Viktiga - Havet.nu

HavsUtsikt 1/2011ViktigainflödenFoto: Ulf Manhammar/AzoteFör att det ska ske ett stort inflöde av vatten från Västerhavet till Östersjön krävs speciella väderförhållanden. Sedan 1980-talet har frekvensen avinflöden minskat, vilket påverkat syreförhållandena i Egentliga Östersjön.Aldrig under modern tid har syresituationen i Egentliga Östersjönvarit så dålig som nu. En viktig orsak till detta är att inflödenafrån Västerhavet har minskat i frekvens. Fosfor frigörs från desyrefria bottnarna, vilket förvärrar effekterna av övergödningen.I takt med att frekvensen av inflöden minskar kommer också denpositiva effekten av varje inflöde att bli mer kortvarigt.8Syresituationen i Egentliga Östersjöns djupvatten ärmycket dålig. Arean av syrefria bottnar ökar, ochidag är en tredjedel påverkade av akut syrebrist.Femton procent av bottnarna är helt syrefria. Ungefären femtedel av allt vatten i Egentliga Östersjön har sålåga syrehalter att djur flyr eller dör.Visst har perioder med syrebrist inträffat tidigare ihistorien, och visst är en viss andel av bottnarna naturligtsyrefria. Men faktum kvarstår: aldrig under modern tidhar en så dålig syresituation registrerats. Övergödningär en av orsakerna, men det är viktigt att förstå att ävenandra faktorer spelar in.Syresatt ytlagerYtvattnet är normalt sett mättat på syre, eftersom ettdirekt utbyte med luften sker. För att syret ska nå dedjupare vattnen räcker det oftast inte med att ytvattnetblandas med djupare vatten, eller att syret diffunderarner. Det förbrukas oftast på vägen, och dessutom hindrasdenna transport av att Östersjöns vatten är starkt skiktat.För att de djupare vattenlagren ska syresättas måste salt,syrerikt vatten flöda in i Östersjön från Västerhavet.Trösklar stoppar uppTransporten av vatten från Västerhavet och in i Östersjöngår långsamt och trögt. Hela Östersjön, från de danskaBälten och Öresund i söder till Bottenviken i norr,består av ett system av trösklar och bassänger. Mångafloder rinner ut i Östersjön, så i normala fall strömmarett överskott av sötvatten ut ur Östersjön. Det krävsspeciella vädersituationer för att större mängder vattenistället ska kunna passera genom de danska Bälten ochin i Östersjön. När ett inflöde skett och syrerikt vattenkommit in i Östersjön möts det av ytterligare trösklaroch bassänger, och varje tröskel utgör ett hinder.Därför tar det lång tid för det nya bottenvattnet attfå effekt i de centrala och norra delarna av EgentligaÖstersjön. Ungefär en månad efter att vattnet börjatströmma in genom sunden kan man upptäcka effekternai Bornholmsbassängen. Den östra Gotlandsbassängennås av vattnet efter ungefär ett halvår, och innan vattnetnått den västra Gotlandsbassängen har det gått mer änett år. Endast riktigt stora inflöden har tillräcklig volymför att nå ända hit.Ett skiktat innanhavDet vatten som tränger in i Östersjön från Västerhavetär salt och tungt, och lägger sig därför utefter bottnarna.Det lättare sötvattnet från Östersjöns alla floder hamnari de övre delarna av vattnet. Det uppstår en kraftig skiktningsom är en av Östersjöns karaktäristiska egenskaper.Denna skiktning utgör en barriär för att vattnet frittska kunna blandas, och är stabil under hela året. Skikt-

HavsUtsikt 1/2011Syrebrist i ÖstersjönSyre är livsnödvändigt för allt högre liv på jorden.Detta gäller naturligtvis även i haven. Luftens syre kanlösa sig i det översta lagret av havsvatten, och oftastär vattnet i de övre lagren helt mättat på syre. Syreproduceras också av växtplankton när de växer till.Eftersom Östersjön är kraftigt skiktat kommerinte mycket av syret att nå de djupare delarna. Detsyre som trots allt når dit kommer att konsumerassnabbt av djur och nedbrytande processer.Syrebrist uppstår då halterna understiger tvåmilliliter per liter vatten. Då flyr eller drabbas debottenlevande djuren. Då syret helt tagit slut bildassvavelväte, som är direkt giftigt för allt högre liv.ningen är som starkast i de södra delarna av EgentligaÖstersjön, och är en av orsakerna till att havsområdetblir så känsligt för syrebrist. I Bottniska viken är vattnetgenerellt sötare och skiktningen inte alls lika uttalad, ochhär har man inte heller lika stora problem med syrebrist.Inflöden avtarFör att det ska kunna ske stora inflöden krävs speciellaförhållanden. Östersjöns vattenstånd måste vara lägreän normalt, vilket kräver ett högtryck över Östersjönunder en längre tid. Därefter måste högtrycket försvinnaoch ersättas av lågtryck med kraftig västlig vind så attvattenståndet i Kattegatt stiger. De västliga vindarnamåste sen hålla i sig i några veckor.När det sker stora inflöden av vatten från Nordsjöntill Östersjön är det inflödande vattnet inte bara syrerikt,utan även rikt på salt. Gammalt, syrefattigt bottenvattenbyts ut mot nytt, syrerikt, och förhållandena vid bottnarnaförbättras.Fram till 1980-talet skedde stora inflöden medungefär tre till fem års mellanrum. Sedan 1980-talethar det bara inträffat två stora inflöden, 1993 och 2003.Utbredningen av de syrefria bottnarna har ökat, och nuhar alltså alla tidigare mätrekord slagits. Det spekulerasnu om en förändring från stora, vinddrivna inflödenvintertid till mindre inflöden sommartid.I och med att de stora inflödena inträffar mer sällan,med långa stagnationsperioder däremellan, kommereffekten av de inflöden som sker att bli mer kortvariga.I vissa fall, exempelvis vid inflödet 1993, orsakade detnya, saltare vattnet att skiktningen förstärktes. Denpositiva effekten blev därför kortvarig, och redan efternågra år hade läget blivit dåligt igen. Dessutom uteblevnya inflöden.Syrebrist ger fosfor…Havsbottnarna i Östersjön innehåller stora mängderfosfor. Denna fosfor är bunden i sedimenten så längesyresituationen är god. Men när bottnarna drabbas avsyrebrist kommer den lagrade fosforn att frigöras. Frisattfosfor från bottnarna kommer att följa med uppvällandedjupvatten, så att det efter hand blir tillgängligt i ytlagret.…som gynnar cyanobakterierNär fosforn väl nått ytvattnet kan det nyttjas av cyanobakterier.Cyanobakterierna kan ta till vara luftens kvävei form av ren kvävgas, och är därför inte beroende av attdet finns löst kväve i form av närsalter i vattnet. Det gerdem en konkurrensfördel framför exempelvis växtplankton,som bara kan blomma och tillväxa så länge det finnstillräckligt med kväve och fosfor i form av närsalter atttillgå. Om det finns fosfor kvar när halterna av tillgängligtkväve är låga i vattnet gynnas cyanobakterierna.Inflödena viktig pusselbitStora ansträngningar görs för att förbättra miljösituationeni Egentliga Östersjön, framförallt med avseendepå övergödningssituationen. Vid beslut om åtgärder ärdet dock viktigt att ta hänsyn till alla delar av problemet.Vi kan inte påverka hur frekventa och hur stora inflödenatill Östersjön blir, men vi kan enkelt konstateraatt dessa inflöden kommer att ha stor påverkan på hur vikommer att lyckas med våra åtgärder. En förståelse förinflödenas viktiga roll är därför avgörande för hur fortsättningenpå Östersjöns miljöhistoria kommer att se ut.Kartan visar utbredningen av bottnar med syrebrist (ljusarebrunt) och områden där bottnarna är helt syrefria (mörkarebrunt) under oktober 2010. En tredjedel av Egentliga Östersjönsbottnar lider idag av syrebrist.text Lars Andersson, SMHItel 031-751 89 77epost lars.s.andersson@smhi.se9