ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE

MÄLARDALENS HÖGSKOLAANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETEinom ingenjörsprogrammen vid Institutionen för Innovation, Design ochProduktutveckling (IDP)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING1 INLEDNING 32 SYFTET MED ATT GÖRA ETT EXAMENSARBETE 33 OMFATTNINGEN AV ETT EXAMENSARBETE 44 OLIKA TYPER AV EXAMENSARBETEN 55 ARBETSGÅNG UNDER EXAMENSARBETET 65.1 Start av examensarbete 65.2 Företagets handledare 65.3 Val och godkännande av examensarbete 65.4 Planeringsrapport 75.5 Handledarträffar 85.6 Val av titel 85.7 Granskning av rapporten 85.8 Godkännande för framläggning och tryckning5.9 Egen opposition 95.10 Framläggning 95.11 Slutligt godkännande 96 UTFORMNING AV DEN SKRIFTLIGA RAPPORTEN 106.1 Inledande del 106.1.1 Titelsida 106.1.2 Försättsblad 106.1.3 Förord (ej obligatoriskt) 106.1.4 Innehållsförteckning 116.1.5 Figur- och tabellförteckning (ej obligatoriskt) 116.2 Huvuddel 116.2.1 Bakgrund 116.2.2 Syfte 126.2.3 Direktiv 126.2.4 Referensram 126.2.5 Precisering av uppgiften och avgränsningar 126.2.6 Ansats och metod 126.2.7 Idéframtagning, beräkningar, experiment och fältarbete 136.2.8 Redovisning av resultat 136.2.9 Analys 136.2.10 Slutsatser och rekommendationer 136.3 Referensdel 146.3.1 Referensförteckning 146.3.2 Ordlista (ej obligatoriskt) 156.3.3 Appendix (ej obligatoriskt) 156.3.4 Bilagor (ej obligatoriskt) 15Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 1 av 25

7 FORMELLA KRAV PÅ UTFORMINGEN AV RAPPORTEN 167.1 Format och layout 167.2 Figurer och tabeller 167.3 Rubriker 167.4 Hänvisningar 168 FÖRFATTARENS AVDELNING 18REFERENSFÖRTECKNING 18INSPIRATIONSKÄLLOR 18BILAGORBilaga 1Bilaga 2Bilaga 3Bilaga 4Bilaga 5Samverkan mellan högskola och näringslivBeskrivning av examensarbeteFöretagshandledarens yttrande om examensarbetetChecklista för rapportChecklista för muntlig presentationRevisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 2 av 25

1 INLEDNINGAnvisningen du har framför dig beskriver i huvudsak två saker.Den första är examensarbetsprocessen där alla viktiga moment i sambandmed ett examensarbete tas upp. Detta görs i avsnitt 5. Arbetsgång underexamensarbetet.Den andra är hur du skriver en bra rapport. Detta beskrivs i avsnitt6. Utformning av den skriftliga rapporten.I bilaga 4 hittar du en checklista för rapport som en hjälp att kontrollera attdu fått med allt väsentligt i rapporten. Denna checklista visar också vadexaminator tittar på vid bedömning av din rapport. På samma sätt finnsbilaga 5 med en checklista för den muntliga redovisningen.2 SYFTET MED ATT GÖRA ETTEXAMENSARBETEDu utför ett examensarbetet för att visa att du kan tillämpa kunskaper duerhållit under studietiden och att du självständigt eller i mindre grupp kanbehandla och lösa en omfattande uppgift. Detta ska göras på ettvetenskapligt arbetssätt. Arbetet med examensarbetet ska ge en inblick ivillkor och tekniker för forskning och/eller industriellt utvecklingsarbete.Beroende på uppgiftens karaktär kan redovisningen av examensarbetetutföras på många olika sätt. Det är alltid mycket viktigt att de resultat dukommer fram till ska kunna spridas och förstås av många männinskor, intebara av handledaren och examinatorn på skolan och handledaren påföretaget.Ett bra sätt, att uppnå detta på, är att skriva en rapport. Därför ska alltidexamensarbetet presenteras i en skriftlig rapport.Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 3 av 25

3 OMFATTNINGEN AV ETT EXAMENSARBETEDet framgår av kursplanen hur många studiepoäng du får förexamensarbetet. 1 poäng ska motsvara en veckas heltidsarbete. Den häranvisningen gäller för examensarbeten omfattande 10 och 20 poäng på C-och D-nivå. Mindre omfattande arbeten kan ha anvisningen som riktlinje,men pga den kortare tiden till förfogande, behöver dessa arbeten inteuppfylla alla krav som anges här. Vilka krav du behöver uppfyllabestämmer examinatorn på högskolan.Det är i allmännhet en fördel att genomföra examensarbetet parvis. Då hardu en samtalspartner under hela arbetets gång. Examensarbetet får somregel inte genomföras i en grupp om tre studenter eller fler. Detta för attsäkrare kunna bedöma varje students insats.Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 4 av 25

4 OLIKA TYPER AV EXAMENSARBETENNågra exempel på olika typer av examensarbete är följande: att göra enutredning, skapa en programvara eller utveckla och konstruera något. Ivissa arbeten är den skriftliga rapporten den enda produkten, i andra ärrapporten tillsammans med exempelvis en programvara eller CADmodelleroch ritningar det som utgör produkten. Rapporten är dock detdokument där du knyter ihop examensarbetets alla delar och beskriver förom- och eftervärlden vad du åstadkommit.Rapporten ska lotsa läsaren från de allra första problemen, fram tillslutresultaten. I vissa fall kan detta vara mycket enkelt eftersom bådeuppgiften du ska lösa och tillvägagångssättet du kommer att använda digav är lätta att förstå. I andra fall visar det sig att lotsningen av läsaren kanvara mycket mer komplicerad därför att uppgiften och tillvägagångssättetär svåra att sätta sig in i.Du ska inte skriva din rapport så utförlig att vem som helst ska kunna läsaden, utan du får tänka dig att någon med grundläggande kunskaper iämnen inom examensarbetets område ska kunna läsa din rapport utansvårigheter. Om situationen så kräver måste du eventuellt lägga ned extraarbete på att redovisa, enligt vad du kanske anser, enkel ochgrundläggande teori.Om vi gör en jämförelse mellan det naturvetenskapliga/tekniska områdetoch det samhällsvetenskapliga området finns det skillnader i synsättet påvikten av vetenskapsmetodik under grundutbildningen och då naturligtvisäven undervisningen inom detta område.I de samhällsvetenskapliga ämnena fokuserars tidigt på hur en utredningutförs, alltså vetenskapsmetodik. Detta görs så för att vidsamhällsvetenskaplig forskning krävs en tydlig redovisning av forskarensståndpunkter och metoder av hur forskningsresultaten arbetades fram.Inom det naturvetenskapliga/tekniska området finns inte samma traditionatt studera vetenskapsmetodik. Litet slarvigt beskrivet görs ett arbete påföljande sätt: uppgift/problem ges, litteraturstudier görs inom området,idéer tas fram, beräkningar och kanske laborativa försök och tester utförssom simuleringar för att slutligen skrivas ihop till en rapport.Dessa anvisningar har som uppgift att även i grundutbildningen inom detnaturvetenskapliga/tekniska området försöka införa och ställa krav på ettvetenskapsmetodiskt tänkande. Detta är speciellt viktigt att beakta i ettarbete på D-nivå. En viktig skillnad mellan ett examensarbete på C-nivåoch ett på D-nivå är att kraven på teoretiskt djup, vetenskaplig metodik iarbetet och koppling till annan litteratur inom området är större på D-nivå.C-arbetet kan sägas vara en självständig hantering av ett industrielltproblem, medan D-arbetet ställer krav på en viss grad av vetenskaplighetoch nytänkande i problemhanteringen.Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 5 av 25

5 ARBETSGÅNG UNDER EXAMENSARBETETI detta avsnitt beskrivs i kronologisk ordning viktiga moment iexamensarbetsprocessen.5.1 Start av examensarbeteKraven för att du ska få påbörja examensarbetet framgår av kursplanen.Generellt gäller att du skall ha klarat av ett visst antal poäng (90 för C-nivåoch 110 för D-nivå). Dessutom skall du ha klarat av den kurs påfördjupningsnivå som lägger grunden för inriktningen på examensarbetet.Det är examinatorn som bedömer om du har erforderliga förkunskapereller ej.5.2 Val och godkännande av examensarbeteDu ansvarar själv för att skaffa fram ett lämpligt examensarbete. Det ärvanligt att göra arbetet på ett företag. Du kan söka efter lämpliga uppgifteri databaser för exjobb och via många företags hemsidor. Bilaga 1 är riktadtill företag för att ge dessa en bild av vilka krav som ställs på ettexamensarbete. Detta kan du lämna till företaget om de frågar. Kontaktaföretaget i god tid innan arbetet ska påbörjas. Du kan även, om det finns enlämplig uppgift, göra examensarbetet på institutionen. Om du görexamensarbetet på ett företag skaffar du dig värdefulla erfarenheter ochkontakter. Du utför i regel examensarbetet med en viss inriktning ellerinom ett visst ämnesområde. Då vet du antagligen vilken lärare som kanbli aktuell som examinator och vilken som kan bli aktuell som handledare.Kontakta examinatorn och diskutera dina förslag på uppgifter. Om du intevet vem som kan vara examinator, ta kontakt med en studierektor påinstitutionen.Det är stimulerande att genomföra ett examensarbete på en uppgift somföretaget verkligen vill ha fram resultat på. Ofta är företagets handledaremycket engagerad. Å andra sidan kan det vara frustrerande att arbeta meden uppgift där företaget har behov av resultatet inom en viss tid. Det kanresultera i orimlig tidspress på arbetet.När du hittat en uppgift fyller du i blanketten "Registrering avexamensarbete" (bilaga 2). Därefter kontaktar du examinatorn.Examinatorn bedömer om uppgiften kan godkännas som examensarbete.Godkänns den utses en lämplig handledare. Blanketten lämnar du ifylld tillexpeditionen där examensarbetet tilldelas ett nummer som du tillsammansmed ditt användarID använder för att själv synliggöra ditt examensarbetepå webben. När detta gjorts av dig registreras du i LADOK förexamensarbetet och CSN.Redan nu kan det vara lämpligt att börja leta efter en opponent till dittexamensarbete.5.3 Företagets handledareDu ska också ha en handledare på företaget.Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 6 av 25

Du ska förvissa dig om att företagets handledare har tillräckligt med tid föratt kunna stötta dig under arbetet. Handledaren måste naturligtvis också hatillräcklig kompetens inom examensarbetets ämnesområde.Avtala om fasta tidpunkter för möten med handledaren minst en gång iveckan.Red ut alla frågor angående ersättning (ev lön, utlägg och resor), bostad,arbetsrum, dator, e-post och telefon innan första dagen på företaget.Innan du tackar ja till examensarbetet, ta reda på om företaget kräver attrapporten ska vara konfidentiell. I sådana fall måste du diskutera det medhandledaren på skolan. Som regel kan delar av en rapport censureras så attendast företaget får tillgång till alla resultat.5.4 PlaneringsrapportSenast efter två veckors arbete ska du presentera en planeringsrapport förhandledaren på skolan. Planeringsrapporten har två syften. Det första är att”tvinga" dig som examensarbetare att precisera och skriva ned centraladelar av ditt examensarbete. Det finns nog inte något tillfälle då tidenrinner iväg så fort som i början av ett examensarbete.Det andra syftet är att ge handledarna ett dokument de kan ha somunderlag för att hjälpa dig i ditt fortsatta arbete. Planeringsrapporten skagodkännas innan du arbetar vidare och ska innehålla nedanståendepunkter:• Syfte och direktivSe avsnitt 6.2.2 Syfte och 6.2.3 Direktiv.• LitteraturRedovisa kort vilken litteratur du har studerat och kommer att studeraför att basera din teoretiska referensram på. Se avsnitt 6.2.4Referensram.• Preliminära avgränsningarBeskriv hur mycket du tror dig hinna med, med den kunskap omuppgiften du har i det här läget, och nämn vilka arbetsuppgifter som ärprioriterade. Du kan läsa om vad avgränsningar är för något i avsnitt6.2.5 Precisering av uppgiften och avgränsningar.• Val av ansats och metodGör en mycket kort beskrivning av dina val av ansats och metod.Se avsnitt 6.2.6 Ansats och metod.• TidplanRedovisa en tidplan på veckonivå. Lägg också in kontrollpunkter förgenomgång med handledaren.• Din adress, ditt telefon- och faxnummer, samt e-post både till bostadenoch till arbetet samt kontaktpersonens adress, telefon- och faxnummersamt e-post till arbetet.Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 7 av 25

• Har du redan nu kommit överens med någon person som ska opponerapå ditt examensarbete anger du dennes namn och telefonnummer.5.5 HandledarträffarDu ska under examensarbetets gång ha regelbundna kontakter medhandledaren på skolan. Kontakterna skall bl.a förekomma:• då du redovisar planeringsrapporten• efter halva den planerade tiden för att stämma av hur arbetet fortlöper• när det slutligen blir dags för granskande och godkännande avrapporten.5.6 Val av titelMot slutet av examensarbetet, då du mer exakt vet vad rapporten kommeratt handla om, utformar du en titel på rapporten. Tänk på att titeln ska:• vara kort• tala om vad examensarbetet handlar om• locka läsarens nyfikenhet, utan att vara oseriös.5.7 Granskning av rapportenDå du har en komplett rapport lämnar du in den till handledarna förgranskning. Handledarna och examinatorn granskar rapporten. Du fårtillbaka rapporten med kommentarer som ska åtgärdas. Antaletgranskningar beror på rapportens kvalitet. Var beredd på att denna processkan ta tid.Granskningen av slutrapporten underlättas om du under arbetets gångarbetar med delar av rapporten och redovisar dessa för handledarna.Erfarenheter visar också att det är en fördel att tidigt under arbetet göraupp en disposition för rapporten och börja skriva delar av den.5.8 Godkännande för framläggning och tryckningDet är examinatorn som godkänner rapporten för framläggning. När den ärgodkänd kan du kopiera upp rapporten. Institutionen skall ha tre exemplarav rapporten varav ett kan vara inbundet och ett skall EJ vara inbundetsamt en diskett eller CD i pdf-format så publiceras ditt färdigaexamensarbete på webben, företaget minst ett exemplar och författarna varsitt exemplar. Ofta kan du räkna med att företaget ställer upp och bekostarkopieringen av rapporten och även önskar ett visst antal exemplar.I samband med att rapporten färdigställs, och innan du kopierar, måsteföretagets handledare få möjlighet att ta ställning till om delar av rapportenskall censureras i den offentliga versionen. När censurering blir aktuellt fårföretaget den fullständiga versionen, medan du gör en censurerad versionRevisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 8 av 25

för alla andra. Vid censurering bör det framgå i rapporten vilka delar somtagits bort; exempelvis genom kommentaren ”Ingår endast i denfullständiga versionen för företaget”. Denna kommentaren kan stå i ställetför tabeller, diagram, bilagor som innehåller känslig information förföretaget.5.9 Egen oppositionI samband med att du får lägga fram och presentera ditt examensarbeteskall du ha gjort opposition på ett annat examensarbete, detta bör skeinnan du lägger fram ditt eget examensarbete.5.10 FramläggningFramläggningen av examensarbetet innebär att du efter godkännande avexaminator och handledare presenterar ditt arbete på ett seminarium ochatt en opposition sedan genomförs eller gjorts. Du anmäler senast tvåveckor innan angivet datum att du vill lägga fram ditt examensarbete tillexpeditionen. Studierektor beslutar såväl om tid som vilka dina opponenterblir. Beslutet återfinns på webben senast en vecka innan framläggning.Dina opponenter skall ha tillgång till ditt examensarbete senast en veckainnan oppositionen. Framläggningen är en del av examinationen och denhålls normalt på skolan inför lärare och studenter. Ofta genomförs enpresentation även på företaget för den grupp som är berörda där. Försökplanera presentationen på företaget så att handledaren och/ellerexaminatorn kan deltaga även där. I undantagsfall, när stora delar avrapporten är sekretessbelagd, kan presentationen på högskolan slopas ochendast företagspresentationen genomföras. I detta fall skall examinatoroch/eller högskolans handledare deltaga. Det är önskvärt om någon påföretaget kan agera opponent.I anslutning till varje omtentamensvecka arrangeras seminarier där fleraexamensarbeten presenteras samtidigt. Ta reda på när dessa hålls ochanmäl dig till lämpligt tillfälle. Anmälan skall göras senast två veckor förepresentationstillfället till institutionsexpeditionen.5.11 Slutligt godkännandeDet sista steget är att blanketten ”Företagshandledarens yttrande omexamensarbete” (bilaga 3) ska fyllas i och om alla moment är avklaradegodkänns du. Godkännandet görs av examinator.När du fått ditt examensarbete godkänt skall institutionen ha tre exemplarav färdig rapport enligt nedan:• Ett inbundet exemplar (för utlåning)• Ett oinbundet exemplar (för arkivering)• En diskett eller CD med examensarbetet i pdf-format som läggs utav expeditionen på IDP:s webb under adress:http://www.idp.mdh.se/examensarbete/list.asp. (för utlåning ochwebb)Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 9 av 25

6 UTFORMNING AV DEN SKRIFTLIGARAPPORTENRapporten kan utformas på många olika sätt. Det viktigaste att tänka på äratt rapporten ska återge den logiska arbetsgången i ditt examensarbete. Duska lägga ned stor omsorg på den språkliga behandlingen och i lämpligomfattning illustrera med figurer och tabeller.En rapport kan delas upp i tre delar enligt Svenske (1990). Dessa delarbenämns:• inledande del• huvuddel• referensdel.Vi rekommenderar att du skaffar skriften "Språkteknik vid högskolan -Kortfattad handledning för rapportskrivare" av John Svenske.Nedan följer en detaljerad beskrivning av vad de olika delarna börinnehålla i en examensarbetsrapport.6.1 Inledande del6.1.1 TitelsidaRapporten ska börja med en titelsida som innehåller arbetets titel,författare, högskolns namn och logo samt företagets namn och eventuelllogo. Dessutom skall ett rapportnummer anges. Detta rapportnummer fårdu i samband med att du registreras för examensarbetet. Bilaga 2.Rapportnumret skall byggas upp på följande sätt IDPMEXC(ellerD)åå:xx.Åå är de två sista siffrorna i årtalet, xx är det löpnummer du får pårapporten.6.1.2 FörsättsbladDen andra sidan i rapporten är ett försättsblad som innehåller: titel,författare, uppdragsgivare, sammanfattning och nyckelord.Det är mycket viktigt att sammanfattningen innehåller slutsatserna ochrekommendationerna som du kom fram till. Denna typ av sammanfattningkallas informativ sammanfattning enligt Svenske (1990).Sammanfattningen ska ej enbart vara ett sammandrag av rapporten.6.1.3 Förord (ej obligatoriskt)Om du vill ha med ett förord där du t ex tackar vissa personer placerar dudet som tredje sida.Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 10 av 25

6.1.4 InnehållsförteckningInnehållsförteckningen ska hänvisa till alla rubriknivåer och innefattasidhänvisningar. Rubrikerna i innehållsförteckningen bör vara uppställdapå ett sätt, som gör att det snabbt går att bilda sig en uppfattning omdispositionen av rapporten. Även bilagorna ska finnas uppräknade iinnehållsförteckningen.6.1.5 Figur- och tabellförteckning (ej obligatoriskt)För att få en överblick av alla figurer och tabeller kan du göra en förteckningmed tillhörande nummer och text för figurerna och tabellerna samtsidnummer.6.2 HuvuddelHuvuddelen av rapporten är viktigast och kräver också mest arbete. Ett sättatt strukturera huvuddelen på beskrivs nedan samt illustreras i figur 1.BakgrundRekommendationerSyfte och direktivReferensramPrecisering av uppgoch begränsningarSlutsatserAnalysRedovisning avresultatAnsats och metodLab- eller fältarbeteFigur 1. Utformning av rapportens huvuddel. (Fritt efter Lekvall ochWahlbin, 1987)6.2.1 BakgrundHär kan du berätta om den bakomliggande orsaken till varförexamensarbetet kom till. Du kan även beskriva vilket större sammanhangditt examensarbete är en del i.Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 11 av 25

6.2.2 SyfteSyftet med examensarbetet är det övergripande målet för uppgiften. Syftetges i många fall av uppdragsgivaren. Det kan vara nödvändigt att du ochuppdragsgivaren tillsammans preciserar syftet. Om du preciserar syftetkan du ange uppdragsgivarens formulering av syftet i avsnitt6.2.1 Bakgrund. Tänk på att det är du själv som är ansvarig för att syftet ärentydigt och riktigt formulerat.6.2.3 DirektivDirektiv är de styrningar och begränsningar som uppdragsgivaren ger isamband med att uppgiften lämnas ut.6.2.4 ReferensramI de flesta fall kan du läsa in dig på det område du ska göra examensarbetetinom. I praktiken handlar detta avsnitt om att söka, läsa in sig på ochskriva ned den teori du kommer att använda dig av.6.2.5 Precisering av uppgiften och avgränsningarSå här långt i ditt arbete har du införskaffat tillräckliga teoretiskakunskaper för att kunna analysera uppgiften du har fått och därmed kunnaprecisera hur du ska gå tillväga i det fortsatta arbetet. Du har skaffat dig ettslags ”teoretiska glasögon” med vilkas hjälp du tittar på din uppgift.Du ska även avgöra vilka delar som, med hänsyn till tillgängliga resurser(tid, pengar etc), ska ligga inom ramen för det fortsatta arbetet. Dettakallas för att göra avgränsningar. Avgränsningar gör du för att inteexamensarbetet ska bli så svåröverskådligt att det blir omöjligt attgenomföra. Exempelvis kan du avgränsa dig från att studera hela företagettill att endast studera en avdelning. Du kan begränsa utformning ochdimensionering av en produkt till ett visst effektområde eller till vissatillämpningar. Du kan begränsa din behandling till att gälla under vissaförutsättningar.6.2.6 Ansats och metodI detta avsnitt för du en diskussion om vilka alternativ av ansatser ochmetoder som finns och vilka val du gör.Om ditt examensarbete kommer att innehålla en undersökning kanföljande punkter om ansatsen vara bra att tänka på. Enligt Lekvall ochWahlbin (1987) har ansatsen tre dimensioner:• i vilken utsträckning i undersökningen du tycker det är lämpligt att gåpå djupet i enskilda fall (fallstudie) eller gå på bredden i ett tvärsnitt• om undersökningen är kvalitativ eller kvantitativ• om undersökningen baseras på sekundärdata (vad andra skrivit) ellerom du ska göra eget fältarbete (dvs egna intervjuer, enkäter osv)Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 12 av 25

Metoden innebär hur du sedan går tillväga vid undersökningen. Du kanexempelvis redogöra för om du använder dig av intervjuer, enkäter ellernågon annan datainsamlingsmetodik. Om du istället genomför ettpilotprojekt, innebär metoden, att du ämnar genomföra ett pilotprojektsamt hur du planerar att gå tillväga vid pilotprojektet.Om ditt arbete kommer att innehålla utveckling och dimensionering av enprodukt, system eller process anger du här olika sätt att fastställautgångskraven, dvs kundkrav och teknisk specifikation. Du beskriver olikasätt att säkerställa, kvalitetssäkra resultatet och vad du själv väljer.Beräkningar, simuleringar, jämförelser, experiment, prototypframtagningoch prov. Du beskriver olika sätt att kvalitetssäkra själva arbetet och hurdu väljer att göra detta.6.2.7 Idéframtagning, beräkningar, experiment och fältarbeteDetta är "fotarbetet" som behövs för att erhålla resultat (t ex intervjuer,enkäter), konstruera en mjukvara, arbetet vid genomförandet av ettpilotprojekt eller vad det nu kan vara som utgör "hundjobbet" i dittexamensarbete. Rapportera om hur det gick till, vad som gick enligtplanerna och vad som blev annorlunda.6.2.8 Redovisning av resultatHär redovisar du de intressantaste resultaten du erhöll efter arbetet enligtavsnitt 6.2.7 Idéframtagning, beräkningar, experiment och fältarbete.Mindre viktiga resultat eller exempelvis omfattande siffermaterial placerardu i bilagor. Dessa omfattande siffermaterial kan du sammanställa till merlättlästa resultat som läggs under 6.2.8. Redovisning av resultat.Tumregeln är att alla resultat du använder i nästa avsnitt 6.2.9 Analys skaredovisas i det här avsnittet.Det är mycket viktigt att resultaten direkt svarar på de frågeställningar duställde upp i avsnitt 6.2.5 Precisering av uppgiften och avgränsningar.6.2.9 AnalysAnalys och tolkning av dina resultat kan ofta direkt svara motreferensramen och de teoretiska modeller du använde för att precisera dinuppgift. Då använde du kanske modeller, checklistor etc för att bryta neddin uppgift i mindre och hanterbara frågor. Nu vänder du påtillvägagångssättet och utnyttjar dem i analysen för att bygga upp generellaslutsatser och rekommendationer som svarar mot syftet ochuppdragsgivarens beslutssituation. Hur generella är dina resultat och vilkabegränsningar gäller? Vilken nogrannhet har du på resultaten?6.2.10 Slutsatser och rekommendationerHär redovisar du det du kommer fram till efter 6.2.9 Analys på ett tydligtoch lättförståeligt sätt. Detta avsnitt kommer antagligen att bli det mestlästa, eftersom det innehåller examensarbetets slutliga resultat, så lägg nedarbete på att få det bra. I anslutning till dina slutsatser kan du också angeRevisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 13 av 25

ytterligare studier som du anser behöver göras för att öka kunskapen inomområdet.Mycket av det som du tar upp här skall du också tänka på att ta med isammanfattningen längst fram i rapporten.6.3 Referensdel6.3.1 ReferensförteckningReferensförteckningen placeras direkt efter sista kapitlet. Den ska varauppdelad i följande underrubriker: böcker, tidskrifter, internet samtmuntliga källor. Källorna ska redovisas i bokstavsordning efterpersonnamn.Exempel:BöckerBergman, B., Klefsjö, B. (1991). Kvalitet från behov till användning.Studentlitteratur, Lund.Ordningen är: Författarnamnet/ -namnen, årtal, bokens titel, förlag ochutgivningsort.Bokens titel kan du med fördel skriva med kursiv eller fet stil för attframhäva den.Internethttp://www.idp.mdh.se/personal/eon/produkt.htmAnge fullständig internetadress där du hämtat information du hänvisar till.TidskrifterDahlquist, H. Total kvalitet kräver mer av chefens tid, Ny Teknik. 1993:49,pp 30.Ordningen är: Författarnamnet/ -namnen, artikelns titel, tidskriftens namn(kursiverad eller fet stil), årtal och häftesnummer skiljt med kolon, samtslutligen sidor med pp framför.MuntligaSvensson, Martin. Produktionsteknik, VME, Eskilstuna.Observera att engelska titlar bör skrivas med "upp- och nedgående"skrivsätt. Exempel: The Economic Effect of Advertising och inte Theeconomic effect of advertising.Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 14 av 25

6.3.2 Ordlista (ej obligatoriskt)Om du har ord som är speciella för ditt område kan det vara lämpligt attförklara dessa i en ordlista.6.3.3 Appendix (ej obligatoriskt)I ett appendix står sådant som lyfts ur rapporten och kan läsas heltsjälvständigt. Exempel på detta är företagsbeskrivningar eller enteoribeskrivning som kan öka förståelsen men ej är nödvändig för att följarapporten.6.3.4 Bilagor (ej obligatoriskt)I bilagor återfinns icke självständigt material, exempelvis statistik,ritningar, enkäter och intervjuguider som du lyft ur rapporten för att dekanske är för detaljerade att ha i rapportens huvuddel, men ändå harviktiga data som du vill redovisa för läsaren.Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 15 av 25

7 FORMELLA KRAV PÅ UTFORMINGEN AVRAPPORTENDetta kapitel tar upp viss formalia.7.1 Format och layoutRapporten ska vara av god stilistisk kvalitet. Formatet ska vara A4.Radavstånd: Enkelt. Figurerna ska vara tydliga och textstorleken skamotsvara Times 12. Marginalerna ska vara enligt följande:• Topp och botten 2,5 cm• Inner (vänster) 4 cm och ytter (höger) 3 cm.Sidnumrering (Paginering) ska finnas.7.2 Figurer och tabellerFigurer och tabeller ska du numrera, förklara vad de föreställer och angevilken källa de är hämtade ur (om det inte är du själv som gjort figuren).Exempel:Figur 6.4. Processer i läkemedelsindustrin. (Från Andersson, 1995).Om du ska ta med fotografier i rapporten måsta de vara rastrerade för attbli bra vid tryckningen/ kopieringen av rapporten. Scannade bilder ochfigurer utskrivna på laserskrivare (om du har gråskalor) ska inte ha störreupplösning än 80 punkter/ tum för att bli bra vid tryckningen/ kopieringen.7.3 RubrikerDu ska maximalt använda tre rubriknivåer.7.4 HänvisningarHänvisningar i den löpande texten till referensförteckningen ska innehållaförfattarens efternamn och källans tryckår, t ex Bergman (1991). Böckerav två författare hänvisar du till så här: Bergman och Klefsjö (1991).Böcker av fler än två författare hänvisar du till genom att första gångenange alla namn och tryckåret och sedan om ingen förväxling kan uppstå,ange endast första namnet följt av "et al." plus tryckåret, t ex Johnson et al.(1953). Om en och samma författare refereras ur flera arbeten med olikaårtal skiljer du årtalen åt genom komma, t ex Smith (1957, 1958).När du gör en hänvisning till referensförteckningen bör du göra det iomedelbar anslutning till citatet eller vad du nu hämtar från källan. Du kanlägga hänvisningen före eller efter. Det viktiga är att den inte ska kunnamissförstås. Samla inte alla hänvisningar till slutet av ett avsnitt. Om duRevisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 16 av 25

tänker skriva ett helt avsnitt som är baserat på en källa, kan du börja medatt förklara att hela avsnittet är hämtat ur just den källan. Detta är vanligt ireferensramen där du skriver långa stycken med teori.Du bör inte använda fotnoter vid hänvisningar till referensförteckningeneller till figurer och tabeller, utan hänvisa direkt i den löpande texten sombeskrivs ovan. Däremot kan du använda fotnoter för att förklara ett ordeller en förkortning första gången det dyker upp. Du ska vara sparsam medfotnoter eftersom det blir en svårläst rapport med för många fotnoter.Du måste hänvisa till alla bilagor, figurer och tabeller som finns med irapporten.Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 17 av 25

8 FÖRFATTARENS AVDELNINGUrsprungsversionen av dessa anvisningar för examensarbetesammanställdes av Christer Nygren 1998. (rev 2003)Denna version av "Anvisningar för examensarbete" var färdigredigerad001120 (rev 2003) Du som examensarbetare kommer säkert att hasynpunkter på innehållet. Förmedla gärna dessa synpunkter, för att göranästa version bättre, till Birgitta Durinder, IDP, Mälardalens Högskola,Box 325, 631 05 Eskilstuna, tel: 016-15 36 81, fax: 016-15 36 10,e-post: birgitta.durinder@mdh.se.REFERENSFÖRTECKNINGLekvall, P., Wahlbin, C. (1987). Information för marknadsföringsbeslut.2:a upplagan, IHM Förlag AB, Göteborg.Svenske, J. (1990). Språkteknik vid högskolan - Kortfattad handledningför rapportskrivare. Högskolan i Eskilstuna/Västerås, Eskilstuna.INSPIRATIONSKÄLLORJohansson, K-E., Karlsson, S. (1993). Anvisningar för utförande ochhandledning av Examensarbete vid avdelningen för Kvalitetsteknik,Tekniska högskolan i Linköping 1992/93. IKP/ Kvalitetsteknik/ Tekniskahögskolan i Linköping, Linköping.Lundahl, Ulf., Skärvad, P-H. (1992). Utredningsmetodik församhällsvetare och ekonomer. Studentlitteratur, Lund.Wiedersheim-Paul, F., Eriksson, L. T. (1991). Att utreda, forska ochrapportera. Liber-Hermods AB, Malmö.Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 18 av 25

Mälardalens högskolaInstitutionen för Innovation, Design 2003-05-21 Bilaga 1och ProduktutvecklingSAMVERKAN MELLAN HÖGSKOLA OCH NÄRINGSLIV IINGENJÖRSUTBILDNINGAROlika former av samverkanFör att bedriva en kvalitativt bra ingenjörsutbildning är vi frånhögskolans sida beroende av ett bra samarbete med industriföretagoch och andra verksamheter i regionen. Samarbetet kan ligga påmånga olika plan, variera i omfattning och tidsmässig placering iutbildningen.Gästföreläsningar och studiebesök är exempel på enkla, men avstudenterna mycket uppskattade aktiviteter.Projektarbeten, innebär att vi från högskolan ger studenternamöjlighet att bearbeta problem och frågeställningar som har endirekt industriell koppling. Frågeställningarna kan variera mycketbåde i svårighetsgrad och omfattning beroende på var iutbildningen projekten kommer in. Den mesta handledningenklarar högskolans lärare av men vi behöver normalt uppbackningmed bakgrundsinformation och åskådningsmaterial. Studenternauppskattar normalt att få kontakt med företagsrepresentanter underarbetets gång liksom att företaget deltar vid presentationen avarbetet.En annan form av projektarbete är att låta en grupp studenterbesöka företaget för att studera och beskriva någon del avverksamheten. Det kan exempelvis handla om att beskriva entillverkningsprocess, hur kvalitetsarbete bedrivs, hurarbetsorganisationen ser ut, hur miljöarbete bedrivs, att studeralogistiken osv.Examensarbete är ett avslutande arbete som varje ingenjörsstudentgör. I examensarbetet skall studenterna visa att de självständigtförmår tillämpa förvärvade kunskaper och i viss mån ävenvidareutveckla och fördjupa dessa. Examensarbetet genomförsnormalt enskilt eller parvis. Examensarbetets omfattning varierarmed utbildningen. För yrkesteknisk högskoleutbildning äromfattningen normalt 7 veckor, för tvååriga ingenjörsutbildningar 6veckor. Den idag vanligaste ingenjörsutbildningen (120 poäng ellertre år) har examensarbete på 10 veckor. Studenter som avläggermagisterexamen gör antingen en fördjupning av sitt tidigareexamensarbete omfattande 10 veckor eller ett arbete omfattande 20veckor. För civilingenjörsexamen ingår ett examensarbeteomfattande 20 veckor.Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 19 av 25

Hur får vi uppgifter?För att få fram uppgifter för olika slag av projektarbeten söker varjelärare normalt inom sitt kontaktnät efter förslag till lämpligauppgifter att förelägga studenterna. Härvid knyts också dekontakter som erfordras för att kunna genomföra uppgifterna på etttillfredsställande sätt. När projektarbeten ingår i undervisningen,vilket sker i allt större utsträckning, ansvarar normalt högskolanslärare för att uppgifter finns framme i erforderlig tid.För examensarbeten lägger vi ett större ansvar på studenten attsjälv skaffa lämplig uppgift för sitt arbete. I detta sökande harstudenten tillgång till listor med förslag som vi själva producerar.Dessa egenproducerade listor kan innehålla förslag från företagsom kontaktat oss på olika vägar, men de kan också innehållauppgifter kopplade till egna pågående forskningsprojekt.Studenterna söker vidare i olika databaser där förslag tillexamensarbeten publiceras. En nationell exjobbsdatabasadministreras av KTH. Flera företag, speciellt större, publicerarförslag på arbeten på sina hemsidor. Studenterna sökerdirektkontakt med företag, där de gärna vill jobba, och frågar efterförslag. De studenter som deltagit i COOP utbildning har redanetablerat kontakt med ett företag. Ofta söker de också efter exjobbpå detta företag. Vissa studenter kontaktar lärare inom ämnen somde tycker är intressanta och frågar efter lämpliga uppgifter. Lärarnakan gå ut med frågor i sitt kontaktnät eller kanske redan har färdigaförslag på uppgifter.Hur startar vi upp ett examensarbete?Oavsett vilken väg studenten fått fram ett förslag påexamensarbetsuppgift börjar processen med att studenten ser till atthan/hon har en skriven specifikation av uppgiften omfattandemellan ½ och 1 A4-sida. Beroende på uppgiftens inriktning utses enexaminator, som har att godkänna förslaget till examensarbete.Examinator är den som också slutligen skall godkänna det utfördaarbetet. Som stöd för examinator kan en handledare från högskolanutses. Handledarens roll är att ha den direkta kontakten medstudenten och ge stöd under arbetets gång. Examinator ellerhandledare kontaktar företaget och förvissar sig om att företagetgodkänner att aktuella studenter genomför examensarbetet samt atten kontaktperson finns som stöd på företaget. Efter detta fårstudenterna klartecken att påbörja arbetet och de registrerasformellt. Den vanligaste arbetsformen när studenter görexamensarbete på ett företag är att företaget ordning-ställer enarbetsplats och utrustar denna med erforderliga hjälpmedel somtelefon, dator osv. Studenterna vistas då på företaget under helatiden och följer företagets arbetsrutiner. Med detta upplägg fårstudenterna bra kontakter på företaget och därmed lätt tillgång tillden information och det stöd som erfordras. Mindre företag, somRevisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 20 av 25

kanske inte har möjlighet att ordna arbetsplats och kanske inteheller har lika goda möjligheter att ge kontinuerlig handledning kanändå genomföra examensarbeten. Studenterna kan erbjudasarbetsplats på högskolan och högskolans handledare tar ett störrehandledningsansvar.Första deluppgiften som vi från högskolans sida kräver avstudenterna är att de inom ca två veckor skall presentera enstartrapport. Startrapporten skall innehålla en precisering avuppgiften uppdelad i olika aktiviteter samt en tidsmässig planeringav dessa (lämpligen i form av Gantt-schema). Startrapporten skallockså innehålla kontrollpunkter som överenskommes medhögskolans handledare och företagets kontaktperson. Studenten fårtillgång till en examensarbetshandledning, där detaljeradeanvisningar finns liksom tips och stöd för hur rapporten skallutformas.Hur rapporteras ett examensarbete?Ett examensarbete skall avrapporteras i en skriven rapport ochdessutom redovisas muntligt på företaget och på högskolan.Företaget som uppdragsgivare äger slutrapporten men högskolanskall ha tre exemplar (två i pappersform och en diskett eller CD ipdf-format, och studenterna minst ett vardera.Ett examensarbete kan resultera i lösningar och slutsatser som är avstort tekniskt och affärsmässigt värde för företaget. Detta hanterarvi på så sätt att företaget behåller den fullständiga rapporten medalla dessa uppgifter, medan de censureras i den officiella rapportensom släpps utanför företaget. I enstaka fall kan den officiellarapporten endast bestå av en kort sammanfattning och en titelsida.Den av högskolan utsedde examinatorn sätter betyg påexamensarbetet (Godkänd; Icke godkänd). I fall medsekretessbeläggning måste examinator ges rätt att ta del av denfullständiga rapporten.Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 21 av 25

REGISTRERING AV EXAMENSARBETE/UPPSATSInstitutionen för Innovation, Design och ProduktutvecklingIfylld blankett lämnas till institutionsexpeditionen för registreringSTUDENTERReg nr:Kurskod:AnvändarIDBilaga 2Namn: personnr.: program:adress:tel.nr:e-post:Namn: personnr.: program:adress:tel.nr:e-post:FÖRETAGFöretagets namn:adress:Kontaktperson: tel.nr.: ....................e-post: fax nr.: ....................HÖGSKOLANExaminator:adress:Handledare:adress:e-post:e-post:tel.nr.:fax nr.:tel.nr.:fax nr.:UPPGIFTPlanerad tid för arbetet (fr o m-t o m):Planerad omfattning; poäng och nivå:Tillhör ämnesområdet:Kortfattad beskrivning av uppgiften:GODKÄNNANDE ATT GENOMFÖRA UPPGIFTENOvanstående beskriven uppgift godkännes som examensarbetsuppgift:Datum:Examinators namnteckning:Namnförtydligande:Ovanstående uppgifter avseende företaget är riktiga och tillstånd beviljas attgenomföra examensarbetet på företaget:Namnteckning:Namnförtydligande:Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 22 av 25

Bilaga 3Företagshandledarens yttrande om examensarbetetFylls i av den studerandeUppgift: ……………………………………………………………………..………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………Examensarbetet har genomförts av:Namn: ………………………………………………………………………………………………………………………………………………………Program: ……………………………………………………………………Arbetets omfattning och nivå: ……………………………………………..Fylls i av handledaren på företagetJag bedömer att examensarbetet har genomförts i den omfattning och är av denkvalitet som krävs för angiven omfattning och nivå.JaNejJag vill att högskolans examinator kontaktar mig för överläggning.Kommentar: …………………………………………………………………………………………………………………………………………….…………………………………………………………………………….…………………………………………………………………………….Företag: ……………………………………………………………………Namnteckning: ……………………………………………………………..Namnförtydligande: ………………………………………………………..Sändes till:Institutionen för Innovation, Design och ProduktutvecklingMälardalens Högskolaatt:……………………………………………………………Box 325631 05 ESKILSTUNARevisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 23 av 25

Checklista för rapport (examensarbete) Bilaga 4STRUKTURINLEDANDE DELAnm.O Titelsida (titel, författare, kurs, termin, år, program, rapportkod, ev. logo) ..............……………...O Försättsblad med sammanfattning……………...O Titel, författare, uppdragsgivare, sammanfattning……………...O Vad gjort har du?……………..O Resultat och slutsatser?……………..Ο Förord (tack)……………..O Innehållsförteckning (med sidhänvisningar!)……………..O Kapitelrubriker (beskrivande och numrerade)……………...O Underrubriker (beskrivande)……………...O Referenser……………...O Bilagor……………...HUVUDDELO BakgrundO SyfteO DirektivO ReferensramO Precisering av uppgiften och avgränsningarO Ansats och metod; antaganden, förutsättningar och metodvalO Idéframtagning, beräkningar, experiment och fältarbeteO Redovisning av resultatO Analys; tolkning av resultat, rimlighetskontroll, noggrannhetO Slutsatser och rekommendationer……………..……………..……………..……………..……………..……………..……………..……………..……………..REFERENSDELO Referenser; korrekt angivna i lista och hänvisade till i textBILAGORO Numrerade på tydligt och logiskt sättO Sidnumrerade #(##)O Korrekt hänvisning i textALLMÄNTO Begrepp och symboler definierade, enheter korrekt angivnaO Illustrationer/figurer används, figurtexter självförklarandeO SidnumreringO Inbjudande (design, layout, disposition)O Lätt att läsa (bra språk, layout, röd tråd)O Tydlighet (förutsättningar, resonemang, slutsatser, figurer)……………..……………..……………..……………..……………..……………..……………..……………..……………..……………..Revisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 24 av 25

Checklist för Muntlig Presentation (examensarbete)Bilaga 5ALLMÄNTDin presentation blir bra om- den har ett klart syfte- du vet för vilka den skall hållas- den anpassas till den tid du tilldelats.Du måste planera och öva presentation i förväg.Disponera innehållet så att du tar- det viktigaste förstSTRUKTURHur börjar man ( Du måste ha en disposition och hålla dig till denna)- börja med att presentera dig själv och ditt programDisposition (Din disposition kan kanske se ut så här)- förslag till lösning- bakgrund, problem- mål, funktionskrav, ramar- tid for frågorFramförande- presentera vad du tänker säga (tala om)- visa stordian med nyckelord- håll kontakt med åhorarna ( ge akt på åhörarna medan du talar)- tala lugnt och övertygande- gör klart vilka ideer som är dina och vilka du lånat från andra- använd fakta, statistik och officiella uppgifter.Hur slutar man- gör en kort sammanfattning av det väsentliga i din framställning.Frågor- gör en egen frågelista- ställ frågor själv ( om det blir helt tyst i salen när du ber om frågor)- bli inte arg.Bilder- använd bra nyckelord till bilderRevisionsdatum: 2003-05-21 Sidan 25 av 25