Årsredovisning 2010 (pdf, nytt fönster) - Skellefteå kommun

Årsredovisning 2010

INLEDNINGInnehållInledningKommunstyrelsens ordförande 42010 i sammandrag 5Fem år i sammandrag 6Kommunstyrelsens ledamöter 7FörvaltningsberättelseKommunkoncernen 8Omvärldsanalys 10Utbildning och barnomsorg 12Omsorg och hjälp 18Uppleva och göra 24Boende, miljö och infrastruktur 30Näringsliv och arbete 36Hållbara Skellefteå 42Verksamhetsuppföljning 43Medarbetare 46Ekonomisk uppföljning 48Tabeller och noterDriftsredovisning 50Investeringsredovisning 53Större investeringar 54Resultaträkning 55Balansräkning 56Noter 58Redovisningsprinciper 70Ordlista och begrepp 71Korta fakta om Skellefteå 71Vår förhoppning är att den här årsredovisningen ska vara intressantför både kommunmedborgare och andra intressenter. Dessutomhoppas vi att den bidrar till ett ökat intresse för kommunens utveckling.För att skapa ett helhetsperspektiv över hela den kommunalaverksamheten har årsredovisningen en gemensam förvaltningsberättelseför hela kommunkoncernen. Den beskriver på vilketsätt verksamheten uppfyllt de av kommunfullmäktige ställda inriktningsmålen.Årsredovisningen är en kommunstyrelseprodukt. Kommunstyrelsenansvarar för ledning och samordning av all kommunal verksamhet,oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform.Bekanta dig gärna med kommunstyrelsens ledamöter på sidan 7.Övrig ekonomisk informationFörutom årsredovisningen lämnar kommunstyrelsen två delårsrapporter(april och augusti) till kommunfullmäktige. Den ekonomiskainformationen till kommunfullmäktige hittar du på kommunenshemsida: www.skelleftea.se/ekonomi. Där hittar du även kommunfullmäktigesårsbudget och plan.3

INLEDNINGKommunstyrelsens ordförandeSkellefteå kommun redovisade ett starkt ekonomiskt resultat för år2010. Att det kunnat ske beror på nämndernas/ förvaltningarnasförmåga till omställning tillsammans med att samhällsekonominbörjat återhämta sig efter krisen. Tillfälliga statsbidrag och förbättradeskatteintäkter i kombination med återhållsam kostnadsutvecklinggav ett oväntat stort överskott i hela kommunsektorn.Nu pekar prognoserna på fortsatt tillväxt, men allt tyder på attuppgången i ekonomin inte kommer att räcka till kommande årskostnadsökningar i kommunerna.I Skellefteå innebär dessutom förändringar i demografin nya kravpå omställningar många år framöver. Det handlar om minskadeelevunderlag i framför allt gymnasieskolan, men även en ökningav andelen äldre i kommunen där fortsatt utbyggnad av äldreboendenär att vänta.NorrbotniabananSkellefteå kommun har tillsammans med bland annat RegionVästerbotten, Norrbottens läns landsting och ett antal kustkommuneri Norr- och Västerbotten ett gemensamt engagemang iNorr botnia banan AB. Kortsiktigt är den huvudsakliga uppgiftenatt svara för tänkbara finansierings lösningar för planering, byggandeoch drift av banan.Någon framgång i form av positiva besked från regeringen har tyvärrinte kunnat skönjas. Norr botnia banegruppens arbete kommerfortsättningsvis att koncentreras på att arbeta med informationoch opinionsbildning i syfte att förankra projektet hos allmänhetenoch påverka beslutsfattarna.FlygplatsenUnder året har Skellefteå flygplats övergått i kommunal ägo undernamnet Skellefteå Airport AB. Sedan det nya bolaget övertogdriften av flygtrafiken har det tillkommit utökning av antalet inrikeslinjersamt direktflyg till Barcelona, Spanien. Flygplatsen ärnaturligtvis ett viktigt nav i infrastrukturen och en förutsättningför tillväxt och utveckling i kommunen.MiljöUnder året har satsningar på miljö tagit ny fart genom SkellefteåKrafts vindkraftssatsningar. Vindkraftsparken på berget Uljabuoudahar färdigställts och arbetet i Jokkmokksliden pågår.Utvecklingsarbetet för det stora Blaikenprojektet är klart och förberedandemarkarbeten påbörjades under hösten. Totalt kommer90 vindkraftverk att installeras och projektet kommer att pågåunder perioden 2010 till 2015.Under året har kommunens produktion och konsumtion av fordonsgasökat som en följd av att antalet biogasfordon ökar. Inomkoncernen finns nu ett drygt hundratal biogasfordon.Det kommunala projektet framtidsvägen arbetar med att genominformation få fler att välja miljövänliga resealternativ samt attstimulera fler att ta cykeln eller att gå till jobbet. Kommunenarbetar också aktivt med att underlätta framkomligheten för fot-gängare och cyklister genom att prioritera gång- och cykelvägarvid snöröjning och halkbekämpning. Investeringar i gång- ochcykelvägar utförs också kontinuerligt, för närvarande byggs enny bro över älven för ändamålet.EnergiKommunen har startat ett koncernövergripande projekt vars syfteär att minska kommunkoncernens totala energibehov. Under årethar en del större anläggningar driftsoptimerats och investeringari energieffektiviserande åtgärder har genomförts.FramtidKommunen står inför stora ekonomiska utmaningar. Förutsättningarnaär dock goda jämfört med många andra kommuner.Vi har en stark ekonomi i grunden och inom kommunen arbetasdet redan för fullt med att effektivisera processer samt planeringför offensiva satsningar.Bert ÖhlundKommunstyrelsens ordförande4

INLEDNING2010 i sammandragÅrets resultatResultatet i Skellefteå kommunkoncern uppgick till 377 mnkr (266).Resultatet för Skellefteå kommun uppgick till 284 mnkr (273).De största avvikelsernaDe största avvikelserna i förhållande till av kommunfullmäktigebeslutad budget var:Kommunstyrelsen+ 39,9 mnkrBarn- och grundskolenämnden +20,2 mnkrFritidsnämnden+16,7 mnkrSocialnämnd+13,8 mnkrÅrets nettoinvesteringarNettoinvesteringarna uppgick till 1 010 mnkr varav kommunen178 mnkr och de kommunägda bolagen 832 mnkr. Nettoinvesteringarnavar totalt 39 mnkr lägre än 2009.Årets skatteintäkterSkatteintäkter, inklusive generella statsbidrag och utjämningsbidrag,uppgick till 3 564 mnkr (3 435), vilket är en ökning med129 mnkr eller 3, 75 procent.Antal anställdaKommunens anställda uppgick till 7 476 (exklusive kommunägdabolag). Kommunens anställda har därmed minskat med 12 personer.BefolkningenVid årets slut uppgick befolkningen till 71 641 invånare, enminskning med 129 personer jämfört med fjolåret.ArbetslöshetenÖppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd varvid utgången av 2010:Källa: arbetsförmedlingenDec 2010, % Skellefteå Riket16-64 år 8,7 6,818-24 år 19,2 10,95

INLEDNINGStående från vänster: Bengt Markstedt (S), Rune Wästerby (MP), Hans-Eric Wallin (V), Rickard Carstedt (S), Bert Öhlund, ordförande (S), Håkan Lindh (FP), DanielÖhgren (C), Andreas Löwenhöök (M). Sittande från vänster: Åsa Etelämäki (S), Ann Åström (S), Harriet Classon (S), Maria Wiksten (KD), Rose-Marie Johansson (S),Ida Lindh (FP).Kommunstyrelsens ledamöterKommunstyrelsen ansvarar för ledning och samordning av all kommunal verksamhet.Styrelsens uppdrag förstärks av kommunallagens krav på god ekonomiskhushållning och krav på ekonomiska och verksamhetsmässiga treårsplaner.Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa hur ekonomi ochverksamhet utvecklas för hela kommunkoncernen. Styrelsen har också ettsärskilt ansvar för tillväxt och sysselsättning i kommunen.Kommunstyrelsens ansvar för samordning i strategiska frågor gäller bland annat:• Lång och kortsiktig ekonomisk planering• Uppföljning (ekonomi och verksamhet)• Intern kontroll• Finansiell koncernsamordning• Sysselsättningsfrämjande åtgärder• Näringspolitiska åtgärder• Omvärldsbevakning/internationella frågor• Civilförsvarsfrågor• SamhällsfrågorFör information omde olika partiernaSocialdemokraternawww.skelleftea.sap.seFolkpartietfolkpartiet.skelleftea.orgVänsterpartietvansterpartiet.skelleftea.orgCenterpartietcenterpartiet.se/skellefteåKristdemokraternawww.kdistaan.se/Moderaternawww.moderat.se/web/skelleftea.aspxMiljöpartietwww.mp.se7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEKommunkoncernenVALBEREDNINGKOMMUNFULLMÄKTIGEKOMMUNSTYRELSEREVISIONPERSONALNÄMND, VALNÄMNDKOMMUNLEDNINGSKONTORKOMMUNHÄLSANBYGGNADSNÄMND, MILJÖNÄMND,KONSUMENTNÄMND, ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDFASTIGHETSNÄMNDTEKNISK NÄMNDBYGG- OCH MILJÖKONTORFASTIGHETSKONTORTEKNISKT KONTORRÄDDNINGSTJÄNSTFRITIDSNÄMNDKULTURNÄMND, BARN- OCH GRUNDSKOLENÄMNDGYMNASIENÄMNDSOCIALNÄMNDFRITIDSKONTORSKOL- OCH KULTURKONTORGYMNASIEKONTORSOCIALKONTORSKELLEFTEÅ STADSHUS AB 100%STYRELSER FÖR RESPEKTIVE BOLAGLÄNSTRAFIKEN I VÄSTERBOTTEN ABBOTTENVIKENS STUVERI ABSKELLEFTEÅ KOMMUN ÄGER 15 PROCENT,EJ KONSOLIDERAT I KONCERNREDOVISNING.SKELLEFTEÅ VATTENREGLERINGSFÖRETAGETT AV KRAFTVERKSINTRESSENTERNA ISKELLEFTE ÄLVEN BILD AT FÖRETAG FÖRGEMENSAM DRIFT AV VATTENREGLERING-AR NA I ÄLVEN, EJ KONSOLIDERAT IKONCERNREDOVISNING.SKELLEFTEBOSTÄDER AB 100%FASTIGHETS AB POLARIS 100%BPARK AB 25%SKELLEFTEBUSS AB 100%AB CONTINENTBUS 100%LÖVÅNGERS TRAFIK AB 100%SKELLEFTEÅ KRAFT AB 100%SKELLEFTEÅ KRAFT ELNÄT AB 100%NORRLANDS ETANOLKRAFT AB 49%SKELLEFTEÅ KRAFT ENERGIHANDEL AB 100%SKELLEFTEÅ KRAFT SERVICE AB 100%GREENWIND AB 100%BLAIKEN VIND AB 60%SKELLEFTEÅ ENERGIUNDERHÅLL HB 100%NORDSVENSKA KRAFT AB 28%OY ALHOLMENS KRAFT AB 25%BISOV ENERGI AB 100%ACRA INVEST AB 50%BPARK AB 25%SKELLEFTEÅ CITY AIRPORT AB 100%SKELLEFTEÅ MUSEUM AB 60%VÄSTERBOTTENSTEATERN AB 40%8

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEKommunfullmäktigeGenom fria val ger medborgarna kommunfullmäktige mandatatt utforma den kommunala verksamheten. Kommunfullmäktigehar politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och gerstyrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheternablir utförda enligt den inriktning och det uppdrag somfastställts. Mandatfördelningen mellan de olika politiska partiernaser ut enligt följande:2011–2014 2007–2010Socialdemokraterna 33 35Folkpartiet 8 8Vänsterpartiet 6 6Moderaterna 6 4Centerpartiet 5 6Miljöpartiet 4 2Kristdemokraterna 3 4Skellefteå kommunkoncern omfattar tio kommunala förvaltningaroch tre aktiebolag med tillhörande dotterbolag. Två av aktiebolagenär fristående bolag och det tredje, Skellefteå Stadshus AB, ärorganiserat som en koncern med ett antal dotterbolag. Samägdabolag ingår i koncernen med motsvarande ägd andel.Ägarinflytandet över de kommunägda bolagen konkretiserasgenom att kommunfullmäktige väljer styrelse, fastställer bolagsordning,aktiekapital, ekonomiska grundkrav m m. Bolagens styrelseransvarar för att av ägaren uppsatta mål infrias. Kommunenhar även medverkat i bildandet av ett antal stiftelser. Kommunfullmäktigeutser styrelseledamöter i stiftelserna.Tre olika styrenheterSkellefteå kommunkoncern är indelad i tre olika typer av decentraliseradestyrenheter; skattefinansierad verksamhet, affärsverksamhetoch kommunägda bolag. Samtliga enheter utgör instrumentför politisk verksamhet.De skattefinansierade enheterna finansieras i huvudsak genomskatter och statsbidrag och är anslagsstyrda, dvs. bedriver verksamhetinom ett av kommunfullmäktige anvisat anslag. Någraexempel på skattefinansierade områden är utbildning, gator ochvägar samt vård och omsorg. Vissa tjänster finansieras till viss delgenom avgifter, till exempel inom barn- och äldreomsorg.Affärsverksamheterna finansieras helt genom intäkter från taxor,avgifter och försäljning. Några exempel på affärsverksamheter ärvatten och avlopp, renhållning och hamn.Den tredje typen av styrenhet är de kommunägda bolagen sombedriver sin verksamhet utifrån ett av kommunfullmäktige anvisatresultatkrav.God ekonomisk hushållningKommunallagen reglerar kommunernas ekonomiska förvaltninggenom att krav ställs på god ekonomisk hushållning. Ett av grundkravenär att budget ska upprättas så att intäkterna överstigerkostnaderna. Motiven till detta är bland annat:• Långsiktig konsolidering av ekonomin• Skapa utrymme för investeringar• Täcka ökningen av hela pensionsåtagandet• Riskexponering och osäkerhetsfaktorerMål- och resultatstyrningKommunens styrmodell bygger på teorin om balanserad styrningsom innebär att planering, genomförande och uppföljning skerur flera perspektiv. Kommunfullmäktige beslutar årligen om ettövergripande styrkort för hela kommunkoncernen samt ett styrkortför varje nämnd/bolag.Styrkorten omfattar mål inom fyra olika perspektiv:• Medborgare/kund• Utveckling/tillväxt• Ekonomi• MedarbetareKOMMUNFULLMÄKTIGEKOMMUNSTYRELSESKATTEFINANSIERADVERKSAMHETAFFÄRSÄGDABOLAGKOMMUNÄGDABOLAG9

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEOmvärldsanalysHela året har präglats av snabb återhämtning efter den finanskrissom för ett par år sedan slog till med full kraft och påverkadehela världsekonomin. Globalt sett sker tillväxten främst i Asien. IEuropa är det i först hand länderna i norra Europa som visar godtillväxt. De krav som EU ställer på varje lands budgetunderskottgör att många länder tvingas till kännbara åtstramningsåtgärdervilket innebär att tillväxten dämpas. Tillväxten i Euroområdet väntasuppgå till strax under 2 procent årligen de kommande åren.Återhämtningen i den svenska ekonomin har gått snabbt. År 2010ökade BNP med över 5 procent. Orsaken är både ökad export,investeringar samt att hushållens konsumtion har ökat. Det kankonstateras att såväl företagens som hushållens förväntningar påframtiden är mycket positiva. BNP-tillväxten förväntas uppgå till4, 3 procent år 2011 för att sedan minska ner till cirka 3-3,5 procentde kommande åren. En hämmande faktor för den svenskaexporten är den starka kronan, vilket får till följd att svenska varorblir dyrare och därmed svårare att exportera.SysselsättningSysselsättningen i Sverige ökade markant under 2010, där antaletarbetade timmar nu är uppe på samma nivå som före finanskrisen.Trots att sysselsättningen ökar så minskar inte arbetslösheten isamma takt. Det beror på att utbudet av arbetskraft ökar när alltfler söker sig till arbetsmarknaden.Arbetslösheten uppgick under 2010 till i genomsnitt 8,4 procent,uttryckt som andel arbetslösa 15–74-åringar. Prognoser från SKLoch SCB pekar på att den kommer att minska långsamt de kommandeåren och uppgå till 6, 3 procent år 2015.åren. Tillväxten prognostiseras till cirka fyra procent årligen framtill 2014. Skatteunderlags tillväxten ska i sin tur ställas i relation tillkommunernas egna pris- och löneökningar för att se hur mycketverksamhet som kan finansieras utan att höja skattenivån. Prognoservisar på att framförallt prisökningar kommer att utvecklaslångsammare än skatteunderlaget vilket innebär en real tillväxt avskatteunderlaget. Trots att skatteunderlaget förbättras kvarstårdet mer långsiktiga problemet att intäkterna knappast kommeratt täcka det behov av verksamhet som demografi och krav påförbättringar ställer. Kommunerna står fortfarande inför storaomprövningar.LokaltHög ungdomsarbetslöshetSkellefteå kommun har i spåren av finanskrisen en högre arbetslöshetjämfört med det nationella snittet. Särskilt oroande är denmycket höga arbetslösheten bland unga. För gruppen 18–24 årvar arbetslösheten 19,2 procent vid årets utgång vilket kan jämförasmed snittet i riket på 10,9 procent. Den höga ungdomsarbetslöshetenberor delvis på att ovanligt stora ungdomskullar förnärvarande kommer ut på arbetsmarknaden. Samtidigt fortsätterkonkurrensen om arbetskraften att öka i takt med kommandegenerations växling, och medborgarnas förväntningar.BEFOLKNINGSUTVECKLING72 60072 400Stora överskott i kommunsektornTrots finanskrisens negativa effekter på den svenska ekonomin äröverskotten i kommunsektorn rekordhöga. Det beror bland annatpå att kommunerna snabbt lyckades arbeta upp en krismedvetenhetsom ledde till återhållsamhet. Samtidigt ökade priser och lönerinom kommunerna långsammare än befarat.SkatteunderlagDen absolut viktigaste faktorn för skatteunderlags tillväxten ärhur sysselsättningen utvecklas. Nuvarande prognoser visar på enförhållandevis god utveckling av skatteunderlaget de kommande72 20072 00071 80071 60071 40071 0002000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Folkmängd10

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEAntalet invånare i Skellefteå kommun uppgick vid utgången av2010 till 71 641 personer. Det är en minskning med 129 personerjämfört med fjolåret. År 2008 bröts en positiv trend avseendebefolknings utvecklingen och antalet invånare har minskat de tresenaste åren. Kommunstyrelsen har beslutat att en aktiv och långsiktigstrategi för befolkningstillväxt och näringsliv ska tas fram.BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR OLIKA ÅLDERSGRUPPER2 5002 00019901 5001 0005000-500-1 000210 210420-1 500-2 000-2 500-1310-18700–6 år 7–15 år 16–20 år 21–64 år 65–84 år 85–w årDiagrammet ovan visar den prognostiserade befolkningssammansättningenår 2020 jämfört med 2010. Den tydligasteskillnaden i 2020 års befolkning jämfört med dagens är att:• Antalet personer som är äldre än 65 år kommer att varaungefär 2 400 fler.• Grupperna 16–20 år samt 21–64 år kommer under sammaperiod att minska med nära 3 200 personer.• Barn och unga, 0–15 år, kommer att öka med 420 personer.Noterbart är att kommunens befolkning totalt endast minskar med340 personer under perioden enligt prognosen.11

12UTBILDNING OCH BARNOMSORG

UTBILDNING OCH BARNOMSORGBarn- och grundskolaNy skollagEn ny skollag har beslutats av riksdagen och ska tillämpas på utbildningarfrån och med den 1 juli 2011. Den nya skollagen innebärbland annat en ny lärarutbildning, nya läro- och kursplaner i grundskolanoch särskolan, ny betygsskala och att förskolan blir egenskolform med ny läroplan. För att öka rättssäkerheten kommerfler beslut att kunna överklagas utifrån den nya skollagen. Betygfrån årskurs 6 införs 2012 tillsammans med en ny betygsskala.Den nya skollagen får stor betydelse för kommunerna, dess organisation,kompetens-försörjning och kostnader. Rektorer får genomskollagen större beslutanderätt och ansvar.SkolstrukturArbetet med struktur- och lokalplanering har resulterat i beslutom avveckling av tre skolenheter 2010 och en skolenhet 2011.Samordning av lokaler fortsätter och under hösten 2010 påbörjadesen nybyggnation samt en ombyggnation till fler avdelnings -förskola.Skellefteå kommuns bedömning är att fler privata förskolor, ochandra pedagogiska omsorgsverk samheter, kommer att etableras.Andelen fristående grundskolor förväntas ligga kvar på dagens nivå.13

UTBILDNING OCH BARNOMSORGKunskapsresultatANDEL ELEVER I ÅK 9 BEHÖRIGA TILL GYMNASIET98%96%94%92%90%88%86%84%2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Skellefteå kommunSamtliga kommunerKunskapsresultaten är fortsatt goda inom grundskolan men denkraftiga minskningen av medelmeritvärdet måste följas och förbättrasi enlighet med de krav som ställs för en ökad måluppfyllelse.Detta görs bland annat genom:• Översyn av resursfördelningen för en ökad differentieringsom svarar mot barn och elevers olika behov• Ny timplan föreslås till hösten 2011 med ett ökat utrymmeför bland annat idrott och hälsa samt moderna språk i åk 6• Utveckling av arbetet kring barn och unga från andra länder.För att komplettera bristen på modersmålslärare ses möjligheternatill digitaliserad undervisning överMEDELMERITVÄRDE AVGÅNGSBETYG ÅK 9214212KompetensutvecklingAll pedagogisk personal kompetensutvecklas under 2009–2011via Skolverket i Praktisk It- och Mediekompetens. Den digitalaindividuella utvecklings planen infördes under 2010 och fortsätteratt utvecklas under 2011. Även utbudet av e-tjänster kommer attfortsätta att utvecklas.Skolinspektionen genomför riktade insatserSkolverket och Skolinspektionen har intensifierat sitt arbete.Skolinspektionen gör fler inspektioner riktade direkt till enskildaskolor. Nästa inspektion för Skellefteå kommun planeras till senaredelen av 2011.BehörighetskravInförandet av lärarlegitimation föreslås börja gälla från 1 juli 2012.Det innebär att behörighetskrav fastställs för personal inom såvälgrundskola, som förskola och elevhälsa.Framtida utbildningsbehovVid införande av lärarlegitimation, kommer kommunen att behövakompetensutveckla redan tillsvidareanställd personal så att dessauppnår behörighetskraven. Kompetensutvecklingsinsatser kan bliväldigt omfattande under perioden 2011-2015.Samarbete med landstingetSamarbete med landstinget utifrån HÖK (huvudöverenskommelsemellan Skellefteå kommun och landstinget) är påbörjat i arbetsgruppenför barn och unga. Arbetet ses som en god ingång medsamordning för förbättrade hälsofrämjande insatser och utvecklinginom elevhälsan.2102082062042022002001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010SkellefteåRiketGymnasieskolaKunskapsresultatDen kommunala gymnasieskolan har en stark attraktionskraft.86 procent av eleverna återfinns i den egna kommunens skolor.Kunskapsresultaten mätt i betyg och avslutade utbildningar är bra.I flera fall något över rikssnitt och genomsnittet för jämförbarakommuner. Gymnasie skolorna har välutbildade och i många fall14

mycket erfarna lärare. Trots att resultaten är bra är det angelägetatt de förbättras. En alltför stor andel elever slutar skolan utanfullständigt slutbetyg. Analyser av vad som saknas i betygen ochorsakerna ska ge underlag för insatser. Stödorganisationen ochformerna för insatser ska fortsätta utvecklas för att i högre gradmöta elevernas behov.ANDEL GYMNASIEELEVER SOM FULLFÖLJER UTBILDNING89%88%87%86%85%84%83%82%80%2005 2006 2007 2008 2009 2010Skellefteå kommunSamtliga kommunerRegional samverkanSamverkan i regionen har utvecklats positivt under 2010. Alla länetskommuner samlades i en ansökan om resurser för yrkesutbildningför vuxna. Samverkan har fördjupats med ett samverkansavtalsom gör att studenter kan delta i utbildningar i flera kommuner.I regionen finns också avtal om valideringstjänster. Samverkansavtaletom gymnasieutbildning och antagning har reviderats, däralla länets kommuner omfattas. Fördjupat samarbete om gymnasieskolautvecklas med kommunerna Norsjö, Malå och Arvidsjaur.VuxenutbildningVuxenutbildningen har utöver de traditionella vuxenutbildningsuppdragenfyra yrkeshögskoleutbildningar inom verksamhetsområdet.Årets vuxen utbildningsverksamhet har präglats dels av storandel yrkesutbildning som finansieras med särskilt statbidrag ochdels kraftigt ökat elevantal inom Svenska För Invandrare. Vuxenutbildningenhar, och måste ha, en stor anpassningsförmåga pågrund av att förutsättningar förändras i snabb takt. Statsbidragför yrkesutbildning finns för 2011, men kommer sannolikt inteatt finnas kvar efter 2012.Förändringar i gymnasieskolanNationella beslut om nya gymnasiereformen, ny skollag och nybetygsskala som ska gälla från 1 juli 2011 har påverkar gymnasieskolornasverksamheter under 2010. Reformeringen av gymnasieskolankräver ett omfattande förberedelsearbete vilket pågåttunder året. Arbetet har bedrivits internt på skolorna, gemensamti förvaltningen, regionalt med stöd av Skolverket och i samarbetemed branschföreträdare. Skollagen kommer att få effekter förbland annat arbetet med elevhälsa, ledningsorganisation och ansvarsfördelningmellan huvudman och rektor.Riksdagen har fattat beslut om införande av lärarlegitimation försåväl gymnasielärare som förskole- och grundskolelärare. Det kommerbland annat att innebära att endast legitimerade lärare skakunna tillsvidareanställas samt ha rätt att självständigt sätta betygI likhet med många andra skolverksamheter kommer Skellefteåkommuns skolor att beröras av förändrade elevtal. Årskullarnasom kommer från grundskolan minskar från cirka 1 000 till 750under perioden fram till 2016.PROGNOS ELEVANTAL I KOMMUNAL GYMNASIESKOLA30002800260024002200200018001600140011/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18Antal elever per läsårLokalfrågorLokalfrågor har varit aktuella under ett antal år på grund av denkommande minskningen av elevantalet i gymnasieskolan. En lokalutredninghar pågått men inget beslut togs under 2010. Däremotblev det under året klart att Vuxenutbildningen ska lämna en stordel av lokalerna på Campus under 2011. Förändringen bedömskunna genomföras utan långsiktiga besvärande negativa effekterför verksamheten. Några verksamheter kan beröras av kortsiktigalokallösningar under de närmaste åren.15

UTBILDNING OCH BARNOMSORGGrundskolan rustadeför digitala kravUnder de senaste åren har grundskolan i Skellefteå arbetat hårt påatt ge lärarna bättre it-kunskaper och de har även investerat rejält idatorer och projektorer.– I den nya läroplanen, som träder i kraft hösten 2011, läggs enbetydligt högre ribba än tidigare när det gäller att ge eleverna digitalkompetens. Vi står väl rustade att leva upp till de nya kraven, sägerStaffan Åkerlund, utbildningsstrateg vid Skellefteå kommun.TEXT: LARS WESTERLUNDFörsta steget i skol- och kulturkontorets stora it-satsning, som fåttbenämningen ”Skola 2.0”, bestod i att se till så att alla lärare ficktillgång till en egen dator. Den processen påbörjades hösten 2009och sedan har det rullat på.– Successivt kommer alla yrkesgrupper som arbetar inom grundskolanatt få tillgång till en dator, berättar Staffan Åkerlund.Datorerna har den senaste versionen av Microsofts senaste operativsystem– Windows 7 och för att förenkla programinstallationenhar man inrättat en självserviceportal med tydliga instruktioner.För lärarna är det viktigt med datorer av många skäl. Förutom attde kan användas i det pedagogiska arbetet får lärarna allt meradministrativa uppgifter.– Bland annat ska lärarna nu ge skriftliga omdömen och arbetamer med den individuella utvecklingsplanen som är tillgänglig påwebben för eleven och föräldrarna, säger Staffan.Under vårterminen 2011 sjösätts den nya webbtjänsten InfoMentorsom är en kanal mellan skolorna i Skellefteå och föräldrar. Därkan föräldrar själva logga in för att läsa sitt barns omdömen, ta delav veckoplanering, läxor och boka utvecklingssamtal. Webbtjänstenunderlättar även om klassen får en ny lärare eller om elevenbyter skola, eftersom informationen följer med eleven.Trådlösa nätverkNär det gäller eleverna är målet att det 2015 ska finnas en datorper tre elever i årskurs 1–5 och att alla elever i årskurs 6–9 ska hatillgång till en egen dator.– Vi har också sett till så att det finns projektorer i de flesta avklassrummen och det ska även finnas tillgång till trådlösa nätverkpå skolorna.När det gäller förskolorna står det en dator på varje avdelning.– Det är en lek- och lärdator utan tillgång till internet där barnenfår smaka på datorns möjligheter.It-utbildning för allaMen det räcker nu inte med att ha tillgång till en dator. Skolpersonalenmåste också ha kunskap om hur man använder it-hjälpmedeli undervisningen. För att sprida den kunskapen gick Skellefteåkommun 2009 med i Skolverkets satsning PIM, Praktisk It- ochMediekompetens.– För att vi ska veta att alla har rätt kompetens för datorer och ithar vi valt att utbilda all vår pedagogiska personal.Det hela har gått till så att Skolverkets it-experter först utbildatett antal utvalda lärare inom kommunen. Sedan har dessa examinatoreri sin tur lagt cirka en dag per vecka på att utbilda deövriga pedagogerna.I PIM-utbildningarna har lärarna bland annat fått lära sig hur mangör bildspel, spelar in ljud med hjälp av datorn, kopplar ihopdatorn med en projektor och hur man skapar digitala nyhetsbrev.PIM är indelad i fem olika nivåer. Alla lärare måste klara nivå tvåoch de flesta ska även ha klarat nivå 3. I genomsnitt blir det cirka40 timmars studier för att nå medelnivån i PIM.Tanken är att PIM ska ge ett grundläggande stöd så att alla pedagogerkänner en trygghet i att använda it praktiskt i pedagogiskverksamhet. Genom PIM har många pedagoger upptäckt att itkan vara lustfullt och kreativt och ge mervärde i undervisningoch lärande.– Det här sättet att utbilda lärarna har fungerat mycket bra,konstaterar Staffan.Under våren 2011 kommer även förskolans personal att få genomgåPIM-utbildning.16

– Innan sommaren har alla pedagoger inom grundskolan i Skellefteågått PIM-utbildningen och sommaren 2012 ska hela satsningenpå Skola 2.0 vara genomfördI skolans it-satsning ingår också att skolans personal numera finnsmed i SkeNet, som är kommunens administrativa system.Tillgång till internetKunskapen som ges via PIM-utbildningarna kommer väl tillpasseftersom det för närvarande händer mycket nytt på skolfronten.Hösten 2011 träder den nya läroplanen för grundskolan i kraft. Iden betonas att ”alla elever ska ha kostnadsfri tillgång till böckeroch andra lärverktyg”. Begreppet lärverktyg, som är nytt, omfattardå bland annat tillgång till internet.– I läroplanen visas också tydligt på hur ämnesundervisningenförväntas bidra till elevernas digitala kompetens.Mer specifika digitala kunskaper inom de olika ämnena tas upp i denya ämnesplanerna. I svenska kommer eleverna att få lära sig attkritiskt söka och värdera information från olika källor. Redan frånårskurs 1 ska eleverna få träna informationssökning på webbsidorför barn och från årskurs 4 handlar det om informationssökningur ett källkritiskt perspektiv.Källkritik är också det som gäller i de samhällsorienterande ämnenaoch inom hem- och konsumentkunskap är det privatekonominsom står i fokus. Vad gäller matematiken ska man nyttja digitalteknik för att exempelvis undersöka och tolka diagram, tabelleroch grafer. I matematik används idag nästan ingen form av digitalteknik, förutom de klassiska miniräknarna.I bildämnet handlar det om att fotografera och överföra bildertill datorn och senare får eleverna även lära sig att redigera filmmed datorers hjälp.Undervisningen i musik ska också innehålla digitala moment. Detkan då vara att lära sig använda digitala verktyg för musikskapande,inspelning och bearbetning.Nästan alla använder datorMånga barn och ungdomar skaffar sig på fritiden gedigen digitalkompetens. Men det gäller inte för alla och därför ska den möjlighetenockså finnas inom skolans väggar.Enligt undersökningar som Skolverket gjort använder svenskagrundskoleelever i genomsnitt internet 14 timmar per vecka. Avdessa sker en timme IT-användning i skolan.Medierådets rapport ”Småungar & medier” visar att nästan alla5–9-åringarna regelbundet använder datorer. I rapporten konstaterasäven att ju äldre barnen blir desto mer tar internet och socialamedier över från tv-tittandet. Dessutom har barn till föräldrar undertrettio år, högre digital kompetens. Dessa föräldrar tar för givet attbarnen har tillgång till moderna lärverktyg och internet i skolan.– Kravet på att skolan följer med i den snabba it-utvecklingen öarständigt och det är viktigt att vi står på tå för att inte skillnadenmellan elevernas teknikmiljö hemma och på skolan blir för stor,avslutar Staffan Åkerlund.17

18OMSORG OCH HJÄLP

OMSORG OCH HJÄLPSocial omsorgSamhällsutvecklingDe senaste årens samhällsutveckling har inneburit att fler personeroch familjer har behövt stöd från socialtjänsten. Denna utvecklingmånga fall inneburit konsekvenser i form av arbetslöshet och försämradekonomi. För individ- och familjeomsorgen har det blandannat inneburit ökad efterfrågan på stöd för barnfamiljer, flerbesökande till familjerådgivningen och ökat försörjningsstöd.Nya boendenInom handikappomsorgen har nya grupp- och serviceboendenetablerats. Trots expansionen är det dock fortfarande inte möjligtatt verkställa alla beslut inom givna tidsramar. Skellefteå kommunhar en omfattande handikappomsorg med höga kostnader jämförtmed andra kommuner. För stora delar av verksamheten får kommunendock bidrag genom ett särskilt nationellt utjämningssystem.Bidraget uppgick 2010 till drygt 145 mnkr, vilket genererar flerahundra arbetstillfällen i kommunen.Inom verksamheten särskilt äldreboende har ombyggnader skettpå flera av kommunens äldreboenden med syfte att ytterligareförbättra boendemiljön, brandsäkerheten och arbetsmiljön. Planeringeninför det nya äldreboendet Höjden på Moröbacke med19

OMSORG OCH HJÄLP60 nya lägenheter pågår för fullt. Bedömningen är att boendetska vara inflyttningsklart i augusti 2012.Kommunens befolkning blir äldre vilket också ökar behovet aväldreomsorg. Den nationella statistiken visar att kommunen har enlägre andel av de äldre som har hemtjänstinsatser jämfört med riketi övrigt. Trots detta har kommunen jämförelsevis höga kostnaderför äldreomsorg Den största orsaken till detta är att kommunenhar något fler äldreboendeplatser, men framför allt har beviljatfler hemtjänsttimmar per brukare. De beslutade effektiviseringskravenpå kommunens hemtjänst börjar nu ge genomslag. Trotsett ökat antal äldre fortsatte de beviljade hemtjänsttimmarna attminska under 2010.ÖKNING AV ANTALET INVÅNARE ÄLDRE ÄN 65 ÅR65–84 år14 80014 60014 40014 20014 00013 80013 60013 40013 20013 00012 80065–84 år85-w år2010 2011 2012 2013 2014 2015Linjediagrammet (85-w år) avläses på den högra skalan ochstapeldiagrammet (65-84 år) avläses på den vänstra skalan85–w år2 2502 2002 1502 1002 0502 0001 9501 9001 8501 800Nöjda brukare och medarbetareDen stora brukarenkäten med över 3 000 svarande fick ett mycketpositivt utfall för de olika verksamheterna inom socialkontoret.Över 95 procent nöjda brukare är ett mycket bra resultat. Ävenresultatet av årets medarbetarenkät visar goda resultat.Under året har socialnämnden uppmärksammats för sitt arbetemed ensamkommande flyktingbarn. Skellefteå kommun framhållssom ledande i landet på detta område.Ett särskilt projekt ”Vägen hem – Utrednings hemtjänst ett miljonlyftinom äldreomsorgen” har väckt intresse runt om i landet.Projektet är ett av de projekt som nominerats till Götapriset somdelas ut vid kvalitetsdagarna 2011.EfterfråganFör gruppen funktionshindrade kommer behoven av insatseratt fortsätta öka ett antal år framöver. Det gäller främst fortsattutbyggnad av boende lägenheter och daglig verksamhet. Storaungdomskullar förväntas ge en stor tillströmning av nya brukare.Behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningarfortsätter att öka som en följd av bättre diagnostikoch kunskap inom området.Individ- och familjeomsorgen är socialtjänstens mest konjunkturkänsligaområde. Den volymmässiga utvecklingen är därför svåratt förutse. Arbetet med brukarnas egenmakt och möjlighet attgöra ett medvetet val av insats påverkar också behovsutvecklingen.Den stora utmaningen framöver för Skellefteå, liksom för landetsalla kommuner, är att klara service och omvårdnad till en ökandeandel äldre personer. Det krävs en medveten samhällsplanering föratt äldre människor så långt som möjligt ska klara ett självständigtliv eller behöva så lite insatser som möjligt. Ett viktigt område ärockså att fortsätta utvecklingen av samarbetet med landstinget föratt se insatser till äldre i ett helhetsperspektiv utifrån den enskildessituation och behov.Under de närmaste åren kommer sannolikt hemsjukvården attöverföras på kommunerna, i första hand frivilligt, men med entydlig målsättning från staten.En stor del av den verksamhetsutveckling som sker inom socialtjänstenär på många olika sätt kopplat till it och annan tekniskutveckling. Socialkontoret har precis startat ett omfattande förbättringsarbetemed kartläggning och utveckling av sina kärnprocesser.Tanken är att stötta upp processerna med ett modernt it-stöd förhela socialtjänsten.KonsumentfrågorKonsument Skellefteå tillhandahåller service till medborgarna inomområdet konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning.Verksamheten har haft 2 700 registrerade ärenden under 2010.Vid 131 tillfällen har verksamheten gjort utåtriktade insatser somatt träffa skolklasser eller medverkat i radio eller tv. Inom ramenför detta har man träffat 2 000 personer.20

En blogg som uppmärksammats i konsument- och budgetskuldkretsarstartades i oktober och den kan nås via kommunenshemsida eller tidningen Norran. En webbsida riktad till elever ochlärare färdigställdes i februari. Förebyggande verksamhet på fleraav kommunens skolor har också genomförts.Konsumentvägledarna och budgetrådgivarna fortsätter att arbetaförebyggande. Lågkonjunkturen i kombination med förändradekonsumtions mönster, att vi handlar mer på kredit, gör att behovetav privatekonomisk rådgivning ökar. Det pågår också en omfattandeoch aggressiv marknadsföring av snabba och dyra krediter.Lånen har skapat stora problem hos många människor bland annatför att de inte kräver kreditprövning. Det är därför viktigt att medolika aktiviteter öka kännedomen om den kostnadsfria service sombudget- och skuldrådgivningen erbjuder.Inom budget- och skuldrådgivningen har en ökning av antaletärenden skett. Tendensen är också att väntetiden för nybesök ökar.Andelen skelleftebor som fått hjälp inför en lagstadgad skuldsaneringhar mer än dubblerats under 2010. För närvarande är det121 personer som omfattas av detta. Skuldsatta pensionärer är enny grupp som blivit aktuella för budget- och skuldrådgivningen.Konsumentverkets rapport Läget i landet 2010 visade att KonsumentSkellefteå tillhör de fem bästa kommunerna i Sverige vadgäller tillgänglighet. Rapporten visade även att de fem kommuneri landet som valt att ha en egen konsumentnämnd, dit Skellefteåhör, utmärker sig positivt i alla avseenden. De har mest tjänstetid,högst medelvärde för kontaktpoäng samt arbetar mest förebyggande.Av de konsumentklagomål som handlagts under 2010 har denstörsta andelen rört problem inom områdena boende, fordon ochtelefon/internet.Totalt har 1 307 ärenden granskats under året. Antalet gode mänoch förvaltare är 779 stycken. Kommunen betalar 50,1 procentav arvodeskostnaden.Under hösten 2010 har en satsning på information påbörjats.Föreläsningar har hållits för sjukvårds personal och man har vidflera tillfällen informerat medarbetare inom äldreomsorgen. Närdet gäller att synliggöra verksamheten och rekrytera nya ställföreträdarekommer både annonsering, kursverksamhet och ettutvecklat informations material att vara betydelsefulla.Under hösten fattades beslut om gemensam överförmyndarnämndtillsammans med Norsjö från och med 2011.Efterfrågan av ställföreträdare väntas fortsätta öka delvis på grundav kommunens åldrande befolkning. En annan faktor är att Migrationsverketnumera tar snabbare beslut om uppehållstillståndför ensamkommande flyktingbarn.ÖverförmyndarverksamhetVerksamheten utövar tillsyn, överförmynderskap, godman skap ochförvaltarskap. Verksamheten för också överförmyndarnämndenstalan i domstol, rekryterar och utbildar gode män, förvaltare ochförmyndare.Verksamhetens omfattningDen samlade förmögenhet som verksamheten i Skellefteå hartillsyn över uppgick år 2010 till 293 miljoner kronor och omfattasav 1 608 aktiva ärenden varav totalt 1 061 med redovisningsplikt.21

OMSORG OCH HJÄLPMotiverande samtalmed missbrukareSkellefteå kommun är pionjärer i Sverige när det gäller att erbjudaMotiverande Samtal i grupp. Sedan starten 2008 har ett 30-talmissbrukare deltagit i den verksamheten.– Vi har många solskenshistorier att berätta. Här finns till exempelpersoner som kunnat ställa bort rullatorn och blivit heltidsarbetande,de som sökt hjälp för sitt missbruk och de som dricker eller drogarmycket mindre än tidigare, berättar socialsekreteraren Jenny Åkerlund.TEXT: LARS WESTERLUND– Oftast har MI nyttjats vid enskilda samtal, men vi ville testa omdet också fungerade i grupp, berättar Ulrica Brandt.Sagt och gjort. Hösten 2008 gick de ut med erbjudandet till manligamissbrukare. Sju personer nappade på inviten att delta i tioträffar med Motiverande Samtal och Skellefteå blev därmed blandde första kommunerna i landet som testade MI i gruppform.– Det blev ett enormt bra gensvar. Att vi hade en snittnärvaro på90 procent vittnar om detta, säger Jenny.Ulrica Brandt, Jenny Åkerlundoch Jenny Nilsson2006 gick Jenny Åkerlund och kollegorna Ulrica Brandt och JennyNilsson en grundutbildning i Motiverande samtal, eller MI som detockså kallas. MI är en förkortning för Motivational Interviewing,en samtalsmetod som utformats av de amerikanska psykologernaWilliam R. Miller och Stephen Rollnick.– MI är ett förhållningssätt som används för att locka fram ochstärka den inre motivationen till förändring, säger Jenny Åkerlund.Socialsekreterarna blev peppade att börja använda MI i sitt arbetebland missbrukare av alkohol och narkotika i Skellefteå.Goda lobbyisterDeltagarna i den första samtalsgruppen blev goda lobbyister förMI och våren 2009 kom det 14 deltagare. Eftersom intresset varstort valde socialsekreterarna hösten 2009 att även starta en öppengrupp som fortsättning efter de tio träffarna. I den öppnagruppen kan man delta i den omfattning och frekvens som passar.– De krav som ställs på deltagarna är att de tycker att de har ettmissbruksproblem som de kan tänka sig att prata om i grupp ochatt de är nyktra under gruppträffarna, berättar Jenny Nilsson.Gruppsamtalen genomförs på Rådgivningen Oden klockan halvtio på måndagarna.– Vilket är en kritisk tid för många som har alkoholproblem. Systembolagetöppnar klockan tio och om spriten tagit slut underhelgen är det vanligt att man hänger på låset, säger socialsekreterareFredrik Hedman som är det senaste tillskottet i MI-gruppen.MachomyterTräffarna är en dryg timme långa och det hela inleds med fika.Sedan håller socialsekreterarna en kort inledning och varje gånghar man ett speciellt tema.22

– Ibland händer det att deltagarna inte gillar temat och då låtervi det falla. Då får gruppen själva bestämma vad de vill prata om,berättar Jenny Nilsson.Det tema som hon tycker varit mest spännande är ”Manlighet”.– I missbrukarvärlden råder en extrem machokultur. En man skavara stor och stark och ”själv är bäste dräng” heter det. Dessamyter kan många gånger vara en bidragande orsak till varför maninte sökt hjälp för att komma ur sitt missbruk, säger Jenny Nilsson.Olika bakgrundDe som deltar i gruppsamtalen har mycket olika bakgrund.– En del har varit socialt etablerade men av olika skäl fallit genom,medan andra varit missbrukare sedan barnsben och aldrig kommitin i samhället, berättar Jenny Nilsson.Åldersspannet på deltagarna har varit mellan 25 och 70 år, mende flesta männen är över 40.– Vi vill även nå den yngre målgruppen. En mix i ålder och bakgrundär bra för samtalen, säger Ulrica Brandt.Hon, Jenny Nilsson och Jenny Åkerlund har nyligen gått en sexdagarsMI-utbildning i San Diego. Målet med den är att de ska kunnautbilda kommunala kollegor och även landstingspersonal i MI.– Varje termin kommer vi att genomföra en utbildning i MI förde som är intresserade. Nu i vår är det bland andra personal frånSolkraft och från psykiatrin vid Skellefteå lasarett som ska gå vårkurs, berättar Jenny Åkerlund.Bidrar till ökad motivationMI, som rekommenderas av socialstyrelsen, bygger på att manaccepterar att människor som behöver förändra sitt beteende harvarierande grad av förutsättningar och vilja till förändring. Somligakan ha velat förändras utan att aktivt arbeta med det och andrakan ha försökt förändra sitt beteende aktivt under många år utanframgång.– Vår uppgift är att bidra till att öka personens motivation till förändringoch tro på sin egen förmåga att klara av att göra detta,säger Fredrik Hedman.MI är inte fördömande eller nedbrytande. Istället försöker man göradeltagarna mer medvetna om problem som kan uppstå och omvilka konsekvenser och risker beteendet för med sig. Strategin äratt skapa nya tankebanor runt beteendet och slutligen föreställasig vad som går att vinna på förändring.Empatiskt lyssnandeMan använder sig av ett aktivt och empatiskt lyssnande och speciellasamtalsredskap, till exempel öppna frågor, reflektioner ochsammanfattningar för att utforska hur deltagarna tänker och kännerinför förändring. På ett harmoniskt sätt, följer rådgivarna medi deltagarnas förändringsarbete. Motstånd ses som ett tecken påatt deltagaren är skeptisk till en förändring.– Stor vikt läggs på deltagarens självständighet och deras syn påsaken är hela tiden i fokus, poängterar Ulrica Brandt.Hon erkänner att det ibland kan vara frestande att börja ge råd ochtala om vad deltagarna borde göra, speciellt när de visar teckenpå att motståndet minskat och börjar prata om det positiva medatt göra en förändring.– Men vi ger bara råd om deltagarna frågar om det, säger Ulrica.Hade ”supit bort benen”När frågan om solskenshistorier kommer upp bubblar det i strupenpå MI-teamet. Den ena efter den andra historien berättar de.– En man som ”supit bort benen” kom till första träffen med enrullator. Så småningom kunde han klara sig med en käpp. Nu gårhan helt utan stöd och har ett heltidsjobb, berättar Jenny Åkerlund.De berättar om en annan man som brukade tillbringa en stor delav sin tid med ”A-laget” på CK-trappan. Han hade aldrig haft ettjobb, förutom i fängelset och hade från början inte en tanke påatt skaffa något heller.– Efter att ha deltagit i gruppen ändrade han uppfattning och nujobbar mannen på Solkraft, berättar Jenny Nilsson.Genom att deltagarna får prata med varandra i nyktert tillståndfår och ger de idéer till varandra och blir inspirerade att testa nyavägar. Flera av dem har valt att lägga in sig för behandling motsitt missbruk medan andra avsevärt minskat sitt drickande ellerdrogande.– Varje fredag börjar jag längta till de glädjefyllda MI-träffarnapå måndagarna. Mötet med dessa människor berikar också oss.23

24UPPLEVA OCH GÖRA

UPPLEVA OCH GÖRAFritidsverksamhetFritid Skellefteå har under flera år arbetat hårt för att ligga i framkantnär det gäller medborgarnas fritid. 2010 var inget undantag.Bland annat har den nya bollhallen på Norrvalla sett dagens ljusoch en ny manege har byggts vid ridhuset i Skellefteå.Matfesten är inne på femte säsongen och har verkligen satt sinprägel som en traditionell mötesplats för matglada människorfrån både när och fjärran.Byske är bäst! Slogan från 60-talet håller ännu. Det beviset fickByske havsbad vid vårens besiktning. Då slog SCR (Sveriges Camping-och Stugföretagares Riksorganisation) fast att anläggningenfortsätter vara femstjärnig även under 2011. I dagsläget finns detbara elva i landet. Den nordligaste förutom Byske ligger i Örebro.FolkhälsaFolkhälsofrågorna står högt i kurs ur ett nationellt perspektiv. ISkellefteå tillhör de ett av de prioriterade områdena. Folkhälsoperspektivetfår allt större inflytande i samhällsplaneringen.Friluftslivet på frammarschEtt område inom fritidssektorn som får en allt större genomslagskraftär friluftslivet. Två exempel är satsningen på Vitbergsområdetmed den nya hundpromenaden och gjorda satsningar till följd avden ökade skidåkningen.25

UPPLEVA OCH GÖRAFritidsledare på nätetGenom projektet Unga och professionella vuxnas digitala kommunikationhar Fritid Skellefteå tagit ett viktigt steg mot att mötaungdomar i deras kommunikationsmönster. Syftet är att fritidsledarevia nätmiljöerna ska öka förutsättningarna för att fångaupp och tillvarata ungas idéer och behov, att verka för ungdomarsmöten, delaktighet och aktiviteter, samt ungas möjlighet att erhållaangelägen information gällande exempelvis fritidsutbud. I börjanpå året hölls en konferens i Skellefteå som behandlade ungdomsarbetetpå ”nätet” där bland annat fritidsledare från Skellefteåberättade om sina erfarenheter.Sparkrav blir smarta lösningarUnder de sista två åren har det legat ett antal sparkrav på bordetför fritidsverksamhetens räkning. Det här har gjort att både ledningoch medarbetare tvingats att titta på verksamheten med ”nya”ögon. Lövångers fritidscentrum med fritidsgård, Folkets hus ochbibliotek integrerat, är ett exempel på framtida smarta lösningar.Nya investeringarUnder 2011 kommer en ny läktare att se dagens ljus på Norrvallaoch en ny konstgräsmatta kommer att invigas på Sörvalla. Etapptvå av Aktivitetsparken på Folkets park kommer också att byggas.Framtiden i fokusFritid Skellefteå satsar offensivt. Ett led i detta är att undersöka ochjämföra nyttjandegraden för olika anläggningar. Tillsammans medandra nämnder arbetas det också för gemensamma personal- ochverksamhetslösningar.Nordanå kulturområdeNordanå är ett vackert park- och kulturområde med bland annathistoriska byggnader, värdshus, lanthandel och en huvudbyggnadsom innehåller konsthallar, museum och teater. Området fortsätteratt utvecklas och under 2010 har en ny lekplats byggts och en nylokal för pedagogiska arbeten för barn och unga har iordningställts.Genom samarbete med föreningar och studieförbund hardet erbjudits ett varierat programutbud på Nordanå caféscen.Samarbetet med Skellefteå museum och Västerbottensteatern,men även med andra förvaltningar inom kommunen, har vuxitsig starkare under året. Detta genom bland annat ”Berättarfestivalen”och utställningen ”Framtidstro – 50-talsstaden Skellefteå”som visades på Skellefteå konsthall och som blev en publiksuccé.Nordanå kulturområde blev under 2009 utvald som ett viktigt besöksmåli projektet ”Visit kvarken”. Arbetet med att nå projektetsmål, att öka omsättningen genom nya kundgrupper och lockafler besökare i turistföretagen i regionens destinationer (Umeå,Vasa, Skellefteå, Karleby, Jacobstad och Kristinestad) har pågåttunder hela 2010 och medverkan innebär att synliggöra och bygganätverk kring besöksturism och upplevelseindustrin.Berättarnas stadKommunfullmäktige utropade i maj 2010 Skellefteå kommun till”Berättarnas stad”. Tanken med utropet är att Skellefteå, och helabygden, ska synliggöra den berättarkraft som finns och samtidigtskapa lyssnarglädje för både medborgare och turister. ”Berättarnasstad” är ett sätt att göra kommunen synlig i regionen ochnationellt genom vårt berättande, men också att sätt lyfta framsådana storheter från trakten som exempelvis författarna SaraLidman och P-O Enkvist.KulturverksamhetKultur Skellefteå har som målsättning att skapa möjligheter förfler att delta i kulturlivet. Kultur är en demokratifråga och det ärviktigt att kulturen görs tillgänglig för alla. Kultur handlar blandannat om tillväxt och vi vill att Skellefteå kommun ska utvecklasoch vara en bra livsmiljö för alla medborgare likväl som ett attraktivtbesöksmål för turister.BerättarfestivalenFör andra året i rad har Berättarfestivalen genomförts. Festivalveckaninnehöll många aktiviteter för både vuxna och barn påkommunens bibliotek och på Nordanå. Det genomfördes exempelvisen mycket uppskattad guidad busstur på temat SaraLidman som avslutades med en orgelkonsert , ”Jernbanesviten”,i Österjörns kyrka. Ett annat nytt och mycket uppskattat inslagunder festivalen var ”Berättogram”. Kulturpedagoger arbetade26

tillsammans med skolbarn fram korta berättelser som framfördesmuntligt till en utsedd mottagare. Redan efter två år är Berättarfestivaleni Skellefteå etablerad både lokalt och i övriga Sverige.Kulturpedagogik ger mervärdeDe pedagogiska verksamheterna på Kultur Skellefteå har gått sammantill en verksamhet under det nya namnet Kulturpedagogisktcentrum. En utredning om en eventuell kulturskola, ”allemansrättkultur”, för barn och unga har genomförts och går på remissunder 2011. Kulturpedagogerna har också samarbetat kring en”kulturverkstad” som är specialanpassad för barn och unga medolika funktionshinder.Kommunens bibliotek har en stor program verksamhet som i förstahand vänder sig till barn. Detta görs genom att erbjuda klassbesökmed olika teman, exempelvis bokpresentationer, lästips, teater,utställningar samt dramalek.Västerbottensteatern2010 firades Västerbottensteaterns 30 år som länsteater, blandannat genom att erbjuda den populära sommarteatern i den vackraNordanå parken.Teaterns vision att engagera i hela länet har varit vägledande förpjäsvalen under 2010. Väster bottens teatern har spelat och/ellerproducerat inte mindre än 19 olika föreställningar under 2010.546 förställningar har spelats varav 325 på turné, vilket är enjämförelsevis hög andel. Publiksiffran 32 138 personer är en avde högsta i teaterns 30-åriga historia.Barn- och ungdomsverksamheten har varit stark. Över hälftenav föreställningarna (51 %) har spelats för barn och ungdomar.Varumärket Västerbottensteatern har stärks, inte minst genom attnågra av produktionerna turnerat över hela landet. Utvecklandetav Berättar ensemblen och Berättarfestivalen är tänkt att ytterligarestärka teaterns varumärke på sikt. Under våren har teaterngjort en satsning på reklamfilm i TV4 och lägger ner avsevärd tidpå hemsidan, Facebook och kontinuerliga veckobrev på nätet.Dessutom har webbplatsen mobilanpassats under 2010.När besökarna tillfrågats om kvalitén på sin teaterupplevelse uppgerhela 89 procent att den varit bra eller mycket bra. Det är ettmycket glädjande omdöme.”Västerbotten – berättarnas län” är rubriken på den EU-ansökansom Västerbottensteatern tillsammans med en rad andra aktörerhar lämnat in i januari 2011. Varje aktör driver sin projektdel, medden gemensamma målsättningen att stärka berättandet i regioneni syfte att skapa tillväxt. Berättarfestivalen finns med som egetdelprojekt. Västerbottens teaterns ambitioner är att på några årssikt, vara den ledande berättarteatern i norra Europa.Skellefteå museumSkellefteå museum har genom samarbete ordnat ett utbyte avutställningar med sidenmuseet i Chichibu, Japan. Skellefteå kommergenom utbytet att få ta del av helt unika sidenskatter somaldrig tidigare visats utanför landet. Till Japan kommer Skellefteåmuseum att föra våra kulturhistoriska skatter, bland annat vadmal iolika bygdetypiska former. Det första utbytet kommer att ske 2012.Tillsammans med museer i norra Norge och norra Finland arbetarSkellefteå Museum med en webbsida, Nordkalotten på webben,där Nordkalottens museer kommer att marknadsföra sig.Museets hemsida är i sitt första stadium klar, viket innebär attdigital tillgänglighet och möjlighet till marknadsföring förbättras.Alla museets anläggningar har hållit planenligt öppet under åretoch besöksfrekvensen har varit god. Utbudet av utställningar harvarit väldigt varierat.27

UPPLEVA OCH GÖRA20 år medTrästockfestivalen2011 firar Trästockfestivalen 20 årsjubileum. Festivalen lockarnumera över 30 000 personer till en tre dagars intensiv musikupplevelsepå Nordanåområdet.– Varje år arbetar minst 200 ungdomar ideellt med Trästockfestivalen.Det är ett härligt gäng som med sitt engagemang skaparen fantastisk stämning, säger festivalens artistbokare JoakimWallström, som varit med ända från början.TEXT: LARS WESTERLUNDTrästockfestivalen kan närmast ses som en arvtagare till gratismusikfestivalenNordanåfesten och dess efterföljare Folkfestivalensom drevs av Skellefteå Musikforum 1974–1977.I juli 1991 genomfördes första upplagan av Trästockfestivalen iregi av den ideella musikföreningen Musikfabriken. Initiativet komfrån kommunens kulturkontor.– När kultursekreterare Elisabeth Boman frågade oss på Musikfabrikenom vi ville arrangera en utomhusfestival på Nordanå tackadevi ja direkt utan att tänka efter vad vi egentligen gett oss in på,berättar Joakim Wallström.Målet var att Trästockfestivalen skulle bli en manifestation för dennorrländska rocken. Gratis inträde var det som gällde.En riktig succéFörsta året uppträdde 14 band under en dag på en tältscen. Trotsatt inget av de stora Skellefteåbanden Wannadies och This PerfectDay fanns med besöktes festivalen av mer än tusen personer.– Det blev en riktig succé, säger Joakim Wallström, som grämersig över att man inte sparat någon av de handritade affischernafrån den första Trästockfestivalen.Tredje året utökade man till tre scener och den här gången kom4 000 besökare. Redan då hade Musikfabriken ruckat på principenatt det enbart skulle handla om norrländska band. Bland deicke norrländska artisterna fanns exempelvis Bob Hund, InfiniteMass och Teddybears.– Men fortfarande stod den norrländska musiken i centrum.Trästockfestivalen lockade inte bara publik utan också journalisteroch folk från musikbranschen. Till och med utländska talangscouterdök upp för att leta efter framtidens stjärnor.Helt ideelltFestivalen drevs och drivs fortfarande helt och hållet på ideell basis.Musikfabrikens medlemmar och många andra frivilliga sköter alltfrån att sköta logistiken, bygga scener och sätta upp staket till attstäda toaletter och ordna med campingen.– För närvarande är 15 band med i vår förening.På bara några år utvecklades Trästockfestivalen till att bli åretsviktigaste hemvändartillfälle för utflyttade musikintresserade skelleftebor.Men trots att festivalen växte snabbt var det en ganska lös organisationsom drev det hela.– Vi träffades någon gång under våren på Stigs konditori, drogupp riktlinjerna och sedan gav vi järnet. Lite låt-gå-mentalitet vardet allt, erkänner Joakim.Joakim Wallström28En kraftfull organisation1997 drabbades Musikfabriken av ett bakslag eftersom de intefick alla tillstånd som krävdes för att kunna genomföra festivalen.– Det var lite si och så med ordningen under de första åren. Endel ungdomar tog chansen och busade en del.

Efter det bakslaget tog föreningen nya tag och byggde under dennye projektledaren Peter Mandahl en starkare organisation med enledningsgrupp och en tydligare fördelning av arbetsuppgifterna.– Sedan dess har vi varit otroligt välorganiserade.”Trollar med knäna”Successivt har Trästockfestivalen växt och sedan år 2000 pågården i tre dagar. Under de senaste sex åren har antalet besökaremer än fördubblats.– 2010 hade festivalen 32 000 besökare.En viktig anledning till den ökade tillströmningen är att JoakimWallström numera även bokar mer ”folkkära” artister som attraheraren mognare publik, men som ändå passar in i Trästockkonceptet.– Göte Johansson, som tidigare var ordförande i kulturnämndenvar i högsta grad delaktig i beslutet som gav oss ett specialanslagför breddning av utbudet.Från kommunen får Trästockfestivalen 900 000 kronor i bidrag.– Utöver de kommunala pengarna jagar vår producent ihop sponsorpengarför en lika stor summa. Det är inte mycket slantar föratt täcka 80 musikakter så det gäller att ”trolla med knäna”.Med ett leende på läpparnaFörutom musik från tre scener, finns även en festivalcamping påRovön, ett kulturområde och en egen filmfestival. Kulturområdetbestår av två scener, för dans, teater, musik och poesi.Det krävs mycket ideellt arbete för att få festivalcampingen attfungera. I somras störtregnade det på söndagen och det var ingenlätt uppgift att städa i lervällingen.– När jag kom dit möttes jag av Kornelia Nilsson som ledde campinggruppen.Trots de svåra förhållandena hade hon ett stortleende på läpparna – allt i sann Trästocksanda.Stolt och gladJoakim, som själv sedan 1987 driver skivbolaget A West Side Fabrication,har ett brett kontaktnät inom musikbranschen. Han är interädd för att ställa frågan om artisterna kan tänka sig att uppträdapå Trästockfestivalen till ett reducerat pris.– Många större artister vill gärna spela här. Till exempel var Eldkvarn,Stefan Sundström och Säkert inte svåra att övertala.Joakim Wallströms starkaste minne från festivalen är 2009 närMikael Wiehe uppträdde.– När jag klev upp på scenen och blickade ut över publikhavetsåg jag 10 000 personer i alla åldrar som kommit för att lyssna påhonom. Jag kände mig då oerhört stolt och glad för att vi lyckatsfå till en så bra festival.2009 fick Musikfabriken ta emot kulturnämndens stipendium Tjurskallen,vilket delas ut till banbrytare som inte tvekar att ”stångapannan mot konventionens väggar och fortsätta stånga tills motståndetviker”.I skrivande stund är inte programmet för Trästockfestivalen 2011klart.– Vad jag jobbar för är bland annat att få till stånd några reunionspelningarmed avsomnade band som väljer att damma av sinainstrument. Det vore kanon, avslutar Joakim Wallström.29

30BOENDE, MILJÖ OCH INFRASTRUKTUR

BOENDE, MILJÖ OCH INFRASTRUKTUREnergianvändningenska minskaInförandet av Energidirektivet är den enskilt viktigaste händelsenför fastighetssektorn under de senaste åren. Offentliga sektornska föregå med gott exempel vad gäller energianvändning. Detinnebär att energiförbrukningen ska minska med 20 procent framtill år 2020. Dessutom ska alla ny- och större ombyggnader i offentligverksamhet utföras som så kallade nollenergihus, vilketinnebär att den energi som förbrukas inte ska vara större än densom produceras i fastigheten från och med år 2018.Under 2010 har ett kommunövergripande energieffektiviseringsprojektstartat inom Skellefteå kommun. Fram till år 2016 skaSkellefteå kommun inklusive de kommunala bolagen minska dentotala energianvändningen med 20 procent samt bidra till en hållbarlokal och global utveckling.Ett separat energisparprojekt kommer att pågå inom fastighetskontoretunder två år. Målet med projektet är en energibesparingpå cirka 10 procent det första året 2011 och 3-5 procentkommande år. Detta samordnas med det kommunövergripandeenergi spar projektet.Energioptimering är även prioriterade frågor för Fastighets ABPolaris och Skelleftebostäder. Förutom deltagande i kommungemensamtenergiprojekt, har riktade investeringar utförts på enskildaobjekt, med målsättning att sänka energiförbrukningen.Riktade satsningar för att minska energiförbrukningen kommeratt fortsätta under kommande år.31

BOENDE, MILJÖ OCH INFRASTRUKTUR32Fokus på lokalytorI Skellefteå kommun ökar fokus på att minska lokalytor. Behovet avlokaler minskar framför allt utanför Skellefteå tätort. Det är därförviktigt för kommunen att se över möjligheter till samnyttjandeav lokaler i dessa ytterområden. Ett led i detta är den lokalutredningsom gjorts avseende kommunala fastigheter i Jörn somfärdigställs under hösten. I centralorten ökar främst behovet avfler avdelningsförskolor samt boenden för handikapp omsorgen.Andra miljösatsningarEtt ökat intresse finns för kretsloppsåterföring av bionäring, dvs.avloppsslam och avfallsslam. Tillsammans med Statens lantbruksuniversiteti Umeå deltar tekniska kontoret i ett forsknings projektsom syftar till att ersätta konstgödsel med slam för att minska dennegativa miljöpåverkan som gödsling innebär.Insatser för att minska den globala uppvärmningen måste prioriteras.En fortsatt satsning på att använda restprodukter för atttillverka biogas som ersättning till fossila bränslen är en konkretåtgärd som Skellefteå kommun arbetar med. Andelen konsumeradfordonsgas ökar till förmån för mindre användande av fossilabränslen, vilket till stor del beror på en prioritering av biogasfordonvid inköp i kommunkoncernen. Totalt finns nu drygt 100 biogasfordoni drift i kommunkoncernen.Investeringar i förnybar energi har blivit billigare och Sverige är påväg mot ett koldioxidneutralt samhälle. Även Svensk Energi konstateraratt under förutsättning att reinvestering i svensk kärnkrafttillåts, kan det svenska elproduktionssystemet även fortsättningsvisförse Sverige med kraft fri från utsläpp av koldioxid. SkellefteåKraft bidrar redan i dag med en produktionsportfölj beståendeav huvudsaklig del vattenkraft, bioenergi och från en låg nivåökande andel vindkraft samt en mindre del kärnkraft. Det kanockså noteras att hela den nordiska elproduktionen är på god vägatt bli mer eller mindre fossilfri.MiljöövervakningÖvervakningen av luftkvaliteten i tätorten får en allt större betydelsei och med att kommunen ålagts att upprätta ett åtgärdsprogramför att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Programmet harvarit ute på samråd till allmänhet och de politiska nämnderna ochär nu beslutat av länsstyrelsen. Länsstyrelsen kräver en plan förhur kontroll och uppföljning av programmet ska ske. Länsstyrelsenbetonar också att all stadsplanering bör ske med stor hänsyn tillluftproblemen.Trafikverket arbetar med en utredning av vägsystemet i Skellefteåtätort där kommunen kommer att ha en central roll. Särskildainsatser utförs i projektet Framtidsvägen vad gäller beteendepåverkandeåtgärder som att få fler att promenera, cykla och åkakollektivt i stället för att ta bilen.Fortsatta satsningar på vindkraftSkellefteå kommun ser vindkraften som viktig för att skapa hållbarutveckling både ur miljö- och näringslivsperspektiv.Vindkraftsanläggningar har varit i fokus under året. Vindkraftsparkenpå Uljabuouda har färdigställts och totalt finns nu tio vindkraftverkinstallerade med en total effekt på 30 MW. De fyra förstavindkraftverken på Jokkmokksliden är också på plats med en totaleffekt på 30 MW. Dessutom har arbeten för nästa års resning avytterligare fjorton verk påbörjats. De avisningssystem som SkellefteåKraft använder har gett goda resultat och visat att det gåratt producera el från vind i arktiskt klimat med låga driftstörningar.Utvecklingsarbetet för det stora Blaikenprojektet är klart och förberedandemarkarbeten påbörjades under hösten. Totalt kommer 90vindkraftverk att installeras och projektet kommer att pågå underperioden 2010 till 2015. Projektet är väldigt omfattande och avden anledningen har Skellefteå Kraft inlett ett samarbete medFortum, som kommer vara Skellefteå Krafts långsiktiga partner iatt realisera Blaikenprojektet.Satsningar i infrastrukturSkellefteå Hamn är viktig för regionens industri genom att erbjudamiljö- och kostnadseffektiva transportlösningar till och från omvärlden.Hamnen har under inledningen av 2010 investerat i envikarmskran, som är den enskilt viktigaste investering hamnengjort på många år. Den ökar hamnens konkurrenskraft vad gällereffektiv lastning och lossning. Förlängningen av Jubileumskajenär färdigställd och kommer att möjliggöra effektivare transportergenom bättre möjligheter till utbyte mellan sjö-, väg- och järnväg.Solbackens handelsområde är unikt i sitt slag då alla byggnader påområdet är byggda med limträstomme och träfasad. Handelsområdethar under 2010 fortsatt sin expansion. På östra sidan planerasen förtätning av området på totalt cirka 5 000 kvadratmeter. Påvästra sidan kommer två nya butiker att öppna sina verksamheterunder 2011.

Flygplatsen utvecklasFrån och med april 2010 övertog Skellefteå kommun verksamhetenvid Skellefteå flygplats från Luftfartsverket. Att Skellefteåäven fortsättningsvis har en attraktiv flygplats är en viktig faktorför regionens fortsatta utveckling och tillväxt.Under året valde Skyways att upphöra att trafikera sträckan Stockholm–Skellefteå,vilket innebar ett markant minskat antal avgångarfrån Skellefteå. I samband med det utökade SAS sin kapacitet,vilket till stor det uppväger den minskning som Skyways nedläggninginnebar.Chartertrafiken från Skellefteå slog rekord under 2010. Totaltunder året uppgick antalet charter resenärer till 12 714 personer,vilket var en ökning med hela 25 procent jämfört med tidigare år.I december blev det klart att Ryan Air etablerar sig i Skellefteåfrån och med april 2011 med internationell direktlinje Skellefteå–Barcelona. Intensivt arbete pågår för att utöka trafiken än mer,såväl inrikes som utrikes.NorrbotniabananSkellefteå kommun ska tillsammans med Piteå kommun medfinansieraEU-projektet Norrbotnia banan Plattform 2011–2012.Syftet med projektet är att via Norrbottniabanegruppen skapaförut sättningar och verka för att förverkliga Norrbotnia banan.Översiktsplan SkelleftedalenEtt förslag till ny översiktsplan för Skelleftedalen (från Myckle tillSkelleftehamn) har tagits fram. Förslaget har ställts ut i stadshusetslokaler under året. Utöver yttranden från försvarsmakten,Trafikverket och länsstyrelsen har 131 synpunkter inlämnats frånprivatpersoner och intresse föreningar. Kommunen arbetar med attbehandla dessa och att revidera planhandlingarna inför färdigställandetav översiktsplanen.Planen innehåller bland annat fördjupningar beträffande arbetsplats-och bostadsområden, Norrbotniabanans sträckning ochE4-förbifart. Planen ska spegla Skelleftebornas behov och syn påsamhällsutvecklingen. Ambitionen är att planen ska vara reglerandesamtidigt som den inspirerar och uppmanar. Allting utgårfrån en tanke om att förbättra välfärden och livsmiljön.Omflyttningar på CampusområdetI december tecknade Fastighets AB Polaris ett större hyresavtal medföretaget Ascom avseende cirka 3 000 kvm på Campusområdet.Inflyttning kommer att ske under 2011 och innebär tomställ ningav en 7 000 kvadratmeter stor fastighet i Ursviken. Som en effektav Ascoms lokalisering på Campusområdet kommer delar avgymnasiekontorets verksamhet att omlokaliseras.BoendeI juni antog riksdagen ett nytt regelverk för allmännyttiga bostadsbolag.Regelverket innebär ett avsteg från självkostnads principenoch förbudet mot vinstsyfte i kommunal lagen. Bakgrunden tillregelverk är att de allmän nyttiga bostadsföretagens verksamhetmåste anpassas till EU:s regelverk gällande konkurrensregler ochstatsstödsregler. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2011.Skelleftebostäder investerarByggandet av särskilda boenden har fortsatt. Under året har tvågruppboenden vardera på Morö Backe och Skelleftehamn medtotalt 24 lägenheter färdigställts samt ett serviceboende med 15lägenheter på Sörböle.På uppdrag av äldreomsorgen har en påbyggnad av ytterligareen våning på Norrgårda i Byske påbörjats. Projektet omfattar 10nya lägenheter och bygget startade enligt plan i augusti 2010.Under hösten har 386 lägenheter på Anderstorp konverterats fråndirektel till fjärrvärme. Projektet ingår i företagets mångåriga satsningpå att minska företagets miljöbelastning. Insatsen medföratt cirka 88 procent av Skebos fastigheter får sin uppvärmninggenom fjärrvärme.Ny produktionskostnaderna för bostads lägenheter är fortfaranderelativt höga. Det innebär i sin tur höga hyresnivåer och de gruppersom har möjlighet att betala dessa hyror är begränsade. Nyproduktionenav ordinära hyreslägenheter kommer därför att varalåg de kommande åren.33

BOENDE, MILJÖ OCH INFRASTRUKTURMånga nya tankar idriftiga ”Träskallar”Under de senaste åren har det hänt mycket på träfronten i Skellefteå.Ett flertal höghus i trä har sett dagens ljus och träforskningen har nåttnya höjder. Den första moderna träbron över Skellefteälven byggs för fulltoch nya banbrytande idéer växer fram hos ”träskallarna” i Skellefteå.– Att Skellefteå är en av Sveriges tyngsta trästäder råder det ingentvekan om, säger Örjan Kallin, Skellefteå kommuns projektledare förTrästad 2012.TEXT: LARS WESTERLUND34Två områden där Skellefteåföretagen är extremt starka är byggandeav höghus i trä och träbroar.– Det finns också andra städer som profilerar sig som trästäder,till exempel Växjö, men de har inte alls samma tyngd när det gällertillverkningen, säger Örjan Kallin.Även på forskningssidan finns det muskler i Skellefteå.– Luleå tekniska universitets institution i Skellefteå är världsledande,bland annat när det gäller trätorkning. SP Trätek i Skellefteåhar också ett mycket starkt forskarteam som bidragit och bidrartill den positiva utvecklingen, konstaterar Örjan.Skellefteå Kraft en förebildHan lyfter även fram Skellefteå Kraft som en förebild när detgäller att ta tillvara skogens tillgångar och omvandla restprodukternatill bioenergi.– Tidigare var bark och spån ett problem för sågverken, medandet numera är en viktig handelsvara.Sågverken och snickeriförtagen är också starka i kommunen ochäven företag som tillverkar produktionsutrustning för sågverkoch träindustrier utgör en drivande kraft.– Ta torktillverkaren Valutec som exempel. Deras samarbete medträforskarna på universitetet är guld värt och Renholmens Mekaniskahar ett fruktbart samarbete med sågverken i kommunen.En ny trähuseraSkellefteå var en gång i tiden en trästad av rang. Men på 1950-taletrevs många av trähusen och gav plats för moderna bostäderoch affärslokaler i betong och tegel.– Bygget av sjuvåningshusen i trä på Älvsbacka Strand blev startskottetför en ny era med trähusbyggande i staden, konstaterarÖrjan Kallin.Han är Skellefteå kommuns projektledare för Trästad 2012, som ären nationell satsning med klimat och rationellt byggande i fokus.Trästad 2012 är en fortsättning på den Nationella träbyggnadsstrategin,som under perioden 2005–2008 verkade för ökat moderntträbyggande.– Då utgjorde Älvsbacka Strand, som uppfördes av konsortietBygg i Trä, ett av de uppmärksammade initiativprojekten.Efterföljare i EkorrenSkellefteå var fram till mitten av 1970-talet den största stadeni Norrland. Därefter dalade befolkningssiffrorna och i början av1990-talet fanns det mer än tusen tomma lägenheter. Nu harden negativa trenden vänt och i stället ökar befolkningsmängdeni Skellefteå tätort.– Efterföljaren till Älvsbacka Strand lät därför inte vänta på sig.Det blev Plusshus som 2009 byggde ett femvåningshus i trä vidNygatan i kvarteret Ekorren, berättar Örjan.Huset uppfördes enligt byggsystemet Trälyftet som SkellefteåbaseradePlusshus varit med om att utveckla. Det handlar om ettlågenergihus med golv och väggar i massivträ och med en fasadi trä.– Med kvarteret Ekorren vill vi visa vår ambition att ta en tydligposition på marknaden för höga hus i trä, säger Börje Bengtsson,vd och koncernchef i Setra, som äger Plusshus.I anslutning till bostadshuset har Plusshus också uppfört Europasförsta parkeringshus i massiv- och limträ, där Martinsons stått förkonstruktion och montage av limträstommarna.Big FrameAtt sedan det japanska företaget Sumitomo Forestry valde attförlägga sin utveckling av byggmetoden Big Frame till Skellefteå

var enligt Örjan Kallin också en direkt följd av fokuseringen påträhusbyggande på höjden. Det första huset utanför Japan sombyggdes med Big Frame blev ”Stocken”, det nya kårhuset påCampus, med Polaris som byggherre. Big Frame är utvecklad föratt erbjuda stora fria öppningar enligt japanska normer.Hotell och resecentra i träNär hotellmogulen Hilding Holmqvist i december 2010 köpteStadshotellet var ett av villkoren för en påbyggnad av hotellet attden skulle uppföras i trä.– När det i framtiden ska byggas ett nytt resecentra i Skellefteåkommer detta också att byggas i trä, säger Örjan.Han är övertygad om att trähusbyggandet kommer att öka avsevärtunder de närmaste decennierna.– Dagens fokus på minskad energiförbrukning talar helt klart tillträets fördel. Och då handlar det inte bara om driften utan ocksåom tillverkningen. Det är betydligt mer energikrävande att startaen gruva än att hugga ner träd.Bygger ÄlvsbackabronMartinsons är också marknadsledande i Sverige när det gäller attbygga träbroar. Mellan Älvsbacka Strand och Anderstorp byggerde nordens längsta snedstagbro i trä, en gång- och cykelbro påhela 135 meter lång.Skellefteå kommun är beställare, och Ola Burström, ordförandei tekniska nämnden, säger att valet att bygga i trä är del av enlångsiktig strategi.– Vår satsning på träbyggande har varit mycket omfattande.Dels är det en lokal råvara och dels ett mycket konkurrenskraftigtbyggmaterial, säger hanMikael Lindberg, vd på Martinsons Träbroar, menar att bronkommer att hålla absolut världsklass.– Det kan bli ett landmärke för Skellefteå som tydligt visar kommunensvilja att bygga hållbart, såväl som den kompetens somfinns på orten. Dessutom får vi ytterligare ett referensobjekt somvisar de stora möjligheter som finns med att bygga broar i trä,säger han.I bron kommer sensorer att monteras för att samla mätdata, somska ge upphov till nya modeller och verktyg för att mäta prestandaoch kvalitet på avancerade träkonstruktioner.Världens högsta trähusI Skellefteå finns även ett flertal andra spännande träbyggnationersom bidrar till att stärka träprofilen. Här finns till exempelSolbacken, det första handelsområdet som byggdes helt i träoch Skellefteå flygplats flygledartorn i trä. Kanske faller även denmoderate kommunpolitikern Andreas Löwenhööks idé om attbygga världens högsta trähus i Skellefteå i god jord.– I september 2010 lämnade han in en motion till kommunfullmäktigekring att utreda möjligheterna att bygga ett 20-våningshusi trä. I Skellefteå lever vi mitt i träråvaran och det är självklartatt vi ska göra det mesta för att vidareförädla den till mångaolika produkter. En del spektakulära och andra mer vardagliga,avslutar Örjan Kallin.35

36NÄRINGSLIV OCH ARBETE

NÄRINGSLIV OCH ARBETENäringslivsutvecklingEn stark och diversifierad näringsstruktur med ett stort och bretturval av arbetstillfällen är en viktig framtida tillväxtfråga förSkellefteå. Ambitionen är att arbeta för att fortsätta intensifierautvecklings insatser för att bredda och diversifiera näringsstrukturen.Ett samarbete har inletts med Destination Skellefteå och företagur det lokala näringslivet för utveckling av Technical visits ochConvention bureau-verksamheten, bland annat inom bioteknikoch cleantech.Entreprenören är i dag en företagsdriven mötesplats för blivande,nya och befintliga företag. Där ges stöd till kompetens utveckling,rådgivning, konsultation, och att utveckla affärsidéer.EtableringarSkellefteå kommun har, genom egna aktiviteter, och genom aktiviteteri VIA-projektet (Västerbotten Investment Agency) medverkattill ett flertal nya internationella och nationella etableringar. Sedan2009 har nio nya etableringar tillkommit varav fyra under 2010.Genom dessa etableringar har 84 nya arbetstillfällen skapats ochförväntningen är att ett ytterligare hundratal kommer att skapasinom en tvåårsperiod.37

NÄRINGSLIV OCH ARBETETre avtal kring strategiska samarbeten har undertecknats underåret varav två inom området vintertester och ett inom OTR-Däckför gruvindustrin.NyföretagandeNyföretagandet har återhämtat sig under 2010. Tillkomsten avnya aktiebolag har ökat kraftigt i hela landet. Ökningen förklarasbåde av konjunkturell förbättring och regelförändringar i formav sänkning av miniminivån för aktiekapital till 50 000 kr samtslopandet av revisionsplikten för småföretag.Det startades 316 nya företag i Skellefteå under 2010, vilket innebären 40-procentig förbättring från fjolåret. För landet som helhetmotsvarande samma ökning 19 procent.Sociala företagI oktober startade projektet sociala entreprenörs huset som syftartill att skapa stödstrukturer för tillkomst och fortlevnad av socialaföretag. De tänkta målgrupperna för verksamheten är bland annatpersoner med långvarigt utanförskap från arbetslivet. Socialaföretag som en väg in, eller tillbaka till arbetslivet, är ett områdesom får allt mer ökad uppmärksamhet.ProjektSkellefteå kommun har deltagit i olika EU-projekt, främst genommål 2 med en totalomslutning på cirka 460 miljoner kronor. Dengenomsnittliga medfinansieringen från Skellefteå kommun uppgåri dagsläget till 24 procent. Insatserna kan grovt delas in motfyra områden; tillväxtbranscher, infrastruktur, nyföretagande ochinstitutionella stöd till företag samt höjd utbildnings- och kompetensnivå.UtlandsmarknadsföringI samarbete med SBO, statens bostadsomvandling AB, och tioandra kommuner i Sverige har ett treårigt nationellt projektsamarbeteinletts om marknadsföring och profilering av Skellefteå iHolland, Tyskland och Belgien. Syftet är att attrahera nya invånareoch besökare.B-park blir ABIB-park, som delvis ägs av Fastighets AB Polaris, är ett företag varsuppdrag har varit att bistå entreprenörer med affärsutvecklinggenom att erbjuda hjälp med affärskompetens i en kreativ miljöför företag med tillväxtpotential.Under året har B-park avvecklats i enlighet med ägarnas direktivoch de åtaganden som har funnits i inkubatorföretagen har avslutats.Den fortsatta verksamheten kommer att ske genom ettsamgående med ABI (Aurorum Business Inkubator) i Luleå. ABIkommer att utöka sin verksamhet till att även omfatta Skellefteå.LandsbygdsutvecklingInom området landsbygdsutveckling har 15 projekt som totalt omsluter3,5 miljoner kronor beviljats till företag och organisationer,främst inom turism rörande affärsutveckling och samverkansprojekt.Dessutom deltar kommunen i ett projekt för modellutvecklingav servicelösningar för landsbygd tillsammans med andra regionalaaktörer.ArbetsmarknadsverksamhetDen kommunala arbetsmarknadsverksamheten utvecklas alltmeri riktning mot att arbeta med arbetssökande kommunmedborgaresom är i behov av extra insatser för återgång i arbetslivetexempel vis på grund av medicinska och/eller sociala arbetshandikapp.Utifrån detta behov har flera projekt startat under året,bland annat Arbets marknadstorget och Sociala entreprenörs huset.Arbetsmarknadstorget syftar till att hjälpa arbetslösa ungdomar,framför allt långtidssjukskrivna, nyanlända invandrare och arbetslösasom, för att få plats på arbetsmarknaden eller påbörja studiersom leder till arbete, är i behov av stöd från flera myndigheter.Stora ungdomskullar kommer ut på arbets marknaden för närvarande.Det är ett av skälen till den höga ungdoms arbetslösheten iSkellefteå tillsammans med en närmast strukturell brist på arbetenför unga. Det är särskilt unga utan slutförd gymnasieutbildningsom fastnar i arbetslöshet. Samtidigt fortsätter konkurrensen omarbetskraften att öka i takt med kommande generationsväxling,medborgarnas/kundernas förväntningar, den tekniska utvecklingenoch konkurrensutsättning. Det ligger en stor utmaning iett strategiskt arbete med kompetensförsörjnings frågorna. Det ärviktigt att kommunen kan konkurrera om framtidens arbetskraftgenom att framstå som en attraktiv arbetsgivare.Det allvarliga arbetsmarknadsläget innebär att arbetsmarknadsverksamhetenhar haft 35 procent fler inskrivna jämfört med fjolåret.I reala siffror innebär det 1 516 personer i olika programeller projekt. Fler programverksamheter och projekt har tillkommit.38

Projekten genomförs med ekonomiskt bidrag från ESF, europeiskasocialfonden alternativt med stöd via finansiell samordning.1 180 ungdomar deltog i ferieverksamheten under sommaren2010.Utbildningar på Campus SkellefteåInför hösten 2011 kommer Luleå tekniska universitet att startafyra nya ingenjörsutbildningar inom el, energi, trä, och maskinpå Campusområdet i Skellefteå.Umeå universitet startade hösten 2010 en ny utbildning, processoperatör,i Skellefteå. Ännu en ny yrkeshögskoleutbildning startadeockså inom vård och omsorgssektorn.Institutionen för informatik vid Umeå universitet har med stöd frånSkellefteå kommun beslutat att starta en masterutbildning medinternationell inriktning inom ”cross media” i Skellefteå.Antalet studenter på Campus Skellefteå ökade med ungefär 100studenter under året. Under 2010 uppgick antalet studenter till2 100.Intresset att etablera sig på Campusområdet har ökat under åretbland olika utbildningsaktörer. Jensen Education AB och IterabAB bedriver tillsammans med Lernia olika utbildningar i samarbetemed arbetsförmedlingen. Båda har för avsikt att utöka sinverksamhet inom ramen för yrkeshögskolan.Både Luleå universitet och Umeå universitet har förlorat examinationsrättenför vissa utbildningar förlagda i respektive stad, däriblandvissa ämneslärare och förskollärare. Därmed finns en riskatt Skellefteå kommuns kompetens försörjning påverkas. Om flerungdomar än i dag väljer att studera på andra orter längre söderut,är risken uppenbar att andelen högskole utbildade ungdomarminskar i Skellefteå kommun och dess närområde.39

NÄRINGSLIV OCH ARBETEBranschorganisationmed gyllene glans16 medlemsföretag med cirka 100 anställda ingår i The Lodge– en branschorganisation för företag som arbetar med film, webboch spel. Med Cannes-lejon, Oscar- och Grammynomineringarförgyller de näringslivet i Skellefteå. The Lodge står också sominitiativtagare till den nya mastersutbildning i Cross Media InteractionDesign som hösten 2011 startar på Campus Skellefteå.TEXT: LARS WESTERLUND40Bakgrunden till The Lodge kan spåras till 2003 när företaget NorthKingdom startades. De hade då fått ett stort uppdrag från världensstörsta mobiloperatör Vodafone som på nätet ville visa på visionermed den mobila tekniken.– För att ro iland detta uppdrag engagerade North Kingdom fleraandra mindre företag i Skellefteå, som arbetade med film, webboch spel, berättar Leif Rehnström, talesman för The Lodge och vdför Hello Future, som arbetar med webbutveckling.Vodafoneprojektet blev mycket lyckat. Till och med så framgångsriktatt det blev den webbplats i världen som fick mest utmärkelser2004.– Det kan man verkligen kalla för en flygande start. Bland annatvann den två Cannes-lejon i guld som är reklamvärldens motsvarighettill filmens Oscar, säger Leif.Utvecklades till branschorganisationI föreningen The Lodge, som bildades 2006, möttes producenterinom flera olika grenar av den kreativa industrin– Dessa företag hade tidigare varit verksamma inom olika branscher.Nu smälte de samman till en gemensam kraftfull producentsom frontades av North Kingdom.Succén gav nya spännande uppdrag och fler företag involveradesi The Lodge.– Successivt har The Lodge utvecklats från en förening för de somsamarbetar i projekt till en branschorganisation som för branschenstalan i långsiktiga frågor.En sådan är att skapa bra utbildningar för den kreativa industrin.– De flesta som i dag arbetar i The Lodge-företag har gått någonav de olika KY-utbildningarna som genomförts och genomförspå Campus Skellefteå eller också har de studerat vid NordiskaScenografiskolan, berättar Leif.Utbildning i Cross MediaDet var också The Lodge som tog initiativet till den unika tvåårigamastersutbildning inom området Cross Media Interaction Designsom Umeå universitet hösten 2011 startar på Campus Skellefteå– Initiativet ses i dag med stort intresse av globala aktörer i branschen,säger Kalle Jegers, lektor vid institutionen för informatik,Umeå universitet, och ansvarig för utvecklingen av studieprogrammet.Han menar att den unika kombinationen av ett akademiskt områdepå stark framväxt och ett spirande, kreativt näringsliv borgarför mycket goda förutsättningar att skapa en studiemiljö somattraherar både internationella studenter och intressenter frånnationellt- och internationellt näringsliv.Får veta varför man gör detLeif Rehnström tror att utbildningen kommer att dra till sig personersom redan finns i branschen och som vill vässa sitt strategiskatänkande, liksom civilingenjörer och beteendevetare.– I den här utbildningen kommer man inte bara att få veta hur mangör goda produktioner utan också varför man gör det, säger han.Kalle Jegers menar att en nära integrering mellan akademi ochnäringsliv ger bra förutsättningar för att kunna koppla mycket avden ordinarie undervisningen till företagen och deras produktioner.– Vilket gör att studenterna får en nära relation till näringslivetfrån första dagen av utbildningen, konstaterar han.Leif Rehnström är övertygad om att utbildningen kommer att bidratill att förstärka regionens konkurrenskraft inom kreativa näringar.– Vår vision är en masterutbildning som står sig väl i internationellkonkurrens och som befäster regionens plats på världskartan inomCross Media, säger Leif Rehnström.

Leif RenströmSkellefteå kommun bidrar med 500 000 kronor till utvecklingsarbetetinför utbildningen.– Samarbetet mellan universitet, näringsliv och Skellefteå kommunär ett bra exempel på hur vi tillsammans kan verka för en positivutveckling, säger Ingrid Thylin, utvecklingschef Campusutveckling/Tillväxt SkellefteåFörutom att arbeta med framtagning av nya utbildningar genomförThe Lodge varje år konferensen Creative Summit där det senasteinom digitala medier ventileras.Dessutom har de initierat EU-projektet DINO-lab som syftar till attskapa möjligheter för bransch- och kompetensutveckling anpassadtill företagens behov genom stöd för kortare utvecklings- ochforskningsverksamhet kring ny teknik, oprövad teknik och nyakombinationer av teknik.Konkurrens och samarbeteI dag ingår 16 företag i The Lodge. Dessa företag tillför alla olikatyper av kompetens i projekt inom den kreativa industrin.– På den lokala och regionala marknaden kan The Lodge-företagenibland konkurrera med varandra, men i de stora nationella ochinternationella projekten krävs det samarbete för att lyckas, betonarLeif Rehnström.Det genomförs inte speciellt många medlemsmöten inom TheLodge, utan det mesta snacket sker när det finns något konkretatt jobba tillammans med.– Vi försöker att hålla det så enkelt som möjligt. Så började det helaen gång i tiden och vi vill inte förstöra det som växt upp naturligt.Leif Rehnström konstaterar att det finns många liknande branschsammanslutningarpå andra orter i landet.– Vad som skiljer oss från de flesta av dem är att The Lodge växtfram ur ett behov och inte skapats från krafter utifrån som tyckeratt det borde samarbetas mer.HelikopterperspektivetThe Lodge var mycket tidigt ute i Sverige när det gällde att insevikten av samarbete mellan företagen.– För oss är det hela tiden helikopterperspektivet som gäller. Gårdet bra för de andra medlemmarna kommer det så småningomatt gynna mitt företag.Ett av de senaste projekten som involverat många lokala aktöreri ett internationellt projekt var beställningen av en kampanj frånAdidas inför fotbolls VM i Tyskland 2010. Där jobbade man tillsammansmed det tyska landslaget och skapade en spännande ochnyskapande typ av digital plattform.– North Kingdom ledde kampanjen och genomförde arbetet tillsammansmed ett tiotal partners från The Lodge.Leif Rehnström konstaterar att 2010 skiljt sig uppdragsmässigtfrån hur det sett ut tidigare under 2000-talet.– Det har inte varit några jättestora kampanjer, utan snarare merav långsiktigt byggande av plattformar, där man testat ny teknik.Detta har inneburit att flera av företagen inom The Lodge fåttarbeta hårt med sin egen teknikutveckling.Inom The Lodge betonas vikten av att alla företag måste strävaefter att vara självständiga och jaga jobb på egen hand.– Med en så stor och framgångsrik aktör som North Kingdom ärdet lätt hänt att luta sig tillbaka och lita på att jobben kommer viadem. Men så får det inte vara, avslutar Leif Rehnström.41

ÖVERGRIPANDE MILJÖANALYSHållbara SkellefteåI Skellefteås miljömål står det att kommunkoncernen ska prioritera:• Förnyelsebar energi• Natur- och kulturupplevelser• Miljödriven affärsutveckling• Miljöanpassad upphandlingKommunkoncernen ska bryta beroendet av olja till 2025.Ett steg på vägen är biogasverket som försörjer, allt från sopfordontill bussar och lätta lastbilar med biogas. Inköp av biogaspersonbilarblev under året hellre regel än undantag. Biogasbussar i centrumär en pusselbit i åtgärdsprogrammet ”Renare luft” för att klaramiljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrum.Tekniska kontoret har i samarbete med Framtidsvägen och NTFgenomfört Cykla och gå till jobbet, och en hockeybusskampanj.För skolorna genomfördes en cykelmästartävling. Detta tangerarfolkhälsomålen som ska få skellefteborna att röra mer på kroppen.Kopplingen Folkhälsa–miljö var tydlig även i en seminarieserie medtemat ekologisk mat som genomfördes under året. Målet är atttio procent av kommunens livsmedelsinköp ska vara ekologiskatill 2012.Under våren genomfördes en utbildning för inköpare i samarbetemed miljöstyrningsrådet för att öka kunskapen kring miljö ochoffentlig upphandling.En stor satsning har gjorts på projektet ”Kraftkollen” som innebäratt kommunkoncernen ska energieffektivisera med 20 procent till2016 och därmed gå före EU:s mål som gäller till 2020. Detta harbedrivits i samarbete med de kommunala bolagen.Under året har användandet av trä som konstruktionsmaterialblivit en viktig del i miljöarbetet genom Trästad 2012. Ett flertalföretag ska genom lokala träbyggnadsprojekt ta sikte på exportmarknaden.Ett liknande initiativ var Gröna Västerbotten som är ettsamarbete mellan tillväxtkontoret och IUC Bothnia för att utvecklalokala miljöteknikföretag. I nätverket finns Argentum som i samarbetemed tillväxtkontoret förbereder ”Chemical managementSummit”; en internationell konferens om kemikalier hösten 2011där näringslivet ska fokusera på hållbar kemikaliehantering.Inom miljöövervakningen satsades det under året på att utvecklalokala vattenråd för att i bred samverkan uppfylla kraven enligtEU:s vattendirektiv. Inom Skellefteå kommun finns 286 sjöar ovattendragssträckorsom inte uppnår god status och som därför krävernågon form av åtgärd.Vid Frostkåge har ett 44 hektar stort strandområde skapats för naturbete.I området skapas på så sätt höga naturvärden som gynnarbåde växt- och djurliv. Finansiering har skett via jordbruksverket.Staten bidrog med 61 miljoner kronor till att sanera Scharins industriområde.Området är beläget i Klemensnäs och var ett avlänets mest förorenade områden.En fördjupning av översiktsplanen för Skelleftedalen har tagitsfram med en nydanande spegling av de sociala ekonomiska ochekologiska aspekten av hållbar utveckling vilket skapar grundentill det ”Hållbara Skellefteå”.Alla ansträngningar som gjordes under året för att förmå staten atttidigarelägga Norrbotniabanan och en ny E4-dragning har hittillsinte gett önskat utfall.42

VERKSAMHETSUPPFÖLJNINGVerksamhetsuppföljningStyrkort 2011Vision: Skellefteå – en framsynt tillväxtkommun som är attraktiv att bo och verka iÖnskat läge: Skellefteå – årets tillväxtkommunMedborgare/kundUtveckling/tillväxtEkonomiMedarbetareNyckelfaktorer:Nyckelfaktorer:Nyckelfaktorer:Nyckelfaktorer:Nöjda medborgareoch kunder (1)Attraktiv livsmiljö (2)Nära, enkelt och öppet (3)Befolkningstillväxt (1)Fler arbetstillfällen (2)Hög utbildningsnivå (3)Strategiskt utbyte medomvärlden (4)God ekonomiskhushållning (1)Strategiskainvesteringar (2)Motiverade medarbetaremed rätt kompetens (1)Attraktiva och hälsosammaarbetsplatser (2)Gemensam värdegrund (3)Mål:Förbättrat medborgarindex(1, 2, 4)Förbättrad livsmiljö (1, 2)Attraktiv barn- ochungdomsmiljö (1, 2)Effektiva verksamhetsprocesserMinska kommunensnegativa klimatpåverkanBra företagsklimat (5)Mål:Befolkningsökning medminst 250 invånare (1)200 nya arbetstillfällenper år (1, 2)Öka utbildningsnivån medminst 1%-enhet per år (1, 3)Aktiv part i regionensutveckling (1, 2, 3, 4)Mål:Finansiell styrka (1, 2)Effektivt resursutnyttjande(1, 2)Utveckla och stärkakommunens tillgångar (1, 2)Mål:Medarbetarindex >3,9Ledarskapsindex >3,9Alla förvaltningar harkompetensförsörjningsplanerutifrån nuvarandeoch framtida (1-3 års sikt)behov av kompetens (1)Alla medarbetare har enindividuell utvecklingsplansenast år 2010 (1,2)Utvecklad infrastruktur(1, 2, 3, 4)Alla anställda har önskadsysselsättningsgrad (1,2)Öka förvärvsfrekvensenbland utlandsfödda medminst 1%-enhetTopp 80 i företagsklimat (5)Gemensam värdegrundsom är förankrad ochgenomsyrar verksamheten(3)43

VERKSAMHETSUPPFÖLJNINGMedborgare/KundBedömningen av perspektivet medborgare/kund är att perspektivetsom helhet redovisar mål uppfyllelse.Årets utfall av medborgarundersökningen visar att skelleftebornaär lika nöjda som vid den senaste undersökningen som utfördes2008. Index för NMI (Nöjd medborgarindex) uppgick till 59, vilketär klart acceptabelt.Skellefteå kommun arbetar aktivt med att förbättra livsmiljön.Som exempel kan projektet EAH (enkelt avhjälpta hinder) nämnasvilket har bidragit till ökad tillgänglighet. En annan konkret åtgärdär att kommunen kontinuerligt ökar andelen miljöfordon samtplanerar för att minska biltrafiken i centrum genom att förbättraframkomligheten för fotgängare och cyklister.Kommunen arbetar aktivt med att skapa goda förutsättningarför barn och unga. Inom både grund- och gymnasieskolan visarundersökningar att eleverna uttrycker en hög nivå av trivsel ochungdomarna är relativt nöjda med kommunens fritidsutbud.För närvarande pågår ett kommunövergripande projekt medatt effektivisera och skapa mervärden genom att identifiera ochoptimera kommunens processer, samt att förtydliga tjänste- ochservice utbudet. Samtidigt pågår teknisk utveckling som innefattarallt från digitaliserad undervisning i skolan till kvalificeradee-tjänster.Med syfte att minimera kommunens klimat påverkan arbetar kommunenmed att minska beroendet av fossila bränslen samt attminska kommun koncernens totala energiförbrukning.Utveckling tillväxtBedömningen av perspektivet utveckling/tillväxt är ej måluppfyllelse,framförallt baserat på att målsättningar om ökad befolkning,fler arbets tillfällen och företagsklimat inte är uppfyllda.Kommunens befolkning uppgick vid utgången av året till 71 641personer, vilket innebär att kommunens innevånare har blivit 129färre under året.FLYTT- OCH FÖDELSENETTOSom diagrammet visar har kommunen ett negativt netto för såvälflyttningar som för födda i relation till avlidna. Jämfört med fjolåretär det framförallt flyttnettot som har försämrats.Arbetslöshetsstatistiken har förbättrats något under året menSkellefteå har fortfarande en väldigt hög ungdomsarbetslöshet.Arbetslöshet Skellefteå RiketDec 2010, %16-64 år 8,7 6,818-24 år 19,2 10,9Källa: arbetsförmedlingenI siffrorna ingår öppet arbetslösa samt personer i program medaktivitetsstödAmbitionen att öka utbildningsnivån med en procentenhet för andelenav befolkningen med eftergymnasiala studier har uppnåtts.Fler har valt att studera under lågkonjunkturen.En rad infrastrukturella investeringar har utförts under året, däriblandstora investeringar i vindkraftsanläggningar, utbyggnad avkajen i Skellefteå Hamn, utbyggnad av det fiberoptiska nätet ikommunen och renovering av Lejonströms bron. Förskolestrukturenfortsätter att förändras genom att fleravdelningsförskolorbyggs som ska ersätta flera enavdelningsförskolor. Under året harkommunen börjat byggandet av en lågenergi förskola.Kommunen har inte lyckats med ambitionen att öka förvärvsfrekvensenbland utlandsfödda.SVENSK NÄRINGSLIVS RANKING AV FÖRETAGSKLIMATÅrRanking2010 1842009 1772008 1012007 137Kommunens rankas på plats 184 av Sveriges 290 kommuner.De senaste åren har inneburit en negativ trend.3002001000-100-200-300-4002000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010FödelsenettoFlyttnettoEkonomiPerspektivet ekonomi redovisar sammantaget måluppfyllelse. Målsättningenom finansiell styrka anses uppfylld. Kommunens resultatöverstiger budgeterad nivå och de övergripande finansiella målsättningarnaär uppfyllda. Läs mer i avsnittet ekonomisk uppföljning.Som tabellen på nästa sida visar har Skellefteå ett generellt högtkostnadsläge i verksamheterna. Årets utfall visar ändå att nämndernahar kontroll på ekonomin. Endast en nämnd har negativbudgetavvikelse samtidigt som Skellefteå faller väl ut i kvalitativajämförelser med andra kommuner, inte minst vad gäller grundochgymnasieskola samt upplevd nöjdhet inom äldreomsorgen.Den förväntade utvecklingen med fler äldre samt färre i arbetsförålder kommer ändå att ställa krav på att kunna nyttja resurser mereffektivt. Kommunen arbetar aktivt med att förändra struktureroch arbetssätt för att klara denna framtida utmaning. Sammantagetbedöms målen för god ekonomisk hushållning som uppfyllda,både i det verksamhetsmässiga och finansiella perspektivet.44

VERKSAMHETSUPPFÖLJNINGKOSTNADSLÄGEKr/invånare Fritid Kultur Förskola Utbildning IFO Infra- Politisk Särskilt Äldre- Summastruktur verk- riktade och funk- egentligsamhet insatser tions- verkhindradesamhetFalun 1 547 981 5 593 14 913 3 717 3 374 436 308 14 542 45 411Hässleholm 1 339 1 132 5 493 14 969 2 439 2 947 923 189 14 216 43 647Kristianstad 1 000 925 5 249 13 013 3 079 2 503 478 507 13 774 40 528Kungsbacka 1 154 886 7 780 16 103 1 964 1 860 567 164 11 562 42 040Luleå 1 906 1 368 6 338 13 727 2 734 4 257 565 611 13 722 45 228Skellefteå 2 308 1 336 5 543 14 779 2 709 3 717 672 352 18 166 49 582Uddevalla 975 1 045 5 698 13 629 2 784 2 383 531 532 15 916 43 493Växjö 1 082 1 074 6 107 12 181 3 371 2 190 523 405 14 289 41 222Örnsköldsvik 1 207 989 4 393 14 724 2 537 3 435 588 383 17 303 45 559Gruppsnitt 1 391 1 082 5 799 14 226 2 815 2 963 587 383 14 832 44 07950’-99’ 1 204 978 6 035 13 865 3 140 2 558 556 336 13 275 41 947Källa: SCB, bokslut 2009Kommunen har som ambition att minska överytor i lokaler ochminska energiförbrukningen. Under året har vakanta kontraktsytorökat, vilket delvis beror på att de lokaler som ska säljas ellerrivas fortfarande finns med i utfallet. Dessutom har nya lokalertillkommit. Effekter av utförda åtgärder torde synas i utfallet 2011.Planerat underhåll av fastigheter har utförts inom såväl kommunensom Skelleftebostäder och Fastighets AB Polaris.MedarbetarePerspektivet medarbetare bedöms sammantaget redovisa delvismåluppfyllelse.Kritiska områden är andelen tillgodosedda önskemål vad avsersysselsättningsgrader och andelen individuella utvecklingsplaner.Årets medarbetarundersökning visar att medarbetarindex (3,83)har försämrats marginellt jämfört med 2008 års mätning (3,85).Ledarskapsindex motsvarade 3,8 vilket är samma utfall som 2008.Läs mer utförligt i avsnittet medarbetare.45

MEDARBETAREMedarbetareKonkurrensen om arbetskraften fortsätter att öka i takt medkommande generationsväxling, medborgarnas¬/kundernas förväntningar,den tekniska utvecklingen och konkurrensutsättning.Arbetet med kompetensförsörjningsfrågorna har därför haft ochhar hög prioritet de kommande åren. Tillströmningen av sökandeär fortfarande god men behoven av nyanställningar accelererarunder kommande år – inte minst till följd av förestående pensionsavgångar.Under de kommande fem åren går i genomsnitt cirka180 personer per år i pension. Från och med år 2016 ökar antaletpensionärer till ungefär 220 personer årligen.Kommunens sjukfrånvaro visar samma minskande tendens somdet nationella ohälsotalet. Sjukfrånvaron, totalt för kommunen,har minskat från 5,1 procent 2009 till 4,5 procent 2010. En radkomponenter bidrar till de sjunkande sjuktalen. Kommunen satsari stor utsträckning på förebyggande arbete och snabbare ocheffektivare rehabilitering. Försäkringskassans regelsystem och restriktivarebedömning har också påverkat utvecklingen.Sjukfrånvaro Skellefteå KOMMUN% 2010 2009Sjukfrånvaro, totalt 4,5 5,1Kvinnor 4,9 5,6Män 3,1 3,3Sjukfrånvaro = 50 år 5 5,7Kvinnor 5,5 6,2Män 3,6 4,1Andel av sjukfrånvaro >= 60 dagar 45 57Kvinnor 45 58Män 44 51Varsel och omställningsåtgärderPå grund av arbetsbrist varslades personal inom för- och grundskolanom uppsägning under december 2009. Processen med lokalaförhandlingar, omplaceringsutredningar samt slutlig lösning avtvisteförhandlingar på central nivå har pågått under hela 2010.Under 2010 utarbetades ett program för omställningsåtgärderi syfte att begränsa övertalighet och undvika uppsägningar närkommunens organisation behöver ställas om utifrån förändradeförutsättningar. Kommunens ambition är att förena ekonomiskverklighet med god personalpolitik. Ambitionen är att genomomställningar i möjligaste mån undvika uppsägningar av tillsvidareanställdamedarbetare.Medarbetar- och ledarskapsindexMedarbetarenkäter görs i Skellefteå kommun vartannat år. Densenaste enkäten gjordes hösten 2010. Nöjd medarbetarindex (NMI)uppgick vid denna mätning till 3,83, vilket är marginellt lägre än2008 års resultat som var 3,85. Ledarskapsindex blev denna gång3,8, vilket är samma resultat som 2008.Medarbetarenkätens fokus är arbetsmiljö-, ledarskaps-, kompetens-och verksamhetsfrågor. Enkäten ställer ett stort antal frågor isyfte att förbättra kunskaperna om hur medarbetarna upplever sinarbetssituation med avseende på fysiska och psykosociala arbetsmiljö;utvecklingsmöjligheter; ledarskap etc. För varje frågeområderäknas ett delindex fram och genom sammanvägning av dessaskapas ett Nöjd medarbetarindex (NMI).Nedanstående tabell visar resultatet av de enkäter som gjordes2010, 2008 och 2007.NMI (Nöjd medarbetarindex)2010 2008 2007NMI (Nöjd medarbetarindex) 3,83 3,85 3,83DelindexMotivation och arbetsglädje 4,2 4,2 4,2Information 3,8 3,9 3,8Kompetens- och utvecklingsmöjligheter 3,8 3,7 3,7Samarbete 4,1 4,1 4,0Ledarskap 3,8 3,8 3,8Medarbetarsamtal 3,8 3,9 3,9Arbetsplatsträffar 3,8 4,0 4,0Arbetsklimat och hälsa 3,5 3,5 3,5Helhetsintryck 3,6 3,6 3,6Totalt har 6 230 av 7 780 medarbetare besvarat enkäten, vilketger en svarsfrekvens på 80 procent. Kvinnor är överlag mer nöjdaän män och äldre medarbetare är mer nöjda än yngre.Området motivation och arbetsglädje uppnår högst betyg – 4,2.Medarbetarna upplever i hög utsträckning att de känner engagemangoch trivs med sina arbetsuppgifter. Negativt är att nästanen femtedel av kommunens medarbetare upplever att de inte ärdelaktiga och kan påverka sin arbetssituation.Cheferna får överlag ett godkänt betyg. Två av tre medarbetare ärsom helhet nöjda med sin närmaste chef. Samtliga förvaltningarhar påbörjat arbetet med att göra handlingsplaner mot bakgrundav enkätresultatet. Under året har en kartläggning av chefers arbetssituationoch förutsättningar att utöva sitt ledarskap påbörjats.46

MEDARBETAREKompetensförsörjningsplanerUnder året har samtliga förvaltningar upprättat kompetensförsörjningsplaner.Planerna ska följa kommunens planeringscykel ochvara en del av förvaltningens verksamhetsplan. De ska säkerställaatt medarbetarna har rätt kompetens för att nå verksamhetensmål och tillgodose dess behov. Inför framtagande av kompetensförsörjningsplanerhar kartläggning gjorts av de utmaningar somverksamheterna står inför utifrån förändringar i omvärlden ochinom organisationen. De båda skolförvaltningarna står inför storaförändringar till följd av ny skollag; ny lärarutbildning, nya läroplaneroch förändrat elevunderlag.Av medarbetarenkäten framgår att de alla flesta upplever att dehar den kompetens de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.Drygt en fjärdedel upplever dock att de inte har möjlighetatt pröva nya arbetsuppgifter. Detta pekar på ett viktigtförbättringsområde när det gäller att säkra tillgången till erforderligkompetens.Individuella utvecklingsplanerSkellefteå kommun har sedan ett antal år som ambition att allamedarbetare ska ha individuella utvecklingsplaner. Av dem somsvarat på årets medarbetarenkät uppgav 66 procent att de harindividuella utvecklingsplaner. Det är en ökning med 6 procentenheterjämfört med 2008.Medarbetarsamtal ett mycket viktigt verktyg för personal- ochverksamhetsutveckling. Medarbetarsamtalen ska hållas årligenoch individuella utvecklingsplaner ska upprättas efter varje samtal.Önskade sysselsättningsgraderSkellefteå kommun har som ambition att alla anställda ska haönskad sysselsättningsgrad. Arbetet med målsättningen har varitframgångsrikt de senaste åren. Enligt medarbetarenkät 2010 var94 procent av medarbetarna nöjda med sin nuvarande sysselsättningsgradvilket är en förbättring med 4 procentenheter jämförtmed fjolåret.För att underlätta förvaltningarnas arbete att tillgodose önskadsysselsättningsgrad har kommunstyrelsen avsatt särskilda medel.Socialnämnden har fått disponera 4 mnkr för genomförandet avprojektet ”Heltid en rättighet – deltid en möjlighet”. Socialkontorethar ökat andelen heltidsanställda från 51 till 91 procentmellan 2007 och 2010. Mellan 2009 och 2010 utgör ökningen14 procentenheter.Alla tillsvidareanställda har erhållit ett nytt anställningsavtal somär på heltid. Den anställde har möjlighet att begära partiell tjänstledighettill den nivå som den anställde önskar arbeta.Attraktiv arbetsgivareAttraktionen som arbetsgivare och kompetensförsörjning är viktigafrågor. Vår roll som samhällsbyggare med gemensam värdegrundär en stabil plattform att bygga på. Vi behöver också kunna visa attdet finns möjligheter att vidareutvecklas inom organisationen ochvisa på karriärmöjligheter. Löftet om önskad sysselsättningsgrad,olika arbetstidsmodeller, delaktighet och engagemang är andraexempel på områden som behöver lyftas fram. Vi har engageradechefer och medarbetare och krav att alla ska kunna arbeta i tiderav förändring och utveckling blir tydligare.Utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken, liksom socialförsäkringssystemetförändras och snabba förändringar inträffar i samhället.Det ställer också krav på arbetsgivaren Skellefteå kommunatt kännetecknas av vilja till flexibilitet, omställning och nytänkande.ÅLDERSFÖRDELNING BLAND VISSTIDS-OCH TILLSVIDAREANSTÄLLDA9000800070006000500040003000200010000604–29 30–49 50–69 60– TotaltÅldersintervall36652242ANTAL VISSTIDS- OCH TILLVDAREANSTÄLLDAFÖRDELAT PÅ VERKSAMHETER9657476FörskolaGrundskolaGymnasium och övrig utbildningÄldreomsorgFunktionshindradeIFOÖvrig vhtGemensam värdegrund känd och förankradKommunen har under ett antal år arbetat med att förankra engemensam värdegrund. Årets uppföljning visar att värdegrunden ärkänd och förankrad i hela kommunorganisationen. Värdegrundsfrågorär löpande inslag på arbetsplatsträffar och vid medarbetarsamtal.Ledorden ”Professionalitet, Engagemang och Framsynthetär väl kända bland kommunens medarbetare.47

EKONOMISK UPPFÖLJNINGEkonomisk uppföljningEKONOMISKT RESULTAT, MNKRSKATTEFINANSIERADVERKSAMHET -56RESULTAT EFTERUTTAG 124KONCERNRESULTAT 377SKELLEFTEÅKOMMUN 284UTTAG180AFFÄRSVERK-SAMHETER 340RESULTAT EFTERUTTAG 160KOMMUNÄGDABOLAG 93Skellefteå Stadshus AB -58Skellefteå Kraft AB,koncernen 129Fastighets AB, Polaris 10Skelleftebostäder AB 13Skelleftebuss AB, konc -5Skellefteå City Airport AB 0Skellefteå Museum AB 0Västerbottensteatern AB 0Koncerninternt 4Resultatet i Skellefteå kommunkoncern utgörs av summan av Skellefteåkommuns resultat och de kommunala bolagens resultat,minskat med koncerninterna intäkter och kostnader.Resultatet för koncernen, kommunen samt de olika delarna i kommunensverksamhet (skattefinansierad verksamhet och affärsverksamhet)framgår av nedanstående tabell. Det skattefinansieraderesultatet avser resultat efter uttag från kollektivet affärsverksamhetersom figuren ovan visar.Avstämning balanskravetHuvudprincipen är att intäkterna ska överstiga kostnaderna ochatt realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämningmot kommunallagens balanskrav görs.Mnkr Koncern KommunÅrets resultat 377 284Realisationsvinster -10 -10Vinster/förluster (KL 8 kap 5 §)Justerat resultat 367 274Resultatets andel av skatter och statsbidragKommunen uppnår det långsiktiga finansiella målet om ett resultatför kommunen exklusive elförsörjning på 3,0 procent. Övrigafinansiella målsättningar har uppfyllts. Dessa avser:• Oförändrad kommunalskatt• Ingen inlåning till skattefinansierad verksamhet• Ingen försäljning av strategiska tillgångar• Skellefteå Kraft ska ge kommunen avkastning motsvarande4,0 procent av eget kapital vid budgetårets utgångResultat, mnkr 2010 2009Kommunkoncernen 377 266Skellefteå kommun 284 1 7 3Skattefin. verksamhet 124 94Affärsverksamheter 160 80därav elförsörjningen efter uttag 165 81Resultatet i kommunkoncernen är 111 mnkr högre jämfört medfjolåret. Ökningen utgörs främst i affärsverksamheten Elförsörjning(+84 mnkr) som har haft betydligt högre arrendeintäkter.Resultatet i den skattefinansierade verksamheten har också ökatmed 30 mnkr.ÅRETS RESULTAT 206–2010, MNKR300250200150100Resultatets andel av skatter och statsbidrag(kommunen exkl elförsörjningen), 2006–20104,0%3,5%3,0%2,5%2,0%1,5%1,0%0,5%0%2006 2007 2008 2009 2010InvesteringarI figuren visas volymen på kommunkoncernens investeringar i materiellaanläggningstillgångar. Investeringarna år 2010 uppgick till1 009 mnkr (1 049). Investeringar i skattefinansierad verksamhethar under året minskat efter några år med mycket stora investeringar.Under år 2010 har bland annat en ny manege vid ridhusetbyggts, arbete pågår med stadsparken och älvsbrinken samt enny gång- och cykelbro över älven.5002006 2007 2008 2009 201048Skattefinansierad verksamhetAffärsverksamhetKommunägda bolag

EKONOMISK UPPFÖLJNINGNettoinvesteringar 2006–2010, mnkrLIKVIDITET 206–2010, MNKR12001000800600400200140%130%120%110%100%90%80%70%60%050%2006 2007 2008 2009 20102006 2007 2008 2009 2010Skattefinansierad verksamhetAffärsverksamhetKommunägda bolagKommunKoncernFinansiering av investeringarDiagrammet visar hur stor del av de fem senaste årens investeringarsom finansierats med internt tillförda medel respektiveövriga medel. Med övriga medel åsyftas här sparade och lånademedel. År 2010 har samtliga investeringar i kommun-koncernenfinansierats med under året internt tillförda medel.FINANSIERING AV investeringar 2006–2010, mnkr1200SkulderMed långfristiga skulder avses skulder med en löptid överstigandeett år. Kommunkoncernens långfristiga skulder har minskat med507 mnkr.Kommunkoncernens nettolåneskuld definieras som summan avkort- och långfristig inlåning och räntebärande avsättning minskatmed den likviditet som lånats ut.Mnkr 2008 2009 201011501100105010009509008502006 2007 2008 2009 2010UtlåningLångfristig utlåning 682 773 543Kortfristig utlåning 10 0 0Kassa och bank 121 497 96InlåningRäntebärande avsättning -146 -152 -163Långfristig inlåning -5 477 -5 973 -5 430Kortfristig inlåning -288 -48 -69Summa nettolåneskuld -5 098 -4 903 -5 023Internt tillförda medelÖvrig finansieringLikviditetLikviditet beskriver den kortsiktiga betalningsförmågan och kanbeskrivas med olika nyckeltal. Ett sätt är att ställa omsättningstillgångarnai relation till kortfristiga skulder. För att dessa skulderska kunna betalas omedelbart ska måttet ligga över 100 procent.De kommunägda bolagen nyttjar det gemensamma koncernkontotför löpande betalningar vilket minskar behovet av egen likviditet.Samtidigt bedrivs en aktiv finansförvaltning som syftar till attoptimalt nyttja likviditeten. I finanskrisens spår har kommunen valtatt hålla en god likviditet under året. Detta för att minska riskenvid eventuella svårigheter att få tag på kapital.Utöver medlemskap i Kommuninvest och tillgång till bankinlåninghar kommunen ett obligationsprogram med en låneram om3 mdkr (nyttjat 0 kr) samt en kreditlimit på koncernkontot med1 mdkr.Externa lån som förfaller under nästa år uppgår till 828 mnkr, vilketmotsvarar 15 procent av den totala inlåningen på 5 430 mnkr.Under sommaren 2010 då ränteläget var gynnsamt förlängdesräntebindningen i kommunens låneportfölj. Ett aktivt arbete medatt skaffa långsiktigt säkert kapital pågår.KänslighetsanalysEtt sätt att beskriva beroendet av omvärlden är att upprätta enkänslighetsanalys. I tabellen uppskattas hur ett antal faktorer kanpåverka ekonomin för Skellefteå kommunkoncern.+/- mnkrRänteförändring rörliga lån, 1 % 12Förändrad inlåning, 1% 2Löneökning, 1 % 35Prisökning, 1 % 52Förändrad utdebitering, 1 kr 129Befolkningsförändring, 500 personer 23Generella statsbidrag, 1 % 8Försörjningsstöd, 10 % 749

DRIFTSREDOVISNINGDriftsredovisning, mnkrNämndÅrsbudget Resultat- Tilläggs- Budget Utfall Avvikelseöverföring anslag mot budgetKommunstyrelse skattefinansierat -196,9 -46,4 -37,7 -281,0 -241,1 39,9Barn- o grundskolenämnd -1 137,5 -12,8 -7,6 -1 157,9 -1 137,8 20,2Byggnadsnämnd -32,3 -2,7 -35,0 -34,2 0,8Fastighetsnämnd 9,0 -34,4 -25,4 -17,5 7,9Fritidsnämnd skattefinansierat -200,6 -13,1 -1,9 -215,6 -198,9 16,7Fritidsnämnd avgiftsfinansieratCamping -0,4 0,4 0,2 -0,2Gem nämnd, drift personalsystem 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Gymnasienämnd -336,4 -1,1 -337,5 -336,3 1,2Konsumentnämnd -0,5 -0,1 -0,5 -0,3 0,2Kulturnämnd -71,7 -2,5 -2,2 -76,4 -72,8 3,6Miljönämnd -1,5 -0,2 -1,6 -1,5 0,1Personalnämnd -32,9 -10,2 -43,0 -30,5 12,5Socialnämnd -1 429,6 -0,3 -1,8 -1 431,7 -1 417,9 13,8Teknisk nämnd skattefinansierat -163,3 -3,6 -9,5 -176,4 -183,7 -7,3Teknisk nämnd avgiftsfinansierat 0,0Hamn 0,0 -2,6 -2,6Parkering 0,0 -0,2 -0,2Avfall 0,0 -2,7 -2,7Vatten- och avloppshantering 0,0 0,0 0,0Sotning 0,0 0,2 0,2Valnämnd -1,6 -1,3 -2,9 -1,3 1,6Överförmyndarnämnd -4,9 -0,2 -5,1 -4,7 0,4Revision -2,0 -0,2 -0,2 -2,4 -1,6 0,8Summa -3 603,0 -129,0 -60,8 -3 792,0 -3 685,2 106,9Finansiering 3 733,9 3 733,9 3 804,5 70,5Oförutsett -57,5 -60,8Resultat exklusive elförsörjning 74,2 -129,0 -3,3 -58,1 119,3 177,4Elförsörjningen 104,0 104,0 164,9 60,9Kommunen totalt 178,2 -129,0 -3,3 45,9 284,2 238,3Varav skattefinansierad verksamhet 74,6 -129,0 -3,3 -57,7 124,6 182,350

DRIFTSREDOVISNINGKommunägda bolagIntäkter Kostnader Resultat Resultatkrav AvvikelseSkellefteå Stadshus AB, koncernenSkellefteå Stadshus AB 40,5 -98,1 -57,6 0,0 -57,6Skellefteå Kraft AB, koncernen 4 707,3 -4 578,5 128,8 182,0 -53,2Fastighets AB Polaris 162,7 -152,6 10,1 0,0 10,1Skelleftebostäder AB 456,3 -443,3 13,0 0,0 13,0Skellefteåbuss AB, koncernen 137,1 -142,5 -5,4 -2,2 -3,2Skellefteå City Airport AB 28,8 -28,8 0,0 0,0 0,0Skellefteå museum AB 18,6 -18,6 0,0 0,0 0,0Västerbottensteatern AB 30,7 -30,7 0,0 0,0 0,0Koncerninternt 3,8 3,8Kommunägda bolag 5 582,0 -5 493,1 92,7 179,8 -87,151

DRIFTSREDOVISNINGAffärsverksamheter, mnkrCamping 2010 2009Avfall 2010 2009Intäkter 21,5 19,2Kostnader för arbetskraft -7,1 -6,6Övriga kostnader -12,2 -9,6Avskrivningar -1,1 -0,8Finansiella poster -0,8 -0,8Nettokostnad/intäkt 0,2 1,4Avvikelse -0,2 1,4Utgående kapital 0,2 -0,4Intäkter 91,5 94,0Kostnader för arbetskraft -15,7 -17,0Övriga kostnader -64,5 -69,6Avskrivningar -8,0 -7,3Finansiella poster -6,0 -6,2Nettokostnad/intäkt -2,7 -6,1Avvikelse -2,7 -6,1Utgående kapital -9,7 -7,0Parkering 2010 2009Sotning 2010 2009Intäkter 20,0 17,3Kostnader för arbetskraft -3,1 -4,1Övriga kostnader -16,4 -15,0Avskrivningar -0,8 -0,8Finansiella poster 0,1 0,3Nettokostnad/intäkt -0,2 -2,3Avvikelse -0,2 -2,3Utgående kapital 5,7 5,9Intäkter 8,3 8,1Kostnader för arbetskraft -5,9 -6,0Övriga kostnader -2,4 -2,6Avskrivningar 0,0 0,2Finansiella poster 0,2 0,1Nettokostnad/intäkt 0,2 -0,2Avvikelse 0,2 -0,2Utgående kapital 5,0 4,8Hamn 2010 2009Elförsörjning 2010 2009Intäkter 21,2 22,6Kostnader för arbetskraft -6,4 -5,8Övriga kostnader -8,7 -9,1Avskrivningar -5,0 -4,3Finansiella poster -3,7 -3,4Nettokostnad/intäkt -2,6 0,0Avvikelse -2,6 0,0Utgående kapital 12,5 15,1Vatten och avlopp 2010 2009Intäkter 315,6 242,9Kostnader för arbetskraft -2,4 -2,4Övriga kostnader -43,6 -36,8Avskrivningar -11,9 -11,8Finansiella poster -92,9 -110,7Nettokostnad/intäkt 164,9 81,2Resultatkrav -104,0 -134,0Avvikelse 60,9 -52,8Utgående kapital 10 369 10 276Intäkter 114,2 118,4Kostnader för arbetskraft -27,6 -30,0Övriga kostnader -71,0 -66,5Avskrivningar -9,2 -9,1Finansiella poster -6,4 -6,9Nettokostnad/intäkt 0,0 5,9Avvikelse 0,0 5,9Utgående kapital 5,0 23,752

INVESTERINGSREDOVISNINGInvesteringsredovisning, mnkrInvesteringsredovisningen för materiella anläggningstillgångar visar avvikelsen i förhållandetill av kommunfullmäktige beslutad budget för nämnder och bolag.NämndUtgifter Inkomster Netto- Budget AvvikelseinvesteringKommunstyrelse skattefinaniserat 8,1 8,1 21,5 13,3Kommunstyrelse avgiftsfinaniseratElförsörjning 9,2 9,2 11,9 2,7Barn- och grundskolenämnd 0,5 0,5 1,5 1,0Byggnadsnämnd 0,4 0,4 0,7 0,3Fastighetsnämnd 61,0 61,0 91,8 30,8Fritidsnämnd skattefinansierat 5,4 5,4 9,6 4,2Fritidsnämnd avgiftsfinansieratCamping 3,2 3,2 5,8 2,5Gymnasienämnd 0,0 0,0 9,0 9,0Kulturnämnd 0,9 0,9 2,6 1,7Personalnämnd 0,1 0,1 0,6 0,5Socialnämnd 4,3 4,3 10,1 5,8Teknisk nämnd skattefinansierat 60,6 1,8 58,8 87,6 28,8Teknisk nämnd avgiftsfinansieratHamn 13,4 4,3 9,1 15,3 6,2Parkering 0,4 0,4 1,1 0,7Renhållning 3,2 3,2 15,8 12,7Sotning 0,0 0,0 0,4 0,3Vatten- och avloppshantering 12,8 12,8 52,1 39,3Kommunen 183,6 6,1 177,4 337,3 159,9Skellefteå Stadshus AB, koncernenSkellefteå Kraft AB, koncernen 672,0 672,0 850,0 178,0Fastighets AB Polaris 24,5 24,5 40,0 15,5Skelleftebostäder AB 80,2 80,2 61,0 -19,2Skelleftebuss AB, koncernen 27,4 27,4 28,0 0,6Skellefteå City Airport AB 27,4 27,4 28,0 0,6Skellefteå museum AB 0,0 0,0 0,0 0,0Västerbottensteatern AB 0,3 0,3 0,7 0,4Kommunägda bolag 831,8 0,0 831,8 1 007,7 175,9Kommunkoncernen 1 015,4 6,1 1 009,2 1 345,0 335,853

STÖRRE INVESTERINGARStörre investeringar, mnkrHär redovisas större investeringar i kommunen som beräknas överstiga 5 mnkr.Utgifter 2010Projektets totala utgifterBudget Redovisat Budget Redovisat Avvikelse PrognosFärdigställda projektBergsbyskolan utbyggnad 2,5 0,3 6,7 6,7 0,0Upplagsytor inkl. kaj, Etapp 2 2,0 1,3 19,1 18,5 0,7Ursvikenskolan återuppbyggnad 21,6 17,7 21,6 19,3 2,3Moröskolan ventilation m m 6,3 4,7 6,3 6,3 0,0Ny manege ridhus 12,5 11,7 14,5 14,5 0,0Utbyggn dagvattenledn, Norrb 4,0 4,6 37,8 34,1 3,8Pågående projektGC-bro Älvsbacka–Anderstorp 5,0 15,4 25,0 16,0 9,0 29,0Stadsparken/Bryggarbacken 8,3 15,8 20,3 22,5 -2,2 33,8Lejonströmsbron, rekonstruktion 11,7 4,4 11,7 4,4 7,3 10,1Grundvattentäkt centralorten 7,0 0,2 21,0 13,7 7,3 284,5Boviken norra ny avloppsrening 0,0 2,4 5,6 3,9 1,7 5,6Boviken södra ny va-hantering 8,5 0,1 13,5 0,1 13,4 13,5Förskola Moröbacke 16,2 2,3 16,2 2,3 13,9 22,054

RESULTATRÄKNINGResultaträkning, mnkrKoncernenKommunenNOT 2010 2009 2010 2009Verksamhetens intäkter 1, 22 5 903 4 868 1 308 1 128Verksamhetens kostnader 2, 22 -8 124 -7 127 -4 509 -4 325Avskrivningar 22 -623 -667 -180 -145Verksamhetens nettokostnader -2 844 -2 926 -3 381 -3 342Skatteintäkter 3 2 717 2 688 2 717 2 688Generella statsbidrag och utjämning 4 847 747 847 747Finansiella intäkter 5 20 39 252 255Finansiella kostnader 6, 22 -270 -207 -150 -174Resultat före extraordinära poster 470 341 284 173Skatt -93 -75Årets resultat 7 377 266 284 17355

BALANSRÄKNINGBalansräkning, mnkrKoncernenKommunenNOT 2010 2009 2010 2009TillgångarAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångarGoodwill m m 8 170 159Materiella anläggningstillgångarMark, byggnader och tekniska anläggningar 9 8 003 8 067 2 094 2 049Maskiner och inventarier 10 4 225 3 832 344 339Pågående nyanläggningar 11 519 553 110 74Finansiella anläggningstillgångar 12 550 781 13 802 13 915Summa anläggningstillgångar 13 466 13 392 16 349 16 377OmsättningstillgångarFörråd m m. 13 164 178 25 19Kortfristiga fordringar 14 1 442 997 1 269 900Kortfristiga placeringar 0 0 0 0Kassa och bank 15 96 497 74 494Summa omsättningstillgångar 1 703 1 672 1 369 1 412Summa tillgångar 15 169 15 064 17 718 17 789Eget kapital, avsättningar och skulderEget kapital 16 6 845 6 500 12 692 12 426därav årets resultat 377 266 284 173AvsättningarPensioner och liknande förpliktelser 17 163 152 125 116Andra avsättningar 18 821 724 18 33SkulderLångfristiga skulder 19 5 488 5 995 3 741 4 127Kortfristiga skulder 20 1 853 1 692 1 142 1 087Summa skulder 7 341 7 687 4 883 5 214Summa eget kapital, avsättningar och skulder 15 169 15 064 17 718 17 789Borgen och ansvarsförbindelser 21 2 721 2 946 4 176 4 33356

BALANSRÄKNINGBalansräkning, mnkrKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Den löpande verksamhetenÅrets resultat 377 266,3 284,2 173,4Justering av- och nedskrivningar 623 667,4 179,7 145,4Justering för ej likvidpåverkande poster 75 77,2 -14,1 -9,5Resultatandel i intresseföretag 96Nedskrivning i finansiella anläggningstillg 185Ökning/minskning kortfristiga fordringar -445 168,3 -334,4 533,3Ökning/minskning förråd och lager 13 -59,5 -6,6 -6,4Ökning/minskning kortfristiga skulder 160 -112,3 19,9 -59,3Medel från den löpande verksamheten 1 084 1 007,3 128,8 776,9InvesteringsverksamhetenFörvärv av immateriella anläggningstillgångar -18Försäljning av immateriella anläggningstillgångarFörvärv av materiella anläggningstillgångar -1 009 -1 049 -177 -282Försäljning av materiella anläggningstillgångar 114 17 13 6Medel från investeringsverksamheten -912 -1 032 -165 -276FinansieringsverksamhetenNyupptagna lån 492Amortering av skuld -507 -498 -1 255Ökning av långfristiga fordringar -65 -91 114 1 135Minskning av långfristiga fordringarMedel från finansieringsverksamheten -572 401 -384 -120ÅRETS KASSAFLÖDELikvida medel vid årets början 497 121 494 113Likvida medel vid årets slut 96 497 74 49457

NOTERNoter, mnkrNOT 1 Verksamhetens intäkterKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Energiförsäljning 4 150 3 279Taxor och avgifter 402 394Hyresintäkter 548 517 331 253Bidrag 405 343Övrig försäljning 282 226 46 38Realisationsvinster 31 7 10 5Övriga rörelseintäkter 892 839 113 94Summa intäkter 5 903 4 868 1 308 1 128NOT 2 Verksamhetens kostnaderKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Kostnader för arbetskraft 3 538 3 418 3 059 2 970varav pensionskostnader 252 235 198 190Inköpt elkraft 2 602 1 868Bidrag 282 261Bränsle, energi och vatten 136 134Realisationsförluster 7 7Entreprenader och köp av verksamhet 342 327Konsulttjänster 70 53Lokal- och markhyror, fastighetsservice 155 153Övriga rörelsekostnader 1 976 1 841 458 427Summa kostnader 8 124 7 127 4 509 4 325NOT 3 SkatteintäkterKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Allmän kommunalskatt 2 683 2 772 2 683 2 772Slutavräkning föregående år 2 3 2 3Slutavräkning innevarande år, prognos 33 -87 33 -87Summa skatteintäkter, netto 2 717 2 688 2 717 2 68858

NOTERNOT 4 Generella statsbidrag och utjämningKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Inkomstutjämning 495 526 495 526Strukturbidrag 29 29 29 29Införandebidrag 9 18 9 18Regleringsbidrag 18 18Bidrag för LSS-utjämning 143 133 143 133Kommunal fastighetsavgift, inbetalning 96 95 96 95Kommunal fastighetsavgift, prognos föreg år 0 0Kommunal fastighetsavgift, prognos innev år 16 13 16 13Tillfälligt konjunkturstöd 70 70Regleringsavgift 0 -36 0 -36Kostnadsutjämningsavgift -29 -31 -29 -31Summa generella statsbidrag och utjämning 847 747 847 747NOT 5 Finansiella intäkterKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Ränteintäkter 20 33 250 248Utdelning aktier och andelar 2 2 2Utdelning från SKL 4 4Summa finansiella intäkter 20 39 252 255NOT 6 Finansiella kostnaderKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Räntekostnader 200 201 144 167Resultat från övriga värdepapper 68Ränta finansiell leasing 4Ränta på pensionslöften 2 7 2 7Summa finansiella kostnader 270 207 150 17459

NOTERNOT 7 Årets resultatKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Årets resultat 376 266 284 173Avgår: samtliga realisationsvinster -31 -8 -10 -6Tillägg: realisationsvinster enligtundantagsmöjlighetSynnerliga skäl enl. KL 8 kap. 5§:Tillägg: ianspråkstagande av sparandeTillägg: realisationsförluster enligt undantagsmöjlighetJusterat resultat 345 258 274 167NOT 8 Immateriella anläggningstillgångarKoncernen2010 2009Anskaffningsvärde 245 245Årets anskaffning 18Ackumulerade avskrivningar 92 86Planenligt restvärde* 170 159* SpecifikationGoodwill / Skellefteå Kraft AB 169 156Goodwill / Skelleftebuss AB 1 260

NOTERNOT 9Mark, byggnader och tekniska anläggningarVerk- Fastigh Fastigh DäravMark- samhets- f affärs- Publika f annan Övriga finansiellreserv fastigh vht fastigh vht fastigh Totalt leasingKommunenAnskaffningsvärdenIngående investeringsutgifter 55 2 341 709 652 399 2 4 157Årets investeringsutgifter 3 88 0 3 95 75Försäljningar/utrangeringar 0 -28 -12 -5 -45Omklassificeringar -9 65 30 6 2 93Utgående anskaffningsvärden 49 2 467 739 649 395 2 4 300 75AvskrivningarIngående avskrivningar 1 212 335 394 166 1 2 108Försäljningar/utrangeringar 6 0 13 19Omklassificeringar -16 -10 -2 -28Årets avskrivningar 68 19 14 6 0 107 3Utgående avskrivningar 0 1 270 355 398 182 1 2 206 3Ingående restvärde 55 1 129 373 259 233 1 2 049 0Utgående restvärde 49 1 197 384 251 213 1 2 094 72KoncernenAnskaffningsvärdenIngående investeringsutgifter 11 898Årets investeringsutgifter 99Försäljningar/utrangeringar -95Omklassificeringar 149Utgående anskaffningsvärden 12 051AvskrivningarIngående avskrivningar 3 803Försäljningar/utrangeringar 15OmklassificeringarÅrets avskrivningar 231Utgående avskrivningar 4 049Ingående restvärde 8 067Utgående restvärde 8 00361

NOTERNOT 10Maskiner och inventarierDäravMaskiner/finansiellinventarier Fordon Konst Totalt leasingKommunenAnskaffningsvärdenIngående investeringsutgifter 707 115 5 828Årets investeringsutgifter 22 32 1 54 26Försäljningar/utrangeringar -4 -4 0 -8Omklassificeringar 0 0Utgående anskaffningsvärden 726 143 5 874 26AvskrivningarIngående avskrivningar 436 53 489Försäljningar/utrangeringar -3 -3 -7Omklassificeringar 0Årets avskrivningar 30 18 48 6Utgående avskrivningar 463 67 0 531 6Ingående restvärde 271 63 5 339 0Utgående restvärde 262 76 5 344 20KoncernenAnskaffningsvärdenIngående investeringsutgifter 7 351Årets investeringsutgifter 659 26Försäljningar/utrangeringar -77Omklassificeringar 71Utgående anskaffningsvärden 8 004 26AvskrivningarIngående avskrivningar 3 358Försäljningar/utrangeringar -71OmklassificeringarÅrets avskrivningar 491 6Utgående avskrivningar 3 779 6Ingående restvärde 3 832 0Utgående restvärde 4 225 20NOT 11 Pågående nyanläggningarKommunenKoncernenAnskaffningsvärdenIngående investeringsutgifter 74 553Årets investeringsutgifter 130 465Färdigställda anläggningar -93 -500Utgående anskaffningsvärden 110 519Ingående restvärde 74 553Utgående restvärde 110 51962

NOTERNOT 12 Finansiella anläggningstillgångarKoncernenKommunenBeloppen anger tillgångarnas bokförda värden, tkr 2010 2009 2010 2009Aktier och andelarBottenvikens stuveri AB 2 595 2 595 2 595 2 595Länstrafiken i Västerbottens Län AB 757 757 757 757Norrbottniabanan 50 50 50 50AB Norrlands Byggtjänst 10 10 10 10Kommunaktiebolaget 9 9 9 9Kommuninvest Ek Förening 2 045 2 045 2 045 2 045Expolaris 35 35 35 35Jörns Folkets Hus upa 6 6 6 6Hjoggböle Va-förening 3 3 3 3Skellefteå Folkets Hus 1 1 1 1Summa aktier 5 510 5 510 5 510 5 510Aktier och andelar i koncernföretagSkellefteå Stadshus AB 1 001 062 1 001 062Skellefteå museum AB 612 612Västerbottensteatern AB 1 600 1 600Summa andelar 0 0 1 003 274 1 003 274Obligationer och övriga värdepapper 158 766 194 605Långfristiga fordringarFör koncernen förmedlade externa lån 5 570 000 5 600 000Skellefteå Kraft AB 100 000Skellefteå Stadshus AB 7 203 836 7 203 836Utlämnade lån 14 488 14 488Megabase 2 430 2 430Övriga långfristiga fordringar 367 138 578 586 210 810Summa långfristiga fordringar 384 056 578 586 12 790 964 12 904 646BostadsrätterRiksbyggen 94 104 94 104HSB 209 232 209 232Övriga 59 59 59 59Summa bostadsrätter 362 396 362 396GrundfondskapitalStiftelsen Lövånger Kyrkstad 1 000 1 000 1 000 1 000Stiftelsen Träenigheten 410 410 410 410Stiftelsen Handelsgården 250 250 250 250Summa grundfondskapital 1 660 1 660 1 660 1 660Summa finansiella anläggningstillgångar 550 355 780 757 13 801 771 13 915 48663

NOTERNOT 13 FörrådKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Exploateringsmark 12 7 12 7Skellefteå Stadshus AB, koncernen 139 159Skellefteå museum 0Fritidskontor, camping 0 0 0 0Tekniskt kontor 13 11 13 11Summa förråd 164 178 25 19NOT 14 Kortfristiga fordringarKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Räntebärande fordringarUtlåning, internbank 969 715Interimsfordringar 929 588 114 55Kundfordringar 346 273 64 41Övriga fordringar 168 136 121 89Summa fordringar 1 442 997 1 269 900NOT 15 Kassa och bankKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Kassa och bank 22 3 0 0Koncernkonto 74 494 74 494Summa kassa och bank 96 497 74 494NOT 16 Eget kapitalKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Eget kapitalIngående eget kapital 6 500 6 239 12 426 12 253Byte av redovisningsprincip VA -19 -19Justerat ingående eget kapital 6 481 6 239 12 408 12 253Årets resultat 376 266 284 173Valutakursdifferens -13 -6Aktieägartillskott 0 1Utgående eget kapital 6 845 6 500 12 692 12 42664

NOTERNOT 17 Avsättning till pensionerKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Ingående avsättning 152 146 116 109Förändring av pensionsavsättning 6Pensionsutbetalningar -12 -12 -15Nyintjänad pension 15 15 7Ränte- och basbeloppsuppräkningar 3 2 7Förändring av löneskatt 2 2 1Ändring av försäkringstekniska grunderÖvrigt -2 -2 1Förändring av pensionsavsättning 5 4 6Utgående avsättning 163 152 125 116varav särskild löneskatt 33 37 24 23varav särskild avtalspension 8 10 6 15Pensionsmedlens användningMedel använda i verksamheten (återlån) 163 152 125 116Aktualiseringsgrad 88,0% 87,0%NOT 18 Övriga avsättningarKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Avsättning för skatter 793 700Avsättning för deponierRedovisat värde vid årets början 19 21 19 21Nya avsättningar 1 1Ianspråktagna avsättningar 0 -3 0 -3Utgående avsättning 18 19 18 19Avsättning omstrukturering äldreomsorgRedovisat värde vid årets början 14 28Ianspråktagna avsättningar -14Outnyttjade belopp som återförts 0 -14Utgående avsättning 0 14Omstrukturering 0 0Återställelse av torvtäkt 7 3Garantiavsättning 2 2Summa övriga avsättningar 821 724 18 3365

NOTERNOT 19 Långfristiga skulderKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Kreditinstitut 5 430 5 973 3 620 4 125Finansiell leasing 20 92Anslutningsavgifter 4 4 2Avgiftsuttag VA 25 25Övrigt 10 22Summa långfristiga skulder 5 488 5 995 3 741 4 127NOT 20 Kortfristiga skulderKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Räntebärande skulderextern inlåning 69 48 30inlåning från koncernkontodeltagare 209 158Leverantörsskulder 483 351 189 106Interimsskulder 1 014 1 045 580 714Övriga kortfristiga skulder 287 248 134 109Summa kortfristiga skulder 1 853 1 692 1 142 1 08766

NOTERNOT 21 Borgen- och ansvarsförbindelserKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009BorgensförbindelserBorgen och andra förpliktelser gentemot kommunägda bolagSkellefteå Kraft AB 190 244Skellefteå Stadshus AB 1 800 1 800Borgen och andra förpliktelser inom kommunägda bolagSkellefteå Stadshus AB koncernen 534 695Övriga bolagPensionsförpliktelser gentemot kommunägda bolagSkelleftebuss AB 36 36 35Skelleftebostäder AB 2 2 2Övriga kommunägda bolag 1 1 1Kommunalt borgens- och förlustansvar för egnahem, m mEgnahem 9 11 9 11Övriga borgen 1 1 1 1AnsvarsförbindelserIngående ansvarsförbindelse 2 240 2 184 2 240 2 184Pensionsutbetalningar -66 -67 -66 -67Nyintjänad pensionRänte- och basbeloppsuppräkningar 22 119 22 119Förändring av löneskatt -20 11 -20 11Ändring av försäkringstekniska grunder -26 1 -26 1Övrigt -12 -8 -12 -8Förändring av pensionsavsättningUtgående ansvarsförbindelse 2 138 2 240 2 138 2 240varav särskild löneskatt 417 437 417 437Summa borgensförbindelse och övriga ansvarsförbindelser 2 721 2 946 4 176 4 333FörvaltningsuppdragFörvaltade stiftelser 9 10 9 10Nödhjälpsstiftelsen 1 1 1 1Summa förvaltningsuppdrag 10 11 10 1167

NOTERKommunens ägarborgen gentemot kommunägda bolag motsvararden låneskuld som finns upptagen i respektive bolags balansräkningoch i kommunens koncernbalansräkning och avser externlåneskuld 2010-12-31. Kommunens pensionsborgen motsvararden pensionsskuld som finns upptagen i respektive bolags balansräkning.Skellefteå kommun har i mars 1994 ingått en solidarisk borgensåsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliganuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommunersom per 2010-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomiskförening har ingått likalydande borgensförbindelser.Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk föreninghar ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaretmellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagandeav ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaretfördelas i förhållande till storleken på de medel som respektivemedlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, delsi förhållande till storleken på medlemskommunernas respektiveinsatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Skellefteå kommunsansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noterasatt per 2010-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totalaförpliktelser till 183 455 180 724 kronor och totala tillgångar till178 833 146 269 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelsernauppgick till 3 460 304 261 kronor och andelen av detotala tillgångarna uppgick till 1,93493 procent.Förtroendevalda med mer än 40 procent sysselsättningsgrad harvisstidsbegränsade anställningsvillkor med visstidspension. Pensionenregleras i PBF antaget av kommunfullmäktige 04-03-11 § 48att gälla fr o m 2003-01-01. Antalet förtroendevalda med dessaanställningsvillkor uppgick den 31/12 2010 till åtta. En förtroendevaldoch en tjänsteman hade under 2010 utlösta visstidspensioner.Totalt utbetalades 89 tkr.För vd-ar i kommunala bolag gäller följande. Vid uppsägning avvd från arbetsgivarens sida har vd rätt till varierande engångsersättningmotsvarande 12–24 månadslöner. Vd omfattas av tjänstepensionsförmånerenligt ITP -planen eller PA-KFS med 65 årspensionsålder.NOT 22 Jämförelsestörande posterKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Verksamhetens intäkterFörsäkringsersättning 16 16Intäkter försålda tomter 16 16Realisationsvinst 31 7 10 5Verksamhetens kostnaderAvtalsförsäkring FORA 10 42 10 42Omstrukturering äldreomsorg 14 14Återbetalning från SKL 4 4Andel i intresseföretags resultat -100 -97Realisationsförlust -7 -7AvskrivningarNedskrivningar -84 -161 -24Summa -118 -191 21 6668

NOTERNOT 23 LeasingKoncernenKommunen2010 2009 2010 2009Finansiella leasingavtalFastigheterTotala minimileaseavgifter 104Nuvärde minimileaseavgifter 72Därav förfall inom 1 år 3Därav förfall inom 1-5 år 12Därav förfall senare än 5 år 58FordonTotala minimileaseavgifter 29 29Nuvärde minimileaseavgifter 20 20Därav förfall inom 1 år 7 7Därav förfall inom 1-5 år 13 13Operationella leasing avtalFastigheterMinimileasavgifter 18 23 451 582Därav förfall inom 1 år 3 1 20 17Därav förfall inom 1-5 år 12 22 165 169Därav förfall senare än 5 år 3 267 396Maskiner och inventarierMinimileasavgifter 0 0 0 0Därav förfall inom 1 år 0 0 0 0FordonMinimileasavgifter 0 27 26Därav förfall inom 1 år 0 0 0Därav förfall inom 1-5 år 0 27 2669

REDOVISNINGSPRINCIPERRedovisningsprinciperGod redovisningssedSkellefteå kommuns redovisning bygger på Lagen om kommunalredovisning (KRL) samt på rekommendationer från Rådet förkommunal redovisning (RKR). Sammantaget innebär detta attredovisningen i kommunen sker på ett sätt som i huvudsak överensstämmermed god redovisningssed.De kommunägda bolagens redovisning har skett i enlighet medgod redovisningssed - i huvudsaklig överensstämmelse med Bokföringslagenoch Årsredovisningslagen samt Aktiebolagslagen.Inventarier med en ekonomisk livslängd på minst 3 år och ettvärde på minst 20 000 kronor (exklusive moms) klassas som anläggningstillgång.Avskrivningstiderna för anläggningstillgångar har fastställts medutgångspunkt från Rådet för kommunal redovisnings skrift omavskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknadenyttjandetid.Lånekostnader belastar resultatet för den period de uppkommer.Från 2007 gäller en lag om allmänna vattentjänster. Lagen innehållerbland annat krav på särredovisning av verksamheten. Redovisningenfinns tillgänglig för fastighetsägarna i tekniska nämndensårsbokslut 2010.Förändrade redovisningsprinciperFrån och med 2010 tillämpas RKR 18 Redovisning av intäkter.Rekommendationen innebär att statsbidrag till anläggningstillgångaroch anslutningsavgifter periodiseras över respektiveanläggningstillgångs nyttjandeperiod.Förändrad periodisering av anslutningsavgifter innebär en resultatpåverkanmed -3,5 mnkr.De största delarna av det ackumulerade överskottet i VA-verksamhetenhar oklassificerats från eget kapital till långfristig skuld.Principförändringen innebär en påverkan på årets resultat med-6 mnkr.RKR:s rekommendation nr 8:2Skellefteå kommun använder två olika redovisningsprinciper i densammanställda redovisningen.Enligt rekommendation 8.2 kan civilrättsliga underkoncerner konsolideraspå två sätt. Huvudmetoden innebär att varje enskilt koncernföretagkonsolideras för sig. Den alternativa metoden innebäratt civilrättsliga underkoncerners bokslut används för konsolideringi kommunens sammanställda redovisning. När alternativ metodanvänds ska nödvändiga justeringar göras.Alternativ metod har använts för konsolidering av Skellefteå KraftAB-koncernen och har avvikit från rekommendation 8.2 genom attinte göra justeringar för intresseföretag som konsoliderats enligtkapitalandelsmetoden och för minoritetsintressen som uppståttvid konsolidering av delägda dotterföretag. Skälet till avvikelsefrån rekommendationen på dessa punkter är avvaktan på nyttsystemstöd.Intern redovisningEnligt kommunallagen ska kommunen också redovisa driften av deolika nämnderna. Inom driftredovisningen (internredovisningen)påförs nämnderna en intern ränta som beräknas på tillgångarnasbokförda värde med 4,0 procent.Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspåläggi samband med löneredovisningen enligt följande:Anställda, % 39,08Anställda som vid årets ingång inte fyllt 26 år, % 21,91Anställda, som är födda 1938 ochsenare och som är 65 år och äldre, % 15,18Förtroendevalda, % 38,25AvstegRådet för kommunal redovisning har i sina senaste utgivnarekommendationer hänvisat till Redovisningsrådets (för publika)rekommendationer vad beträffar utformning av tilläggsupplysningar.Kommunen följer inte i alla avseenden dessa krav.Följande avsteg görs från KRL och allmänna råd och rekommendationerfrån RKR.70

ORDLISTA OCH BEGREPPOrdlista och begreppAnläggningskapital Anläggningstillgångar minus långfristigaskulder och avsättningar.Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för stadigvarandebruk. Kan vara immateriella (goodwill, m m), materiella(mark, byggnader, maskiner mm) eller finansiella (aktier, andelar,m m).Avskrivning Årlig kostnad för värdeminskning av anläggningstillgångarberäknad utifrån förväntad ekonomisk livslängd.Eget kapital Visar hur stor del av tillgångarna som ej finansieratsmed främmande kapital (skulder).Intern ränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings-och omsättningstillgångar) som nyttjas inom en vissverksamhet.Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande 1 år.Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidragOmsättningstillgångar Tillgångar som inte är anläggningstillgångar.Exempelvis förråd, fordringar, kortfristiga placeringar,kassa och bank, m m.Ränteswap Ett avtal om byte av räntor från fast till rörlig räntesatseller tvärtom, under en bestämd tidsperiod.Rörelsekapital Omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder.Soliditet Ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan.Visar andelen eget kapital av totala tillgångar.Kortfristiga skulder Skulder med en löptid understigande ett år.Likviditet Ett mått på den kortsiktiga betalningsberedskapen.Visar omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder.Korta fakta om SkellefteåYta 7 217 km 2Invånare 71 641ÄlvarÅby-, Byske-, Kåge, SkellefteåochBureå älvSjöar1 463 stVattendrag1 269 stStörsta tätorternaSkellefteå C 35 735Ursviken 3 980Skelleftehamn 3 185Bureå 2 417Kåge 2 269Byske 1 724Burträsk 1 586Boliden 1 572Ersmark 895Jörn 797Lövånger 718Medle 626KommunikationHuvudvägar E4, Riksväg 95JärnvägAnslutningar från SkellefteåFlygFlera dagliga avgångarSjöfartHamn i Skelleftehamn och KågeData och teleUtbyggt stadsnät med hög kapacitetoch bra täckning. Bra kommunikationtill samtliga service- och skolorter.71