Krigsarkivet 200 år - Visa filer

Genus- och mångfaldsperspektiv i arkivverksamhetdets befolkning I 99 5. Det finns såvällikheter somskillnader mellan etniskt mångfaldsarbete och jämställdhet.Mycket av jämställdhetsarbetet baseraspå idealet om lika möjligheter oberoende av kön.Effektivitets- och lönsamhetsargument, konkurrenssamt bättre ledning och hantering av de anställdasolikheter anges inte som motivering tillsatsningen på jämställdhet.En del framhåller internationell verksamhet somexempel på mångfaldsarbete. Men även de mångfaldigakulturella skillnaderna i Sverige måste synliggöras.Orden etnicitet och kultur handlar intebara om andra etniciteter och andra kulturer. Kulturellmångfald är ett bredare begrepp än etniskmångfald i och med att kulturell mångfald omfattarsociala grupper i vid demografisk mening,medan etnisk mångfald tar hänsyn till det som harmed folkgrupper att göra och därmed utestängerinfödda manliga respektive kvinnliga grupper ochåldersgrupper. Detta framhålls exv i skriften"Mångfald- en bristvara i högskolan? SFS rapportom mångfaldsarbete i högskolan"Mångfaldssatning kan ge nya impulser och därmedhöja kvaliteten på verksamheten. Likriktningär inte alltid det bästa. Internationaliseringen (EUoch globalisering) betonar betydelsen av kulturellmångfald. I en pluralistisk organisation utgår manifrån att både skillnader och likheter spelar storroll för organisationens utveckling och framgång.Av ovanstående torde det framgå att en kombinationav genus- och mångfaldsperspektiv i hög gradkan berika och utveckla kulturarvsarbete.Hur kan genus- och mångfaldsperspektivintegreras i arkivverksamheten?Genus- och mångfaldsperspektiv kan genomsyra allarkivverksamhet. Det handlar i hög grad om attompröva verksamheten på flera områden. En reflexivanalys av hur vi hittills arbetat är lämpliginnan vi börjar diskutera fortsättningen. Vi har ju enviss vana vid historiska perspektiv.Först kan man börja med att utifrån dessa nyaperspektiv pröva vilka värderingar som har formatde organisationer som vi ingår i. Vilka normer styrverksamheten och hur rekryteras personalen? Må-le t måste ju vara att våra institutioner inte sluter sigoch konserverar gamla system som hindrar impulserutifrån. Vi måste i vår verksamhet vara medvetnaom de maktstrukturer som finns i samhället istort och hur de påverkat alla samhälleliga organisationer(inklusive våra egna) och de arkiv som vivårdar. Detta är viktiga kunskaper för att vi skallkunna bedriva arkivverksamhet på ett så bra sättsom möjligt.Hur kan arkivpersonalen tillföras dessa nya perspektiv?De bör naturligtvis integreras i arkivutbildningenmen även ingå i intern fortbildning.Men det är också nödvändigt att vi ser vår egenverksamhet i ett internationellt perspektiv. Vi bordefrämja ett internationellt utbyte, både när detgäller personal och kunskaper, som får oss atteventuellt ompröva våra metoder. Eftersom vi börvidga våra perspektiv för att bättre kunna speglaolika kulturer bör vi också ta del av olika vetenskapssyner.Det kan vi göra genom att stimuleratill forskning inom våra arkivinstitutioner menockså samarbeta med andra kulturinstitutioner.Arkivvetenskapen borde härigenom kunna berikasoch utvecklas.Hur ser våra bestånd ut idag och hur ser arkivbildningenut på fältet? Vad styr arkivbildningenoch hur kan den påverkas? Inom den verksamhetsom styrs av arkivlagen idag flnns det möjligheteratt påverka myndigheter att försöka strukturerasina arkiv så att forskning på alla nivåer och medolika perspektiv skall kunna bedrivas. Ur demokratisynpunktär det t ex viktigt att kulturella skillnaderliksom skillnader mellan könen i effekternaav offentlig verksamhet synliggörs. Olikheter mellan"centralmakten" och lokalsamhällen på skildahåll i Sverige är en del av mångfalden, som vi måstebevaka.Avspeglar de mottagna enskilda arkiven utifrånett genus- och mångfaldsperspektiv på ett representativtsätt exempelvis enskild företagsamhet?Samma slag av frågor kan ställas till föreningsfolkrörelse-och personarkiv. Blir man medvetenom eventuella skevheter finns det ju också möjlighetatt göra något åt dem. Vi bör öka kunskapenom utrikes födda.ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2005:1