Glimten 2008 nr 1.pdf - Sigtunahem

Glimten 01 2008”Glimten”NR 1 2008Håkan NesserFörst tog han valsta – sedan ManhattaNTEMA HYRAVi har jämfört Stockholms alla hyrorSigtunahem cupÅrets hetaste ungdomsturnering68 sidor – vårläsning exklusivt för sigtunahems hyresgäster

Redaktören har ordet | SigtunahemHemmet är min borgDet är snart 20 år sedan Amerikas framtidsorakel nummer ett, Faith Popcorn, kommed sina trendrapporter i bokform, den så kallade Popcornrapporten. Och med denmyntade begreppet Kokongliv. Med det menade Popcorn att vi med tiden kommerfå ett allt större behov av att se hemmet som en trygg hamn. En håla dit vi kan draoss undan, där vi har fullständig kontroll och kan känna oss trygga. Ju mer skrämmandeoch tuff verkligheten ter sig, desto större blir behovet av trygghet i hemmet.Och tänk så rätt hon fick. Miljöhot, terror, AIDS och många andra oroshärdar harkommit allt närmare, och ligger säkerligen delvis bakom det faktum att mångaunder senare år angett trygghet som den viktigaste faktorn i boendet. Till och medviktigare än hyran. Det verifieras dessutom i alla de Nöjd Boende Index undersökningarsom vi genomfört under senare år. Ända fram till nu. För med höstenskundundersökning är trenden bruten, trots att världen i mångt och mycket ter sigoroligare än någonsin. Trygghet är nämligen en av de faktorer som ökat mest sedantidigare Nöjd Boende Index undersökning. Vi tror och hoppas naturligtvis att detberor på att Sigtunahems hyresgäster faktiskt känner sig trygga i boendet, områdetsåväl som lägenheten. Och att flera års ansträngningar därmed burit frukt. Mer omresultatet från höstens kundundersökning kan du läsa på sidorna 28-29 i dettanummer av glimten.En annan trend inom boendet sedan en tid tillbaka är det faktum att vardagsrummetfått ge vika som statussymbol för köket och badrummet. Det är dessa utrymmen vilägger ned allra mest pengar på med exklusiva vitvaror och superutrustad spis trotsatt vi lagar allt färre måltider hemma och ”takeaway” matställen dyker upp somsvampar ur jorden. En paradox kan tyckas, visst, men självklart påverkar det utformningenav bostäder också inom Sigtunahems verksamhet. Nybyggnation såväl somombyggnation. Vill du hålla dig uppdaterad? Följ utvecklingen med varje nummer iglimten, glimten.nu eller på vår hemsida, sigtunahem.se.En tredje trend som också slog mig så här i skrivande stund är att vi blir allt rörligare.Vi byter jobb oftare, reser allt mer och längre bort och flyttar betydligt flergånger under livet jämfört med tidigare. Företeelser som naturligtvis också påverkarutvecklingen på bostadsmarknaden och byggandetav bostäder. Med det skönjer vi ännuen paradox. För samtidigt som behovet av enrörlig bostadsmarknad är större än kanskenågonsin tidigare är hyresrätten som upplåtelseformhotad som aldrig förr. Någotsom gör mig så trött. Trött på att allt måstevara till salu, trött på att allt måste kosta.Jag tror nämligen vi är många som ävenvärdesätter andra, av många skäl begränsaderesurser. Tid. Tid att leva, tid att umgås, tidatt älska, tid att överhuvudtaget vara människa.Sigtunahem – När tiden räcker tillHar du synpunkter, tveka inte kontakta migvia mail, marina.ekdal@sigtunahem.se.AB SigtunahemBox 509195 25 MärstaBesöksadress: Stationsgatan 6, MärstaKundservice och växelTelefon: 08-591 796 00Fax: 08-591 117 40E-post: info@sigtunahem.seHemsida: www.sigtunahem.seÖppettider måndag–fredagVäxeln: kl. 8–17Kundservice besök: kl. 9–16Kundservice telefontid: kl. 9–12Avvikelser annonseras på hemsidanUnder perioden maj–augustistänger Sigtunahem kl. 14 på fredagar.Lediga lägenheter och parkeringsplatserpubliceras tisdag–torsdag påwww.sigtunahem.seOmrådeskontoren harTelefontid vardagar kl. 7–9Expeditionstid vardagar kl. 7–9Akuta fel efter kontorstid:Bravida Service AB, telefon: 020-212 112Störningar efter kontorstid:G4S, telefon: 08-661 60 00Glimten är en kundtidning för Sigtunahemshyresgäster som utkommer med 4 nummerper år.Upplaga: 6 500 exemplar©Media SigtunahemAnsvarig utgivare och redaktör:Marina Ekdal, marina.ekdal@sigtunahem.seInnehåll GLIMTEN NR 1 200862 miljoner i underhåll SID 14Omtanken – Sigtunahem satsar stort på ombyggnation och öronmärkeren stor del av pengarna till hyresgästernas personliga önskemål.Sigtunahems hyresgäster allt nöjdare SID 28Det mesta pekar uppåt i den färska undersökningen som Statistiskacentralbyrån har låtit genomföra. Se resultatet här.Håkan Nesser SID 36Den okrönte deckarkungen och mannen bakom Van Veeteren om sintid som speciallärare på Valstaskolan i Märsta och det ännu hemliganamnet på hans senaste bok.Kärlek på ålderns höst 44Det är aldrig för sent att hitta den rätte. Läs solskenshistorien omNils och Gunvor som träffades på Sigtunahems pensionärskollosommaren 2005.Produktion: Sigtunahem ochContactor MarknadskommunikationMarina EkdalRedaktör och marknadschefTryck: Åkessons Tryckeri, EmmabodaFoto omslag: Paul Brissmansigtunahem ett energisnålt val SID 6Sigtunahem – energisnålast i Sverige? | Glimten | nr 1 | 2008

MILJÖHar du något du vill sälja, byta, köpa ellerbehöver du dagmatte åt din hund. Då kandu annonsera gratis i Glimten. Enda kravetär att du är boende inom Sigtunahemoch att försäljningsvärdet inte överstiger7 000 kronor. Ange namn och telefonoch/eller e-post samt det du vill ha med iannonsen.Nästa nummer av Glimten kommer i maj.Skicka din annons senast den 4 april tilladressen: Glimten ”Annons”, Box 509,195 25 Märsta eller e-post marina.ekdal@sigtunahem.se. Du får gärna bifoga bildpå det du ska sälja. Observera att vi publicerarbilder i mån av plats.SäljesJudodräkt Storlek 150, knappt använd.Pris: 250:-Tel: 070-249 11 02, BjörnGarderobsrensning Säljer lite kläderoch skor, allt från 50 kr plagget och uppåt.Allt är helt felfritt, och det är allt från tröjortill jackor och kavajer. En del skor är helt nya,aldrig använda.Pris: Från 50–300:-Tel: 073-685 78 90E-post: Kajsa_561@hotmail.comBrio resesäng använd 2 gånger.Pris: 200:-Ramar till broderier 10 st. Olika storlekarPris: 100:-VävredskapPris: 400:-BÖCKER, en kasse med böckerPris: 100:-Tel: 070-425 30 12, MajlisEkstolar, 4 stPris: 100:-/stTel: 59 11 73 93, LenaSoffa Ikea Ektorrp 3-sitssoffa + schäslong.Pris: 4000:- (Nypris 6 500:-)Tel: 59 11 15 63, 070-404 20 77, ChristinaTV kombination DVD Video. Lite använd.Pris: 1 500:-Tel: 59 11 46 11, Kerstin Johansson58 vhs-filmer barn (20 St Disney)Pris: 600:- (Kan diskuteras)gameboy advance 500 3 stPris: 200:- för allaSt the sims bustin out-metroid fusion-150 in1 X-box m. 2 handkontroller oanvänd.Pris: 900:-Digitalkamera casio exilim ex-240 nöttutsida. Nypris 4500:-Pris: 900:-Teutonio kombivagn sv/grå sitt liggmed skydd och bågePris: 1 400:-Bilstol Akta, t o m 25 kgPris: 500:-resesängPris: 250:-spjälsäng och matstolPris: 150:-docksäng och dockvagnPris: 300:-Finns även skridskor, roller´sTel: 0707382778, JeanetteE-post: jea_eriksson@hotmail.comtema miljöKlimathotet har blivit vår tids främsta uppgift atthantera och var och en måste dra sitt strå till stacken.Som till exempel bygga energiriktiga bostäder.Det har väl inte undgått någon att Sigtunahem bygger nytt och bygger om för högtryck. Bolaget stårinför mycket stora fastighetsrenoveringar under de närmaste 15 åren. Och det gör med all säkerhetmånga andra allmännyttor också runt om i landet, eftersom bolagen kom till ungefär samtidigt. Deflesta under efterkrigstiden. För Sigtunahems vidkommande kan utmaningen dock tyckas extraordinäreftersom vi tillhör de bolag med störst andel uppfört under miljonprogrammet, 70 procent. Men viantar utmaningen. Och planerar såväl nybyggnation som ombyggnation med högt uppställda miljömål,bland annat på energisidan. Och det har minsann gett resultat. Lyssna bara på det här;Miljonprogramområden i gemen drar ungefär dubbelt så mycket energi för uppvärmning perkvadratmeter och år som nybyggnationen. Sigtunahems nybyggnation drar dock bara en tredjedelså mycket energi som normen för nybyggnation. Vilket betyder endast en sjättedel jämfört medmiljonprogrammen.Sigtunahem har med andra ord arbetat mycket framgångsrikt med energieffektivisering i sin nyproduktionoch antar nu utmaningen att på samma framgångsrika sätt vidta rätt åtgärder för att minskaenergiförbrukningen också i miljonprogrammet.Mer om Sigtunahems energismarta arbete i såväl ny- som ombyggnation kan du läsa på följande sidor.Sigtunahem påArlanda Visitors Center till vårenI höstas invigdes en ny mötesplats påArlanda flygplats, terminal fem. Det är en300 kvadratmeter stor och exklusiv utställningsytamed syfte att bland annat väckanyfikenhet och inspirera besökare till attupptäcka vad Stockholmsregionen haratt erbjuda genom bland annat modernteknik. Tre veckor under april månad kommerSigtunahem att finnas på plats för att saluförabolagets nyproduktion.Sigtunahem bygger och bygger om. Förnärvarande pågår tre nyproduktionsprojekt iSteninge och Valsta, redan i maj kommer deförsta lägenheterna lanseras. Först ut är SteningeBacke. Tanken är att finnas på plats påArlanda flygplats för att berätta om projekten,visa bildspel, dela ut broschyrer, bofaktabladom de specifika projekten och glimten naturligtvis.Arlanda Visitors Board är bara en iraden av aktiviteter Sigtunahem planerar föråret. Därtill kommer ny radioreklam på RIXFMmed ett antal spottar dagligdags under blandannat kampanjveckorna, annonskampanjer iKupé, liksom utveckling av hemsidan och dennya web-versionen av glimten, Glimten.nu.Fakta:Arlanda Visitor Center, AVC, är en 300 m2exklusiv utställningsyta med fokus på flygplatsoch turism. LFV Stockholm-Arlanda Airportäger konceptet men har ett långtgående samarbetemed Stockholm Visitors Board och nuäven Sigtuna Turism AB.Sigtuna kommun är hemkommun för Stockholm-ArlandaAirport. Flygplatsen är Sigtunakommuns största arbetsplats. Här arbetar 15000 personer. Flygplatsen erbjuder 167 direktdestinationeri Sverige, Europa och världenmed 74 flygbolag. I år räknar LFV med 18 miljonerresenärer varav 12 miljoner reser utrikes.De resurser Sigtuna Turism ställer till förfogandegör att flygplatsen kan arbeta fram rutinerför turistisk information, ansvara för att centretnår upp till auktorisationsbyråkraven motsvarandeen blå-gul turistbyrå och ha kontaktermed kunder och samarbetspartners. Framförallt omfattar arbetet ett aktivt deltagande påplats i AVC.NÄSTA nummerkommer i maj! | Glimten | nr 1 | 2008Glimten | nr 1 | 2008 |

MILJÖMILJÖSigtunahem– ett energismart valDet pratas mycket om växthuseffekten för tillfället liksom högaenergipriser. De flesta vet att energianvändningen i allrahögsta grad påverkar miljön samt att människans bidrag tillutsläpp av koldioxid påverkar klimatet. Många vill få reda påhur man kan göra för att minska energianvändningen. Likamycket för att sänka sina egna energikostnader som att skonamiljön. Vi säger bara Sigtunahem – ett smart val ur såvälenergi- som miljösynpunkt.Text: Marina Ekdal | Foto: SigtunahemPassivhus, nollhus, plushus, kärtbarn har många namn. I Sigtunahemkallar vi samma fenomenlågenergihus. Det vill säga, heltenkelt hus som är energisnåla.I snart tio års tid har Sigtunahem kontinuerligtbyggt nytt med Boverkets miljömålsförslagfrån 1999 som riktlinje. Ochtack vare vetgirig, engagerad och drivandeteknisk expertis inom bolaget med DahnGidstedt i spetsen har Sigtunahem nåttvärden långt under det föreskrivna, ochstår sig därmed väl i konkurrensen.För att få kalla ett hus Passivhus krävsett antal kriterier. Byggnaden måste varaenergisnål. Detta genom att minimeravärmeförluster genom klimatskalet, effektivventialtion samt att ta tillvara värme frånde boende, elektriska apparater och instråladsol. Det förutsätter ett lufttätt klimatskalmed extra tjock isolering, fönster ochdörrar med låga U-värden samt ett välfungerande ventilationssystem. Ett av riktvärdenaför Passivhus är att byggnaden intefår göra av med mer än 45 kilowatttimmarper kvadratmeter och år. Under riktigtkalla dagar ska det i princip räcka med enhårfön för att värma upp huset.– Passivhus vad då? Frågar sig DahnGidstedt, Sigtunahems tekniske chef.Sigtunahem bygger för framtiden, förmiljön, vi vill och tar ansvar. Vad annarsär ett boende med omtanke?Dahn Gidstedt sticker inte under stolmed uppfattningen att han i det här fallettycker det är enkelt att ta ansvar, enkeltPassivhus:Ett passivhus alt lågenergihus har mycket bra isolering i klimatskaletdet vill säga, väggar, golv, tak, fönster och dörrar. Isoleringen gör atten stor del av värmen som alstras inne i huset av människorna sombor där, av hushållsmaskiner och hemelektronik, stannar kvar i huset.Huset utrustas med ett ventilationssystem där värmen i den utgåendeluften tas tillvara och används för att värma den nya luften och för attvärma det varmvatten som går åt. En solfångare på taket kan hjälpa tillatt hålla nere energiförbrukningen för varmvattenproduktion.Energiförbrukning, endast uppvärmningPassivhus: max 5-25 kWh/år – 3 000 – 4 000 kr per årVanligt hus: 60- 100 kWh/år – 9 000 – 12 000 kr per åratt bygga energisnålt. Och menar vidareatt metoder finns men kanske inte alltidinsikten, lusten eller rent av kunskapen.Sigtunahem har allt det och lite därtill ochgör dessutom slag i saken.– Garnsviken om 68 lägenheter itvåvåningshus som vi uppförde 2005 ärdet mest energisnåla Sigtunahem har attpresentera för tillfället. Det är uppförtmed normala byggmetoder, med engagemang,mod och intresse att töja påramarna vilket resulterat i värden somklarar Passivhuskraven för energi perkvadratmeter och år.Dahn Gidstedt menar att det i principbara handlar om att strukturera upp energifrågorna.Hur löser vi transmissionen? Detvill säga minskar förlusterna av värme viafönster och dörrar. Hur löser vi ventilationen?Sist men inte minst, hur hanterarvi oönskade värmeförluster via otätheter,i kulvertar och liknande? Slutligen måsteman genom beprövad erfarenhet hittabalansen mellan hur mycket man ska tätaoch investera och vad det får kosta. Densista procenten kanske kostar mer än vadsom är försvarbart. Med åren har Sigtunahemkommit fram till en bra balans mellankomfort och investering.– Vi har satsat på bra isolering, fönsteroch dörrar, till- och frånluft med värmeåtervinningsamt bergvärmeproduktion.Med det behöver vi bara köpa 45 kilowattimmarper kvadratmeter och år. Och medtanke på att värmepumparna är bättre2007 jämfört med 2005 finns det potentialatt sänka förbrukningen ytterligare. Femkilowattimmar i småhus och kanske nå sålågt som 30-35 i flerfamiljshus.Det bådar naturligtvis mycket gott förframtiden och betyder mycket för miljönpå både lång och kort sikt. Dahn Gidstedtpoängterar att man slitit med den härfrågan i många år nu för att lära och förstå.Motorn menar han har varit ett gedigetMin uppfattningär att detär omöjligt atträkna hem alla detaljeri pengar. Detta måstebalanseras i en helhetdär slutresultatet är avgörande.intresse för miljö, ekonomi och inte minst– kundens komfort.– Det viktigaste bedömer jag, är att kalkylenför extraåtgärder går jämt upp underen livslängd, inte en kalkyl som bygger påett fåtal år utan får återbetala sig så längeden fungerar. Vinsten bör istället ses iperspektivet god miljö, positiv påverkan påklimatet, globalt och lokalt ansvar och inteminst. ”Ingen mer Gudrun”.Jämförelse Sigtunahem och Passivhus:SigtunahemPassivhusTransmission 335 mm tjock isolering 400 tjock isolering1,0 fönster och dörrar 0,8-0,85 fönster och dörrarGolv och tak lika Golv och tak likaVentilation FTX – värmeåtervinning FTX - värmeåtervinningVarmvatten Värmepump Solfångare samtdirektverkande elFotnot, Sigtunahem installerar inga solfångare i nybyggnationen eftersomvi använder oss av bergvärme. Däremot diskuterar vi installationav solfångare i samband med ombyggnationen, Omtanken, där fjärrvärmeutgör den huvudsakliga värmekällan.Läs mer www.passivhus.nu, www.paroc.se, www.granback.se | Glimten | nr 1 | 2008Glimten | nr 1 | 2008 |

MILJÖMILJÖFlyger motgrönare tiderMiljötaxi, biogasbussar och gröna landningar. Bara de senaste femåren har flygplatsen investerat 200 miljoner kronor på miljöförbättrandeåtgärder. – Långsiktigt siktar vi på en nollvision för koldioxidutsläppen,säger Jonas Strömberg, miljöchef på Arlanda.Text: Ola Söderlind | Foto: LFV Lasse ModinMiljöfrågorna har återigenhamnat överst på dagordningen.Förra året fick miljökämpenAl Gore dela Nobelsfredspris med FN:s klimatpanel, flera avfilmstjärnorna i Hollywood kör miljöbilaroch media skriver dagligen om klimathotet.Särskilt flyget har varit extra ifrågasatt påsenare tid. Det står för cirka två procent avde totala utsläppen och man måste därförarbeta för att minska sin del av kakan ochbidra till en bättre miljö. Bara på Arlandarör sig 200 000 flygplan vilka flyger närmare20 miljoner människor till 175 olika platser ivärlden – varje år. Trots den enorma trafikenvisar luftkontrollerna, som gjordes 2006på Arlanda, att halterna av kväveoxiderligger på samma nivåer som i en medelstorsvensk stad.Men faktum är att de största koldioxidutsläppeninte kommer från flygplanen, somman kanske skulle kunna tro, utan från marktransporterna.Det visar undersökningarsom LFV (Luftfartsverket) låtit göra.– Vi försöker få folk att åka kollektivtoch vi har också infört förtur för miljötaxi.Det går ut på att taxichaufförer som kör enmiljöbil går före i kön. Det har en effektsom påverkar hela Mälardalen eftersombilarna kommer från hela området, sägerJonas Strömberg.När projektet med miljötaxi sattes igångför snart två år sedan var antalet miljötaxibilar35 stycken. Idag är antalet miljötaxibilaröver 800, vilket utgör en tredjedel avalla taxiresor till och från Arlanda. Sommaren2006 satte LFV också tre nyinköptabiogasbussar i trafik. Det gör Arlanda tillden första flygplatsen i världen som användersig av den här typen av transportmedel.Nästan alla byggnader på flygplatsenvärms upp med biobränsle och ur eluttagenströmmar enbart ”grön el”. (Med det menasatt elen produceras enbart av förnybaraenergikällor såsom vindkraft, solenergi,vattenkraft och så vidare.) Inom tre århoppas man även kunna värma upp ochkyla ner flygplatsen med hjälp av grundvattensom finns lagrat i den rullstensåssom ligger under bana3.Flygtrafiktjänsten jobbar för att få inflygningarnaså raka som möjligt. Det spararbränsle och är därmed bra både för ekonomioch miljö. Man kallar det för ”grönaflygningar” och under 2006 genomfördescirka 800 gröna flygningar till Stockholm/Arlanda Airport. Nu hoppas man snart varauppe i över 2 000. Genom att ha ständigkontakt mellan flyg och markpersonal kanplanet få en kortare inflygningssträcka ochmindre väntetid fram till själva landningen.Då kan man enkelt glidflyga in sista bitenmed lägre varvtal vilket sparar i snitt 150kilo bränsle och 450 kilo i koldioxidutsläpp.Det krävs en hel del motorkraft för attkunna lyfta från jordens yta. Och precissom alla andra motordrivna fordon gerflygplan ljud ifrån sig. Vissa älskar det, deflesta är mindre entusiastiska.Men det går inte att flyga hur som helsttrots att himlen känns oändlig. Det finnslagar i Sverige för det. LFV som driverStockholm/Arlanda har fått tillstånd försin verksamhet av naturresurs- och miljöskyddslagensamt miljöbalken. Derasvillkor styr allt från att det ska finnas järnvägsförbindelsertill att verksamheten intepåverkar intilliggande sjöar och vattendrag.De styr också bullernivåerna.Man får inte flyga hur lågt man vill övertätorter och man får inte utsätta grannarför bullernivåer över satta gränser. LFV ärtill och med skyldiga att bullerisolera hus iområden där ljudnivån är något högre.Du som bor i grannskapet har en egenwebbportal hos LFV (lfv.se/arlanda/granne).Det är ett av de verktyg man använderför att kommunicera med människor sombor i närheten av flygplatsen. Tidningen”Nya Arlanda” är en annan informationskällavilken delas ut till samtliga hushåll iSigtuna, Knivsta och Upplands Väsby. Dethar man gjort sedan 2005.Att man kan styra flygtrafiken till ochfrån Arlanda är en sak. Det är svårare attpåverka vilka flygplan som används ute ivärlden. Men om man ger ekonomiskafördelar till dem som flyger med mermoderna, renare och tystgående plan kanman komma en bra bit på vägen. Därförhar LFV infört högre startavgifter för deplan som bullrar och skitar ner mest.Hur mycket Arlanda än växer får inteutsläppen år 2011 vara större än de varför över tjugo år sedan (Ett villkor som ärunikt för Arlanda). Men trots att antaletpassagerare ökat rejält sedan 1990 harkväveoxiderna i stället minskat med 45procent och koldioxiderna är numera tvåprocent mindre än vad de totala utsläppenvar då, vilket bland annat inkluderartransporter till och från flygplatsen samtuppvärmningen.– Grundproblemet är koldioxidutsläppenoch vi försöker göra allt vi kan för attförbättra marktransporterna som är denstora boven i dramat. Men det är inte lätteftersom vi egentligen inte kan bestämmaöver dem. Det är därför en stor utmaningatt hitta nya lösningar som kan påverka utvecklingeni alla fall, säger Jonas Strömbergsom är optimistisk inför framtiden. | Glimten | nr 1 | 2008Glimten | nr 1 | 2008 |

MILJÖMiljövänligshoppingI dagens konsumtionssamhälleär det svårt att förena nyttamed nöje. Men det går – omdu köper begagnat. På Återbruketi Märsta lämnar folk insina överflödiga möbler, husgeråd,böcker, prydnadssakermed mera. Föremål som i sintur kan komma till användninghemma hos någon annan.Glimten har gått på sakletarjaktoch funnit en hel del billiga,roliga och användbara prylar.Dessutom gör du en god gärningför miljön. Alla intäktergår till socialpsykiatrin. (Besöksadress:Södergatan 4 i Märsta.)Text och foto: Ola SöderlindStilren ishinkmed tillhörandetång: 20 kr.Alla hjärtans dag har redan varit men vemskulle inte bli glad över att få detta ömhetsbevis– en kudde med texten ”I love you”: 20 kr.Trött på fula ringar i bordet?Då kan få användning förnågra brickunderlägg:10 kr för fyra stycken.Fotoram i rostfritt stål. Sen är det bara atthänga upp svärmor på väggen: 10 kr.Gamla godingarpå LP till fyndpriser.Inget går upp motfärskpressad apelsinjos.Den härjospressen irostfritt stål fårdu för 50 kr.markvärdVi söker dig som vill anta utmaningen att arbeta somsäsongsanställd mark- och parkarbetare hos ossinom Sigtunahem i något av våra bostadsområden iMärsta, Sigtuna eller Rosersberg.Arbetet sträcker sig över tiden 1 maj till 31 augusti2008. Arbetsuppgifterna består huvudsakligen avyttre skötsel, det vill säga gräsklippning, ogräsrensning,plantering och skötsel av sommarblommor ochliknande.Vi söker i första hand dig som har utbildning ellertidigare arbetat med liknande arbetsuppgifter, hargod servicekänsla samt körkort.Inom Sigtunahem arbetar vi aktivt med att ökamångfalden i våra grupper. Därför vill vi ha en bramix av personligheter, kvinnor och män i olika åldrarmed olika bakgrund. Med anledning av rådande personalstrukturser vi gärna kvinnliga sökande.Du söker tjänsten Markvärd-Säsong via vår hemsidawww.sigtunahem.se under rubriken ”Jobba hos oss”.Senast den 17 mars vill vi ha din ansökan. För mer informationkan du kontakta Britt Flodin telefon 08-591796 08 eller via e-post, britt.flodin@sigtunahem.seJobb i sommar?SommarjobbareVi söker även ungdomar som kan arbeta extra – sammanhängandefyra veckor någon gång under periodenjuni-augusti 2008.Arbetsuppgifterna består huvudsakligen av yttreskötsel, det vill säga ogräsrensning, gräsklippning,trimning, plocka skräp. Du bör vara minst 15 år ochbo i Sigtunahems fastighetsbestånd.Är du intresserad söker du tjänsten Markvärd-Sommarjobb via vår hemsida www.sigtunahem.seunder rubriken ”Jobba hos oss”. Senast den 30 april2008 vill vi ha din ansökan. För mer information kandu kontakta Britt Flodin telefon 08-591 796 08 ellervia e-post, britt.flodin@sigtunahem.seFOTO: FuTuReIMAgeBAnk.cOM10 | Glimten | nr 1 | 2008

KBP 2008 – 2012 | SigtunahemKBP 2008 – 2012 | SigtunahemPlaneradbyggnationi Sigtuna kommun denärmaste fem årenI slutet av november antog kommunfullmäktige,kommunstyrelsens förslag till nytt bostadsförsörjningsprogram.Och det mesta var redan käntsedan tidigare. Strategin om förtätning- ochkompletteringsbebyggelse ligger fast med någrafå undantag; bland annat frigörande av ett relativtstort antal tomter till den kommunala tomt ochsmåhuskön. Merparten stora nog för självbyggeri.Text: Marina Ekdal | Foto: Fredrik AnnerskogSöder om Odensala och norr omMärsta, i självaste Herresta,planeras ett helt nytt område medså kallad ”bykänsla”. Genom attdra ut kommunalt vatten och avlopp- ochgenom byggnation av en ny gång- ochcykelväg görs det möjligt för ett 50-talhushåll att äntligen förverkliga sina alldelesegna bostadsdrömmar. Och det är inte talom planering av någon ny förort till Märsta,utan just en egen liten ”by” poängterarAnna-Karin Bergvall, chef för stadsbyggnadskontoreti Sigtuna kommun.– Det är ett mycket spännande projekt.Det är nämligen kommunen som ägermarken runt Herresta och vi kommer sätta igång med planeringen redan i år. Så mycketsom 700 personer finns registrerade i kommunenstomt- och småhuskö och många avdem vill rita och bygga själva.För den som är intresserad av ett färdigthus finns också möjligheter med det nyakommunala bostadsförsörjningsprogrammet.I övre Ekilla, mellan Stationsgatanoch Aspvägen, planeras ett nytt områdemed ungefär 150 bostäder varav ett 90-talgruppbyggda småhus med äganderätt. Därtillett antal hyresrätter och även här ettantal tomter för självbyggeri, 35 stycken.– Byggstart för Ekilla planeras till 2009och Herresta 2010. Innevarande år kommervi arbeta med planläggning och nästa årförsäljning.Utöver dessa båda områden planerasäven viss kompletteringsbebyggelse österom Lindvägen, med ett 40-tal bostadsrätteroch äganderätter.Sigtuna kommun är en expansiv kommundär det händer mycket. Åtminstone planeras.För det är viktigt att påpeka att detkommunala bostadsförsörjningsprogrammetär en ren och skär planberedskap, meddet ges en möjlighet till byggnation genomkommunens ambitiösa detaljplanearbete.Om det sedan blir byggnation eller inteberor på marknaden. Det vill säga efterfrågan.Anna-Karin Bergvall är noga medatt påpeka att trots en hög planberedskaphar det inte byggts i samma takt somplanerats de senaste åren. Under ett antalår färdigställdes ungefär 130 lägenheterför att 2006 stiga till 180 och de slutligasiffrorna för 2007 lär hamna någonstanskring 250 färdigställda lägenehter.– Arlanda expanderar med ytterligare100 000 kvadratmeter inom terminalområdetför kontor och handel, nya industriområdenkommer till, fler företagsetableringar,Rosersberg har sin skjuts. Och detställer krav på en hög planberedskap. Jufler arbetstillfällen desto fler förväntasnaturligtvis vilja bo här.Ytterligare nyheter i bostadsförsörjningsprogrammetär ett nytt projekt i Sigtunastad, i övrigt en fortsatt utbyggnad inomde projekt som redan är väl kända. Det nyaprojektet är Sigtuna Idrottsplats med cirka55 lägenheter varav 25 avses bli seniorboendemed hyresrätt.I Ragvaldsbo gård planeras huvudsakligenför ett 40-tal bostadsrätter i punkthusför seniorer liksom ett så kallat särskiltboende och i Brännbo, ett mindre antalvillatomter i anslutning till konferensanläggningen.Sedan tidigare är detaljplanearbetet förSteningehöjden (de första tre etapperna),Brandstationstomten i Märsta, Lyckostigen,Ärlingheden, Södergatan norr och syd klar.Anna-Karin Bergvall menar att planberedskapeni dessa områden till och med ärmycket hög och att det nu är upp till byggherrenatt sätta spaden i jorden. Men i vissafall verkar de tveka på målsnöret.– Det är klart att allteftersom tidengår uppkommer en mängd frågor som ärlägenheternas utformning fortfarande rätt?Finns det fortfarande efterfrågan på denhär typen av objekt? Hur ser marknadenegentligen ut just nu? Men de har inteall tid i världen att fundera. Detaljplaneninnehåller en genomförandetid som brukarvariera mellan fem, tio och 15 år. Begärman inte bygglov inom den avtalade tidenkan faktiskt kommunen säga nej och överlåtabyggrätten på någon annan.Den huvudsakliga strategin kring allbyggnation i Sigtuna kommun är att förtätaoch kompletteringsbygga, att byggalångsiktigt hållbart. I linje med det liggeratt exempelvis bygga färdigt centralortenMärsta så den äntligen får klar sin stadsmässighet.Därtill koppla ihop stadsdelenValsta med Märsta centralort genom detplanerade Märsta port bredvid Midgårdsvallen.Den påbörjade nya stadsdelenSteningehöjden blir en förlängning avValsta mot Til i Sigtuna.– Steningehöjden är ett otroligt spännandeprojekt. Just att få vara med attplanera en helt ny stadsdel var längesedan sist. Totalt inkluderar projektet 900bostadsenheter med trädgårdsstaden somförebild. Därutöver parker, vägar, kommers,kommunal service som både skola och förskola.Jag tror det kommer bli en mycketvacker stadsdel, småskaligt med en grönbaksida.Men det planeras inte bara byggnation iSigtuna kommun. Därtill kommer utvecklingenav den offentliga miljön som gaturum,parker, gång- och cykelstråk. Lyckadeexempel hittills är gaturummet längsValstavägen liksom Vattentornsparken.– Vi kommer fortsätta dessa miljösatsningarframöver. I Sigtuna stad kommer viutveckla den mycket uppskattade strandpromenadenytterligare och har avsattnästan 12 miljoner till det under en treårsperiod.Tanken är att göra vissa nedslag påväl valda platser liksom fortsätta projektetrunt Våfflan och hamnen med fler sittgrupperså man kommer närmare vattnet,ny belysning, fler upplevelsebryggor,grönare och öppnare.Utöver strandpromenaden planerarman dessutom göra en särskild satsning påSjudargårdsbadet. Bland annat förlängastrandpromenaden fram till badplatsensom också ska få en större och bättrestrand. Därtill är tanken att binda sammanSjudargårdsbadet med Broholmen via enbadbrygga, liksom fler parkeringsplatser.– Även fler naturreservat planeras iSigtuna kommun, bland annat förvärv avAskars hagar norr om Wenngarn. Och fleraktivitetsytor med ny idrottsplats i Sigtunaoch ny sporthall i Rosersberg.Fler arbetsplatser, nya bostadsområden,ökat invånarantal, utökade möjligheter tillrekreation och fritid. Sigtuna kommun stårsig starkare än kanske någonsin tidigare.Och vi väntar spänt på fortsättningen. Följden med oss och glimten.Bostadsprojekt i Sigtuna kommunByggstartade projekt 2007 och planerade projekt 2008-2012=hyresrätt =bostadsrätt =äganderättProjekt i Märsta 2007 2008 2009 2010 2011 2012Märsta Port 75 75 75 100Märsta Port 25 25 25Steningehöjden 28 45 50 50 50 50Steningehöjden 32 20 20 30 30Steningehöjden 16 30 50 50 50 50Ärlingheden 45 45Fd Brandstationen 50Lyckostigen 16Arhem 30Arhem 30 30 30Övre Ekilla 45 40 40Övre Ekilla 25HSB Stationsgatan 30Norra Arenberga 20 20Södergatan Norr 85 85Södergatan Syd 60 65 30Centrala Valsta* 111Summa 89 409 525 430 300 230Projekt i SigtunaSigtuna IP 25Sigtuna IP 30Björkbacka 25 25 25Stora Brännbo/Tivolivägen 7Ragvaldsbo gård 30Ragvaldsbo gård 10Tvillingbackarna 45Myntvägen 19Summa 25 70 146 0 0 0Projekt i RosersbergViggeby 50 50Vantarboda 15 10Södra Krogsta 110 50Summa 0 0 0 175 110 0LandsbygdHerresta 15 15 20Herresta 20Granby 30 25Kompletterande bebyggelse 10 10 10 10 10 10Summa 10 40 35 45 25 30Totalt 124 519 706 650 435 260Summa hyresrätt 0 219 260 225 105 30Summa bostadsrätt 61 170 235 295 205 150Summa äganderätt 63 130 211 130 125 80* Beslutat i kommunfullmäktige januari 2008.12 | Glimten | nr 1 | 2008 Glimten | nr 1 | 2008 | 13

Omtanken | SigtunahemSigtunahem avsätter 62 miljonertill underhåll 2008Sigtunahems omfattande renoveringsprojekt ”Omtanken”börjar ta fart. Först ut blir Ormbergsvägen i Brännbo därman beräknar vara i gång i början av maj.– Vi ska göra renoveringen med omsorg och kvalitémen samtidigt bevara det som är bra med den ursprungligaformen, säger fastighetschefen Jan Östberg.Text: Ola SöderlindOmbyggnation av vissa fastigheter uppfört under miljonprogrammet, inrelägenhetsunderhåll, stambyten, fortsatta satsningar på belysning och enallt större del av underhållsbudgeten öronmärkt för hyresgästernas specifikaönskemål. Så ser innehållet ut i stora drag i årets underhållsbudget.Text: Marina Ekdal | Foto: futureimagebank.com– Vi kommer satsa stort på elsidan, meddelarunderhållschef Jan Östberg på förfrågan.Vi kommer bland annat genomförasäkerhetsbesiktningar inom hela beståndet,undersöka möjligheten att införa rörelsedetektorer,liksom undersöka marknadenpå lågenergilampor. Vi har till och medvarit i kontakt med Australien i ärendet,vilka är på god väg att förbjuda glödlamporhelt och hållet.Med tanke på att man förväntar sig en utvecklingmot allt högre elpriser i Sverige påsikt är det naturligtvis relevant att redannu vidta så många åtgärder som är rimligtoch möjligt av såväl miljömässiga somekonomiska skäl.– Sverige har lägst elpriser i hela Europaför tillfället men man väntar sig en utjämningpå sikt. Elpriset väntas därför stigamed ungefär tio procent de närmaste femåren, så det finns all anledning att ligga iframkant.Även hyresgästernas önskemål står högtpå prioriteringslistan i årets underhållsbudget.En trend som växer sig allt starkare förvarje år. Med det menas helt enkelt prioriteringarsom framkommit i dialog medhyresgäster på bostadsmöten, mellanSigtunahems personal och hyresgästföreningensrepresentanter vid den årligaBoinflytandekonferensen liksom åtgärdersom svar på brister som påtalats i kundundersökningarav olika slag.– I detalj handlar det bland annat omreparation av tvättstugor, målningsarbeten,mindre markarbeten, utbyte av cykelställoch papperskorgar, renovering av garageportar,byte av belysningsarmaturer,anläggning av gång- och cykelvägar ochandra mindre projekt. Vissa av dem isamverkan med Sigtuna kommun.De största enskilda projektet förutomOmtanken ur ekonomiskt perspektiv,är planerade stambyten i den del av detäldre beståndet som inte är föremål förombyggnation just nu, exempelvisTingvallaområdet.– Det finns en större summa pengar avsattför stamrenovering samt för eventuelltandra smärre behov av åtgärder när vi ändåär på plats.Vill du veta exakt om- och vilka åtgärder somplaneras i just ditt bostadsområde. Kontakta dinområdeschef som träffas säkrast under telefontid7 – 9. Alternativt maila dygnets alla timmar.Norrbacka, david.book@sigtunahem.seCentrala Märsta,goran.skanberg@sigtunahem.seTingvalla, kenneth.hedlund@sigtunahem.seValsta, harry.savolainen@sigtunahem.seSigtuna, helen.bodin@sigtunahem.seAnledningen att just Brännbostår först på tur är att fastigheternahar stått för den störstaenergiförbrukningen och flestantal felanmälningar. Redan tidigt efter attSigtunahem tog över fastigheterna i mittenpå 90-talet, blev man varse att de behövdeen upprustning. Problem som man hoppasslippa i framtiden i och med renoveringen.– Det är viktigt att hyresgästerna kankänna förtroende för åtgärderna och attman får ett hem som man kan vara stoltöver och trivas i, säger Jan Östberg.Resultatet ger förutom nya stammarockså ett nytt kök med nya vitvaror, spishälloch extra plats för diskmaskin. Badrummetblir större och helkaklat med nya skåp ochbadkar på tassar. Hallen ska målas om,vägguttagen bli fler och fönstren ska bytasut för att spara energi och göra lägenheternafria från drag och kyla. För design ochplanlösning står Thomas Lewan på Nyrénsarkitektkontor.Men arbetet kommer inte att bli en lättmatch.– Det är en tidskrävande uppgift attgenomföra en sådan här omfattanderenovering, vilket är något man ska varamedveten om. Men vi tror att det är bättremed en längre sammanhängande störningän att det ska pågå hela tiden. Dessutomhar vi anlitat folk som har stor vana ochkunnighet av ett sådant här arbete, sägerJan Östberg.Han beräknar att hyresgästerna minstska räkna med tre månaders arbete i självalägenheten och ytterligare två då det kanvara stökigt kring huset med fasadarbetenoch liknande. Under tiden som bostädernarenoveras kommer hyresgästerna erbjudasatt bo i så kallade ”evakueringsbostäder”,vanliga lägenheter i närområdet. Någotsom Sigtunahem i skrivande stund hållerpå att samla på sig bland de uppsägningarav lägenheter som man får in. När detta ärklart blir de berörda informerade i god tid,lovar Jan Östberg.Hyresgästerna får också ekonomisk kompensationför besväret, allt i enlighet medrådande praxis för den här typen av projekt.Under våren ska Sigtunahem också göra iordning ett visningsrum i hyresgästlokalendär du som hyresgäst kan se hur det kankomma att se ut och därefter lättare kunnagöra de val som behövs.Renoveringen sker i ordningen: Ormbergs-,Bergs-, Stora Brännbo-, ochTrollbergsvägen. I februari anordnar manpersonliga möten med hyresgästerna i detförsta av de fyra husen. En tid senare harman liknande samråd med övriga hyresgäster.Här går man igenom vad somkommer att hända och när, samt lyssnarav om respektive hyresgäst har någraspeciella önskemål. Här diskuteras ocksåvilka valmöjligheter som finns angåendefärg och kakel och vilka som är intresseradeav att ha en särskild säkerhetsdörr.– Vi lyssnar på alla för att kunna göraindividuella ändringar i de fall det efterfrågas.Allmännyttan ska vara till förallmänheten och det måste vi som företagleva upp till. Vi ser inte det här som enbartett stambyte och en renovering. För ossär det en upprustning för de kommande50 åren.När det gäller miljöaspekten harSigtunahem fått ta tag i en rad nya bestyr.En miljöinventering har gjorts och alltmaterial som rivs ut ska tas hand om påett bra sätt och återvinnas i så stor utsträckningsom möjligt. Allt nytt byggnadsmaterialföljer också de ställda miljökraven.En av Omtankens ledstjärnor är att värnamiljön genom att begränsa husets framtidaenergiförbrukning. Målet är en minskningmed 50 procent. Detta ska lyckas genomatt isolera fönster och fasad bättre samtförbättra ventilationen och införa individuellmätning av vatten.14 | Glimten | nr 1 | 2008 Glimten | nr 1 | 2008 | 15

Elektroniska lås- ochtvättbokningssystemfrämjar grannsämjanSigtunahem bygger nytt för högtryck. Underhösten stod ett hundratal lägenheter inflyttningsklarapå Vikingavägen i Valsta och snart gårdet att flytta in i nytt i såväl Steninge backe somSteningehöjden och Centrala Valsta. Det ärbråda dagar för Sigtunahems personal påområdekontoret. Tur för dem att det är kutymmed elektroniska lås- och tvättbokningssystem.Bristande respekt för andras tvätt- och torktider-,dålig städning, smuts och ludd i tvättmaskinenär därmed ett minne blott.Text och foto: Marina EkdalEnligt en undersökning gjord av tidningenHem&Hyra har var femte hyresgäst råkati konflikt med grannarna i tvättstugan.Vanliga orsaker är överträdelser på andrastvättider, stölder och dålig städning. Problemsom numera blir allt mer sällsynta iSigtunahems bostadsområden. Delvis berordet naturligtvis på god tillsyn i tvättstugornamen också allt mer på bolagets satsningarpå digitala bokningssystem. Vi träffar HarrySavolainen med personal i tvättstugan idet nybyggda Vikingavägen dagen efter attsamtliga hyresgäster fått information omhur bokningssystemet i tvättstugan ochmaskinerna fungerar.– Hyresgästerna är mycket positiva.Med det här bokningssystemet kommerenbart den hyresgäst in i tvättstugan somhar bokat tvättiden. Dörren är helt enkeltlåst för övriga. Det ökar naturligtvis trygghetenoch man får bättre koll på vem somtvättar, påtalar Harry Savolainen områdeschef,Valsta.– Efter förhandling med hyresgästföreningenkommer varje hushåll tilldelasett specifikt antal tvättpass i månaden, tilldess räknar vi lite provisoriskt med femtillägger Johan Lorenzby, kvartersvärd förboenden på Vikingavägen.Bokning av tvättstugan sker via en elektroniskbokningstavla i anslutning till tvättstugeutrymmet.Med sitt individuella kortbokar man sig helt sonika för en specifiktvättid varvid dörren till tvättstugan är låstför alla andra.Tvättstugan är möjlig att boka mellansju på morgonen och nio på kvällen, samtligadagar i veckan. Varje dag är indelad ifem olika pass. Och för att hinna få torrtkommer man in i tvättstugan en halvtimmeefter det att tvättiden gått ut. Men mankan inte använda maskinerna.– Hyresgästerna ”tvingas” med det härsystemet till ansvar eftersom det syns vemsom tvättat, tillägger Harry Savolainen.Vikingavägen består av tre huskropparmed 33 lägenheter i varje och var och ettav husen är försedd med en gemensamtvättstuga i markplan. Två maskiner, entorktumlare, ett torkskåp, mangel, strykbräda,grovtvättvask, toalett och dusch,tillgänglighetsanpassat, vad mer kan manbegära.– Dessutom är maskinerna internationellafyller Seppo Lehtinen i, kvartersvärdValsta. Och demonstrerar samtidigt maskinernasfunktion.Instruktionerna på samtliga maskiner ärnämligen förprogrammerade på 15 olikaspråk. Merparten europeiska, bland annatspanska, engelska, portugisiska, italienskaoch finska.Och för service i tvättstugorna svararmaskintillverkaren Electrolux själva.– Vi har ingått ett fullserviceavtal medElectrolux vilket betyder åtgärd inom 24timmar under vardagar, påtalar HarrySavolainen. Och de klarar så mycket som95 procent av felanmälningarna inom tidsramen.– Telefonnummer till Electrolux felanmälanfinns i tvättstugan, fortsätterJohan Lorenzby. Och rabblar samtidigtdirekt ur huvudet 0771–615200Inte bara tvättstugorna är förseddamed elektroniskt passersystem i Sigtunahemsnybyggnation. Elektroniska passerkortersätter nämligen samtliga nycklaräven till övriga gemensamma utrymmen.Det vill säga entréport, cykel-/barnvagnsrum,förrådsutrymmen, miljöhus ochliknande. Meningen är att bidra till ökadtrygghet och säkerhet.– Samtliga hushåll här på Vikingavägenhar försetts med tre så kallade taggar föratt komma in i gemensamma utrymmensamt fyra lägenhetsnycklar. Den fjärde börses som en reserv till tublåsen för att vi skakunna komma in och exempelvis repareravid behov, avslutar Harry Savolainen.Elektroniska passersystem blir standardäven i Sigtunahems kommande nyproduktioner.Av trygghets- och säkerhetsskälsåväl som möjliggörande av bättre service.Och tilläggas bör kanske att inte baranybyggnationen försetts med elektroniskabokningssystem i tvättstugorna. Så haräven skett i ett par av våra äldre bostadsområdensom Granitvägen i Til ochViggeby i Rosersberg. Mottagandet ävenhär har varit övervägande positivt.ElektronisktvättstugebokningElektronisk tvättstugebokning spärrartvättstugan för alla obehöriga. Endast densom bokat tid kan komma in i tvättstuganunder tvättpasset. Antal tvättpass perhyresgäst kan programmeras in och medPC-anslutning blir statistik och övervakninginga problem. Systemet är oberoende avmaskinleverantör.Panelen har stora vandalsäkra knapparoch en lättförståelig display. Med individuellkod eller kort beställer hyresgästen tvättidoch därmed är dörren under den bokadetiden stängd för obehöriga.Med elektronisk tvättstugebokning kaningen stjäla tvätt eller ”låna” tvättid.Programmet ger en klar bild av bokningoch utnyttjade tvättpass. Data frånden elektroniska tvättstugebokningen kanenkelt överföras till kalkylprogram för t.ex.debitering.16 | Glimten | nr 1 | 2008 Glimten | nr 1 | 2008 | 17

Tema hyror | SigtunahemTema hyror | SigtunahemTEMA:Årets HYRORText: Ola Söderlind | Foto: SigtunahemHyror tillhör kanske en av de största utgifternavi har och att betala räkningar äraldrig speciellt kul. Därför kan det varaskönt att veta Sigtunahem efter årets hyreshöjningarhar det näst lägsta kvadratmeterprisetav alla i norrort (tre kronor mer än iJärfälla). Sett till hela Storstockholm är detbara tre bostadsbolag som är billigare.Glimten gick även ut på gatorna i Märstaoch Sigtuna för att höra vad ni som ärSigtunahems hyresgäster har att säga omera hyror.Vi har också pratat med några representanterfrån Hyresgästföreningen ochSigtunahems VD när det gäller åretshyresförhandlingar och dessutom ger vidig en historisk inblick i hyresgästernashistoriska vandring från nödbostäder framtill idag.Om du vänder blad får du veta mer…Glimten | nr 1 | 2008 | 19

Tema hyror | SigtunahemTema hyror | SigtunahemI huvudet påHyresgästföreningenHyresförhandlingar låter sig inte göras i en handvändning. I den ena ringhörnan;Hyresvärden som vill ha täckning för ökade utgifter. I den andraringhörnan; Hyresgästen som tycker att hyran är hög nog som den är. Och,några steg mot mitten, Hyresgästföreningen, ständigt på hyresgästens sida,men med betydligt mer att ta hänsyn till.Text: Magnus Alsne | Illustration: AnnaKajsa KarlssonAtt förhandla om hyror är inte det enklaste.I synnerhet inte om man företräderHyresgästföreningen. De egna medlemsledenskrav på minimal höjning ska vägasmot hyresvärdens verklighet och ansvarför framtida hyresgäster. Det är en processsom innebär hårt arbete och mångatuffa timmar vid förhandlingsbordet.Vid dessa sittningar utgörs Hyresgästföreningensdelegation av lokaltförtroendevalda, förstärkta med en sakkunnigfrån regionkontoret. I förhandlingarnamed Sigtunahem heter denlokala ordföranden Margareta Billegren,den tillresta från Region Stockholm heterGabriella Eriksson. Då Glimten träffardem ska de än en gång möta Sigtunahemsvd och ekonomichef. Förhoppningen äratt slutgiltigt kunna underteckna avtaletom 2008 års hyresnivåer.Hur ser ni på årets förhandlingarmed Sigtunahem?Vi mötte Sigtunahems begärda höjningpå 3,79 procent, med ett förslag på drygt1 procent. Därefter har vi fått krypa enbit uppåt, men nu ser vi ut att kunna enaspå en nivå som känns acceptabel ur bådekort- och långsiktigt perspektiv. Så än sålänge är allt bra.Hur är tonen vid förhandlingsbordet?Som i alla sammanhang gäller det attha förståelse för motpartens behov ochargumentation, vilket innebär att diskussionenblir ett givande och tagande. Vi ochSigtunahem är överrens i många viktigafrågor, som boinflytande och social verksamhet.Att vi inte har samsyn om derasintäktsbehov hör snarast till. Så jo, det ären bra samtalston.Hur vet ni vilkenhyresnivå som är rätt?Enligt Bruksvärdessystemet ska allmännyttigabostadsföretag, som Sigtunahem,drivas till självkostnad. Intäkterna ska täckakostnaderna för att bygga och förvalta företagetsbostäder, inte mer. Enligt principenom lika hyra för likvärdiga lägenheter gällerden nivån även som tak för privata värdar.… och hur räknar niut det i kronor och ören?Genom att granska årsredovisningar ochtertialrapporter. Självklart kan vi aldrigfå total insyn, men fullt tillräcklig för attbilda oss en tydlig uppfattning om vilkakrav som är rimliga för att hyresvärdenska kunna driva sin verksamhet både idagoch i framtiden.Med så tydliga regler bordeförhandlingen egentligen handlaom ganska enkel matematik?Hyresvärdar har generellt en tendens attöverskatta sina intäktsbehov, medan vi villhålla hyrorna så låga som möjligt utan attbrista i ansvar mot nästa generation hyresgäster.Visst går vissa förhandlingar fortareän andra, men mig veterligen har parternaaldrig varit överrens redan på ruta ett. Ochman kan ju fråga sig hur marknaden skullese ut om vi inte var två jämbördiga parter?Händer det att ni och fastighetsvärdeninte kan nå en överenskommelse?Jodå, då överlämnas ärendet till Hyresmarknadskommittén,en skiljenämndbestående av vår riksordförande BarbroEngman och representanter för SABO.De granskar ärendet och lämnar enrekommendation som i regel accepterasav båda parter. Det finns en tredje instans,Hyresnämnden, men jag har aldrig varitmed om att ett ärende gått ända dit.Vad gör Hyresgästföreningen till enstark part vid förhandlingsbordet?Att ha över en halv miljon medlemmarbakom sig är naturligtvis en fördel. Menframför allt vår delegations sammansättning,vilken förenar en erfarenhet,sakkunskap och lokal kännedom som voreomöjlig för den enskilde att leva upp till.Hur gör de som inteär medlemmar hos er?Några kronor av varje månadshyra går tillen förhandlingsavgift, som gör att våra resultatomfattar alla hyresgäster, utom demsom valt att stå utanför det kollektiva förhandlingssystemet.Den som hellre prövarlyckan själv behöver bara meddela det, såförsvinner avgiften, och faktiskt var det engång några grannar i Sigtuna som tog sakeni egna händer. Men sådana försök blir oftastkortlivade och är dessutom väldigt ovanliga.Så egentligen räcker det med attbetala förhandlingsavgiften?Utan det stora antalet medlemmar vorevi inte lika starka, vilket är en bådespridd och väl förankrad insikt blandhyresgästerna. Att de individuella skälentill att vara medlem sedan skiljer sig, fråntradition till egen vinning, är en annansak. Dessutom får medlemmarna förmånersom juridiskt stöd i hyrestvisteroch olika erbjudanden.Är medlemmarna nöjda medförhandlingsresultaten?Hyror är något som rör upp känslor, ochinför varje förhandling är det några somvill lufta sitt missnöje. Problemet är attdessa ofta bara ser till sitt, medan vi måsteutgå från ett helhetsperspektiv. Å andrasidan får vi mycket uppskattning. För tvåår sedan var det en medlem som skickadeen chokladask som tack för vårt arbete,vilket naturligtvis är roligt!Hur påverkar renoveringsprojektetOmtanken årets hyresförhandlingar?Enbart indirekt, eftersom Omtanken tillstor del sköts i en separat förhandling.Vi ska snart påbörja en granskning avåtgärdsprogrammet, där vi kommer attväga Sigtunahems långsiktiga behov motvad som är rimligt att begära av denuvarande hyresgästerna.Och nu är årets förhandlingsnart klar. Vad blir nästa uppgiftför Hyresgästföreningen Sigtuna?Att se över den systematiska hyressättningen.Det är en metod att värdera varjeboende ur flera olika aspekter i syfte attskapa en mer rättvis hyressättning. Vihar märkt att systematiken behöver vissajusteringar, vilket kommer att bli en viktigpunkt på dagordningen 2008.Gabriella ErikssonAktuell: Representerar Hyresgästföreningen, Region Stockholm vid årets hyresförhandlingar med Sigtunahem Erfarenhet: Har hyresförhandlat sedan2002 Bakgrund: Utbildad jurist med inriktning avtalsrätt, mäklare Om sitt arbete: Jag har alltid varit intresserad av branschen, och tycker idag att jaghar ett roligt, omväxlande jobb.Margareta BillegrenAktuell: Ordförande i Hyresgästföreningen Sigtunas breddade förhandlingsdelegation sedan 2007. Erfarenhet: Medlem i Hyresgästföreningen Sigtunasförhandlingsdelegation sedan 1997. Bakgrund: Engagerad i Hyresgästföreningen sedan 1970-talet, undantaget ett längre uppehåll på 80-talet. Om sittuppdrag: Jag är både intresserad och engagerad i boende- och hyresfrågor, vilket behövs, eftersom mitt uppdrag kräver åtminstone tio timmar i veckan.20 | Glimten | nr 1 | 2008 Glimten | nr 1 | 2008 | 21

Tema hyror | SigtunahemTema hyror | SigtunahemAnette SandAktuell: Sigtunahems vd som, tillsammansmed ekonomichef ClasLinfeldt, representerat Sigtunahemvid årets hyresförhandlingar. Erfarenhet:Har hyresförhandlat sedan1980-talet. Årets förhandling blevAnettes andra som vd för Sigtunahem.Bakgrund: Har varit i branschen”hela livet”, de senaste 29åren på chefsnivå. Om sitt uppdrag:Jag tog tjänsten i Sigtunahemtack vare den spännande framtidföretaget står inför, men även pågrund av Valstasatsningen, pensionärskollotoch alla andra satsningarsom görs för att sätta guldkant påhyresgästens tillvaro.Våra hyror– ur värdens perspektivAtt hyresförhandla för ett allmännyttigt bostadsbolag är inte helt okomplicerat.Det ekonomiska uppdraget måste vägas mot hyresgästernas behov. Höjerman hyrorna för litet gör man fel. Höjer man dem för mycket gör manockså fel. Så hur gör man egentligen för att hamna rätt?tText: Magnus Alsne | Foto: J.SundinÅrets hyresförhandling mellan Sigtunahemoch Hyresgästföreningen är avslutad. Efteringående diskussioner om räntenivåer,personalkostnader, skatter, löpande utgifteroch mycket annat, avtalades om en genomsnittlighyreshöjning på 2,51 procent.Betydligt lägre än Sigtunahems utgångsbud.Betydligt högre än Hyresgästföreningensförslag. Och ändå är båda parternöjda med resultatet…Så hur går det egentligen till vid en förhandling?Vem avgör vad som är en rimlighyreshöjning? Och hur framgångsrik skulleen ensam hyresgäst vara vid förhandlingsbordet?Glimten ställde dessa, och fleraandra frågor till Anette Sand, Sigtunahemsvd sedan 2006. Men med betydligt fler årserfarenhet av hyresförhandlingar än så.Hur ser du på resultatet i årets hyresförhandling?Möjligen hade vi behövt en något högrehyreshöjning, å andra sidan ser våra räntekostnaderut att bli aningen lägre än beräknat.Så på det hela taget upplever jagatt avtalet slöts på en nivå som bådaparter kan vara nöjda med.Hur vet ni vad som är en rimlig hyreshöjning?Enligt Bruksvärdessystemet ska vår verksamhetdrivas till självkostnad, vilket ipraktiken innebär att vi måste gå med cirka15 miljoner kronor i årlig vinst för att täckavåra långsiktiga behov. Processen börjarmed att vi beräknar våra kostnader för detkommande året. Det beloppet drar vi frånvåra intäkter under året som gått. Skillnadenmellan den siffra vi får fram och decirka 15 miljoner vi måste ha i vinst visarden hyreshöjning vi behöver ta ut.Hur kunde då Hyresgästföreningenanse att en rimlig höjning bara var enknapp tredjedel av ert utgångsbud?Dels har de inte tillgång till alla våra dokument,dels handlar mycket om prognoserkring sådant man bara kan spekulera i,såsom ränteutvecklingar. Samtidigt är detHyresgästföreningens jobb att nagelfaraoch ifrågasätta, och där det är befogatmåste vi föra en konstruktiv diskussionkring hur vår verksamhet kan bli merkostnadseffektiv.ni möttes ungefär på mitten, vilkaföljder får kompromissen för er del?Att vi måste omarbeta vår budget, ochdärmed kanske avvakta med några av deunderhållsprojekt eller investeringar viplanerat för. Men framför allt leder det tillatt vi måste anstränga oss ännu hårdaremed de pengar vi får in.Vad hade hänt om Hyresgästföreningenstått fast vid sitt första bud?Deras utgångsbud motsvarade ett minusresultatför Sigtunahem, vilket vi inte hadekunnat acceptera. Hamnar förhandlingeni ett dödläge går man normalt till Hyresmarknadskommittén.Men lyckligtvis harSigtunahem och Hyresgästföreningen enrak och ärlig dialog, som även gäller vidförhandlingsbordet. Så vi har aldrighamnat i den situationen.Så du betraktar inte Hyresgästföreningensom er motståndare vidförhandlingsbordet?Jag skulle hellre uttrycka det som att vi harskilda roller. Vi måste säkra att vi klararSigtunahems ekonomiska uppdrag, ochHyresgästföreningen ska se till att vi gördet på ett för hyresgästerna godtagbart sätt.Men som allmännyttig hyresvärd arbetar vimed hyresgästernas bästa för ögonen, så fördet mesta kommer vi överens bra.Är det svårt att kombinera ertekonomiska uppdrag med hyresgästernasbästa?Vårt mål är att erbjuda bra boende till brapris. Utmaningen ligger i att hitta balansenmellan nöjda hyresgäster och ekonomiskstabilitet. Men till skillnad från privatahyresvärdar firar vi hellre ett bra betyg ivåra Nöjd Boende Index-undersökningarän ett bra bokslut, och personligen anserjag att allmännyttans bidrag till ett bättresamhälle tillför en extra dimension tilljobbet.Tar Hyresgästföreningen tillräcklighänsyn till ert ekonomiska uppdrag?Det tycker jag. Hyresgästföreningensförhandlare blir allt mer professionella.De är utbildade, pålästa och har all denfackkunskap som behövs för en seriösdiskussion. Genom att dessutom skickabåde en regional och en lokal förhandlarefår de en bra mix av överblick och lokalkännedom,vilket förenklar mycket vidförhandlingsbordet.Hur skulle en hyresgäst som väljer attsjälv förhandla om sin hyra klara sig?I dagsläget har Sigtunahem inga hyresgästersom vill förhandla på egen hand, och vihar heller inte resurser att föra individuellaförhandlingar. Men min bedömning är atten ensam hyresgäst skulle klara sig avsevärtsämre.Till sist, hur mycket betyder hyresgästföreningensstora medlemsantal vid enförhandling?Det påverkar inte vårt agerande, men gerdem resurser att anställa kunnig personalsom kan argumentera med fastighetsekonomiskafakta snarare än känslor. Till vardagspåverkar Hyresgästföreningen genom attständigt erinra oss om att vi i första handarbetar för hyresgästerna, vilket kan vara nogså nyttigt för alla oss på Sigtunahem att blipåminda om.22 | Glimten | nr 1 | 2008 Glimten | nr 1 | 2008 | 23

Tema hyror | SigtunahemTema hyror | SigtunahemBilligt ATT boi SigtunahemNu är hyresförhandlingarna inför 2008 klara.Statistiken visar att Sigtunahem har de fjärdebilligaste hyrorna i hela Stockholmsområdet.Bara Lidingö och Järfälla ligger några kronorunder räknat på vad hyresgästerna betalar perkvadratmeter. Mest betalar man i Åkersberga ochpå Ekerö. Över 1 000 kr/kvm och år.En trerummare med kök i Sigtunahem liggerpå mellan 5 100–7 000 kr per månad.kr/kvm/år120011001000900Botkyrkabilligast!Ekerö dyrast!Sigtunahemfjärde billigast!800700BostadsföretagKr/kvm/år1. Roslagsbostäder, Norrtälje 921,582. Östhammarshem, Östhammar 909,003. Armada Fastighets AB, Åkersberga 1003,004. Botkyrkabyggen, Botkyrka 782,245. Ekerö bostäder, Ekerö 1040,001 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 156. Familjebostäder, Stockholm 970,007. Huge fastigheter, Huddinge 892,008. Järfällabygdens hus AB, Järfälla 867,l09. Lidingöhem, Lidingö 859,0010. Sigtunahem, Sigtuna 870,00Kommun11. Stockholmshem, Stockholm 911,4012. Svenska bostäder, Stockholm 925,0013. Tyresö bostäder, Tyresö 906,0314. Upplands Brohus, Upplands Bro 983,2415. Väsbyhem, Upplands Väsby 874,00Från koja till slott– Hyresgästföreningen genom historienHyror 2008 efter fördelningNyproduktion Lägenhet på 77m2Varmhyror Lägenhet på 77m2OmrådenormhyraOmrådenormhyraGlimmerv 1 151Sätunav 2-6 810Marmorvägen 1 171Diagonalen 884Steninge allé 1 113Stockholmsv 768Vikingavägen 1 122Sätunav 1, Smedsg. 827Summa1 137 krSödergatan 4-8 782Dalgatan m fl 773Tingvallav 4-36 773Kallhyror Lägenhet på 77m2Lyckostigen 799OmrådenormhyraTvärvägen/Tingvallav 786Siriusgatan 884Norrbackavägen 814Granitvägen 878Odensalavägen 814Jupitergatan 941Frejgatan 802Lunda 912Magnegatan 760Tilkullen 1 071Ymergatan 760Lindvägen 928Sleipnergatan 767Summa902 krBuregatan 865Rosersbergsvägen 831Värmekostnaden beräknad till 154 krSandvreten 971per kvadratmeter. Siriusgatan tillkommerSkolgatan 959vatten med 21 kr per kvadratmeter.Drottningvägen 926Varmhyror Lägenhet på 77m2OmrådenormhyraStationsgatan 3 888Kyrkolunden 991Kv Nunnan 966Harberget 1 012Kv Presenten 1 002Pilsbo 1 037Tilgärdet 1 015Västra Bangatan 803Vänortsringen 922Södergatan 50 1 015Brännbo 756Pilsbo 2 1 081Rosersberg 1 181Stationsgatan 8 1 170Södergatan 25 1 183Garnsviken 1 276Summa 837Total856 krHyresgästföreningen har funnits i snart hundra år.I begynnelsen var boendestandarden låg, hyrornahöga och hyresgästerna nästan rättslösa. Bostadsbristenvar enorm och det var inte omöjligt attman bodde tio personer i ett och samma rum.Det var bättre förr…eller?Text: Ola Söderlind | Foto: Hyresgästföreningen | Källa: HyresgästföreningenBoendeförhållandena i Sverige i börjanav 1900-talet var allt annat än drägliga.I huvudstaden fanns 30 lediga lägenheteroch över 1 300 familjer stod bostadslösa.Hyresstegringslagen hade upphört att gälladen 1 oktober 1923 och värdarna kunde nusätta vilka hyror man ville. Följden blev attendast de med mycket pengar hade råd attbo i dugliga lägenheter. För övriga var detnödbostäder som gällde.Exercishuset på Heden är ett av de mestkända och blev också en symbol för nödenoch bostadsbristen i landet. Här boddeflera familjer i samma hus, som kossor i enladugård. Varje hus hade ett flertal öppnabås med varken kokvrå, toalett eller vatten.De dåliga förhållandena för hyresgästernai Sverige höll i sig långt in på 1930-talet. IOlskroken i Göteborg hotade man exempelvisatt massvräka 600 familjer 1936.Hyresgästföreningen svarade med atttömma alla de 600 lägenheterna och se tillatt ingen flyttade in där. Till sist gav ägarnavika och hyresgästerna fick återigen någonstansatt bo och bättre villkor dessutom.Hyresgästföreningen hade visat att manDärför bildade vihyresgästföreningar:• Hyreshöjningarna var stora, framföralltunder första världskriget.• Bostäderna var små och dåliga meddrag, fukt och kyla.• Hyresgästerna var rättslösa ochvräkningarna allt för godtyckliga.var en maktfaktor att räkna med och just30-talet blev det årtionde då man till sistfick grepp om missförhållandena i bostäderna.År 1939 beslutar också regeringenatt inrätta hyresnämnder i alla orter medmer än 30 000 invånare.De här händelserna utspelade sig förknappt 70 år sedan, alltså bara ett pargenerationer bort. Idag är standarden påbostäderna en helt annan. Men det råderfortfarande bostadsbrist på ett flertal platser ilandet och hyresgästföreningen har en viktigroll att fylla även i dagens moderna samhälle.24 | Glimten | nr 1 | 2008 Glimten | nr 1 | 2008 | 25

Tema hyror | SigtunahemAllt svårare fåtag i hyresrättSigtuna kommunfår toppbetygFOTO: SXC.HUHyresgästernavärderar hyrornaI Stockholm kommer hyrorna att sättas efterhyresgästernas egna värderingar om vad somär ett gott boende, inte efter om lägenheternaligger på Östermalm eller i Östertälje. Så kallladsystematiserad hyressättning. Alltså man vägersamman hyresgästernas värderingar medbostadens läge och standard. En sämre bostadhar lägre hyra än en bättre och två likvärdigalägenheter ska ha samma hyra.– Som hyresnivåerna ligger i Stockholm idag kvarstår lägesfaktorn som en enskild signifikantskillnad mellan inner- och ytterstad, ävennär skillnader som kvalitet och byggår vägs in,säger ordförande i Hyresgästföreningen TerjeGunnarson.I Malmö där man redan genomfört modellenhar lägenheter fått höjningar på mer än 20 procenteftersom de haft ett bra centralt läge. Detlönar sig alltså att bo i ytterområden.MarianneIvarsson, 51,TingvallaHyresrätter är ettbra alternativ ochotroligt viktigt attde finns. För mindel kunde hyrornadäremotgärna vara litelägre. Men jagtycker samtidigtatt hyresrätter ärett bra alternativoch det är otroligtviktigt att definns. Om det skulle bli marknadsanpassade hyror,som det är tal om, då blir det mycket dyrareoch så vill jag inte ha det.Inte sedan 1992 har det funnits så få ledigalägenheter i Sverige.I september år 2007 var 30 304 lägenheteri Sverige outhyrda, en minskning med drygt 3000 lägenheter jämfört med motsvarande periodår 2006. Drygt 20 000 var lediga, restenstod tomma på grund av att husen skulle rivaseller på grund av reparation eller ombyggnad.Det visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB,som presenterades i slutet av förra året.Det är främst i mindre kommuner som delediga lägenheterna finns. Närmare 80 procentav de tomma lägenheterna finns i kommunermed färre än 75 000 invånare.Flest lediga hyresrätter finns i östgötskaYdre där över en femtedel av det kommunalabostadsbolagets lägenheter står tomma. År 1998var antalet lediga lägenheter drygt 62 000.Sedan dess har de minskat med 68 procent.Bara i Stockholms växte befolkning med 3 624innevånare förra året. Under samma tidsperiodpåbörjades 530 nya lägenheter. Men bara 153är hyresrätter. De ska vara exklusiva , belägna vidcentrala Sabbatsberg i Vasastan,på den mark där den gamlakvinnokliniken fram tills nyligenstod. Lägenheternaska förmedlas genomstadens bostadsförmedling,och hyran för trerum och kök beräknastill omkring 11 000kronor per månad.FOTO: FUTUREIMAGEBANK.comVad tycker du om den nya hyressättningen?Eva Persson,64, Smedsgränd1Vi bor i ett äldrehus som härstammarfrån1950-talet. Detär charmigt påsitt vis men jaghade gärna settatt hyrorna varmer anpassadeefter vilken standardman har.Jag har kikat runtlite och vissa områdenmed högre standard har också fått störrehöjningar än vi, så lite hänsyn till detta har manväl tagit ändå. Både jag och min man är pensionäreroch jag skulle önska att hyrorna inte stegöver 5 000 kr i månaden framöver.Enligt Stockholm business alliance (SBA)får Sigtuna kommun 71 på enskala 1-100 där 100 är högstamöjliga betyg. Detta placerardem i toppen av Stockholmskommunerna.Invånare har blandannat satt betyg på kommunensmiljö, tillgänglighet, effektivitet,rättssäkerhet och kompetens.Sigtunakommun gårmed storvinstSigtuna kommuns budgetuppföljning i novemberoch prognos för helåret pekar på resultatpå närmare 30 miljoner kronor. Det är cirka 28miljoner kronor bättre än budgeterat.– Det är god ordning och reda i Sigtuna kommunsekonomi. Det är bra inför framtiden. Nukan vi möta 2008 med tillförsikt och både tillföra18 miljoner kronor till vården, skolan och omsorgenoch genomföra alla de viktiga framtidsinvesteringarnai nya förskole-, skol- och idrottslokalersom är planerade. Dessutom har vi tagit fullhöjd för de löneökningar som är avtalade inför2008, säger kommunalrådet Anders Johansson(s) i ett pressmeddelande.AndréBorud, 24,BrännboDet är juste serviceoch så harman lärt kännavaktmästarna iområdet. Det ärbra att man harkoll på vilka deär. Stan är kanskeinte så stor direktoch många kännervarandra här,men ändå. Närdet gäller hyranså tycker jag den är helt okej. Men det är klart,hade man fått bo gratis hade jag väl inte tackatnej till det. Fast i det stora hela är det väldigt bra,tycker jag.Valstadagen14 juni 2008Arbetet med årets upplaga av Valstadagen är i full gångPrecis som 2007 kommer årets Valstadag att hålla påmellan kl 12.00 och 21.00.Vi börjar med uppträdande, information och försäljning(kl 12.00-18.00) och avslutar med allsångskväll vid vattentornet(kl 18.00-21.00) och då ska det även finnas mat ochdricka till försäljning.För den som så önskar kommer det ges möjlighet tilldans.Platsen för Valstadagen blir Vattentornsparken i Valsta.Vi efterlyser fler ”prova på”- aktiviteterVi vill att den som ska ha försäljning av mat ska kunna erbjudaen eller flera ”smakportioner”, det vill säga små bitareller portioner, för en kostnad av högst 5–10 kr.Tanken är att den som så vill ska kunna vandra runt blandstånden och köpa en smakbit här och en smakbit där av detutbud som finns.Vi vill också ha fler prova på aktiviteter såsom schack,fotboll, basket, spinning med mera.Har Du frågor, funderingar eller vill anmäla Dig – ring LolaSvensson på tel 08-591 796 52, 070-420 1061 eller mailalola.svensson@sigtunahem.seMed vänliga hälsningarLola Svensson, projektledareENKÄT OCH FOTO: OLA SÖDERLIND26 | Glimten | nr 1 | 2008FOTO: Sxc.Hu

Sigtunahems hyresgäster alltnöjdare med sitt boendeVarannat år genomför Sigtunahem en Nöjd Boende Index undersökning,den senaste i novermber förra året. Av resultatet att döma trivs hyresgästernaallt bättre. Mest nöjd är man med information, inflytande, service och tillgänglighet.Men trygghet, hyran och skötseln är de faktorer som ökar mest.Text: Marina Ekdal Foto: Sigtunahem, futureimagebank.seResultatet av höstens undersökning levereradeslagom till jul och det blev en julklappsom heter duga. 2 783 hushåll besvaradeenkäten, det vill säga ungefär 65 procent,vilket får anses som en mycket hög svarsfrekvens.Och glädjande nog levererades ettresultat som visade att Nöjd Boende Indextotalt ökat med två enheter, från 63 till 65.Mest nöjd är man, precis som vid förramätningen, med information och inflytande,service och tillgänglighet. Det villsäga informationen från områdeskontoren,hemsidan och glimten liksom personalensbemötande; hur lätt det är att komma ikontakt med Sigtunahems personal samthur snabbt fel åtgärdas. Därefter följertrygghet som tillsammans med hyran ärde faktorer som ökat mest jämfört medtidigare.– Apropå trygghet har vi ju vidtagit enhel del åtgärder under de senaste två årensom exempelvis trygghetsvandringar i respektiveområde varefter vi åtgärdat mångabrister. Vi har dessutom satsat en hel del påbelysning, röjt buskar och städat upp både ioch utanför fastigheten. Det är ju tacksamtatt alla satsningar också syns i resultatet,säger Sören Lindqvist, boservicechef ochytterst ansvarig för genomförandet avkundundersökningen och fortsätter.– Hyran är förmodligen avhängig varumärketoch den allmänna uppfattningenom bolaget. Och det är ju glädjande att såmånga tycker att vi är en bra hyresvärd.En annan faktor som fått höga omdömenär Sigtunahems utemiljö, framförallt ärman nöjd med planteringar och grönytor,liksom skötseln. Också här pekar SörenLindqvist på ett flertal åtgärder som vidtagitsunder senare tid.– Utemiljön har varit prioriterad iSigtunahems budget under många, mångaår. Inte minst Norrbacka. Men vi har ocksågjort satsningar internt, både vad gällerorganisation och personal.Mest missnöje vållar bland annat fastighetensskötsel. Främst trapphusstädningen.Liksom lägenhetens standard som i vissafall är utslagsgivande i främst äldre bostadsområden.– Mest missnöje verkar parametern ljudisoleringi lägenheten vålla. Därefter kökets-och badrummets standard. Det är välfaktorer som vi får ta hänsyn till i sambandmed ombyggnationen av miljonprogrammet,Omtanken. Liksom i samband medstamrenoveringar. När vi ändå måste gå inoch göra större ingrepp i lägenheterna.Vad gäller trapphusstädningen är detredan åtgärdat. Vi har sagt upp avtalet medStädab och håller som bäst på med en nyupphandling. Vi hoppas ha ett nytt avtalpåskrivet och klart till sommaren.Från nu och framåt kommer resultatetfrån Nöjd Boende Index undersökningenutgöra ett viktigt underlag för respektiveområdeskontor när de planerar och prioriterarsin fortsatta verksamhet. Enligt Sörenförs kontinuerliga samtal med såväl enskildahyresgäster som representanter från hyresgästföreningenför att på bästa sätt leva upptill de förväntningar hyresgästerna har påutveckling av boendemiljön.– Redan i innevarande års budget synsboendeinflytandet tydligt bland prioriteradeunderhållsprojekt i respektive område.För att ta några exempel; ytterligare en hisspå Buregatan. Nya tvättstugor, reparationav entréer, nya cykelställ och papperskorgarpå Tingvallavägen. Utbyte av källardörrari Brännbo och nya garageportar på Granitvägen.Nya tvättmaskiner i Norrbacka ochny belysning på Vänortsringen.Vill du veta resultatet av kundundersökningeni just ditt bostadsområde är du välkommenatt kontakta din områdeschef.28 | Glimten | nr 1 | 2008 Glimten | nr 1 | 2008 | 29

Sigtuna kommun i bräschenför ökad medborgardialogSom första kommun i landet inrättade Sigtunakommun en demokratinämnd efter förra valet.Och bara ett år senare har en mängd aktivitetergjorts för att utveckla och förbättra dialogen medkommunens invånare. Nu senast i form av en nymötesplats. Chatt på nätet.Text: Marina Ekdal12 politiker fanns på plats i kunskapenshus framför varsin dator i slutet av förraåret för att besvara kommunmedborgarnasfrågor. Chatten var bland annat påannonseradi Sigtunabygden och ungefär50 frågor hade föranmälts. Ämnena förkvällen var byggnation, utbildning, kulturoch fritid, helt enkelt för att man erfarenhetsmässigtvet att det engagerar mest,men det ställdes frågor om i princip alltinom den kommunala verksamheten. Frånskolmat och andelen obehöriga lärare,till kommunens planerade byggnationoch växande låneskuld. Totalt 170 inlägggjordes och flitigast var de som skrev omSigtuna stad enligt Gun Eriksson (s),demokratinämndens ordförande tillikainitiativtagare till den för Sigtuna kommun,nya formen av medborgardialog.– Vi var alla väldigt nöjda med chatten.Sjysta frågor och sjysta svar. Alla tolvpolitiker svarade sakligt utan att framhållasig själva. Vi hade en moderator som fördeladefrågorna mellan oss och jag trorendast en fråga föll offer för censuren. Avnaturliga skäl. Kränkningar och liknandepublicerades inte.Trycket på politikerna var hårt och denavsatta dryga timmen fick utökas till två.Alla fick svar på sina frågor med reservationför att någon av misstag sjabblades bort,tillägger Gun Eriksson. Såväl frågor somsvar ligger nu ute på kommunens hemsida.Och under 2008 kommer med all säkerhetnya tillfällen att chatta med kommunensförtroendevalda lovar Gun Eriksson.– Passa gärna på att kontakta oss och varmed att påverka ämnesvalen. Vi vill ju gärnaha med så många engagerade kommuninvånaresom möjligt.Det är en glad och nöjd Gun Erikssonsom möter upp på Frejgården i Valsta dennaeftermiddag. Hon har precis vinkat avStockholms läns landshövding Per Unckelmed följe som just avslutat sitt besök i Sigtunakommun. Och kanske beror det godahumöret till viss del på den goda responsenGun Eriksson fick efter att ha föredragitdemokratinämndens hela arbete. Ett arbetehon pedagogiskt beskriver i fyra spår. Förutomfler möjligheter till dialog mellankommunens förtroendevalda, tjänstemänoch medborgare, prioriteras utvecklingenav barn och ungas inflytande genom exempelviselevdemokrati som ett annat spår.Ytterligare ett handlar om utvecklingsarbeteti kommunens bostadsområden ochslutligen rådslagen. Ett demokratiskt sättatt inhämta ytterligare underlag införbeslutsfattande.– Vi är redan i full gång med att planeraett nytt rådslag i vår under rubriken”Senior”. Det kommer genomföras i linjemed landsbygdsrådslaget för ett par årsedan. Frågorna kommer vara av olikatyp och handla om främst boendet ochtillgängligheten men också om utbudet avsaker att göra på fritiden. Målgruppen ärplanerad till 60+.Just rådslagen har verkligen satt Sigtunakommun på kartan. Gun Eriksson berättaratt hon tagit emot studiebesök från mångakommuner runt om i Sverige bland annatMalmö och Surahammar. Något hontycker är mycket hedrande.– Vi har verkligen lyckats förstärka denrepresentativa demokratin inom kommunen,det vill säga ökat delaktighetenoch utvecklat dialogen med alla invånare.Med det hoppas vi naturligtvis också nåmålsättningen att fler går till valurnornai de kommande valen. Det är den grundläggandeoch viktigaste förutsättningen fördemokrati överhuvudtaget.Sigtunahems hyresgäster kommeralldeles särskilt i kontakt med demokratinämndensarbete i samband med spåretom ”utveckling av kommunens bostadsområden”.Valstasatsningen var först utredan för ett tiotal år sedan med aktiviteteri syfte att utveckla medborgarinflytandetöver såväl kommunala beslut rörande stadsdelensom boendefrågor. I dag driverValstasatsningen en rad etablerade verksamheteroch aktiviteter i stadsdelen somValstadagen i början av juni varje år, midsommarfirande,allsångkvällar vidVattentornet, kvällskurser och läxhjälp påplats i gemensamhetslokalen Frejgården.Med den nyligen inrättade demokratinämndenhar nu turen kommit tillTingvallaområdet som ges möjlighet attutvecklas på samma positiva sätt som Valsta/Steninge.Projektet startade i höstasoch går under beteckningen ”TrivsammaTingvalla”.– Enkäter och intervjuer med slumpvistutvalda boenden i området, så kallade fokusgrupperhar genomförts och resultatetfrån det arbetet ligger nu till grund för detfortsatta arbetet. En särskild tjänsteman påkommunen håller i arbetet. Snart får honen kollega som håller i Sigtunahems insatser.Och det blir mycket spännande att följautvecklingen.Bland annat här i glimten förstås.Digital framtidAtt släpa hem information präntad på papper (böcker, tidningar), inbränd på skivor (cd och dvd),är dyrt, jobbigt, opraktiskt och ett slöseri med resurser och miljö. Numera kan vi få all information isamma kanal, fast i digitalt format via internet. Det blir både billigare och enklare att kommunicera närallt finns samlat på ett enda ställe. Dessutom öppnas nya möjligheter för att kunna jobba eller studerapå distans vilket gör att inte behöver lägga en massa tid på att pendla utan kan sköta allt hemifrån.I Japan är mobilanvändningen redan utbredd på flera områden än någon annanstans i världen.Japanerna shoppar, e-postar, ser film och tv samt läser böcker i sina mobiler. Nu kan de också läggatill ”utbildar sig” i listan.Cyber University är ett universitet somgodkänts av staten och håller sin undervisningenbart på nätet. Där har studenternaav naturliga skäl varit tvungna att ha endator för att kunna se föreläsningar ochdokument som deras lärare skickar ut.Universitetet använder sig både av videoklippoch lärarens röst som presenterasmed power point-presentationer. Visst låterdet tokigt men datorn får en allt mer centralroll i våra hem. I dag betalar till exempelhälften av alla svenskar sina räkningarpå nätet och om du vill kan du till exempelredan nu gå och se vad som händer i justditt bostadsområde framöver.Knep och knåp1. Sudoku – Hitta fler soduko på sidan: http://onlinespel.nu/sudoku.html2. Uppgift: I en trädgård finns det en kvadratisk simbassäng, ett träd sitter vid varje hörn. Du vill fördubblasimbassängen men träden sitter i vägen, hur skall du göra om du inte får ta bort träden ellerändra på simbassängens kvadratiska form? Rätt svar hittar du i nästa nummer av Glimten.Virtuella sjukhusHjälpen är aldrig långt borta. Genom att ringa1177 eller gå in på sjukvardsradgivningen.se kandu få expertrådgivning 24 timmar om dygnet.Var du än befinner dig. Här kan du få svar på deflesta frågor och sjukdomar och symptom eller fåpraktiska råd för dig som är förälder. Numera finnsockså en virtuell ungdomsmottagning på sajten.Sjukvardsradgivningen.se har vunnit Guldlänkenför Bästa offentliga webbplats. Ägareär samtliga landsting ochregioner och tjänsterna drivsutan kommersiella intressen.Sverige nästbäst på itSverige ligger på andra plats när det gäller användningav modern kommunikationsutrustning.Vi är dessutom bäst på flera områdensom Internetanvändning per invånare. Som dukanske vet erbjuder Sigtunahem alla sina hyresgästerbredbandsuppkoppling. Gå in på www.sigtunahem.se och klicka på ”Bredband & TV” ivänsterkolumnen för att läsa mer.10 i topp:De länder som är bäst på att utnyttja datorer,mobiler och annan kommunikationsteknik.1. USA 6,972. Sverige 6,833. Japan 6,804. Kanada 6,505. Finland 6,106. Storbritannien 6,107. Australien 5,938. Tyskland 5,529. Frankrike 5,0710. Sydkorea 4,78Tio poäng är max. Ett land som ligger i topp påalla delområden skulle få 10 poäng i genomsnitt.Låt dig fångasav nätetPå webben finns snart en digital version av Glimten,den tidning du nu håller i. Här kan du enkelthitta nyheter och artiklar och möjlighet att tyckatill om ditt boende. Nu kanske du inte har endator i hemmet eller saknar uppkoppling. Ingaproblem. Sigtuna kommun har en rad mötesplatserdär man kan få tillgång till Internet. Bland annatMärsta bibliotek och infoteket i Kunskapenshus. Sigtunahem har också i samverkan medSigtuna kommun startat Valstasatsningen för attutveckla stadsdelen Valsta/Steninge.Här bedrivs bland annatett internetcafé där dugratis får surfa loss pånågon av datorerna.30 | Glimten | nr 1 | 2008 Glimten | nr 1 | 2008 | 31FOTO: SXC.HU

Våra lokalhyresgäster | Sigtuna kommunVinn enDelikatesstkorgfrån iCA!TIPSA&VINN!Snart finns även Sigtunahems hyresgästtidning Glimteni en webb-version: glimten.nu. På sajten kommer dusom hyresgäst i ännu större utsträckning kunna tyckatill, kommentera samt även påverka innehållet på sidan.Fullt dragpå stora gatanSedan i maj i fjol är deSigtunahems allra störstahyresgäst. ICA-butiken istaden är proppfull medvaror men knappastmätt på kunder somfortsätter att öka efterutbyggnaden.– Det enda vi saknar nuär en större parkeringså att vår ökande kundkretshar någonstans attställa bilen, säger JanCeder.Text och foto: Ola SöderlindNära havet men långt till närmsta hus,men ändå så pass nära, att en tyst och stillanatt, när man sitter under stjärnorna, kanhöra festens skratt. Ulf Lundells kändatextrader känns inte särskilt långt bortanär man spatserar fram på gåtan i det lillasamhället.– Sigtuna var okänt för mig. Man har juinte direkt vägarna förbi direkt när man bori Jakobsberg. Men det var ett överraskandefint område. Bara tio meter till vattnet, baraatt hoppa i. Nu är det bara sommaren somsaknas, säger Afrim Strikovic.Han är butikschef på ICA-butiken iSigtuna sedan knappt ett år tillbaka. Idag ärdet den enda matbutiken i staden och drivsav Jan Ceder. I slutet på 70-talet var dethans far Per-Olof som drev ICA-butikerna.Jag använder pluralis för på den tidenfanns det hela tre stycken. Från mitten av1980-talet fram tills förra året låg här enKonsumbutik men den gick med förlust ochlokalerna – som ägs av Sigtunahem – togJan själv över och slog ihop dem till en.Därpå följde en omfattande ombyggnad.– Som tur är har vi haft tillmötesgåendekunder som stått ut i röran, skrattar Jan.Nu är själva ombyggnationen färdig ochnu återstår bara finjusteringarna för att fåut max av lokalen.Butiken har öppet tolv timmar om dagen,alla dagar i veckan. Allt som allt är man tioheltidsanställda men med alla deltidare blirman cirka 30 stycken. Här finns postverksamhetoch filmuthyrning integrerat ibutiken också. Mest stolta är man dock förden manuella charkdisk där man säljer färskfisk och skaldjur varje dag.– Butiken är en mötesplats för kommuninvånarna.Här träffar man alltid någonman känner. På så sätt är vi en del av samhället.De känner sig hemma i butiken,säger Afrim Strikovic.Han har jobbat i en annan ICA-butikinne i Stockholms city i många år och sertydliga skillnader mellan kunderna. I stanhastade folk in och ut. I Sigtuna har manmer möjlighet att konversera med folk ochfå tips och idéer.– Affären slutar inte med att kundernalämnar butiken. De kommer tillbaka ochdiskuterar vad som varit bra och delar medsig av sina recept. Det är det här som ärmest tillfredställande: att kunderna kommertillbaka och är nöjda. Det är en fantastiskkänsla, anser både Afrim och Jan.Tre generationer handlar här. Allt fråninternateleverna till ”Agda, 80 år”. Detkräver ett brett sortimentet som passar deolika önskemålen.–Många av kunderna är oerhört kunniga.Många har en relation till Arlanda och enhel del jobbar också där. Arlanda är en dörrtill världen där ute och genom våra kunderså kommer världen in till oss. Piloter ochflygpersonal som reser väldigt mycketkommer in i butiken och delar med sig avsina erfarenheter från utlandsvistelsen,säger Jan Ceder.Både Jan och Afrim är väldigt nöjda medsin butik och läget mitt i Sigtuna. Affärengår bra och antalet kunder har också ökatsedan ombyggnationen. Så i dagsläget ärdet väl egentligen bara en sak man skullekunna önska sig.– Det enda vi saknar nu är egentligen enstörre parkering så att vår ökande kundkretshar någonstans att ställa bilen.Därför vill vi redan nu uppmana dig att komma med tips ochförslag på nyheter och annat relevant innehåll som just dutycker glimten.nu ska ta upp. Den som kommer med det bästaförslaget vinner en delikatesskorg från ICA Sigtuna till ett värdeav 500 kronor.Vår jury är enväldig domare och den består av:Marina Ekdal, marknadschef Sigtunahem, Annette Sand, VDSigtunahem och Tony Forsberg, Contactor.Det enda du behöver göra är att fylla i informationennedan och berätta om något som du tycker glimten.nuska innehålla i framtiden.Posta ditt förslag till: Sigtunahem, Box 509, 195 25 Märsta.Eller maila till: marina.ekdal@sigtunahem.se. Vinnaren kontaktas personligen av Sigtunahem.Namn: ______________________________________________Adress. ______________________________________________Post nr: _ ____________________________________________Tel: _________________________________________________e-post: ______________________________________________(Fyll i din e-post så får du automatisk ett nyhetsbrev när vi lanserar glimten.nu)Jag tycker att glimten.nu ska: ___________________________________________________________________________________________________________________________________32 | Glimten | nr 1 | 2008 Glimten | nr 1 | 2008 | 33

FOTO: SxC.HUVi finns här för digValstasatsningen, Anhörigföreningen, Väntjänsten och Anhörigkonsulenten informerar här gemensamtom vårens preliminära program.Vi träffas tisdagar kl 13-15 och äter något lätt tillsammans samt har en rad olika aktiviteter.Vi håller som vanligt till i Frejgården, (baksidan Frejgatan 20-22). Anhörigkonsulenten Annika Undénkommer att finnas på plats för att svara på Era frågor.Varmt välkommen till oss!Klicka direkt in på justditt område.Tyck till och läs vad andra tycker.Program våren 200829/1 Hur fungerar kvinnojouren i vår kommun? Marie Wennmark5/2 Musikfrågesport Rune Ljungberg12/2 Naturupplevelser Torsten Englund19/2 Vad gör Sigtunahem i kommundelen Valsta Anette Sand, Vd SH26/2 Tillgänglighetsprojekt Bengt Jansson, SH4/3 Visning av konstverk Katarina Torfason11/3 Handikappanpassning i hemmet Håkan Iggedahl, SK18/3 Sång och spel John Spernes25/3 Boken kommer Åke Lindmark, biblioteket1/4 Var rädd om din hörsel Hörselfrämjandet8/4 Handikapphjälpmedel i hemmet15/4 Familjecentrum i Valsta informerar Paula Wallenius, SK22/4 Anhörigkonsulenten informerar Annika Undén, SK29/4 Kommunens äldreboende Gun Eriksson, ordf ÄON6/5 Cittraspel och Sång Anna-Lisa Savborn13/5 Vår i kommunens våtmarker Jan Franzén, SK20/5 Synhjälpmedel27/5 Se utvecklingen i din kommun Bussutflykt3/6 Demenssjuksköterskan informerar Viveka Backlund10/6 Våravslutning med sillunchglimten.nuSnart kan du få Glimtenhem till ditt vardagsrumeller på jobbet varjedag – i digital formalltså. Den nya sajtenheter www.glimten.nu.Text: Ola SöderlindGlimten – SNART även på nätetSigtunahem jobbar ständigt med att förenkla,förbättra samt öka tillgängligheten ivår information till våra hyresgäster. Det ärsom ett led i detta vi startat glimten.nu. Menlugn, glimten.nu är inte tänkt att ersättaden tryckta versionen av Glimten. Den ärett komplement som kommer att innehålladagsaktuell information, nyheter som beröroch förhoppningsvis intresserar er: vårahyresgäster.Här kan du till exempel hitta dagsaktuellanyheter, mötesinformation, förändringar,kommande reparationer eller bara följavardagslivet i dina kvarter.Du kommer bland annat kunna klicka digin direkt på just ditt bostadsområde, utan attbehöva bläddra och leta efter informationen.På så sätt sparar du tid men får ändå tillgångtill mer information som är lika bra, fastsnabbare. Att ha en tidning på nätet är dessutombilligare och mer miljövänligt.Genom glimten.nu vill vi också skapaen större dialog med dig som hyresgäst.På sajten kommer du därför – i än störreutsträckning – kunna tycka, kommenterasamt även påverka innehållet, på direkten.Du ska också inom en snar framtid kunnages möjlighet att chatta med personalpå Sigtunahem och ledande politiker ikommunen.Ända sedan i början av år 2000 har allaSigtunahems bostäder tillgång till bredband.I samband med det erbjöds också allahyresgäster över 55 år gratis internetutbildningför att öka intresset för IT-frågor, gemöjlighet åt alla att utnyttja Sigtunahemsservice via hemsidan och förekomma utanförskap.Detta erbjudande finns så klartkvar idag.Har du ingen dator hemma har dumöjlighet att koppla upp dig på Frejgårdenoch gratis surfa loss på någon av datorernadär. Det bästa med glimten.nu är att du kanta del av informationen var du än befinnerdig i världen. Bara det finns en dator medinternetuppkoppling tillgänglig.Valstasatsningen (Telefontid 8-18) 08-591 153 27 • Anhörigkonsulent/Anhörigförening 08-591 162 63 • Väntjänsten 08-591 188 20Glimten | nr 1 | 2008 | 43

Amors pilarträffade pensionärskolloGunvor och Nils växte upp knappt en mil ifrån varandra men levde sittvuxna liv på vitt skilda håll. Under de senaste 20 åren hade ingen av demhaft någon partner. Livet som singel hade blivit väldigt behagligt, för båda.Men så kom Sigtunahems pensionärskollo 2005.Text och foto: Ola SöderlindNils bodde i småländska Västervikdär han tidigare arbetatsom skoldirektör. Nu var hanpensionär sedan länge. De tvåyngsta döttrarna, en i Stockholm och en iSigtuna, frågade om han inte kunde flyttaupp till Stockholm så att ”vi kan ta handom dig pappa”.Eftersom han är uppväxt i Bälinge norrom Uppsala, var det en naturlig sak att rörasig uppåt igen. Sagt och gjort, våren 2005tog han sitt pick och pack och flyttade ini en hyreslägenhet i Sigtuna. Strax efteråtansökte Nils om att få vara med på Sigtunahemssommarkollo, och blev en av demsom fick följa med.En annan var Gunvor, uppväxt Skuttungesom gränsar till Bälinge. Hon hadelevt som änka nästan exakt lika länge somNils hade bott ensam, i 19 år. När hennesman gick bort flyttade hon från derasgemensamma hus och in i en hyresrätt påOrmbergsvägen i Brännbo, Sigtuna. Tillsammansmed en gammal jobbarkompisdelade Gunvor nu rummet på kollot.I samma del av den stora enplanslänganbodde Nils och Curt, eller ”Surt” som Nilsibland brukade säga på skoj. Sammanlagtvar de 20 stycken pensionärer som badade,löste korsord, spelade boule och korttillsammans. Man fick dessutom lagad matvarje dag och ibland kom någon artist ochuppträdde.– Det är en gemenskap, en chans attkomma hemifrån och slappna av, sägerGunvor.– Att inte behöva städa och laga mat samtatt äta tillsammans är härligt, säger Nils.Hon var livräddför mig ibörjan, eftersomjag var prästeson,Det var här på sommarkollot 2005 somNils och Gunvor mötte varandra för förstagången, och det var så klart kärlek vid förstaögonkastet.Inte då!– Hon var livrädd för mig i början, eftersomjag var prästeson, säger Nils.– Ja, jag trodde han skulle vara torr ocheländig, en fisförnäm typ, tillägger Gunvor.En fördom som i det här fallet visade sigvara – just en fördom. Nils var en väldigtsocial person och lätt att umgås med. Manhade också växt upp väldigt nära varandraoch hade därför många gemensammareferensramar.– Vi trivdes tillsammans och hade distanstill oss själva. Det var lätt att skratta ihopoch vi hade en del gemensamma intressen,säger Nils.Gunvor var mycket för att ge sig ut påpromenader tillsammans med andra ochdrog ofta med sig Nils. Det blev många promenaderden sommaren och på avslutningskvällendansade man mycket ihop. Mende var sällan ensamma och när kollot varöver tog Gunvor bussen tillbaka till Sigtunamedan Nils tog bilen. Det var först när Nilskom över med bilderna från sommaren, entid senare, som det började bli mer seriöstI början försökte Gunvor smyga lite medsitt nya förhållande men det gick inte såbra. När Nils bil allt som oftast stod parkeradutanför hennes lägenhet började folkförstå – det var något mer än bara vänskap.Men när den första kyssen kom vill ingenav dem avslöja, det privata håller man försig själva.Två år senare var de på pensionärskolloigen (på grund av att så många vill hängamed fick man stå över ett år). Men den härsommaren åkte man dit som ett offentligtpar.– Vi bor på skilda håll annars men den härgången delade vi rum, säger Gunvor.– Det var jättetrevligt. Man kände igenstället och flera bekanta var med, säger Nils.Med tiden har de lärt känna varandrabättre. Både på gott och ont, som desäger. Till en början fick inte Nils rökasin pipa inomhus, men till sist tyckteGunvor synd om honom – där han satt utepå balkongen i kylan – så hon lät honomröka inomhus.Det bästa med att vara ett par är otvetydigtatt slippa äta ensam. Det är bådaöverens om. De gillar att laga mat ochhjälps oftast åt. Men även fast de har ettförhållande gör de långt ifrån allt tillsammans.Gunvor har sina gamla väninnorsom hon umgåtts med länge och tänkerinte sluta med det nu. Nils har också intressenpå sitt håll och de trivs med att hadet så. Men de har ett stort gemensamtintresse också: PRO, där båda är väldigtengagerade.Pensionärer har ett behov av en brasamvaro. De behöver träffpunkter. Detfinns väldigt många ensamma människor.Vissa vill vara ensamma och då är det heltokej. Men många vill träffas och umgås.Det är väldigt viktigt, säger Nils.Det var också en av anledningarna närSigtunahem började med pensionärskolloför några år sedan. Kollot är ett årligenåterkommande inslag som har blivit väldigtpopulärt, och det gäller att anmälasig i tid om man ska ha chans att få följamed. I sommar bär det åter iväg till villani Lillebo och vem vet: kanske slår Amorspilar till igen. Det brukar de göra när manminst anar.Vill du ocksååka på kollo?Läs här!Sigtunahemspensionärskollo:För femte året i rad anordnar Sigtunahempensionärskollo. Alla som är 65 år ochäldre kommer att få en personlig inbjudan.Först till kvarn gäller. De som inte varit medtidigare har företräde.Kostnad250 kr per person. Inkl. resa, logi, mat ochaktiviteter.DatumPeriod 1 9–16 juliPeriod 2 17–24 juliPlatsVi kommer som vanligt att hålla till pågården ”Lillebo” som är Svenska kyrkanskursgård i Veckholm, straxutanför EnköpingHåll utkik!I början av april månad kommer inbjudantill denna fantastiska aktivitet.KontaktHar Du frågor eller funderingar kanDu redan nu ringa till Lola Svensson,projektledare Boende med Omtanke,på 591 796 52 eller 070- 420 10 61.44 | Glimten | nr 1 | 2008 Glimten | nr 1 | 2008 | 45

Program 2008SigtunahemsPensionärsklubb25 februari kl. 16-18Viveka Backlund, demenssjuksköterska,Sigtunahems huvudkontor31 mars kl. 16-18Allsång med PRO-kören, Sigtunahems huvudkontor28 april kl. 16-18Författarafton, Sigtunahems huvudkontor26 maj kl. 16-18Dagsutflykt till Wijs trädgårdar,Ockelbo9 juni kl. 13- ffSillunch, Södergatan 5029 september kl. 16-18Sång av Mattias Jansson,Sigtunahems huvudkontorInvigning av konstverket”Bostäder” på Marmorvägen i TilNu har Sigtunahems nybygge på Marmorvägenfått sitt alldeles egna landmärke. Skulpturen”Bostäder” av lokale konstnären Larz Eldbåge.27 oktober kl. 13-16Text: Marina Ekdal | Foto: Fredrik AnnerskogSe din kommun, Bussutflykt24 november kl. 16-18Chokladprovning,Sigtunahems huvudkontor15 december kl. 16-18Luciafirande, Sigtunahems huvudkontorVid frågor kontakta:Margareta Bergman, 08-592 551 48.Kerstin Sundman, 08-592 509 12.Hjördis Ellenius, 08-591 140 14.Berth Viksten, 08-591 137 26.Lola Svensson, projektledare Boende med Omtanke,ansvarig Sigtunahems pensionärsklubb, 08-591 796 52FOTO: futureimagebank.comKonsten främjar fantasin och kreativiteten.Och konsten främjar hälsan, det ansågredan de gamla grekerna. Nu gör Sigtunahemdessutom konsten tillgänglig för allagenom en särskild satsning på utsmyckningav nybyggnationen. Något som utöver detrent estetiska och konstnärliga inslaget gerett bostadsområde identifikation och skaparen sorts samhörighet bland boende. Tillhjälp anlitas i första hand lokala konstnärer.Lagom till första advent slog därför Sigtunahempå stort och bjöd in hyresgäster,media, anställda och andra intresserade tillen avtäckning med glögg och dragspelstonerockså dem från en lokal kändis. RolandCedermark. Ett 50-tal personer slöt uppoch väntade spänt på vad som dolde sigbakom ett otal plastskynken. Konstnärenoch faktiskt hyresgästen Larz Eldbåge,ombesörjde själv avtäckningen.Konstverket i form av en metallskulpturkallas ”Bostäder” får vi veta, och bestårav ett dussintal fågelholkar av olika plåtmaterialsom mässing, koppar och emaljeratjärn. Tanken är menar Larz Eldbågeatt plåtarna ska bli vackrare med tiden dåde ärgar och blir gamla. De kommer dåskifta i grönt, brunt och rött.För att ytterligare förstärka upplevelsenav den vackra statyn har Sigtunahemspersonal med Tomas Gustafsson i spetsenarbetat med miljön runt omkring samteffektfull belysning.Om inte alltför länge kommer Sigtunahematt avtäcka ytterligare ett konstverk.Också det i form av en skulptur, tillverkadav Hans Kündig. Bolaget utlyste nämligenen tävling bland fyra av traktens konstnärerför drygt ett år sedan där var och en fickkomma in med ett förslag till utsmyckningav Glimmervägen i det här fallet. Sigtunahemsledningsgrupp utgjorde jury ochvalet den här gången föll alltså på HansKündig. Avtäckning väntas ske undervåren.Larz EldbågeNamn: Lars Wahlberg, sedan 1997 LarzEldbågeFödd: 1938Bor: Sigtuna (Sigtunahem)Yrke: Arbetat som designer, konstlärare,art director och haft flera företag.Aktuell som: Professionell konstnär sedan1993. Har ställt ut sin konst runt om ivärlden, bland annat Italien och Frankrike.Dessutom erhållit ett flertal globalautmärkelser.Läs mer på www.eldbaage.comGlimten | nr 1 | 2008 | 47

En dag påStora gatanGenom centrala Sigtuna ringlar Stora gatan,Sveriges äldsta bevarade stadsgata. Här har kungar,kufar och karaktärer vandrat sedan århundraden.Nu är det din tur, låt Glimten bli din guide längsen av världens vackraste promenader.Text: Magnus Alsne | Foto: Sigtuna Turism/Olaf af ScandinaviaDet är få promenader som slården genom centrala Sigtuna;Från Ångbåtsbryggan, upplängs Stora gatan, åter tillMälarens strand och in bland Malmensgamla träbyggnader.Här har människor flanerat i århundraden,och fortsätter att göra så än i dag. Tilloch med på söndagarna, då lejonpartenav Sigtunas butiker håller stängt, kommerhundratals helglediga från hela Mälardalenför en stadsvandring och ett besök på någotav ortens alla caféer.De flesta som rör sig här, ortsbor somturister, känner förmodligen till något omSigtunas historiska betydelse; Sveariketshuvudstad fram till den stora branden1187. Religiöst centrum från 1200-taletsmitt till den dag Gustav Vasa lät brännastadens kloster och drev munkarna påflykten. Två seklers förfall – tidigt 1700-talvar antalet Sigtunabor knappt tresiffrigt– innan några handlingskraftiga personerinledde den återuppbyggnad som ladegrund för dagens Sigtuna.Intressant? Javisst. Men det är inte baradem vi läser om i grundskolans historieböckersom gett staden dess prägel. Likadjupa avtryck finns efter de generationer avfärgstarka Sigtunabor som befolkat stadensstråk, men som i dag bara lever kvar i minnen,och anekdoter. Be en inföding berätta,och plötsligt fylls de gamla husen av kufaroch karaktärer från en svunnen epok. Medens får vandringen genom staden en extradimension. Så häng med! Ta Glimten ihanden och följ med på en promenadgenom tid och rum.Vi kastar loss vid Ångbåtsbryggan; Sedan1880 centrum för Sigtunas båttrafik dådet första ångfartyget under kanonsalutanlände till den nysnickrade bryggan. Fyraår senare byggdes Hamnpaviljongen, längekontor för sjöfart, men som sedan 1940-talet logerar Sigtuna Båtklubb. Tidigarehöll ortens drakar, Sigtuna Veckotidningoch Sigtuna Nya Tidning, till i kvarteret,men numera begränsas affärslivet, åtminstonevintertid, till en enkel utomhuskiosksom kursar bukfylla till skridskoåkarna…men gulaschsoppan värmer skönt närkvicksilvret sjunker.Några raska steg senare når vi SigtunaStads Hotell. Vid invigningen 1909 allmäntbetraktad som stadens mest anskrämligabyggnad, men i dag vore det svårt attföreställa sig stadsbilden utan dess gräddvitafasad. Sägnen gör gällande att denförste källarmästarens treårige son frånövervåningen lyckades spilla ett glas mjölköver Gustav V, som stod på terrassen attövervaka en militärmanöver. En annanceleber gäst var den amerikanske presidentenLyndon B Johnson, som i sambandmed Dag Hammarskjölds begravning hannavlägga visit i hotellets matsal.Även tomten intill har härbärgerat regenter.Här låg en gång Kungsgården,hemvist för bland andra Olof Skötkonungoch dennes son Anund Jakob. Pappa Skötkonungblev den förste att prägla mynt iSverige, och i dag står en timmerstuga påplatsen som minne över produktionen. DärKungsgården en gång låg huserar numeraSigtuna Museum, om än i betydligt modernarelokaler. Medan vi knallar vidare längsStora Gatan ordineras en titt på stadensSystembolags närmast pastorala skylt.Någon minut längre fram, på Storgatan39, hittar vi Lundströmska gården, någotså ovanligt som ett bevarat borgarhem frånförra sekelskiftet. Här drev Carl Augustoch Johanna Lundström godtköpshandelfrån 1874 fram till Carl Augusts död 1904.Ende arvingen, sonen Vilhelm, lät detmesta förbli oförändrat, och 1958 övergickhuset i stadens ägo. Sommareftermiddagarär både butik och gemak öppet för besökare.Inträdet är tio för de stora och fem för desmå, kronor alltså.Nästgårds drev en tysk grosshandlarevid 1700-talets mitt en Yllestoft-fabrique,det vill säga en yllefabrik. Här knogade 20anställda i trenne år innan verksamhetengick omkull. Några år senare fanns planeratt starta tobaksfabrik i lokalerna, men däravblev intet. Istället blev huset platsen för ettbrännvinsmagasin, och än i dag berättasotaliga historier om ägarinnan Brännvins-Beda och hennes enkrone-krus. Dessvärrefick den sista berättelsen om Beda ett tragisktslut med alkoholism, olycklig kärlek ochsjälvmord på ett hotellrum i hufvudstaden.Ytterligare ett hus bort ligger ett annatav Sigtunas klassiska vattenhål; Tant BrunsCafé. Här i Sigtunas äldsta trähus – troligenbyggt på 1600-talet – serveras kaffet direktur kopparpannan. Rekommendation utfärdasäven på husets blåbärspaj som, föratt citera en viss tv-agent, är damn good!Tidigare drev Axel Fröling slakteri i fastigheten,men inte ens på denna gamla godatid fick en stackars charkuterist utöva sittkall i stillhet. 1920 slog Hälsovårdsnämndentill, och slaktare Fröling tvingades slå igenbutiken.När vi tömt kopparpannan och går vidarekan nämnas att sagotanterna Brun, Grönoch Gredelin faktiskt bodde i Sigtuna. Devar mostrar till Elsa Beskow, och levdetillsammans med sin ogifte bror i ett av trähusenlängs Stora gatan. Men nog om dem,för ungefär nu borde vi se ett bestialiskthuvud skjuta ut ur en fasad, vilket betyderatt vi nått Drakegården, namngiven efterprovinsialläkare Drake som bebodde huseti närmare 50 år. Fyra decemberdagar per årgästas gården av tomten, då han i sambandmed Sigtunas årliga julmarknad samlarin barnens önskelistor. Till vardags hållerSigtuna Turism till i huset, och tillhandahållerbland annat en imponerande samlingböcker om stadens historia.Snett över gatan ligger Stora Torget(nåja). Här betade långt in på 1900-taletkossor, och redan 1813 konstaterade skaldenAtterbom vid en genomresa att ”Torget serut som en täck ängsbit”. Näste diktare attförära torget en plats i litteraturhistorienvar Carl Jonas Love Almqvist, som i Törnrosensbok ägnar platsen några rader. Härligger även Sveriges minsta rådhus, uppfört1744 på begäran av dåvarande borgmästarenEric Kijhlman. Då borgmästartjänsten drogsin 1947 förvandlades Sigtuna Rådhus tillmuseum, men än i dag händer det att äktenskapförrättas i rådsalen.Via Torggränd återvänder vi till Mälarenoch följer strandpromenaden österut.Brödbitar till änderna är på sin plats omvädret tillåter. Lite längre bort skymtarMalmens röda trälängor; En gång tillhållför fattigfolk och hantverkare, och fortfarandepåminner de trånga grändernasnamn om dem som då verkade och levdehär. Det gula gavelhuset vid Malmbrygganblev sedermera tillhåll för poeten, författarenoch akademiledamoten Gunnar Ekelöf.Här tillbringade han sina sista tio år ochfann, enligt en minnesskylt strax intill, tillsist lugnet. Det må så vara, utsikten övervattnet är väl värd sin stund. Och här påbryggan lämnar vi er. Förhoppningsvishar ni haft en trevlig promenad. Förhoppningsviskommer ni tillbaka. Vi ses då!48 | Glimten | nr 1 | 2008 Glimten | nr 1 | 2008 | 49

Invigning av nya FrejgårdenÖkat antal aktiviteter, flerstudiecirklar, ökad efterfråganpå läxhjälp, flerbesökare på IT-cafét ochmycket annat bidrog tillatt Valstasatsningen medtiden blev trångbodda.Och så äntligen var fleraårs önskemål om störrelokaler över.Text: Margareta Karlssonordf Valsta/Steninge stadsdelsföreningFoto: Fredrik AnnerskogPågående aktiviteter i FrejgårdenDen 15 januari invigdes nygamla Frejgårdenmed tal och trumpetfanfar och knutna vänskapsband.Vid starten 1997 hade Valstasatsningeningen egen lokal. Verksamheten utveckladesmen det var först 1999 då de aktiva fick taFrejgården, före detta ABF-lokalen på baksidanav Frejgatan 20-22, i besittning somarbetet kom igång på allvar.Studiecirklar av allehanda slag, läxhjälp,internet-café, Valstadagen, midsommarfirande,allsång och mycket annat kräverplats och även Frejgården blev med tidenalltför trång. När Hyresgästföreningen påFrejgatan flyttade till nya lokaler blev detmöjligt att utöka och få tillgång till helanedervåningen på huset.De hårt nedslitna lokalerna var i stortbehov av upprustning och efter en hel delförhandlande, planerande och budgeterandekunde arbetet ta fart under hösten 2007.Och så var det då äntligen dags för denefterlängtade återinvigningen. Nära 300personer hörsammade vår inbjudan och flertaletav dessa var på plats då Sigtunahems vdAnette Sand och kommundirektören GregerSvensson knöt samarbetsbanden tillsammansmed undertecknad.Slumpvis utvalda besökare, privatpersoneroch representanter för ett flertal kommunalainrättningar och föreningar fick därefterknyta sina band runt den för ändamålettillverkade lagerkransen.Efter invigning med tal, fanfar och rundvandringi våra nyinredda lokaler räknadevi med att besökarna var sugna på någotgott och hade därför dukat upp en buffémed bulgur- och kycklingsallad, smörgåsoch kaffe.Välkommen till en utbyggd och nyrenoverad Frejgården! Vi har en rad aktiviteter som redan pågår men nu är detdags att gå vidare och utveckla verksamheten ytterligareNystart av Internet caféI samband med renoveringen har vi också passat på att förbättra vår datautrustning i Frejgården och investerati bättre och snabbare datorer. Du kan komma och ”surfa” gratis på nätet. Du kan bland annat besöka Sigtunahemsoch Sigtuna kommuns hemsidor. Du kan aktivt söka arbete via nätet. Du kan också använda datorerna föratt skriva olika dokument. I Frejgården finns dessutom tillgång till kopiator och fax. Därutöver finns en rad andramöjligheter. I Frejgården finns tillgång till 8 datorer som samtliga är uppkopplade mot Bredbandsbolaget.Det finns också möjlighet till fika hos oss.Intresseanmälan Frejgårdens aktiviteterJag är intresserad av:® Keramik / batik® Engelska® Släktforskning® Datakurs grundkurs ® Matlagning® Dans® Träslöjd® Data, fortsättningskurs ® Hälsa® Internet 55+® Vävning® Träslöjd® Samhällskunskap® SvenskaAnnat: _ ________________________________________________________________________________________________________Namn:_______________________________________________________________________Gatuadress: __________________________________________________________________Postnummer:_________________________________________________________________Läxläsning 0ns-tors 14.30–17.30För elever i årskurs 4–9. Vid lämplig tidpunkt bjuder vi på gemensam fika. Glöm inte dina läxböcker!Studiecirklar – Idag håller vi följande studiecirklar i Frejgården:SvenskaMat/hälsaBatikBarnpyzzelmåndag 13–15måndag 15–18 måndag 18–21 måndag 16–18tisdag 10–12, 13–15 tisdag 15–18onsdag 13–15onsdag 19–21 DekopageDatatorsdag 13–15torsdag 15–18 måndag 18–21 torsdag 10–12fredag 10–12Ort: _ _______________________________________________________________________Telefon:_____________________________________________________________________Kan lämnas på Frejgården eller skickas till: AB Sigtunahem, Lola Svensson Box 509 195 25 Märsta Eller mailas till lola.svensson@sigtunahem.seBesöksadress: Frejgatan 20-22 (baksidan).Telefon: 08–591 153 27. Öppettider: mån–fre 08.00–17.0050 | Glimten | nr 1 | 2008

Sponsring | SigtunahemSponsring | SigtunahemSigtunahem cup– vårens tuffaste bataljUnder Kristi himmelfärdshelg blir det hålligång påMidgårdsvallen i Märsta när Arlanda Jets i samarbetemed Sigtunahem arrangerar Sveriges förstaknatteturnering i amerikansk fotboll – Sigtunahemcup. – Det är upplagt för att bli hur häftigt somhelst, säger klubbordförande Thomas Andersson.Text: Ola Söderlind | Foto: Johan Karlsson, Doreen Kiwanuka”Det är en riktiglagsport och ger en brasammanhållning...”I Januari 1989 bildades Arlanda AmerikanskaFotbollsförening officiellt av EdSoubeia, hans fru Carina och dåvarandequarterbacken Micke Karlsson, hemma iEds vardagsrum. Cirka 14 år senare vannArlanda Jets SM-guld på seniornivå.Ganska hyfsat.– Jag vill inte skryta men det är ett litetmirakel vi har uträttat här i Märsta. Vi ärbättre än vi borde vara med tanke på attupptagningsområdet är så pass litet, sägerThomas Andersson.Grunden för föreningen är lagd. Man harbyggt en ny arena: Midgårdsvallen, en egenläktare och ett gym. Nu är det dags att börjasatsa framåt, på den yngre generationen. Ettled i detta är Sigtunahem cup som sponsrasav Sigtunahem, därav namnet.– Vi tycker att föreningen tar ett stortsocialt ansvar när det gäller framföralltungdomar. Sporten passar väldigt mångaolika karaktärer och kroppsstorlekar, vilketgör amerikansk fotboll till en sport för alla.Här får ungdomar chansen att både motioneraoch samtidigt få en social samvaro.Dessutom är det en sport som i Sverigeinte är bortskämd med stöd från andra ände mest initierade. Det är mycket därförvi sponsrar deras verksamhet, säger MarinaEkdal, marknadschef på Sigtunahem.Sedan en tid har föreningen med blandannat stöd av Sigtunahem drivit en fritidsverksamhet,där alla ungdomar varit välkommanatt prova på sporten.– Eftersom det har fungerat mycket bra,funderade vi tillsammans på hur vi kundeutveckla vårt samarbete. Resultatet avflera idéer har nu lett fram till vårt gemensammaprojekt Sigtunahem Cup. Vi siktarpå ett långsiktigt samarbete och hoppaspå att turneringen blir en årlig återkommandehändelse i vår kommun, forstätterMarina Ekdal.Ungdomslag från hela Sverige ochövriga Skandinavien är inbjudna till turneringen,liksom några stjärnor inom övrigasporten, diverse kändisar och Lilla Sportspegeln.– Det är en ny och jättespännande grejoch det ska bli jättekul, säger Thomas Anderssonsom ligger bakom arrangemanget.Turneringen är den första i sitt slag iSverige och riktar sig till landets 13-åringar.Premiären för Sigtunahem cup äger alltsårum under Kristi himmelfärdshelg – mellantorsdagen den 1 till söndagen den 4 maj– vilket gör att man har gott om plats förandra aktiviteter runt omkring fotbollsmatcherna.Bland annat ska de som vill kunna mötanågon av stjärnorna inom amerikansk fotboll,det kan också bli disco under en avkvällarna. Men i skrivande stund är inget avdetta spikat. Ett annat inslag man hoppasbjuda publiken på är pausunderhållning avklubbens egna cheerleaders. Därutöver harman också tänkt flika in lite fostrande verk-Foto: Doreen Kiwanuka52 | Glimten | nr 1 | 2008 Glimten | nr 1 | 2008 | 53

Sponsring | SigtunahemSponsring | SigtunahemSponsring är en viktig del av Sigtunahems lokalaengagemang. Sponsringen ska ligga i linje medSigtunahems profil och marknadsföringsstrategi,och vara till nytta för såväl företaget som boendenoch medarbetare.Sigtunahems sponsring ska slutligen vara fördeladöver vårt geografiska verksamhetsområdeoch vara väl balanserad mellan idrott, kultur ochevenemang, med tyngdpunkten förlagd till ungdomsverksamhet.Varje sponsorsavtal ska ge möjlighet till aktiviteter,goda affärer, relationsbyggande och exponering.Målsättningen är självklart ytterst nöjdakunder vilket är grundläggande för allt vårt arbete.Alla avtal är tänkt att leda till långsiktiga ochfördjupade relationer och samarbeten.samhet i form av föreläsningar om alkohol,droger och dess påverkan på kroppen.– Vi kommer att skapa en häftig happeningoch det lär bli lika kul för dem somspelar som för oss som tittar på, lovar ThomasAndersson.Han beskriver amerikansk fotboll som enlite tuffare sport, men samtidigt väldigt roligoch han lovar att det inte alls är så svårtsom det ser ut.– Det är en riktig lagsport och ger en brasammanhållning och en jättebra gemenskap.Dessutom kostar det knappt hälftenav vad man får ge för en hockeyutrustning.Vi tar 500 kr i licensavgift för ett år.En annan fördel med sporten är att duinte behöver vara smal eller atletisk föratt hitta din plats i laget. Enligt ThomasAndersson har satta och kraftiga personeren framskjuten plats i laget. Ungefär halvaspelartruppen ska bestå av lite större personer,den andra halvan av snabba, korta,långa och förstås folk med spelsinne.Jordan Heath är 11 år, och har spelat”Det låter mycketmer än det känns.”amerikansk fotboll i tre år – som quarterback/safety.Egentligen var det hans kompissom skulle börja i Arlanda Jets men hanville inte gå ensam till träningen så Jordanföljde med. Det slutade med att han tycktedet var så kul att han fortsatte spela. Nuförsöker han värva nya spelare i klassen. Påförsta träningen i år var de rekordmånga– 14 stycken.I vår ska Jordan och hans lagkompisarvara med i Sigtunahem cup och han ärredan laddad.– Att få spela matcher är det jag harlängtat efter hela vintern, säger Jordan.Trots att han bara är elva och strax över1,5 meter lång, spelar han i år med 13-åringarna. Hans mamma tycker att han skavara rädd men Jordan förstår inte riktigtvarför. Han är ju inte rädd för något och atttacklas är bland det roligaste han vet.– Det låter mycket mer än det känns.Man har hjälm och axelskyddet går ner tillrevbenen så det är ingen fara, säger han.Det är en del småsmällar och blåmärkenär vanligt, men skadorna är få i amerikanskfotboll. Thomas Andersson tror inte attklubben har haft en enda allvarlig incidentnågonsin.– Amerikansk fotboll handlar mycket omatt vara modig, menar han.Det är däremot mycket avbrott iamerikansk fotboll och därför har mancheerleaders – en hejaklack som är till förpublikens skull, då de höjer stämningen ialla pauserna. Målsättningen är att det skafinnas några cheerleaders med även underSigtunahem cup.– Tjejerna kan också vara med och spela.Vi har haft några genom åren och det äringa problem i de här åldrarna, säger ThomasAndersson.Föräldrarna och alla andra som kommertill Midgårdsvallen och kollar blir förhoppningsvisunderhållna av spelet. Men det skaockså finnas en viss försäljning runt omkringplanen för den som vill ha något atttugga på under spelets gång.– Vi har väldigt goda hamburgare på våramatcher ska du veta, säger Thomas.Det lovar gott.SIGTUNAHEMS POLICYVi ska:• Sponsra breda verksamheter, där vi via föreningar, lag, organisationer, förbund når många människor • Sträva efter balans i sponsorsverksamhetenmellan idrott, kultur och samhälle • Hitta sponsorsprojekt där vår medverkan bidrar till att vi uppfattas som den naturliga hyresvärden föralla i Sigtuna kommun • Vi ska alltid beräkna värdet av ett sponsringsavtal innan vi god känner det. Gäller såväl materiella vär den som goodwilleffekter• Alltid skriva avtal • Mäta och följa upp all sponsorsverksamhet • Ha utrymme för nya sponsorevenemang, som motiveras av aktuellaaffärsförhandlingar.Om du vill kan du ge oss ett förslag till sponsring på vår hemsida www.sigtunahem.se. Vi får många förfrågningar om sponsring så vi föreslår attdu börjar med att testa ditt projekt först. Detta kan du också göra online på hemsidan. Visar det sig att du/ni lever det upp till de krav vi ställer föratt teckna avtal klickar du dig enkelt vidare och fyller i en ansökan om sponsring. Lätt som en plätt.Fjärdeklassarei Tingvallaskolanmed värsta BrandsynenSigtunahem med hyresgäster klarade sig ifrånvad som skulle kunna utvecklats till en smärrekatastrof om det inte varit för några uppmärksammaoch handlingskraftiga elever i klass Tärnan,Tingvallaskolan.Det var en dag i december eleverna upptäckteen brand i en av Sigtunahems lägenheterpå tvärvägen mitt emot skolan. Och tack vareelevernas insatser kunde Sigtuna Arlanda räddningstjänstförhindra en övertändning av denvid tidpunkten rökfyllda lägenheten.Sigtunahem är naturligtvis mycket glada ochtacksamma för räddningsinsatsen och somett litet men välment tack besökte BoservicechefSören Lindqvist klassen och bjöd samtliga på glass.54 | Glimten | nr 1 | 2008 Glimten | nr 1 | 2008 | 55

Näringsliv | SigtunahemNäringsliv | SigtunahemSigtuna– mest attraktivti norra Europa?Detta är ändåett mått på attvi gör någotbra. Det betyder inte attvi kan slå oss för bröstetför det, det är bara attbli ännu bättre.Christer Wikström är näringslivschef i Sigtuna, han älskarhavet och att spela golf – men han är bosatt i UpplandsVäsby?! – Ja, jag känner trycket. Men det är viktigt att haett bra samarbete även mellan kommunerna, skrattar han.Det är som ni märker inget fel på Christers engagemangför Sigtuna kommun. Och visionen är klar: Arlandaregionenska bli mest attraktiv i norra Europa.Text: Ola Söderlind | Foto: Jeanette SundinChrister Wikström,näringslivschef i Sigtuna.Sigtuna kommun är en av dem som satsarmest på nyföretagandet i landet och 2007var man åter en av nio finalister till åretsnyföretagarkommun (segrade gjorde Gjonsjö).Nyligen genomfördes också Stockholmbusiness alliance (SBA) en undersökningbland företagen i storstadsområdet,för att se vad de tyckte om näringslivsklimateti sina respektive regioner. Sigtunafick 71 på en skala 1-100 där medelbetygetvar 63. Mer än godkänt alltså.– Detta är ändå ett mått på att vi görnågot bra. Det betyder inte att vi kan slåoss för bröstet för det, det är bara att bliännu bättre, säger Christer Wiktström.Enligt honom ligger nu fokus somvanligt på att ”nätverka” med företagenmen också mycket på turist- och besöknäringensamt logistik och ungdomar.– Det handlar om att etablera det härföretagstänket bland de unga. Att jobbamed morgondagens entreprenörer. Vi försökerpå olika sätt ge dem en positiv bild avatt driva företag och vi får hoppas att dethåller i sig.Kommunen jobbar mycket med framförallt skolorna. Bland annat gymnasiekursen”Ung företagsamhet”, där gymnasieeleverfår lära sig att starta och driva sina egnaföretag. Resultatet av en del av deras arbetegick bland annat att skåda på den storafebruarimässan ”Våga vara egen” – därungdomarna fick chansen att visa upp sinaaffärsidéer och vad de åstadkommit.Antalet elever inom det området ”Ungföretagsamhet” har i Sigtuna ökat med 59procent från förra året och det är en tredjedelav ökningen i hela Sverige.– Vi satsar årligen närmare 50 000 kronorpå det här. Det som är extra kul är attden här lilla kommunen har bidragit till enså stor del av ökningen i Sverige.En undersökning som gjordes nyligenvisar att 23 procent av dem som varit medi den här kursen har startat ett eget företaginom tio år. Var och en av dessa anställerockså i snitt fem personer vardera vilketinnebär 100 nya arbetstillfällen. Siffrorman kan ha i bakhuvudet för att förståvidden av ungdomssatsningarna.När det gäller den andra stora satsningen;logistiken – så beror den så klartmycket på närheten till Arlanda flygplats.En plats som genererar väldigt mångaarbetstillfällen som de flesta av er kanskeredan vet. Och detta innebär också i förlängningenatt det krävs många transporterav varor och tjänster.För att dra ännu större nytta av detfördelaktiga läget har man i ett par års tidarbetat med projektet: ”Strair” som handlarom näringslivsutveckling i flygplatsregionenoch att ta tillvara kompetensen i området.Detta är ett internationellt samarbete ochvisionen är klar: Att Arlandaregionen skabli den mest attraktiva i norra Europainnan 2012.För att locka företagare att börja satsa iregionen krävs det en rad faktorer, blandannat bra bostäder.– När jag träffar företag är det viktigt attde vet att deras personal får ett bra boende.Det är otroligt viktigt. Att föreningslivetär bra, att ungdomarna har något att göra,bra infrastruktur – allt det där hjälper tillnär man ska locka företag att etablera sig ikommunen. Sigtunahem gör redan nu enhel del för att ordna bostäder till invånarnai kommunen. Vårt samarbete med demfunkar jättebra.SBA har också planerat in några serviceseminarierunder våren där tanken är attman ska utbyta erfarenheter mellan kommunerna,i syfte att skapa ett bättre företagsklimat.I undersökningen (som nämndesovan) var det framförallt brandtillsynenoch serveringstillståndet som företagen varmest positiva till och det är således påandra områden man behöver förbättra sig.En annan positivt inslag under året vargolfturneringen Scandinavian Masters– kanske den allra största händelsen förSigtuna under 2007. Ett evenemang somkommunen blir värd för i år igen. Ett jätteprojektsom lockade hela 120 000 besökaresom kom för att se stjärnorna göra upp omförstaplatsen i turneringen.– Det är ett fantastiskt sätt att marknadsförakommunen. A och O är förstås attbanan är så pass fin men också Sigtunakommun har ett bra samarbete med arrangöreroch sponsorer.Christer Wikström spelar själv golf menär blygsam och beskriver sig själv som ennybörjare. Men framöver tänker han göravissa omprioriteringar för att satsa mer påsporten.– Jo, jag tänkte faktiskt sälja båten ochägna mer tid åt golfen. Eller så kanskejag köper en mindre båt. Jag har två storaintressen nu för tiden, det ena är golf ochdet andra är segling. Men det är svårt attkombinera dessa båda hobbyer eftersomdet bara är säsong på sommaren.Men om inte den här sommaren blir likablöt som den förra finns det förhoppningsvistid för båda.56 | Glimten | nr 1 | 2008Glimten | nr 1 | 2008 | 57

Näringsliv | SigtunahemNäringsliv | SigtunahemDjursjukhusetVar tredje hushåll iSverige har husdjur,så bland Sigtunahemshyresgäster. I de flestahem är djuren en delav familjen och närvåra husdjur mår dåligtska de därför ha sammagoda vård som oss.Glimten besökteMälarens smådjurskliniki Hälgesta där manbehandlar fyrbentavarje dag.Text och foto: Ola SöderlindIllustration: Johanna FahlénDjuren är väl ockå människor?Ja, det är just vad dem är. Mennumera är det inte bara ifablernas värld.– Hundar och katter är som vilkenfamiljemedlem som helst idag. Människornavill att deras djur behandlas som människoroch framtidens djursjukvård blir mer ochmer lik den vård som sjukhusen erbjudermänniskorna, säger en av delägarna BrianHögman.Tillsammans med Anneli Rydén ochGörel Nyman driver han Mälarens smådjurskliniki Hälgesta norr om Sigtuna. Detre känner varandra sedan länge genomolika gemensamma forskningsprojektsom främst handlat om smärtlindring,narkos och intensivvård. Brian är ingenjöri grunden och sysslar mest med produktutvecklingoch marknadsföring. Görel ärdocent i anestesiologi och har varit medoch utvecklat diverse narkosmetoder ochsmärtlindringsprogram för djur. Hon harbland annat sövt gorillor på Kolmårdensdjurpark, krokodiler i USA och noshörningari Afrika. Anneli är djursjukvårdarefrån SLU med mångårig erfarenhet av detkliniska arbetet.– Vi insåg att vi behövde ett ställe där vikunde pröva våra idéer och därför startadevi en veterinärklinik. Tidigare hade Annelijobbat mycket med hästar hos Mälarenshästklinik här intill. Nästan alla hästägareär också hund- och kattägare. När de varhär med hästarna frågade många: ”Kan nita hand om hunden också”? Då väcktestanken att det fanns ett behov av en smådjursklinikhär i Hälgesta.På Mälarens smådjursklinik behandlarman sjuka och skadade djur. Till störstadelen är det hundar och katter, men ävenmarsvin, kaninen och råttor har varit påbesök. Sjuka reptiler och fåglar kräver speciellakunskaper som man för närvarandeinte har.Tidigare låg kliniken i Märsta. Då bestodden av ett operationsrum med röntgen ochett undersökningsrum. Märsta smådjurskliniksom den hette då etablerades redanpå 1960-talet. Men förra året övertogBrian, Görel och Anneli kliniken ochflyttade verksamheten till Hälgesta.Numera har man fem gånger så stor ytasom tidigare. Här finns idag tre operationsochundersökningsrum med uppvakningavdelningar,digtal röntgen och egetlaboratorium.– I utrustningsväg har vi det allra senaste.De här apparaterna är samma som man harpå vanliga sjukhus idag och vi är väl förbereddaför framtiden.Varje dag sker någon form av operation.När Glimten kommer på besök har manhunnit med att operera bort juvertumörerpå den elvaåriga hunden Funny, kastreraten annan mindre hund och är i full gångmed att ta bort tandsten på katten Pompen.Vi får vara med under ingreppet. Kattenhar vidöppna ögon och man skulle likagärna kunna tro att den är livlös, det serfaktiskt så ut. Men faktum är att den barasover och har ingen aning om att den justnu håller på att få tänderna fixade.Brian Högman menar att veterinäryrkethar förändrats mycket på senare år. Tidigarevar man just veterinär i största allmänhet.I takt med att kraven på bättre och meromfattande behandlingar har veterinärernautbildats till specialister inom olika områdensom bland annat ortopedi, neurologi, ögon,tänder och röntgen. Kraven på mer avanceradeingrepp ökar och det behövs merutbildad personal. Senaste trenden i USAär estetisk plastikkirurgi för djur. Men detsysslar man inte med här, ännu.– Vi opererar in pacemaker, tar bortgrå starr, byter höftleder med mera, sägerBrian.I staben av veterinärer ingår bland annathud-, ortoped- och MR-specialister samten radiolog. Här finns också en tandläkaresom lagar och drar ut tänder med mera.I butiken säljer man medicinskt foder.Det kan vara allt från dietkost, mat förkänsliga njurar eller som motverkar diarreeroch dåliga magar. Här finns också ett komplettlaboratorium för att göra blodanalyser.Där kan man få svar på om njurarnainte fungerar eller upptäcka sjukdomar somdiabetes.Tillsammans med Mälaren Hästklinikoch en radiolog från Akademiska sjukhuset,äger man MRI Center AB. MR-teknikenkompletterar den vanliga röntgenundersökningen,då man kan studera muskleroch fettvävnader, senor, tumörer, knäleder,ryggar, hjärnor och annat. Metoden sombelönades med Nobelpriset för några årsedan är i ständig utveckling.Brian, Annelie och Görel har ävenmoderbolaget Vetanäs ihop där manutbildar veterinärer, djursjukvårdare ochdjurvårdare i anestesi, smärtlindring ochintensivvård.MälarenssmådjursklinikAdress: Hälgesta 1, 193 91 SigtunaHemsida: malarensmadjur.seE-post: kontakt@malarenssmadjur.seÖppettider: Tis, ons och fre: 08.00-16.30,mån och tors: 08.00-19.00. Drop in förvaccinationer på lördagar 10.00-14.00.• Har anor tillbaka till 1960-talet mendrivs av Brian Högman, Anneli Rydénoch Görel Nyman sedan 2007.• Ligger nästan vägg i vägg medMälarens hästklinik.• På smådjurskliniken vaccinerar manfriska djur och behandlar sjuka ochskadade djur.• Runt 95% är katter och hundar menäven kaniner, marsvin och råttor.• Man behandlar inte fåglar och reptilersom kräver speciella kunskaper.• Här finns både digitalröntgen ochmagnetkamer (MR), operationsavdelningoch laboratorium.58 | Glimten | nr 1 | 2008Glimten | nr 1 | 2008 | 59

Näringsliv | SigtunahemNäringsliv | SigtunahemNya samarbeten – fler jobb?Centrum för Vuxenutveckling i Märsta är i ständigförändring. Det nya för i år är främst att stadensarbetsförmedling från och med årsskiftet tillhörUppsala i stället för Stockholm och nu hoppaskommunen att fler jobb ska trilla in till förmån förkommuninvånarna.Text och foto: Ola Söderlind– Vi ser med spänning fram mot de nyasamarbetsmöjligheterna. Att Märstaarbetsförmedling även har tillgång till ettarbetsförmedlingskontor på Arlanda, göratt vi lättare kan hålla koll på jobben där.Det är bra att det finns en aktiv arbetsförmedlingpå plats som bland annat ordnarmed rekryteringsträffar. Nu hoppas vi attde vänder sig till oss också för att få nyarbetskraft, säger verksamhetschefen LenaWinterbom.På Centrum för Vuxenutveckling jobbarman stenhårt med att hjälpa arbetslösakommuninvånare. Målet är att så snabbtdet bara går – göra dessa personer självförsörjande.En uppgift man har lyckatsbra med under senare år. Cirka 70 procentav de människor som kom hit 2007 gickvidare till någon annan sysselsättning somstudier, jobb med mera. Året innan var siffrornaännu lite bättre.Det gäller att ha koll på arbetsmarknaden.Därför finns här ett antal arbetslivscoachersom varje dag finkammar marknaden i Sigtunakommun på jakt efter platsannonser.När de hittar något intressant informerarman de som kommer hit och hjälper dematt söka tjänsten. Coacherna är en saligblandning av olika etniciteter, kön ochålder. De har också en rad olika yrken ibagaget. Någon är lärare en annansocionom och en tredje it-pedagog för attnämna några exempel.– Detta är en medveten rekryteringatt vi vill ha folk med olika etnicitet ochreferensramar. Vi vill spegla samhället ikommunen i vår verksamhet. Där är varfjärde invånare från en annan kultur än densvenska. Så ska vi ha det här också.För att arbetslivsenheten ska bli ännubättre så har man under våren börjat samarbetamed bemanningsföretaget Adecco.I ganska liten skala dock – än så länge.Nyligen fick coacherna en utbildning avbemanningsföretaget i hur ett riktigt braCV ska se ut, hur man ska bete sig på intervjueroch så vidare. Info som personalenkan förmedla vidare till dem som kommertill arbetslivsenheten.– Förhoppningsvis kan vi utveckla samarbetetännu mer i framtiden, avslutar LenaWinterbom.En riktigLeksaksjätteFOTO: FUTUREIMAGEBANK.COMDet kanske inte klår Kalles chokladfabrik menen 600 kvadratmeter stor lokal och mer än 500sorters lösviktsgodis imponerar. Priset är 4,90 hg.Running Rabbit heter butiken och ligger en halvkilometer ovanför Eurostop vid Arlanda stad.Lokalen innehåller inte enbart godis utan härsäljer man också diverse leksaker och hobbyprylar.Allt från stora studsmattor till mindre dockoroch kramdjur. Enligt butiken är det lättare attsäga vad man inte har, och det är spelkonsoleroch bensindrivna bilar.I butiken finns en del demprylar att prova menom barnen vill avreagera sig ordentligt liggerdet en riktig lekstuga precis bredvid – Barnensdjungel – där det finns lekställningar, hoppborgaroch rutschkanor med mera.Running Rabbit har öppet mån-lör mellan11.00–20.00 och söndagar 11.00–17.00.Adress: Outlet village 9, Arlanda stad.Tel: 08-591 120 20 00.Garva skinnVill du bevittna något unikt ska du ta och gedig in bland Sigtunas smala gränder och tadig till Långgatan 9. Här håller Lotta Rahme– Sveriges främsta fiskskinnsgarvare – till i sinworkshop som hon kort och gott döpt till”Lottas garfveri”.Lotta har under 22 års tid tillverkat och såltspännande produkter av fisk-, ren-, get-, får-,struts-, bäver-, och älgskinn. I butiken kan duhitta väskor, skålar och bälten med mera. Allttillverkat enligt en gammal teknik som härstammarända från 1800-talet. Lotta har gett ut fleraböcker om skinngarvning och hon håller ocksåkurser och föreläsningar om den uråldrigagarvningstekniken.Telefon: 08-592 550 00SIMMA LUGNTFOTO: PRIVATNu när det är sportlovstider kanske det är påtiden att ta tag i det där nyårslöftet att börjamotionera. Kanske har du barn som är ledigaoch vill hänga med?Men när det är kallt och ingen snö att åkaskidor på kanske det är roligare att hålla siginomhus. Så varför inte ta och besöka någon avkommunens simhallar?Sigtuna Fritidscenter, på Rektor Cullbergsvägen10 i Sigtuna, är en av dem och här hittar dubland annat en 25-meters bassäng, bubbelpool,hopptorn och ångbastu. Den andra anläggningen:Valsta sim- och sporthall, Bragegatan 4 iMärsta, har även en relaxavdelning för densom bara vill ta det lugnt. Här innsockså babysim, vattengympaoch aerobics.FOTO: MUSTANG SADELMAKERISitt rätt i sadelnEn sadel gör inte ryttaren men en bra sadel kanförbättra både hållning och ridning. Det vet PerNerlund som är sadelmakare på Mustang Sadelmakeriutanför Arlanda, och godkänd av SMS(= Society of Master Sadlers, Engelska sadelmakeriförbundet).Varje år sadlar han om runt 1 000hästar – och Mustang Sadelmakeri säljer cirka500 sadlar.Att hitta rätt sadel är lika viktigt för din komfortsom för hästens. Därför bör du gå till en opartisksadelmakare som inte är bunden till någotmärke, skriver hästfolk.se.Vilken sadel som är den rätta kan bero på enrad faktorer. Som hur bra ryttare du är, hästensmuskulatur och vilken typ av ridning du ska haden till. Testridning är därför obligatorisk på Mustangsadelmakeri.En sadel kan kosta allt mellan 6 000-30 000,ibland mer. Priset beror på material och tillverkningskostnader.Den billigaste sadeln på Mustangkommer från Argentina och den dyrastefrån Tyskland. Den dyrare sadeln håller dubbeltså länge som den billigare. Men skötseln inverkarminst lika mycket som kvalitén.Boka en tid för utprovning på tel: 08-591205 01. Telefontiderna är vardagar 10–13 ochlördagar 10–18.Satsning på fotbollFotbollsförening Valsta Syrianska satsar både på och utanförplan. Inför den kommande säsongen i Division 1 norra vill manskaffa sig en större publik. Därför har man beslutat att flyttahemmamatcherna på Midgårdsvallen till fredagar i stället föratt spela under helgerna.För att laget ska kunna bjuda den förhoppningsvis ökadepubliktillströmningen har man anställt Mikael Rosenberg– både som ny tränare och kanslichef.– Det är viktigt att vi kan få i gång en organiserad ochbra ungdomsverksamhet. Mikael Rosensbergs kunskaperär perfekta för denna tjänst, säger klubbens sportchefSuleyman Messo till UNT.Desstuom blir lagkaptenen Vyacheslav Jevtishenko nymarknadschef i klubben.60 | Glimten | nr 1 | 2008FOTO: FUTUREIMAGEBANK.COMGlimten | nr 1 | 2008 | 61

EvenemangskalenderVårdagsjämningen är på intågande och dagarna bli allt längre. Härligt, inte sant?Men det gäller att ha något att fylla ut dem med också. Därför tänkte vi hjälpa diglite grann på traven. Här nedan kan du se några godbitar av vad som komma skall iSigtuna kommun framöver. Bara att boka in i kalendern redan idag!Världsstjärnori SigtunaskogenSnart drar 8000 människor ut i skogarna kringRosersberg för att delta i årets upplaga av orienteringstävlingen10-Mila. De följs i sin tur av storbildsskärmar,tv, GPS och av tusentals människorpå plats. Det blir också en särskild företagstävlingdär en stor del av startavgiften går till drogfriaungdomsaktiviteter i kommunen.Text: Ola Söderlind | Foto: Ulf K. RaskHör och häpna. Den 26-27 april invaderasskogarna i Sigtuna kommun av världsstjärnor.Världens bästa orienterare i bådeherr- och damklassen är på plats för attgöra upp i den 63.e upplagan av orienteringstävlingen10-mila. Bland annat ThierryGueorgious, Emil Wingstedt och inteminst Simone Niggli som alla vunnit VMett antal gånger genom åren.– I år kommer även lag från Frankrikeoch USA hit för att delta i tävlingen. Dethar aldrig tidigare hänt, säger Ulf Rask somär informationsansvarig för 10-mila 2008.Tiomila är en klassisk orienteringstävling.En traditionell budkavle, det vill sägastafett, med tio delsträckor som huvudsakligengenomförs på natten. Den första10-mila genomfördes redan 1945 mellanUppsala och Enebyberg. På 70-talet ficktävlingen en damklass och på senare åräven en ungdomsklass. Och i år hålls alltsåden 63:e budkavlen i Sigtuna kommun den26-27 april. Och det bästa av allt: alla fårvara med.I nya ”Öppna klassen” kan både du somär proffs eller amatör ställa upp med ett lagom vardera tre medtävlande. För företagenblir det en extra utmaning – eller rättaresagt: Sigtunautmaningen – som man valtatt kalla det.– Vi har försökt att locka företag ochkompisgäng till tävlingen för att de ska fåvara med och känna på hur det känns attvara med i en 10-mila. Förhoppningsvis ärdet någon som känner att det här var kuloch vill fortsätta tävla, säger Ulf Rask.En stor del av startavgiften för de företagsom ställer upp går också till drogfriaungdomsaktiviteter i Sigtuna kommun.Sammanlagt räknar arrangörerna med runt8 000 deltagare allt som allt. Tiderna för derespektive evenemangen är inte fastställdai skrivande stund. Men preliminärt startardamerna runt 12-snåret på lördagen ochherrarna ett par timmar innan midnatt senarepå kvällen. Damerna går sedan i målsenare på lördagseftermiddagen och herrarnatidigt på söndagsmorgonen.En fullständigt schema kommer presenterasi en särskild bilaga i tidningen Sigtunabygdenen vecka före evenemanget för ersom vill gå dit och titta. Extra speciellt förårets tävling är också målområdet där vinnarnalär spräcka målsnöret för eller senare.– Ja, att ha ett tävlingscentrum vid ettslott händer inte speciellt ofta. Det är otroligthäftigt, säger Ulf Rask nöjt.Vid Rosersbergs slott kommer manockså att sätta upp en storbildskärm somvisar bilder från de tv-kameror som finnsutplacerade i skogen. Här sitter ocksåspeakern och håller publiken uppdaterad ivad som händer ute bland stock och sten.Ungefär 20 lag på varje sträcka är dessutomutrustade med en GPS-sändare så att derasframfart under loppet kan visas på en skärmintill målfållan. SVT sänder som vanligt ettreportage från tävlingen och du kan även sebilder live på nätet (www.10mila.se/2008)Terängen i omgivningen beskrivs annarssom småkuperad, mestadels lättframkomligoch bitvis stenbunden mark. I de längrebanorna förekommer en hel del brantasluttningar. Hela området är rikt på stigaroch vägar och framkomlighet är god.Orientering är en tuff sport. Det ärkrävande att springa i skogen. Själv har jaghållit på sedan 1976 så jag gillar det förståsmedan vissa tycker det är lite läskigt attspringa ute i skogen när det är mörkt. Menhar man modet att ställa upp så brukar mantycka att det är kul.Att 8 000 personer springer runt i skogenpå samma gång skulle kanske kunnainnebära att marken tar skada. Något manär medveten om.– Det har gjorts undersökningar på betydligtstörre tävlingar av det här slaget. Devisar att det syns direkt efteråt att här varitaktiviteter. Men redan ett par år senare synsinte ett spår av tävlingen, säger Ulf Rask.Tiomila är för många klubbar den viktigastetävlingen under hela året och enotrolig utmaning för de tävlande. För invånarnai kommunen lär det också innebäraökade intäkter eftersom många kommerbo på hotell under tävlingen. Därutöver lärman så klart handla mat och diverse annat itraktens butiker.– Kanske det är en och annan som upptäckersporten också, säger Ulf Rask.10MILA 2008 arrangeras i samarbetemed Sigtuna Kommun, Räddningsverket,Försvarsmakten, Statens fastighetsverk,Kungliga hovstaterna och MotionsförbundetKorpen samt i samverkan med lokalaoch regionala företag.Humanistiska Läroverket10 och 12 mars, kl 19.00Sigtunaskolan– Årets skolteaterproduktion är en brännandeaktuell futuristisk tillbakablick med inspirationfrån ”Romeo & Julia” och ”West Side.Hemsida: www.sshl.seOdensala konst- ochhantverkskola19-20 april, kl. 11-16Ateljéer, verkstäder och butiker hålls öppna.Hemsida: www.odensala-konst-hantverk.se10-Mila 26-27 aprilDen klassiska 10-Mila orienteringsbudkavlenarrangeras, med tävlingscentrum vid Rosersbergsslott.Hemsida: www.10mila.se/2008Steninge World Exhibition of ArtGlass 200810 maj-14 sep, kl. 11-17Steninge Slott KulturcentrumGalleri Steninge visar konst av världens mestledande glaskonstnärer, denna gång ärfärgat glas i fokus.Hemsida: www.steningeslott.seVårmarknad & Kulturskolans dag31 maj, Sigtuna stadUnder Sigtuna vårmarknad flyttar butikernaut på stan och musik från kulturskolans eleverförgyller gator och torg.Hemsida: turism@sigtuna.seNationaldagen6 juni, Sigtuna stadFestligt, familjärt och traditionsrikt firande avnationaldagen. Missa inte clownen i Drakegårdensträdgård.Hemsida:www.hembygd.se/stockholm/sigtunaValstadagen14 juni, kl. 12-22, vattentornetBarnaktiviteter, underhållning, mat från olikaländer och hantverksförsäljning under dagenkl. 18-22 blir det allsång.Hemsida: www.sigtuna.seInnebandy2 mars, kl. 13, Ekilla Sporthall.Match mellan Huddinge IBS och Arlanda IBK iinnebandyns division 2, herrar.Hemsida: www. arlandaibk.seMärsta dragspelsgilleOnsdagar, kl 19.30Odensala BygdegårdVarje onsdag (utom 19 mars) anordnarOdensaladansarna ett dragspelsgille förallmänheten.Hemsida: www.dragspelsgille.seUpplands Cup i BMX5 maj, kl. 11.30, BMX-banan påVikingavallenEn BMX-turnering för de som bor i Uppland.Två tävlingsklasser: Upp till 13 år och 13 åroch uppåt.Hemsida: www.marstabmx.seStavgångOnsdagar, kl. 19.30(26 mars-4juni)Platsen varierar från gång till annan. Annonsi tidningen Sigtunabygden visar vart det bärav varje vecka.Hemsida: www.frilufts.se/marsta-sigtunaAmerikansk fotbollArlanda Jets spelar amerikansk fotboll på högstanivå och arrangerar en ungdomsturneringi bygden.Hemsida: www.arlandsjets.seSeniornet i MärstaVarje tis/tors/fre, kl 10-13,ABF Västra Bangatan 31 i MärstaMänniskor som uppnått den ringa åldern 55+är välkomna att fika och surfa tillsammansmed andra.Hemsida: www.seniornet-marsta.seWärsta marknad31 maj, kl 10.00, Finstaholms gårdSveriges äldsta och största veteranmarknaddär man bland annat kan kika in gamla bilar.Hemsida: www.warstamarknaden.se62 | Glimten | nr 1 | 2008 Foto: futureimagebank.com / Magnus StålnackeGlimten | nr 1 | 2008 | 63

Har du förslag till förbättringari stadsdelen Valsta/Steninge?Vem bryr sig?Krönika av Eva Åsjö,präst i Valsta kyrkaEn kall vinterdag i Valsta centrum för flera år sedan sågjag en flicka jag aldrig glömmer. Hon var kanske 7 årgammal, hade en brun kappa på sig och inga vantareller mössa. Hon drog en pojke i en sittvagn, fram ochtillbaka i centrum. Pojken hade dåliga skor trots det kalla vädret.Jag hade bråttom och rusade förbi dem in på Ica för att handla.När jag kom ut från Ica var de fortfarande kvar. Hon gick planlöstgenom centrum. Jag tvekade några sekunder, ska jag gå fram ochfråga om jag kan göra något för dem, men så drog hon vidare medvagnen åt ett annat håll och jag rusade ut till bilen för att åka hemtill mina barn som väntade.I bilen hem funderade jag på barnen i centrum. Vilka var de?Varför gick de omkring i centrum alldeles ensamma en lördagförmiddag? Fick de inte vara hemma? Hur var det hemma – varfanns mamma eller pappa ?Om det är något jag ångrat genom åren så är det att jag intefrågade?Jag som brukar prata om att vi ska bry oss om varandra – gjordeinte det denna gången ?Ibland kan det vara svårt det där. När ska man bry sig och närska man inte bry sig? Jag försöker fråga om jag kan hjälpa till omjag ser någon som ser ut att behöva hjälp. Oftast får man trevligasvar tillbaka men det har också hänt att någon fräst tillbaka: ”Trordu inte jag klarar mig själv va”!Jag har varit präst i Valsta i 14 år snart och det är många människorsom jag kommit i kontakt med. Fördelen med att vara prästär att man får möta många människor i olika åldrar och i olikasituationer. Det handlar både om glädjefyllda stunder och ommycket tragiska situationer. Jag får ta del av mycket och det görmig alltid ödmjuk att människor vill berätta och dela med sig avlivet. Det känns som vi präster har ett stort förtroende hos mångaoch det är jag väldigt glad för.När jag kom till Valsta som präst frågade flera; När ska dusluta då ? Tyvärr hade prästerna före mig inte varit så långlivade.Jag svarade att jag nog åtminstone skulle vara kvar i 5 år. Nu harjag varit här mycket längre och jag trivs fortfarande bra.Anledningen till att jag trivs är att jag lärt känna en massa trevligamänniskor som bor här i Valsta och känner att det hela tidenhänder saker som utmanar. Förra helgen döpte jag tre barn itre olika kyrkor. Alla mammorna och en av papporna hade varitkonfirmander i Valsta under min tid. Det känns fantastiskt närman får återknyta kontakten på det viset. Nästa år kommer de jagdöpte 1994, hit till kyrkan som konfirmander. Det är härligt attfå ha varit länge på denna plats.Att få vara tillsammans med konfirmanderna-ungdomar i14-årsåldern som under ett år lär sig mer om kristen tro och vaddet är att vara människa, är oerhört stimulerande. Tillsammanspratar vi om allt mellan himmel och jord. Det handlar mycket omhur vi ska vara mot varandra och vår jord, det handlar om Jesus ochhans liv och det handlar om det vi ytterst längtar efter som människor.Vad längtar du efter innerst inne? Vad är det som betyder någotpå djupet?Jag tror att våra svar är ganska lika. När jag frågar konfirmandernaså brukar svaren vara väldigt samstämmiga. Vi längtar efteratt någon bryr sig om oss och att vi har någon att bry oss om. Detär kärlek.Vår innersta längtan handlar om att få ge kärlek och ta emotkärlek. Det handlar om att jag betyder något för någon annan ochatt någon tycker att jag är värdefull. Jag å min sida får visa attnågon annan betyder mycket för mig. Hur olika vi människor änkan vara på utsidan så bärs vi av samma längtan och samma önskaninnerst inne. En del av oss kanske försöker gömma och glömmavår längtan och så kompenserar vi den med en massa andra sakermentill slut brukar längtan hinna ifatt oss. När jag har sorgehusmed änklingar är det en sak de brukar ångra och det är att de intevarit mera med sina barn när de var små. Arbete och annat hartagit så mycket tid så de aldrig hann eller inte orkade leka ochprata med sina barn. Att reparera detta på äldre dagar är inte sålätt. Så är jag tillbaka där jag började –det är viktigt att bry sig omvarandra, – så länge vi har varandra.Jesus sa: ”Så som ni vill att människor ska göra mot er, så skall nigöra mot dem.” Dessa ord kallas den gyllene regeln och det är enbra regel att ha med sig i livet.Så får vi bry oss om varandra –inte bara här hemma, utan ocksåom dem som lever långt bort och behöver vår hjälp. Just nu har viinsamling i kyrkan till vattenprojekt runtom i världen. Var 15:esekund dör ett barn på grund av orent vatten. Detta måste och kanvi göra något åt. Det handlar ytterst om att bry sig! Om du villveta mer om insamlingen är du välkommen att höra av dig.Jag önskar dig allt gott!Hälsningar från Eva Åsjö, präst i Valsta kyrka.Sedan starten 1997 har Valstasatsningen medverkat till en hel del förändringar och förbättringari stadsdelen Valsta/Steninge till exempel• Allegatan Valstavägen• Ny tillfartsväg mot väg 263• Flaggstänger och blomsterarrangemang• Vattentornsparkeni Valstabacken• Förbättrad belysning• Bankomat i Valsta centrum• Trevligare skolgårdar• Vattentrappa i SleipnerskogenDessutom, Valstadagen, midsommar på Bureängen, allsång vid vattentornet och mångkulturell jul i Valsta centrum.Nu är det dags för oss att gå vidare och utveckla såväl kommundelen Valsta/Steninge som Valstasatsningen!Ta chansen – var med och påverka – kom med idéer och förslag på förbättringar och aktiviteter!Dina idéer är viktiga!Skicka in dina förslag till AB Sigtunahem, Lola Svensson, Box 509 195 25 MärstaEller maila till lola.svensson@sigtunahem.seMina förslag till förbättringar och/eller aktiviteter i Valsta/Steninge:64 | Glimten | nr 1 | 2008 Glimten | nr 1 | 2008 | 65

Skånela IF och Sigtunahem bjuder påtopphandbollSkånela IF i samarbete med Sigtunahem erbjuder Sigtunahems hyresgäster frientré för resterande hemmamatcher för herr- och damlaget under 2008.Klipp ut frikortet och visa upp i entrén. Frikortet är personligt och ska vara påskrivenmed kortinnehavarens namnteckning. Se matchprogram på www.skanela.seFrikortBerättigar till fri entré för dig som Sigtunahems hyresgäst.Kortet är personligt. Gäller vid hemmamatcher förSkånelas herr och damlag under 2008.NAMN:LGH NR:GLIMTEN 01/2008LÖS GLIMTENS SPORTLOVSKORSORD!Fem vinnare får två biobiljetter var till Gröna Ladan eller Biokällan. Skicka lösningen senast den 4 april till: Sigtunahem,Marina Ekdal, Box 509, 195 25 Märsta.Namn: _ ____________________________________________________________________________________________Adress: _____________________________________________________________________________________________Tel:_________________________________________________________________________________________________GRATTIS!Förra numrets vinnare av tvåbiobiljetter är:Sol-Britt Lydell, Tingvallavägen 28 BUlla Berger, Siriusgatan 89 BEivor Harander, Odensalavägen 70Berit Lindh, Odensalavägen 48Kerstin Juvas, Västra Bangatan 35 B66 | Glimten | nr 1 | 2008

CONTACTOR. Foto: © Lauri Rotko/FolioNär tiden räcker tillDu vill kunna göra vad du känner för. Ta ett uppfiskande dopp, glidafram i ett skidspår, åka skridskor när isen lagt sig på Mälaren, ätaen sen middag på en mysig krog, besöka ett galleri, ta ett flyg ut ivärlden... Det är ett liv som förutsätter ett bekymmersfritt boende.Precis det som vi på Sigtunahem är bra på.AB Sigtunahem äger och förvaltar cirka 5 000 lägenheter Ett stenkast från Mälaren, 20 minuter från Uppsala och Stockholm.Och ännu närmare Arlanda. Vi bygger nytt och bygger om. Allt för att ge våra HYRESGÄSTER ett sunt och bekymmersfritt boende.