Krigsarkivet 200 år - Visa filer

Genus- och mångfaldsperspektiv i ar.kivverksamhetman inrättat en forskarskola vid Nordiska museet,hoppas på en närmare samverkan mellan museer,universitet och högskolor. Museer och arkiv ärkulturarvsinstitutioner, som har mycket gemensamtmen också stora olikheter. En sådan olikhet ärnaturligtvisatt de offentliga arkiven styrs av lagar menskillnaden är också stor i sättet att samla in, systematiseraoch presentera det kulturarv vi förvarar.Museerna har tidigt, till skillnad från arkiven, inteskyggat för att direkt vägleda sina besökare i tolkningenav sitt material. Utställningar och programverksamhethar ofta uttalade budskap till besökarna.Detta arbetssätt har arkiven också, på senare år,försiktigt börjat tillämpa men då huvudsakligen iarkivpedagogisk publik verksamhet för barn ochungdomar. Traditionell arkivforskning i våra forskarsalarbedrivs på samma sätt som tidigare. Samtidigthar både arkiv och museer från departementshålluppmanats att pröva nya perspektiv i sinverksamhet. Syftet är att nå nya besökare ochanvändare grupper. Med tanke på museernas arbetssättoch närmandet till universitet och högskolor ärdet inte egendomligt att de, före arkiven, uppmanatsatt introducera sådana nya perspektiv under mer organiseradeformer.2001 tillsattes en statlig utredning med uppdragatt utarbeta förslag till hur genusperspektivetskulle kunna få större genomslagskraft i museernasverksamhet. Enligt direktiven skulle fyra områdenundersökas, nämligen utbildningsmöjligheter, forskningsamt utställnings- och programverksamhet.Man fick även i uppdrag att utreda möjligheternaatt etablera en resursenhet för genusfrågor på museerna.Utredarna bestod av företrädare för museer,arkiv och forskarsamhället. Ordförande varprofessorn i historia Ann-Sofie Ohlander. slutrapporten"Genus på museer" (Ds 2003 :61) överlämnadesi januari 2004 till kultunninistern.För Inig, som representant för arkivvärlden, gavutredningsarbetet anledning till flera reflexioner bla över hur genusperspektiv eventuellt skulle kunnaintroduceras i arkivverksamhet, trots att vi arbetarpå ett annorlunda sätt än museerna, inte minst närdet gäller strukturerandet av våra respektive arkivbestånd.Från genusperspektivet är steget inte långttill mångfaldsperspektivet och jag kommer här attkort utveckla varför dessa båda perspektiv kan kombinerasoch vitalisera vår verksamhet i framtiden.Vad menas med genusperspektiv?Regeringen poängterar i propositionen Kulturpolitik(1996/97:3) det ansvar som kultursektorn haratt belysa köns- och jämställdhetsperspektiv. Detmanliga kulturarvet har hittills dominerat. De centralamuseerna har i sina regleringsbrev, liksomArkivverket, numera krav på sig att i sin verksamhetbeakta flera perspektiv t ex kön, klass, etnicitetoch generation. Det mångkulturella perspektivetbetonas allt mer.Det är inte ovanligt att man blandar ihop begreppenkvinna-, jämställdhets- och genusperspektiv,men det finns en utvecklingslinje från kvinnoforskningvia jämställdhetsforskning till genusforskning.Idehistorikern Eva Gothlin har på ett lättfattligtsätt klarlagt begreppet genus i skriften "Kön ellergenus?" (utg. av Nationella sekretariatet för genusforskning1999). Hon sätter det biologiska könetmot det "sociala" Gämför engelskans sex- gender).Utgångspunkten för definitionen är att relationenmellan könen inte är biologiskt given utansocialt och kulturellt konstruerad. Genusperpektivetinnebär en kulturell tolkning av de biologiskaskillnaderna mellan män och kvinnor. Det är alltsåinte de biologiska skillnaderna i sig som utgör genusutan tolkningen av dessa.Gothlin citerar historikern Yvonne Hirdmansom hävdar att genus är en föränderlig process somskapar institutioner och föreställningar t o m avbiologi. "Den genusformerande processen" skaparhierarkier och olikheter som går ut på "könensisärhållande". Det skapas under olika tider "genuskontrakt",dvs könsbaserade normsystem inom deflesta samhällen, där bägge könen är delaktiga. Detmanliga står alltid över det kvinnliga i en hierarkiskordning. Genus är, enligt Hirdman, alltid relaterattill makt dvs ett sätt att uttrycka, förmedlaoch beteckna makt. Andra forskare anser att detkan finnas samhällen med icke-hierarkiska genussystem.Genus rör heller inte bara individer ochkaraktärer eller identiteter. Det är något som hörARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2005:1