Godsterminaler i Stockholms län - SLL Tillväxt, miljö och ...

PM 8 2001 Godsterminaler i Stockholms län– en kunskapsöversikt?? För att feeder-rederierna skall anlöpa en hamn krävs en viss minimilast medcontainer. Detta talar för att containertrafiken koncentreras till en hamn.Antalet hanterade containers antas öka med ca 10 procent per år de närmaste3-5 åren.?? När fartygen blir större ökar ytbehoven för hantering och uppställning avgods/lastbärare. För att få korta tider i hamn måste allt gods finnas på plats närfartyget anländer. En hög servicenivå i hamnen kräver stora volymer.?? Stora volymer är också nödvändiga för att motivera goda väg- och järnvägsförbindelser.En samordning och koncentration av utbudet skulle stärka regionens möjligheteratt konkurrera med hamnar utanför regionen.Hamnarna på ostkusten konkurrerar med Göteborg om gods mellan t exBergslagen och de stora kontinenthamnarna. Eftersom Göteborgs hamn har ettstörre utbud, dvs. större volym och tätare frekvenser, kan ett alternativ varajärnväg mellan Göteborgs hamn och östersjökusten. En ny potentiell konkurrentkan vara ”järnvägsfeeder” mellan Hamburg och Mälardalen via Öresundsförbindelsen.De båda exemplen innebär att järnvägsterminalerna i länet skullekunna expandera på hamnarnas bekostnad.* Den framtida hamnlokaliseringenFör att möta en stigande efterfrågan krävs en utbyggnad av hamnkapaciteten.Dessutom måste en koncentration av verksamheten i regionen komma till ståndför att hamnverksamheten skall bli konkurrenskraftig. Frågan är då var verksamhetenskall lokaliseras.RoRo-trafiken förväntas öka till ca 9 miljoner ton år 2010, vilket är en fördubblingjämfört med år 1999. Ökningen antas inte kunna rymmas inomexisterande hamninfrastruktur. Inom Värtahamnen-Stadsgården finns möjlighet attutöka kapaciteten med cirka 2,3 miljoner ton färjegods.Situationen karakteriseras sålunda av en förväntad brist på kapacitet i Stockholmsinre hamnar, dvs. där den för närvarande största kapaciteten finns. I Stockholmsstad finns dessutom konflikter med miljö och andra intressen för alternativtmarkutnyttjande. Ett exempel är de förslag till bostadsbyggande som tagits framför några hamnområden (Värtan och Loudden). 8 I Stockholms översiktsplannämns att det skulle vara möjligt att i delar av området (Värtan/Frihamnen) byggaattraktiva bostäder och utveckla näringslivet mot mer arbetsintensivaverksamheter. 9I Kapellskär kan en utbyggnad av de 2 existerande färjelägena till 3 fullskalelägenge ett tillskott med 2 miljoner ton färjegods. I Nynäshamn kan ett tredje läge ge etttillskott på 0,7 miljoner ton.En diskussion förs om en utbyggnad av hamnen i Norvik, norr om den nuvarandehamnen i Nynäshamn. En utbyggnad i Norvik skulle kosta 400-500 mkr exklusive8 DN, ”Sjönära områden attraktiva”, 8 dec. 20009 www.sbk.stockholm.se/OPtext/16