PM 8 2001 <strong>Godsterminaler</strong> i <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong>– en kunskapsöversiktGodsmängden har fyrdubblats vilket motsvarar en genomsnittlig ökning på drygt5 procent per år. En stor del av ökningen har ägt rum under det kraftigaekonomiska uppsvinget under senare delen av 1990-talet. Det utrikes fraktflygethar ökat snabbare än den svenska exporten. Det kan bero på flygfraktens varusammansättning.Flygfrakt utgörs som nämnts huvudsakligen av varor medmycket högt värde per viktsenhet. För dessa varuslag har exporten ökat snabbareän utförseln som genomsnitt.Inrikes flygfrakt har ökat obetydligt under perioden, inrikes post har tredubblats,medan utrikes post endast ökat måttligt.En internationell jämförelse kan göras med hjälp av statistik från ACI (AirportsCouncil International) som samlar in uppgifter över flygfrakt (<strong>och</strong> antalpassagerare) för olika flygplatser. Data för de europeiska flygplatserna visar att defyra största hanterade mer än 1 miljoner ton år 1999. Högst låg Frankfurt med 1,5miljoner ton, därefter kom London (Heathrow) med 1,4 miljoner ton, Paris(Charles de Gaulle) <strong>och</strong> Amsterdam (Shiphol) med 1,2 miljoner ton. Arlandasgodsmängd utgjorde sålunda endast en tiondel av de volymer som hanterades påde största europeiska flygplatserna. Arlanda hade år 1999 drygt 17 miljonerpassagerare <strong>och</strong> drygt 140 000 ton frakt (exkl. trucking). En jämförelse medeuropeiska flygplatser i storleksintervallet 15-25 miljoner passagerare ges i figur3.3, nedan.Figur 3.3 Flygfrakt vid europeiska flygplatser med 15-25 miljoner passagerare år1999, tusen tonDüsseldorf (16)Barcelona (17)München (21)Stockholm (17)Rom (24)Milano (17)Zürich (21)Köpenhamn (17)Brussels (20)0 100 200 300 400 500 600 700Källa: ACI Traffic Data. Inom parentes anges antalet passagerare i miljonerFiguren visar att Arlanda har en relativt blygsam position även i jämförelse medflygplatser av liknande storlek. Köpenhamn har däremot en omfattande flygfrakttrots att det ligger utanför kontinentens kärnområde. Att Düsseldorf harförhållandevis lite flygfrakt kan hänga samman med Frankfurts dominans.Helsingfors <strong>och</strong> Oslo har båda mindre än 100 000 ton flygfrakt år 1999.22
PM 8 2001 <strong>Godsterminaler</strong> i <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong>– en kunskapsöversiktAtt vissa flygplatser har stor fraktomsättning förklaras till en del av att viktigaaktörer valt dem som nav i frakthanteringen. Det gäller t ex Lufthansa <strong>och</strong>Frankfurt, DHL <strong>och</strong> Bryssel, UPS <strong>och</strong> Köln samt SAS <strong>och</strong> Köpenhamn.Bland de svenska flygplatserna är Arlanda den helt dominerande fraktflygplatsen.Landvetter redovisade enligt ACI knappt 50 000 ton gods 1999 <strong>och</strong> Sturup <strong>och</strong>Umeå vardera cirka 10 000 ton. Skavsta, som i viss mån konkurrerar medArlanda, hanterade 27 000 ton. Skavsta är en privatägd flygplats som ägs av TBI,en multinationell företagsgrupp involverad i 35 andra flygplatser i världen.Skavstas kapacitet uppgår till 35-40 000 ton gods.Arlanda anses ha ett bra upptagningsområde jämfört med flygplatserna i övriganordiska <strong>län</strong>der. Bland svenska bolag som använder flygfrakt i betydandeutsträckning återfinns många av de gamla, multinationella företagen somEricsson, Astra, ABB, SKF, Volvo, Sandvik, Atlas Copco. Ericsson är en avEuropas största köpare av flygfrakt.3.2 FramtidAlla tillgängliga prognoser talar för en fortsatt kraftig ökning för fraktflyget.IATA gör årliga enkäter <strong>och</strong> frågar de största flygbolagen, flygplatserna <strong>och</strong>luftfartsmyndigheterna om de framtida utvecklingstendenserna. Enligt den senasteenkäten kommer den internationella flygfrakten att öka med 6,7 procent per årunder perioden 2000-2004. 18Liknande resultat, men för en 20-årsperiod, ger den prognos som flygplanstillverkarenBoeing tagit fram. Mellan år 1999 <strong>och</strong> 2019 förväntas flygfrakten(inkl. post) i världen som helhet komma att öka med 6,4 procent per år. Denflygburna posten antas öka väsentligt långsammare, med 3, 2 procent årligen. Denförväntade ökningstakten ligger väl i linje med vad som noterades under 1990-talet, då ökningen uppgick till 6,2 procent per år. De kraftigaste ökningstalennoteras för flygfrakt inom Asien, medan expansionen inom Europa <strong>och</strong> inom USAgår något långsammare. 19Det finns ingen officiell prognos för den svenska flygfrakten. Däremot harLuftfartsverket gjort analyser av den tidigare utvecklingen <strong>och</strong> från de erhållnasambanden mellan flygfrakten <strong>och</strong> den svenska utrikeshandeln gjort en skattningav den framtida flygfrakten. Resultaten blir därmed beroende på vilka antagandensom görs om utrikeshandeln i framtiden. Enligt kalkylerna skulle flygfrakten framtill år 2020 öka med 4-6 procent per år. En enkel trendframskrivning av dentillväxt som noterades för perioden 1965-98 ger en framtida ökningstakt på 5procent. 20I ett något <strong>län</strong>gre tidsperspektiv förefaller det troligt att ett av kundsegmenten,tillverkningen av högteknologiska produkter, i stigande utsträckning kan kommaatt lämna Sverige. Utvecklingen för Ericssons mobiltelefoner är ett aktuelltexempel. För att prognoser som bygger på den hittillsvarande utvecklingen inte18 www.iata.org19 www.boeing.com20 ”Möjlig utveckling av den svenska flygfrakten”, PM, Luftfartsverket, 199923