rapporten i pdf-format - WSP Group

Dessa och andra faktorer innebär att intäkterna kan vara svåra att förutse och fastlägga. Påflera håll, bl.a. i Köpenhamn och Hong Kong, är erfarenheterna goda. Det har dock delvisberott på gynnsamma ekonomiska konjunkturer och det finns också exempel på när det intehar gått så bra. I Köpenhamn skulle vid ett annat tillfälle än det ovan nämnda en kombinationav markförsäljning och en markvärdesskatt finansiera ett nytt light rail-system. 56 Köpenhamnsstad hade begärt statliga medel men fick istället äganderätt till delar av ett område om 310hektar i Örestad. Tanken var att den nya kollektivtrafiklinjen skulle möjliggöra exploateringav området och på så sätt generera inkomster. Linjen öppnade försenad tre år senare, tillnästan dubbla kostnaden jämfört med vad som beräknats. Intäkterna kunde därigenom intetäcka en så stor del av kostnaderna som hade förväntats.Exploateringsavgifter har några nackdelar som är gemensamma med andra typer av avgifter.De passar bra för enskilda projekt i tillväxtområden under högkonjunktur, men är mindrelämpliga för att stödja kollektivtrafiken som helhet i en stad. Vidare kan de användas för attstödja en investering, men inte alltid driften av infrastrukturen. De ger alltså vanligen en engångsintäktoch när väl avgifterna för de olika exploatörerna har bestämts kan de förmodligeninte heller ändras om det skulle visa sig att investeringen blir dyrare än beräknat.Många kommuner ser marken som en möjlighet att utveckla tätorten och dess omgivningar –inte som en tillgång som ska generera maximal vinst på varje objekt. Principen för prissättninginnebär därför ofta att kommunen inte aktivt ska pressa upp markpriserna. Att ändra enstads prissättningsprincip vid försäljning av mark och använda intäktsbaserade exploateringsavgifterkan alltså innebära ett avsteg från nuvarande politik.Öronmärkta lokala eller regionala avgifter är generellt svåra att hantera inom dagens svenskajuridiska och institutionella system och det gäller även för exploateringsavgifter. Vid exploateringsavtaldär privatägd mark ska bebyggas, vilar indirekt kommunens rätt att reglera olikagenomförandefrågor på plan- och bygglagen. Lagen tillåter att exploateringsavgifter tas ut föratt finansiera allmänna anläggningar av lokal karaktär inom detaljplan, men det krävs attnyttan och betydelsen av anläggningarna för exploateringsområdet motiveras. Med lagändringar,som kommunal medfinansiering och kommunal trängselskatt, som förväntas träda ikraft 2009 respektive 2010, blir alternativ finansiering alltmer aktuellt.Utomlands förekommer det också varianter som innebär att en avgift tas ut från exploatörerför varje resa som en exploatering genererar. På engelska används begrepp som impact feeseller developer charges för att beteckna sådana avgifter. Att en sådan avgift erläggs kan varaen förutsättning för att en exploatör ska få tillstånd att bygga. Först identifieras vilken infrastruktursom krävs för att klara områdets transportbehov. Därefter beräknas vad infrastrukturenkommer att kosta och hur mycket de individuella exploatörerna ska bidra med. Sådanaavgiftsmodeller har utvecklats och använts i Cambridge, England och en liknande konstruktionanvänds i San Francisco, USA (Enoch et al.).56 Copenhagen Transport et al. (1995).Analys & Strategi 85