Godsterminaler i Stockholms län - SLL Tillväxt, miljö och ...

PM 8 2001 Godsterminaler i Stockholms län– en kunskapsöversiktAtt vissa flygplatser har stor fraktomsättning förklaras till en del av att viktigaaktörer valt dem som nav i frakthanteringen. Det gäller t ex Lufthansa ochFrankfurt, DHL och Bryssel, UPS och Köln samt SAS och Köpenhamn.Bland de svenska flygplatserna är Arlanda den helt dominerande fraktflygplatsen.Landvetter redovisade enligt ACI knappt 50 000 ton gods 1999 och Sturup ochUmeå vardera cirka 10 000 ton. Skavsta, som i viss mån konkurrerar medArlanda, hanterade 27 000 ton. Skavsta är en privatägd flygplats som ägs av TBI,en multinationell företagsgrupp involverad i 35 andra flygplatser i världen.Skavstas kapacitet uppgår till 35-40 000 ton gods.Arlanda anses ha ett bra upptagningsområde jämfört med flygplatserna i övriganordiska länder. Bland svenska bolag som använder flygfrakt i betydandeutsträckning återfinns många av de gamla, multinationella företagen somEricsson, Astra, ABB, SKF, Volvo, Sandvik, Atlas Copco. Ericsson är en avEuropas största köpare av flygfrakt.3.2 FramtidAlla tillgängliga prognoser talar för en fortsatt kraftig ökning för fraktflyget.IATA gör årliga enkäter och frågar de största flygbolagen, flygplatserna ochluftfartsmyndigheterna om de framtida utvecklingstendenserna. Enligt den senasteenkäten kommer den internationella flygfrakten att öka med 6,7 procent per årunder perioden 2000-2004. 18Liknande resultat, men för en 20-årsperiod, ger den prognos som flygplanstillverkarenBoeing tagit fram. Mellan år 1999 och 2019 förväntas flygfrakten(inkl. post) i världen som helhet komma att öka med 6,4 procent per år. Denflygburna posten antas öka väsentligt långsammare, med 3, 2 procent årligen. Denförväntade ökningstakten ligger väl i linje med vad som noterades under 1990-talet, då ökningen uppgick till 6,2 procent per år. De kraftigaste ökningstalennoteras för flygfrakt inom Asien, medan expansionen inom Europa och inom USAgår något långsammare. 19Det finns ingen officiell prognos för den svenska flygfrakten. Däremot harLuftfartsverket gjort analyser av den tidigare utvecklingen och från de erhållnasambanden mellan flygfrakten och den svenska utrikeshandeln gjort en skattningav den framtida flygfrakten. Resultaten blir därmed beroende på vilka antagandensom görs om utrikeshandeln i framtiden. Enligt kalkylerna skulle flygfrakten framtill år 2020 öka med 4-6 procent per år. En enkel trendframskrivning av dentillväxt som noterades för perioden 1965-98 ger en framtida ökningstakt på 5procent. 20I ett något längre tidsperspektiv förefaller det troligt att ett av kundsegmenten,tillverkningen av högteknologiska produkter, i stigande utsträckning kan kommaatt lämna Sverige. Utvecklingen för Ericssons mobiltelefoner är ett aktuelltexempel. För att prognoser som bygger på den hittillsvarande utvecklingen inte18 www.iata.org19 www.boeing.com20 ”Möjlig utveckling av den svenska flygfrakten”, PM, Luftfartsverket, 199923