mkgruhdétt1111 äi<strong>om</strong>uumlands <strong>svensk</strong>a spelmansförbundsdagar, s<strong>om</strong> alltså ocksåavslutas med den traditioneningen inför publik.Inför evenemanget — och mdet växande intresset för allmvill söndagsläsningen med dettläsarna en inblick i vår finlfolkmusik- och spelmanstradtdans till spelmansstämPGMANOtto Andersson kan beteckvärldens främsta folkmusivare hans och Föreningenvi i dag glädja oss åt entradition.907.<strong>svensk</strong> spelmanstraditionOtto Andersson — s<strong>om</strong>höll på att försvinna, ochigt rädda vad s<strong>om</strong> räddasdersson insåg att det inteamla låtarna och visornaspelmännen, den gamla:+kmr AywArr* ZrrnrE;e — och följande steg blevrna. I dag kan vi tala <strong>om</strong>n växer upp s<strong>om</strong> svamparr ^suJurprarié unict iKdnsK*
I SPELEMANNSPELMANNE—vem var haTidigare intresserade sig forskarna huför melodierna s<strong>om</strong> spelmannen spelade.På senare tid har man också börjat intrespelmannen själv. Vem är han, när spevarför spelar han?Människan bak<strong>om</strong> spelmannen och dhans musik fyller har blivit objekt för foFolkkultursarkivet inledde 1970 en undespelmanstraditionen, och redan nu kan mför ett material, s<strong>om</strong> väl belyser spelmannevillkor under vårt sekel, och s<strong>om</strong> fint k<strong>om</strong>gamla handskriftssamlingarna.Matts "Bagg-Matt" Lindbäck (f. 1862), Oravais.Under senare delen av 1800-taletoch förra delen av 1900-taletutfördes hos oss en imponerandeinsamling av spelmanslåtar. Dessasamlingar s<strong>om</strong> uppbevaras vid arkivi Helsingfors och Åbo är mycketvärdefulla källor för utforskningenav vår spelmanstradition.En stor del av melodierna hardessut<strong>om</strong> gen<strong>om</strong> Otto Anderssons,Greta Dahlströms och AlfhildForslins försorg publicerats iverket Finlands <strong>svensk</strong>a folkdiktning.Medan forskarna tidigare intresseradesig huvudsakligen för vad s<strong>om</strong>.spelades, alltså själva melodierna,har man på senare tid alltmer börjatlägga huvudvikten vid andra faktorer.Vem är det s<strong>om</strong> spelar, närspelar han och varför spelar han?Människan bak<strong>om</strong> spelmannen ochden funktion hans musik fyller blirföremål för forskningen.Är 1970 inledde Folkkultursarkiveten undersökning av spelmanstraditionenoch in<strong>om</strong> dettaprojekt har nu c. 200 spelmänintervjuats. Senaste vår utlyste arkiveten frågepristävling och resultatetblev c. 100 insända svar,s<strong>om</strong> mycket väl belyser spelmannen,hans musik, miljö och villkorunder vårt sekel. Detta materialär en utmärkt k<strong>om</strong>plettering tillhandskriftssamlingarna. En avvår intressantaste forskningsuppgifterjust nu är att följa spelmangen<strong>om</strong>någon annan sysselsättningfått sitt levebröd. Största delen avspelmännen har varit bönder. Menmånga har också varit smeder, fiskareeller sk<strong>om</strong>akare. Det var hellerinte ovanligt att socknens organisteller klockare uppträdde s<strong>om</strong> spelman.<strong>Spel</strong>männen var ofta mångsysslare.Mäster Berglund i Karis-.Lojo uppges ha varit bysk<strong>om</strong>akare,vetebrödsförsäljare, åderlåtare m.m.Klarinettspelmannen Karl Sjölund iMolpe verkade bl.a. s<strong>om</strong> sk<strong>om</strong>akare,smed, snickare, urmakare ochfiskare.<strong>Spel</strong>mansyrket gick ofta i arv frånfar till son. I många hem kunde sågott s<strong>om</strong> varje familjemedlem hanteranågot instrument, och i många fallkan man faktiskt tala <strong>om</strong> spelmanssläkter.I Sibbo med <strong>om</strong>nejd känner manväl till de musikaliska brödernaLindfors. Den äldsta av de fembröderna var Viktor Vigilius(1847—1930) s<strong>om</strong> spelade både fioloch klarinett. Sen k<strong>om</strong> Gustav Verner( 1849—1926) s<strong>om</strong> också speladebåde fiol och klarinett, FransSelim (1852—1914), Oskar(1856—1942) s<strong>om</strong> var byggnadsarbetareoch spelade fiol och trumpet,samt Frithiof (1862—1892) s<strong>om</strong>blåste Ess-bas i Nylands bataljonsmusikkår.Viktor och Gustaf började spelafiol vid c. 12 års ålder. ViktorLindfors har för sina barn berättat atthan s<strong>om</strong> 20-åring hade spelat på 144bröllop, till dess förde han nämligenbok över bröllopen. Han var aktivspelman tills han var 73 år ochspelade på bröllop i Sibbo, Helsinge,Borgå, Mörsk<strong>om</strong>, Borgnäs m.m.Nästan alltid var Gustaf med.Skutskeppareoch bysmederViktor och Gustaf Lindfors varklensmeder och skutskeppare i sinayngre år. De hade tillsammans enskuta och med den seglade de vedoch sand till Helsingfors på 1880-talet.De var också bysmeder i Spjutsundoch hade var sin smedja. Detvar ingen brist på arbeten; skadadejordbruksredskap reparerades ochtill dem smiddes nya delar, mjölk -stånkor löcfdes, kastruller lappadesosv. På vårvintern gjorde skutskepparnasina skutor i ordning för nästasäsong och då var det en bråd tid,det fanns många skutskeppare itrakten.Viktor Lindfors hade många förtroendeuppdragin<strong>om</strong> k<strong>om</strong>munenoch han var en av initiativtagarna tillden första folkskolan i Spjutsund.Viktor skötte också <strong>om</strong> bouppteckningaroch auktioner. Fastän hanaldrig själv haft möjlighet att gå iTaklax etävlingen —i de tävlinJohan Enamnändri1856, uppbröder IsJohan Vefiolspelmämera bondVintertid bhäst och btorkade kahan sedanstörre garkade ocksförde på s
Change language