Accent 2/2010

s v e r i g e s t ö r s ta t i d n i n g o m d r o g e r o c h n y k t e r h e tEn tidning från iogt-nto / nr 2 · 2010 / pris 20 krgranskningtips förett lyckatprojektUppdrag Utvecklingfölj med utvecklingskonsulenternaunder en dag på jobbetLänderna runt Medelhavet harhalverat konsumtionen på 30 årnär föreningengår i konkUrS”Jag är ledsen och besviken”innehållNr 2 mars 2010Alkoholreklamenökar kraftigt i teveAKTUELLT Det är förbjudet att göra reklam för alkohol i teve och radio i Sverige. Ändå8 är teve det medium där alkoholreklam ökar mest – sedan 2006 har den fyrdubblats.Samtidigt visar ny forskning att ungdomar dricker mer om de utsätts för alkoholreklam.reportageHelvetetfrån två håll22 INTERVJU Jonathan satt fasti drogmissbruk i mer än tio år.Mamma Maja insåg först inteatt sonen knarkade. Nu harJonathan, 29 år, återförenatsmed Maja och familjen. Härberättar de sina egna versionerav sin gemensamma historia.Sydeuropanyktrar till32 EUROPA På trettio år haralkoholkonsumtionen i Italienhalverats. Andra länder i Sydeuropavisar upp liknande mönster.Accent åkte till Rom föratt ta reda på vad det beror på.opinion4 ledare Alkoholindustrin härjarvärre än någonsin i Afrikaoch Sydostasien. Du och jagkan vara med och stödja motståndet.6 Anna Regeringen bedyraratt de ideella organisationernaär jätteviktiga. Samtidigt läggerman förslag som pekar åtandra hållet. Nya förslag omspel och skatter kan sätta käppari hjulet för föreningslivet.Bakom kulisserna på LyckohjuletREPORTAGE En miljon tittare per vecka. 25 inspelade program. Miljonlotterietsprogram Lyckohjulet är i full gång och Accent åkte till Göteborg för att se30vad som händer bakom kulisserna.påverk anNär föreningen går i konkurs40 I FOKUS För några år sedan hylladesIOGT-NTO -föreningen Centro för sinframgångsrika verksamhet. När föreningensenare gick i konkurs stod dentidigare ordföranden Nicklas Kartengrenensam, anmäld för bokföringsbrott ochmed betalningskrav på hundratusentalskronor.17 debatt ”Det är dags attvända debatten om alkohollagstiftningen.Utgångspunktenär solidaritet.” Det skriver YlvaJohansson, välfärdspolitisktalesperson för Socialdemokraterna.I RÖRELSEUppdrag förändring18 utveckling Följ med IOGT-NTO:s utvecklingskonsulenterunder en vanlig arbetsdag.Uppdraget är att hjälpa lokalföreningarnaatt blomstra.omslagsbildAdam Haglund6accentdramatisk ökning avalkoholreklam i teveHelvetetfrån två hållSydeUropa nyktrar tillmars 2010 accent 3

ledareAlkoholindustrin härjar i Afrika och vill få fattiga länder att skapa en alkoholpolitiksom passar industrin men som knappast har några verkliga effekter.IOGT-NTO-rörelsens internationella verksamhet är en viktig del i motståndet.Det är vi som står för motståndetLåt mig berätta om en man som heter Marcus Grant. Framtill mitten av nittiotalet var han ansvarig för Världshälsoorganisationensalkoholförebyggandearbete. En man med ett stort kontaktnätbland forskare, folkhälsopolitikeroch frivilligorganisationer.Sedan bytte han sida. Idag är han chef fören organisation som heter Internationalcenter for alcohol policies, ICAP, en organisationsom ägs och drivs av alkoholindustrin.Det är fascinerande det där. Att en man som lägger all sinenergi på att begränsa alkoholskadorna i världen ena dagen, låtersig köpas av alkoholindustrin dagen efter. Man kan ana att lönenspelar en viss roll i sammanhanget, för inte har MarcusGrant gått på industrins snack?En del av Marcus Grants jobb är att påverka fattigaländer i Afrika och Sydostasien om vilkenalkoholpolitik de ska ha. Hans lobbyister har dyktupp i ett tiotal afrikanska länder och minst ett iSydostasien. Budskapet till de sittande regeringarnaär alltid detsamma: ”Vi kan hjälpa er att ta framen bra alkoholpolitik. Vi betalar gärna lyxigakonferenser och flyger hit experter.”Chefredaktör pierre andersson”Bland de få motkraftersom finns är IOGT-NTOrörelsensInternationellaInstitut en av de viktigaste.”Man måste förstå att det härär länder som idag inte harnågon egentlig alkoholpolitik.Det är också länder som intehar några större resurser att lägga på alkoholförebyggandearbete. Man inser att industrinserbjudande är lockande.Problemet är förstås att de lobbyister MarcusGrant sänder ut i världen inte föreslårnågra åtgärder som gör någon nytta. De pratarom utbildning, att folk ska lära sig att dricka smart. Möjligenkan man tänka sig restriktioner för alkohol i trafiken.I dag vet vi precis vilken typ av åtgärdersom funkar. För några år sedan samladesvärldens främsta alkoholforskare och gickigenom all forskning som gjorts på områdetde senaste tio åren. Det man kom fram till äringen nyhet för oss i de nordiska länderna:Vill man minska alkoholskadorna på riktigtska man satsa på höga priser, begränsad tillgänglighetoch åldersgränser. Information spelar en väldigt litenroll när det gäller att påverka människors beteenden.Bland de få motkrafter som finns till Marcus Grantoch den mäktiga alkoholindustri som bekostar hanslön är IOGT-NTO-rörelsens Internationella Instituten av de viktigaste. Med sina relativt små resurserhar man lyckats mobilisera såväl parlamentariker som gräsrotsrörelseri de berörda länderna. ICAP möter idag motstånd.Engagemanget inom IOGT-NTO för den internationellaverksamheten är inte alltid på topp. Det finns ett antaleldsjälar som gör massor och ett tusental medlemmarsom varje månad skänker pengar till verksamheten.Men det räcker inte – i dag får man bara inhälften av vad man borde för att klara de projektoch åtaganden man har ute i världen.Själv skänker jag 200 kronor varje månadvia mitt medlemskap i Vänner i världen. Gördet du också. Och när du ändå är igång: Setill att ditt distrikt antar utmaningen frånVästernorrland (se nyhetssidorna) om attsamla in 50 000 kronor under året till rörelsenssamarbetsprojekt runt om i världen. PFÖR ÖVRIGT ANSER ACCENT ATT...Skrattretande införselreglerSMUGGLING Dagens regler kring privatinförselär skrattretande. De så kallade införselkvoternasom talar om hur mycket alkohol man fårta in är larvigt höga, men ännu larvigare är attde är indikativa. Kan man bara motivera det fårman ta in precis hur mycket alkohol som helst.I slutet av augusti stoppades två män i tulleni Helsingborg med 2853 liter öl, 114 litervin, 158 liter cider och 29 liter sprit. Nu haråklagaren beslutat att åtal inte ska väckas.Mer balanserat knarkkrigNARKOTIKA USA slår in på ett nytt spår iarbetet mot narkotika. Slagorden ”War ondrugs” är borta och lika bra är väl det. Krigetmot knarket har pågått sedan Nixonstid men uttrycket har mest kommit attsymbolisera en politik med en slagsida åtdet repressiva. Nu utlovas bättre balansmed större inslag av vård och behandling,samtidigt som man försäkrar att avkriminaliseringinte är aktuellt. Gott så.Engagerade läsareLÄSARKONTAKT Accent har engagerade läsare.Vi uppskattar att ni hör av er med idéer, synpunkteroch tips. Fortsätt med det! Ring, skriv insändareoch debattinlägg, mejla tips eller anmäl ertill Accents läsarpanel. Många har redan gjortdet men vi har plats för fler.På redaktionen jobbar vi stenhårt varje dag föratt göra en tidning (på både papper och webb)som känns intressant och relevant för IOGT-NTO:s medlemmar. Din återkoppling är värdefull.4 accent mars 2010

32 accEnt fEbruari 2010medier.rElationEr och konversationer är det nyaLäsarbrevhör av dig! accent@iogt.se / Accent, Box 12825, 112 97 StockholmLänka meraAtt IOGT-NTO finns på internet, ävensom i bloggosfären och Twitter är intebara bra, utan också självklart i minaögon, och det var en trevlig artikel om deti senaste numret av Accent.Däremot gäller det alltid att se till attinte bara ”de närmast sörjande”, utanäven andra upptäcker och läser de åsiktersom framförs, vilket jag tycker missasi artikeln.Många tidningar, främst de stora tidningarnasom t ex Aftonbladet, DN, Svenska Dagbladet, men ävenmer lokalt betonade tidningar länkar tillbaka till bloggar, om mansom bloggskribent länkar till deras artiklar. Det gör att man somskribent får betydligt fler besökare, och många gånger besökaresom inte tillhör den trogna skaran läsare.Jag tycker det vore synd att inte använda sig av de här möjligheterna,som dessutom är gratis inte bara för IOGT-NTO:s bloggskribenter,utan alla andra som undertecknad som skriver ”privat”.Särskilt tekniskt avancerat är det inte och jag är absolut intesärskilt bra på datorer men klarar av det ändå.Jerker Nilssonhttp://alltidrottalltidratt.blogspot.comsvar Bra tips Jerker! Vi tackar och bugar och hoppas att alla blivandebloggare där ute läser det här.Gör något bra avfastighetspengarnapåVerkapå NätetRedaktionenHej, jag har suttit och funderaten del på det vi har gjort medutgångspunkt från er artikel om79 Vidar i Söderköping. Jag sitterordförande i Lf 3410 Trettondagsstjärnani Simonstorp Östergötland.För två år sedan såldevi vår fastighet på grund av för fåLilla Lövhällasom orkar jobba med den, och förlite pengar att sköta den. Då beslutade vi att de pengar vi fick inteskulle gå in i den vanliga fastighetsfonden som är brukligt.Vi satte oss ner i föreningen och diskuterade vad som var braatt använda pengarna till. Vi hade hört att Lilla Lövhälla, en fastigheti Kolmårdskogen, behövde rustas, de behövde en ny toalettbyggnadså de fick 400000 kronor av oss. En scoutstuga utanförLinköping fick ett nytt tak för 200000 kronor och Lilla teatern iNorrköping fick 300000 kronor för att digitalisera.Vi tycker mycket välplacerade pengar. Vad vill jag säga med dettatro? Jo, att innan föreningarna säljer sina fastigheter – sätt erner och fundera på vilka och till vad ni kan använda kapitalet till istället för att låsa in dem i en fond.Berne Hagströmordförande i IOGT-NTO Lf3410 TrettondagsstjärnanBi praktikEnde nya sociala verktygen på nätet gördet möjligt för alla att vara med i denoffentliga debatten. i förra numretfrågade vi proffsen om allmänna tipsför hur man kan påverka politiskt.i det här numret tittar vi närmare påhur du som medlem eller föreningkan använda sociala medier.tEXt: piErrE andErSSon illuStrationEr: JEnS magnuSSonpåverka smartare med sociala medierloggar, Facebook, Twi ter. Även sociala medier som specialitet.Bland hennes kunderom du inte använder de här verktygensjälv har du säkert inte finns såväl stora företagkunna undgå a t höra talas om som politiska partier ochdem. Lite förenklat är det verktyg som gör andra idee la organisationer.det enkelt för var och en a t publicera sigpå nätet. De används ibland för a t visa – Sociala medier handlarupp det senaste klädinköpet e ler för att om att sä ta sin verksamheti relation ti l omvärl­berä ta vad man äti ti l frukost. Men a ltoftare används sociala medier också till den. Man kan säg a t deta t uttrycka politiska åsikter e ler för en är marknadsföring e lerslags medborgarjournalistik.påverkan genom relationeroch konversationer. Enav de stora möjligheternainför valEt 2010 rustar de politiska partiernamer än någonsin på webben. Bloggar,Twi ter och Facebook läggs ti l som y terligarevapen i kampen om väljarna. Ocksåandra idee la organisationer och kommersiela företag börjar få upp ögonen förmöjligheterna med sociala medier. Det ärknappast en slump.Brit Stakston är pr­konsult på JMW medmed sociala medier är attdu enkelt kan få in di t perspektivi diskussioner somförs i andra sammanhang.brit Stakston är pr-konsultoch specialist på socialablir ofta en envägskommunikation,men på bloggar,Facebook och Twitteruppmuntras kommentareroch andra reaktioner frånläsarna. Den som vi l varamed och få ut sin åsikt ochpåverka kan utny tja de tapå flera sä t.– En bra idé är a t kollaupp vilka politiker sombloggar just hos er, sägerBrit Stakston. Det kan varabåde kommunpolitiker ochera riksdagsledamöyer,många av dem har en egenblogg idag. Sen kan ni börjamed a t ställa frågor ochkommentera det de skriver.A t starta en egen blogg är enkelt, detoch revolutionerande med det som brukar finns en mängd gratistjänster på nätet ochka la sociala medier. Traditionell media du är igång på några minuter. Oftast ärAccent 1/2010Foto: Jonas Bö tigerDumt lagförslagFolkhälsominister Maria Larssonvill tydligen främja ökatalkoholdrickande i Sverige. Jagvill dock protestera mot detnya alkohollagsförslaget medliberalare utskänkningsregleroch gårdsförsäljning av vin.Det främjar verkligen intefolkhälsan eller den socialavälfärden.Rolf Mellquistmedlem i lf 31 Aros, VästeråsVärt påminnaom VeraI en artikel i Accent våren2009 om den tidigare systembolagschefenGabriel Romanus,nämns att hans mor VeraStarck-Romanus var läkareoch feminist och ända upp i90-årsåldern aktiv som föreläsareom äldres sexualitet.Nyligen gick hon bort, 98 årgammal.Till skillnad från sin son varVera helnykterist. Jag är ”absolutistav princip. Jag finneringet skäl att dricka sprit”. Detförklarar hon i en intervju i tidningenHumanisten 1996. Veravar nämligen aktiv i förbundetHumanisterna. Hon var ocksåen legendarisk sexualpolitiskpionjär, som tillsammans medRFSU:s grundare, Elise OttesenJensen, arbetade för enavkriminalisering av preventivmedel,aborter och homosexualitet,under en tid närmotståndet mot detta arbetevar mycket starkt.Elise delade Veras engagemangför nykterhetssaken.Hon såg hur de stora barnkullarnahindrade fattiga människorfrån att ta sig upp ur fattigdomen,men hon såg också hurspriten undergrävde arbetarnasförmåga att organisera sigoch förbättra sina villkor.Detta kan det vara värt attpåminna om idag, när den sexualpolitiskakampen i vårt landi huvudsak har vunnits, medandäremot alkoholintressena påett mycket problematiskt sätthar flyttat fram sina positioner.Lars TorstenssonredaktionenaccentAccent ges ut av IOGT-NTO,UNF (Ungdomens Nykterhetsförbund) ochJUNIS (IOGT-NTO:s Juniorförbund).Pressläggning detta nummer: 19 februariNästa nummer kommer 9 aprilREDAKTIONPierre AnderssonChefredaktör och ansvarig utgivare08-672 60 51, pierre.andersson@iogt.seMaria ZaitzewskyFeatureredaktör, reporter08-672 60 56, maria.zaitzewsky@iogt.seJoanna WågströmNyhetsreporter08-672 60 50, joanna.wagstrom@iogt.seMathias LövströmArt director08-672 60 53, mathias.lovstrom@iogt.seMedverkande detta nummerAdam Haglund, Leif Stenberg, Leif Rundgren,Malin Biller, Marc Femenia, Sven Rosell,Rurik Zaitzewsky, Anna-Lena Mattsson,Helena Wannberg, Ragni Svensson,Nathalie SimonssonAdressAccent, Box 12825, 112 97 Stockholm.Tel: 08-672 60 50, fax: 08-672 60 01e-post: accent@iogt.sewww.accentmagasin.seIOGT-NTO-förbundettel: 08-672 60 00Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38Stora Essingen, Stockholmwww.iogt.seAdressändringtel: 08-672 60 38/39. fax: 08-672 60 01AnnonsKesia Sales Consult, Per HånbergTelefon 0760-51 73 00,e-post: per.hanberg@good-news.seInterna annonser bokas genomPierre Andersson,08-672 60 51, pierre.andersson@iogt.seTryckVTT Grafiska, VimmerbyObeställt materialTidningen svarar inte för insända, obeställdatexter och bilder samt förbehåller sig rättenatt redigera insänt material.LagringAllt material i tidningen Accent lagras ochkan publiceras elektroniskt. Icke anställdamåste meddela eventuellt förbehåll motsådan lagring och publicering. I princip publicerasinget material med sådant förbehåll.Distribueras i 39 600 exemplarTS-kontrollerad upplagaISSN-nr: 0345-0406Medlem i Sveriges Tidskriftermars 2010 accent 5

anna har ordetRegeringen bedyrar att de ideella organisationerna är jätteviktiga.Samtidigt lägger man förslag som pekar åt andra hållet.Nya förslag om spel och skatter kan sätta käppar i hjulet för föreningslivet.Regeringen sätter krokben för oss frivilligaförbundsordförande anna carlstedtValåret 2010 är här. En av de största utmaningarna för allasom vill vinna valet torde vara att förklara hur vi skall räddaden svenska välfärden. Alla vet att det bästa sättet atttrygga den är en stabil välfärdspolitik som omfattar alla. ISverige har vi sedan kriget litat till att det offentliga skall säkerställagrundläggande rättigheter och avgörande sociala insatser.Och så har det dessutom funnits idéburna organisationer.Så fick vi en ny regering 2006. De skrev i sin regeringsförklaringatt det är civilsamhället – det vill säga du, jag och frivilligorganisationerna– som skall bära uppvälfärden. Det offentliga är bara ettkomplement.Det är alltså civilsamhälletsom skall fixa biffen. Visst,tänker jag, som ordförande förIOGT-NTO och för Forum förfrivilligt socialt arbete (paraplyför socialt inriktade organisationer):Vi kavlar gärna uppärmarna och fixar välfärden.Men då måste staten ocksåge oss vettiga förutsättningar.Det började ju bra.Förra året slöts enöverenskommelsemed tre parter: Regeringen,civilsamhälletsorganisationer ochSKL. Överenskommelsengår i korthetut på att slå fast vårsjälvständighet ochvårt oberoende;hur de olika parterna skall samarbeta med varandra och hur denideella sektorn skall kunna finansieras. Och i höstas presenteradesregeringens proposition ”En politik för det civila samhället”som också den innehöll mycket bra.Men.Samtidigt som regeringen tar dessa initiativ och bedyrar att viär jättejätteviktiga så kommer förslag på förslag som går stick istäv med detta.Några exempel: Den så kallade spelutredningen som kom tidigarei år föreslår bland annat att folkrörelserna inte ska få sälja lotterpå nätet. Detta tillsammans med en rad andra dumma förslagskulle allvarligt inskränka en av mycket få möjligheter för folkrörelseratt själva ekonomisera sin verksamhet.Sedan kom betänkandet ”Moderniserade skatteregler för ideellasektorn”. Där föreslås bland annat att all uthyrning av verksamhetslokalermomsbeläggs (förödande för våra 500 föreningarsom äger hus). Utredningen ifrågasätter också varför ideella organisationeridag är skatterättsligt gynnade, som om det vore någotnegativt att sektorn i dag är självfinansierad till minst 60 procent.När det gäller IOGT-NTO är vi självfinansierade till 90 procent.Nyligen steg den siffran ytterligare eftersom staten i år skar nedvåra bidrag rejält. Det är fascinerande, med tanke på vilka skyhögaförväntningar samma regering har på oss när det gäller våra insatserpå alkoholområdet.Den verksamhet vi bedriver ökar i allra högsta grad den svenskavälfärden. Varje dag ser vi exempel på att vi faktiskt gör skillnad ienskilda människors liv.Ska sittande regering vinna valet måste de visa att de är bereddaatt ge svenskt föreningsliv vettiga förutsättningar, om de förväntarsig att vi skall leverera. Och oppositionen behöver också gesin syn på de idéburna organisationerna och vår plats i framtidensvälfärdspolitik.Kom ihåg: Ingen kan göra allt. Men alla kan göra något. Pannas bästa & värstaMånadens bästai rörelse IOGT-NTO:s förbundsstyrelse har precis gått igenomen enormt lång lista från lokalföreningar ute i landet somsöker lokala utvecklingspengar. Ofta söker man nästan inga pengaralls, och ofta finns det pengar från helt andra håll med i bilden (kommuner,stiftelser m m). Det som slår oss när vi går igenom listan är att detsjuder av liv, verksamhet och goda idéer ute i landet. Om du till äventyrstycker att det går litet trögt någon gång så får du gärna följa med mig utoch träffa en av alla de hundratals föreningar som har full fart framåt!+ –Månadens värstaalkovåld Under förra året begicks en våldtäkt var tiondedag på Öster sjöfärjorna. Det betyder 39 fall som polisanmälts.Utöver alla de som inte anmäls. Och alla andra typer av våldsom förekommer. Bakom varje siffra finns människor som säkert intehade tänkt att deras finlandskryssning, en stunds guldkantad flyktfrån vardagen, skulle sluta i tragedi. I nästan alla fall var de iblandaderejält berusade. Vad skulle hända om alkovåldet minskade, så att detfaktiskt blev både tryggare och roligare att gå ut, även på Östersjön?6 accent mars 2010

TIPSA oss! 08-672 60 50 / accent@iogt.setrotsar lagen ochdrogtestar elever■ Drogtester av elever, ävenfrivilliga, är olagliga enligtSkolinspektionen. Men påBrinellgymnasiet i Nässjö harde trots det infört slumpmässigaurinprov på de elever somanmält sig frivilligt.Nu granskas frågan avJustitie ombudsmannen, JO.– Vi kör nu och sedan får vise hur Skolinspektionen agerarnär vi är trotsiga. Vi tycker att viuppfyller de krav som inspektionenhar, säger Jan Anderssonsom är gymnasiechef påBrinell gymnasiet.Testerna ska i första handgenomföras i årskurs 1. Allaelever, totalt 400, har fått hemen lapp där de tillsammans medsina föräldrar tagit ställning tillom de vill delta.En dator drar sedan slumpmässigtfram namn bland desom anmält sig. De elever somväljs ut kan säga nej till attlämna urinprov men då meddelashemmet om detta.– Vi tror inte att vi kommeratt ta fast någon som tar droger.Målet är att de elever somKarin Petersson, skolsköterskaFör på Brinellgymnasiet i Nässjö”Syftet med drogtester i skolanär att ge en vaccination mot grupptryck.Vi vet att grupptrycket ärstort i den här åldern. Kan man dåhitta en metod där eleverna kanskylla på en galen skolsköterskasom tar drogtester, i en situationdär de erbjuds droger, så är det bra.Dessutom blir det en diskussion hemma vidköksbordet när de får hem den här lappen. Detär en väldigt bra effekt som vi inte tänkte på frånbörjan. Då har det i alla fall blivit ett samtal ochen diskussion och den är väl så värdefull. Barnenröker inte hasch i skolan det gör de på fritiden, vivill att frågan ska tas hem till föräldrarna.”Brinellgymnasiet i Nässjö genomför slumpmässiga drogtester trots attSkolinspektionen säger att det är olagligt.ingår i drogtestningen lättareska kunna säga nej till drogeroch uppge testerna som orsak,säger Jan Andersson.På Skolinspektionen har mankommit fram till att frivilligadrogtester strider mot grundlagsskyddetsom gäller förpåtvingade kroppsliga ingrepp.– De kan inte säga att det ärfrivilligt för de kan aldrig vetavilket grupptryck som finns påDrogtester i skolan – för och emoten elev antingen från skolaneller från hemmets sida, sägerBjörn Persson som är avdelningschefpå Skolinspektionensavdelning i Lund.Nu har frågan gått vidaretill JO, som ska granska omdrogtesterna är förenliga medgrundlagen. JO:s bedömningväntas komma i början på sommaren.Joanna WågströmEva Örtegren (S) andra viceEmot ordförande i Barn- och utbildningsnämndeni Landskrona”Skolan måste vara en fredadmiljö. Det är ett ställe som eleverska förknippa med glädje, kunskapoch respekt för eleverna. Ska mangöra tester då ska man göra det påSocialtjänsten och inte i skolan.Sedan är det tveksamt om det är frivilligt. Elevernaär runt 16 år och föräldrar och elever ska gesitt medgivande men säg den eleven som kan säganej om föräldrarna säger att de ska göra det.Det finns också en risk för att man drogtestareleverna och sedan struntar i det förebyggandearbetet. Man säger att nu gör vi någonting eftersomvi drogtestar eleverna men sedan har detingen effekt.”Foto: Ingvar Karmhed / SvD / SCANPIXPolitiker oenseom sprutbytenarkotika Moderaterna (M)vill inte införa sprutbyten i Stockholm.Det vill däremot Centerpartiet(C) och Kristdemokraterna(KD). Och medan M menar att detinte finns vetenskapliga beläggför att spridningen av olika sjukdomarminskar med hjälp avsprutbytesprogram, så hävdar deandra partierna det motsatta.Enligt dem är det beklagligtatt moderaterna blandar ihopnarkotikapolitik med fråganom smittskydd. De anser attsprutbytesprogram har envetenskapligt belagd effektpå smittspridningen.Diskussionen förspå Svenska Dagbladetsdebattsida Brännpunkt.Där även beroendeläkarenMartin Kåberg har tyckttill. Han anklagar M föratt inte ta till sig forskningenpå området ochinstämmer med C ochKD: sprutbyte minskarspridningen av sjukdomar.Joanna Wågström... och nu delar statenut heroin i Danmark■ I mitten på februari öppnade deförsta klinikerna i Danmark somska bjuda danska heroinister påheroin.I lokalerna i Köpenhamn stårsmå bås uppradade. Där skamissbrukarna, under övervakningav personalen, injicera detfria heroinet. Deltagarna får tvådoser om dagen, samt metadontill natten. Förutom i Köpenhamnfinns heroinkliniker i Odense ochEsbjerg.Uppemot 400 personer kankomma i fråga för programmetnär det är i gång fullt ut. Insatsenberäknas kosta cirka 95 miljonersvenska kronor och målet är attminska kriminaliteten och dödlighetenbland de tyngsta narkomanerna.Joanna WågströmFoto: davide guglielmomars 2010 accent 11

aktuelltFoto: mathias lövströmkommentaren”Var inte så tråkiga!”Som tonårsförälder reflekterar jag ofta överalkohol och att vara en god förebild. Somnykterist är det här en självklarhet hemmahos oss. Vi dricker ju inte och följaktligen förknipparinte min son festligheter, goda middagar, jul,påsk och midsommar med alkohol. Jo, han harfaktiskt druckit vid åtminstone vid ett tillfälle.Men det beror knappast på att han tar alkoholenför given när det är party, utan mera på tonårignyfikenhet och testande av gränser. Jag vetinte vilka val han kommer att göra i framtidenavseende alkohol. Kanskekommer han att dricka. Menjag vågar nästan lova atthan kommer att konsumeramåttligt. Så gjorde minaföräldrar och de flesta i minsläkt. Så gjorde jag innan jagblev nykterist. I mitt barndomshemdracks det sällanoch vid dessa få tillfällenytterst lite.Men det finns föräldrarMaria Zaitzewsky som gör helt annorlunda.Årets nyår firades tillsammansmed vänner tillsambon. Fin middag med förrätt, huvudrätt ochefterrätt. Vännernas finklädda tonårsbarn, 14och 16 år gamla vid bordet, tända ljus, vackerdukning med guldkantade vinglas och snyggtporslin. Vitt vin och rött vin. Både på flaska och ibox. Och så lingondricka och vatten till barnen.Stora ögon gjorde 14-åriga flickan när hon häpetsåg mig och sambon, som faktiskt inte är nykteristmen däremot dricker oerhört måttligt, hällaupp lingondricka i finglasen.– Men inte kan man dricka lingondricka tillnyår! Ska du inte ta vin? Kom igen, drick vin nu,pockade hon och gjorde en gest mot flaskan.Även värdparet såg besvärade ut över attingen av oss drack vin. Trugande försökte de fåsambon att i alla fall ta en snaps. Herregud, detär ju nyår! Var inte så tråkiga!Där och då slog det mig att de här barnentroligen kommer att ha ett helt annat förhållningssätttill alkohol än min son. Uppvuxna i etthem där det dricks en halv flaska vin per vuxenvarje fredag och lördag och där en fest inte ärett dugg festlig utan rejält med alkohol, kan jagslå mig i backen på att också de kommer att sealkohol som en given del av både vardag ochfest. Jag dömer ingen. Men nog är det viktigtatt som tonårsförälder fundera över de signalerman ger, även om man själv dricker. Det ska varalika självklart att dricka lingondricka som vin tillnyårsmiddagen.maria Zaitzewsky, reporter på accentTidiga bjudvanor. Om föräldrar bjuder tonåringarna hemma på alkohol blir risken högre att barnensenare utvecklar problem.Unga som bjudshemma dricker mer■ Tonåringar som blir bjudna på alkoholav föräldrarna dricker också mer när de ärutanför hemmet. Dessutom löper de högrerisk att utveckla alkoholrelaterade problem,visar en ny holländsk studie.Vårdnadshavare som försöker lära barndricka ansvarsfullt genom att de får alkohol ihemmen är helt fel ute, även om intentionernaär goda. Unga som får alkohol i hemmetfår i större utsträckning alkoholrelateradeproblem, som svårigheter med skolarbete,skolk och hamnar oftare i slagsmål.Forskare vid Radboud-universitetet i Nijmegenföljde 428 holländska familjer medvardera två tonåringar i åldrarna 13 till 15 år.De fick svara på en mängd frågor inför studienom bland annat alkoholvanor och sedangjordes två uppföljningar efter ett och två år.Forskarna fann i de flesta fall att ju mertonåringarna tilläts dricka hemma, destomer drack de utanför hemmen. Men manfann också det motsatta. Ju mer barnendrack utanför hemmen, desto mer fick de lovatt dricka hemma. Den tillåtande attitydentill alkohol från föräldrarna, visade i slutmätningenpå mer alkoholrelaterade problem förderas barn.I en kommentar till studien som publiceratsi januari i Journal of Studies on Alcoholand Drugs, menar forskarna att resultatentyder på att man måste ifrågasätta de rådvissa experter ger om att föräldrar kan lärasina barn dricka ansvarsfullt om måletuppges ska minska deras drickande utanförhemmet. Rekommendationer som är vanligai Holland.– Mitt råd till föräldrar är istället att förbjudabarnen att dricka alkohol, i alla miljöeroch vid alla tillfällen, säger studiens ledare,Haske van der Vorst.Genom att försöka skjuta upp ungasalkoholdebut kan risken minska för senarerelaterade problem, menar hon.• Även svenska studier har tidigare kommitfram till liknande slutsatser. I regeringensförslag till ny alkohollag föreslås dockinte allmänt förbud för vuxna att bjuda minderåriga,men en begränsning till enstakaglas under kontrollerade former.Drugnews/BC-SLFoto: MARCO GUSTAFSSON12 accent mars 2010

aktuelltTIPSA oss! 08-672 60 50 / accent@iogt.seInförsel av alkoholhar minskat drastiskt■ Reseinförseln av alkoholminskade kraftigt under 2009.Trots att svenskarna drack likamycket alkohol som 2008. Dyrbensin och svag valuta tros varaorsakerna till att vi föredrar atthandla på Systembolaget igen.En person i Sverige drack igenomsnitt 9,5 liter ren alkoholunder 2009. Det är en marginellökning jämfört med 2008 dåalkoholkonsumtionen låg på9,44 liter. Det visar den senastestatistiken från Centrum förSvenskarnas inköp av alkohol i utlandet minskade 24 procent förra året.Foto: LASSE EDWARTZ / SCANPIXsocialvetenskaplig alkohol- ochdrogforskning, Sorad, vid Stockholmsuniversitet.– Det har inte hänt någontingmed den totala konsumtionen.Men i stället för att resa utomlandsoch handla alkohol väljer vii större utsträckning att göra vårainköp på Systembolaget, sägerBarbro Engdahl som är doktorandpå Sorad.Införseln av alkohol vidutlandsresor minskade med24 procent under året medanförsäljningen av alkohol på Systembolagetökade med 9 procent.Systembolaget står nu för nästantvå tredjedelar, 5,7 liter, av enpersons alkoholkonsumtion.– Jag tror att det är bensinprisernaoch kronkursen somhar inverkat på resandeinförseln.Sedan var det nog lite nyhetensbehag när införselkvoterna togsbort 2004. Nu har folk upptäckt attdet inte är så roligt att köpa massorav alkohol och ha fulla garagethemma, säger Barbro Engdahl.Hemtillverkningen av alkoholhar minskat med 11 procent,medan smugglingen ligger kvarpå ungefär samma nivå som förraåret. Generellt har de oregistreradeinköpen av alkohol minskatmedan den registrerade alkoholenökat, enligt Sorad.– Det innebär att Sverige fårmer skatteintäkter eftersom folkhandlar på Systembolaget. Depengarna kan gå till att betala desjukvårdskostnader som alkoholenleder till efter att den konsumerats,säger Barbro Engdahl.Joanna WågströmMansjour i Dalarna växerMän i kris har ofta ingen att talamed. Risken att börja dricka föratt döva smärtan är stor. Därförstartade för några år sedanmansjouren i Dalarna, på initiativav Tommy Johansson från IOGT-Tommy JohanssonNTO. Nu hoppas han att fler ände tre män som i nuläget svarari jourtelefonerna, ska vilja engagerasig i mansjouren.– Män är underprioriterade ikrissituationer, man ser i förstahand till barnens och kvinnornasbehov, konstaterar TommyJohansson.Jouren samarbetar med polis,socialtjänst och även kvinnojourer.Mansjouren bedriver ingenterapi utan lyssnar, stödjer ochlotsar vidare. Förra året tog manemot 250 samtal.Maria Zaitzewsky .Vi behöverSveriges bästa rektor!Läs mer om den lediga rektorstjänstenpå www.tollare.org/rektorAnsökan skickar du till ansokan@tollare.orgFrågor ställer du till Tollare folkhögskoleförbundsordförande Bo Frid via mail bo.frid.tollare@folkbildning.neteller per telefon 073-370 72 10.14 accent mars 2010

AnnonsHjälp till attminskaHjälp tillalkovåldet!attminska alkovåldet!Alla behövs för att genomföra IOGT-NTO:s kampanj Minskaalkovåldet under 2010.Alla behövs för att genomföra IOGT-NTO:s kampanj MinskaKampanjens alkovåldet under syfte 2010. är att öka medvetenheten om sambandetmellan alkohol och våld. Samtidigt berättar vi om hur alkovåldetkan minskas.Kampanjens syfte är att öka medvetenheten om sambandetmellan alkohol och våld. Samtidigt berättar vi om hur alkovåldetkan minskas. tyngdpunkt under 2010 kommer att vara underKampanjensFolknykterhetens vecka och aktiviteter inför valet i september.Kampanjens tyngdpunkt under 2010 kommer att vara underLäs Folknykterhetens mer på kampanjsidan vecka och www.minska-alkovåldet.nu.aktiviteter inför valet i september.Läs mer på kampanjsidan www.minska-alkovåldet.nu.ValrörelsenValrörelsenFram till och med valdagen möter vi och resonerarmed våra politiker på olika sätt,Fram till och med valdagen möter vi och resonerarmed våra politiker på olika sätt,t e x genom att bjuda in till politikerträffareller delta i offentliga möten. Vi utgår frånt e x genom att bjuda in till politikerträffarIOGT-NTO:s valmanifest för att få politikernaatt lyfta alkoholfrågan i valrörelsen.eller delta i offentliga möten. Vi utgår frånIOGT-NTO:s valmanifest för att få politikernaatt lyfta alkoholfrågan i valrörelsen.Valmanifestet och knappar med budskapetMinska alkovåldet finns att beställa löpandeValmanifestet och knappar med budskapetvia www.iogt.se/val2010 eller per telefonMinska alkovåldet finns att beställa löpande08-672via www.iogt.se/val201060 05.eller per telefon08-672 60 05.Folknykterhetens veckaFolknykterhetens Under veckan 10-16 maj arrangerar vecka vitillsammans över 200 olika arrangemang påUnder veckan 10-16 maj arrangerar vitorg och i våra lokaler.tillsammans över 200 olika arrangemang påtorg och i våra lokaler.Vi möter allmänheten för att prata om hurvi tillsammans kan minska alkovåldet. ViVi möter allmänheten för att prata om hurdelar ut flygblad, håller appelltal och ordnarfamiljeaktiviteter. Vi är också aktiva ivi tillsammans kan minska alkovåldet. Videlar ut flygblad, håller appelltal och ordnarfamiljeaktiviteter. Vi är också aktiva iolika sociala medier samt uppmanar folk attbesöka vår kampanjsida.olika sociala medier samt uppmanar folk attbesöka vår kampanjsida.Medlemmar, föreningar och distrikt somMedlemmar,vill jobba medföreningarkampanjenochunderdistriktFolknykterhetenssomvill jobba medveckakampanjenkan beställaunderett kampanjpaket.Beställningen vecka kan beställa görs senast ett kampanj-den 19Folknykterhetenpaket.april genom Beställningen att fylla i görs ett formulär senast den på 19 hemsidangenom www.iogt.se/fnv2010 att fylla i ett formulär eller genom på hem-attaprilsidan ringa www.iogt.se/fnv2010 08-672 60 05. eller genom attringa 08-672 60 05.mars 2010 accent 15

Succén är tillbaka!SUMMER CAMPdet stora sommarkalaset!Sommarläger för alla medlemmari IOGT-NTO-rörelsens förbundScout Camp Ransberg i Värmland 24 juli–1 augustiKostnad: Hela veckan 1 200 kr, dagspris 250 kr (öppen lägervecka)Anmälan: Senast 1 juniInfo: www.summercamp2010.seeller mejla summercamp2010@sobernet.seER CAawww.summercamp2010.se16 accent mars 2010

Falun GävleUppsalaVästeråsKarlstadÖrebroStockholmGöteborgNyköpingLinköpingJönköpingVisbyVäxjöHalmstad KalmarKarlskronaMalmöAnders KarlssonUppsala, Södermanland, VästmanlandOnsdag 10 februariKollar av lite mejl, ringer till distriktskonsulenteni Uppsala och stämmer av en ansökan vi håller påmed till Socialstyrelsen. Det handlar om ett attitydförändringsarbetemed studenter i Uppsala.Klockan 10 fikar jag tillsammans med personalenpå IOGT-NTO och NBV.10.30 åker jag till Västerås, där ska jag träffaLänsstyrelserna i Västmanland och Södermanlandför planering av två större narkotikaseminariersom vi ska ha i april. Det håller på mellan13-16. Med på mötet är länssamordnarna, Västeråskommuns samordnare, Mälardalenshögskolas studenthälsa.Klockan 18 går jag på ett mötei Västerås med RFHL. En ganskabra kväll, med ganska få deltagare,men alla kunde få liteinblick i varandras verksamheter.Efter det mötet går jag tillhotellet. I morgon ska jagåka med tåget härifrånklockan 05.35, för vi skaha konsulentsamling iGöteborg.Eduardo Rossel Jönköping, Kronoberg, KalmarOnsdag 10 februariMin arbetsdag består av många olika moment, ett möte som ledertill omedelbart resultat och ett möte som kan innebära resultat iframtiden. Vissa dagar går att planera men ibland måste man agerapå plats och beroende av situationen.Att balansera mellan olika aktiviteter och grupper är som cirkuskonst.En dag var jag och träffade representanter för en EUdelegationsom ville veta lite mera om hur vi lokalt arbetar medANT-frågor, senare på dagen, en träff med några företagare ochkommunföreträdare för att diskutera med dem omhur vi tillsammans kan minska alkovåldet genomen ansvarsfull servering på krogarna. Senaresamma dag träffade jag en distriktsstyrelseoch diskuterade vision och måldokument föratt sent på kvällen ta tåget mot Stockholm fören utbildningsdag.När jag satt på tåget och summeradedagen kom jag fram till följande konklusion:”Det bästa med jobbet ärmötet med människorna och förmånenatt se hur andra utvecklas”.Lizzette Masterson Stockholm, GotlandMåndag 8 februariIväg på morgonen med dottern till skolan. Sedan hem igen.Arbetar hemifrån i dag. En dag med mest stilla sittandekontorsgöromål. Börjar 8.30 med att skriva en rapport tilldistriktsmötet i Stockholm angående mitt arbete med attkartlägga lokalföreningar inom Stockholms distrikt. Jag kommeratt vara med på nästa DS-möte i denna vecka och behöverredogöra hur arbetet fortlöper.Ringer upp några föreningar. Några svarar, andra inte. Jaghar några frågor som jag ställer till kontaktpersonen. Hur deser på sin förening, utveckling, nya medlemmar.En del samtal fortsätter även när jagfått svar på frågorna. Det är intressantatt prata med medlemmar som har varitmed länge.Ingår i valberedning på Unionen-klubbenpå centrala kansliet. Det är nu i slutspurteninför årsmötet. Mycket tid i dag hargått till telefon och mejl till olikapersoner som är tilltänkta tillstyrelsen. Nästan bara nyval.mars 2010 accent 19

i rörelseHans-Olof AnderssonJämtland och VästernorrlandMåndag 8 februariGenomgång med rekryteringsteamet i Jämtland omupplägg inför vårens rekryteringar och utbildningsinsatser.Kontakt med kansliet i Stockholm inför rekryteringoch annonsinnehåll för verksamhetskonsulent i Västernorrland.Samtal med verksamhetskonsulenten i Ö-vikför att samla in åsikter och behov inför den utbildningoch avstämningsdag kring arbetsplan och arbetsledningsom jag och verksamhetskonsulenterna ska ha i mars.Mejl och telefonavstämning med arbetsutskotteti Jämtlands distriktsstyrelse om vidare hanteringav den anställning av distriktskonsulent som skaske under våren. Sammanställning av ansökningar ochplanering för nästa möte med DS arbetsutskott.Förberedelse och inläsning av handlingarna och nulägesrapportentill styrgruppsmötetför Interregprojektet , Vinnande val,som idrottsrörelsen i Jämtland-Härjedalen, Västernorrland ochNord tröndelag, tillsammans medIOGT-NTO Jämtland och IOGT Norgejobbar med fram till 2011.Deltar som distriktetsrepresentant i detmånatliga mötet medkommunens drogsamordnare.Lena Lindgren Norrbotten och VästerbottenTorsdag 5 februariSnuvig i dag! Och jag som är ansvarig för fredagsfikat på Umestans företagscentradär mitt kontor ligger. Sara Bargell, UNF:s nygamla konsulent iVästerbotten, kom över. Vi pratade om möjlig utveckling i samverkan.UNF har värvat en del i Umeåområdet den sista tiden, jättebra. Pratadeen del om en satsning på universitetet; vi har ett gäng medlemmar i bådeUNF, IOGT-NTO och NSF som går på Umeå universitet nu. Positivt är att allaförbunden ska hålla till i Umeå, samma helg, för distriktensårsmöten.Katarina Kling-Löfbom på NBV i Skellefteå ringde.Vi har en tid försökt aktivera föreningen i Lycksele ochfå med kvinnor där på olika aktiviteter, i det kvinnliganätverk vi smått kommit igång med.Pratade med Åke Eriksson, Skellefteå. Han hadeen del på gång tillsammans med Norrbotten kringkamratstödet. Kom på att jag måste boka endel resor också. Kollade med Johnny J hurplaneringen ser ut inför vår utvecklingskonsulentträffi Halmstad i mars.Robert Lindh Gävleborg och DalarnaTorsdag 11 februariVaknar vid sjutiden på Stadshotellet i Hedemora efter ettbra styrelsemöte med lokalföreningen. Kliver efter frukostenpå tåget mot Söderhamn. Vid ankomsten inser jag attjag inte bokat rum, fixar det och checkar in på hotellet. Taren promenad ner till Waynes där jag skall träffa Camilla förlunch och arbetsmöte. Vi fortsätter sedan mötet på NBV.Krister kommer till NBV, nytt möte där vi funderar övervärvningen som skall genomföras i Hudiksvall på fredagoch hur vi ska planera kommande värvningar i Gävleborg.Vi går igenom kvällens distriktsstyrelsemöte och inseratt klockan är närmar sig fem, det är dags attfå i sig lite middagsmat. Efter en lite onyttigmiddag så promenerar jag upp till distriktsexpeditionenoch kvällens DS-möte.Klockan 21.30 avslutas mötet, detblev som vanligt ett bra möte. Jag ärglad att ha ett jobb där jag får arbetamed duktiga och engagerademänniskor i två bra IOGT-NTOdistrikt.Avslutar kvällen med att kollaupp och svara på mejl samt funderaöver morgondagen i Hudiksvall.ÖstersundHärnösandFalun GävleUmeåLuleå20 accent mars 2010VästeråsUppsala

Lär dig mer om aLkohoL och narkotika!iogt-nto inbjuder till två fristående kursdagar:Fredagen den 21 majnarkotika är FarLigt För att mamma säger detgrundläggande kurs om narkotika och dess konsekvenser för individen och samhället.Lördagen den 22 majaLkokoLL i stort och smått– grundLäggande kurshär får du lära dig grundläggande fakta om forskning runt alkohol, iogt-nto:s ställningstagandeni alkoholfrågan utifrån politik, förebyggande och opinionsbildning.kostnad:Valfri kursdag: 200 kronor inklusive ersättning för billigaste färdsätt.Båda kursdagarna: 400 kronor inklusive ersättning för billigaste färdsätt och övernattning.sista anmäLningsdag är 10 maj, www.iogt.se eLLer 08-672 60 05.IOGT-NTO:s SOcIala FOrumVerksamhetshelg 23–25 april 2010 i arbogauppTäck – uTVeckla – uppleV – uTmaNaVälkommen till IOGT-NTO:s stora samling för människor i alla åldrarsom deltar i eller vill veta mer om IOGT-NTO:s sociala verksamhet.anmäl dig senast 6 april på www.iogt.se eller 08-672 60 05.mars 2010 accent 21

från två hållJonathan satt fast i drogmissbruk i mer än tio år. Mamma Maja insågförst inte att sonen knarkade. Sådant händer inte hennes barn, troddehon. Nu har Jonathan, 29 år, återförenats med Maja och familjen.Här berättar de sina egna versioner av sin gemensamma historia.Text: sven rosellfoto: adam haglundmars 2010 accent 23

intervju”Jag gillade känslan. Jag hade hittathem, tyckte jag. Blev självsäker.”När Jonathan testade hasch förstagången mådde han jättebra.24 accent mars 2010

jonathan:”Jag var 13 när jag åkte tillChristiania första gången”’’I skolan var jag rätt omtyckt.Jag var klassens clown ochhängde alltid med det coolagänget. Jag blev bekräftad genomatt hålla på med hyss. I femman ochsexan började jag tjuvröka. Alkohol komin i bilden på högstadiet. När det var högstadiedisco snodde jag Baileys hemma.Jag har alltid haft en ensamhetskänsla,en känsla av tomhet. Och så är jag osäkeroch rastlös.Jag och några kompisar åkte till Christiania.Då var jag 13, eller 14. Där rökte vihasch. Jag gillade känslan. Jag hade hittathem, tyckte jag. Blev självsäker. Hade hörtatt man blev knäpp och fick psykoser avhasch, men jag mådde jättebra. Det stämdeinte att det blir skit.På högstadiet blev det mycket festandeoch mycket alkohol. Vi bodde i Örkelljungadå. Jag var bra på att prata och engagerademig politiskt i vänstern i Perstorp. Där varvi ett gäng som festade. Ibland åkte vi tillMalmö.När jag skulle börja på gymnasiet flyttadejag och brorsan till pappa i Helsingborg.Där fanns det ordentligt med droger. Jagville inte bo i en småstad eftersom jag varpunkare.I Helsingborg träffade jag folk som togolika droger. Jag var nyfiken och ville prova.Jag såg bara det positiva. Amfetaminoch LSD. Hasch rökte jag i princip varjedag.I början är det en väldig gemenskap. Enadagen har du, andra dagen har jag. Vi bjödvarandra. Om jag inte hade pengar snoddejag en cykel och sålde.Skolan gick inte alls. Jag gick hotell ochrestaurang. Efter en termin slutade jag.Jag och min brorsa bodde hos pappa i enlägenhet mitt i stan. Han var sällan hemmaoch vi fick matpengar. Bodde där ett åroch jag trivdes med det livet.Pappa bestämde att jag skulle flytta tillbakatill mamma i en stuga i skogen utanförÖrkelljunga. Han hade förstått att jagknarkade och i Helsingborg finns det massormed droger. För mig kändes det jättekonstigt.Jag ville inte vara där. Jag skullelämna urinprov på socialen, men det lärdejag mig att manipulera med.Efter ett halvår drog jag. Luffade runt iMalmö, Helsingborg och Köpenhamn. Varhos kompisar. Ett par månader kanske, vet”Efter en vecka provade jag heroinförsta gången. Då var jag 16. Äni dag har jag inte känt något liknande.Det här är min grej, tänktejag. Alla dåliga känslor försvann.”inte. Polisen tog mig och körde mig tillhållningen i Helsingborg.Då åkte jag på LVU-behandling, men jagvar absolut inte motiverad. Det var entolvstegsbehandling. Jag kunde inte se attjag gjort något fel och förstod inte varförjag fått ett LVU. Alla andra var äldre än jag,mellan 20 och 45. Efter en vecka provadejag heroin första gången. Då var jag 16.Än i dag har jag inte känt något liknande.Det här är min grej, tänkte jag. Alla dåligakänslor försvann. Jag fick stanna på LVUhemmet,men två äldre skickades iväg. Detvar lätt att få tag i droger där för den sominte ville sluta. Och jag ville inte sluta.Sedan fick jag lägenhet och praktikplatspå ett tryckeri i Malmö. Det höll ett parmånader tills det andra livet drog igen.Det blev amfetamin och tabletter. Jag komtill samma LVU-hem igen, ett halvår. Jagvar inte motiverad, men sa inget om det.Jag hade lärt mig vad jag skulle säga tillterapeuten. På permissionerna drack jag.Jag fick tillbaka lägenheten, men detblev samma visa igen. Det höll inte och jagblev av med den. Jag bodde runt hos kompisar.När jag hade pengar hade jag någonstansatt bo. Fickhepatit C-smittanär jag var 19.Jag blev tagen avpolis i Malmö. Polisengjorde en LVManmälanoch släpptemig. Jag gicktill socialen ochsökte behandling.Hamnade på entolvstegsbehandling.Det hade blivittröttsamt att jagaknark och någonstansatt bo. Jag vardrogfri i sex, åtta månader.Jag blev mer och mer kriminell. Hyrde etthus i Malmö och började ta anabola. Jag villebli stor och inte vara en sån som viker nersig. På helgerna söp jag. Jag höll på med alltjag kunde tjäna pengar på. Då hade jag sjukbidragsom jag fått under behandlingen.Snart var jag tillbaka i droger igen. Haralltid varit gränslös när det gäller droger.Det blev heroin på heltid. Jag var 22, 23 då.Man blir torr i munnen och jag tappadeflera tänder, en slog jag ut.Men nu var jag trött på knarket. Jag villeleva ett vanligt liv. Jag begick ett rån ochblev anhållen. Fick fängelse i ett år. I väntanpå inställelse fortsatte jag med drogeri Perstorp. Från domen väntade jag ett årmars 2010 accent 25

intervjumed att inställa mig. Då ville jag verkligensluta, men hade inte styrkan. Jag var faktisktdrogfri hela tiden i fängelset.Jag fick jobb som resemontör, men fortsatteatt dricka. Jobbade jämt och låg utepå hotell, hade inte mycket fritid. Jag toginte tag i mina problem. Fortsatte medalkohol och benzo. Det tyckte jag inte varnågonting. Började sälja droger och blevpengafixerad.Det var stressande att sitta hemma ochsälja knark. Visste inte om polisen skullekomma. Jobbet och kriminaliteten gav migen identitet. Jag blev kaxig. Men till slutrasade det på jobbet. Jag blev utslängdhemifrån och åkte till Köpenhamn.Nu ville jag sluta. Jag fick en behandlingpå Dianovas hem i Italien, men där vantrivdesjag från första dagen. De kundeingen engelska. Ringde min socialsekreterareoch bad att få komma till en annanbehandling. Jag kom till ett familjehem påÖland. Jag behövde ha vanliga människoromkring mig. Gick också till en drogterapeut.Jag hade sett mig som unik, men detär man inte som missbrukare.Jag har varit drogfri i två och ett halvtår nu. Bor ihop med en tjej och läser ingymnasiet på komvux. Jag har kapitulerat,drogerna har besegrat mig. Jag har ingenchans mot drogerna. Om jag köper fyra ölså dricker jag dem, om jag köper tjugo sådricker jag dem. Ärlighet är viktigt.Människor måste bli sedda. Man ser enunge som är stökig, men inte varför han ärstökig. Skolan såg inte mina problem. Omdyslexin hade upptäckts tidigare skulle detha varit lättare i skolan.Föräldrarna ska stänga dörren för missbrukaren.Det låter grymt, men är det endarätta tills han eller hon vill sluta missbruka.Det finns en gräns. Mina föräldrarskulle stängt dörren för mig tidigare. Detär dina regler som gäller för barnen sombor hemma.Jag har aldrig umgåtts med familjenmedan jag missbrukat. Jag har förträngtatt de finns, slagit bort tankarna på dem.Har inte tyckt att jag skadat dem, menmamma har varit orolig. Hon har ju intevetat om jag lever. Nu har jag jättebra kontaktmed familjen. Ringer alltid min äldstebror när det är något. Av mina gamla vännervar det bara en som det var svårt attbryta med.Morsan ringde och frågade om vi skulleföreläsa tillsammans. Jag sa ja. Vi har gjortdet en gång och det gick jättebra.Nu vill jag jobba med ungdomar, kanskepå fritidshem eller bli lärare. Jag har förstörtså mycket i samhället och nu vill jagge något tillbaka.”Berättat för Sven Rosell”Det var stressande att sitta hemmaoch sälja knark. Visste inte ompolisen skulle komma. Jobbet ochkriminaliteten gav mig en identitet.Jag blev kaxig. Men till slut rasadedet på jobbet.”26 accent mars 2010

Maja:”En mammas kärlekhar ingen chansmot drogerna”’’Jonte är näst yngst. Han föddeshemma på en söndag medsegerhuva, fosterhinnan lågframför ansiktet alltså. Detbetyder lycka. Det fanns en föda-hemmarörelsedå. Men jag hade en barnmorskamed.Han var ett vetgirigt barn. Satt gärnamed oss vuxna och lyssnade. Sög på tummen.Han var foglig och lugn. Det tog hanigen sen.I skolan gick det hyfsat, men han hadesvårt att lära sig skriva. Skrev d och b åtfel håll. I sjuan upptäckte man att han hargrav dyslexi så det var inte konstigt atthan blivit bråkig i skolan. Han hängde intemed. Dyslexi går in i alla ämnen. Men lärarensa att det var omognad.Jag visste inte att han provade cannabisnär han var 13. Det har han berättat nu ochdet kom som en chock. Det hade jag inteen susning om.Vi skilde oss när Jonte var 14. När vi skulleflytta sprang han ut i skogen fast det vardåligt väder. Jag blev misstänksam ochsprang efter. Då hade han gömt vinflaskoroch sprit under en stubbe.Alla ungarna bodde hos mig i början.Fyra killar, hund och katt. Sedan flyttadeJonte och Gustav till pappa i Helsingborg.De skulle gå på gymnasiet där. Gustav var17 och Jonte 15. De var Örkelljungas endapunkare och ville gärna till Helsingborg.Mikael är äldst. Erik är yngst och boddekvar hemma.Mitt ex var borta mycket. En gång hadeJonathan lagat mat till mig och min sam-mars 2010 accent 27

intervjuJonathans mamma jobbade som kriminalreporter på tidningen Norra Skåne.”Jag kände poliser och sociala myndigheter. Och så plötsligt var min egenunge inblandad. Det var hemskt. Jag hade mardrömmar och ont i magen.”bo hemma hos mitt ex. Min sambo sa attJonathan såg konstig ut, med stora pupiller.Nej, det fanns inte på kartan. Absolutinte. Det fanns inte i min sinnebild attmina barn knarkar. Han var väl lite trött,tänkte jag.Efter ett par månader ringde mitt ex ochsa att Jonathan knarkade. Han hade hittatverktyg som man har när man röker.Avklippta PET-flaskor och stanniolpapper.Han sa att Jonathan måste flytta till mig iÖrkelljunga. Jag och Erik hade flyttat tillen liten sommarstuga strax utanför. Därfanns en tillbyggnad med egen ingång ochdär fick Jonte bo.Han mådde bra då och tyckte det varlöjligt att ta kontakt med socialen, mendet gjorde vi. Han var så himla duktig närhan bodde där, energisk. Han städade ochsydde byxor, satt uppe på nätterna. Då samin sambo att det var något lurt. Jag harlärt mig jättemycket…Jag jobbade som kriminalreporter ochnyhetschef på Norra Skåne då. Jag kändepoliser och sociala myndigheter. Och såplötsligt var min egen unge inblandad.Det var hemskt. Jag hade mardrömmaroch ont i magen. Det kändes overkligt.Ibland tog jag insomningstabletter. Ibörjan tänkte jag att jag skulle klara ut detdär, men han ville inte. Han gick i socialförvaltningensterapi. Men man kan intehjälpa en missbrukare som inte vill. Det äromöjligt.Han stack iväg, rymde. Tillbaka till Helsingborg,tror jag. Det är så många turer,usch …Det var jobbet som räddade mig påden tiden. Jag älskade mitt jobb, verkligen.Och jag tränade, svettades, höll migi fysisk form. Började springa då. Mittmål var att springa tjejmilen under entimme. Man måste försörja sig och manmåste gå vidare. Men det låg i bakhuvudethela tiden. Man kan dämpa ångesten ochsmärtan. Jag började rida igen. Bra vännerär också viktigt. Det är viktigt att görasaker som man tycker om, ta hand om sigsjälv.Jag ringde socialjouren i Helsingborgoch polisen. Han var ju inte så gammal, 17.Så småningom blev det LVU på honom.Lagen om vård av unga. Och det tycktejag var jättebra. Då hade de laglig rätt attta honom. Men på behandlingshemmetfanns det supernarkomaner. Det var himmelriketför honom. Han rymde precisinnan han skulle skrivas ut.Micke, min äldste, tog honom till akuteni Malmö någon gång, men det var senare.När man har någon i familjen som knarkarså finns han liksom inte medan han hållerpå. När vi firade jul så var Jonte inte med.Vad hände sen? Han har varit ren och hållitupp ibland. Tre lägenheter har jag städatefter honom. Det ska man inte göra somförälder egentligen, men vad gör man? Jaghar skrivit på borgen för lägenheter. Detska man heller inte göra. Han hade jobboch var ren men fick ingen lägenhet. Vadgör man? Annars skickar man ju ut honompå gatan igen. Han bodde här hemma enperiod också. Men då började han röka ikällaren.Han knarkade i omgångar. Var ren. Varmycket i Malmö. Fick lägenhet där.Att röja hans lägenheter var så personligt.Gamla matrester… Sista lägenheten,den tredje… Då kände jag sorg, som attröja i ett dödsbo.På kvällarna när jag skulle sova kom tankarna.Vad gör han nu? En gång mötte jaghonom utanför Hemköp här hemma. Jaha,hej… Då hade jag inte sett honom på tvåmånader. Då mådde han bättre än vad jaggjorde. Man ska inte tro att de ligger nerdekadei en kvart hela tiden.Sedan blev han dömd till fängelse. Då varjag på rättegången och det var det värstajag varit med om hela mitt liv. Blev dömdtill ett års fängelse för stölder och sånt där.Min äldste son Micke var också med. Detvar jättejobbigt.Jag var nog i chock när jag kom ut därifrån.Nu är det slut, tänkte jag. Jag tarmina händer från Jonte. Då var det liksomslut, men det var ganska skönt också. Jagvisste var han var någonstans. Då fick hanhjälp också, i något drogprogram de hade.När han kom ut från fängelset skärptehan till sig. Fick jobb och bodde här hemmahos oss. Det var en bra period. Men senså, nej, han var inte färdig. Han hade inteknarkat färdigt än.Jag har känt jättemycket skuld. Men såhär tänker jag: Jag har gjort så mycket jagkunnat. Har tagit hand om ungarna, hittatpå grejer och jobbat. Jag har ingen skuldi detta. Kan inte se vad jag skulle ha gjortannorlunda. Jag har gått i terapi också. Därhar jag rett ut det där med skuld och skam.Vi hämtade honom när han kom ut frånfängelset. Det var som på film när han komut genom porten med sin väska. Den sommarenhade vi tillsammans. Vi hade mycketkul när han var ren. När han knarkadevar det inte Jonte. Han är inte sån, egentligen.Sen när han började igen efter en så braperiod här hemma… Då kände jag att nuär det slut. Han kommer att dö. Han kommeratt knarka ihjäl sig, tänkte jag. Det varheroin då. Han fick bo hos några kompisartill oss, nere i deras källare. De förbarmadesig över honom. Det var helt kört i botten.Han var hålögd och mager. Hans tillståndvar fruktansvärt, när jag hälsade på honomdär. Nu kände jag att jag gjort allt jag kan,det får vara bra. Då kom jag direkt frånmässan i kyrkan.Jag kunde läsa en notis om något eländei tidningen. Tänk om det är Jonte? Drogeroch kriminalitet hör ju ihop. En dag närjag var ute på ett jobb kände jag yrsel ochdet pep i öronen. Jag kände ett avståndtill verkligheten. Blev sjukskriven. Det varutbrändhet.Han kom till Öland. Tiden gick. Då vardet han som tog kontakt med mig. Det varnytt. Det gick så bra. Han jobbade i familjensföretag. Det var jättebra för honomatt bo där. Det kom glädjerapporter frånÖland! Jag trodde inte riktigt på det först.Man vänjer sig vid att vara orolig på någotsätt.Nöden har fört oss i familjen närmarevarandra. Och sönerna sinsemellan.”Berättat för Sven Rosell28 accent mars 2010

europaGiorgia och Alessandra är två tjejer i karriären som gärna går ut och tar ett glas. Bägge uppleveratt de har en måttlig konsumtion, trots att de vissa dagar dricker vin till lunch och middag.Bartendern Pio upplever sällan att folk dricker för mycket. De flesta håller sig inom ramarna.Men visst har han märkt att de unga dricker allt mer under de tio år han har arbetat.”Jag har vuxitupp i en familjdär vi dricker vinvarje dag, äventill lunchen.Det hör tillvår italienskatradition ochär ingen tingkonstigt.”Alessandramer än tre glas per dag och var femte äldrekvinna dricker mer än två glas dagligen,vilket enligt italienska hälsovårdsmyndigheteranses vara gränsen för ett riskfylltdrickande.Bland ungdomar är situationen än meralarmerande. Tjugo procent av alla barnmellan 11 och 16 år har druckit alkohol ochbland dem över 18 år dricker 70 procentregelbundet. I deras fall handlar det inteom några glas vin till lunchen utan merom helgsupande av samma karaktär somi Nordeuropa, så kallad binge-drinking.Ungdomar konsumerar helst öl och drinkar– och det blir ofta för mycket. Mansuper i syfte att bli berusad. Av de personersom varje år tas in på sjukhus på grundav fylla är sexton procent under 16 år.På Oppia Caffé vid Colosseum, en blåskimrandebar med pumpande musik, stårGiorgia och Alessandra, bägge yrkeskvinnorstrax under trettio. De berättar att degår ut ganska ofta och att det då blir mycketalkohol, eftersom det ”hör till”.– Jag dricker drinkar eller en ”digestivo”.Men jag brukar sluta innan jag blirfull, säger Giorgia och tillägger att honinte dricker under veckorna.– Eller jo förresten, till middagen kanjag ta ett glas vin, ändrar hon sig och fårmedhåll av Alessandra som medger atthon också dricker varje dag.– Jag har vuxit upp i en familj där vidricker vin varje dag, även till lunchen. Dethör till vår italienska tradition och är ingentingkonstigt. Min mormor är nittiotreoch vägrar att dricka vatten, hon drickerbara vin. Men hon mår jättebra ändå!På en annan bar i den pittoreska stadsdelenTrastevere arbetar Pio som bartendersedan tio år. Han har noterat att deyngre dricker allt mer. De flesta dricker öl,cocktails och shots, men även vin. Majoritetenär över 18 år, men i Italien får manfaktiskt dricka när man är 16 år fyllda. Ochnågon åldersgräns för att köpa ut alkoholexisterar inte. En femåring kan gå in i ettsnabbköp och handla en flaska vin.I mellersta och södra Italien, dit Romhör, är de fylleslagen inte riktigt lika vanligasom i norra Italien. Här i södern drickerman fortfarande mer måttligt och tyngdpunktenligger mest på vin. I norr däremothar helgsupandet blivit ett så allvarligtsamhällsproblem att vissa snabbköp på34 accent mars 2010

Alkohol i medelhavsländerSydeuropéer har i dag ungefär samma alkoholkonsumtionsom svenskar. De konsumerar mindre än tidigare,men har ökat sitt berusningsdrickande under helger. Visvenskar dricker å andra sidan allt oftare under veckan.Samtidigt som vi fortsätter att helgsupa. Skillnadernamellan länderna är numera hårfina, snittkonsumtionenligger på 11 liter per person och år. 55 miljoner européerdricker för mycket och kostnaderna för alkoholskadornainom EU utgör i snitt 1,5 procent av BNP.Sverige9,5 liter(+1,2)illustration: mathias lövströmSiffrorna anger konsumtion i 100 % alkohol/person och årför 2008. Siffra inom parentes gäller förändring sedan 1990.Nationella kampanjer motalkohol riktade till gravida,barn och tonåringarPortugal13 liter(–3,5)Spanien12,5 liter (–1)Förbud mot ”botellones”dryckesslagbland ungdomarFrankrike14 liter (–2,5)Insatser mot rattfylla,9 miljoner poliskontrollerper årItalien10 liter (–1,5)Alkoholpolitisk utvecklingPoäng utifrån alkoholpolitiska åtgärder såsom skatter,åldersgränser med mera. Källa: Karlsson & Österberg, 2001.1,5 miljonerpoliskontroller perår, utbildning avskolungdomarGrekland11 liter (–2)Ökat antalnykterhetskontrolleri trafiken17,515105027Grekland12,5108101Portugal Spanien Frankrike713Italien17,516,5Sverige19502000Mindre skillnader i dagM E D E L H AV E T1950 låg Sverige i topp i Europa vad gäller insatser mot alkoholproblem,både politiskt, socialt och informationsmässigt. Länder somSpanien och Frankrike bedrev i princip ingen alkoholpolitik alls. Idaghar länderna i Sydeuropa tagit gigantiska steg framåt gällande insatseroch nationell alkoholpolitik, medan Sverige har blivit mindre restriktivt.mars 2010 accent 35

europafakta alkohol i italienEmanuele Scafato, chef för italienska Folkhälsoinstitutet, har tagit initiativ till en mängdkampanjer och events för att minska alkoholkonsumtionen i Italien.• 80 procent dricker måttligt (2–3 glas vinför män, 1–2 glas vin för kvinnor)av dessadricker 22 procent inte alls.• 70 procent av ungdomar över 14 år drickerregelbundet• 9 miljoner italienare har ett riskfyllt drickande• 61 000 är alkoholister• 40 procent av männen och 15 procent avkvinnorna dricker alkohol varje dag• 20 procent av unga 11–15 år dricker minstnågon gång per år• Alkoholkonsumtionen är högre i norraItalien än i södra• 60 procent dricker för att bli berusade• 30 000 italienare per år dör av alkoholrelateradeskador och sjukdomar• 40 procent av alla bilolyckor är alkoholrelaterade• 7 miljarder euro kostar alkoholskadorna• I miljon euro satsas på förebyggandearbete, inklusive frivilliga insatserkälla:Luciano baron, trafikpolisen i talien, instituto Superiore di Sanitá och istat”Jag kallar det unhappy hour, eftersomdet innebär för mycket alkohol, fet plockmat,rök och stillasittande. En hälso bomb.”eget bevåg har valt att införa en 16-årsgränsför inköp av alkohol. Vid minsta tvekanavkrävs legitimation.I Milano har kommunen hittat ett annorlundasätt att försöka stoppa ungdomsfylleriet.Man bötfäller föräldrarna till ungdomarunder 16 år som påträffas berusade.Boten ligger på 500 euro, alltså cirka 5 000svenska kronor.– Ett femtontal familjer har tvingatsbetala böter hittills och projektet ansesvara framgångsrikt, inte minst ur avskräckandesynpunkt, säger Emanuele Scafato,chef för italienska Folkhälsoinstitutet.Han målar upp en mörk bild av alkoholsituationeni Italien. Jo, visst har konsumtionenhalverats på trettio år och detär bra. Men för dem som trots allt fortsätteratt dricka mycket har problemen ökat.Boven i dramat anser han bland annat varaalkoholindustrin som gör allt för att fåunga att dricka mer. Man tillverkar färggladalkoläsk och går hårt ut med marknadsföringoch reklam. 169 miljoner europer år lägger alkoholindustrin ner på att fånya kunder. Men bara 1 miljon euro läggspå förebyggande insatser i Italien. Samtidigtkostar alkoholskadorna 7 miljardereuro eller 2 procent av BNP.En annan orsak till de ökade problemenbland unga anser han vara förändradefamiljestrukturer. När bägge föräldrararbetar minskar den sociala kontrollen.Lägg till att det dricks vin till vardags imånga hem. Alkoholen är tillgänglig överallt,hela tiden. Och ungdomarna, somgärna härmar andra kulturers sätt att leva,suger åt sig som svampar. För trettio årsedan var 90 procent av alkoholen somdracks i Italien vin. I dag har öl- och starkspritkonsumtionenökat med vardera 60procent. Till det kommer en explosion avnya barer och pubar med långa happy hourdär priserna på alkohol dumpas.Emanuele Scafato är upprörd.– Jag kallar det unhappy hour, eftersomdet innebär för mycket alkohol, fet plockmat,rök och stillasittande. En riktig hälsobomb!Nattsvart kan tyckas. Men faktum är attmycket görs för att förebygga och stävjaalkoholens konsekvenser. För medvetenhetenom problemen har ökat bland människor.Numera talar man öppet om alkoholensfaror. Flera projekt pågår, både frånkommun, polis och hälsovårdsmyndigheter.”Vintage” riktar sig till äldre kvinnor,som hör till de nya riskgrupperna. Manarbetar bland annat med informationskampanjereftersom många av kvinnornainte har en aning om att de faktiskt över-36 accent mars 2010

intervjuMalin Billers pappa var periodare. Vuxenvärlden svek.Nu kommer hennes självbiografiska serieroman.tecknar serierunder bältetText helena wannbergillustration malin billerMalin Biller, i vanliga fall gördu serier som beskrivits som”burleska”. Nu kommer dinserieroman i helt annan stil:”Om någon vrålar i skogen”. Varförheter den så?– Det är från en sida i boken; om någonvrålar i skogen och ingen hör – är det dåett vrål? I boken berättar jag om hur detär att växa upp med missbruk och utanförskap.Du berättar om din pappa som varalkoholist.– Ja, han var periodare. Han var hel ochren och kunde dölja det väl. Det var barade närmaste som fick se hans missbruk.Jag upplevde att pappa blev skrämmandenär han drack, eftersom han blev så personlighetsförändrad.Han blev som ettbarn. Men pappa är med i boken för attkunna visa upp vad som hände med mig.Varför gör du en serieroman om det?– För mig som vuxen har det varit viktigtatt kunna sätta ord på det som hände, medbland annat övergrepp. Det var en berättelsesom kom naturligt, jag bara skrev av migallting. Sedan insåg jag att jag kanske kanhjälpa någon med det här, att någon kännerigen sig. När jag var barn blev jag betraktadsom konstig. Vuxenvärlden såg det som attdet var fel i mitt huvud, när jag hade mitttvångsbeteende. Det är först i vuxen åldersom jag har förstått att det var ett sätt förmig att kontrollera tillvaron. Det var ettstort svek att vuxenvärlden inte försökte sevarför jag var som jag var – man får aldrignågonsin lägga skulden på barnet!Ingen vuxen visste vad du var medom. Vad önskar du att de hade gjort?– De kanske hade kunnat fråga ”hur mårdu?”. Jag hade nog inte kunnat svara, mendet hade varit skönt att veta att någonbrydde sig. Som barn hade jag själv behövtfå veta att det fanns andra föräldrar somockså drack. Tjejer som mår dåligt är oftatysta och snälla, och märks inte som en”problemkille” gör. Mina problem yttradesig bland annat i ätstörningar.Fanns det inga somdu kunde prata med?– När jag var åtta–nioår blev jag vän med enkille som också var litemobbad och annorlunda.Jag har dedikerat bokentill honom. Jag minnsockså en Janne som jobbadepå fritids. Jag pratadeinte om hur det varhemma, men jag kändeatt han kunde lyssna.Namn: Malin BillerÅlder: 30 årBor: OxelösundBakgrund: Brokig. Serietecknare,illustratör. Skrattar åtMia & Klara, och de sjukadetaljerna i bakgrunden.Aktuell: Med den självbiografiskaserieromanen ”Omnågon vrålar i skogen”.Läs mer: På www.biller.seoch malinbiller.blogspot.comfinns fler av serierna.Min mamma har ocksåalltid funnits där för mig.Dina vanliga serierhandlar mycket omsjälvbild och du driverexempelvis medkroppsideal. Vilkenbetydelse har humornför dig?– Det är många somreagerar på att jag somkvinna använder migav under bältet-humor.Tjejer ska teckna mergulliga saker. En del gubbaroch vissa medelålders kvinnor tillåtersig nog inte själva att skratta åt kiss-ochbajs-humor…Som ung fick jag rollen av attvara den roliga, och stundtals blev jag lesspå det. Numera är jag nog ganska lagomrolig. I min nya bok finns en del humorockså. Jag har inte ansträngt mig för attskoja till det, men humor kan göra det lätttareatt leva. Jag hoppas att jag lyfter framdet mörka på ett bra sätt utan att skojabort det. Den som harbra humor måste nog haupplevt en del mörkerockså. Jag som var tystsom barn är också van vidatt betrakta min omvärld,och den egenskapen harjag användning av somserietecknare.Om du skulle mötaen trasig tjej eller killeidag, vad skulle dusäga?– Håll ut! Tyck omdig själv! Det blir faktisktbättre! Be om hjälp!Prata med någon som dufår förtroende för. Det ärinte pinsamt att ha varitmed om svåra saker. Manär inte konstig i huvudetför att man mår dåligtpsykiskt. Om man orkarläsa hela min bok, så serman att den får ett lyckligtslut. Och nu har jaggjort en karriär av attvara konstig! P38 accent mars 2010

Självporträttmars 2010 accent 39

i rörelseNär föreningengår iFör några år sedan hyllades IOGT-NTO-föreningen Centro för sinframgångsrika verksamhet. När föreningen senare gick i konkursstod den tidigare ordföranden Nicklas Kartengren ensam, anmäld förbokföringsbrott och med betalningskrav på hundratusentals kronor.”IOGT-NTO måste ha en bättre apparat för det här”, säger han i dag.text Pierre Anderssonfoto marc femeniaFör några år sedan var IOGTCentro i Göteborg en förebild.Verksamheten lyftes fram somett framgångsrikt exempel ochen modern IOGT-NTO-förening.Allt startade 2005 och inomnågra år hade man växt till en föreningmed många medlemmar, fyra anställdaoch en verksamhet som omsatte över enmiljon kronor om året.– Vår förening hade mer verksamhet änmånga distrikt, säger Nicklas Kartengren,eldsjälen bakom föreningen. Vi ordnadekurser, hade ett fotbollslag och körde ennattklubb. I princip all verksamhet utfördesav medlemmar med tidigare missbruksproblem.För två år sedan tog det stopp. NicklasKartengren, eldsjälen bakom föreningen,lämnade och en ny styrelse valdes på årsmötetvåren 2008. Ganska omgående upptäckteden nya styrelsen att föreningenhade stora skatteskulder och bestämde sigför att lämna in en konkursansökan.– Vi låg efter med skatten, men detberodde mest på att vi inte fått ut de lönebidragvi hade rätt till, säger Nicklas Kartengren.Jag tror att det hade gått ungefärjämnt ut och att man kunde ha klarat detutan konkurs, men den nya styrelsen ficknog lite panik. Vilket jag har full förståelseför.Det som följde var en mardröm försåväl Nicklas som för den nya styrelsen.Konkursförvaltaren menade att bokföringsbrotthade begåtts och krävde såvälNicklas som den nya styrelsen på hundratusentalskronor i uteblivna skatter.– Konkursförvaltaren var en advokatutan någon speciell kompetens när detgäller ideella föreningar, säger NicklasKartengren. Jag tyckte att han hade endålig förståelse för hur en förening fungerar.Under ärendets gång polisanmäldesNicklas Kartengren för brott mot bokföringslagen.När han sökte juridisk hjälphos IOGT-NTO-förbundet fick han nej,trots att den nya ordföranden fick hjälp avorganisationens förbundsjurist.– Jag vet inte vad som låg bakom detbeslutet. Jag var rädd. Kommunikationenfrån konkursförvaltaren var dålig och jagfick bara veta att jag var polisanmäld. Jagfick också vet att det såg allvarligt ut ochatt jag borde skaffa professionell hjälp.Stefan Bergh, generalsekreterare påIOGT-NTO, förklarar varför man valdeatt hjälpa en medlem men inte en annan isituationen som uppkommit:– Vi upplevde att Nicklas Kartengren isin roll som ordförande i Centro brustiti sitt ansvar gentemot föreningen och deanställda. Helt ovetandes om föreningenssituation gick unga, engagerade personerin i föreningen och fick plötsligt ta ansvarför de problem som den tidigare styrelsenorsakat. Eftersom förbundet har begränsaderesurser prioriterade vi att hjälpa desom hamnat i en svår situation men intesjälva orsakat denna.Nicklas håller med om att han inte sköttallt som han borde.– Det var mycket verksamhet och tillslut satt jag ensam som ordförande,arbetsledare och ansvarig för ekonomin,samtidigt som jag jobbade. Men det ärklart att jag har slarvat, jag tar ansvar fördet.Något åtal blev det aldrig. En föreninglyder bara under bokföringslagen om manbedriver näringsverksamhet, och det gjordealdrig Centro enligt åklagaren.– Ärendet lades ned och konkursförval-40 accent mars 2010

Nicklas Kartengren var med och startadeden hyllade föreningen Centro i Göteborg.Några år senare var konkursen ett faktum.”Jag vill att andra ska veta hur det fungerar”,säger han till Accent.taren bad om ursäkt för det där efteråt,säger Nicklas Kartengren. Men även omdet gick bra så är jag ledsen och besvikenöver att jag inte fick någon hjälp med dethär. När det gick bra var alla stolta ochville visa upp oss, men när det senare gickåt skogen ville man inte ens ta i det medtång.Nicklas Kartengren tror att kunskapenute i föreningarnas styrelser om vad somgäller när något går snett är dålig.– Jag vill att andra ska veta hur det fungerar,säger han. Som styrelseledamot hardu ett personligt ansvar och kan bli skyldigatt betala till exempel föreningensskatteskulder. Och det här med bokföringslagen:om en förening tar inträde påarrangemang regelbundet kan det mycketväl räknas som näringsverksamhet och dågäller helt andra lagar och regler.– Om vi nu ska gå in i socialt företagandemåste vi ha en bättre apparat för dethär. Riksidrottsförbundet erbjuder föreningarhjälp med exempelvis lönehanteringtill en fjärdedel av priset det kostar att fåsamma hjälp via IOGT-NTO. Jag tycker attdet stödet måste kunna ges till föreningarsom ger sig in i det här. PVilket ansvar har jag som styrelseledamot?Kan jag bli skyldig att betala pengar uregen ficka?Ja, hela styrelsen kan bli solidarisktbetalningsansvarig för obetalda skatter ochavgifter. I praktiken kan vissa styrelseledamöterfå en större del av ansvarsbördanberoende på insyn i föreningens ekonomiskasituation och vilket uppsåt man haft.– Det är viktigt att komma ihåg att helastyrelsen har ansvaret att se till att föreningengör det den ska, säger Åsa DahlqvistBroberg, rättslig expert på Skatteverket.Som styrelseledamot måste man se till atthålla sig underrättad, man kan inte baraskylla på att kassören inte sade något.Enskilda medlemmar som inte sitteri föreningens styrelse kan aldrig hållasansvariga för föreningens skulder ellerandra förpliktelser.Är min förening skyldig att betala skatt?Nej, oftast inte. Ideella föreningar som harallmännyttiga mål och bedriver verksamheti enlighet med detta behöver vanligen intebetala skatt. Inkomsterna är skattefria sålänge de har anknytning till verksamheteneller ”av hävd” har utnyttjats som finansieringav ideellt arbete. Detta betyder attexempelvis följande är skattefria intäkter:entréavgifter till föreningens arrangemang,inkomster från bingo, lotterier, fester, basarereller insamlingar.Däremot kan föreningen bli skyldig attbetala skatt om man till exempel bedriverett kafé som vänder sig till allmänheten.Om föreningen har anställd personal måsteman självklart betala in skatter och socialaavgifter.Hur noga är det med bokföringen?Så snart en förening bedriver näringsverksamhet(det kan räcka med att ni regelbundetsäljer lotter på föreningsmötena för attdet ska räknas som det) eller har över 1,5miljon i tillgångar är man skyldig att följabokföringslagen. Grundregeln är att kontantain- och utbetalningar ska bokföras senastpåföljande arbetsdag.Hur gör jag om jag är osäker?Kontakta Skatteupplysningen för att fåråd. Vill man ha ett mer definitivt utlåtandekan man vända sig till Skatterättsnämndenoch få ett förhandsbesked som är juridisktbindande.mars 2010 accent 41

IOGT-NTO INFORmeRARwww.iogt.se • www.sobernet.nu • 08-672 60 05 • info@iogt.seIOGT-NTO:sValmanifest 2010Inför valrörelsen har IOGT-NTO antagitett valmanifest, som är en del av kampanjenMinska alkovåldet 2010. Valmanifestetfinns att läsa på vår hemsida www.iogt.se.Utdrag ur valmanifestet:De senaste tjugo åren har det på mångaställen blivit enklare att få tag på alkohol:• Serveringstillstånden har blivit allt fler.• Öppettiderna för alkoholservering harblivit längre.• Alkoholreklam syns mer och mer.• Införseln av alkohol har ökat.Vi menar att det räcker nu. Sverige behöverinte fler krogar som har öppet längre. Vibehöver inte mer alkoholreklam eller införselav alkohol.I stället behöver vi:• Bättre tillsyn av krogarna gällande ordningoch nykterhet.• Fler alkoholfria miljöer.• Stöd till de barn som växer upp i beroendemiljöer.• Stopp för alkoholreklamen och sponsringen.• Mer resurser till det förebyggande• arbetet.• Sänkt totalkonsumtion av alkohol.• Ingen försäljning av alkohol i gårdsbutikerna.”En schyst vuxen”– antilangningskampanjVår antilangningskampanjför atthålla på 18-årsgränsenfortsätter. Snartär det Valborg,vilket är ett bratillfälle att agera.Flygblad och affischerfinns attbeställa på telefon08-672 60 05 ellervia mejl info@iogt.se. Flygbladen går ocksåatt ladda ner från kampanjens hemsidawww.iogt.se/enschystvuxen. Glöm inte attkontakta media när ni gör en insats.Höj din kunskap– Läs Alkokoll!Alkokoll är en bokför dig som vill höjadin kunskap kringalkoholfrågan. Härkan man läsa om alkoholensskadeverkningar,den svenskaoch den europeiskakonsumtionen ochhur ett förebyggandearbete kan ske.Boken innehåller diskussionsfrågor somlämpar sig utmärkt att läsa och diskutera istudiecirkelform. Materialet är framtageti samarbete mellan IOGT-NTO, NBVoch UNF. Om ni i er förening eller vänskapskretsvill genomföra en studiecirkel,kontakta ert lokala NBV-kontor (se www.nbv.se).Experience 201031 juli–7 augusti, Fredrikstad i NorgeSommarens stora internationella mötesplatsför alla åldrar blir i Fredrikstad i Norge,söder om Oslo. Evenemanget går undernamnet ”Experience 2010” för att det bliren unik kombination av gemenskap ochupplevelse.• 31 jul–7 aug Active Summer Camp• 1–3 aug The Active Congress• 3–7 aug IOGT World CongressUnder dagarna kommer delegaterna frånmedlemsländerna att diskutera och fattaviktiga beslut på kongresserna. Övrigadeltagare kan välja att delta som åhörarepå kongresserna eller att delta i workshops,sportaktiviteter eller utflykter. Barnaktiviteterkommer att finnas.Under kvällarna blir det olika kulturarrangemangoch som alltid är det Nattcaféet somär den självklara träffpunkten. Experience2010 inleds fredag kväll den 31 juli medvälkomstbankett.Mer information: www.experience2010.noeller www.iogt.org.Sök bidrag föralkoholfria arrangemangInom ramen för vårt projekt ”Alkoholfriamiljöer som motkraft” erbjuds IOGT-NTO-föreningar, kretsar och distrikt attsöka pengar för att skapa fler externa alkoholfriaarrangemang.Förbundet kommer att stödja 15 alkoholfriamidsommarfiranden och 15 mingel, såförst till kvarn gäller …Villkor:• För att midsommarfirandet ska varabidragsberättigat ska det rikta sig tillfamiljer. Midsommarfirandet ska ocksåvara öppet för andra utanför nykterhetsrörelsen.• Alkoholfria mingel ska, för att vara bidragsberättigade,arrangeras tillsammansmed någon annan organisation utanförnykterhetsrörelsen.Det är ett utmärkt tillfälle att bjuda inpolitiker och tjänstemän, kontaktpersoner,opinionsbildare och media för att över enliten bit mat och god dryck bygga nätverk,diskutera gemensamma frågor och visa denverksamhet som finns.Bidraget är på 5 000 kr och kan fås mot enkort beskrivande text med budget som dumejlar till olle.andersson@iogt.se. Bidragetutbetalas löpande.Summer Camp– Det stora sommarkalasetI sommar arrangerar Ungdomens Nykterhetsförbund,Nykterhetsrörelsens Scoutförbundoch IOGT-NTOs Juniorförbundett stort läger på Ransbergs Herrgård iVärmland.Lägret äger rum mellan den 24 juli och 1augusti. Kalas utlovas eftersom det i år är40 år sedan alla tre organisationerna bildadesi dess nuvarande form.Mer information kommer att finnas påhemsidan www.summercamp2010.se.42 accent mars 2010

UTBILDNINGAR 2010Anmälningar till alla utbildningar görs på hemsidan www.iogt.se.Vill du veta mer om innehållet eller har andra frågor, se hemsidan, mejla info@iogt.se eller ring 08-672 60 05. I kurskostnadeningår (om inget annat anges) resa med billigaste färdsätt, mat samt övernattning i dubbelrum om kursen är flerdagars.MINskA ALkOVåLdET!KampanjutbildningFör föreningar och distrikt som vill delta ikampanjen och/eller genomföra arrangemangunder Folknykterhetens vecka 2010.Du väljer den ort som är närmast dig. Vi gårigenom årets kampanj Minska alkovåldetsmaterial och praktiska delar.12 mars, stockholm (anmälan omgående)13 mars, sundsvall (anmälan omgående)Kostnad: 200 krPrOjEkTLEdAruTbILdNINGFramgångsfaktorer för att lyckas medprojekt, projektledarrollenHär är kursen för dig som är eller ska varaprojektledare i små och stora projekt.Om att vara projektledare som kan varafrustrerande, svårt eller alldeles fantastisktroligt. Att ha många bollar i luften kan varastimulerande om man har kontroll.12–13 mars, Mölnlycke(sista anmälan 19/2)Kostnad: 1 000 krsOcIALT FOruMOcH LEdAruTbILdNING I HuskurENUpptäck – Utveckla – Upplev – Utmana. Förmänniskor i alla åldrar som deltar i eller villveta mer om IOGT-NTO:s sociala verksamhet.Med bland annat familjeaktiviteter,seminarier, t ex socialt företagande, hantverk,projektarbete, familjeläger, Huskuren,erfarenhetsutbyte, drogpolicy i föreningen.23–25 april, Arboga (sista anmälan 6/4)Kostnad: Vuxna 1 000 kr, ungdomar12–18 år 500 kr, barn t o m 12 år gratis.Varje familj betalar max 2 500 kr.NArkOTIkA är FArLIGT För ATTMAMMA säGEr dETFör dig som vill lära dig mer om narkotikafrågan.Grundläggande kurs med erfarenföreläsare om narkotika och dess konsekvenserför samhället.21 maj, stockholm (sista anmälan 10/5)Kostnad: 200 krALkOkOLL I sTOrT OcH sMåTTGrundläggande kursFör dig som behöver grundkunskap omalkohol och IOGT-NTO:s åsikter. Här får dulära dig grundläggandefakta om forskning runtalkohol, IOGT-NTO:sställningstaganden ialkoholfrågan utifrånpolitik, förebyggandeoch opinionsbildning.22 maj, stockholm(sista anmälan 10/5)Kostnad: 200 krOm du vill delta på båda kurserna den21 och 22 maj Narkotika är farligt för attmamma säger det och Alkokoll i stort ochsmått, grundläggande kurs, så ordnar viboende åt dig över natten.KALeNDARIUm 2010MArsmar–maj Vårkampen – distriktsvärvarkampanj5–7 IOGT-NTO:s förbundsstyrelse sammanträder, Oslo8 Internationella kvinnodagen12 Minska alkovåldet! – Kampanjutbildning, Stockholm12–13 Framgångsfaktorer för att lyckas med projekt– projektledarrollen, Wendelsberg13 Minska alkovåldet! – Kampanjutbildning, Sundsvall16 Riksstyrelsen sammanträder16 Sista manusstopp Accent 3/10 (ute 9/4)DistriktsårsmötenAPrILDistriktsårsmötenmar–maj Vårkampen – distriktsvärvarkampanj14 Bygg lokala hemsidor på iogt.se – fortsättning INSTÄLLD14 Sista manusstopp Accent 4/10 (ute 7/5)19 Sista dag för att beställa material till Folknykterhetensvecka på info@iogt.se22–23 Lärgemenskap för social verksamhet, träff 2, Arboga23–25 Socialt Forum, Arboga23–25 Huskuren – Ledarutbildning som utvecklar familjekommunikationen,Arboga26–30 Valborg, kampanj28–30 Våra Gårdars filmdagar, Leksandapr–maj Regionala distriktsstyrelsekonferenserMAjAnmäl sommarens ferie- och familjeläger påwww.sommarlovatalla.numar–maj Vårkampen – distriktsvärvarkampanj7–9 IOGT-NTO:s förbundsstyrelse sammanträder, Tollare7–9 Våra Gårdars ombudsmöte, Bergvik Söderhamn10–16 Folknykterhetens vecka, kampanj18 Riksstyrelsen sammanträder20 Sista manusstopp Accent 5/10 (ute 11/6)24–26 2nd World Forum Against Drugs, Stockholm21 Narkotika är farligt för att mamma säger det, Stockholm29 Alkokoll i stort och smått – grundläggande kurs,Stockholm28– Skolavslutning, kampanjmars 2010 accent 43

alkokolldel 1Häng med i Accents serie där du får lära dig allt om alkohol och desspå verkan på kropp, själ och samhälle. Serien baseras på boken Alkokoll.DrogenalkoholAlkohol är en drog, precis som cannabis, heroin och amfetamin.Den leder till missbruk, beroende, sjukdom och död. Mendet finns en skillnad – den är laglig.Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är en drog beroendeframkallande,berusande och giftig. Alkohol stämmer in på alla dekriterierna, trots det är alkoholenlaglig och accepterad socialt.De som dricker allra mest iSverige är personer mellan 18och 24 år, 64 procent av männenoch 32 procent av kvinnornasuper sig fulla minst två gångeri månaden. Enligt Statens folkhälsoinstitut dricker 15procent av befolkningen i Sverige på en riskfylld nivå.Ungefär fem procent är alkoholberoende, enligt Läkemedelsverket.Precis som heroin och nikotin är alkohol en drogsom är starkt toleranshöjande. Det innebär att ju meralkohol du dricker desto mer behöver du för att bli full.Joanna WågströmVem är beroende?Uppfyller du minst tre av nedanstående kriterier under en ochsamma tolvmånadersperiod är chansen stor att du är beroende:Ökad tolerans, behov av påtagligt ökad mängd på grund av1 påtaligt minskad effekt.Abstinens, karakteristiska abstinenssymptom eller återställare.2Använder alkohol i större mängd eller under längre tid än3 vad som varit avsikten.Varaktig önskan eller misslyckade försök att begränsa eller4 kontrollera bruket.Mycket tid ägnas åt att få tag på alkohol, använda alkohol5 eller hämta sig från effekten av den.Viktiga aktiviteter, på jobbet och fritiden, sociala aktiviteter6 etc, överges eller minskas på grund av bruket.Bruket av alkohol fortsätter trots att man vet att fysiskaeller psykiska besvär förvärras.7Källa: Diagnostica and StatisticalManual of Mental Disorders.fyllehunden Alkohol är en gruppkemiska föreningar. Den alkoholen somvi dricker heter etanol. Etanol kan ävenanvändas som lösningsmedel, drivmedeloch vid framställning av plast och färg.Påverkad av alkohol0,2 promille – De första effekterna märks. Lätt värmekänslaoch en viss känsla av avspänning. Precision ochreaktionshastighet börjar försämras.0,5 – Minskad precision i rörelser. Lätt upprymdhet.Omdöme och förmåga att ta in information försämras.0,8 – Överdrivna rörelser och högljuddhet. Långsammarereflexer. Sämre koordination. Sämre synförmåga. Överdrivensjälvsäkerhet. Tydlig alkoholdoft.1,0 – Lätt sluddrighet. Klart förlängd reaktionstid. Försämradmuskelkontroll. Svårt att kontrollera känslor. Deflesta vill inte dricka mer.1,5 – Ordentliga balansstörningar. Faller omkull.2,0 – Svårt att prata och gå upprätt. Tunnelseende.3,0 – Uppfattar inte vad som händer i omgivningen. Gränsför medvetslöshet.4,0 – Medvetslöshet, långsammare andning.4 – Dödlig alkoholförgiftning.Källa: www.drugsmart.com. Människor påverkas olika avalkohol, ovanstående är bara ungefärliga uppskattningar.80706050403020100ILLUSTRATION: Goktugg GurellierAlkoholkonsumtioni andelar (%)Ej druckitalkoholMänKvinnorBerusad merän 1 gg/månBerusad merän 2 ggr/månEj riskablaalkoholvanorRiskablaalkoholvanorKälla: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor,Statens folkhälsoinstitutBoken Alkokoll är skriven av Sören Eriksson och utgiven av NBV.mars 2010 accent 45

kulturhallå där ...foto: privatfoto: Dejan VekicSture AnderssonAktuell med boken ”Frånmjölnare till bankdirektör”,sammanställd av Pia Hintze.Varför blev den här bokenom ditt liv till?– Den är ett sätt att hedramin organisation, IOGT-NTO,som har gett mig så mycket.Jag funderar ofta på vem jaghade varit utan IOGT-NTO?Rörelsen har verkligen hjälptmig framåt i livet. Tanken medboken är också att lämna ettdokument över mitt liv tillmina efterlevande. Men jaghar faktiskt fått en del förfrågningarom att berätta om dettai andra sammanhang. Bokenhar väckt intresse hos mångagamla medlemmar.Hur ser du på nykterhetsrörelsensutveckling genomåren?– Besvärande är att det ärså svårt att få med ungdomari dag. Det är som ett storttomrum mellan de yngstaoch de som är äldre. Annarstycker jag att IOGT-NTO görett bra jobb i dagens samhälle.Man får inte gå ut för hårt ochklanka ner på dem som väljeratt dricka. Det är en balansgång,som vi hanterar bra.Lotterierna genererar lyckligtvispengar till satsningar somlyfter fram rörelsen.Hur var det att vara nykteristi direktörsvärlden?– Det fungerade faktiskt bra!Visst fanns det mycket alkoholkring middagar och möten,men jag har aldrig haft problemmed att tacka nej. Ochjag upplever inte att jag harblivit särskilt ifrågasatt.Maria ZaitzewskyColin Farrell spelar den luttrade krigsfotografen Mark som under ett uppdrag i Kurdistan hamnar i enmardrömslik situation i filmen ”Vittne till ett krig”.Starkt om krigets fasorVittne till ett krigAv Danis Tanovic med ColinFarell och Paz Vegafilm Mark Walsh är en luttradkrigsfotograf, som tillsammansmed sin kollega och bäste vänDavid tackar ja till ett uppdragi Kurdistan. De reser dit och tarbilder av skrämmande scener,som utan tvekan kommer attsälja stort till tidningar runt omi världen. Medan David, som haren gravid fru hemma i England,snart vill vända hem, vill Mark tillvarje pris fortsätta. En avgörandeoffensiv som är på gång kan bliBerörande pjäs om bergsprängar döttrarscen Lo Kauppi gör våren 2010regidebut på Riksteatern meduppföljaren till dundersuccénBergsprängardottern som exploderade.Hon har även skrivitmanuset, som växt fram ur samtalmed interner och vårdare påHinsebergs och Ystads anstalter.Syftet med att göra en föreställningav berättelserna är attmånga familjer lever med enskam över att mamma sitter ifängelse. Genom att lyfta framhett nyhetsstoff. Så småningomåtervänder Mark hem, svårtskadad efter vad han uppgervara en olyckshändelse. Han fårvård, men blir bara sämre. Hansflickvän förstår att något traumatiskthänt i Kurdistan, men Markvägrar att öppna sig. En psykiaterkopplas in för att försöka lösa upphans knutar och få honom att tillfriskna.Under tiden väntar Davidfru förgäves på att maken skakomma hem. Han har nämligeninte dykt upp ännu, trots att Markförsäkrat henne om att han lämnadekrigsområdet för att resaLo Kauppide här individerna bidrar man tillen normalisering. Och kanske tillen förändring av kriminalvården.Kauppi vill komma bort frånfoto: Christopher Mairhem. Men tiden går och Davidförblir försvunnen. Vad har hänt?”Vittne till ett krig” är en finurligtuppbyggd berättelse, där åskådarenfår fragment av skeendenai Kurdistan. Det är uppenbart attMark ruvar på en hemlighet, menvad handlar den om? När sanningentill sist uppdagas är denvärre än någon kunnat föreställasig. Mark gestaltas trovärdigt avColin Farell och filmen väckermånga frågor kring moral, liv ochdöd och vad som egentligen ärrätt och fel i en krigssituation.Maria Zaitzewskystraff och gå mer mot beprövadvård. Annars är risken stor attett våldssamhälle växer fram.I ”Bergsprängardöttrar” träffaråskådaren Rosanna, Angelika,Helena, Mia och vakten – ochfår kliva in i deras värld. Föreställningenbeskriver derasfrustration över att inte få träffasina barn och anhöriga och alltbinds samman i ett mörkt, menspännande drama med en heldel humor, musik och tät dialog.Premiär den 10 mars 2010.Maria Zaitzewsky46 accent mars 2010

TIPSA! Maria Zaitzewsky / 08-672 60 56 / maria.zaitzewsky@iogt.seMedberoende syskonskapHåpas du trifs bra i fengelsetSusanna AlakoskiAlbert Bonniers förlagroman Susanna Alakoskis nyaroman, hennes första sedanAugustbelönade Svinalängorna,är tillägnad alla anhöriga.Det är Anni som berättar sinhistoria. Anni är socionom, lyckligtgift, mamma till en dotter och dottertill en alkoholist – nej, till två!Hon är också (kanske mer än alltdet där andra) syster till Sami sommissbrukar heroin. Sami, som harbestämt sig för att sluta knarka,för vilken gång i ordningen?Broderns beslut väcker enstörtflod av känslor hos Anni: Denständiga växlingen mellan hoppoch förtvivlan, lycka som riskeraratt slå över i sin raka motsats,glädje blandad med svartsjuka föratt den egna dottern accepterar,till och med älskar, sin stökigamorbror utan att ställa några krav.Längst därinne lurar också denovälkomna frågan: Vad ska händamed mig om han klarar att görasig fri från sitt beroende? Anni harbyggt sitt liv kring Sami och hansberoende. Visst har hon försöktatt ställa krav och visst har detibland dröjt år innan de träffats.Men tankarna på brodern har honalltid burit med sig. Tankar somnärsomhelst kunnat slå över ioändlig djupsorg.Romanen är en sympatiskredogörelse för hur medberoendeskapas och hur den älskadesmissbruk kan bli avgörande förden egna identiteten. Alakoskifoto: Dejan VekicSusanna Alakoskis andra bokspinner vidare på temat alkoholoch medberoende, men nu ur ettvuxet perspektiv.beskriver också på ett rättframtsätt hur förfärligt jobbig denanhöriga kan bli. Så van vid sinegen duglighet i förhållande tillmissbrukarens destruktivitet, attdugligheten slår över i förnumstighet.Allt detta är gott och väl, menändå gör romanen mig besviken.Framställningen är konstrueradav uppräkningar och alla dessaord som spottas ut i korta stressademeningar gör berättandetenformigt. Det känns distanserattrots att den uppenbara ärligheten.Ragni Svenssonfoto: Sara Mac KeyNoveller omoutsidersDen perfekte vännenJonas KarlssonWahlström & WidstrandNOVELLSAMLING Jonas Karlssonsandra novellsamling kännstill en början intetsägande. Jaghar börjat tappa intresset när jagkommer till den tredje novellen”Rummet” och plötsligt sitter somnaglad vid sidorna. Den är annorlundaoch överraskande och jagvet att scener ur den kommer attstanna hos mig länge. Novellensberättare är en udda man som påsin nya arbetsplats hittar ett rumhan arbetar extra bra i. Problemetär att hans arbetskamraterhävdar att det där han ser ett rumbara finns en tom vägg.För varje novell släpps jag in ien ny karaktärs bubbla, var och enmed sin egen verklighet. En handlarom mannen som råkar gömmasig under kompisens säng justden kväll kompisens syster skaha fest, en annan om pojken sombrer syltmackor i hammocken.Huvudpersonerna är alla någonslags outsider, lite avvikande ochensam. Att samtliga är män slåsjag av först när jag läst färdigt.Den ensamhet och omöjlighetsom skildras känns inte tung utansnarare fascinerande. Det svårabeskrivs med värme, sympati ochhumor och formen är lekfull. Jagtänker att den nyfikenhet somdriver min egen läsning säkertär densamma som författarenmåste ha känt när han skrev: Hurär det egentligen att vara just denhär människan?NATHALIE SIMONSSONmissa inte1film Dagbion i Hedemorai IOGT-NTO:s regi. På biografenStar kommer sexfilmer att visas varannan torsdagfram till i början av april. Filmernastartar klockan 13 och biljetternakostar 60 kronor styck. Först utär ”Bröllopsfotografen”. Däreftervisas ”Julie & Julia”. Senare i vårblir det fransk och israelisk film.2film ”Engelen” en norskfilm med Maria Bonnevie ihuvudrollen, som rönt storuppmärksamhet på hemmaplan.Maria spelar Lea, en ung kvinnasom växer upp med sin mammaoch alkoholiserade styvpappa.Som vuxen går hon ner sig i drogeroch adopterar bort sitt barn.3bok”Hungerflickan”,Hillevi Wahls nyabok om henneserfarenheter avätstörningar.Hillevi, som växteupp i ett alkoholisthem,var utåtsett den ”duktiga”flickan som till synes klaradesig bra. Men hennes uppväxt fickförstås konsekvenser i form av ettannat sorts missbruk.foto: Norwegian Film InstituteFår man döda en annan människa?Mordets praktikKerstin EkmanAlbert Bonniers FörlagROMAN I sin senaste roman tarKerstin Ekman upp frågor somställdes i Hjalmar SöderbergsDoktor Glas (1905). I Mordetspraktik möts romanens berättarjagPontus Revinge och en fiktivHjalmar Söderberg. Söderbergbehöver hjälp av Revinge, somär medicinare, med att få svarpå en fråga. Om man vill ta livetav någon, hur går mantill väga? Revinge kansvara utan att tveka: mananvänder kaliumcyanid.Samtalen blir inspirationensom föder Söderbergsromankaraktärdoktor Glas.Mordets praktik bestårav Revinges dagboksanteckningar.Ledd av Ekmans penna fårvi i följa denna obehagliga mansvindlande tankegångar som oftastpräglas av vemod och ångestfylldrastlöshet. Hansliv är ett mörkaste mörker:Hans yrke är att utförahälsokontroller på prostituerade.Han är en mördare.I det svarta djupet går detatt fascineras, och jag ärnog inte ensam om att viljaläsa just hans dagbok. Men trotsen fantastisk romanidé och allakritikerhyllningar har boken svårtatt nå fram till mig. Själva ämnet– om man har rätt att ta en annanmänniskas liv – säger mig tyvärrinte så mycket, hur tillspetsat detän är. Däremot tycker jag om attvandra på Stockholms gator ochatt sitta med på de där ölcaféernai moln av tobaksrök, för en stundförflyttad till ett tidigt 1900-tal.Nathalie Simonssonmars 2010 accent 47

månadens medlemRuth Erikssonålder 80 år Bor Alnö Förening JarlaborgGör Pensionär. Arbetade under sin yrkesverksammatid som butiksbiträde och kanslistKänner du någonsom borde blimånadens medlem?TIPSA oss påaccent@iogt.se ellerAccent, Box 12825,112 97 Stockholm”Sången är ettlivselixir för mig,jag kan inteleva utan den.”Du fyllde nyss 80 år. Hur länge har du varitmedlem i IOGT-NTO?– Åh, hela mitt liv. Först var jag med i barnlogeni Ankarvik i södra Alnö, varifrån jagkommer, sedan i ungdomslogen och därefterIOGT-NTO. Mina föräldrar var inte medlemmar,men jag gick med eftersom man anordnadeså mycket trevligt. Under åren har jagengagerat mig i olika grad. För ett antal årsedan var jag med och byggde upp två köreri IOGT-NTO, ”Nyktergalarna” och ”Tillsammanskören”.Vi höll på ett tag men tyvärrrann det hela ut i sanden. Nu är jag medlem iIOGT Jarlaborg.Vad betyder sången för dig?– Allt! Jag sjunger gärna och kan intetänka mitt ett möte utan sång, det blir tråkigt!Jag har sjungit sedan jag var i fyraårsåldernoch sedan sjöng jag i kyrkokören ochpå logen, både solo och tillsammans medandra. Jag är sopran. Sången är ett livselixirför mig, jag kan inte leva utan den. Som ungsjöng jag ofta solo, men nu blir det bara körsång.Jag sjunger i en seniorkör, vi uppträderofta i servicehus och på ålderdomshem.Musiken är en blandad kompott av visor ochkända sånger.Drömde du om att bli professionell sångerskanär du var ung?– Nej, egentligen inte. Jag hade visserligenen lärare som trodde mycket på mig och jaggick senare i en sång- och musikskola, därjag lärde mig att spela piano. Jag lyssnademycket på operetter och beundrade SickanCarlsson och Anna-Lisa Eriksson, jag tycktede var duktiga sångerskor och jag gilladederas glada och käcka stil. Sådan är jagnämligen själv. Men jag tänkte nog aldrig attjag skulle bli sångerska själv. Det är gott nogatt sjunga i kör!Vad är det bästa med att sjunga i kör?– Gemenskapen och glädjen. Att skapanågot fint tillsammans med andra människor.Eftersom jag inte har några syskon, såtror jag att jag sökte mig till kören just för attfinna en gemenskap med andra och inte varaensam. Kören blev som min andra familj!text Maria Zaitzewskyfoto Anna-Lena Mattsson48 accent mars 2010

korsordnr 2 2010DOK- LEDANDE MÅSTE INTEAccent TORNS FIGUR MAN SE SÅNr 2 RIKT- I DALLAS I TRA- SNÄLLAMÄRKEFIKENSÄGSSVAGTINTRES-SE VARAEFTERDETTATUFFAIBLANDHAM-MAR-DELSMILAHAN TÄN-KER BLIOFFICERS IS-HUVUD- KOMMUNDEN KAN MÖTTELÄ- KAN GE SKREVTA STAD: ÖSTER SMUTS DRABBA PRESS KE- NAPP EVERTSLA- VIEN- OM I USA OSS MED VÄ- TRÅNG- EN FINGETTIANE BERGENIBLAND KULASENMÅLVALS OMIRRI-ELEKT-PLÄGARTERATRISKTJUVMELLANFISKKRAM-ÖGONENDJURRITADESIDA IBANANENBOKFÖ-VACKERTRINGENJÄRNURANÖVERFÖR-LUNGAHUVUDSTÄRKERPÅAFRIKASNYKTERLATINSTÖRSTAGÖRKANSKE KÄLLE- BAD- FRAM-FRÅNRUD IPLATSOFTA ITONINGVISSSÖDER-TYSK-KVARTENPÅSPIS KÅKAR LAND KNAPPSKARA- ÄR PE- GRUS IFÖR- DANTER KRYSSSAMLING DELAS GÖR OB-NUMERASERVATÖRRANDASDÅLIGTPRIMATIDIGSJUNGBETYGGRUND-REGGAEINTE SÅFORSKARÄMNEGERFALSKT!I SOLNANR 73GAVELTVÅ ISHAKE-ÖRN-SPEARESSKÖLDS-SAGO-VIKKUNGÄR PRO-ANVÄN-MELLANVINSIELLDER MANILLAPOLITIKSOMOCHKryss och foto: Anders PerstrandVREDVÄRSTURIN-NEVÅ-NAREkorsord nr 2 2010 lösning nr 10 2009Miljonlotter att vinna. Tre lotter vinner förstapristagaren,en lott vardera får de tio som därnäst har tur i dragningen.Skicka in lösningen till Accent, Box 128 25, 112 97 Stockholm,senast 25 mars 2010. Märk kuvertet Kryss 2/2010.NAMNaDRESSpOStadressvinnare nr 10 2009Första pris, tre Miljonlotter: Birgitta Andersson, BraåsSidovinster, varsin Miljonlott: Erik Sköld, Vetlanda, ElizabethLindgren, Lycksele, Siv Bång, Alvesta, Alice Sundell, Hallstavik,Gunnar Andersson, Trollhättan, Rut Kronstrand, Saltsjö-Boo,Eva P-Möller, Katrineholm, Elsie Gryth, Karlshamn, Eva Nyström,Eskilstuna, och Weikko Skoog, Stockholm, Accent gratulerar!mars 2010 accent 49

föreningstipsetFörening borlängestartad 1882Antal medlemmar 433LuleåUmeåÖstersundHärnösandFalunGävleBorlängeUppsalaVästeråsKarlstadÖrebroStockholmNyköpingLinköping6 tips för ett lyckat projekt1Sätt upp ett mål och var målmedveten.32 Bolla dina idéer med folk. 4Sökeller fonder.När du vet vad du vill göraoch hur skriv en projektplan.utomstående finansiärer.Exempelvis kommunen5Anställ6Öppnapersonal. Allt gårinte att driva på ideell basis.upp IOGT-NTO:s dörrarför utomstående.Göteborg”ÖppnaJönköpingdörrarna för utomstående”VäxjöHalmstad KalmarKarlskronaVisbyNär Fenix föräldracafé i Borlängeöppnar Malmö sina dörrar väller det inmammor, pappor och barn. Tre dagar iveckan är det öppen förskola i IOGT-NTO-föreningens lokaler i KulturhusetSvanen – och det lockar många.– Min tanke var att har du trygga föräldrarså har du trygga barn, säger Helena Schüttsom är projektledare för Fenix föräldracafé.Tre dagar i veckan förvandlas IOGT-NTOföreningeni Borlänge till en öppen förskola. Dåsamlas föräldrar och barn som bor i trakten påSvanen för att prata med varandra, vara med ien diskussionsgrupp, laga mat eller lyssna pånågon föreläsning som anordnats.Mellan 15 och 90 personer brukar kommatill öppna förskolan varje dag, som mer är tillför föräldrarna än för barnen.– Vi passar inte barnen, det gör föräldrarnasjälva. Även vuxna som har barnen i skolankan komma hit på dagarna. Det som skiljer ossfrån andra är att vi jobbar för att föräldrarnaska må bra, säger Helena Schütt.Förskolan har funnits i tre års tid. HelenaSchütt jobbar halvtid med verksamheten ochtill sin hjälp har hon en person som jobbar25 procent. Förskolan finansieras delvis avpengar från kommunen.När caféet startade spred Helena Schütt utdet genom att göra direktutskick till mödraochbarnavårdscentralen. Dessutom skrevlokaltidningarna om förskolan. Efter cirka sexmånader hade besökarna hittat dit.– Det här är väldigt positivt för föräldrarna.Det är nätverksbyggande och socialt viktigt.Det är också ett bra sätt att visa att vi inomnykterhetsrörelsen inte är kufar, säger HelenaSchütt.Joanna Wågström50 accent mars 2010

läs vidare påwww.accentmagasin.se”Å, så fint att Accent äntligen finns på nätet. Bra sajt!””Accent bevakar drogfrågorna på ett mycket engageratoch intresseväckande sätt, så att man förstår deras stora,samhälleliga betydelse.”Vi har fortfarandeplats i läsarpanelenVill du vara med och påverka hur Accent utvecklas?Anmäl dig till vår läsarpanel!Vi skickar ut frågor några gånger om året om alltfrån texter, ämnesval och omslagsbilder till vilkaintervjupersoner du skulle vilja se i tidningen.Anmäl dig genom att skicka ett mejl tillaccent@iogt.se.pierre anderssonchefredaktörmars 2010 accent 51

Posttidning BAccent, Box 12825112 97 StockholmAnsvars första VD, Bror-Gustav Bylund, med personal 1935Visste du att nykterhetsrörelsenstartade ett försäkringsbolag 1932?Redan 1932 väcktes idén av en nykterhetsorganisation att starta ett egetförsäkringsbolag. Det blev startskottet till Ansvar – som 1997 blev SalusAnsvar.I nästan 80 år har vi utvecklat bolaget och dina medlemsförmåner för att det skapassa dig som kund. Under åren har vi hela tiden stött nykterhetsrörelsensständigt pågående arbete inom alkohol- och narkotikafrågor.Gå in på www.salusansvar.se/iogtntoeller ring 0200-87 60 50. Välkommen!SalusAnsvar har under nästan 70 år haft förtroendet att fåsamarbeta med nykterhetsrörelsen. Vi har under hela tiden stöttdet ständigt pågående arbetet inom alkohol- och narkotikafrågor.i samarbete medSalusAnsvar — En del av