1975-03-02 Spel opp i spelemänner om svensk finska ...

lkor under vårt sekel, och som fint kompletterar demla handskriftssamlingarna.SPELMANNEN-vem var han?BrödernaViktor (f. 1847) och Gustaf (f. 18om varje familjemedlem hante-*ot instrument, och i många fallnan faktiskt tala om spelmansibbomed omnejd känner manill de musikaliska brödernaörs. Den äldsta av de femrna var Viktor Vigilius'—1930) som spelade både fiollarinett. Sen kom Gustav Ver-1849—1926) som också spelaidefiol och klarinett, Fransi (1852—1914), Oskari—1942) som var byggnadsar-^ och spelade fiol och trumpet,Frithiof (1862—1892) somo A-M Häggman.stora sammankomsternaslmänhetens intresse växte,TV började sända folkmunoch olika skivbolagitt få publicera idolers ochspelmansgruppers musik,v de tillställningar somsenaste åren anordnats inusikens tecken har dockformen av turistjippon ännsträffar.is t anmärkningsvärda avspelmän vuxit fram somlr jorden. Spelmansstämmedens blivit ett markantrt musikliv och spelmansblåsteEss-bas i Nylands bataljonsmusikkår.Viktor och Gustaf började spelafiol vid c. 12 års ålder. ViktorLindfors har för sina barn berättat atthan som 20-åring hade spelat på 144bröllop, till dess förde han nämligenbok över bröllopen. Han var aktivspelman tills han var 73 år ochspelade på bröllop i Sibbo, Helsinge,Borgå, Mörskom, Borgnäs m.m.Nästan alltid var Gustaf med.Skutskeppareoch bysmederViktor och Gustaf Lindfors varklensmeder och skutskeppare i sinayngre år. De hade tillsammans enskuta och med den seglade de vedoch sand till Helsingfors på 1880-talet.De var också bysmeder i Spjutsundoch hade var sin smedja. Detvar ingen brist på arbeten; skadadejordbruksredskap reparerades ochtill dem smiddes nya delar, mjölkstånkorlöddes, kastruller lappadesosv. På vårvintern gjorde skutskepparnasina skutor i ordning för nästasäsong och då var det en bråd tid,det fanns många skutskeppare itrakten.Viktor Lindfors hade många förtroendeuppdraginom kommunenoch han var en av initiativtagarna tillden första folkskolan i Spjutsund.Viktor skötte också om bouppteckningaroch auktioner. Fastän hanaldrig själv haft möjlighet att gå inågon skola hjälpte han ortsbornamed olika slag av skrivarbeten.I början av 1900-talet deltog Viktoroch Gustaf Lindfors i spelmanstävlingari Helsingfors och hemfördeflera pris. Gustaf lär ha spelatmycket mjukt och vackert medanViktor spelade mera rivande ochhårt. Viktor var berömd för sinstråkföring, som säges ha varit isärklass, och han kunde användabåde tredje och fjärde läget, vilketvar ovanligt för en allmogespelman.En kritiker vid en spelmanstävlanreagerade på följande sätt inför hans.lägespel:De flesta spelade violin i förstaläget, men några, däribland ViktorVigilius (icke Virgilius) Lindfors —en gammal bekant och pristagarefrån Sibbo — vågade sig redan påett ryck i tredje läget, ja en till äfven4:e läget. Som pojke läste man iskolan om Hannibals tåg öfver Alpernaatt "nedstigandet var värreän uppstigandet". Ungefär så förhölldet sig äfven med gubben Vigilius'nedkomst från "snöregioner-9Taklax erövrade första priset i dentävlingen — det gjorde han vanligeni de tävlingar, som han ställde upp i.Johan Erik Taklax, efter 1920 årsnamnändring Linvall, var född1856, uppvuxen i Petalax, där hansbröder Isak Vesterback och KarlJohan Vesterback även var godafiolspelmän. Johan Erik blev sedermerabonde i Taklax by i Korsnäs.Vintertid brukade han köra runt medhäst och brädskrinda; han köpte upptorkade kalvskinn och fårskinn, somhan sedan i sin tur sålde åt någonstörre garverifirma. Taklax tillverkadeockså handskar, som han salufördepå sina resor. Han hade södraEvert Silander (f. 1834), Kumlinge.Foto Otto Andersson.svenska Österbotten som sitt verksamhetsområde.Taklax byggde själv ett tiotal fiolersom han sålde, och under sinaresor köpte han och bytte fioler. Hanhade mycket god kännedom om instrumentenoch ett gott musiköra;det berättas att han gjort "Stradivariusfynd".Taklax idkade också byteshandelmed bössor och hagelgevär.I hans hem i Taklax var den s.k.gavelväggen full av fioler medanugnsväggen var fullbelamrad avbössor.Ännu finns det många som kanberätta om de ljusa stunder, då Taklaxkom till gården, tog ner en fiolfrån väggen och spelade på den.Johan Eriks son Johannes Emil (f.1891) spelade mycket på danstillställningari portar, på danslavar ochi ungdomsföreningshus i seklets början.Han var känd för sitt taktfastaspel. Också sonen Frans Linvall harvarit en duktig fiolspelman.SpelmanssläktenSilanderPå Åland har Kumlingespelmänmed namnet Silander en speciellklang. Evert Silander (1834—1915)härstammade från en spelmanssläktmed anor från mitten av 1700-talet.Han var kantor på Kumlinge ochsonson till fiolspelmannen Isak Silander(1730—1807) också han kantor.Evert Silander var som 18-åringen tid elev vid en sångskola i Åbooch hans lärare "gubben Jernberg"hade en tresträngad fiol som han fickspela på. Jernberg ville gärna atthans elev skulle stanna i Åbo, mendet hade Evert Silander inte rådmed. Fiolspelandet lämnade han ändåinte och det kan nämnas att hanvid spelmanstävlingen i Mariehamnår 1908 tilldelades ett hederspris på30 mk. Hur mycket fiolen verkligenbetydde för Evert Silander förstårman kanske då man hör att han ännu, på sin dödsbädd skall ha sagt till sinson: "Pojts, tu ska hald strengjar påfioulin".En annan Kumlingespelmän mednamnet Silander var Axel Ferdinand(1892—1965) om vilken det berättasatt han redan som barn började spelapå en fiol som hans far i tidenlyckats tillhandla sig i Torsholma iBrändö. Axel lärde sig låtar både avsin far och av Evert Silander ochuppträdde första gången på en spelmansstämmai Mariehamn år 1914.Kumlingetraditionerna förs i våradagar vidare av Otto Silander (f.1898), son till bröllopsspelmannenOskar Silander som i sin tur varbrorson till storspelmannen Ever Silander.Otto Silander började spela i10-årsåldern och hade redan frånbörjan ett gott stöd av sin far. OttoSilander som varit jordbrukare ochfiskare i hela sitt liv, har spelat påmånga bröllop i trakten och har medgod framgångstävlingar sedanstämman på Åluppträdde han tmed en gammapå omstämd fimycket få behäDen legeBagg-MaEn känd östegestalt var(1862—1937)"Bagg-Matt".bosatt i bygrupvais. Hans farMånga av despelmännen hra fiolen reSpelmansplantanhur Rosander,född 1874 ochbilden togs.Lindbäck var påman, och Bagbröllop redan viNär han vargång ombedd alop, men då hskriftskolan vågupp, av rädsla fömerad. Men bruutan sökte upp pskulle ge sitt saha svarat: "Harett sånt yrke, sådet. Men det sken spelman harfinger."OefterhäDet berättashan kunde flerannan spelman.