Avbrott i olika skeden av sfi-studierna - Statskontoret

2Andra avbrottsorsaker (Ej godkänd, Återvänt till hemlandet, Avskild frånutbildningen, Direkttest) är av mindre intresse för analysen och utgör baraen liten minoritet av alla studieavbrottavbrott. De utesluts därför helt urredovisningen, varför tabellerna omfattar uppgifter om 19 614 individer.Eftersom dynamiken tycks skilja sig åt mellan avslut tidigt respektive senareunder studierna redovisas bakgrundsfaktorernas inverkan på avslut i dessadimensioner. För varje bakgrundsfaktor redovisas först en första tabell överstudieavbrott för deltagare som avbrutit sfi utan att ha uppnått något godkäntbetyg alls. I en andra tabell redovisas studieavbrott för deltagare som klaratminst en lägre kurs (A, B eller C) men avbrutit sfi innan ett godkänt resultatpå kurs D uppnåtts. Slutligen redovisas vilka samband som kvarstår mellanden aktuella faktorn och måluppfyllelse när man konstanthåller för övrigafaktorer.KönstillhörighetMän och kvinnor når olika resultat i sfi, och karaktären hos studieavslutenskiljer sig mellan könen. Andelen studerande som uppnår godkänt är högrehos kvinnor. Det finns också skillnader i avslutsfrekvens mellan män ochkvinnor – männen är i synnerhet överrepresenterade i gruppen som avbryterstudierna med anledning av arbete eller praktik samt på grund av okändanledning.Tabell 1. Avslutsorsaker för alla deltagare, redovisade enligtkönstillhörighet (procent)KönMan Kvinna TotaltStudieavbrott före något godkänt resultatArbete, praktik 7 3 5Okänd orsak 17 9 12Återkommer ej efter terminsslut 7 5 6Övrigt 10 12 11StudieresultatGodkänt på någon kurs 56 68 63varav D-kurs 29 36 34Kvarstår i studier efter 2006/07 3 4 4Antal observationer 7 905 11 709 19 614Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik.Om man begränsar redovisningen till dem som uppnått godkänt resultat inågon kurs blir skillnaderna mellan könen betydligt mindre. Män avbryterdock fortfarande studierna på grund av arbete eller praktik i högreutsträckning än kvinnor. Skillnaden i andel studerande som uppnår godkäntpå D-nivå är dock marginell.

3Tabell 2. Avslutsorsakerbland deltagare som klarat någon kurs,redovisade enligt könstillhörighet (procent)KönMan Kvinna TotaltStudieavbrott före godkänd D-kursArbete, praktik 7 3 4Okänd orsak 7 5 6Återkommer ej efter terminsslut 4 3 4Övrigt 7 9 8StudieresultatEj fortsatt efter godkänt på A, B eller C 16 15 15Betyg på kurs D 52 54 53Kvarstår i studier efter 2006/07 8 11 10Antal observationer 4 414 7 901 12 315Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik.I en samlad statistisk analys där kontroll sker för övriga förklaringsfaktorerframkommer att betydelsen av könstillhörighet bara undantagsvis ärstatistiskt säkerställd, och då på lägre konfidensnivåer. De direkta statistiskasambanden mellan kön och god måluppfyllelse är alltså svaga. Däremot kankön ha indirekta samband med måluppfyllelse, genom att kön kan varastyrande för andra förklaringsfaktorer. Faktorer som påverkar studieresultatkan exempelvis vara vanligare bland kvinnor än bland män.ÅlderAvslutsorsaker varierar relativt kraftigt mellan olika åldersgrupper.Sannolikheten att slutföra studierna med godkända resultat avtar snabbt efterfyrtioårsåldern. Samtidigt ökar sannolikheten för avslut, i synnerhet föravbrott av okänd anledning.

4Tabell 3.Avslutsorsaker för alla deltagare, redovisade enligtålderskategori (procent)Ålder-19 20 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 - TotalStudieavbrott före någotgodkänt resultatArbete, praktik 4 4 5 6 5 4 5Okänd orsak 2 13 12 11 12 18 12Återkommer ej efter terminsslut 8 6 5 6 8 7 6Övrigt 19 12 10 11 16 29 11StudieresultatGodkänt på någon kurs 66 63 65 62 55 39 63varav D-kurs 32 37 35 29 23 12 34Kvarstår i studier efter 2006/07 1 3 4 5 5 4 4Antal observationer 225 7 590 7 212 3 318 1 011 258 19 614Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik.Mönstren är desamma i den grupp som fortsatt studierna till godkändaresultat på lägre kurser men avbrutit innan godkänt på D-nivå uppnåtts.Dessutom är det vanligare bland yngre och äldre att inte fortsätta studiernaefter att ha erhållit godkänt resultat på lägre kurser.Tabell 4. Avslutsorsaker bland deltagare som klarat någon kurs,redovisade enligt ålderskategori (procent)-19 20 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 - TotalStudieavbrott före godkänd D-kursArbete, praktik 2 4 4 5 5 2 4Okänd anledning 3 6 6 6 7 5 6Återkommer ej efter terminsslut 4 3 3 5 5 3 4Övrigt 10 8 8 9 9 19 8StudieresultatEj fortsatt efter godkänt på A, B, C 30 14 15 16 20 30 15Betyg på kurs D 49 58 54 46 41 31 53Kvarstår i studier efter 2006/07 2 7 10 12 14 11 10Observationer 148 4 807 4 651 2 053 555 101 12 315Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik.Ålder har ett statistiskt säkerställt samband med sannolikhet att avbrytastudier innan man uppnått något godkänt resultat i sfi. Sambandet ärstatistiskt säkerställt för alla kategorier av avslutsorsaker under ett tidigtskede av studierna. Däremot är sambanden bara delvis säkerställda medavseende på sannolikheten att avbryta sfi i ett senare skede, och styrkan isambanden är närmast obetydliga. Tabell över dessa uppgifter utelämnasdärför.

5UtbildningsbakgrundSkillnaden i andel deltagare som uppnått godkänt på D-kursen är markantmellan deltagare med olika utbildningsbakgrund. Däremot är variationenmindre med avseende på andel deltagare som uppnår godkänt på någonkurs.Individer som enligt Skolverkets uppgifter helt saknar utbildning (ochåterfinns i kolumnen ”0 år”) tycks ha bättre resultat än övriga lågutbildade.Skillnaderna är betydande, varför det finns skäl att ifrågasätta om alla dessaindivider verkligen saknar utbildning. Registrering av noll års utbildningkan möjligen i många fall tänkas innebära att uppgiften egentligen saknas.Tabell 5. Avslutsorsaker för alla deltagare, redovisade enligtutbildningsbakgrund (procent)Utbildning, antal år0 år 1-3 år 4-6 år 7-9 år 10-12 år 13> år TotaltStudieavbrott före något godkänt resultatArbete, praktik 2 3 5 5 5 5 5Okänd orsak 9 9 10 12 12 13 12Återkommer ej efter terminsslut 6 5 5 5 6 6 6Övrigt 16 16 14 14 10 10 11StudieresultatGodkänt på någon kurs 58 60 61 58 65 65 63varav D-kurs 22 11 12 21 36 46 33Kvarstår i studier efter 2006/07 8 8 6 6 3 2 4Antal observationer 1281 447 1886 2730 6035 7235 19614Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik.Av dem som har uppnått något godkänt resultat har många studerande medlägre utbildning inte har avslutat sin utbildning vid halvårsskiftet 2007.Lågutbildade har dock också avbrutit utbildningen i hög utsträckning. Andelgodkända är därför lägst i lågutbildade grupper.

6Tabell 6. Avslutsorsaker bland deltagare som klarat någon kurs,redovisade enligt utbildningsbakgrund (procent)Utbildning, antal år0 år 1-3 år 4-6 år 7-9 år 10-12 år 13> år TotaltStudieavbrott före godkänd D-kursArbete, praktik 3 7 7 6 5 3 4Okänd orsak 7 6 7 8 6 5 6Återkommer ej efter terminsslut 3 5 5 5 4 2 4Övrigt 13 14 17 11 7 5 8StudieresultatEj fortsatt efter godkänt på A, B eller C 16 24 24 19 15 12 15Betyg på kurs D 38 19 20 36 55 70 53Kvarstår i studier efter 2006/07 21 26 21 15 9 4 10Antal observationer 745 268 1142 1583 3891 4686 12315Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik.I gruppen som inte avbryter sfi i ett tidigt skede ökar andelen godkända medlängre utbildning. Sambanden mellan utbildningsbakgrund ochmåluppfyllelse är i huvudsak starka och statistiskt säkerställda, i synnerhetmed avseende på sannolikhet att fullfölja sfi till godkänt resultat på D-kursen.Skäl för bosättningSkäl för bosättning i Sverige skiljer sig naturligtvis för olika sfi-studerande.Vissa är flyktingar och andra kommer för att de har anknytning till Sverigegenom exempelvis familjeband eller arbete. Måluppfyllelsen varierar mellangrupper med olika skäl för bosättning. Andelen som klarar någon kurs ärhögre bland flyktingar och tillståndssökanden än bland övriga invandrare.Det finns också vissa skillnader i orsaker till avslut innan man uppnått någotgodkänt resultat. Avbrott av okänd anledning är lägre för flyktingar ochtillståndssökande än för övriga deltagare. Flyktingar avbryter sfi på grund avarbete eller praktik i lägre utsträckning än övriga grupper.

8studierna är genomgående lägre bland flyktingar än i övriga grupper. Närdet gäller sannolikheten att avbryta studierna före godkänt på D-kursen eftergodkänt på lägre nivåer är sambanden bara delvis säkerställda statistiskt ochdå gäller detta på lägre konfidensnivåer.Måluppfyllelse hos olika typer av anordnareTyp av anordnare är nära förbundet med i vilken typ av kommun somverksamheten bedrivs. Det kan därför vara svårt att separera effekterna avolika typer av anordnare från andra faktorer som påverkar resultaten istorstäderna.Tabell 9.Avslutsorsaker för alla deltagare, redovisade enligttyp av anordnare (procent)KommunStudieförbundÖvrigt TotalStudieavbrotter före något godkäntresultatArbete, praktik 5 4 4 5Okänd anledning 9 15 20 12Återkommer ej efter terminsslut 5 10 5 6Övrigt 11 9 12 11StudieresultatGodkänt på någon kurs 65 59 56 63Godkänt på kurs D 35 37 29 34Kvarstår i studier efter 2006/07 4 3 4 4Observationer 13 855 1 253 4 506 19 614Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik.Tabell 10. Avslutsorsaker bland deltagare som klarat någon kurs,redovisade enligt typ av anordnare (procent)StudieförbundKommunÖvrigt TotalStudieavbrott före godkänd D-kursArbete, praktik 5 3 4 4Okänd anledning 5 4 8 6Återkommer ej efter terminsslut 3 4 4 4Övrigt 8 5 10 8StudieresultatEj fortsatt efter godkänt på A, B, C 17 10 11 15Betyg på kurs D 53 63 53 53Kvarstår i studier efter 2006/07 9 11 11 10Observationer 9 057 735 2 523 12 315Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik.

9I den fördjupade studie som Statskontoret låtit göra av de deltagare sompåbörjade studierna under läsåret 2004/05 framkommer att typ av anordnarebara tycks ha ett genomgående signifikant förklaringsvärde beträffandesannolikheten för avbrott av okänd anledning bland studerande som avbrutitstudierna innan de erhöll godkänt på någon kurs. Sannolikheten för sådanaavbrott är lägre hos kommunala anordnare. Övriga skillnader som kaniakttas mellan olika typer av anordnare tycks bero på andra faktorer.Måluppfyllelse i olika regionerMåluppfyllelse varierar stort mellan olika typer av regioner. Nedanredovisas studieresultat och andra avslutsorsaker enligt den typologi avkommuntyper som Sveriges kommuner och landsting utformat, och somanvänds av Skolverket i dess redovisning av sfi-statistik. I gruppernastorstäder och förortskommuner varierar måluppfyllelse dock stort, varförde särredovisas enligt vilken storstad de tillhör. Gruppernaglesbygdskommuner, varuproducerande kommuner samt övriga kommunerhar sammanförts under gruppen ”övriga” i tabellen.Tabell 11.Avslutsorsaker för alla deltagare, redovisade enligtkommuntyp (procent)Studieavbrott före någotgodkänt resultatSthlmstadSthimförorterMalmöstadMalmöförorterGbgstadGbgförorterStörrestäderPendlkommunÖvr. TotalArbete, praktik 3 5 4 7 5 4 5 7 5 5Okänd anledning 29 16 11 5 13 11 7 4 6 12Återkommer ej efterterminsslut 3 9 4 3 9 4 5 4 5 6Övrigt 12 5 17 13 12 9 14 11 11 11StudieresultatGodkänt på någon kurs 50 62 58 71 58 68 67 71 69 63Godkänt på kurs D 23 34 32 39 35 42 36 34 36 34Kvarstår i studier efter2006/07 4 4 6 1 3 4 3 4 5 4Observationer 3 079 2 548 1 119 93 2 022 315 5 106 838 4 489 19 609Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik.Det mest slående är den höga andel i Stockholm stad, närmare femtioprocent, som avbryter studierna utan att fullfölja till godkänt på någon kurs.Mer än hälften av dessa avbrott faller under rubriken okänd orsak.Motsvarande tendens kan ses också i de två övriga storstäderna och iförortskommunerna, men inte lika uttalat som i Stockholm. Tendenserna iStockholm är desamma både för dem som avbryter sfi innan de uppnåttnågot godkänt resultat och för dem som avbryter i ett senare skede.

10Tabell 12.Avslutsorsaker bland deltagare som klarat någon kurs,redovisade enligt kommuntyp (procent)SthlmstadSthimförorterMalmöstadMalmöförorterGbgstadGbgförorterStörrestäderPendlkommunÖvr. TotalStudieavbrott föregodkänd D-kursArbete, praktik 5 3 3 5 3 4 5 6 4 4Okänd anledning 15 9 4 9 4 7 4 3 3 6Återkommer ej efterterminsslut 4 5 2 5 5 1 3 5 3 4Övrigt 12 4 8 6 7 6 9 8 8 8StudieresultatEj fortsatt efter godkäntpå A, B, C 4 16 20 17 7 15 17 19 21 15Betyg på kurs D 46 54 55 55 61 61 54 47 52 53Kvarstår i studier efter2006/07 15 8 8 5 14 6 9 12 8 10Observationer 1 535 1 570 644 66 1 174 214 3 414 594 3 100 12 311Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik.Regiontyp har statistiskt säkerställda samband med måluppfyllelse.Sambanden är säkerställda för en huvuddel av regiontyper ochavslutsorsaker, och är tydligast med avseende på sannolikheten för attavsluta sfi i ett tidigt skede av studierna.Andra faktorer som påverkar måluppfyllelseArbetslöshetAtt avslutsfrekvensen på grund av arbete är högre i regioner med godarbetsmarknad är en naturlig hypotes. Någon sådan samvariation kanemellertid inte konstateras med blotta ögat i tabellform.

11Tabell 13. Avslutsorsaker för alla deltagare, redovisade enligtarbetslöshet i kommunen (procent)0-5 5-7 7 –9 9 - TotalStudieavbrott före något godkänt resultatArbete, praktik 6 5 4 5 5Okänd anledning 13 16 9 8 12Återkommer ej efter terminsslut 8 5 6 3 6Övrigt 6 11 12 15 11StudieresultatGodkänt på någon kurs 62 60 65 66 63Godkänt på kurs D 35 31 35 36 34Kvarstår i studier efter 2006/07 4 4 4 4 4Observationer 2 354 7 812 6 450 2 990 19 606Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik.Tabell 14. Avslutsorsaker bland deltagare som klarat någon kurs,redovisade enligt arbetslöshet i kommunen (procent)0-5 5-7 7 –9 9 - TotalStudieavbrott före godkänd D-kursArbete, praktik 4 5 4 4 4Okänd anledning 5 8 5 3 6Återkommer ej efter terminsslut 5 4 4 2 4Övrigt 5 9 8 10 8StudieresultatEj fortsatt efter godkänt på A, B, C 18 12 17 19 15Betyg på kurs D 56 52 53 54 53Kvarstår i studier efter 2006/07 7 10 10 9 10Observationer 1 469 4 673 4 196 1 972 12 310Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik.I en statistiska analys, där inflytandet från andra faktorer hålls underkontroll, erhåller man ett klart utslag för att högre arbetslöshet ger färreavslut på grund av arbete. I kommuner med låg arbetslöshet är ocksåandelen som avbryter studierna av okänd anledning högre än i kommunermed hög arbetslöshet. Detta tyder på att avbrott av okänd anledning i en inteobetydlig omfattning sker med anledning av att personerna erhållit arbete.Andel utrikes födda i kommunenAndelen utrikes födda i kommunen samvarierar med andel studerande somavbryter sfi-studierna före något godkänt resultat. Det är framför allt avbrottav okänd anledning som ökar med ökande andel utlandsfödda. I storstäderna– där vi kunde konstatera samma tendenser - är andelen utrikes födda högreän i riket som helhet.

12Tabell 15. Avslutsorsaker för alla deltagare, redovisade enligtandel utrikes födda i kommunen (procent)0-10 10-20 20 - TotalStudieavbrott före något godkänt resultatArbete, praktik 5 5 5 5Okänd anledning 5 15 13 12Återkommer ej efter terminsslut 4 5 7 6Övrigt 12 11 11 11StudieresultatGodkänt på någon kurs 70 60 60 63Godkänt på kurs D 38 30 35 34Kvarstår i studier efter 2006/07 4 4 4 4Observationer 5 412 9 276 4 921 19 609Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik.Tabell 16.Avslutsorsaker bland deltagare som klarat någon kurs,redovisade enligt andel utrikes födda i kommunen (procent)0-10 10-20 20 - TotalStudieavbrott före godkänd D-kursArbete, praktik 4 5 3 4Okänd anledning 3 7 6 6Återkommer ej efter terminsslut 3 4 3 4Övrigt 8 9 6 8StudieresultatEj fortsatt efter godkänt på A, B, C 20 14 13 15Betyg på kurs D 54 50 58 53Kvarstår i studier efter 2006/07 8 10 10 10Observationer 3 787 5 574 2 950 12 311Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik.Av den statistiska analysen framgår att sambanden mellan måluppfyllelseoch andel utrikes födda i kommunen kvarstår när man konstanthåller övrigaförklaringsfaktorer.ModersmålshomogenitetEn faktor som har stor betydelse för måluppfyllelse är om man studerartillsammans med andra med samma modersmål. I den studie somStatskontoret låtit göra har det genomsnittliga antalet personer med sammamodersmål inom samma kurs, studieväg och skola beräknats för varjestuderande och period som den studerande deltagit i undervisningen. En högspråklig homogenitet, dvs. en hög andel deltagare med samma modersmålsom den studerande, ökar sannolikheten för att en studerande ska avbrytastudierna innan denne erhåller godkända resultat. Även sannolikheten att

13kvarstå i studier vid undersökningsperiodens slut ökar. Ju högre andeldeltagare med samma modersmål, desto mindre är alltså andelen deltagaremed godkända resultat.Tabell 17. Avslutsorsaker för alla deltagare, redovisade enligtandel deltagare med gemensamt modersmål i klassen (procent)-10 10-20 20-30 30- TotalStudieavbrott före något godkänt resultatArbete, praktik 5 5 4 5 5Okänd anledning 12 13 10 7 12Återkommer ej efter terminsslut 5 6 5 6 6Övrigt 10 12 15 18 11StudieresultatGodkänt på någon kurs 65 59 60 55 63Godkänt på kurs D 37 30 24 19 34Kvarstår i studier efter 2006/07 3 4 6 9 4Observationer 13 469 3 656 1 508 981 19 614Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik.Tabell 18. Avslutsorsaker bland deltagare som klarat någon kurs,redovisade enligt andel deltagare med gemensamt modersmål iklassen (procent)-10 10-20 20-30 30- TotalStudieavbrott före godkänd D-kursArbete, praktik 4 5 6 5 4Okänd anledning 6 6 7 5 6Återkommer ej efter terminsslut 4 3 3 3 4Övrigt 7 9 13 11 8StudieresultatEj fortsatt efter godkänt på A, B, C 14 17 16 27 15Betyg på kurs D 57 50 40 34 53Kvarstår i studier efter 2006/07 9 11 15 15 10Observationer 8 696 2 170 911 538 12 315Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik.Sambandet att en hög andel deltagare med samma modersmål i en klassinnebär sämre resultat och fler studieavbrott är statistiskt säkerställda förflertalet avslutsorsaker.