1975-03-02 Spel opp i spelemänner om svensk finska ...

7 . ^^viiixwxillvillkor under vårt sekel, och som fint kogamla handskriftssamlingarna.SPELMANN—vem var hMatts "Bagg-Matt" Lindbäck (f. 1862), Oravais.Under senare delen av 1800-taletoch förra delen av 1900-taletutfördes hos oss en imponerandeinsamling av spelmanslåtar. Dessasamlingar som uppbevaras vid arkivi Helsingfors och Åbo är mycketvärdefulla källor för utforskningenav vår spelmanstradftion.En stor del av melodierna hardessutom genom Otto Anderssons,Greta Dahlströms och AlfhildForslins försorg publicerats iverket Finlands svenska folkdiktning.tMedan forskarna tidigare intresseradesig huvudsakligen för vad som.spelades, alltså själva melodierna,har man på senare tid alltmer börjatlägga huvudvikten vid andra faktorer.Vem är det som spelar, närspelar han och varför spelar han?Människan bakom spelmannen ochden funktion hans musik fyller blirföremål för forskningen.Är 1970 inledde Folkkultursarkiveten undersökning av spelmanstraditionenoch inom dettaprojekt har nu c. 200 spelmänintervjuats. Senaste vår utlyste arkiveten frågepristävling och resultatetblev c. 100 insända svar,som mycket väl belyser spelmannen,hans musik, miljö och villkorunder vårt sekel. Detta materialär en utmärkt komplettering tillhandskriftssamlingarna. En avvår intressantaste forskningsuppgifterjust nu är att följa spelmannensutveckling från oumbärligbyspelman till dagens folkdräktskläddagruppmusikant.De flesta hadeett brödyrkeMycket sällan har en spelmankunnat livnära sig på sitt spelande,å gott som alla våra spelmän har$svenska spelmännen. Men intressetfrån spelmännens håll var obetydligt.Granroth lyckades endast fåjiop ett tiotal spelmän, som iPbnservatoriets festsal framfördelåtar i samlat lag.I Sverige bildades ett riksspelmansförbundredan 1947. Initiativtill bildande av en riksorganisationför de finlandssvenska spelmännentogs på nytt på femtiotalet avfolkdansringen. Ringens viceordförandeSigurd Kjällman reste omkringi Åboland och Nyland ochsamlade namn och adresser på ettlundratal spelmän. Hjälp i sittgenom någon annan sysselsättningfått sitt levebröd. Största delen avspelmännen har varit bönder. Menmånga har också varit smeder, fiskareeller skomakare. Det var hellerinte ovanligt att socknens organisteller klockare uppträdde som spelman.Spelmännen var ofta mångsysslare.Mäster Berglund i Karis-.Lojo uppges ha varit byskomakare,vetebrödsförsäljare, åderlåtare m.m.Klarinettspelmannen Karl Sjölund iMolpe verkade bl.a. som skomakare,smed, snickare, urmakare ochfiskare.Spelmansyrket gick ofta i arv frånfar till son. I många hem kunde sågott som varje familjemedlem hanteranågot instrument, och i många fallkan man faktiskt tala om spelmanssläkter.I Sibbo med omnejd känner manväl till de musikaliska brödernaLindfors. Den äldsta av de fembröderna var Viktor Vigilius(1847—1930) som spelade både fioloch klarinett. Sen kom Gustav Verner(1849—1926) som också speladebåde fiol och klarinett, FransSelim (1852—1914), Oskar(1856—1942) som var byggnadsarbetareoch spelade fiol och trumpet,samt Frithiof (1862—1892) somOtto Silander (f. 1896), Kumlinge. Foto A-M Häggman.inslag och estradmusik vid hembygds-och föreningsfester, börjadede olika spelmanslagen växa fram.Lagspel var i och för sig ingentingnytt; t.ex. vid bröllopen i södraÖsterbotten vid tiden kring sekelskiftetkunde 3—7 spelmän stå fördansmusiken. Det var heller inteovanligt att några spelmän slöt sigsamman till en liten "orkester" ochi spelmanstävlingarna redan på 20-och 30-talen uppträdde de tävlandebåde enkelt och i lagtävlan.Bildmaterialet som använts förblev de stora sammankomsternasmusik. Allmänhetens intresse växte,radio och TV började sända folkmusikprogramoch olika skivbolagslogs om att få publicera idolers ochpopulära spelmansgruppers musik.Många av de tillställningar somunder de senaste åren anordnats ispelmansmusikens tecken har dockmera fått formen av turistjippon änav spelmansträffar.Det mest anmärkningsvärda avallt är att spelmän vuxit fram somsvampar ur jorden. Spelmansstämmornahar med ens blivit ett markantinslag i vårt musikliv och spelmansblåsteEss-bas i Nylands bataljonsmusikkår.Viktor och Gustaf började spelafiol vid c. 12 års ålder. ViktorLindfors har för sina barn berättat atthan som 20-åring hade spelat på 144bröllop, till dess förde han nämligenbok Över bröllopen. Han var aktivspelman tills han var 73 år ochspelade på bröllop i Sibbo, Helsinge,Borgå, Mörskom, Borgnäs m.m.Nästan alltid var Gustaf med.Skutskeppareoch bysmederViktor och Gustaf Lindfors varklensmeder och skutskeppare i sinayngre år. De hade tillsammans enskuta och med den seglade de vedoch sand till Helsingfors på 1880-talet.De var också bysmeder i Spjutsundoch hade var sin smedja. Detvar ingen brist på arbeten; skadadejordbruksredskap reparerades ochtill dem smiddes nya delar, mjölkstånkorlöddes, kastruller lappadesosv. På vårvintern gjorde skutskepparnasina skutor i ordning för nästasäsong och då var det en bråd tid,det fanns många skutskeppare itrakten.Viktor Lindfors hade många förtroendeuppdraginom kommunenoch han var en av initiativtagarna tillden första folkskolan i Spjutsund.Viktor skötte också om bouppteckningaroch auktioner. Fastän hanaldrig själv haft möjlighet att gå inågon skola hjälpte han ortsbornamed olika slag av skrivarbeten.I början av 1900-talet deltog Viktoroch Gustaf Lindfors i spelmanstävlingari Helsingfors och hemfördeflera pris. Gustaf lär ha spelatmycket mjukt och vackert medanViktor spelade mera rivande ochhårt. Viktor var berömd för sinstråkföring, som säges ha varit isärklass, och han kunde användabåde tredje och fjärde läget, vilketvar ovanligt för en allmogespelman.En kritiker vid en spelmanstävlanreagerade på följande sätt inför hans.lägespel:De flesta spelade violin i förstaläget, men några, däribland ViktorVigilius (icke Virgilius) Lindfors —en gammal bekant och pristagarefrån Sibbo — vågade sig redan påett ryck i tredje läget, ja en till äfven4:e läget. Som pojke läste man iskolan om Hannibals tåg öfver Alpernaatt "nedstigandet var värreän uppstigandet". Ungefär så förhölldet sig äfven med gubben Vigilius9 nedkomst från9 'snöregioner-Taklatävlingeni de tävlJohannamnänd1856, ubröderJohan Vfiolspelmmera boVintertidhäst ochtorkadehan sedstörre gkade ockförde påEvert Slinge.svenskasamhetsoTaklaxler somresor köphade mystrumentdet berätriusfyndteshandevär. I hagavelvägugns vägbössor.Ännuberätta o