rapporten i pdf-format - WSP Group

1 Rapportens syfte och inriktning1.1 UppdragetKollektivtrafikandelen är förhållandevis låg i de svenska städerna och det är därför angelägetatt studera alternativa lösningar som kan höja kollektivandelen väsentligt. I det perspektivet ärdet intressant att studera huruvida utbyggnaden av spårtaxisystem kan vara ett alternativ tillinvesteringar i traditionella kollektivtransportslag såsom buss och spårväg.Syftet med denna rapport är att ge Banverket, SIKA, Vinnova och Vägverket ett underlag omhur ett lokalt spårtaxinät kan finansieras inom ramen för gängse regelverk. I uppdraget ingårockså att jämföra täckningsbidraget – de årliga intäkterna i förhållande till de årligadriftkostnaderna – för ett spårtaxinät jämfört med ett existerande buss- eller spårvägsnät.Statliga bidrag till spårinvesteringar brukar ske till 50 procent, men prioriteringarna av sådanaspårprojekt medför ofta en mycket lång planeringshorisont för den statliga infrastrukturfinansieringen(ofta flera decennier). Därför har också möjligheterna att utnyttja s.k.alternativa finansieringsformer, exempelvis i form av exploateringsavgifter belysts.1.2 Inriktning mot företagsekonomiBakgrunden till detta uppdrag är att flera studier pekar mot att spårtaxi kan ha fördelar jämförtmed konventionell kollektivtrafik. Kortare restider och lägre driftskostnader genom mindrepersonalbehov hör till dessa fördelar. Miljövänlighet och trafiksäkerhet är andra positivaegenskaper som nämns. Mot den bakgrunden är huvudfrågeställningen för denna studie omdet skulle vara möjligt att finansiera spårtaxisystem i Sverige så som ansvaret för den lokalaoch regionala kollektivtrafiken nu är organiserat och om det skulle kunna ske inom dekostnadsnivåer som gäller idag.Det betyder att vi i första hand ska anlägga ett företagsekonomiskt – eller snarare kommunalekonomiskt– perspektiv på kostnads- och finansieringsfrågorna. Samhällsekonomiskaeffekter av och motiv för spårtaxi och andra trafiklösningar ska alltså inte vara en huvudfrågai detta sammanhang. Hur denna avgränsning ska hanteras är emellertid inte alldeles självklartnär det gäller den lokala kollektivtrafik som det är fråga om. Motivet för att denna trafik organiserasgenom offentliga huvudmän är ju trots allt dess betydelse för samhället och de samhällsekonomiskaoch fördelningspolitiska skäl som anförs som motiv för att upprätthålla ettstörre trafikutbud än vad som kanske skulle bli fallet vid ett rent företagsekonomiskt synsätt.Det finns således ingen lokal kollektivtrafik i Sverige som är uteslutande företagsekonomisktmotiverad och knappas inte heller i världen i övrigt. Kollektivtrafiken subventionerasav samhället för att den ska uppnå andra mål än företagsekonomisk lönsamhet. Därförblir också det samhällsekonomiska perspektivet viktigt för bedömningen av hur ändamålsenligaolika kollektiva trafikslag är.Analys & Strategi 15