundom t o m såatt varje försvarsgren har sitt arkivväsen. Den näraanknytningen till försvarsmakten är särskilt påtagligi östra och södra Europa och antagligen i flertaletav världens länder i övrigt. Andra gånger ingårförsvarets arkiv i respektive lands nationalar kiv.Krigsarkivets kartsamlingarMilitären har alltid haft ett stort behov av kartoroch ritningar. Ett utmärkande drag för Krigsarkivetär därför de stora kart- och ritningssamlingarna,vilka omfattar långt mycket mer än nuvarandeSverige. Kartsamlingen är, jämte Lantmäteriets, denviktigaste i landet. Även sett i ett internationelltperspektiv är samlingen betydande. Särskilt bör detstora antalet handritade kartor och ritningar frånI 6oo-, I 700-, och det tidiga I8oo-talet framhållas.Redan vid Krigsarkivets tillkomst för tvåhundraår sedan var avsikten att det där skulle förvaras enstor och betydande kartsamling. I första hand skullesamlingen utgöra underlag för FältmätningskårensARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2005: I