Handling 2012 nr 46 Göteborgs Stads årsredovisning för 2011 Till ...

Handling 2012 nr 46Göteborgs Stads årsredovisning för 2011Till Göteborgs kommunfullmäktigeKommunstyrelsens förslagKommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtandeden 1 mars 2012 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar:Årsredovisning för Göteborgs Stad 2011 godkänns.- - - -Vid behandlingen av ärendet antecknade representanterna från FP, M och KD somyttrande en skrivelse från den 13 mars 2012.Kommunstyrelsen beslutade för egen del att ge stadsdirektören i uppdrag attåterkomma, i samband med redovisningen av åtgärder med anledning avsjälvdeklarationen, på hur även revisionens synpunkter ska omhändertas.Göteborg den 14 mars 2012Göteborgs kommunstyrelseAnneli HulthénChristina Hofmann1(1)

Göteborg den 13 mars 2012Yttrande (FP) (M) (KD)Omr 3:2Kommunstyrelsen 2012-03-14Göteborgs stads årsredovisning 2011Årsredovisningen för Göteborgs stad 2011 är en imponerande katalog av verksamhetersom utförs i många fall dygnet runt för göteborgarna. Som grund för verksamheten liggerbudgeten, beslutad i kommunfullmäktige och föreslagen av S, MP och V. I budgetenfinns också 19 av S, MP, V prioriterade mål. Av dessa mål bedöms 13 uppnå vissmåluppfyllelse, två god måluppfyllelse och fyra ingen måluppfyllelse. Ett av skälen tilldetta resultat kan vara att målen i sig är otydligt formulerade.Exempelvis ska miljön i Göteborg förbättras genom minskad biltrafik till förmån förresande med kollektivtrafik och cykel. I verkligheten har biltrafiken ökat med 0,3procent, kollektivtrafikåkandet ökat med 10 procent och cyklandet ökat med en procent.Detta ger en viss måluppfyllelse. Effekten hos målet i sig kan ifrågasättas då mobilitetenkommer att öka och man snarare borde söka minska transportsektorns miljöpåverkan änmotverka transporterna i sig.En god måluppfyllelse har andelen miljömåltider, där snittet nu ligger på 21,9 % men därandelen ekologisk mjölk är ca 90 %. Det goda resultatet vad gäller mjölken beror i mångtoch mycket på gemensamma strategiska beslut, i detta fall i SDN att det viktigaste är justekologisk mjölk.Trots ökade resurser och kraftig utbyggnad av förskoleplatser i Göteborg klarade inte enshälften av stadsdelarna av att erbjuda plats inom fyra månader under 2011, vilketlagstiftningen har krävt sedan mitten av 90-talet. Samtidigt går drygt 6 800 barn i förstora barngrupper i Göteborg. Förskolekön och storleken på barngrupperna har aldrigvarit större samtidigt. Begreppet ”viss” måluppfyllelse kan verkligen diskuteras.Skolverkets statistik över niornas slutbetyg är oroande. Totalt i Göteborg harbehörigheten minskat från 87,2 procent (2010) till 85 procent (2011), vilket är enförsämring med 2,2 procentenheter och ett av de sämsta resultaten på över ett decennium.Att kunskapsresultaten fortsätter att försämras i Göteborg verifieras också i olikasammanställningar som exempelvis Lärarförbundets rankinglista över landets bästaskolkommun. Där är nu Göteborg på 184:e plats bland landets 290 kommuner.Viss måluppfyllelse sägs också bostadsbyggandet ha under 2011. Antalet färdigställdabostäder uppgick då till 1 702, vilket var färre än under 2010. Staden missar därmed återdet lågt satta målet 2 000 nya bostäder per år. Samtidigt är behovet av bostäderrekordstort. 126 000 personer var vid årsskiftet registrerade som bostadssökande påBoplats, vilket var en ökning med 20 000 under 2011. Enligt Boplats saknar närmare 50000 människor ett stabilt boende i Göteborg2011 har varit ett tufft år där flera stora omorganisationer har påverkat såväl personal sombrukare. Oerhört många goda insatser görs dagligen och förutsättningarna efteromorganisationen av stadsdelsnämnderna är nu bättre för än fler och än bättre insatser.Med ett genomförande av LOV:en inom äldreomsorgen och en kraftig satsning påinsatser för bl a elever i behov av stöd kommer säkert måluppfyllelsen att bli bättre. FrånAlliansens sida kommer vi fortsätta jobba för det.

TjänsteutlåtandeUtfärdat 2012-03-01Diarienummer 0043/12Repronummer 66/12EkonomienhetenKoncernredovisningsgruppenHans PeterssonTelefon 031-368 02 17E-post: hans.petersson@stadshuset.goteborg.seÅrsredovisning för Göteborgs Stad 2011Förslag till beslutI kommunstyrelsen och kommunfullmäktigeÅrsredovisning för Göteborgs Stad 2011 godkännsSammanfattning”Göteborgs Stads årsredovisning för 2011” inleds med en kommentar till det gångnaåret av kommunstyrelsens ordförande. Därefter innehåller årsredovisningen fyra storablock. Inledningsvis återfinns en förvaltningsberättelse. Därefter redovisas denverksamhet som bedrevs 2011 i Göteborgs stads nämnder och bolag. I det tredje ochfjärde blocket finns finansiell analys och räkenskaper för kommun respektivesammanställd redovisning.I handlingen ” Nämndernas och styrelsernas direktkommunikation av styrinformationtill KS/KF” återfinns nämnders och bolags inledande sammanfattande sidor från derasrespektive årsrapporter. Dessa har i vissa fall kompletterats med stadskanslietskommentar.Ekonomiska konsekvenserEkonomiska analyser av kommunen och koncernens finansiella utveckling och ställningåterfinns i årsredovisningen 2011Barnperspektivet, Jämställdhetsperspektivet, Mångfaldsperspektivet,Miljöperspektivet, OmvärldsperspektivetOvanstående perspektiv kommenteras och beaktas i block 1 och 2 i årsredovisningen2011.1(2)

Göteborgs StadsledningskontorHans PeterssonJonas KinnanderBilaga 1: Göteborgs Stads årsredovisning 2011Bilaga 2: Nämndernas och styrelsernas direktkommunikation av styrinformation tillKS/KFGöteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (2)

Bilaga 1Årsredovisning 2011Göteborgs Stad1(105)

Kommunstyrelsens ordförande sammanfattar 2011En viktig utgångspunkt för oss, när det gälleratt ta ansvar för en stad och dess utveckling, äratt förstå vikten av att kunna se flera perspektivsamtidigt. Att styra Göteborg kan vara att utvecklanäringslivet och främja jobbskapande,samtidigt som man arbetar för att förbättratillgången till ekologisk och närproduceradskolmat för våra barn. Att upprätthålla Göteborgsställning som en ledande evenemangsstadoch på samma gång implementera det västsvenskainfrastrukturpaketet. Eller att byggafler förskoleplatser och samtidigt fatta de beslutsom krävs för att stärka öppenheten och stadensinterna kontroll. Det handlar om att genomföradet som är viktigt för Göteborg och dess invånareidag men att samtidigt se till att det hållerför framtiden.Hela staden – perspektivetVår devis är att Göteborgs Stads organisation skapräglas av ett ”hela staden”-perspektiv. Göteborgär en stad, en stad som ska ges förutsättningar atthålla ihop och tillsammans arbeta för en hållbarutveckling. Flera beslut och aktiviteter under år2011 har särskild karaktär av detta ”hela staden”-perspektiv. Bland annat har staden under året påbörjatsitt arbete med sikte på stadens 400- årsjubileumsom äger rum år 2021. En organisation hartagits fram med uppdraget att ta fram en plan förjubiléet och vägen dit. Denna process har engageratmänniskor med olika kompetenser, från vitt skildadelar av Göteborgs Stad och Göteborgssamhället,som alla aktivt deltagit i idéskapandet. Vi tror attdetta sätt att arbeta kan vara en modell för framtiden.Stabil ekonomi trots finansiell oroTrots en ekonomiskt orolig omvärld som präglatsav stora mått av oro och osäkerhet, har Göteborgunder 2011 lyckats behålla en god ekonomi. Dethandlar om att i allt högre grad följa de ekonomiskasvängningarna och prognoserna och att jämsidesdetta, ha förmågan att behålla en stabilitet inför deekonomiska beslut som krävs. Vi kan se att denstora omorganisation som genomförts inom stadsdelsnämnderna2010 har krävt resurser men vi troratt organisationen skall vara intrimmad under 2012.Till följd av det göteborgska näringslivets starkainternationella orientering, drabbades vi hårdare avfinanskrisen än landet i övrigt. Men sedan var uppgångenstarkare i Göteborg, fram till i somras dåkonjunkturen planade ut. Fortfarande är den totalaarbetslösheten om drygt nio procent något högre äni riket. Ungdomsarbetslösheten i Göteborg är dockbara tre fjärdedelar av riksgenomsnittet. Våra målmedvetnasatsningar på besöks- och evenemangsnäringenhar bidragit till att arbetsmarknaden förunga är lite starkare här än på andra håll.Samarbeten över gränserVi vet att städer som har förmågan att utveckla engod gränsöverskridande samverkan mellan offentligsektor, näringsliv, akademi och föreningsliv,förmår mycket mer när det gäller utvecklingen aven stad. Staden har under 2011 fortsatt arbeta eftertriple helix-modell och att stödja och främja densamverkan som existerar i staden och regionen.Några exempel från 2011 är stadens delaktighet iMistra Urban Futures och stadens olika ScienceParks.Ytterligare ett samarbete är det som staden görtillsammans med fackförbund och utbildningsanordnareför att vård- och omsorgsutbildningen skaha högsta kvalitet och att arbetsgivarna får personalmed rätt kompetens. Detta samarbete resulterade iatt Göteborg som första storstad certifierades förVård- och omsorgscollege i juni 2011.En stad som växerStaden växer och idag har vi passerat 520 000 invånare.Alltfler barnfamiljer väljer att bo kvar,också i de centrala delarna av staden. Det ställerstora krav på bostadsbyggandet. Totalt pågick byggandetav ca 2 800 bostäder i Göteborg vid slutetav 2011. Det råder en osäkerhet om huruvida denjust nu osäkra konjunkturen och finansiella oronkommer att påverka byggviljan framöver. Antaletfärdigställda bostäder 2011 uppgår till 1 702, någotlägre än det definierade målet. I detta sammanhangkan det vara värt att nämna att staden under 2011utarbetat en gemensam byggprocess, med verktygoch en gemensam dokumentdatabas som ett stödför bolag och förvaltningar. Syftet är att byggprocessernainom staden ska ske på ett enhetligt ochlikartat sätt.I början av juni 2011 kom världen till Göteborgför att se, känna och vara med och påverka hur vivill bygga, planera och utveckla stadens centraladelar för framtiden. Projektet Centrala Älvstadengenomförde då en stor internationell workshopmed representanter från Europa och USA.2(105)

Barnperspektivet ska rådaBarnperspektivet är det perspektiv som genomsyraralla beslut som tas inom staden och under året somgått arbetet med barnperspektivet utvecklats ytterligare,särskilt när det gäller stadsutveckling. Barnkullarnai förskolan växer och under 2011 har cirka1500 platser färdigställts och prognosen för 2012 ärytterligare 1500 platser. Denna utveckling ställerkrav på att staden kan genomföra en smidig omställningav lokaler och resursutnyttjande.Vi har under 2011 tagit första steget för att tafram en social investeringsfond för Göteborg ochockså bildat ett råd för integration och samhällsgemenskap.Det ska bli mycket spännande att seresultatet av dessa initiativ. Arbetet med Göteborgsnya Stadsbibliotek har fortskridit och på SödraHamngatan öppnade biblioteket under 2011 sinförsta filial i samband med den stora ombyggnaden.Ett mycket populärt besöksmål för stadensyngre invånare är lekplatsen Plikta. Under 2011 harstaden rustat upp, byggt ut och förvandlat Plikta tillGöteborgs första utflyktslekplats som förmår lockabåde gammal och ung till lek, rörelse och möten.Anpassa organisationen efter målenEn viktig förutsättning för att kunna utveckla stadenför framtiden är att se över dess organisationoch att utforma den, med syfte att passa de målsom vi strävar mot. Under 2011 har staden därförpåbörjat en översyn av kommunala bolag, i syfteatt se över vilka kommunala verksamheter som ärlämpliga att driva i bolagsform respektive förvaltning.I uppdraget ingår också att ta hänsyn till nysvensk lagstiftning och tillkommande EU-direktiv.Under 2011 har staden också arbetet intensivtmed att implementera en handlingsplan för attstärka intern kontroll och öppenhet inom GöteborgsStad. Det ska inte råda några tvivel om stadensetiska regler och förhållningssätt till arbeteoch uppdrag och förmågan att hantera skattemedel.Anneli Hulthén (s), Ordförande i Kommunstyrelseni Göteborg3(105)

Hur läser du Göteborgs Stads årsredovisningGöteborgs Stads årsredovisning avlämnas avkommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Denvänder sig också till externa intressenter i formav kreditgivare, leverantörer och andra offentligamyndigheter. Årsredovisningen producerasav stadsledningskontoret för kommunstyrelsen.Inledningsvis i årsredovisningen ger kommunstyrelsensordförande Anneli Hulthén sin sammanfattandekommentar på det gångna året.Vidare redovisas stadens organisation och ledamöternai kommunstyrelsen. Göteborgs Stadsårsredovisning delas sedan upp i fyra storablock:Block 1: FörvaltningsberättelseDet första blocket innehåller förvaltningsberättelsensom enligt kommunal redovisningslag skallupprättas i årsredovisningen. Den utgör en sammanfattningav årsredovisningen, där väsentligadelar av stadens ekonomi och verksamhet fokuseras.I Göteborgs Stads förvaltningsberättelse redovisasinledningsvis en omvärldsanalys och ensammanfattande finansiell analys av kommun ochsammanställd redovisning. Vidare presenteras enuppföljning av kommunfullmäktiges prioriterademål. I förvaltningsberättelsen återfinns också enpersonalekonomisk redovisning. Avslutningsvisredovisas en framtidsbedömning som belyser GöteborgsStads möjligheter och risker utifrån kändaförhållanden.Block 3: Göteborgs kommun – finansiell analysoch räkenskaperBlocket inleds med en djuplodande finansiell analysav kommunens räkenskapsrapporter. Med Göteborgskommun avses nämnderna och finansförvaltningen.Sedan redovisas i avsnittet ”finansiellapositioner” en analys av Göteborgs kommuns finansiellaåtaganden i form av bland annat upplåning.Därefter sammanfattas kommunens finansiellaprofil. Avsnittet följs av kommunens räkenskapsrapporter,noter och redovisningsprinciper.Avslutningsvis i blocket återfinns en kort beskrivningav stadsdelsnämndernas och övriga nämndersekonomiska utfall följt av kommunens drift- ochinvesteringsredovisning.Block 4: Sammanställd redovisning – finansiellanalys och räkenskaperKoncernredovisningen kallas i kommunsektorn försammanställd redovisning. Inledningsvis i dettablock redovisas en finansiell analys av den sammanställdaredovisningen. Den följs av räkenskapsrapporteroch noter. Efter detta görs en sammanfattandeanalys av ett antal resultat- och investeringsanalyserav ett några större koncerner och bolaginom Göteborgs Stad. Avslutningsvis redovisassamtliga större koncerner och bolag i tabellform,där resultat, balansomslutning och diverse nyckeltallyfts fram för varje enskild koncern eller bolag.Block 2: Göteborgs Stads verksamhetI detta block redovisas delar av den verksamhetsom bedrevs i Göteborgs Stads nämnder och bolagunder 2010. Blocket delas upp utifrån kommunfullmäktigesbudget i följande verksamhetsområde:Utbildning, individ- och familj, människor medfunktionsnedsättning, äldre- och sjukvård i hemmet,stadsutveckling, klimat och miljö, folkhälsa,kultur och fritid, mångfald och integration, jämställdhetoch avslutningsvis organisationsutvecklingoch myndighetsutövning. Inom varje områdebeskrivs viktiga händelser och trender utifrån olikaperspektiv. Varje område avslutas med en kortframtidsbedömning.4(105)

Innehållsförteckning6 Göteborgs Stads organisation8 Kommunstyrelsens ledamöter 20119 Block 1: Förvaltningsberättelse11 OmvärldsanalysSyftet med detta avsnitt är att ur ett omvärldsperspektivbeskriva samhällsutvecklingen i Göteborg.14 Sammanfattande finansiell analysHär genomförs en kort analys av de viktigastefinansiella trenderna både inom kommunen ochden sammanställda redovisningen (koncernen).16 Uppföljning av prioriterade mål 2011I detta avsnitt följs kommunfullmäktiges 19 prioriterademål för 2011 upp.19 Väsentliga personalförhållandenHär sker en beskrivning av ”väsentliga personalförhållande”i Göteborgs Stad.22 FramtidsbedömningI framtidsbedömningen diskuteras vilka förväntningarsom finns på framtiden utifrån konkretaoch kända förhållanden.23 Block 2: Göteborgs Stads verksamhet25 Verksamheten i Göteborgs Stads nämnderoch bolagI detta block görs en beskrivning och analys avden verksamhet som utfördes av GöteborgsStads nämnder och bolag under det gångna året.Blocket är uppdelat i ett antal verksamhetsområden.55 Block 3: Göteborgs kommun – finansiellanalys och räkenskaper57 Finansiell analys av Göteborgs kommunI detta avsnitt genomförs en fördjupad finansiellanalys av Göteborgs kommun.62 Finansiella nyckeltal Göteborgs kommunPå ett uppslag finns ett antal finansiella nyckeltalför Göteborgs kommun.63 Vad används skattepengarna till?Här redovisas vad en ”hundralapp” i kommunalskattanvänds till för verksamheter i kommunen.Det sker också en redovisning av vilka intäkter ochkostnader kommunen hade under 2011.64 Finansiella positionerI detta avsnitt redovisas Göteborgs Stads finansiellaåtagande i form av upplåning.66 Finansiell profil - en jämförelse med andrakommunerHär genomförs en kort analys med hjälp av enfinansiell profil hur Göteborgs kommun de senasteåren har utvecklats finansiellt i förhållande tillövriga kommuner i Västra Götalands län.68 Kommunens resultaträkning, kassaflödesanalys,balansräkning, noter och redovisningsprinciper.80 Ekonomisk analys av nämndernaPå två sidor sker en kort analys av stadsdelsnämndernasoch övriga nämnders ekonomiskautfall.82 Drifts- och investeringsredovisning85 Block 4: Sammanställd redovisning – finansiellanalys och räkenskaper87 Finansiell analys av sammanställd redovisningHär presenteras en finansiell analys av den sammanställdaredovisningen.92 Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys,noter och interna mellanhavanden99 Resultat- och investeringsanalys av någrastora koncerner och bolagPå dessa sidor utförs en resultat- och investeringsanalysav några koncerners och bolags finansiellaställning och utveckling.103 Koncerner och bolag i siffror104 RevisionsberättelseHär återfinns revisionsberättelsen för 2011.5(105)

6(105)

Här skall en bild /tillsammans med föregående sida) återfinnas på stadens organisation i dentryckta årsredovisningen7(105)

Kommunstyrelsens ledamöterKommunalrådAnneli Hulthén (S), ordförandeJonas Ransgård (M), vice ordförandeOwe Nilsson (S)Kristina Tharing (M)Kia Andreasson (MP)Maria Rydén (M)Dario Espiga (S)Mats Pilhem (V)Helene Odenjung (FP)Marina Johansson (S)Martin Wannholt (M)Thomas Martinsson (MP)David Lega (KD)Biträdande kommunalråd:Mats Arnsmar (S)Hampus Magnusson (M)Anna Johansson (S)Ann Catrine Fogelgren (FP)Robert Hammarstrand (S)8(105)

Block 1:Förvaltningsberättelse9(105)

Block 1: FörvaltningsberättelseEnligt fjärde kapitlet i den kommunala redovisningslagenskall kommunen upprätta en förvaltningsberättelsei årsredovisningen. Den skallvara en sammanfattning av årsredovisningendär väsentliga delar av stadens ekonomi ochverksamhet fokuseras.11 OmvärldsanalysSyftet med detta avsnitt är att ur ett omvärldsperspektivbeskriva samhällsutvecklingen i Göteborgoch regionen.14 Sammanfattande finansiell analysDen sammanfattande finansiella analysen lyfterfram de viktigaste finansiella trenderna inomkommunen, vissa större enskilda bolag och densammanställda redovisningen (koncernen).16 Uppföljning av prioriterade mål 2011En viktig del av styrningen i Göteborgs Stad utgörsav de 19 prioriterade målen som kommunfullmäktigehar fastställt i budgeten. Här sker en uppföljningav dessa mål.19 PersonalFörvaltningsberättelsen skall beskriva ”väsentligapersonalförhållanden”. Detta avsnitt fokuserar påkommunens personal ur ett antal aspekter.22 FramtidsbedömningI detta avsnitt redovisas och diskuteras vilka förväntningarsom finns på framtiden utifrån konkretaoch kända förhållanden.10(105)

OmvärldsanalysÅr 2011 inleddes med stark tillväxt och starkekonomisk framtidstro. Utvecklingen dämpadesdock av förnyad internationell finansoro, mentrots det ökade tillväxten och sysselsättningenunder året. Göteborgarna blev fler, deras hälsaförbättrades och den ökade miljöpåverkan somvanligen följer på ökad tillväxt tycks glädjandenog i viss mån ha uteblivit.Statsskuldskrisen dämpade återhämtningenfrån finanskrisenÅterhämtningen efter finanskrisen 2008-2009 inleddesförsiktigt under slutet av 2009 och accelereradeunder 2010, då Sverige upplevde en rekordstarktillväxtutveckling. Under inledningen av 2011mattades återhämtningen något, såväl globalt som iSverige. Konjunkturinstitutets (KI) konjunkturbarometer,som sammanfattar stämningsläget i densvenska ekonomin, nådde en toppnotering i februarimen låg under hela våren betydligt över det historiskagenomsnittet vilket innebar en fortsattstark tillväxt och stark ekonomisk framtidstro.Under sommaren tappade återhämtningen hastigtfart på grund av den finansiella turbulens som orsakadesav sydeuropeisk skuldkris, politisk ochekonomisk kris för euron och budgetbråk i USA.Fallande börser och stigande osäkerhet om denfortsatta utvecklingen dämpade såväl den globalahandeln som den inhemska efterfrågan. Den svenskatillväxten i BNP fortsatte dock även under sensommaren,främst tack vare stark export av industrivarortill tillväxtekonomierna som inte påverkadesi samma omfattning som OECD-området. Underhösten föll KI:s konjunkturbarometer och idecember låg den klart under genomsnittet vilketinnebär att den svenska tillväxten var svagare ännormalt.Göteborgsregionen klarade sig relativt braVårens konjunkturläge var starkt i Göteborgsregionen,+29 på en skala från -100 till +100 i VästraGötalandsregionens konjunkturindex. Företagenbedömde då framtidsutsikterna som goda och prognosenför hösten var att index skulle stiga ytterligare,till en nivå som motsvarar högkonjunktur.Sommarens förnyade oroligheter i omvärlden dämpadeistället konjunkturutvecklingen och konjunkturindexstod under hösten på +1, vilket indikerarnormalkonjunktur. Index backade för samtligabranscher under året, men byggverksamhet ochuppdragsverksamhet har fortfarande god konjunkturoch det är bara livsmedelsbranschen och detaljhandelnsom räknar med uppsägningar under våren2012.Göteborgsregionens näringsliv är väldigt exportinriktatoch den minskade internationella efterfråganfick tydlig effekt under 2011, och kan förväntasfå ökad effekt under 2012. Exporten är dockrelativt låg till de värst drabbade euroländerna ochhögre till tillväxtekonomierna, så Göteborgsregionenkom jämförelsevis lindrigt undan. I VästraGötalandsregionens prognos för våren 2012 förväntasindex sjunka precis under noll, det är alltsåfler företag som förväntar sig en dålig konjunkturän som förväntar sig en bra.KonjunkturindexVår 10 Höst 10 Vår 11 Höst 11Göteborgsregionen +3 +19 +29 +1Tillverkningsindustrin-8 +15 +22 -10Fordonsindustrin -46 +18 +30 -11Byggsektorn -11 +15 +40 +21Källa: Västra GötalandsregionenArbetsmarknadens återhämtning fortsatteGöteborgsregionen och Stockholmsregionen harvarit motorerna i sysselsättningsökningen i riketunder de senaste årens ekonomiska återhämtning.Under 2011 fortsatte sysselsättningen att öka ocharbetslösheten att minska, men i allt långsammaretakt på grund av det försämrade konjunkturlägetunder hösten. Antalet arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiskaprogram minskade i Göteborg med1 200 personer till 23 600 under 2011, att jämföramed en minskning med 2 500 personer under 2010.Ett förväntat ytterligare försämrat konjunkturlägeunder inledningen av 2012 kommer sannolikt ledatill att arbetslösheten åter ökar under det kommandeåret.Arbetslöshet i Göteborg och Riket, jan 2008 - dec2011Källa: Arbetsförmedlingen11(105)

Kompetensbrist trots minskad efterfrågan påarbetskraftUnder den starka återhämtningen 2010 och våren2011 ökade företagens rekryteringsproblem i länetnär det gäller arbetskraft med hög kompetens.Trots att efterfrågan på arbetskraft bromsade inunder hösten 2011 fortsatte dessa rekryteringsproblematt öka. Det är främst civilingenjörer, mjukvaru-och systemutvecklare och liknande nyckelkompetenserinom bland annat industri- och byggnadsverksamhetsom det råder brist på.Göteborgs lokala arbetsmarknad (Göteborgs LA)får varje år ett tillskott av högutbildad arbetskraftgenom att inflyttningen av högskoleutbildade ärstörre än utflyttningen. Detta är en förutsättning föratt bibehålla och stärka den regionala konkurrenskraften.I ljuset av företagens rekryteringsproblemär det illavarslande att detta tillskott har minskatkraftigt under 2000-talet, från ungefär 1 000 personerom året under första halvan till under 100 år2010. Utflyttningen av personer med minst treårigteknisk högskoleutbildning var till och med störreän inflyttningen under 2009 och 2010.Stor inflyttning till Göteborg…Under 2011 nådde generationsväxlingen på densvenska arbetsmarknaden sin topp; fyrtiotalisternasstörsta årskull fyllde 65 år och den största årskulleni nittiotalets babyboom fyllde 21 år. Generationsväxlingeninnebär att Sverige parallellt med enåldrande befolkning paradoxalt nog också uppleveren föryngring av arbetskraften. Vissa obalanserkommer att uppstå på arbetsmarknaden, speciellt ivårdsektorn och inom skola och barnomsorg, därfyrtiotalisterna är överrepresenterade.I Göteborg, precis som i övriga universitets- ochstorstäder, blir effekterna av generationsväxlingenoch den åldrande befolkningen mindre påtagligberoende på den stora påfyllningen av unga vuxnagenom flyttningar. Under 2011 resulterade stadensflyttutbyte med övriga riket i det största tillskottetsedan år 2001.…men färre föddaAntalet födda har ökat varje år under 2000-talet, iGöteborg såväl som i Sverige, vilket till stor delberor på ett återtagande av det barnafödande somsköts upp under nittiotalet då andelen kvinnor somstuderade på högskola ökade kraftigt. Under 2011bröts denna trend då antalet födda barn minskadenågot, och sannolikt är vi nu ”ifatt” och kommer attse ett sjunkande barnafödande även under 2012.Det ökade tillskottet genom flyttningar vägde uppdet minskade antalet födda barn och befolkningsökningenunder 2011, 6 600 personer, var någothögre än under 2010. Vid utgången av år 2011fanns det drygt 520 000 göteborgare.Ökat bostadsbyggande – främst av bostadsrätterUnder 2011 färdigställdes 1 700 bostäder i Göteborg,varav 1 500 genom nybyggnation. Fördelningenav bostäder i småhus och flerbostadshus varungefär densamma i nybyggnationen som i stadensbostadsbestånd (ungefär 20 % i småhus och 80 % iflerbostadshus). Av de nya lägenheterna i flerbostadshusvar 60 procent bostadsrätter, att jämföramed 30 procent i det befintliga bostadsbeståndet.Antalet färdigställda bostäder var något lägre än2010 vilket i stor utsträckning beror på att det påbörjadesbetydligt färre byggnationer under krisåren2008-2009. Under 2011 påbörjades 2 300bostäder vilket är fler än under 2010 och nästandubbelt så många som under 2009.Behovet av lägenheter är fortsatt stort – under åretökade antalet registrerade på Boplats Göteborgmed nästan 20 000 personer till 126 000. Av dessasaknade 50 000 personer eget kontrakt.Färdigställda bostäder, 2007-2011Specialbostäder omfattar studentbostäder, äldreboendenoch gruppboenden. Källa: FastighetskontoretViss trafikökning men med lägre miljöpåverkanEtt ökat antal resor är en baksida av befolkningsökningenoch sysselsättningsökningen. Trafikökningenvar dock relativt liten under 2011, antaletbilresor ökade marginellt medan antalet kollektivtrafikresorökade med 10 procent. I Göteborg ärkollektivtrafikens andel 31 procent av samtligaresor under vardagarna. Resor med bil står för 47procent, med cykel för 9 procent och till fots för 14procent. Bilresandet är fortfarande dominerandemen andelen miljöbilar ökar för varje år. Vid utgångenav 2011 var andelen personbilar som klassassom miljöbil drygt 18 procent i Göteborg.Bland nyregistrerade bilar var andelen 43 procent.Motsvarande siffror för riket var 11 respektive 3812(105)

procent. Sammantaget minskade Göteborgstrafikensmiljöpåverkan något under 2011, tack vare atteffekten av energieffektivare fordon var större äneffekten av trafikökningen.Avfallsmängderna minskar trots ökad konsumtionHushållens avfallsmängder har under lång tid följtkonjunkturen, när konsumtionen stiger så stigeravfallsmängderna. Under lågkonjunkturen2008/2009 minskade hushållens konsumtion ochmed den mängderna blandat avfall/restavfall. Under2010 och 2011 har konsumtionen ökat igenmedan avfallsmängderna har fortsatt att minska.Möjligen är det ett glädjande trendbrott i sambandetmellan tillväxt och avfallsmängder som harskett.God hälsa, men ojämnt spriddVästra Götalandsregionen beställer vart fjärde årett större urval av den årliga nationella enkätundersökningenHälsa på lika villkor, vilket gör att resultatenkan brytas ned på kommun- och stadsdelsnivå.Enligt denna undersökning upplevde 73 procentav göteborgarna år 2011 att de hade en bra ellermycket bra hälsa, en ökning med drygt 3 procentenheterjämfört med 2007. Kvinnorna upplever sinhälsa som något sämre än männen, men de harnärmat sig under perioden. De centrala stadsdelarnai Göteborg låg i topp bland Västra Götalandsregionenskommuner, medan Angered låg i botten.Det finns ett starkt samband mellan socioekonomiskstatus och hälsoläge. Utlandsfödda personeroch personer med kort utbildning har i genomsnitten sämre självskattad hälsa och högre värdenpå i princip samtliga riskfaktorer. I nordöstra Göteborgåterfanns högst andel med självskattad dålighälsa, psykiska besvär, dagligrökare och stillasittandefritid. En relativt högre andel hade ocksåavstått från att söka vård trots behov.En riskfaktor som trotsar det socioekonomiskasambandet är andel som har riskabla alkoholvanor,där stadsdelarna Centrum och Majorna-Linné lågöverlägset högst i Västra Götalandsregionen. Ungefärvar fjärde svarande i åldern 16-84 år hade härriskabla alkoholvanor, en dubbelt så stor andel somi regionen i sin helhet.13(105)

Sammanfattande finansiell analysGöteborgs kommun redovisade 2011 ett positivtresultat med 411 mkr. I resultatet ingick jämförelsestörandeengångskostnader på 786 mkr,som till största delen var hänförliga till infrastruktursatsningar.Exkluderas engångsposterna på 786 mkr, uppgickresultatet till 1 197 mkr. Samma resultatmåttunder 2010 var 1 479 mkr. Det innebar attdet löpande driftsresultatet för kommunen försvagadesmed 282 mkr mellan 2010 och 2011.Förklaringen var främst att nämndernas kostnaderökade snabbare än kommunens skatteintäkter.Årets investeringar slutade på 1 438 mkr, vilketvar en ökning med 78 mkr jämfört med2010. Skattefinansieringsgraden av investeringarnauppgick till 82 procent. Detta innebar attmerparten av investeringarna under året kundefinansieras med skatteintäkter. De resterande18 procenten finansierades till stor del av försäljningsinkomsterfrån exploateringar. Kommunenssoliditet låg på oförändrade 19% förtredje året i följd.Göteborgs Stad redovisade ett resultat på752 mkr. Soliditeten låg kvar på 26 procent.Den finansiella analysen som redovisas på de tvåföljande sidorna skall ses som en sammanfattningav den finansiella utvecklingen och ställningen ikommunen och koncernen Göteborgs Stad (sammanställdredovisning). Mer djuplodande analyserfinns i block tre och fyra längre fram i årsredovisningen.Göteborgs kommunSkatte- och nettokostnadsutvecklingenSkatteintäkterna ökade under 2011 med 3,6 procent.Jämfört med 2010 var det en försvagning med2,5 procentenheter, vilket i huvudsak förklaras avatt de tillfälliga konjunkturstöd som tilldeladeskommunerna 2010 inte längre ligger kvar 2011.Kommunens nettokostnader för verksamhetenökade från historiskt låga 0,6 procent under 2010,till 5,2 procent under 2011. Efter att ha bromsatkostnadsutvecklingen kraftigt under 2009 och förstahalvan av 2010 vände utvecklingen under hösten2010. Därefter har kostnadsutvecklingen ochpersonalvolymsutvecklingen ökat och resulterat ien betydande nettokostnadsutveckling under 2011.Förklaringen till detta är att kommunen befinnersig i en planerad expansionsfas.Bra finansiellt resultat för kommunenKommunens resultat uppgick 2011 till 411 mkr,vilket jämfört med 2010 var en förbättring med 182mkr.I resultaten för 2010 och 2011 ingick dock storajämförelsestörande engångskostnader på totaltnästan två miljarder för medfinansiering av infrastrukturkostnader,det mesta inom det Västsvenskapaketet.Exkluderas dessa engångskostnader uppgick resultatetunder 2010 till 1 479 mkr och under 2011till 1 197 mkr. Det innebar att det löpande driftsresultatetför kommunen exklusive jämförelsestörandeengångsposter försvagades med 282 mkr mellan2010 och 2011. De viktigaste förklaringarna tilldetta var kostnaderna för verksamheten för förstagången på flera år ökade snabbare än kommunensskatteintäkter.Relateras årets resultat till skatteintäkterna redovisadekommunen under 2011 ett resultat på 1,7procent. Exkluderas den jämförelsestörande engångskostnadernapå 786 mkr uppgick sammanyckeltal till 5,0 procent.Generellt brukar ett resultat mellan 2 och 3 procentbetraktas som god ekonomisk hushållning,eftersom ett sådant resultat ger utrymme för attöver en längre tid skattefinansiera större delen avnormal investeringsvolym i en kommun. Göteborguppvisade under den senaste femårsperioden ettsnitt på 2,3 procent. Om jämförelsestörande posterexkluderas uppgick måttet till 4,1 procent. Dettainnebär att kommunen kan anses ha uppfyllt detkrav som kommunallagen ställer på god ekonomiskhushållning.Göteborgs kommun i siffrormkr 2009 2010 2011Bruttokostnader** 28 224 29 848 30 513Balansomslutning 38 350 38 984 39 968Årets resultat 552 229 411Årets resultat exkl. jämför.poster279 1 479 1 197Investeringsvolym 1 444 1 360 1 438*Här avses alla kostnader exkl. finansiella kostnaderInvesteringar uppgick till 1,4 miljarderGöteborgs kommuns samlade investeringsvolymunder 2011 uppgick till 1 438 mkr, vilket var ennågot högre volym jämfört med 2010. I förhållandetill kommunens bruttokostnader investerade kommunenför 5 procent under 2011, vilket är en genomsnittligvolym i förhållandet till riket14(105)

Skattefinansieringsgraden under 2011 hamnadepå 82 procent. Detta innebar att av en investeringsvolympå 1 438 mkr kunde 1 179 mkr finansierasmed skatteintäkter. De resterande 259 mkr finansieradesstor del med försäljningsinkomster frånfrämst exploateringar. Detta innebar i förlängningenatt kommunens långsiktiga handlingsberedskapkunde hållas oförändrad under 2011.Göteborgs kommun / finansiella nyckeltalprocent 2009 2010 2011Resultat och kapacitetÅrets resultat / skatteintäkter 2,5 % 1,0 % 1,7%Årets resultat exklusive jämförelsestörandeposter / skatteintäkterSkattefinansieringsgraden avinvesteringarna1,3 % 6,4 % 5,0%88 % 73 % 82%Soliditet 19 % 19 % 19%Risk och kontrollKassalikviditet 93 % 109 % 129%Finansiella nettotillgångar (mkr) -4 658 -3 533 -3 173Balanskravet resultat (mkr) 211 94 252Kommunal skattesats (kr) 21,30 21,55 21,55Oförändrad soliditetKommunens officiella soliditet förblev oförändradmellan 2010 och 2011. Den låg på 19 procent förbåda åren. Det var tredje året i följd som kommunenssoliditet förblev oförändrad.Göteborgs kommuns soliditet påverkas dock tillviss del av kommunens vidareutlåning för att täckabolagens lånebehov. Exkluderas vidareutlåningen ibalansräkningen uppgick soliditeten till 41 procentunder 2011, samma som under 2010. Det är dennasoliditet som bör användas när man jämför med deflesta andra kommunerna i Sverige. Här liggergenomsnittet i Sverige på ca 50-55 procent.Balanskravet uppfylltKommunen uppfyller också 2011 det lagstadgadebalanskravet med ett resultat exklusive realisationsvinsterpå 252 mkr. Kommunen har sedaninförandet år 2000 uppfyllt balanskravet undersamtliga år.En mer djuplodande finansiell analys av kommunenfinns i block 3 på sidorna 57–61.Göteborgs Stads koncerner och bolagGöteborgs Stads koncerner och bolag uppvisade enolikartad resultatutveckling under 2011. De störrekoncernerna redovisade följande resultat efter finansiellaposter:Förvaltnings AB Framtiden redovisade ett resultat på118 mkr år 2011 jämfört med 118 mkr för 2010.Göteborgs Energi AB redovisade ett resultat på438 mkr år 2011 jämfört med 819 mkr för 2010.Göteborg Port Holding AB redovisade ett resultat för2011 på 117 mkr jämfört med 118 mkr för 2010.Liseberg AB redovisade ett utfall på 78 mkr år 2011jämfört med 65 mkr för 2010.Resultat efter finansiella postermkr 2009 2010 2011Förvaltnings AB Framtiden 220 118 118Göteborg Energi AB 616 819 438Göteborgs Port Holding AB 37 118 117Liseberg AB 72 65 78Sammanställd redovisning - koncernenKoncernen Göteborgs Stad redovisade 2011 ettårets resultat på 752 mkr. Jämfört med 2010 var deten förstärkning med 114 mkr. Den var enbart hänförligttill kommunenKoncernen investerade 2011 för nästan 5,9 miljarder.Det var en ökning med 0,3 miljarder jämförtmed 2010, vilket var hänförlig till både kommunochbolagssektorn.Soliditeten låg på 26 procent, vilket är sammanivå som föregående år.Sammanställd redovisning i siffrormkr 2009 2010 2011Intäkter 46 139 47 757 48 889Balansomslutning 72 224 73 452 75 295Resultat efter finansiella poster 1 069 929 898Årests resultat 805 638 752Investeringsvolym 5 757 5 623 5 895Soliditet 25 % 26 % 26%En mer detaljerad beskrivning av ekonomin i koncernen/ sammanställd redovisning görs i block 4 påsidorna 87-91.15(105)

Prioriterade målKommunfullmäktige har i budgeten för 2011 inom ramen för kommunens styrmodell fastställt 19prioriterade mål. I detta avsnitt görs en kort sammanfattande uppföljning avseende måluppfyllelsen.Uppföljningen av respektive mål mer i detalj återfinns sedan på olika ställen i årsredovisningendär varje mål sätts in i de sammanhang som är relevanta kopplat till de strategiska områden som ärangivna i kommunfullmäktiges budget för 2011.Prioriterade mål 2011Den ekologiska dimensionenMiljön i Göteborg ska förbättras genomatt biltrafiken minskar till förmån förresande med kollektivtrafik och cykel.Måluppfyllelse och analysUnder 2011 har biltrafiken ökat med 0,3 procent. Positivt äratt kollektivtrafikresor ökat mer, cirka 10 procent och resormed cykel har ökat med 1 procent.VissEl-effektiviteten ska öka.Många bedömer att el-effektiviteten genom egna insatser harökat. För vissa verksamheter är elförbrukningen oförändradeller har ökat genom utökad eller förändrad verksamhet. Ensamlad bild saknas ännu men följs upp genom Energieffektiviseringsstrategin(EES). Nya mål har föreslagits för ytterligareminskning av energianvändningen i kommunens lokaleroch bostäder till år 2014 resp. 2020. En energiplan behöverprioriteras och fortsatt politiskt stöd för arbetet krävs.VissFörbrukningen av fossila bränslen skaminska.Utsläppen från energianläggningar minskade som följd avmildare vinterväder. Ett flertal teknik- och strukturutvecklingsprojektpågår. De flesta bedömer att den egna verksamhetengår åt rätt håll men en enhetlig uppföljning av målet saknas.Nya mål föreslagna i energieffektiviseringsstrategin för kommunenstransporter till år 2014 resp. 2020. Trafikens klimatpåverkanminskade något, en effekt av energieffektivarefordon trots ökad trafik. 25% förnybara drivmedel används ikommunens bilflotta och 93% är miljöfordon. Miljömässigaoch etiska krav ställs i kommunens ramavtal för drivmedel.Även krav på arbetsmaskiner och andra transporttjänsterbehövs. Efterlevnaden av resepolicyn behöver förbättras.VissAndelen miljömåltider som kommunenserverar ska öka.Målet för perioden har uppnåtts. Alla stadsdelar har ökat sinandel ekologiska livsmedel rejält, genomsnittet ligger på 21,9%. Vissa har nått längre. Fler bolag än tidigare prioriterarmålet. Flera förvaltningar anser sig inte berörda. Upphandlingsbolagetkommer enbart att upphandla ekologiskt kött ochcharkprodukter, bananer, kaffe och te, i förekommande fallockså etiskt märkt vilket förbättrar förutsättningarna för ökadandelen ekologiskt i staden. Andelen ekologisk mjölk i stadsdelarnaär nu ca 90 % vilket visar på vikten av gemensammastrategiska beslut.GodResurshushållningen i Göteborg skaöka.Ny avfallsplan för regionen och Göteborgs Stad har antagitsmed resurshushållningsmål. Olika aktiviteter genomförs mendet är ännu svårt bedöma den samlade effekten. Mängdenrestavfall från hushållen minskade även under 2011. Utsorteringenav matavfall uppgår nu till 28 procent. Kretsloppsnämnden,som processägare, har tagit fram en plan somunderlättar för kommunens verksamheter att arbeta medmålet och som anger inriktningen för fortsatt arbete.Viss16(105)

Prioriterade mål 2011Den ekonomiska dimensionenMånga människor söker bostad, därförska det byggas 2 000 nya bostäderunder 2011.Den sociala dimensionenIntegrationen - så som den kommer tilluttryck i styrkortet för integration - skaöka.Måluppfyllelse och analysAntalet färdigställda bostäder blev ca 1700. I slutet av åretpågick ett högt antal byggnationer och byggviljan var god.Under det kommande året är det dock mer osäkert hur konjunkturenoch den finansiella oron påverkar förutsättningarnaför att nå det uppsatta bostadsmålet.Styrkortet för integration omfattar boende, ökad sysselsättning,ungas tillgång till utbildning, mångfald i rekrytering ochlikvärdig service. Resultaten visar såväl positiva som negativaförändringar. Positivt är att det skett en ökning av blandstadpå områdesnivå. När det gäller ökad sysselsättning hardet blivit svårare för personer med utländsk bakgrund attkomma in på arbetsmarknaden. Vad gäller ungas tillgång tillutbildning är det något färre barn som deltar i modersmålsundervisningoch en förhållandevis liten andel av nyanländagymnasieungdomar har efter två år tagit sig vidare till nationellaprogram. Andel chefer i Göteborgs Stad som har utländskbakgrund har ökat under 2011. Brukarenkäten visaratt föräldrar till barn i förskolan är generellt mycket nöjda medpersonalens bemötande, oavsett bakgrund.VissVissAndelen jämställdhetssäkrade verksamheterinom nämnder och bolag ska öka.Många goda initiativ har påbörjats och det bedrivs ett alltmeraktivt jämställdhetsarbete i staden. Detta gäller både detpersonalpolitiska arbetet och arbetet med fokus på de tjänsteroch den service som levereras. De flesta organisationersom tidigare påbörjat jämställdhetsarbetet har fortsatt utvecklingen.Stadsdelarna har anställt utvecklingsledare med ansvarför utveckling av jämställdhets- och MR-arbetet.VissBarn behöver social träning i pedagogiskmiljö, därför ska det vara full behovstäckningi förskolan och i varjestadsdelsnämnd ska barn erbjudas platsi familjedaghem.Under året 2011 har drygt 1 500 platser färdigställts ochprognosen för 2012 är ytterligare cirka 1 500 platser dvs cirka3 000 platser under 2011-2012. I slutet av året var drygt 27000 barn inskrivna i förskola och familjedaghem, vilket är enökning med 4 procent jämfört med slutet av 2010. Cirka 15,8procent av barnen är inskrivna i fristående förskola och familjedaghem.Antalet barn i familjedaghem har ökat något ( från589 st till 604 st).VissUnga människor behöver en bra kunskapsgrund,därför ska andelen elevermed godkända betyg öka.Resultatet för 2011 visar att andelen elever som uppnåttmålen i samtliga ämnen i de kommunala grundskolornaminskar från 2010 års 72,5 procent till 70 procent 2011. I defristående grundskolorna i Göteborg ökar andelen elever somuppnått målen i samtliga ämnen från 78,3 procent till 84,4procent. Totalt för samtliga elever i Göteborg minskar andelenfrån 73,7 procent 2010 till 73,4 procent 2011.IngenBarn och ungdomar behöver trygghetoch en god arbetsmiljö i skolan, därförska mobbningen minska.Trots ökade insatser, ökad uppmärksamhet och ett kraftfulltregelverk förekommer det att barn och ungdomar känner sigkränkta i sin förskola eller skola, men det är glädjande nogsällsynt. Mer än 90 procent av barnen och eleverna i GöteborgsStads förskolor, fritidshem och skolor känner sig tryggaoch trivs i sin dagliga miljö.VissÄldre göteborgare inom stadens särskildaboenden behöver trygghet och påverkanöver sin livssituation, därför skaGenomförandeplaner för individualiserad omsorg är verktygsom beskrivs. Brukarenkäten visar en marginell ökning avnöjdheten när det gäller inflytande. Sex SDN anser sig haViss17(105)

Prioriterade mål 2011Måluppfyllelse och analysde äldres inflytande över sin vardag öka. uppnått målet, övriga anger viss måluppfyllelse. En processledarehar inom ramen för det salutogena utvecklingsarbetetgett stöd till alla stadsdelar. Några har arbetat mer systematisktmed "avinstitutionalisering" av äldreboendena.Äldres möjligheter att vistas ute ochdelta i sociala aktiviteter ska öka.De äldre visar i brukarenkäten högre nöjdhet med aktiviteterinom äldreboende. Nöjdheten med möjligheter att kommautomhus är oförändrad. SDN-förändringen bedöms tillfälligtha påverkat förutsättningarna, främst inom hemtjänsten. TreSDN, Social Resursnämnd och 8 andra förvaltningar/bolaganser sig ha god måluppfyllelse. När utbud och stöd individualiseratshar i vissa fall besök på träffpunkter minskat. Deekonomiska förutsättningarna i verksamheten har medförtneddragningar, som på sikt kan påverka negativt.VissMånga människor med psykiska funktionsnedsättningarsaknar idag arbeteoch bostad, därför ska antalet fullvärdigabostäder och möjligheter till meningsfullsysselsättning öka.Antalet fullvärdiga bostäder har ökat under året, både i bostadmed särskild service och ordinärt boende med boendestöd.Möjligheterna att erbjuda sysselsättning i aktivitetshus/träffpunkter,genom boendestöd och i samverkan medsamordningsförbund, arbetsförmedling och försäkringskassahar ökat. Trots ökningen finns ännu inte tillräckligt med bostäderoch sysselsättningsmöjligheter för att samtliga behovska kunna tillgodoses.GodAndelen ungdomar i Göteborg somengagerar sig i föreningslivet och blirledare ska öka.Andelen föreningsaktiva barn och ungdomar 7-26 år sjönkmed 3 procent för pojkar (83%) och 7 procent för flickor(64%). Andelen barn i de mest föreningsaktiva åldrarna ärjust nu låg. Ungdomar attraheras av andra former för sinaengagemang, en trend som blir alltmer tydlig.IngenBarn och ungdomar behöver kulturellstimulans och möjligheter till eget skapande,därför skall alla barn och ungdomari Göteborg mellan 6-19 år, förutomordinarie undervisning ges plats ikultur- och musikskolans verksamheter.PersonalDen normala anställningsformen i Göteborgär heltid och tillsvidareanställning,därför ska ofrivilligt deltidsanställda inteförekomma.Vid mätning per 2011-10-15 deltog totalt 7408 elever i åldern6-19 år i kulturskolans verksamheter. Det är en ökning frånföregående år med 605 elever. Alla stadsdelsnämnder hadevid aktuellt mätdatum elever i kö. Totalt hade 606 eleversefterfrågan inte kunnat tillgodoses, 356 flickor och 250 pojkar.Bedömningen är att målet kommer att vara uppnått inomnågra år. Detta främst på grund av ett nytt gemensamt arbetssättinom bemanningsområdet. En central handlingsplanär framtagen för att uppnå målet.IngenVissAndelen arbetad tid utförd av timavlönadeska minska.Andelen utförd av timavlönade är i stort sett oförändrad förstaden totalt, däremot har den minskat inom de verksamheteroch enheter där aktivt förändringsarbete pågår. Förändringsarbetethar påverkats negativt av stora förändringar inomSDN-organisationen.IngenRekryteringar till kommunens verksamheterpå alla nivåer ska bidra till enbättre spegling av befolkningsstruktureni Göteborg.De rekryteringar som gjorts främjar utvecklingen mot en störreetnisk mångfald bland de anställda men fördelning kön ochålder har inte förändrats nämnvärt. Bland chefer är det enjämnare fördelning mellan kvinnor och män men den etniskamångfalden bland chefer är betydligt lägre än bland de anställda.VissMåluppfyllelse OrsakssambandGodUtveckling åt rätt håll / Stark trend om mätetal finns – tydlig ökningVissUtveckling åt rätt håll / Svag trend/om mätetal finns – ökningIngen Utveckling åt fel håll / Ingen alt svag trend/om mätetal finns – ingen ökning alt minskning18(105)

Väsentliga personalförhållanden2011 har inneburit stora förändringar förmånga medarbetare och chefer, då 20 stadsdelarblev till 10 och en ny lokalförvaltning bildades.Förändringarna gav många möjligheter attsöka nya uppdrag. Hela 560 chefer rekryteradesunder året, en tredjedel av dem till ett förstachefsuppdrag. Organisationsförändringarnahar inneburit påfrestningar på verksamhet ocharbetsmiljö. Olika kulturer ska formas till engemensam. Värdegrund och förhållningssätthar varit aktuella frågor utifrån stadens arbeteför ökad öppenhet och likvärdig service.En stor arbetsgivare med många medarbetareAntal anställda i december uppgick till 40 700 (48400 inkl bolag). Inom nämnderna har antalet anställdai december ökat med drygt 700 samtidigtsom bolagen har minskat med 90. Den normalaanställningsformen i Göteborgs Stad är tillsvidareanställningpå heltid. I nämnderna har 64 procentav samtliga anställda denna anställningsform (bolagen71 procent). Övriga 36 procent har en deltidsanställning,vikariat/motsv eller är timavlönade.Bland de som är tillsvidareanställda har andelenmed heltid ökat från 82 till 84 procent jämfört meddecember 2010.Anställda i december 2011 - kön och anställningsform(nämnderna)Antal anställda,totaltMänTotaltKvinnorFörändrjmfföregår32 295 8 426 40 721 725Tillsvidareanställda 25 029 6 116 31 145 286varav andel heltidsanställdaTidsbegränsat anställda82 % 89 % 83 %2 318 756 3 074 89Timavlönade 4 948 1 554 6 502 350Fler arbetar heltidDet prioriterade målet - att ofrivillig deltid inte skaförekomma - har till viss del uppfyllts under året.Vid årets uppföljning var 356 medarbetare ofrivilligtdeltidsanställda. Andelen timavlönade har däremotinte minskat men ett samordnat utvecklingsarbetepågår. Sedan 2010 har en försöksverksamhet"Nytt arbetssätt inom bemanningsområdet" pågått.Under 2011 fattade personal- och arbetsmarknadsutskottetbeslut om en central handlingsplan förökad måluppfyllelse och utveckling av personalkvalitet.Samtliga stadsdelsförvaltningar har tagitfram lokala handlingsplaner. Ett nytt kollektivavtalhar tecknats med Kommunal. Avtalet som gällerfr o m 2011-12-01 är en förutsättning för att implementeringenav det nya arbetssättet ska kunnafortsätta i enlighet med de lokala handlingsplanerna.Den arbetade tiden ökadePersonalvolymen inom Göteborgs nämnder ochbolag uppgick till 41 300 årsarbetare för helåret2011. Inom nämnderna ökade personalvolymenmed nästan 700 årsarbetare. En orsak är expansioneninom förskolan där ökningen uppgår till 345årsarbetare. Inom facknämnderna har personalvolymenökat med drygt 250, vilket bland annat berorpå verksamhetsövergång från Göteborgs Gatu AB.Personalvolymen inom stadens hel- och delägdabolag minskade med omkring 360 vilket till stordel beror på förändringar inom Göteborgs SpårvägarAB och Göteborgs Gatu AB.Staden är en attraktiv arbetsgivareI regionen råder det hög konkurrens om vissa yrkesgrupper,bl a förskollärare, ingenjörer, tekniker,sjuksköterskor och socialsekreterare. Staden harunder året varit framgångsrik när det gäller attattrahera sökande ur dessa grupper och 400 förskollärareoch nästan 100 ingenjörer har anställts.Totalt under 2011 har över 6 500 rekryteringargjorts till anställningar i kommunen. Det är 1 500fler än föregående år. Under senare delen av åretökade rekryteringarna till tillsvidareanställningarkraftigt.Rörligheten har ökatRörligheten på den regionala arbetsmarknadenökade under året och det avspeglas i en ökad personalomsättningi kommunen. 2011 är personalomsättningen6,6 procent vilket är en ökning meddrygt en procentenhet jämfört med 2010. Även deninterna rörligheten ökade under året. I sambandmed etablering och bemanning i de nya stadsdelsförvaltningarnaskapades möjligheter till utvecklingoch nya arbetsuppgifter för många medarbetare.Den interna rörligheten är 9,1 procent och det ären ökning med drygt två procentenheter jämförtmed 2010.Rekryteringar ska spegla "göteborgarna"Det prioriterade målet innebär att personalsammansättningen,utifrån diskrimineringslagens grunder,bättre ska spegla befolkningsstrukturen. De diskri-19(105)

mineringsgrunder som går att följa upp via nyckeltalär kön, ålder samt utrikes födda.De rekryteringar som gjorts under året har främjatutvecklingen mot större etnisk mångfald bland deanställda. Utrikes födda medarbetare utgör knappt20 procent vilket motsvarar befolkningssammansättningen,men kvinnodominansen i kommunensverksamheter och medelåldern bland kommunensanställda (46,6 år) har inte förändrats märkbart.Bland cheferna är det en mer jämställd fördelningmellan kvinnor och män. Andelen utrikes föddachefer är endast drygt 6 procent. Det ska dock noterasatt det är en ökning med en procentenhetjämfört med 2010. Medelåldern bland cheferna ärhög, 50,7 år och har inte förändrats märkbart trotsatt många nya chefer rekryterats under året.Många nya cheferDen nya SDN-organisationen och den nya fastighetsorganisationensom genomfördes under åretpräglade kommunens verksamhet på många olikasätt. Bland annat ökade chefsomsättningen kraftigtdå det infördes ett nytt chefsled i de nya stadsdelarna.Totalt rekryterades 560 chefer varav 470 iSDN-sektorn. Det betyder att nästan varannan chefi stadsdelarna fick nytt uppdrag. De flesta cheferhar rekryterats internt och många medarbetare hardärmed fått möjlighet att göra karriär. Samtidigthar den omfattande chefsomsättningen påverkatledning och styrning genom att det tar tid innanorganisationen har satt sig. Som jämförelse kannämnas att under ett ”normalt " år rekryterasca 200 nya chefer.Struktur cheferAntalcheferAndelkvinnorAndelmänMedelålderAndelUtrikesföddaStadsdelsnämnder 1 030 80,5 19,5 50,5 6,6Facknämnder 474 50,2 49,8 50,8 5,2Totalt 1 504 70,9 29,1 50,7 6,2Sjukfrånvaron ökar igenSjukfrånvaron totalt för förvaltningarna, som harminskat sedan 2002, ökade från 6,3 procent 2010till 6,5 procent. Både kort och lång sjukfrånvaroökar något för kvinnor, utom den som överstiger ettår.Sjukfrånvaron i procent - kön och ålder (nämnderna)KvinnorMänTotaltFörändr jmfföreg år-29 6,0 4,0 5,6 0,730-49 6,8 3,7 6,2 0,150 - 7,7 4,6 7,0 0,2Totalt 7,1 4,1 6,5 0,2varav 1-14dagar2,4 1,7 2,3 0,2Praktik och vikariat ger möjligheter för ungaI kommunen finns ett brett utbud av praktikplatsersom bland annat ska underlätta för ungdomar attetablera sig på arbetsmarknaden. Kommunen samarbetarockså med gymnasieskolor, universitet ochhögskolor i regionen och bedriver sedan flera år ettaktivt marknadsföringsarbete för att skapa intressebland unga att söka sig till utbildningar som ledertill anställning i kommunen. Totalt under 2011anställdes 1 200 unga under 25 år varav 990 påtidsbegränsade anställningar, flest inom vård- ochomsorgssektorn. Många unga arbetar som vikariersamtidigt som de studerar.Fler arbetar efter 65 årPensionsavgångarna ökar för varje år, samtidigtsom allt fler arbetar efter fyllda 65 år. Totalt avgick700 anställda med pension under året och nästanvar tredje ålderspensionär var över 65 år. Tidpunktenför pensionsavgång varierar dock mycket kraftigtmellan olika yrkesgrupper. Till exempel arbetarvarannan ingenjör efter 65 år men bara var sjundeförskollärare. Högst andel av dem som avgår före65 år (exkl avtalspension) finns bland sjuksköterskoroch barnskötare.Bättre koll på jämställdhetenStaden införde 2011 verktyget Jämix (jämställdhetsindex)som ett sätt att mäta jämställdheten och20(105)

jämställdhetsarbetet ur ett arbetsgivarperspektiv.Samtliga förvaltningar och flera bolag deltog. Någraav resultaten för de ingående nyckeltalen visarpå stora utmaningar, inte bara för staden. Det mestojämställda resultatet fick nyckeltalet som mäterkönsfördelningen inom stadens yrkesgrupper. Denkönsuppdelade arbetsmarknaden visar sig tydligt istaden genom att bara tre av de 30 större yrkesgruppernainom förvaltningarna har en jämn könsfördelning.Ett annat nyckeltal där könsskillnadernaär tydliga är den långa sjukfrånvaron där kvinnorfortfarande är överrepresenterade.Jämställda och konkurrenskraftiga lönerLönebildningen är ett strategiskt verktyg för stadenskompetensförsörjning genom sin påverkan påmöjligheten att rekrytera och behålla personal menäven genom att utjämna skillnader mellan mänsoch kvinnors löner.Under 2011 ökade medellönerna i staden till följdav löneöversyn med 2,3 procent, vilket är i nivåmed arbetsmarknaden i sin helhet. Medellönen harutöver det stigit med 0,4 procent som en effekt avmarknadspåverkan på löner i vissa yrkesgrupperinom infrastrukturområdet samt nya uppdrag tillföljd av omorganisationerna i staden. Totalt harmedellönen därmed stigit med 2,7 procent.Med hänsyn taget till ovanstående, har årets löneöversynmedfört att kvinnors andel av mäns medellönmarginellt har minskat men fortfarande liggerkvar på 91 procent. Huvuddelen av stadens störreyrkesgrupper når som helhet de lönepolitiska målnivåernaför median 2011, det är dock fortfarandeskillnader mellan förvaltningarna och för någragrupper krävs fortsatta åtgärder.När det gäller lönespridningen, och därmed möjligheternatill en löneutveckling över tid som är inivå med andra sektorer i samhället, krävs ytterligarelönerelationsförändringar.HME på 74 i årets undersökning. Ur enkätresultatetframgår att det finns utvecklingsområden inomarbetsmiljö och kompetensutveckling. Jämfört medförra medarbetarundersökningen 2009 har NöjdMedarbetare Index sjunkit med fyra enheter till 53.Resultatet har sannolikt påverkats av de stora organisationsförändringarsom har genomförts. Trotsminskad nöjdhet är glädjande nog hälften avmedarbetarna stolta över att arbeta i staden och kanrekommendera staden som arbetsgivare.FörhållningssättDe gemensamma förhållningssätten är GöteborgsStads utfästelse gentemot göteborgarna om att utgåifrån deras behov och rättigheter och att förbättraoch utveckla den likvärdiga servicen till invånarna.Drygt 3 300 anställda varav 1 200 chefer deltogunder året i olika workshops för att arbeta med ochkonkretisera stadens förhållningssätt och förbättrabemötandet i sina respektive verksamheter.Attraktiv arbetsgivare varje dagAtt framstå som attraktiv arbetsgivare är ingenenstaka händelse utan snarare en fråga om vardag220 arbetsdagar om året. Såväl blivande som befintligamedarbetare efterfrågar meningsfulla jobb,möjlighet att påverka och möjlighet att söka nyautmaningar på en intern arbetsmarknad.Under året har projektet Employer branding utvecklatstöd i form av mer attraktiva annonsmallar,förbättrad information på webben, omarbetadepersonalprocesser, kommungemensamt introduktionsmaterialoch mäss- och utställningsmaterial.Syftet med projektet har varit att underlätta organisationenssamlade ansträngningar att i ännu störreutsträckning upplevas som en attraktiv arbetsgivaresåväl inom som utanför organisationen.Utvecklad medarbetarenkätEfter ett års uppehåll genomfördes en medarbetarundersökningbland flertalet av stadens anställda.Undersökningen omfattade medarbetare inom allatio stadsdelsförvaltningar, tjugo fackförvaltningaroch tio bolag. Under 2010 har en omfattande översyngjorts av innehåll och frågor i medarbetarenkäten.Ett nytt nationellt index för kommuner ochlandsting som mäter medarbetarnas engagemang,HME (Hållbart Medarbetar Engagemang) har tillkommit.Göteborgs Stad är bland de första kommunernai landet som använder det nya indexet.Resultatet från årets medarbetarundersökning tyderpå att det finns ett stort engagemang bland cheferoch medarbetare i staden. Staden totalt har ett21(105)

Framtidsbedömning”Att göra förutsägelser är svårt, särskilt omframtiden” är ett underfundigt och träffandecitat av Alice Roosevelt Longworth. Att göraförutsägelser om förutsättningarna för denkommunala verksamheten innefattar svårigheteratt förhålla sig till kraftiga kortsiktiga ochomvärlsberoende konjunktursvängningar menockså att planera för en verksamhet som förändrastill följd av mer förutsägbara faktorersåsom tex den demografiska utvecklingen.Utmaningen blir, som vi har upplevt de senasteåren, att både parera kortsiktiga förändradefinansieringsförutsättningar med att planera fören långsiktigt hållbar utveckling som klarar attmöta de förändringar som krävs för att ta handom de framtida kraven på välfärdsuppdraget.En långsiktig problemtik som sakta med säkertkryper allt närmare i takt med att det demografiskatrycket ökar men också förväntningarnapå välfärdens innehåll.De senaste årens kraftiga konjunktursvängningaroch de därmed svårigheterna att prognostisera finansieringsförutsättningarnaför kommunen harvarit svårhanterliga. Även om prognoserna överkonjunkturutvecklingen runt om i vår omvärld iskrivande stund är försiktigt optimistiska, så kvarstårändå oron och risken för en betydligt mer negativekonomisk utveckling och finansiella problemi omvärlden. Detta innebär ett fortsatt behovav att följa utvecklingen noggrant även framöveroch ha beredskap för att hantera och parera eventuellaförsämrade förutsättningar.Utmaning att bibehålla ekonomisk balansGöteborgs Stad har tagit sig igenom de senasteårens ekonomiska turbulens utan att skapa en situationmed ekonomiska obalanser. Under såväl 2011som 2012 är de ekonomiska marginalerna goda ochrymmer en betydande kostnadsutveckling. Dock ärkostnadsutvecklingen under 2011 och 2012 alltförhög ur ett långsiktigt hållbart perspektiv och bördärför dämpas inför 2013. Staden står inför utmaningenframöver att bibehålla ekonomisk balans itakt med att det demografiska trycket ökar och attde höga investeringsvolymerna resulterar i ökadedriftskostnader.Den långsiktiga frågan om finansiering av denframtida välfärden blir alltmer aktuellUtmaningen för hela kommunsektorn består i attbåde hantera de kortsiktiga omvärldsförutsättningarnaoch de långsiktiga frågorna kring välfärdstjänsternasomfattning och finansiering med anledningav förändringar i den samhällsekonomiskaoch demografiska utvecklingen framöverDe framtida utmaningarna kring, bland annat, dendemografiska utvecklingen och finansieringen avden framtida välfärden kryper successivt närmare.Det är inte bara det demografiska trycket som ökarutan också förväntningarna på välfärdsuppdragetsinnehåll. Dessa frågor blir alltmer angelägna atthitta lösningar på. Det vi gör idag bäddar för framtiden.Utredning om stabilare planeringsförutsättningarberörUnder 2011 presenterades en utredning med förslagpå hur man kan skapa stabilare planeringsförutsättningarför kommunerna i tider av kraftigakonjunktursvängningar. Utredningen berör ävenproblematiken med att kommunernas agerandeunder konjunktursvängningar riskerar att bli procykliskt,d v s att förstärka en upp- eller nedgång ikonjunkturen på ett icke önskvärt sätt ur ett samhällsekonomisktperspektiv. Utredningens förslaghar väckt både positiva och negativa reaktioner ochännu har utredningen inte resulterat i förslag tillbeslut om förändringar.22(105)

Block 2:Göteborgs Stads verksamhet23(105)

Block 2: Göteborgs Stads verksamhetI detta block redovisas delar av den verksamhetsom bedrevs i Göteborgs Stads 30-tal nämndersamt i 20-tal koncerner och bolag under 2011.Blocket delas upp i följande verksamhetsområdehämtade ur kommunfullmäktiges budget:Utbildning, individ- och familj, människor medfunktionsnedsättning, äldre- och sjukvård ihemmet, stadsutveckling, klimat och miljö,folkhälsa, kultur och fritid, mångfald och integration,jämställdhet och avslutningsvis organisationsutvecklingoch myndighetsutövning.Inom varje område beskrivs viktiga händelseroch trender utifrån olika perspektiv.25 Ett hållbart Göteborg - de tre dimensionernaKommunfullmäktige har beslutat att Göteborgsutveckling ska präglas av hållbarhet inom de tredimensionerna, den ekonomiska, den ekologiskaoch den sociala.27 UtbildningUtbildningssektorn omfattar samtliga skolformer;förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola,gymnasiesärskola och vuxenutbildning.32 Individ- och familjIndivid- och familjeomsorgen innefattar ekonomisktbistånd, vård och stöd till vuxna, barn ochfamiljer samt förebyggande och stödjande socialtarbete.34 Människor med funktionsnedsättningFunktionshinderområdet omfattar insatser till personermed funktionsnedsättning som bostad medsärskild service, personlig assistans, boendestöd,sysselsättning/daglig verksamhet samt ledsagarservice.36 Äldre- och sjukvård i hemmetÄldreomsorgen och hemsjukvård omfattar hemtjänst,förebyggande insatser, dagverksamhet, äldreboendesamt kommunal hälso- och sjukvård iordinärt och särskilt boende.38 StadsutvecklingBegreppet stadsutveckling är brett och innefattarmånga områden; näringslivsfrågor, fysisk planering,bostadsbyggande samt infrastruktur och kollektivtrafik.I genomförandet ska såväl ekonomiskasom miljömässiga och sociala perspektiv beaktas.43 Klimat och miljöVerksamheterna inom energi, avfall och avloppsamverkar lokalt, regionalt och internationellt isyfte att forma viktiga samhällsfunktioner till enlångsiktigt hållbar utveckling.47 FolkhälsaI Göteborg ska all kommunal verksamhet genomsyrasav ett folkhälsoperspektiv och ett salutogenttänkande. För att effektivt förbättra hälsosituationenför göteborgarna bygger folkhälsoarbetet på ettlokalt engagemang.48 Kultur och fritidGöteborg har förstärkt sin profil som evenemangsstadmed kultursatsningar. Målsättningen är ocksåett starkt föreningsliv och insatser som kan främjajämställdhet, integration och folkhälsa.51 Mångfald och integrationGöteborg ska vara en stad för alla. Mänskliga rättigheterär utgångspunkten i stadens arbete medmångfald och integration. Det är ett långsiktigtarbete som kräver uthållighet och ett ständigt pågåendearbete med att tänka nytt och ifrågasätta invandamönster och tankesätt för att nå målen.52 JämställdhetMålet för den svenska jämställdhetspolitiken är attkvinnor och män ska ha samma makt att formasamhället och sina egna liv. Delmål som angerinriktningen är: jämn fördelning av makt och inflytande,ekonomisk jämställdhet, en jämn fördelningav det obetalda hem- och omsorgsarbetet och attmäns våld mot kvinnor ska upphöra. GöteborgsStad ska utvecklas till en förebild och föregångare ijämställdhet.53 ArbetsmarknadsinsatserArbetsmarknadsinsatser omfattar sysselsättningsåtgärderför arbetslösa som staden utför själv eller isamverkan med arbetsförmedlingen eller andraaktörer.54 Organisationsutveckling och myndighetsutövningHär beskrivs kortfattat de två i budgeten definieradeområdena organisationsutveckling och myndighetsutövning.24(105)

Ett hållbart Göteborg - de tre dimensionernaKommunfullmäktige i Göteborg ser Göteborgssamhälletsutveckling i tre dimensioner: densociala, den ekologiska och den ekonomiska.Bara genom att se utvecklingen utifrån ett helhetsperspektivär det möjligt att tala om enlångsiktigt hållbar utveckling.annat effekten av klimatpåverkan och höga vattenstånd.Utsläpp totaltCO 2 (kton)3000Utsläpp CO 2 perinvånare (ton)87De tre dimensionerna hänger intimt samman. Ominte den ekonomiska tillväxten är ekologiskt hållbarkommer den senare att vändas till sin motsats.Samtidigt är en positiv ekonomi en förutsättningför goda och stabila sociala förhållanden.2500200015001000500654321UtsläpptotaltUtsläppper invånarelokalt mål 2050per invånareEkologiska dimensionenMed de lokala miljökvalitetsmålen har kommunfullmäktigelagt fast en tydlig målbild vad Göteborgbehöver för en hållbar utveckling med ansvarför kommande generationer utifrån ett miljöperspektiv.Miljörapporten 2010, som följer upp målenoch ger en samlad bild av tillståndet visar attdet krävs omfattande insatser i stadens verksamheterför att målen skall nås och det måste också arbetasaktivt för att få med näringsliv och medborgarepå den nödvändiga omställningsprocessen.Det ekologiska fotavtrycket är för stort och innebäratt det skulle behövas ytterligare två jordklotom alla skulle leva som vi. Att begränsa vår klimatpåverkanmed utsläpp av koldioxid och växthusgaserblir därför en stor utmaning då det i höggrad berör sättet att leva, konsumtionen, energianvändningenoch transporterna.Staden har under året tagit fram en energieffektiviseringsstrategi.Arbetet har visat på både behovoch möjligheter för ökad samverkan. Miljonprogrammetsbostadsbestånd är t.ex. ur energisynpunkti stort behov av renoveringar men de ekonomiskaförutsättningarna är dåliga. Utifrån socialaspekt kan det också finnas behov av upprustningoch med samordning ökar möjligheterna.Betydelsen av vår livsstil och konsumtion har belystspå ett utmärkande sätt i projektet Leva livetsom avslutades under året. Projektets utmaning varatt leva hållbart och klimatsmart med bibehålleneller ökad livskvalitet. Familjerna som deltog visadeatt man kunde minska sina klimatutsläpp med30 procent under ett år. Avfallsutmaningen i projektetvann också pris på den årliga Återvinningsgalan.Göteborg som nav i en växande region innebärbetydande utmaningar för att de negativa miljöeffekternainte skall väga över. Både centralt ochnära vatten som i Centrala Älvstaden förutsätterstort mått av nytänkande för att bemästra bland001990 1994 1998 2002 2006 2010Källa: Miljörapporten 2010Ekonomiska dimensionenEn attraktiv region drar till sig företag och människorsom vill flytta dit. I takt med att fler ser enregions utvecklingspotential ökar attraktiviteten.Till en växande storstadsregion söker sig människormed skilda bakgrunder, från olika länder ochmed olika kvalifikationer. Detta skapar tillsammansen mångfald som är positiv för stadens utveckling.Göteborg växer mer för varje år som går. Det berordels på stor inflyttning, både från Sverige ochövriga världen. Under 2011 ökade befolkningen istaden med drygt 6 600 personer och det är nu flerän 520 000 personer som bor här. En stor del avinflyttningen är ungdomar som flyttar till Göteborgför att studera eller arbeta. Ungdomar bidrar tillnäringslivet genom att de dels attraherar företagoch kreativa näringar dels för att de är aktiva konsumenterav shopping, nöjesliv och kulturevenemang.Nya bostäder skapar utrymme för staden att växaytterligare, och underlättar för de som redan borhär att hitta bostad. Under 2011 tillkom 1 702 bostäderpå bostadsmarknaden, och det påbörjadesfler än åren innan. Staden planerar att bebyggastora områden inom Centrala Älvstaden och härarbetar man utifrån visionen om att området skavara inkluderande, grönt och dynamiskt.Göteborg är centrum i Göteborgsregionen, en stordel av de som bor i regionen har sin arbetsplats här.Det betyder att många pendlar för att arbeta. Enstark och livskraftig region tjänar på att människorkan bo i regionen och enkelt ta sig till sin arbetsplatsmed hjälp av god infrastruktur. Pendlingenökar från Trollhättan och Borås och arbetsmarknadenblir allt mer integrerad i den riktningen. För att25(105)

pendlingen ska ske miljömässigt hållbart är detviktigt att utveckla kollektivtrafikresandet.Göteborg har en tradition av stora företag inomindustrin, men här finns företag inom biomedicin,logistik, design- och mode, miljöteknik och mångaandra branscher. Tillsammans med högskolor ochuniversitet i regionen skapas en grogrund för positivföretagsutveckling. Viktigt för regionen är attha många företag inom olika branscher och somockså riktar sig till olika marknader, för att påverkasså lite som möjligt när konjunkturförändringarsker snabbt.fokuserar på hemlösa och barnfamiljer som hotasav vräkning, rapporter kommer under våren.Dialogen med medborgare har under året tagitkonkreta former ute i stadsdelarna, på förvaltningarnaoch i bolagen för att kunna fånga medborgarnasröster inför nya politiska beslut.Sociala dimensionenGöteborg är en stad där barnens välfärd står i centrum.De viktigaste uppgifterna är att ge alla barnoch ungdomar en trygg uppväxt och goda förutsättningaratt utvecklas till självständiga individer.Barns behov av social träning i pedagogisk miljögenom full behovstäckning inom förskolan hardock inte nåtts fullt ut, men drygt 1 500 platser harfärdigställts fram till årsskiftet.Stadsdelarna fortsätter med långsiktiga hälsoinriktadesatsningar till barn, unga och föräldrar, nufinns beslut om fyra nya familjecentraler i Göteborg.Barnens och de ungas medverkan i samhällsplaneringenhar under året hittat nya former, framföralltinom den fysiska och sociala planeringen,där stadens olika aktörer utvecklat nya gemensammaverktyg med tillhörande webbaserad kunskapsbank.Stadens offentliga rum och lekplatser har utvidgatsunder året med nya fysiska mötesplatser, ombyggnationerav torg och lekplatser. Nya grönområdenmed kolonilotter har tillkommit. Ungdomarnai Tynnered fick sommarjobb genom att rustaupp en gammal kryddträdgård vid Bergskristallen,som nu fungerar som mötesplats. ”Plikta” – lekplatseni Slottsskogen nyinvigdes i oktober och ärnu en tillgänglig lekplats för alla.Den egna bostaden är en social rättighet för alla,och målet är att nå en sammanhållen stad medsocial balans och ökad integration. Detta sker genomen blandning av upplåtelseformer och kompletteringsbyggandei stadens olika delar. I år blev1 702 bostäder klara och nästan 700 av dessa ärbostadsrätter.Tillgängliga bostäder inom det befintliga beståndet,gynnar de äldres möjligheter att bo kvar hemmaoch personer med funktionsnedsättning somkan få ett eget boende integrerat. Ett arbete pågårinom fastighetskontoret i samverkan med fastighetsägarna,med inventering och tillgänglighetsmärkningav lägenheterna. En särskild arbetsgrupp26(105)

UtbildningUnder 2011 infördes ny skollag, nya läroplaner,ny betygsskala och en ny programstruktur förgymnasieskolan. För huvudmän, rektorer, förskolechefer,lärare och övriga yrkesgrupperinom skolan har detta inneburit ett omfattandeimplementeringsarbete under året som gått.Utbildningssektorn omfattar samtliga skolformerfrån förskola till vuxenutbildning, både i kommunaloch i enskild regi. Det innebär att verksamhetendirekt berör över 100 000 av Göteborgarna frånbarn till vuxna.SkolutvecklingImplementering av nya styrdokumentFrån den första juli 2011 har det införts en ny skollag,nya läroplaner och andra förordningar, vilkainnebär stora konsekvenser för utbildningsområdet.Det har genomförts ett stort antal utbildningar förhuvudmän, rektorer, förskolechefer och övrigayrkesgrupper inom utbildningsområdet. Utbildningsbehovetoch stödet kring den nya styrningenmed bland annat betyg, bedömning, systematisktkvalitetsarbete är stort de kommande åren. De småfristående huvudmännen har extra stora behoveftersom deras styrelser förnyas varje år. Inom detkommunala huvudmannaskapet har en stadsdelsnämndfått en inledande genomgång av den nyastyrningen från Center för skolutveckling (Cfs).Det är viktigt att huvudmännen är väl insatta i dennya styrningen då de har ett stort ansvar. Rektorernaoch förskolechefernas ansvar stärks genom attde får ett tydligare ansvar för enhetens inre arbete.Lärarlegitimation och introduktionsperiodI oktober 2011 tillsattes en projektledning församordning av stadens pågående behörighetsinventeringsamt framtagning och test av ett digitalt stödför behörighetsregistrering i och med de nya kravsom ställs i skollagen. Förvaltningarnas kartläggningav examina kompletterades under senhöstenmed uppgifter om undervisning för att identifierastörre behörighetsdifferenser och klargöra strategiskautbildningsbehov. Kartläggningen visade attdet finns mycket stora behörighetsunderskott sommåste åtgärdas före 2015. Under hösten utarbetadesäven gemensamma rekommendationer för att skapalikvärdighet och ett bra mottagande för introduktionsårsanställda.Särskolans rikskonferensVart är vi på väg? var temat för särskolans Rikskonferens2011. Göteborg Stads gymnasiesärskolastod som värd och från hela Sverige anlände cirka1 100 personer för att delta.Första delen ägnades åt temat fosterdiagnostikoch rätten till liv. Därefter gavs olika perspektiv påarbetet i särskolan med deltagande från Utbildningsdepartementet,Skolverket, Specialpedagogiskaskolmyndigheten samt en förälder med barn isärskolan. Sammanfattningsvis kan sägas att konferensensom helhet satte fokus på flera svåra frågorsom saknar givna svar. Uppföljningen bland deltagarnavisade att både innehåll och arrangemang varuppskattat.Nyanlända barn och ungdomarDe nyanlända eleverna är barn och ungdomar sominvandrat till Sverige, inte pratar svenska och hareller står inför att börja i skolan. Dessa elever harrätt till särskild introduktion. Vanlig kritik är attintroduktionen kretsar för mycket kring kunskapsluckoristället för att ta reda på vilka kunskapereleverna har med sig. Hur introduktionen kan förbättrasfokuseras alltmer. Sedan flera år tillbakafinns Introduktionsskolan i Östra Göteborg ochVälkomsten i Gunnared. Introduktionsskolan är enskola som undervisar nyanlända elever från helaGöteborg. Välkomsten vänder sig till boende iGunnared och är en förberedelse inför skolstarten.Elevens utbildningsbakgrund och övriga förutsättningarför skolarbetet kartläggs, sammanställs ochlämnas till den skola där eleven ska få sin undervisning.Under 2011 har Västra Göteborg ochAskim-Frölunda-Högsbo öppnat ytterligare enVälkomst. De flesta nyanlända eleverna börjardock direkt i en skola i sitt bostadsområde. Dennaskola står då för både introduktion i det svenskaskolsystemet och kartläggning av elevens tidigarekunskaper.Flera stadsdelar, utbildningsnämnden liksom Cfslyfter värdet av att stimulera ett interkulturellt förhållningssätt.Cfs har också anordnat studiebesökbland annat till Kanada, där ett flertal politiker ochtjänstemän inom utbildningsområdet deltog. Invandraretill Kanada uppnår betydligt högre studieresultatän invandrare till Sverige, vilket gör ettutbyte och jämförelser mellan de olika ländernasärskilt intressant.27(105)

Förskola - GrundskolaUtbyggnad av förskolan - tillgång till platsI samverkan med berörda fackförvaltningar harStadsledningskontoret under 2011 utvecklat nyaarbetsformer för framtagande av förskoleplatser.Lokalförsörjningsprocessen omfattar drygt 6 000förskoleplatser under perioden 2011-2015. Stadsdelsnämndernaslångsiktiga beställning av förskoleplatsertill lokalsekretariatet kan leda till att stadennu närmar sig målet om full behovstäckning.Under året har drygt 1 500 platser färdigställts ochprognosen för 2012 är ytterligare ca 1 500 platser.Kompetensutveckling för barnskötareUnder 2011 har det genomförts en uppdragsutbildningför barnskötare med fördjupning mot förskolan.Målet med utbildningen var att utifrån denreviderade läroplanen för förskolan ge barnskötarnafördjupade kunskaper i barns lärande, barnsynoch förhållningssätt. Innehållet i utbildningen harbestått av föreläsningar, gruppdiskussioner, litteraturseminarier,temaarbete, kreativa uttrycksformeroch studiebesök. Utbildningen fortsätter under2012.DagbarnvårdarsatsningUnder 2011 har det funnits en riktad utvecklingsresursför att etablera familjedaghem i varje stadsdel.En arbetsgrupp har under året planerat ochgenomfört olika aktiviteter, som exempelvis ettgemensamt introduktionsprogram för nya dagbarnvårdareoch kompetensutveckling för samtligadagbarnvårdare.En gemensam folder riktad till vårdnadshavarehar tagits fram och gruppen har även sett över innehålletpå Göteborgs Stads hemsida så att informationenom familjedaghem ska bli mer lättillgänglig.Hur nöjda var föräldrarna med förskolan?Göteborgs Stad har sedan år 2000, med några fåundantag, årligen genomfört en undersökningriktad till föräldrar med barn inom förskoleverksamheten.Nöjd Kund Index (NKI) för 2011 var72. Vid den förra mätningen 2009 var NKI 74.Bemötande, Trygghet och Trivsel var de kvalitetsområdensom föräldrarna var mest nöjdamed. Delaktighet/inflytande och Förskolemiljövar de kvalitetsområden som föräldrarna varminst nöjda medFörskola - nyckeltal2009 2010 2011Nettokostnad (mkr) -2 479 -2 629 -2 856Nettokostnadsutveckling (%) 4,6 6,0 8,6Antal barn i förskoleverksamhet24 861 * 25 887 * 26 902 *Andel i kommunal förskola 84,8 84,3 84,0Andel i fristående förskola 15,2 15,7 16,0Efterfrågan i procent avbefolkningen 1-5 år*Genomsnitt mars/oktober84,5 84,4 85,2Nettokostnaden ökade med 8,6 procent under åretvilket till stora delar kan förklaras av den fortsattautbyggnaden av plats i förskolan. Merparten hartillkommit i den kommunala verksamheten menäven i den fristående verksamheten har antaletplatser ökat.Antalet producerade platser under 2011 uppgicktill ca 1 500 medan antalet barn i förskoleverksamhetenökade med drygt 1 000 barn, varav 750 ikommunal verksamhet och 250 i fristående verksamhet.Att antalet placerade barn i realiteten endastmotsvarar ca 50 procent av de platser somproducerats förklaras främst av att det är mångaettåringar som placerats och att man därför intetillsätter samtliga platser i en grupp eller avdelning.Ett visst antal av platserna har dessutom använtstill kvalitetshöjande åtgärder, ex minskade barngrupper.Efterfrågan har ökat med 0,8 procentenheter till85,2 vilket motsvarar ca 250 ytterligare barn iverksamhetenHur trivdes grundskoleeleverna i skolan?Under 2011 genomförde Göteborg Stad tillsammansmed tolv av Göteborgsregionens trettonkommuner enkätundersökningar på grundskolanoch gymnasieskolan. Eleverna fick ta ställning tillpåståenden inom frågeområdena Trivsel ochTrygghet, Delaktighet och Inflytande, Skolmiljö,Kunskap och Lärande samt Bemötande. För frågeområdetTrivsel och Trygghet svarade 96 procentav eleverna i årskurs två i Göteborgs skolor att dethelt eller delvis stämmer att de trivs och känner sigtrygga. Siffran är densamma som för genomsnittet iGöteborgsregionens kommuner.I årskurs fem svarade 91 procent att det helt ellerdelvis stämmer att de trivs och känner sig trygga.Genomsnittet för Göteborgsregionen var 92 procent.I årskurs åtta svarade 90 procent av eleverna i Göteborgsskolor att det helt eller delvis stämmer att28(105)

de trivs och känner sig trygga. Genomsnittet förGöteborgsregionen var 91 procent.Elever med fullständiga betyg i årskurs 9Andel elever (%) som uppnått målen i alla ämnen2009 2010 2011Samtliga huvudmän Alla 73,9 73,7 73,4Flickor 77 75 76Pojkar 71 72 71Kommunala skolor Alla 71,5 72,5 70Flickor 74 74 72Pojkar 69 71 68Fristående skolor Alla 83,8 78,3 84,4Malmö - samtliga huvudmänStockholm - samtliga huvudmänFlickor 86 80 87Pojkar 82 77 82AllaAlla64,8 63 64,578,2 76,5 78,5Riket - samtliga huvudmän Alla 77 76,6 77,3Kunskapsresultat i årskurs 9Det totala elevantalet i årskurs nio uppgick till 4756 elever varav 25 procent gick i friståendegrundskolor. Det kan konstateras att de kommunalaskolorna har ett vikande kunskapsresultat jämförtmed föregående år och att de fristående skolornahar ett förbättrat kunskapsresultat. Skillnaden mellanpojkar och flickor ökar jämfört med 2010.Nationellt och i de övriga storstäderna, Malmöoch Stockholm, har kunskapsresultatet förbättratsfrån 2010.Grundskola och grundsärskola - nyckeltal2009 2010 2011Nettokostnad (mkr) -4 364 -4 337 -4 479Nettokostnadsutveckling (%) 2,5 -0,6 3,3Antal elever i grundskolan47 112 *47 067*47 482*Andel i kommunal skola 81,2 80,6 79,8Andel i annan kommuns skola 1,0 1,0 1,0Andel i fristående skola 17,8 18,4 19,2Antal elever i grundsärskolan 625 * 597 * 556 *- varav individintegrerade 154 129 108Antal barn i fritidshemsverksamhet15 890 *16 519*17 057*Andel i kommunala fritidshem 86,2 86,1 86,4Andel i fristående fritidshem 13,8 13,9 13,6Efterfrågan i procent av befolkningen6-9 år79,1 80 79,6Nettokostnaden ökade med 3,3 procent under åretvilket bland annat förklaras av pris- och löneökningarsamt fler elever.Efter att elevunderlaget under ett antal år minskatökade antalet med drygt 400 under 2011. Det ärframförallt i de yngre skolåren som antalet barnblivit fler.Antalet barn i fritidshemsverksamhet fortsätter attöka och blev drygt 500 fler under året. Efterfråganminskade något och uppgick till 79,6 procent. Efterfråganvarierade dock mycket kraftigt mellanstadsdelsnämnderna. Lägst efterfrågan hade Angered(60,8 procent) och Östra Göteborg (61,8 procent).Örgryte-Härlanda (89,4 procent) samt Majorna-Linné(90,0 procent) hade störst efterfråganFramtida utmaningarKravet på skolan att förbättra elevernas möjligheteratt nå målen för utbildningen måste komma mer ifokus. Ett systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunktfrån eleven behöver bli bättre där rektortillsammans med lärare har verktyg och metodersom gör att analys av resultat leder fram tillförbättrade arbetssätt. Skolans ledningsorganisationbehöver koncentrera sig på skolans uppdrag ochtydligt efterfråga hur den enskilda skolan arbetarsystematiskt. Rektors och lärares roll behöver förstärkasså att uppdraget är i fokus.Arbetet med att inventera lärares behörighet harvisat att Göteborg, liksom övriga kommuner, stårinför stora utmaningar. Staden behöver skapa strategierför hur man garanterar alla elever behörigakompetenta lärare.Skolans lärmiljö uppmärksammas alltmer. En nyIKT-plan är under framtagande där lärandet ochgoda förutsättningar för det är i fokus. Skolan behöverutmana till analys och nytänkande där dagensoch morgondagens möjligheter till lärandemåste stimuleras. Lärandet skall styra behovet avutveckling istället för att styras av nya tekniskamöjligheter.Det pågående arbete med utbyggnad av förskolanbehöver fortsätta. Aktiva stadsdelsnämnder ochledningsforum med berörda förvaltningar har visatsig koncentrera kraft inom staden.Trycket på stadens fritidshem ökar då antalet barn idessa åldrar ökar. Verksamheten behöver synliggöraspå ett bättre sätt då tiden före och efterskoldagen är viktig för alla barn. Bra analyser somger underlag till rätt åtgärder behövs.*Genomsnitt mars/oktober29(105)

Gymnasie- och vuxenutbildningStora förändringar inom Gymnasieskolan2011 har varit ett år som präglats av mycket storaförändringar för gymnasieskolan. De största reformernaär en ny skollag, ny programstruktur förgymnasieskolan, ny betygsskala, nya behörighetskravtill gymnasieskolan samt reformer för grundskolansom också påverkar gymnasieskolan. Medanledning av nya regler gällande lärarlegitimationhar en behörighetskartläggning också genomförtsunder året.Den nya organisation med fem områden, tre gymnasieområden,vuxenutbildningen samt gymnasiesärskolan,trädde i full kraft 1 januari 2011. Organisationsförändringeninnebar nya former för arbeteti olika avseenden och denna process har utvecklatsväl.Hur valde gymnasieeleverna?Under perioden 2008-2010 minskade andelen förstahandssökandetill yrkesprogram med cirka enprocentenhet per år. Inför ansökan till gymnasieskolan2011 skedde en förstärkning av den nedåtgåendetrenden då andelen förstahandssökande tillyrkesprogram uppgick till 28 procent vilket var enminskning med 10 procentenheter jämfört med2010. Andelen elever som sökte till ett högskoleförberedandeprogram var 72 procent. En förklaringkan vara den nya gymnasieskolan som bl ainnebär att för elever på yrkesprogram ökar tiden ikaraktärsämnen och att man inte med automatikblir behörig till högskolestudier.Samhällsvetenskapligt program är fortsatt det populärastenationella programmet för ungdomarna iGöteborg, drygt 24 procent sökte till detta program.Av de studieförberedande programmen var detteknikprogrammet som ökat mest, från 2,9 procent2010 till 7,2 procent 2011. Av yrkesprogrammenvar det el- och energiprogrammet och handels- ochadministrationsprogrammet, som minskat mest.Hur gick det för gymnasieeleverna?Medelbetyget för eleverna i Göteborgs samtligagymnasieskolor var 14,6 betygspoäng, i stort settoförändrat från tidigare år.För eleverna i Göteborgs Stads egna gymnasieskolorvar medelbetyget 14,1 betygspoäng, oförändratfrån tidigare år. Även medelvärdet för slutbetygenför kvinnor 14,5 och för män 13,5 är oförändrat.Andelen elever på de kommunala gymnasieskolornasom fick slutbetyg efter fyra år minskade från71 procent till 67 procent medan andelen behörigatill högskolan var 86 procent, oförändrat från föregåendeår.Satsningar på ökad kunskapsnivåUnder 2011 har projektet Noll-vision startat på treenheter, Lindholmens Tekniska gymnasium,Bräckegymnasiet och Burgårdens utbildningscentrum.Projektet är en utveckling av det tidigaregenomförda satsningar och målsättningen är attsamtliga antagna elever på berörda program skafullfölja sin gymnasieutbildning samt resultatmässigtnå minst betyget E i alla kurser och därmed fåen gymnasieexamen på tre år. Centrala delar i arbetetär metodutveckling, kompetensutveckling, lärstilaroch coachande förhållningssätt. Kunskaperoch erfarenheter från detta projekt kommer att påolika sätt spridas på kommunens gymnasieskolor.Hur trivdes gymnasieeleverna i skolan?I Göteborgs gymnasieskolor svarade 89 procent aveleverna i årskurs två att det helt eller delvis stämmeratt de trivs och känner sig trygga. Genomsnittetför Göteborgsregionens gymnasieskolor var 90procent.Gymnasieutbildning - nyckeltal2009 2010 2011Nettokostnad (mkr) -1 441 -1 433 -1 445Nettokostnadsutveckling (%) -0,1 -0,5 0,7Göteborgselever i gymnasieskolan17 527 17 431 17 132 *Andel i kommunal skola 54 51 49Andel i annan kommuns skola 10 10 10Andel i fristående skola 36 39 41Göteborgselever i gymnasiesärskolan* Genomsnitt februari/oktober406 404 400 *Nettokostnaden ökade något under året vilket blandannat förklaras av att omställningskostnadernainom utbildningsförvaltningen varit fortsatt höga.Antalet elever i gymnasieskolan minskade mednästan 300 elever under 2011. Antalet platser inomde kommunala gymnasieskolorna minskade med660 platser medan platsantalet på fristående gymnasieskolorökade med 190 platser. Fyllnadsgradeni stadens egna gymnasieskolor uppgick till 96 procent.Yrkeshögskolan, en efterfrågad utbildningsformUnder året har det funnits ca 1 350 platser inomyrkeshögskola och kvalificerad yrkesutbildning. Destuderandes resultat har varit mycket goda, 91 procentav de studerande hade arbete efter avslutad30(105)

utbildning och 96 procent av dessa inom det områdesom utbildningen avsåg. Under 2011 har utbildningsförvaltningenansökt om 35 utbildningar tillYH-myndigheten. Konkurrensen om utbildningsplatservar hård i landet och endast 29 procent avinkomna ansökningar kunde beviljas. För utbildningsförvaltningensdel beviljades 54 procent avansökningarna. Antalet utbildningar kommer därmedatt minska inför höstterminen 2012.Kontinuerlig antagning inom vuxenutbildningenFör att öka tillgängligheten genomfördes underhösten 2011 försök med kontinuerlig antagning hosen utbildningsanordnare. Resultaten var generelltpositiva vilket medfört att vuxenutbildningsförvaltningenbeslutat implementera kontinuerligantagning under 2012. Det innebär att det kommerbli nio antagningsperioder under året och att detaldrig är mer än fem veckor mellan utbildningsstarterna.Vuxenutbildning - nyckeltal2009 2010 2011Nettokostnad (mkr) -373 -370 -348Nettokostnadsutveckling (%) -6,5 -0,6 -6,1Antal köpta helårsplatser 10 571 10 751 10 504- varav grundläggande vuxenutbildning- varav gymnasial vuxenutbildning- varav svenska för invandrare(sfi)Yrkeshögskola (yh)/Kvalificeradyrkesutbildning (KY)1 406 1 676 1 5103 816 3 742 3 3405 164 5 240 5 5821 336 1 352 1 351Utmaningar för gymnasie- och vuxenutbildningenAntalet Göteborgselever i gymnasie- och gymnasiesärskolanberäknas 2013 uppgå till 16 500 elever.Det är en minskning med nästan 600 jämförtmed 2012 eller drygt 1000 jämfört med 2011. InomGöteborgsregionen minskar antalet utbildningsalternativmen, trots detta det finns ett överskott påplatser inom gymnasieskolan. Detta medför ettfortsatt omställningsbehov inom stadens gymnasieskolorsamtidigt som det bör finnas en beredskapför att någon fristående gymnasieskola får ekonomiskaproblem och kan läggas ner.Inom gymnasiesärskolan pågår förberedelsearbetetinför en ny gymnasiesärskolereform som planerasatt införas 2013. Gymnasiesärskolan kommer istora delar anpassas till den reformerade gymnasieskolan.Eleverna kommer få ökade möjligheter attvälja program samt att samarbetet med arbetslivetstärks.För att vuxenutbildningen på ett bra sätt ska kunnastödja vuxnas behov av lärande och arbetslivetsbehov behöver dagens skolforms och utbudsstyrdautbildningssystem utvecklas. Den framtida målsättningenär att få till stånd en fungerande struktursom möjliggör att välja kurser från olika nivåer(vuxenutbildning, yrkeshögskola och högskola)utifrån individens behov och möjligheter på arbetsmarknaden.Särskild uppmärksamhet bör ägnasåt att korta vägen för nyanlända till egen försörjning..Vuxenutbildningens nettokostnad minskar underåret vilket främst förklaras av att statsbidrageninom Yrkesvux blev högre än beräknat vilket inneburiten minskad efterfrågan på kommunalt finansieradyrkesutbildning.Utöver redovisade platser i ovanstående tabell harca 1 500 platser, inom gymnasial yrkesutbildning,erbjudits göteborgare inom ramen för samverkansavtali GR och genom finansiering av särskildastatsbidrag.Vuxenutbildningen har även erbjudit utbildningför uppsagda personer inom fordonsindustrin under2010 och 2011. Under 2011 deltog 335 personer iutbildningen och totalt har 526 personer deltagit iutbildningsinsatser inom ramen för detta projekt.31(105)

Individ- och familjBenägenheten att anmäla barn som far illa harökat under de senaste åren. Kostnaderna förekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) planadeunder 2011 ut på en hög nivå. Antalet långtidsberoendepersoner ökade för tredje året i rad.Socialtjänstens uppdrag är att främja människorsekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkoroch aktiva deltagande i samhällslivet.Individ- och familjeomsorgen är en del av socialtjänstenoch kännetecknas av myndighetsutövninginom områdena ekonomiskt bistånd samt vård/stödtill vuxna, barn och familjer. Utöver myndighetsutövningenbedrivs ett omfattande förebyggande ochstödjande arbete i samarbete med andra hjälpaktörer.Organisationsförändringarna präglade 2011Socialtjänstens arbete inom stadsdelarna prägladesunder 2011 i hög grad av den stora omorganiseringsom stadsdelsnämndsreformen innebar. Merpartenav nämnderna har genomgått en sammanslagningav minst två stadsdelar. Underliggande kulturskillnaderoch skilda arbetsrutiner i handläggningen harkommit i dagen och krävde på många håll ettgemensamt utvecklingsarbete. Många medarbetarehar bytt chef, kollegor och i vissa fall också uppdrag.Verksamhetsområden har lagts ihop och nyaenheter har skapats för att minska stuprörstänkandetoch istället skapa fungerande helheter somunderlättar för klienterna att få den hjälp de söker.Ett tydligt exempel på detta är integrationen mellanindivid- & familjeomsorgen och funktionshinderverksamheten.Det ekonomiska biståndet kvar på en hög kostnadsnivå2011Kostnadsnivån för det ekonomiska biståndet under2011 låg stabilt kvar på ungefär samma nivå somunder 2010. Nettokostnaden blev 1 090 mkr.Antal hushåll i snitt per månad minskade något tillknappt 12 000 hushåll. Istället hade man bidragunder något längre period.Det var framför allt antalet yngre hushåll (< 25 år)som minskade. Genomsnittligt var det knappt 300färre unga hushåll varje månad. Dessa hushållsandel bland de långtidsberoende har minskat med100. En viss lättnad på arbetsmarknaden noteradesför dem i den yngre åldersgruppen som står närmastarbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens insatsUtvecklingsgarantin fångade upp många ungamänniskor som annars hade blivit beroende avförsörjningsstöd. Det finns dock en risk att iställetfastna i den åtgärden och allt fler placeras i Jobbochutvecklingsgarantin efter 15 månader.Antal hushåll1600012000800040000Utveckling av utbetalt ekonomiskt bistånd ochantal bidragshushåll, 2000 - 2011 (rullande 12-månadersgenomsnitt )dec-99aug-00apr-01dec-01aug-02apr-03dec-03aug-04apr-05dec-05aug-06Antal hushållapr-07dec-07aug-08apr-09dec-09aug-1032(105)Utbetalt försörjningsstödAntalet personer som blev långvarigt beroende avförsörjningsstöd fortsatte att öka under 2011. Ytterligareca 400 personer registrerades som mottagareav ekonomiskt bistånd under minst 10 av årets 12månader. Sammantaget utgjordes gruppen av 9 800individer vid årets slut. Drygt 70 procent av alltekonomiskt bistånd går till gruppen långtidsberoende.Andelen barn i biståndshushåll skiljde sig stortmellan stadsdelarna, från ca 5 procent i stadenscentrala delar till knappt 30 procent i de nordöstrastadsdelarna. Frågan om barnfattigdomen har bearbetatsi stadsdelarna genom att prioritera insatsertill de långtidsberoende som har barn.Placeringar utanför hemmet ökade under 2011Nettokostnaderna för institutionsvård och familjehemsvårdökade med cirka 10 procent för barn ochunga jämfört med 2010. En bidragande orsak varatt antalet anmälningar om barn som far illa ökade.Dessa uppgick under året till drygt 8 000. Problembildenhandlar om barnmisshandel, skolfrånvaro,barn som far illa i vårdnadstvister och olikaformer av omsorgsbrister. Öppenvårdsinsatsernaför barn och unga minskade med 5 procent.Några nyckeltalBefolkningsramen 2009 2010 2011Nettokostnad (mkr) -2 720 -2 849 -2 912Nettokostnadsutveckling (%) 8,4 4,8 2,3Därav nettokostnad:- barn och unga -899 -918 -972- vuxna -569 -582 -601- försörjningsstöd -1 004 * -1 094 * -1 090 **Exkl. introduktionsersättning till flyktingarapr-11dec-11100000800006000040000200000tkr

Ökat droganvändande bland unga vuxna äroroandePlaceringskostnaderna för vuxna ökade med cirka11 procent jämfört med 2010 och det var framförallttvångsvården som ökade. Fler yngre personermed allvarlig drogproblematik behövde vård underlängre perioder på institution.Stadsdelsnämndernas kostnader för det förebyggandemissbruksarbetet minskade under 2011.Fortsatt uppmärksamhet på det kunskapsbaseradearbetetArbetet med att kvalitetssäkra, systematiskt följaupp insatser och utveckla samverkan mellan ochinom verksamheterna fortsatte under 2011. Sektorernahar skapat mötesplatser för samverkan överstaden, dels för arbetet med strategiska frågor ochdels med nätverksarbete för chefer och medarbetarevilket förväntas ge effekter utifrån perspektivetlikabehandling och att socialtjänstens insater skavara av god kvalitet. Kompetensutveckling föroperativa chefer inom individ- och familjeomsorgoch funktionshinder har under året skett inom områdena:Att leda evidensbaserad praktik, Brukarrevisionoch Socialtjänstens roll i samhällsplaneringentillsammans med FoU Väst och social resursförvaltning.Sektorerna var under 2011 gemensamt delaktiga iett antal forsknings- och utvecklingsprojekt för attta tillvara nya former av insatser för barn, unga ochvuxna i närmiljön. Ett exempel är projektet Familycheck-up, ett forskningsprojekt som pågår i femstadsdelar. Family-check-up är ett arbetssätt förförebyggande arbete. Inom arbetssättet utformasföräldrastödsinsatser utifrån föräldrarnas bedömningav sina behov och svårigheter. Familjerna fårförutom utbildning, även stöd via telefon 24 timmarom dygnet. Resultatet ska utvärderas av forskningsteamet2013 men redan nu ses positiva resultatav arbetet. Ett annat exempel är SSPF, samverkanmellan socialtjänst, skola, polis och fritid.SSPF övergripande mål är att förhindra och minimeraungdomars brottslighet, drogbruk och annatriskbeteende. Samarbetet och kommunikationenmellan de olika parterna har fungerat bra under åretoch medfört att snabbare agerande i individärendenkunnat uppnås.En förberedelse krävs för ny lagstiftning. Det blirändrade regler för anhöriginvandring från och medjuli 2012. Det ändrade regelverket förväntas innebäraökad arbetsbelastning och kostnader inomekonomiskt bistånd. Den prognostiserade minskningenav dessa kostnader under 2012 kommersannolikt inte att besannas.Förändringar i lagstiftningen om barn och ungaoch om missbruksvården är annonserade och förväntasom de genomförs få effekter för verksamheterna.Kommunfullmäktiges beslut i februari 2011 ompapperslösa kvinnors rätt till akut boende, behöverutredas mera, och arbetas in i en ny lokal handlingsplanför våld i nära relationer under 2012.För att öka likabehandlingen över staden och för attkunna göra säkrare analyser är det viktigt att fortsättautveckla arbetet med IT-baserad uppföljningoch kvalitetssäkring av verksamheterna.Evidensbaserad öppenvård för barn, unga och vuxnabehöver prioriteras för att skapa alternativ. Attuppmärksamma barns utsatthet och kvinnors specifikavårdbehov är viktiga utvecklingsområden.Utmaningar för framtidenVid årsskiftet fanns det 9 800 långtidsberoendesocialbidragsmottagare. Det är viktigt att stadsdelsnämndernaförmår att aktivt arbeta för att dessakan bli självförsörjande. Detta kräver tydliga uppdragoch prioriteringar från nämnderna.33(105)

Människor med funktionsnedsättningArbetslivet - är det tillgängligt för människormed funktionsnedsättningar? Försörjning genomaktivitetsersättning eller sjukersättningförutsätter att man saknar arbetsförmåga, menmånga människor med funktionsnedsättningbåde kan och vill arbeta. Det är viktigt att stadeni rekrytering av nya medarbetare tar varapå människor med funktionsnedsättning ochderas kompetens. Göteborgs Stad ska i framtidenvara en attraktiv arbetsgivare för alla.Stadsdelsnämnderna ansvarar för att personer medfunktionsnedsättning får stöd och service i vardagslivet.Detta är en del av socialtjänstens uppdrag.Insatser ges enligt socialtjänstlagen och LSS. Bostadmed särskild service, personlig assistans ellerboendestöd i en vanlig lägenhet, ledsagarserviceoch sysselsättning/daglig verksamhet är exempelpå stöd och service för personer med funktionsnedsättning.Ny stadsdelsorganisation ger utrymme för utvecklingAtt gå från 20 stadsdelar till 10 har inneburit förbättrademöjligheter till likabehandling över staden.Inom sektor individ och familjeomsorgfunktionshinderhar integrationen bland annat gettpositiva effekter inom området arbete / sysselsättning.Inom myndighetsutövningen ger det ökademöjligheter till likabehandling och vidgat perspektiv.Mer om organisationsförändringarna och integrationenmellan individ- och familjeomsorgen ochfunktionshinderverksamheten är beskrivet underavsnittet Individ och familj.KompetensSjukvården och kommunerna inom LGS (Ledningsgruppenför samverkan mellan sjukvårdenoch kommunerna inom Sahlgrenska universitetssjukhusetsgeografiska område) har i det gemensammaprojektet Västkompetens genomfört ettstort antal utbildningar för personal som arbetarmed människor som har psykisk funktionsnedsättning.Utbildningar har också genomförts av stadenspsykiatrisamordning, då med särskilt fokus påpersoner med tung och komplicerad problematik.Utvärderingarna visar goda resultat och nöjdhetfrån både deltagare och deras chefer. De statligaprojektmedlen upphör under 2012. Inom LGS försen diskussion om att organisera gemensammakompetenssatsningar även efter projekttidens slut.Vård och omsorgscollegeGöteborgs Stad har under året fått sin ansökan omatt certifieras som Vård- och omsorgscollege(VOC) beviljad. VOC är en formaliserad samverkanmellan utbildare och arbetsgivare inom äldreomsorgoch funktionshinder för att planera ocherbjuda rätt utbildningar med rätt innehåll ochomfattning.Bostäder och meningsfull sysselsättningAtt antalet fullvärdiga bostäder och möjligheter tillmeningsfull sysselsättning ska öka för personermed psykisk funktionsnedsättning är ett av kommunfullmäktigesprioriterade mål. Under 2011 har99 nya lägenheter i bostäder med särskild service(BmSS) färdigställts. 48 av dessa avser bostäderför personer med psykisk funktionsnedsättning.Totalt 174 personer har fått erbjudande om bostadunder året (i nya bostäder eller i lediga lägenheter ibefintligt bestånd). 122 har accepterat erbjudandet.2011 fick 30 personer en bostad genom ”F100”.F100 innebär att de kommunala bostadsbolagenerbjuder lägenheter till personer med funktionsnedsättningsom trots omfattande behov klarar att bo ien vanlig lägenhet med tillgång till boendestöd.Arbetssättet har permanentats 2011 som en del avfastighetsnämndens boendesociala uppdrag. Enfortsatt utveckling av boendestödet pågår och 2012planeras en utökning av antalet lägenheter frånbostadsbolagen.I stadsdelsförvaltningarna pågår en fortsatt utvecklingför att skapa möjligheter till meningsfullsysselsättning, utflyttad daglig verksamhet, praktikplatseroch möjlighet till anställning i nära samarbetemed arbetsförmedling, försäkringskassa,samordningsförbunden och lokala företag. Äveninternt har arbetet utvecklats genom samverkaninom sektorn och ett bredare utbud av arbetsförberedandeaktiviteter och alternativa anställningsformerhar skapats. Boendestödets roll har förändratsoch utvidgats till att ge aktivt stöd till aktiviteteroch meningsfull sysselsättning. 2011 har socialresursförvaltnings arbete med målet sammanställtsi en handlingsplan med 20 förbättringsområdensom ska leda till ökade möjligheter till meningsfullsysselsättning.34(105)

Kostnadsökning 2011- ett trendbrottÅren 2005 - 2008 redovisades en nettokostnadsökningpå 7 - 12 procent årligen, 2009 var ökningen4,3 procent och 2010 2,2 procent. 2011 var kostnadsökningen7 procent, alltså tillbaka på den högrenivån från 2005-2008. Delvis förklaras ökningarnaav löneutveckling och av planerad expansionav bostäder med särskild service. Stadsdelarnaredovisar dessutom ökade kostnader för fler personermed stor vårdtyngd, ökning av köpta boendelösningartill personer med psykisk funktionsnedsättning.En annan kostnadsdrivande faktor bedömsi några stadsdelar vara den stora omsättningenpå socialsekreterare och chefer i samband medomorganisationen vilket lett till sämre kontroll påkostnader.särskild service är i balans med behovet senareläggstill år 2014.Några nyckeltal2009 2010 2011Nettokostnad (mkr) -2 414 * -2 466 * -2 640 *Nettokostnadsutveckling (%) 4,3 2,2 7,0Personalvolymsförändring (%) 4,6 0,2 2,6*inkl. hemsjukvård för personer under 65 årPersoner med insats enligt LSS och SoLAntalet personer med insats enligt LSS ökade med3,1 procent vilket innebär en ökning med 117 personer.Antalet personer med bistånd enligt SoLökade med 0,2 procent vilket motsvarar 10 personer.Kostnaderna för LSS ökade med 7,7 procentoch för SoL med 1,8 procent.Personer med insats enligt LSS och Bistånd enligt SOL4 0004 0013 674 3 7554 123 4 1333 8722 0000år 2009 år 2010 år 2011LSS SOLBrist på bostäderUnder perioden 2004-2011 har det skett utbyggnadmed knappt 600 lägenheter i bostäder med särskildservice. Trots att det nu finns närmare 1 200 lägenheterär behovet inte täckt. Enligt planen inomfunktionshinderområdet behövs ytterligare 350lägenheter inom tre år för att täcka behovet, vilketär färre än tidigare bedömningar. I bedömningenhar hänsyn också tagits till effekter av en fortsattutveckling av boendestöd i ordinärt boende. Planeradutbyggnad 2012-2014 omfattar 340 lägenheter.Tidpunkten för när tillgången på bostäder med35(105)

Äldre och sjukvård i hemmetÄldrefrågorna har under året hamnat på löpsedlaroch på den politiska agendan. I Göteborghar äldreomsorgen under året som gått präglatsav organisatoriska förändringar i staden, fortsattakrav på ekonomiska anpassningar ochkreativt nytänkande.Stadsdelsnämnderna ansvarar för äldreomsorg ochhemsjukvård, var och en för sin befolkning. Hemsjukvårdenomfattar alla åldrar. Ungefär en femtedelav hemsjukvårdens patienter är under 65 år.Nyordning, samordning och samsynDen stora förändringen vid årsskiftet när 20 stadsdelsnämnderblev 10 har påverkat verksamheten påflera sätt. Chefsrekryteringar på mellan- och enhetsnivåhar i vissa fall dragit ut på tiden och dethar varit viktigast att se till att basarbetet fungerat.Samtidigt har det, när de tidigare förvaltningarnaslagits samman och nya personer arbetat tillsammans,givits möjligheter till nytänkande och utveckling.Frågor om samordning och samsyn överhela staden har lyfts upp och det har visat sig möjligtatt agera samordnat i frågor där det tidigare inteskett.Äldreomsorgen på löpsedlarnaUnder året har vård och omsorg om äldre fått storplats i media. Det har ofta rört sig om negativabeskrivningar. Under senaste tiden har framför alltäldreboenden i annan regi, och då främst verksamhetersom drivs av riskkapitalföretag stått i fokus,men även verksamheter i kommunal regi har varitaktuella.Dom äldre är ganska nöjdaDet är viktigt att ta reda på de äldre brukarnas uppfattningom äldreomsorgen. Brukarundersökningarhar under året gjorts både lokalt i staden och nationellt.I båda kan konstateras att brukarna är relativtnöjda. Man kan dock konstatera att storstäderna harsämre resultat än genomsnittet i den nationellaundersökningen.En salutogen äldreomsorgPersonalen inom stadens äldreomsorg arbetar sedanflera år tillbaka för att verksamheten ska bli salutogen(hälsofrämjande) och svara upp mot ledordenbegriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Enkommungemensam projektledare, som finansieratsmed statliga stimulansmedel, har under året särskiltgett stöd till utvecklingsinsatser inom äldreboenden.Lägerverksamhet för seniorer"Ändra för guds skull inget! Jag känner mig pånyttfödd."skrev en av deltagarna i den försöksverksamhet,där seniorer över 75 och seniorer somvårdar närstående erbjudits möjlighet att "sättaguldkant på vardagen under enkla och trevligaformer". Social resursförvaltning har under åretgenomfört 24 lägerperioder för seniorer på kommunenslägergårdar i kustbandet. Gårdarna användsav skolungdom och unga vuxna under helgeroch skollov men kan under veckorna användas förandra grupper.Göteborgsmodellen i hemtjänsten”Göteborgsmodellen är bra, för nu kan man fåhjälp med småsaker” tyckte en brukare inom hemtjänsteni en stadsdel. Det var också en målsättningmed det nya arbetssättet, som infördes hösten 2010.Den som har hjälp av servicekaraktär från hemtjänsten,har nu möjlighet att välja vad som skautföras på den beslutade tiden. Man kan till exempelvälja att få sällskap på en promenad i stället förmed städningen, eller att få hjälp att frosta av fryseni stället för att städa ett av rummen. En mätning,som gjordes under våren, visade att det är enrelativt få som gör aktiva ”omval”. Nya brukaregör dock fler val än de som fanns sedan tidigare.De ekonomiska förutsättningarna har påverkatutvecklingsarbetet i stort och även införandet avGöteborgsmodellen, trots att de beräknade kostnadsökningarnakompenserats. Bland annat harutförandet av serviceinsatser ibland styckats upp,med särskilda och olika utförare för tvätt, inköpoch städning.Särskild organisation för avancerad hemsjukvårdFör att möta behovet av vård i hemmet vid svårasjukdomstillstånd har stadsdelarna under 2011organiserat den hemsjukvård som ges till personermed svåra sjukdomstillstånd inom fyra enheter istaden. Arbetet bedrivs i nära samarbete med läkarevid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.Gemensam äldreboendeplanDet minskade antalet stadsdelsförvaltningar hargjort det lättare att planera tillsammans. Ett tydigtresultat av detta är att det för första gången varitmöjligt att ta fram en gemensam plan för äldreboendeverksamheteni staden. Planen, som även innehålleren vision/strategi för framtiden, har beslutatsav samtliga stadsdelsnämnder. I planen identi-36(105)

fieras ett antal områden som kräver fortsatt gemensamtutvecklingsarbete.Bostäder och teknik för äldreKommunala och privata aktörer samverkar förutveckling av bostäder, bostadsmarknad och teknikfrågorför äldre. En handlingsplan har tagitsfram under fastighetsnämndens ledning. En stor delav det gemensamma arbetet sker inom ramen förprojektet ”Gôrbra för äldre". Under året har bomässorför äldre genomförts både centralt för helastaden inom BoPlats Göteborg och i några enskildastadsdelar. I en bilaga i Göteborgs-Posten, somvände sig till "seniorer" informerade BoPlats Göteborgi samarbete med Senior Göteborg om bekvämtboende, tillgänglighetsmärkta lägenheteroch teknik som underlättar.Några nyckeltalBefolkningsramen 2009 2010 2011Nettokostnad äldreomsorg(mkr)Nettokostnadsutvecklingäldreomsorg (%)Nettokostnad hemsjukvård(mkr)Nettokostnadsutvecklinghemsjukvård (%)Personer med hemtjänst(snitt/månad)Personer i äldreboende inklkorttid (snitt/månad)Betalningsansvar för utskrivningsklara,årsplatser-3 620 * -3 649 * -3 757 *-0,1 0,8 3,0-269 ** -268 ** -304 **7,2 -0,4 13,88 431 8 699 8 7415 041 *** 4 910 *** 4 726 ***10,3 11,7 7,8*Inkl. hemsjukvård pers över 65 år. **Hemsjukvård allaåldrar. ***Drygt 80 platser inom Social resursnämndsverksamhet för personer över 65 år tillkommer.Nettokostnaden för äldreomsorgen inklusive hemsjukvårdenhar ökat något mer än de närmast föregåendeåren, men inte mer än vad som kan förväntasutifrån pris- och löneutveckling. Hemsjukvårdensnettokostnadsökning är nästan 14 procent ochberor enligt de ansvariga stadsdelsnämnderna påökat behov, högre hjälpmedelskostnader och påkostnadsökningar för den avancerade hemsjukvården.Betalningsansvaret för utskrivningsklara patienterär i stort sett tillbaka på den låga nivå som gällde2006.Stadsdelarna har arbetat för att förbättra möjligheternatill stöd i det egna hemmet. Antal personer iäldreboende och på korttidsplats har minskat underde senaste åren medan personer med hemtjänst ochhemsjukvård ökat.I december 2011 väntade färre på plats i äldreboendeän de senaste åren. Det var knappt tvåhundrapersoner. Vid samma tid 2010 var det mer än trehundrapersoner och motsvarande tid 2009 nästanfyrahundra. Av de väntande i december 2011 hadeomkring en fjärdedel väntat mer än tre månader.De hade i regel fått minst ett erbjudande och tackatnej.Statligt finansierad försöksverksamhetStaden har fått medel för en försöksverksamhet isamverkan mellan kommuner, sjukhus och primärvårdinom LGS-området. Försöket kallas "in-/utskrivningsklar" och syftar till att föra in ett arbetssätt,som leder till att de äldre ska få den vårdsom är möjlig utanför sjukhuset och tas emot påsjukhuset direkt när det finns ett sådant behov.Bättre anställningsvillkorÄldreomsorgen är en verksamhet som traditionelltanvänt mycket vikarier och haft svårt att erbjudaheltidsanställningar. Ett utvecklingsarbete pågår nui hela staden för att man ska kunna nå det prioriterademålet om heltidstjänster för all personal ochminskat behov av timavlönad personal. I dettaarbete är ett bättre personalplaneringsverktyg enviktig ingrediens. Den andel av personalen som harheltidsanställningar har ökat med 2,5 procentenhetersedan förra årsskiftet.Äldreomsorg är en framtidsbransch!Behovet av vård och omsorg för äldre kommer attöka när den stora gruppen fyrtiotalister blir aktuellaom några år. Samtidigt kommer den del av befolkningensom är i yrkesverksamma åldrar att minska.Det krävs att vård och omsorg då upplevs som enattraktiv bransch om den ska kunna locka de arbetssökandeoch hålla kvar den personal som redanfinns. En del aktiviteter för att stödja denna utvecklinghar startat, men det kommer att behövas mer.37(105)

StadsutvecklingTrots finansiell oro och osäkerhet i omvärldenskedde i Göteborgs hamn en liten ökning avcontainertrafiken och Göteborg som besöksmåltappade inte farten. Kollektivtrafiken ökaderekordartat. Det gjorde även biltrafiken, om änlite. Antalet inflyttningsklara bostäder minskadedock något men fler bostäder än tidigare ärunder uppförande. Göteborgs Stad arbetarlångsiktigt och målmedvetet för en socialt hållbarstad. Trots aktiva åtgärder har dock boendesegregationenökat på senare tid.Göteborg har haft en kraftig utveckling under senareår med stor inflyttning och ökad pendling vilketställer krav på såväl bostadssektorn som infrastrukturen.Den omfattande inflyttningen generellt hargett en brist på bostäder och ett tryck på bostadsmarknaden,vilket i sin tur bidrar till att segregerandemekanismer ger kraftigare utslag. Samlatinnebär det en stor utmaning att klara detta inomramen för begreppet hållbar utveckling.Konjunkturen bromsade men ingen tvärnit2011 var ett starkt år för Göteborgsregionen – mennu sprider sig osäkerheten till följd av den statsfinansiellakris som drabbat flera europeiska länder.Business Region Göteborg samlar varje kvartal inen mängd statistiska uppgifter och analyser frånolika håll för att spegla Göteborgsregionens ställning.Den optimism som kännetecknade förstahalvåret förbyttes under senare hälften av året tillavsevärt mer försiktiga tongångar. Sysselsättningstillväxtenhar dock varit stark. Arbetslösheten harvarit lägre i Göteborg än i riket som helhet. Besöksnäringenhar försvarat sin ställning med mångagästnätter.Även om det kommande året - av allt att döma -kommer att innebära ett hack i den uppåtgåendetrenden, är det få som tror att nedgången blir ens inärheten av den som drabbade Göteborgsregionenför tre år sedan.Lindholmen – där science möter businessPå Lindholmen invigdes Kuggen, vars två nedrevåningar fungerar som mötesplats för aktörer frånforskning, näringsliv och samhälle. Strax intillligger Lindholmen Science Park, som under åretsuccessivt fyllts på med nya hyresgäster. Fokus hosdessa ligger inom områdena Mobilt Internet, Intelligentafordon och Modern media och design. Ytterligarenågra meter bort byggs nu ett nytt hotell.Hotellet i gamla posthuset färdigställdes under åretoch invigdes i januari 2012 med buller och bång.Och ett tredje torn håller nu på att byggas, somkommer att göra Hotell Gothia vid Svenska Mässantill Sveriges största hotell.Turismen växer i alla konjunkturerFler gäster än någonsin övernattade på hotellen iGöteborgsregionen under 2011. Resultatet blir medstörsta sannolikhet att turismen visar tillväxt för20:e året i rad – antalet gästnätter beräknas tillknappt 3.6 miljoner. Första halvåret blev ökningen13 procent med stora uppgångar på de utomnordiskamarknaderna. Samtliga hotell var i princip fullbelagdavid flera stora möten under hösten. Denturistekonomiska omsättningen i Göteborgsregionenberäknades 2011 vara ca 21 miljarder kronoroch detta skapade ca 16 000 heltidsårsarbeten.Under december månad genomfördes JulstadenGöteborg för åttonde året i rad. Julstadens betydelseför turistnäringen växer sig starkare för varje åroch genererar värdefulla intäkter och arbetstillfällenför Göteborg.I höstas utsågs staden till Eco Tourism Destination2011. Utmärkelsen utses årligen av tidningenBusiness Destinations och baseras på hur stadenarbetar med hållbarhet inom turismen. En annanutmärkelse var att Göteborg av regeringen blevutsedd till Årets Matlandshuvudstad 2012. Maten,gastronomin och våra duktiga kockar är något somvi länge arbetat med att utveckla.På evenemangssidan har sommaren framför alltgått i musikens tecken. Flera konserter och festivalerhar hållits i både parker och på arenor. På Ullevispelade Iron Maiden och Metallica för fulla läktareoch i Slottsskogen har för första gången Azaleadalenanvänts som arena för festivalen ”Where theaction is” med band som Glasvegas och Coldplay.Way out West sålde snabbt slut på tvådagarspassennär det blev klart med Prince som affischnamn.Göteborgs kulturkalas lockade 790 000 besök. Detblev ett lyckat evenemang som bjöd på över 1 000programpunkter och en mycket bra stämning.Containerrekord i hamnen trots svag höstGöteborgs hamn inledde 2011 med en kraftig tillväxt,som dock kom av sig. Under hösten minskadeistället import och export av flera godsslag. Ändåslog containertrafiken volymrekord 2011.Totalt skeppades 887 000 20-fotscontainrar viaGöteborgs hamn under förra året vilket är nyttvolymrekord. Antalet import- och exportbilar ökademed tre procent, medan trailers på färjor (roro)minskade med tre procent. Sammanlagt anlöptecirka 11 000 fartyg hamnen under året.38(105)

Cirka 60 procent av Sveriges import och export icontainrar går via Göteborgs hamn.Även godstågtrafiken ökade med en procent under2011. Det innebär att andelen containrar somtransporteras till eller från hamnen med tåg iställetför med lastbil fortsätter att ligga på runt 45 procent.Systemet med tågpendlar sparade cirka50 000 ton koldioxid under året.1 699 000 passagerare reste via Göteborgs hamnförra året, en minskning med två procent. Kryssningsturisternautgör ett undantag, de ökade iställetfrån 52 700 till 62 000.Olja och andra energislag minskade med elva procentoch landade på 20,4 miljoner ton 2011.Bild skall infogasAvtal i hamnI april tog Logent Ports & Terminals AB över driftenav bilterminalen. I oktober skrevs avtal medAPM Terminals Gothenburg Holding AB om övertagandeav containerterminalen. Göteborgs HamnAB har därmed fått två mycket bra samarbetspartnerssom har stort kunnande inom sina respektiveområden och som tillsammans med bolaget kommeratt verka för en god tillväxt i godsnavet Göteborg.Under oktober 2010 skrevs ett avtal med en nyterminaloperatör i Ro/ro terminalen, ett konsortiummellan DFDS och Cobelfret. Affären kräver godkännandefrån EU:s konkurrensenhet innan denträder i kraft.Bostadsbyggandet gav en blandad måluppfyllnadAntalet färdigställda bostäder uppgick till 1 702,vilket är lägre än målet 2000 bostäder. I slutet avåret pågick ett högt antal byggnationer. Att säkrabostadsförsörjningen för särskilda grupper, som harsvårt komma in på marknaden, är en viktig fråga.Genom bred samverkan har stora framsteg gjortshär.Blandade upplåtelseformer och kompletteringsbyggandei stadens olika delar är en viktig målsättningför att uppnå högre grad av social balans ochökad integration. Därför prioriteras förfrågningarsom stödjer målsättningen vid markanvisningar. Enmarkanvisningstävling för hur före detta Munkebäcksgymnasietstomt ska bebyggas har gett godaresultat. I bedömningen har lagts stor vikt hur denföreslagna bebyggelsen kan uppnå sociala kvaliteter.Kvillebäcken är en ny grön stadsdel som nu byggsmed 1600 nya lägenheter. Visionen är en levandestadsdel där mötet mellan människor står i fokusoch där invånarna kan leva klimatsmart. För förstagången certifieras ett helt bostadsområde enligtmiljöklassningssystemet Miljöbyggnad. En tävlingför en Saluhall vid Vågmästarplatsen genomfördesdär det vinnande förslaget är en enkel och robustbyggnad i gult tegel.Planeringen inte som planeratBehovet av bostäder är fortsatt högt. Under året hardet antagits detaljplaner för ca 1900 bostäder. Ettstort antal detaljplaner har startats under året för atti framtiden kunna öka volymen. Att skapa blandstaddär så är möjligt har varit i fokus liksom attgöra planerna flexibla. Centrala Älvstaden,Skeppsbron och Angereds torg är några stora projektsom planerats för under året. Västsvenskapaketets alla projekt har naturligtvis krävt storainsatser.Fysisk planeringAntal bostäder i antagna detaljplanerAntal tusen kvm verksamhetsytai antagna detaljplaner2009 2010 20113 300 1 130 1900170 265 485Antal beslutande bygglov 3 706 * 3500Antal lantmäteriförrättningar 364 343 356* Uppgiften kan inte tas fram pga byte av systemSom stöd i arbetet för att planera framtidens utbyggnadsområdenhar en övergripande studie star-39(105)

tat. Den har samordnats med den trafikstrategi somockså påbörjats.Staden arbetar även aktivt med att tydligare ochmer systematiskt inkludera sociala hållbarhetsfrågori samhällsplaneringen. I praktiken innebär detatt ha fokus på människan i stadsmiljön. Nu finnsflera analysverktyg - sociala konsekvensanalyseroch barnkonsekvensanalyser, samt en webbaseradkunskapsportal - som stöd i arbetet.Ingen allvarlig fara för skredAtt stora delar av Göteborg är byggt på lermark ärallmänt känt. Flera ras och skred har inträffat genomåren, varav det största i Tuve 1977. Nu har enomfattande inventering av hela Göteborg, en såkallad stabilitetskartering, gjorts för att bedömanuläget.Utredningen har pågått i tre år där provtagningaroch undersökningar gjorts på plats runt om i staden.Först gjordes en övergripande utredning. Avden framkom 670 bebyggda delområden som mansedan har studerat i detalj. Slutsatsen är att det idagsläget inte finns områden i Göteborg där underlagetpekar på att faran för skred är överhängande.Men det finns dock några områden som bedöms hamycket låg säkerhet. Dessa ligger i huvudsak ianslutning till vattendragen, främst utmed Göta älvoch biflöden som Säveån, Lärjeån och Kvillebäcken.Centrala älvstaden ger tankar om kärnanCentrala Älvstaden är ett projekt som med kommunstyrelsensom ledningsgrupp under två års tidska ta fram en vision och strategi för regionenskärna. Det har varit ett händelserikt år och mångaidéer och tankar har stötts och blötts.Under våren arbetade man tillsammans med experterfrån hela Norden fram att Älvstaden ska varainkluderande, grön och dynamisk. I juni samlades80 nationella och internationella experter i Göteborgför att bidra med sin kunskap. Resultatet av detio lagens arbete visades upp på en utställning påStadsbiblioteket.Nära 2000 personer i alla åldrar har nu på någotsätt lämnat sina synpunkter på hur Älvstaden skaformas.Satsning på utveckling i nordostUtveckling Nordost AB är ett nybildat kommunaltbolag med uppdrag att vara en mötesplats för olikaaktörer i samhället som vill bidra till en hållbarstadsutveckling i nordöstra Göteborg. Med stödfrån Europeiska regionala utvecklingsfonden satsasomkring 123 miljoner kronor under 2011-2013 föratt utveckla näringsliv, kultur, stadsmiljö samtarbetet med vision och kommunikation i stadsdelarnaAngered och Östra Göteborg. Under 2011 haren kartläggning av företagen i nordöstra Göteborggenomförts, som underlag för att få en djupare bildav företagandet i nordost och hur det kan stödjas.Från färdtjänst till kollektivtrafikEfter KOLLA-projektets avslutande fortsatte arbetetunder 2011 med översyn och ombyggnad avytterligare hållplatser och gångstråk. Målet att nå100 % låggolv i kollektivtrafiken har försvårats avbehovet av att köra vidare med de äldsta spårvagnarna.De gamla höggolvsvagnarna från 1960- och1970-talet behövs, tillsammans med de vagnar somlevererats 2011, för att klara införandet av trängselskatten2013 då en kraftig resandeökning förväntasske.Resandeutveckling färdtjänsten1 000-tal resor 2009 2010 2011Färdtjänstresor 578 538 531Flexlinjeresor (färdtjänstresenärer)137 158 298Det finns flexlinjebussar i samtliga stadsdelar ochnu får alla åka med, inte bara äldre och funktionshindrade.En fortsatt överflyttning av färdtjänstresortill flexlinjerna och den allmänna kollektivtrafikenhar skett. Under 2011 har resor i flexlinjenutförda av färdtjänstlegitimerade ökat med nästan3 700 per månad jämfört med 2010. Den huvudsakligaförklaringen till ökningen är borttagandet avegenavgifter i flexlinjen för färdtjänstresenärer med65+ kort.Kollektivtrafikresandet ökar kraftigt31 % av resorna sker med kollektivtrafik vilket ären ökning jämfört med år 2010. Även om fler göteborgareväljer att åka kollektivt så minskar dockinte bilresandet. Varje person gör fler resor nu änför ett par decennier sedan, det gör att det totalaantalet resor med flyg, bil, buss och spårburentrafik ökar. Vi blir ju också fler i regionen.Resandet inom kollektivtrafiken har alltså tagit fartigen efter konjunkturnedgången och antalet resormed kollektivtrafik ökade med hela 10 % jämförtmed motsvarande period föregående år. Spårvagnsresandetär det högsta någonsin och ökade med11,2 % .Under året har systemet med lånecyklar utvecklatspositivt. Utbyggnaden av cykelbanor och cykelparkeringhar fortsatt under året. En väsentligfaktor som påverkar valet av cykel som transportmedelär dock väder och vind. Det kan vara en40(105)

förklaring till att cyklandet inte ökar trots de storasatsningarna.Resandetal2009 2010 2011Förändring kollektivtrafik (%) 0,9 3,0 10Förändring cykeltrafik (%) 4,0 -9,0 1Förändring biltrafik (%) -1,7 1,3 0,3Spårvagn (miljoner tågkilometer)13,1 13,5 13,6Buss (miljoner delresor) 50 50 63Västsvenska paketet rullar påDen stora satsningen på att skapa framtidens infrastrukturgenom det Västsvenska paketet fortsatte.Under året kunde parterna underteckna det avtalsom gav klartecken till de första 3 miljarderna. Detär åtgärder som ska till för att öka kollektivtrafikendå trängselskatterna införs. Planeringen för Västlänkengick vidare. Flera stråk in mot stadens centrumfick busskörfält.I slutet av året invigdes Partihallsförbindelsen. Dennya vägen och järnvägen till Trollhättan byggdesvidare. Detaljplanen för Marieholmstunneln, somär ett 3,5 miljarders projekt, antogs.Renare stadFör andra året i rad fick Göteborg ta emot utmärkelsen"årets kommun" av stiftelsen Håll SverigeRent, som ges till den kommun vars invånare tydligastvisat sitt engagemang mot skräpet. Skolornasårliga vårstädning slog återigen deltagarrekord medcirka 57 000 barn och unga som med fastighetsägareoch företag i centrala Göteborg fokuserade på attstäda bort alla cigarettfimpar. Fimpar svarar förca 60 procent av den totala nedskräpningen i staden.Den nya nedskräpningslagen som innebär attnedskräpning på gator, torg och parker kan bötfällashar hittills inte haft någon synlig effekt på nedskräpningsgraden.Mötesplatser för allaUtflyktslekplatsen Plikta invigdes under oktoberefter ett halvt års ombyggnad. Plikta är en mötesplatsför både unga och gamla som lockar människorfrån hela staden. Invigningen besöktes avdrygt 3000 vuxna och barn och antalet besökare tilllekplatsen har varit fortsatt högt tiden efter invigningen.Färjenäsparken har blivit en stor tillgång, intebara för Västra Eriksberg utan faktiskt för helastaden. Den häftiga lekplatsen lockar barnfamiljeroch i parken finns gott om trivsamma platser därman kan ha picknick med utsikt över vattnet.Ett antal nya hundrastgårdar har blivit nya mötesplatseri stadsdelarna.På plansidan har arbeten pågått för att höja kvalitetenpå offentliga platser som till exempel Kungsportsavenyn,Landala torg, Gamlestadstorget,Grönsakstorget och Rosenlund. En utveckling avlokala torg har också pågått under året, inte minstSelma Lagerlöfs torg och Opaltorget där kompletteringsbebyggelseska ge nytt liv.Vetenskapsfestivalens, Kulturkalasets och storadelar av Julstadens stora utbud är gratis och innehållsmässigtfinns det någonting för alla. Dettabidrar till att människor lätt kan mötas kring ettgemensamt intresse.Medborgardialog är centralt i stadsutvecklingStadsutveckling och byggnation ska ske i näradialog med invånarna. Särskilt barnens behov ochmedverkan ska förbättras. "Unga Älvstaden","Rum för ung kultur" är exempel där barn ochungdomar medverkat. De flesta av stadens förvaltningaroch bolag är medspelare i arbetet och mångainitiativ till dialog har tagits under året. Processernaär långsiktiga och tar lång tid att genomföra.Exempel på särskilda inriktningar och satsningar ärprojekt Centrala Älvstaden, Västsvenska paketetoch Projekt stadsutveckling nordost.Utmaningar och möjligheterFör Göteborg är det en stor utmaning att nu planeraoch bygga ut för en långsiktigt hållbar stad. Denmiljöprofil man vill ge nybyggandet kommer attinnebära att nya hus är ekologiskt och energimässigtallt bättre. Planeringsmässigt ligger man långtframme för att hantera klimatutmaningarna. De lågtliggande centrala områdena, som samtidigt är demest expansiva regiondelarna, behöver säkras motframtida havshöjning. Trafiksystemet behöveromformas där kollektivtrafiken tar merparten avden framtida trafikökningen. Ska Göteborg vara ettväxande nav i regionen är det av yttersta vikt attresurser för både spårväg och järnväg utökas.Den breda samverkan som sker mellan staden,näringslivet, Göteborgs universitet och ChalmersTekniska Högskola ger goda förutsättningar för attutveckla staden. Den största utmaningen ligger iatt långsiktigt skapa förutsättningar för social hållbarhet,där integration och goda samhällsförhållandenråder i hela staden. Bland annat Mistra UrbanFutures, ett globalt Centrum för hållbar stadsutvecklingi Göteborg ger möjligheter för staden attgemensamt med forskningen utveckla ny tillämpad41(105)

kunskap som stödjer en hållbar stadsutvecklingsåväl i Göteborgsområdet som internationellt.42(105)

Klimat och miljöVindkraften ska byggas ut kraftigt, fler skatanka biogas, Göteborg ska få en ”klimatneutral”hamn och ett miljöprogram. Det är någraav insatserna som Göteborgs Stad gör för att bliännu mer energieffektiv och utvecklas på ettmiljömässigt hållbar sätt.Kommunens arbete uppmärksammas ocksåinternationellt. Förutom att Göteborg Energifått ett fint internationellt pris för sitt fjärrvärmenäthar Delegationen för hållbara städeruppmärksammat Gårdstensbostäders arbete föratt minska el-användningen. Delegationen stödjerockså sex spjutspetsprojekt i Kvillebäcken,bland annat vad gäller avfallsinsamling ocheffektsmart byggande.Ökat fokus på miljöarbetetMiljö- och klimatnämnden har under året fått enledande, stödjande och samordnande roll i arbetetmed kommunens miljöstrategiska frågor. Nämndenska skapa åtgärdsplaner inom miljö- och klimatområdet,bland annat ett miljöprogram, en energiplan,en klimatstrategi och en kemikalieplan samt stödjaoch inspirera övriga förvaltningar och bolag i derasmiljöarbete. Detta leder till att miljöfrågorna fårökat fokus inom kommunen. Ett första utkast avmiljöprogrammet väntas bli klart sommaren 2012.Nya miljömål för barns hälsaEtt ökat fokus på miljöfrågor märks också i delokala miljökvalitetsmålen. Ett mål heter ”Giftfrimiljö” och syftar till att minska miljögifter i barnsvardag. Ett annat mål som antogs av fullmäktigeunder 2011 är ”God bebyggd miljö” och sätterbland annat mål för inomhusmiljön i förskolor ochskolor och gränser för buller i närheten av dessabyggnader.Göteborgs miljöarbete uppmärksammasGårdstensbostäder har visat upp sitt arbete med”hållbara lösningar” i Washington inom ramen förDelegationen för hållbara städer. Solhus, vindkraft,individuella energimätningar och samverkan medhyresgästerna har väckt det internationella intresset.Kvillebäcken är den första stadsdelen i Göteborgsom byggs efter stadens tuffa miljökrav. Delegationenför hållbara städer stödjer sex spjutspetsprojekti det arbetet, bland annat: insamling av avfall,effektsmarta byggnader med fjärrvärmedrivnavitvaror, miljöskyttel över älven och cykelgarderober.Göteborg nominerades till Nordiska ministerrådetstävling Nordisk Energikommun 2011. Göteborgdeltog med Railport, Göteborgs Hamns systemmed tågpendlar som gör att 120 000 lastbilstransporterflyttas till järnväg varje år. Produktionav flytande biogas, som Lidköping Biogas görtillsammans med Göteborg Energi, fick ett särskilthedersomnämnande av Nordiska Rådet.Göteborg Energi har mottagit första pris i InternationalEnergy Agency (I.E.A) årliga tävling för sinmodernisering av fjärrvärmenätet. Det var arbetetmed att bygga ihop energiflödena i staden och hurvi lyckats utveckla fjärrvärmesystemet tillsammansmed kunderna som belönades.Göteborgs Hamn tilldelades Energy Globe Award2011 för sitt arbete med att erbjuda anlöpande fartygel-anslutning med högspänning. Under året harockså Stenas Tysklandsfärjor fått en ny anslutningvid Majnabbeterminalen. Totalt kan nu elva fartygel-ansluta och var tredje fartygsanlöp i GöteborgsHamn kan stänga av dieselmotorerna vid kaj. Dettaär unikt i jämförelse med andra stora godshamnar ivärlden.Den största skivfilteranläggningen i världen, somGryaab installerade 2010 vid Ryaverket för att renaavloppsvattnet, vinner fortsatt fina utmärkelser.Senast erhölls Föreningen Vattens så kalladeVattenpris för tekniken och ännu fler priser förbyggnadens arkitektur har erhållits under åretTrain of ideas var ett utställningståg från Hamburg,vilken var ”grön huvudstad” i EU 2011. Tågetbesökte tjugotalet städer i Europa för att spridagoda idéer och gästade Göteborg i maj. Ett hundratalledande exempel på hållbar stadsutvecklingpresenterades, varav två från Göteborg; GoBiGasoch Mobility Coachning. Göteborg höll i ett seminariumom hållbar stadsutveckling i anslutning tilltågstoppet.Green Gothenburg är ett samarbete mellan GöteborgEnergi, Renova, Älvstranden Utveckling,Framtiden, Business Region Göteborg och Göteborg& Co för att visa upp sin miljökompetens.Studiebesök arrangeras på temat miljö och hållbarutveckling där bolagen visar upp sitt arbete ochmiljökunnande för både inhemska och internationellföretag och organisationer med intresse förfrågor inom energi, avfallshantering samt boendeoch byggande.Staden utmanar klimatetAtt utveckla staden centralt och nära älven innebärstora utmaningar ur såväl miljö- som klimatsynpunkt.Tre olika strategier prövas inom projektet43(105)

Centrala Älvstaden för att klara översvämningaroch höga vattenstånd. Strategierna kallas attack-,reträtt- eller försvarsstrategin. Attack innebär attkonstruktioner byggs ut i vattnet på pelare eller påflytande konstruktioner. Reträtt innebär att mandrar sig tillbaka från de låga områdena som i huvudsakblir parkområden för rekreation. Försvarsstrategin,innebär att man fortsätter med murar ochinvallningar och pumpar ut dagvatten och Klimatetpåverkar också våra system för dricksvatten ochavlopp genom ökad mängd och intensitet i nederbördensamt stigande havsnivå.. Extremtmånga källaröversvämningar inträffade under årettill följd av intensiva regn. Det långsiktiga arbetetför att göra stadens avloppsavledningsystem merrobust har fortsatt och likaså nödvändiga anpassningsåtgärderför att säkerställa en bra dricksvattenproduktionäven vid mer extrema klimatförhållanden.Stor satsning på vindkraftGöteborg Energi har som mål att bygga ut vindkraftentill 500 GWh år 2015. Idag finns vindkrafti drift på fem platser, varav två i Göteborg. För år2011 beräknas produktionen uppgå till cirka 87GWh.I slutet av 2011 uppförde Göteborg Energi Sverigesstörsta vindkraftverk, ”Big Glenn”, vid Risholmen,med en höjd på 145 meter. Det har enbetydande produktionskapacitet på 15000 MWhper år och motsvarar behovet för ca 5000-7500lägenheter. Vindkraftverket, som går under beteckningenGöteborg Windlab, är med sin spetsteknologiockså en utvecklings- och testanläggning förförnyelsebar energiproduktion tillsammans medChalmers, SKF och General Electric.Vindplats Göteborg, är ett stort framtidsprojektför havsbaserad vindkraft som Göteborg Energiutreder i Hakefjorden. Det är många frågor ochpolitiska ställningstagande som återstår men potentialenför produktion av vindkraft- el inom områdetbedöms vara betydande, 200 GWh eller 40 procentav all lägenhets-el i Göteborg.Flera mindre sol- och vindprojekt är under utvecklingför egen produktion inom fastighetssektorn.På senare år finns solceller bland annat påNaturhistoriska museet, Universeums tak, på Ullevioch på fastigheter som förvaltas av FörvaltningsABFramtiden och Lokalförvaltningen. Dessutom finnsflera större solfångare för värmeutvinnig.Fjärrvärmen har konkurrensFjärrvärmen tenderar att inte längre vara lika konkurrenskraftigom man jämför med de el-drivnavärmepumparna. Göteborg Energi har också anslutitsig till en ny branschgemensam metod för attredovisa miljövärden för fjärrvärme och fjärrkyla.Utsläppen är i sig oförändrade men metoden innebäratt fjärrvärmen får sämre miljövärden än tidigaregenom att den använder energi med fossilt ursprung.Men så länge det finns verksamheter somger användbar spillvärme är det också angeläget attden tas tillvara.Tydliga mål för ökad energieffektivitetArbetet med en energieffektiviseringsstrategi förkommunens egna transporter och fastigheter harsamordnats av miljö- och klimatnämnden medstöd av Energimyndigheten. I strategin har måltagits fram för fortsatt minskad energianvändningmed 7 respektive 15 procent till år 2014 och2020 i lokaler och bostäder samt ytterligare effektiviseringav kommunens egna transportermed 3 respektive 7 procent fram till år 2014 och2020. Positivt inslag i arbetet har också varit attsamsynen i energifrågor bland berörda parter harökat, både hos användare och producenter, vilketger goda förutsättningar för arbetet med en nyenergiplan. En tydlig förankring hos stadens verksamheteroch former för att prioritera olika insatserblir fortsatt viktiga inslag för förbättrad energieffektivitet.Stark samverkan för renare drivmedelSamverkansprojektet Biogas Väst, drivs sedanårsskiftet 2011 av Västra Götalandsregionen i samverkanmed Trafikverket och Länsstyrelsen. BusinessRegion Göteborg, Göteborg Energi och Renovaingår i arbetet. Målet är att produktionen ochanvändningen av biogas som drivmedel ska ökainom regionen med 25 gånger från år 2010 fram tillår 2020. GoBiGas-projektet, som Göteborg Energiutvecklar, är en del i detta. Det är ett utvecklingsprojektmed ny förgasningsteknik för att framställabiogas ur skogsråvara. En första etapp förväntaskomma i drift 2013 med produktion av biogas somblir tre gånger så stor som Gryaabs.Den huvudsakliga biogasproduktionen i Göteborgsker i samarbete mellan Göteborg Energi, Gryaaboch Renova. Gryaab producerar gas genom rötningav avloppsslam som Göteborg Energi sedan uppgraderartill biogas. Gryaabs pågående miljöarbetemed täckning av en slamsilo kommer att öka biogasproduktionenytterligare. Det utsorterade hushållsavfalletfrån Renova har under året nyttiggjortssom biogas, gjorts utanför kommunen. Enny förbehandlingsanläggning har byggts på Marieholmför att framställa ett substrat ur matavfall somkan rötas till biogas. I planen ingick att rötningenskulle ske hos Gryaab men förhindrades av att44(105)

dispens inte medgavs från särskilda krav på attförst behöva hygienisera slurryn.Göteborgs Energi samverkar på olika sätt medandra aktörer utanför kommunen för att produceraförnyelsebar energi. I juni invigdes VikenBiogas i Falköping, som gör biogas från gödsel.Våren 2011 påbörjade också bygget av en biogasanläggningi Skövde, med biologiskt avfallsom substrat. Göteborg Energi har också uppförten tankstation för flytande biogas till lastbilaroch samarbetar om en produktionsanläggning iLidköping. Renova är en av de första som testaratt kör tunga fordon på flytande gas vilket öppnarför miljövänligare fjärrtransporter.Den första elhybridsopbilen, som Renova varitmed om att utveckla, har både en diesel- ochelmotor som minskar utsläppen med 33 procent..En mindre lastbil som drivs helt på el har ocksåtestats för sophantering i bostadsområden och istadsmiljöer där det finns många människor.Flytande naturgas, LNG, är ett fossilt bränsle menbetydligt renare än dagens fartygsbränslen. Genomen ny EU-reglering av svavelinnehållet i fartygsbränslenkommer dessa inom en snar framtid attbehöva ersättas av mindre miljöförorenade drivmedel.Göteborgs Hamn och Göteborg Energi undersökerförutsättningarna för att kunna tillhandahållaLNG som bränsle till en växande sjöfart från en nydepå i hamnen.Mindre klimatpåverkanGöteborgs Hamn bedriver inom sitt verksamhetsområdeett flertal projekt för minskad användningav fossil energi. Göteborgs Hamn har bland annatbeslutat att bli ett ”klimatneutralt företag” och sattupp mål för att åstadkomma ”klimatsmarta transportkoncept”med tågpendlar, el-anslutning avfartyg vid kaj och satsning på LNG. GöteborgsHamn försöker också stimulera rederierna till attbyta till renare bränsle genom ett så kallat bränslebytesprogramoch det finns också möjlighet förredare och operatörer som är i framkant att sökaekonomiskt stöd för sina investeringar i klimatförbättrandeåtgärder. För detta tilldelades GöteborgsHamn Sustainable Shipping Award 2011.Kommunens fastigheter har också kommit långtpå energiområdet för att minska klimatpåverkan.97 procent av värmebehovet utgörs av fjärrvärmeoch 3 procent av denna är i formen ”Bra Miljöval”.Andelen förnybara bränslen i fjärrvärmesystemetökar kontinuerlig liksom efterfrågan.Smart cities ökar samarbetet med näringslivetSmart Cities är ett EU-initiativ för att påskyndaomställningen av samhället för att nå EU:s mål påklimatområdet. Göteborgs Stad har i samarbetemed Göteborg Energi ansökt om bidrag inom enutlysning om fjärrvärme där staden redan har betydandeerfarenhet att dela med sig av men där detockså finns stora utvecklingspotentialer. Allt tyderpå att Göteborg kan bli så kallad lead partner i ettmycket uppmärksammat projekt med en mängdledande europeiska aktörer. Detta kan också skapaandra framtida möjligheter till miljösamverkansprojektmed kopplingar till Centrala Älvstaden somdemonstrationsområde, Västsvenska paketets finansiering,uppdraget om internationell profilering,Clusters, 2021 m m.Fler ska sopsortera merEn ny regional avfallsplan som sträcker sig till år2020 och en ny avfallsplan för Göteborg har antagitsav kommunfullmäktige. Båda strävar mot ökadresurshushållning och handlingsplaner tas fram avkretsloppnämnden. Minst 50 procent av matavfalletska tas tillvara så att växtnäringen utnyttjas. Mängdenrestavfall från hushållen minskade även under2011. En viss ökning av utsorterat matavfall harockså skett, ca 1000 ton, men mycket arbete återstårför att nå det långsiktiga målet. Utsorteringsgradenuppgår nu till 28 procent av den totalamängden på 55 400 ton som genereras från hushålloch verksamheter. Av den insamlade mängdenmatavfall på 13 200 ton gick 65 procent till sexolika anläggningar för produktion av biogas.Med bland annat 14-dagarshämtning och viktbaseradavfallstaxa som införs successivt i staden ochpersonliga kundkontakter, skall insamlingen avmatavfall komma att öka än mer.Leva livet visar vägenSamverkansprojektet Hållbar livsstil med LevaLivet har visat på möjligheten till ökad utsorteringav avfall och hur man kan minska avfallsmängderna.Familjerna i Leva livet minskade i genomsnittsitt matsvinn med en fjärdedel och avfallsmängdernalika mycket. För den bästa familjen minskadeavfallsmängden med 60 procent. Om alla levdesom de två duktigaste familjerna skulle mängdenavfall, tidningar och förpackningar vara nere på enfemtedel av dagens mängder i Göteborg.Vi trivs i en renare stadSkräp skall hamna där det hör hemma - i papperskorgen.Idag finns 4300 papperskorgar varav hälftenär den väl synliga ”Göteborgspapperskorgen”som utformats tillsammans med Chalmers.45(105)

En ny återvinningspolicy för papperskorgar togsfram under året som fokuserar på att minska antaletengångsförpackningar vid evenemang. Några avkorgarna har just för detta också utrustats medspeciella returrör. En särskild miljöstation för fyrafraktioner för återvinning har tagits fram och syntespå Gothia Cup och Göteborgs Kulturkalas.Vi skyddar utrotningshotade arterFlodpärlmusslan är kanske inte så allmänt bekantmen dess framtid är hotad. Flera av stadens förvaltningarhar arbetet med att rädda den utrotningshotadearten där den ännu finns kvar i Lärjeån.Åns botten har höjts med sten och naturgrusvilket gjort att strömhastigheten ökat. Det gynnarbåde flodpärlmusslan och dess värdfiskar. Arbetethar utsetts till ett av de bästa naturvårdsprojekten iEuropa och för detta LIFE - Naturprojekt har stadentillsammans med Sportfiskarna, WWF ochlänsstyrelsen också fått motta ett EU-pris vid enceremoni i Bryssel.För att bedöma skyddsvärdet av olika markområdengenomför kommunen årligen ekologiska inventeringar,senast av bland annat fladdermöss,åkergroda, knölnate, ädellövskog, skogsbryn ochsumpar. Den skygga hasselsnoken hittades på treplatser, vi hittade 39 fjärilsarter, varav fem varrödlistade och av 32 trollsländesarter fanns en påEU:s habitatdirektivslista. Alla resultat förs in istadens gemensamma kartverk Natur, Kultur ochSociotop som är ett planeringsstöd vid byggnationoch exploatering.Hav och vatten är ett gemensamt ansvarDen nya statliga Havs- och vattenmyndigheten somplacerats i Göteborg påbörjade sin verksamhet eftersommaren 2011. Förutsättningarna för ett samarbetemellan kommunen och myndigheten är godagenom miljö- och klimatnämndens mandat attsamordna kommunens havsmiljöfrågor. De svenskakommunernas deltagande i den internationellamiljöorganisationen KIMO samordnas också avnämnden och årsmötet år 2012 kommer att hållas iGöteborg. Inom ramen för stadens havsmiljöarbetehar också förekomsten av tribetyltenn i sedimentfrån småbåtshamnar och dess biologiska påverkanpå den lilla nätsnäckan undersökts men också förekomstenav alger på hårdbottenmiljöer i skärgården.Betydelsen av havet som resurs och miljö harframförts till regeringen i olika remissyttrandebland annat om havsplanering och fiskevård.I den långsiktiga handlingsplanen för Göteborgsvattenförsörjning utgör Mjörn och grusåsen i Gråboett viktigt komplement till nuvarande råvattentäkteroch vattenverk. Genom ett slutligt beslut imiljööverdomstolen har vattenförsörjningsintressetnu vunnit över grustäktsverksamheten. Samarbetetmellan Göteborgsregionens kommunalförbund,Göteborgs Stad och Lerums kommun för att på siktförverkliga det regionala dricksvattenkomplementettar därmed ny fart.Göteborg blev en Fairtrade CityGöteborg är den största kommunen i landet som ären Fairtrade City. Fairtrade Sverige gav staden sittdiplom i maj 2011. Kriterierna ställer krav på etiskupphandling, att aktivt informera om innebörden avFairtrade och se till att det finns ett visst utbud avetiskt märkta produkter i butiker, caféer och påarbetsplaster i Göteborg. Arbetet med Fairtrade harfått god uppmärksamhet med tanke på den korta tidsom förflutit sedan staden fick sin utmärkelse ochsammanlagt 9000 personer har deltagit vid de olikaarrangemangen. En särskild webbplats har publiceratssom på ett femtontal sidor vänder sig till privatpersonermed information om fairtrade och vadsom är på gång i Göteborg. Här kan affärer ochorganisationer anmäla att man säljer Fairtrademärktavaror.46(105)

FolkhälsaI Göteborg fortsatte inriktningen på ett befolkningsinriktatfolkhälsoarbete 2011. En god utvecklingav folkhälsan är en angelägenhet förmånga samhällsaktörer. Skillnader i utbildning,inkomst, sysselsättning och livsstil påverkarmänniskors möjligheter till ett hälsosamt ochlångt liv. En stor utmaning var att minska skillnadernai hälsa.I Göteborg var god folkhälsa en strategisk del avden sociala dimensionen för att nå en hållbar samhällsutveckling.Stadsdelar, fackförvaltningar ochkommunala bolag gjorde insatser inom området.Stadsdelarna fortsatte med långsiktiga hälsofrämjandesatsningar för barn, ungdomar och derasföräldrar. Deltagande i föräldrastödsutbildning,livsstilsprogram och hälsoäventyr i skolan är någrasådana exempel. Uppbyggnad av fler familjecentralervar ett annat, beslut 2011 - 4 nya byggs 2012.För den vuxna befolkningen fanns tillgång till hälsoinformationoch hälsofrämjande aktiviteter genombland annat hälsotek/hälsodisk. Folkhälsorådinrättades i de nya stadsdelarna. Folkhälsoperspektivetvar ett fortsatt strategiskt perspektiv i denlokala stads - och samhällsplaneringen under året.En särskild barnmanual togs fram. Trafikkontoretstrafiksäkerhetsarbetet i form av hastighetssänkandeåtgärder de senaste 20 åren har minskat dödlighetenbland fotgängare med 70 procent och Park onaturförvaltningens satsning på bland annat näridrottsplatservar andra exempel.Göteborgarna mår bättre dock fortfarandestora skillnader mellan stadsdelarFolkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor" visade2011 att fler Göteborgare anger sig ha god fysiskhälsa (73 %) än man hade 2007 (70 %). Det varfortfarande skillnader mellan och inom stadsdelar.7 av 10 i de Nordöstra och Hisingsstadsdelarna,angav god hälsa medan nästan 8 av 10 angav godhälsa i Centrum och Västers stadsdelar. Förbättringenav den självskattade hälsan var mellan 3 och4 procentenheter. 2011 anger färre än 2007 attderas psykiska välbefinnande var nedsatt - VästraGöteborg minskade mest.utan avgångsbetyg. Ohälsotalet fortsätter att minska2011 men mindre för kvinnor än för män. Barnfattigdomd v s barn i hushåll med långvarigt försörjningsstödökar.Riskfaktorer för ohälsa2009 2010 2011Ohälsotal 31,7 * 29,0 28Arbetslösa 16-64 år (oktobermätning)7,6 7,3 6,7Utbildningsnivå kvinnor 48,5 ** 49,5** -Utbildningsnivå män 43,5 ** 44,2** -*Ohälsotalet är en kvot där täljaren är antalet utbetaldadagar (med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukochaktivitetsersättning) per person mellan 16 och 64 årunder en 12-månadersperiod. Nämnaren är antalet personerinom berörda åldersklasser. Ohälsotal kvinnor 32, män24 Arbetslösa ungdomar 16-24 år var 4 343 2011 (okt)**eftergymnasial utbildning 20-64 år andel av befolkningen.Uppgifter för 2011 ej tillgängligaLångsiktig utmaning att utjämna skillnader ihälsaUnder den senaste tjugoårsperioden har det blivitstörre skillnader mellan stadsdelar med mycketgoda levnadsvillkor respektive dåliga sådana. Attuppnå en jämlik hälsa i staden är en långsiktigutmaning. 2011 anslöt sig Göteborg till SKL:sSamling för social hållbarhet - minska skillnadernai hälsa". Goda och trygga uppväxtvillkor för allabarn och ungdomar, tillgång till utbildning, arbeteoch egen försörjning liksom ett strategiskt folkhälsoarbetekommer att vara fokus för att nå hållbarutveckling för den sociala dimensionen.Skillnaderna mellan kvinnor och män när detgäller eftergymnasial utbildningsnivå har ökatunder hela 2000-talet. 2001 var skillnaden 2,5 procentenheteroch 2010 dubbelt så mycket, 5 procentenheter.En förklaring är att fler arbeten därkvinnor dominerar kräver högskoleutbildning t.ex.sjuksköterska och förskollärare medan män i störreutsträckning finns i arbeten inom bygg- och industrisektorsom ofta har lägre utbildningskrav.Faktorer som påverkar hälsan hos befolkningenArbetslöshet och långtidssjukdom påverkar människorslevnadsförhållanden och hälsa. Andelen arbetslösa25-64 år minskade 2011. Dock kvarstoden hög ungdomsarbetslöshet. Utbildning ger störresannolikhet för förvärvsarbete, egenförsörjning ochgod hälsa. Under 2011 avslutade fler grundskolan47(105)

Kultur och fritidKulturen tog allt mer plats i Göteborgssamhälletsomdaning. Barn och unga strömmade tillfrivilliga kulturskolan som fick tilltagande växtvärkvad gäller lokaler och resurser.Inom fritid tillkom ytterligare anläggningar,små som stora, till fromma för göteborgarnashälsa.Kulturen en aktiv och allt mer efterfrågad aktörKulturnämnden genomförde tillsammans medandra många årliga aktiviteter, en del med mycketstor publiktillströmning. Kulturkalaset lockade tillca 790 000 besök, en minskning med ca 135 000jämfört med föregående år. Kulturnatta drog 44000 besök till 150 programpunkter med 139 arrangörer.Många av besökarna var sådana som annarsinte besöker kulturevenemang. Nämnden är ocksåarrangör av den årliga Medborgarceremonin, etthögtid för nya svenska medborgare.Under året tecknade kulturnämnden hyreskontraktför Stora Teatern dit bl a den verksamhet som Pusterviksteaternbedriver flyttar. Nämnden beslutadeockså om att Ungdomens kulturhus ska lokaliserastill Lagerhuset. Nitton ungdomar har under åretfungerat som ambassadörer i en dialogprocess föratt tillsammans med andra ungdomar få fram vadhuset/mötesplatsen ska innehålla.Kulturnämnden och dess förvaltning har tagit enallt aktivare roll i utvecklingen av staden. Förvaltningenfinns med i såväl lednings- som projektgruppenför det strategiska stadsutvecklingsprojektet”Centrala Älvstaden”. I planeringen och genomförandeinför stadens 400-årsjubileum har man enviktig roll, bl a i tänkt uppgradering av stadenskulturinstitutioner och åtgärder för att stärka bildenav Göteborg som kultur- och turiststad.Med mångfalden och publiken i centrumGöteborgs Stadsteater stärkte sin position som enav landets ledande stadsteatrar. Backa teater förbarn och unga blev en förebild för teatergruppermed sitt processarbete med delaktig publik. Stadsteaternsatte upp 14 nyproduktioner varav 6 varnyskriven svensk dramatik. Beläggningen ökadefrån 72 till 79 procent. Det mångåriga gemensammaarbetet med Parapanda Theatre Lab. från Dar esSalaam i Tanzania resulterade i den gemensammaproduktionen av Sofokles Antigone. Föreställningensom spelades på såväl språken kiswahili somsvenska hade premiär i Dar es Salaam och därefteri Göteborg.Skapande skolaSkapande skola är en årligen återkommande statligsatsning som är avsedd att stärka samverkan mellanskolan och det professionella kulturlivet. Totaltbeviljades bidrag på 7,5 Mkr för årskurs 1-9 förGöteborgs Stads verksamheter. Närmare 4 000workshops med konstnärliga utövare genomfördes.Den frivilliga kulturskolan allt populärareVid höstens mätning deltog totalt 7 408 elever iåldern 6-19 år i kulturskolans verksamheter, detvill säga en ökning från föregående år med drygt600 elever. Den kraftiga ökningen berodde blandannat på att även ungdomar 16-19 år gavs möjlighetatt fortsätta i kulturskolan fr o m 2011. StadsdelarnaVästra Göteborg och Angered hade flest eleverinskrivna i åldern 16-19 år. Intresset att få möjlighetatt fortsätta i kulturskolans verksamhet harvarit stort i de flesta stadsdelarna.Andelen flickor i kulturskolan var 62 procent ochpojkar 38 procent, vilket betyder att trenden höll isig vad gäller att fler flickor än pojkar går i denfrivilliga kulturskolan. Noteras ska dock att skillnadeni könsfördelningen var mindre bland 16-19åringarna.Det kunde konstateras att ca 600 elevers efterfråganinte kunnat tillgodoses vid aktuellt mätdatum,356 flickor och 250 pojkar. Dessa elever har angivittre sökalternativ och har inte plats i någon annanaktivitet. Ett skäl till den växande kön är attfler gymnasieelever än väntat önskat fortsätta ikulturskolans verksamhet.Under 2011 fattade stadsdirektören på uppdrag avkommunstyrelsen beslut om gemensamma riktlinjerför den frivilliga kulturskolan. Riktlinjernasyftar bland annat till att säkerställa likvärdighetenmellan stadsdelarna.Meningsfull fritidssysselsättning för allaBidrag från kulturnämndens utvecklingsstöd ochAllmänna arvsfonden bidrog till att möjliggörakulturskolornas gemensamma projekt El Sistemaoch En kulturskola för alla. Det sistnämnda projektetska bidra till att kulturskolan blir tillgängligför barn och unga med funktionsnedsättning. Projektetmöjliggjorde dessutom kompetensutvecklingsinsatserdär samtliga kulturskolor deltog.Ytterligare ett projekt Fritid för alla, finansieratav Allmänna arvsfonden till föreningen Passalen,drevs inom staden. Syftet var att ge barn och ungamed funktionsnedsättning tillgång till ordinariefritidsverksamheter. Projektet förmedlade kunskap48(105)

till föreningslivet och stadens förvaltningar för attförverkliga fritid för alla.Stödet till föreningslivetTrots olika insatser minskade andelen barn ochunga som är medlemmar i föreningar under året,flickorna med -7 procent (64%) och pojkarna med -3 procent (83%). Under året färdigställdes Sjumilaskolanssporthallar och allaktivitetshus som ingicki EU-projektet "Tillväxt Biskopsgården". En ishall,en konstgräsplan och ett idrottsområde blev klara.Hedens bandybana, som uppgraderats till allsvenskstandard, överfördes från Gais bandyförening tillkommunens ägo. Idrottshögskolans idrottshall icentrala staden blev klar och förstärkte bredd- ochelitidrotten kvällar och helger. Världens störstabeachvolleyanläggning invigdes och blev ett avstampför utvecklingen av Kvibergs idrottsområde.Tillgång till anläggningar är en viktig förutsättningför många föreningar. Förutom anläggningargav idrotts- och föreningsnämnden föreningslivetstöd i form av olika bidrag på totalt 78 mkr. För attöka intresset för sin verksamhet genomförde föreningarlovverksamheter, prova på verksamhet ochmindre arrangemang. I syfte att säkerställa ledarförsörjningengenomfördes ledarutbildning medca 350 ungdomar. Idrotts- och föreningsnämndenhar delegation på och ansvar för bidrag till Studieförbundenoch SISU (Idrottens bildningsförbund).Under 2011 fick nio studieförbund 29 mkr att delapå. SISU fick 2 mkr.I kulturnämndens uppdrag ingår att stödja det friakulturlivet. Under året gav nämnden därför 52,5mkr i stöd till ca 225 större och mindre organisationeroch 93 stipendiater. Antalet besök hos demsom fick verksamhetsstöd uppgick till 772 000,varav 119 000 barn och unga. Nämnden möjliggjordeockså genom stöd med 1,2 Mkr digitaliseringav sju biografer.Fritidsverksamhet som riktar sig till unga flickor- ett angeläget utvecklingsområde.Fritidsverksamhet som vänder sig till unga flickorblev ett allt angelägnare område att utveckla. Hittillshar killarna dominerat ungdomsverksamheterna,inte minst inom ungdomars fritid som bedrevsinom fem stadsdelar. Detta uppmärksammades ochriktade verksamheter i dialog med flickorna pågick.Under året genomfördes Ladies Night på Radar 72i SDN Östra Göteborg med 178 tjejer som hämtadesoch lämnades med buss för att öka tryggheten.Arbetstillfällen för unga arbetslösaUnder året fick 29 arbetslösa ungdomar anställningi sex månader i föreningar. Förutom arbete iföreningarna fick ungdomarna viss utbildningoch kunde bidra vid större ungdomsarrangemang.Pojkarna dominerade beroende på att enstörre andel pojkar var arbetslösa. För andra åretgenomförde kulturnämnden kultursommarjobbför ungdomar. 94 ungdomar genomförde 500uppträdande på gator och torg till glädje för enpublik på 30 000.Hjulet rullade vidare mot Liseberg och musikevenemangetWay Out West växteGöteborgshjulet som funnits i centrala Göteborgsnurrade för sista gången på nyårsaftonen. Därefterflyttas hjulet till Lisebergs entré och blir en nyprofil på nöjesfältet. Liseberg etablerade sig somen av de ledande och mest besökta nöjesparkerna iEuropa. Bolagets verksamheter tog ytterligare stegmot året runt verksamhet bland annat genom showernasom drog fulla hus. Totalt sett över hela åretökade parkens gästantal marginellt.Tvådagarsfestivalen Way Out West, ett privat arrangemangi stadens parker, besöktes av 32 000personer, en ökning med 28 procent. Evenemangetsom är miljödiplomerat placerade sig som ett av destörre i Skandinavien. Inför 2012 utökas därförmusikfestivalen till tre dagar.Gäster/besökare1000-tal 2009 2010 2011Uthyrning av idrottsanläggningar(planer och hallar,timmar)289 279 281- varav sporthallar 133 131 137Gästnätter vid idrottscuper 220 219 208Simhallar 1 076 1* 913 1 006Ullevi 503 200 188Scandinavium 679 649 633Liseberg, nöjesparken 3 100 2 881 2 900- varav Jul på Liseberg 552 495 432Statsteatern 125 110 135- varav barn och ungdomar 18 19 21Pusterviksteatern 80 94 93Konsthallen 38 35 38Stadsbiblioteket 1 217 1 201 1 192Stadsdelsbiblioteket 2 979 2 888 2 982Musiebesök 648 605 649- varav barn 140 127 200Uthyrda fritidsbåtplatser, antal 7 241 7 287 7 143*Centrala bad och stadsdelsbad49(105)

Folkbiblioteken och museerna en av stadensviktigaste mötesplatserFolkbiblioteken, stadsbiblioteket och stadens 23stadsdelsbibliotek, var fortfarande den mest besöktakommunala verksamheten. De nådde breda besöksgrupperoch var därför en av stadens mestgenerationsöverskridande och integrationsfrämjandemötesplatser.Sjöfartmuseets nyrenoverade översta våning mednya utställningar invigdes i början av året. Förändringenhar blivit succéartad med en besöksökningpå runt 30 procent.Även konstmuseet har haft en betydande besöksökning,ca 10 procent. Den internationellasatsningen på utställningen med verk av de mexikanskakonstnärerna, Frida Kahlo och Diego Riveraoch också utställningen med verk av barnboksförfattarenoch serietecknaren Jan Lööf bidrogstarkt till ökningen.Glädjande var också att andelen barn ökade blandmuseibesöken. På Sjöfartsmuseet utgjordes såledeshälften av besöken av barn.Under året invigdes skulpturen ”Ingo – thechamp”. Statyn är placerad vid Nya Ullevi ochfinansierad med medel ur Charles Felix Lindbergsdonationsfond.50(105)

Mångfald och integrationGöteborgs Stad arbetar medvetet och konsekventför ökad mångfald och integration, medsyftet att Göteborg ska vara en stad för alla. Detär ett långsiktigt arbete som kräver uthållighetoch ett ständigt pågående arbete med att tänkanytt och ifrågasätta invanda mönster och tankesättför att nå målen. Mänskliga rättigheter ärutgångspunkten för stadens arbete.Det finns betydande geografiska och sociala skillnadermellan invånare i staden. Trots aktivt arbetehar skillnaderna ökat på senare tid. Likvärdigamöjligheter till boende, arbete och utbildning ärfokus för stadens integrationsfrämjande arbete.Invånarna ska ges likvärdig serviceStadens förvaltningar och bolag arbetar långsiktigtmed att främja förhållningssätt som innebär likvärdigtbemötande och icke-diskriminerande behandlingav invånare hos såväl medarbetare som chefer.Som stöd i arbetet har kunskapsmaterial ommänskliga rättigheter och normkritiskt tänkandetagits fram. Ett hundratal anställda har under åretdeltagit i utbildning för att tillämpa materialet isina organisationer. Riktade aktiviteter har ävengenomförts för stadens förvaltningsledningar.Ökad integration förutsätter långsiktighetStaden arbetar medvetet med att åstadkommablandning i bostadsbeståndet i stadens olika delar,för att på så vis stimulera social rörlighet och ökadintegration. Byggande för att öka variationen avbostäder pågår bl a i Frölunda, Högsbo och Länsmansgården.En god boendemiljö är en annan viktigfråga. Stadsdelarna och polisen har utvecklatsamarbetet i syfte att bidra till trygga boendemiljöer.Dialog med invånarna är en förutsättningför framgång i arbetet.Nyanlända flyktingar och invandrare ges extra stödför att underlätta inträdet i arbetslivet och samhälleti övrigt. Samhällsorientering på modersmålet ochsvenskutbildning med praktik är exempel på insatsersom staden arbetat framgångsrikt med. Stadenarbetar även med att förbättra nyanlända barn ochungas mottagande i skolan, så att goda förutsättningarför barnens lärande och utveckling kan ges.Råd för integration och samhällsgemenskapbildatGöteborgs Stad har bildat ett fristående råd förintegration och samhällsgemenskap som ska bidratill att utveckla stadens arbete och förse kommunledningenmed rekommendationer och förslag.Rådet har 16 medlemmar med bred erfarenhet ochkunskap inom olika samhällssektorer. Rådet ledsav Landshövdingen i Västra Götalands län. Inledningsvisinriktas arbetet på fyra teman: ”policy ochperspektiv på integration”, ”boende & civila samhället”,”arbetsmarknad & vuxenutbildning” samt ”barn och ungas uppväxtvillkor med särskilt fokuspå skola.Nationella minoriteter uppmärksammas alltmerGöteborgs Stad arbetar för att lyfta fram och ävenför att stärka de nationella minoriteternas rättigheter.Det sker bl a genom att stadens kulturinstitutioneruppmärksammar de nationella minoriteternai sitt programutbud och offentligt firande av minoriteternasnationaldagar. Dessutom har ett arbeteinletts i samverkan med romska grupper för attförbättra romernas situation i Göteborg. GöteborgsStad är numera finskt förvaltningsområde, vilketbl a betyder utvidgade möjligheter för tillgång tillfinskspråkig service när det gäller barnomsorg,modersmålsundervisning, äldreomsorg och informationpå finska.Staden har bildat ett samråd med företrädare förde nationella minoriteterna i Göteborg.Den öppna stadenDen hittills största och mest framgångsrika HBTQfestivaleni Göteborg genomfördes med stor delaktighetfrån stadens verksamheter. Många göteborgarebesökte arrangemanget och deltog i festivalensseminarier och debatter.UtmaningarAtt verka för en öppen och tolerant stad som medverkartill integration och social sammanhållningställer krav på långsiktighet och uthållighet för attåtgärderna ska göra skillnad. Det förutsätter samordningoch nära samarbete mellan stadens verksamheter,myndigheter, näringsliv ochcivilsamhälle.Målet är att stadens anställda ska spegla befolkningssammansättningenpå alla nivåer. Andelenchefer med utländsk bakgrund har ökat under året.51(105)

JämställdhetGöteborgs Stad är på riktigt god väg att utvecklastill förebild och föregångar i jämställdhet.Genom långsiktig satsning på arbetet med jämställdhetsintegreringökar kvaliteten i denkommunala servicen.Särskilt sakkunniga utvecklingsledare har rekryteratstill stadsdelarna för att stödja arbetet med jämställdhetoch mänskliga rättigheter. Bland annatpåbörjades en kommungemensam insats för attutbilda processhandledare i frågor som rör jämställdhet,genus, likabehandling, HBTQ m m. Sjuttonförvaltningar och bolag påbörjade satsningensom fortsätter under 2012.Den kommunala servicen kartläggs och studerasDe omfattande utbildningsinsatser som tidigaregenomförts har i många fall resulterat i ett aktivtoch konkret arbete. Det gäller både det personalpolitiskaarbetet och arbetet med fokus på de tjänsteroch den service som utförs. Som t ex Stadsteaternsom fortsätter sitt mångåriga jämställdhetsarbetemed tydligt fokus både på det konstnärliga arbetetoch på personalpolitiken. Andra exempel på insatsersom kan nämnas är: Genusperspektiv i bedömningskriterierna för kulturstöd. Jämn representation av föreläsare eftersträvas avbl a BRG och SDF Majorna-Linné Stadsbiblioteket gör genusmedvetna inköp avböcker och andra media. Flertalet stadsdelar har genomfört kartläggningarinom förskola, skola, äldreomsorg, socialtjänst,biståndsbedömning mm. Text- och bildanalyser av internt och externt materialsamt analyser av hemsidor har genomförts imånga organisationer, bl a Göteborg & Co ochMiljöförvaltningen. I SDF Lundby har ledningen genomfört lärandeseminarieroch resultaten har sedan integrerats iförvaltningens lednings- och styrningsarbete. Utbildningsförvaltningen fortsätter utbildningssatsningarmed siktet på att bli världens mestjämställda gymnasieutbildning. Fastighetskontoret och Idrott & Föreningsförvaltningenhar tagit ytterligare steg genom att påbörjastudier av resursfördelning med utgångspunktfrån kön.Jämställdhetsintegrerad planerings- och uppföljningsprocessArbetet med att jämställdhetsintegrera stadensplanerings- och uppföljningsprocess, som inleddes2010, fortsatte även under 2011. Genom att på ettsystematiskt sätt efterfråga könsuppdelad statistik,konsekvensbedömningar och strategiska insatserunderstöds utvecklingen mot jämställdhetsintegreradeverksamheter. Social resursförvaltning hartagit ytterligare ett steg i utvecklingsarbetet genomatt integrera kön, ålder och etnicitet som underlagför styrning och beslut.Under hösten har ett forskningsprojekt inletts somsyftar till att utveckla arbetet med att mäta och följaupp kvalitativa resultat och effekter av jämställdhetsarbetei verksamheterna.Sju utvecklingsprojekt delar på tre miljonerkronorSveriges Kommuner och Landsting beviljade 2011medel till sju verksamhetsprojekt genom Programför Hållbar Jämställdhet. I ett projekt samverkarfyra stadsdelar för att säkerställa att äldreomsorgenbehandlar äldre män och kvinnor på ett likvärdigtoch jämställt sätt. Tre stadsdelar arbetar fram enmetod för jämställdhetsintegrering av medborgardialogernai staden. Göteborgs Parkerings AB arbetarför att öka tryggheten i anslutning till parkeringshus.Efter att en idéverkstad för allmänhetengenomförts har buskar och träd klippts för att ökaden upplevda tryggheten.Idrotts- och föreningsförvaltningen påbörjade underhösten en studie av investeringsbidrag medfokus på jämställd resursfördelning. Ett annat projektsom fick medel var Got Event som eftersträvaren jämställd evenemangsverksamhet. För att nåmålet påbörjades ett utvecklingsarbete av bolagetskundenkäter, synpunkter om service, säkerhet,upplevelser och restaurangverksamheten.52(105)

ArbetsmarknadsinsatserI linje med Göteborgs Stads prioriterade mål2011 fokuserades arbetsmarknadsinsatserna pågruppen ungdomar, invandrare och personermed funktionsnedsättning. Samarbetet kringstadsdelsnämndernas insatser ökade.Arbetslösheten i Göteborg var hög, räknat i antalpersoner som var öppet arbetslösa eller i åtgärder.Sammantaget låg den kring 8,5 procent i slutet avåret. För 2012 innebär Arbetsförmedlingens prognosen liten höjning.FeriejobbFeriejobb för gymnasieungdomar omfattade 1 340ferieanställningar, 48 procent pojkar och 52 procentflickor, där ungdomarna arbetat fyra veckor istadens olika verksamheter. Av feriejobbarna var37 procent utrikes födda. Förutom jobben till gymnasieungdomarfick även elever i grundskolansnionde klass olika typer av kommunala ferieanställningarunder sommaren. 1 193 av dessa ungdomarhar haft en anställning, varav 51 procentflickor och 49 procent pojkar.Forskning visar att ungdomar som haft feriearbetehar lättare att etablera sig på arbetsmarknadensenare i livet, därför är insatsen särskilt viktig.Upp!Efter en trevande start 2010 var projektet i full driftunder hela 2011. Arbetsmetoderna utveckladessuccessivt inom bland annat introduktion, guidningoch material till den individuella karriärplaneringen.Verksamheten utvecklades framförallt utifrånden följeforskning som genomfördes men ocksådeltagarnas röster påverkade Upp!s utformning.Ett markant ökat inflöde av deltagare noteradesunder 2011, vilket var en effekt av ett mer målinriktatarbete med marknadsföring liksom ett tätaresamarbete med bland annat stadsdelsnämndernaoch Arbetsförmedlingen.Under senare delen av hösten framfördes kritiskauppfattningar om Upp! i media. Det uppdagadesbland annat brister i UPP!s arbetsrutiner och projektetansågs inte ha infriat de förväntade resultaten.Följden blev att projektet avslutas i förtid.Stadsledningskontoret har tagit fram en avvecklingsplandär man fullföljer de åtaganden som manhar gentemot deltagare i projektet, så att dessa intedrabbas av avvecklingen mer än nödvändigt.FunktionshinderOffentligt skyddat arbete (OSA) – lag/enskiltUnder 2011 fanns det 390 platser för OSA, varav190 var i arbetslag. Huvuddelen av de enskildaplatserna fanns inom äldreomsorg och förskola/skola.Under 2011 lämnade 5 personersin OSA för ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden.En förändring av verksamhetengenomförs 2012 i syfte att öka genomströmningenav personer och ge fler möjlighet att gå vidare tillannat arbete.Personer med funktionsnedsättning – TraineeGenom projektet Trainee fick personer med funktionsnedsättningett specifikt stöd för att kunnavara en del av arbetslivet. Verksamheten har pågåttsedan 2007. En heltidsanställd coach har kontinuerligtgett stöd till 55 personer under året, varav 61procent kvinnor 39 procent män. Av dessa har 14personer fått anställning 2011.Jobb- och utvecklingsgarantin, Fas 3Under året hade Arbetsförmedlingen och GöteborgsStad en överenskommelse gällande 200 platsertill personer i Fas 3. 167 personer fick chans tillen sysselsättningsplats inom Göteborgs stad. Arbetsområdenadomineras av förskola/skola ochäldreomsorg, men det finns också platser inom t exkulturområdet, fastighetsskötsel och park- ochnaturs gröna jobb.Utmaningar för framtidenSamverkan med förvaltningar och bolag inom arbetsmarknadsområdetbehöver utvecklas och samordnas.Möjligheterna att få arbete i kommunen börförbättras för människor med funktionsnedsättningoch ungdomar.Det är bekymmersamt att många unga inte fullföljergymnasieskolan.53(105)

Myndighetsutövning och organisationsutvecklingI en organisation av Göteborgs Stads storlekkrävs en ständig utveckling av organisationenför att anpassa den till de rådande förutsättningarna.En del av förändringarna motiverasutifrån effektivisering eller ett förändrat uppdragandra utifrån en önskan om att göra organisationentydligare och mer enhetlig.När 2011 inleddes ritades Göteborgs organisationskartaom, och det berörde både stadsdelsförvaltningar,fackförvaltningar och bolag.Stadsdelarna är numera tio till antaletDen 1 januari 2011 började Göteborgs nya stadsdelsorganisationatt gälla. Alla stadsdelar påverkadesav organisationsförändringen på så vis att organiseringenav stadsdelarna numera är lika. Tankenär att färre stadsdelar ska göra det enklare attsamordna verksamheterna och att större stadsdelarska ge mer ekonomisk trygghet. Detta ska i sin turge förutsättningar för en ökad effektivitet som skakunna komma invånarna till nytta, till exempelgenom bättre service.Vatten- och avloppsorganisationen förändrasUnder hösten 2011 tog kommunstyrelsen ett inriktningsbeslutom ett samgående av kretsloppsnämndenoch Göteborg Vatten. Syftet är att förbättraförutsättningarna för hanteringen av vatten- ochavloppsfrågor inom Göteborgs Stad på kortare ochlängre sikt. Det slutliga beslutet kring organisationsförändringenväntas ske innan sommaren2012.Lokalförvaltningen är nybildadVid inledningen av 2011 gick MedicHus, Lokalförsörjningsförvaltningenoch delar av Lokalsekretariatetihop och bildar nu Lokalförvaltningen. Lokalförvaltningenförvaltar, anpassar och bygger lokaleroch boenden för Göteborgs Stads verksamheter.Förvaltningen är en av Sveriges största förvaltareav offentliga lokaler, med ansvar för över två miljonerkvadratmeter.Göteborgs Hamn AB har förändratsDen nya bolagsstrukturen har under 2011 etableratsi hamnkoncernen. Två av de tre nybildade terminalbolagenhar överlåtits till externa terminaloperatörer.Roroterminalen, Älvsborg Ro/ro AB, skadrivas av DFDS och C.Ports via ett gemensamtbolag så snart affären blivit godkänd av EU:s konkurrenssmyndigheter.Ett beslut väntas i början av2012. Bilterminalen drivs sedan i april 2011 avlogistikföretaget Logent AB. Containerterminalenär den tredje och sista terminalen som överlåtits tillextern operatör. Sedan 4 januari 2012 drivs terminalenav APM Terminals Gothenburg AB.Kollektivtrafiken är överflyttad till regionenVästra Götalandsregionen har tagit över som regionaltrafikmyndighet. Det innebär att de, efter skatteväxling,hanterar all kollektivtrafik i regionen,även spårvagnstrafiken. Under 2012 fortsätter trafiknämndenatt vara beställare av spårvagnstrafikenmed GS Spårvagn AB som utförare, även om kostnadsansvaretflyttas till VGR. Senast 2013 måsteett nytt avtal tecknas där VGR ger Göteborgs Stad iuppdrag att bedriva spårvagnstrafik. GöteborgsStad fortsätter att äga infrastrukturen för spårvagnstrafikenmen finansieringen i form av kapitalkostnadeller leasingkostnad ligger påVGR/Västtrafik AB.Myndighetsutövning ska vara saklig och rättvisMyndighetsutövning kan innebära en rad olikasaker för den enskilde. Beslut kan vara såväl betungandesom gynnande. Under området myndighetsutövninglyfter kommunfullmäktiges budgetsärskilt fram rätten till en rättvis och saklig behandling,likabehandlingsprincipen och begriplig utformningav beslut och underlag. Samtliga stadensverksamheter bedriver myndighetsutövning i olikaformer.Ett intensivt arbeteArbetet med att säkerställa inriktningen i budgethar under årets intensifierats, främst i stadsdelsnämnderna.Gemensamma datasystem och handböckerökar förutsättningarna för en mer rättssäkerdokumentation och uppföljning och praxisutvecklingenpå respektive område studeras noggrant avde olika verksamheterna. Dessutom granskas t exutredningar genom system för intern kontroll.Ökad likformighet till gagn för mångaSDN-reformen med det minskade antalet stadsdelarhar påverkat myndighetsutövningen i staden ochgjort den mer likformig, bland annat genom gemensammaplattformar och utökade nätverk. Detarbete som pågår med att standardisera och likagöraprocesserna i staden är till gagn för både verksamhet,medarbetare och den enskilde göteborgaren.54(105)

Block 3:Göteborgs kommun - Finansiellanalys och räkenskaper55(105)

Block 3: Göteborgs kommun - Finansiell analysoch räkenskaperMed Göteborgs kommun avses nämnderna ochfinansförvaltningen, i huvudsak den skattefinansieradeverksamheten. I detta block analyseraskommunens finansiella ställning och utvecklingur ett antal perspektiv. Här återfinns ocksåde lagstadgade räkenskapsrapporterna medtilläggsupplysningar57 Finansiell analys av Göteborgs kommunFör att kunna analysera Göteborgs kommun användsen speciell finansiell analysmodell. Viktigainslag i den är trender och helhetsperspektiv. Analysenskall ge förutsättningar att bedöma organisationenskontroll över att kontanta in- och utflödenpå kort och lång sikt hålls på en nivå som tillåter enkvalitativt god verksamhet.62 Finansiella nyckeltal - kommunenEtt antal finansiella nyckeltal redovisas över enfemårsperiod. Här finns också kommunens skattesats.76 Tillämpade redovisningsprinciperEn viktig del för att leva upp till redovisningensuppgift, att utgöra ett relevant bedömnings- ochbeslutsunderlag, är att olika redovisningsprinciperredovisas på ett öppet och informativt sätt80 Stadsdelsnämnder – ekonomiskt utfallStadsdelsnämndernas ekonomiska utfall för åretanalyseras.81 Facknämnder – ekonomiskt utfallHär redovisas en kort analys av större facknämndersekonomiska utfall.82 Drift- och investeringsredovisningDrift- och investeringsredovisning som enligt lagstiftningenskall finnas med i årsredovisningen.Dessa rapporter möjliggör en avstämning mellanden fastställda årsbudgeten och det verkliga utfall63 Vad används skattepengarna tillHär redovisas vad en ”hundralapp” i kommunalskattanvänds till för verksamheter i kommunen.Det sker också en redovisning av vilka intäkter ochkostnader kommunen hade under 2011.64 Finansiella positionerGöteborgs kommun har stora finansiella åtagandengenom en betydande upplåning för kommunenseget behov men också för att täcka bolagens behov.Under dessa avsnitt redovisas bland annat olikarisker kring stadens åtaganden.66 Finansiell profil för Göteborgs kommunHär genomförs en analys med hjälp av en finansiellprofil hur Göteborgs kommun de senaste åren harutvecklats finansiellt i förhållande till övriga kommuneri Västra Götalands län.68 Kommunens resultaträkning, balansräkningoch kassaflödesanalys.Kommunens finansiella rapporter redovisas på tresidor.71 Noter - kommunenI avsnittet finns noterna till kommunens resultaträkning,balansräkning och kassaflödesanalys.56(105)

Finansiell analys av Göteborgs kommunGöteborgs kommun redovisade 2011 ett positivtresultat med 411 mkr. I resultatet ingick jämförelsestörandeengångskostnader på 786 mkr,som till största delen var hänförliga till infrastruktursatsningar.Exkluderas engångsposterna, uppgick resultatettill 1 197 mkr. Samma resultatmått under2010 var 1479 mkr. Det innebar att det löpandedriftsresultatet för kommunen mellan 2010 och2011 försvagades med 282 mkr. Förklaringenvar främst att nämndernas kostnader ökadesnabbare än kommunens skatteintäkter.Årets investeringar slutade på 1 438 mkr, vilketvar en ökning med 78 mkr jämfört med2010. Skattefinansieringsgraden av investeringarnauppgick till 82 procent. Detta innebar attmerparten av investeringarna under året kundefinansieras med skatteintäkter. De resterande18 procenten finansierades till stor del av försäljningsinkomsterfrån exploateringar.I detta avsnitt görs en djuplodande finansiell analysav Göteborgs kommun. Med Göteborgs kommunavses nämnderna och kommuncentrala poster,d.v.s. den skattefinansierade verksamheten.Modell för finansiell analysFör att kartlägga och analysera resultat, utvecklingoch ställning för Göteborgs kommun används enspeciell finansiell analysmodell som utgår från fyraviktiga finansiella aspekter: Det finansiella resultatet,kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samtkontrollen över den finansiella utvecklingen.Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuellafinansiella möjligheter och problem ochdärigenom försöka klargöra om kommunen har engod ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen.RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömningVilken balans har kommunenhaft över sina intäkter ochkostnader under året och över tiden?Föreligger några risker somkan påverka kommunensresultat och kapacitet?ResultatRiskKapacitetKontrollVilken kapacitet har kommunenatt möta finansiella svårigheter pålång sikt?Vilken kontroll harkommunen över denekonomiska utvecklingen?RESULTAT OCH KAPACITETSkatte- och nettokostnadsutvecklingenFörändring i procent 2009 2010 2011Skatteintäktsutveckling 2,5 6,1 3,6Nettokostnadsutveckling 3,2 0,6 5,2Skatteintäkterna ökade under 2011 med 3,6 procent.Jämfört med 2010 var det en försvagning med2,5 procentenheter, vilket i huvudsak förklaras avatt det tillfälliga konjunkturstödet som tilldeladeskommunerna 2010 inte längre finns kvar 2011.Kommunens nettokostnader för verksamhetenökade från historiskt låga 0,6 procent under 2010till 5,2 procent under 2011. Efter att ha bromsatkostnadsutvecklingen kraftigt under 2009 och förstahalvan av 2010 vände utvecklingen under hösten2010. Därefter har kostnadsutvecklingen ochpersonalvolymsutvecklingen ökat och resulterat ien betydande nettokostnadsutveckling under 2011.Förklaringen till detta är att kommunen befinnersig i en planerad expansionsfas.Årets resultat och jämförelsestörande poster2009 2010 2011Årets resultat (mkr) 552 229 411Årets resultat i relation tillskatteintäkter och kommunalekonomiskutjämning (%)Årets resultat exkl. jämförelsestörandeposter (mkr)Årets resultat exkl. jämförelsestörandeposter i relation tillskatteintäkter och kommunalekonomiskutjämning (%)2,5 1,0 1,7279 1 479 1 1971,3 6,4 5,0Kommunens resultat uppgick 2011 till 411 mkr,vilket jämfört med 2010 var en förbättring med 182mkr.I resultaten för 2010 och 2011 ingick dock storajämförelsestörande engångskostnader på totalt tvåmiljarder, merparten avsåg medfinansiering avinfrastrukturkostnader. Exkluderas dessa engångskostnaderuppgick resultatet under 2010 till 1 479mkr och 2011 till 1 197 mkr. Det innebar att detlöpande driftsresultatet för kommunen exklusivejämförelsestörande engångsposter försvagades med282 mkr mellan 2010 och 2011. De viktigaste förklaringarnatill detta var kostnaderna för verksamhetenför första gången på flera år ökade snabbareän kommunens skatteintäkter.57(105)

Relateras årets resultat till skatteintäkterna redovisadekommunen under 2011 ett resultat på 1,7procent. Exkluderas den jämförelsestörande engångskostnadernapå 786 mkr uppgick sammanyckeltal till 5,0 procent.Generellt brukar ett resultat mellan 2 och 3 procentbetraktas som god ekonomisk hushållning,eftersom ett sådant resultat ger utrymme för attöver en längre tid skattefinansiera större delen avnormal investeringsvolym i en kommun. Göteborguppvisade under den senaste femårsperioden ettsnitt på 2,3 procent. Om jämförelsestörande posterexkluderas uppgick måttet till 4,1 procent. Dettainnebär att kommunen kan anses ha uppfyllt detkrav som kommunallagen ställer på god ekonomiskhushållning.Kommunen uppfyller också 2011 det lagstadgadebalanskravet med ett resultat exklusive realisationsvinsterpå 252 mkr. Kommunen har sedaninförandet år 2000 uppfyllt balanskravet undersamtliga år.Driftskostnadsandel (löpande kostnaders andelav skatteintäkter och kommunal ekonomiskutjämning)procent 2009 2010 2011Verks. intäkter och kostnader(netto)95,6 90,3 90,9Avskrivningar 3,3 3,3 3,2Driftkostnadsandel förejämförelsestörande posteroch finansnetto98,9 93,6 94,1Finansnetto -0,2 0,0 0,9Driftkostnadsandel efterfinansnettoJämförelsestörande poster(netto)98,7 93,6 95,0-1,3 5,4 3,3Driftkostnadsandel 97,4 99,0 98,3En grundläggande förutsättning för att uppnå ochvidmakthålla en god ekonomisk hushållning är attbalansen mellan löpande intäkter och kostnader ärgod. Ett djuplodande mått på denna balans ärdriftskostnadsandel, som innebär att samtliga löpandekostnader inklusive finansnetto relateras tillskatteintäkter inklusive kommunalekonomisk utjämning.Redovisas en driftskostnadsandel under100 procent har kommunen en positiv balans mellanlöpande kostnader och intäkter. Generellt brukaren driftskostnadsandel på 97-98 procent betraktassom god ekonomisk hushållning eftersom dåklarar de flesta kommuner av att över en längretidsperiod finansiera sina reinvesteringar och nödvändiganyinvesteringar.När Göteborgs kommuns driftskostnadsandel analyseras,framgår det att nettot av verksamhetensintäkter och kostnader under 2011 tog i anspråk90,9 procent av skatteintäkterna, en ökning med0,6 procentenheter jämfört med 2010.Vidare tog avskrivningarna i anspråk 3,2 procent,vilket var marginellt lägre än föregående år. Avskrivningarnaär kommunens periodiserade kostnaderför investeringar.Finansnettot hamnade på 0,9 procent, vilket innebaratt finansiella kostnaderna var större än definansiella intäkterna under 2011. Det var en försvagningjämfört med föregående år, då de finansiellaintäkterna var lika stora som finansiella kostnaderna.Förklaringen till försvagning under 2011var en ökad skuldsättning.Detta innebar att kommunens nettokostnader ochfinansnetto exklusive jämförelsestörande engångspostertog i anspråk 95,0 procent av skatteintäkterna.Jämfört med 2010 var det en försvagning med1,4 procentenheter, vilket förklarades av främst enkraftigt ökad kostnadsutveckling.De jämförelsestörande engångsposternas andel avskatteintäkterna uppgick till 3,3 procent under2011, jämfört med 5,4 procent under 2010.Totalt tog kommunens kostnader i anspråk 98,3procent av skatteintäkterna under 2011. Detta varen förbättring med 0,7 procentenheter jämfört med2010, vilket förklaras enbart av de jämförelsestörandekostnaderna minskade från 1 250 mkrunder 2010 till 786 mkr under 2011.Årets investeringar2009 2010 2011Investeringsvolym (mkr) 1 444 1 360 1 438Investeringsvolym /bruttokostnader (%)Investeringar / avskrivningar(%)5 5 5202 177 187Göteborgs kommuns samlade investeringsvolymunder 2011 uppgick till 1 438 mkr, vilket var ennågot högre volym jämfört med 2010. I förhållandetill kommunens bruttokostnader investerade kommunenför 5 procent under 2011, vilket är en genomsnittligvolym i förhållandet till riket.58(105)

Skattefinansieringsgraden av investeringarprocent 2009 2010 2011Skattefinansieringsgradenav investeringar88 73 82Skattefinansieringsgraden av investeringarna mäterhur stor andel av investeringarna som kan finansierasmed de skatteintäkter som återstår när den löpandedriften är finansierad. 100 procent innebäratt kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringarsom är genomförda under året, vilket i sintur innebär att kommunen inte behöver låna tillinvesteringarna och att kommunens långsiktigafinansiella handlingsutrymme stärks.Skattefinansieringsgraden under 2011 hamnadepå 82 procent. Detta innebar att av en investeringsvolympå 1 438 mkr kunde 1 179 mkr finansierasmed skatteintäkter. De resterande 259 mkr finansieradesstor del med försäljningsinkomster frånfrämst exploateringar. Detta innebar i förlängningenatt kommunens långsiktiga handlingsberedskapkunde hållas oförändrad under 2011.RISK – KONTROLLLikviditet ur ett riskperspektivprocent 2009 2010 2011Kassalikviditet 93 109 129Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktigabetalningsberedskap. En oförändrad ellerökande kassalikviditet i kombination med en oförändradeller förbättrad soliditet är ett tecken på attkommunens totala finansiella handlingsutrymmehar stärkts.Kommunens kassalikviditet har under senare årförbättrats. Vid årsslutet 2011 uppgick den tillstarka 129 procent, vilket dock inte var ett rättvisandevärde för den löpande genomsnittliga kassalikviditetenunder året. Den låg på något lägrenivåer i genomsnitt under året.Kommunens likviditet påverkas liksom soliditetenav vidareutlåningen till de kommunala bolagen. Iprincip kan dock konstateras att kommunen desenaste åren ur ett riskperspektiv har haft en sådannivå på kassalikviditeten att kommunen i kort ochmedellångt finansiellt perspektiv inte behöver vidtadrastiska åtgärder för att möta finansiella betalningstoppar.Soliditet enligt balansräkningenprocent 2009 2010 2011Soliditet 19 19 19Tillgångsförändring 9 2 3Förändring av eget kapitalSoliditet exklusive upplåningsom sker för bolagensbehov9 3 640 41 41Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktigafinansiella handlingsutrymme. Den visar hur stordel av kommunens tillgångar som har finansieratsmed skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto starkarelångsiktig finansiell handlingsberedskap harkommunen.Kommunens officiella soliditet enligt balansräkningenförblev oförändrad mellan 2010 och 2011.Den låg på 19 procent för båda åren. Det var tredjeåret i följd som kommunens soliditet förblev oförändrad.Göteborgs kommuns soliditet påverkas dock tillviss del av kommunens vidareutlåning för att täckabolagens lånebehov. Exkluderas vidareutlåningen ibalansräkningen uppgick soliditeten till 41 procentunder 2011, samma som under 2010. Det är dennasoliditet som bör användas när man jämför med deflesta andra kommunerna i Sverige. Här liggergenomsnittet i Sverige på ca 50-55 procent.Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelserprocent 2009 2010 2011Soliditet inkl. samtliga.pensionsförpliktelser ochlöneskatt-10 -8 -10Ett annat soliditetsmått som har blivit allt vanligarenär kommuner jämförs är att inkludera kommunenspensionsförpliktelser som är äldre än 1998 ochligger utanför balansräkningen. Görs detta för Göteborgskommun, uppgick soliditeten till –10 procentjämfört med -8 procent under 2010. Försvagningenpå 2 procentenheter var enbart hänförlig tillatt pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 ökadeganska kraftigt mellan 2010 och 2011. Denstörsta förklaringen till detta var en förändrad diskonteringsränta.Genomsnittet för ovanståendesoliditetsmått ligger bland svenska kommuner påca 5-7 procent.59(105)

Skuldsättningsgradprocent 2009 2010 2011Total skuldsättningsgrad 81 81 81- varav avsättningsgrad 5 8 9- varav kortfristig skuldsättningsgrad- varav långfristig skuldsättningsgrad30 27 2047 46 52Av kommunens totala tillgångar har 81 procentfinansierats med främmande kapital. Detta brukarbenämnas skuldsättningsgrad och är soliditetensmotsats. Av de 81 procenten utgör 52 procentenheterlångfristiga räntebärande skulder. Dessa hardock under de senaste åren tagit en allt mindre delav den totala skuldsättningen, vilket har varit positivtför kommunens finansnetto. Under 2011 skeddeett trendbrott, då kommunens egna långfristigaskulder ökade för första gången på flera år.Finansiella nettotillgångarmkr 2009 2010 2011Finansiella nettotillgångar-4 658 -3 533 -3 173I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiellatillgångar och skulder i balansräkningen somkommunen beräknas omsätta på 10–20 års sikt,nämligen finansiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar,samt kort- och långfristigaskulder. Måttet är viktigt, eftersom det speglar denfinansiella handlingsberedskap som ligger någonstansmellan de kortsiktiga likviditetsmåtten ochdet långsiktiga soliditetsmåttet. Måttet eliminerarockså effekterna av kommunens upplåning förbolagens räkning, den så kallade internbanken,vilket ger en mer rättvisare bild av kommunensfinansiella handlingsutrymme.De finansiella nettotillgångarna förbättrades under2011 med 360 mkr. De uppgick till –3 173 mkr vidårets slut, vilket innebar att kommunens skulderöversteg kommunens likvida medel och fordringar.Detta är dock inget ovanligt bland svenska kommuner.Måttet finansiella nettotillgångar har blivit alltstarkare under de tre senaste åren. En stor del avförbättringen är dock av tillfällig karaktär, dåkommunens utbetalningar de kommande åren tillVästsvenska paketet och andra infrastruktursatsningarkommer att försvaga de finansiella nettotillgångarnamed minst 1,5 miljarder.Pensionsåtagandemkr 2009 2010 2011Avgifts. del, placeras avanställdaLångfristig pensionsavsättningAnsvarsförbindelsertidigare pen. system428 452 4721 146 1 169 1 3328 812 8 474 9 354Pensionsåtagande 10 386 10 095 11 158Särskild löneskatt 2 520 2 449 2 707Pensionsåtagande ochlöneskatt12 906 12 544 13 865Kommunens totala åtagande för pensioner inkllöneskatt uppgick 2011 till 13,9 miljarder, varav11,6 miljarder avser åtaganden som är äldre än1998. Denna del av pensionsåtagandet redovisasinte i balansräkningen enligt kommunal redovisningslag,utan är upptagen som en ansvarsförbindelse.Kommunens pensionskostnader inklusive löneskattunder 2011 uppgick till 1 365 miljarder. Jämförtmed 2010 ökade dessa med 298 mkr. I kostnadernaför 2011 ingick bl a utbetalning av pensionfrån pensionsförpliktelserna i ansvarsförbindelsenmed 382 mkr, avgiftsbestämt pensionssparandemed 477 mkr samt avsättning till förmånsbestämdålderspension (FÅP) med 64 mkr. Till detta kommerlöneskatt med 266 mkr.När det gäller ökningen på pensionsavsättningeninklusive löneskatt på 202 mkr, härrör sig 150 mkrfrån förändrad diskonteringsränta. Då de långastatsobligationsräntorna ligger på historiskt låganivåer och bedöms komma att förbli så under enlängre period, fattades beslut av Ripskommittén attdiskonteringsräntan skulle sänkas med0,75 procentenheter.För pensionerna äldre än 1998 som redovisas somansvarsförbindelsen innebar den förändrade diskonteringsräntanen ökning med 812 mkr inklusivelöneskatt. Exklusive denna förändring ökade ansvarsförbindelsenmed 282 mkr.Inlösen av pensionsförpliktelse inom ansvarsförbindelsenhar gjorts under 2001 och 2002 medtotalt 680 mkr. Detta påverkar dock marginellt vidjämförelse mot andra kommuner.KommunalskattÅr 2011 var den totala kommunalskatten i Göteborg32,00 procent av den kommunalt beskattningsbaraförvärvsinkomsten. Den primärkommunalaskatten var 21,55 procent medan landstingsskattentill Västra Götalandsregionen var 10,45procent.60(105)

I de tretton kommunerna i Göteborgsregionen(GR) varierade den primärkommunala skattesatsenunder 2011 mellan 20,49 procent i Partille till22,80 procent i Lilla Edet. Göteborg hade med sina21,55 procent den sjunde lägsta skatten bland GRkommunerna.Sedan 2009 har den kommunalaskattesatsen bland GR-kommunerna ökat med cirka5 öre.BudgetutfallJämfört med budget redovisade kommunen ettöverskott på 411 mkr, då kommunen för 2011 budgeteradeett nollresultat. 159 mkr av överskottetberor på reavinster i samband med försäljningarmedan resterande del av överskottet, 252 mkr, ärhänförbart till den löpande verksamheten.Avvikelsen var i sig liten, men om hänsyn ocksåtas till att resultatet belastats med jämförelsestörandeposter sammantaget 786 mkr är budgetavvikelseni den löpande verksamheten i realitetenbetydligt större. Förklaringarna till avvikelsen iverksamheten består visserligen av såväl negativasom positiva avvikelser i förhållande till vad somhade budgeterats, men de viktigaste förklaringarnatill den positiva avvikelsen mot budget under 2011var skatteintäkternas utveckling under året samt attkommuncentrala reservationer för att till exempelmöta nämndernas användning av eget kapital ochökat försörjningsstöd inte behövde tas i anspråk.Bedömningarna av kommunens finansieringsförutsättningari budgeten gjordes i en tid som prägladesav stor prognososäkerhet avseende konjunkturensutveckling och skatteintäkternas utvecklingunderskattades i budgetantagandena.Prognossäkerhet och budgetföljsamhetEn god prognossäkerhet innebär att kommunen hargoda förutsättningar till att anpassa sig efter förändradeförutsättningar under året. En prognosavvikelseunder 1 procent av kostnadsomslutningeninnebär en god prognossäkerhet. Budgetföljsamhetär ett annat mått på kommunens finansiella kontroll.Budgetavvikelsen bör teoretiskt ligga så näranoll som möjligt.Med anledning av de kraftiga svängningarna i deekonomiska omvärldsförutsättningarna har bedömningarnakring den ekonomiska utvecklingen under2011 varit fortsatt svåra, dock inte på samma sättsom när finanskrisen var som värst. Kommunenkunde därför redan under våren konstatera att deunderliggande marginalerna under 2011 skullerymma en hög kostnadsutveckling och även möjligheteratt göra en del centrala avsättningar förframtida åtaganden. Prognoserna över kommunensekonomi har därmed varit relativt stabila underframförallt andra halvan av 2011 och prognossäkerhetenfår därmed betraktas som mycket godunder rådande omständigheter.Nämndernas sammantagna slutliga resultat i bokslutetöversteg budget, men överensstämde väl medden prognosen som lämnades i oktober. Dock förekomprognosavvikelser för enskilda nämnder.Sammanfattande kommentarGöteborgs kommun har under de två senaste årenredovisat goda resultatnivåer exklusive jämförelsestörandeengångsposter.Förklaring till detta var att under 2010 drogskostnadsutvecklingen ner kraftigt som en följd avfinanskrisen och prognoser om kraftigt fallandeskatteintäkter. Utfallet blev dock ett annat. Densamlade effekten av att staden höjde skatten med25 öre, regeringen tillförde kommunsektorn tillfälligtkonjunkturstöd samt en överraskande förbättringav konjunkturläget medförde att 2010 gav ettstarkt finansiellt resultat.Trots en hög kostnadsutveckling i verksamhetenunder 2011, kunde kommunen tack vare en stabilfinansieringsutveckling behålla ett relativt starktresultat. Det skedde dock en försvagning med nästan300 mkr mellan 2010 och 2011, eftersom kostnadernaför verksamheten ökade snabbare änkommunens skatteintäkter.Denna utveckling beräknas även fortsätta under2012. Kostnadsutvecklingen kommer enligt prognosernaatt vara närmare dubbelt så hög som finansieringsutvecklingen,vilket därmed får till följdatt de ekonomiska marginalerna krymper ytterligare.Utvecklingen är i linje med ambitionerna i fullmäktigesbudget 2012 och sker inom ramen förekonomisk balans under 2012. Den är dock intelångsiktigt hållbar från 2013 och framåt, utan kostnadsutvecklingenmåste dämpas för att rymmasinom den prognostiserade finansieringsutvecklingen.61(105)

Finansiella nyckeltal med förklaringarProcentRESULTAT - KAPACITETBokslut2007Bokslut2008Bokslut2009Bokslut2010Bokslut2011Skatteintäktsutveckling 6,3 % 3,7 % 2,5 % 6,1 % 3,6 %Nettokostnadsutveckling exkl. jämförelsestörande poster 7,1 % 7,8 % 3,2 % 0,6 % 5,2 %Driftkostnadsandel 95,3 98,7 97,4 99,0 98,3varav verksamhetens intäkter och kostnader (netto) 91,0 % 94,7 95,6 % 90,3 % 90,9 %varav planenliga avskrivningar 3,0 % 3,0 % 3,3 % 3,3 % 3,2 %varav finansnetto 0,3 % 0,3 % -0,2 % 0,0 % 0,9 %varav jämförelsestörande engångsposter 1,0 % 0,7 % -1,3 % 5,4 % 3,3 %Årets resultat / skatteintäkter och kom. ek. utjämning 4,8 % 1,3 % 2,5 % 1,0 % 1,7 %Årets resultat exkl. jämför. poster / skatteint. och kom. ek. utjäm. 5,8 % 2,0 % 1,3 % 6,4 % 5,0 %Skattefinansieringsgrad av årets investeringar 110 % 50 % 88 % 73 % 82 %Investeringar / bruttokostnader 6 % 7 % 5 % 5 % 5 %Investeringar / avskrivningar 236 % 286 % 202 % 177 % 187 %Soliditet enligt balansräkningen 19 % 19 % 19 % 19 % 19 %Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser -13 % -12 % -10 % -8 % -10 %Total skuld- och avsättningsgrad 81 81 81 81 81varav avsättningsgrad 5 % 5 % 5 % 8 % 9 %varav kortfristig skuldsättningsgrad 24 % 27 % 30 % 27 % 20 %varav långfristig skuldsättningsgrad 52 % 49 % 46 % 46 % 52 %Primärkommunal skattesats 21,55 21,30 21,30 21,55 21,55RISK OCH KONTROLLKassalikviditet 76 % 72 % 93 % 109 % 129 %Finansiella nettotillgångar (mkr) -4 178 -4 655 -4 658 -3 533 -3 173Nettolåneskuld (mkr) -2 954 -3 358 -2 112 -1 549 -1 929DefinitionerDriftskostnadsandelLöpande kostnader i % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämningSkattefinansieringsgraden av investeringarna(Resultat för extraordinära poster+avskrivningar) / nettoinvesteringarnaKassalikviditet(Kortfristiga fordringar+kortfristiga placeringar+kassa och bank) / kortfristiga skulderFinansiella nettotillgångar(Fin.anläggningstillgångar+omsättningstillgångar) - (kortfristiga+långfristiga skulder)62(105)

Vad används skattepengarna till?Politik och revision 1krKultur och fritid 4varav kulturverksamhet 2varav fritidsverksamhet 2Utbildning 40varav förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 14varav grundskola inkl förskoleklass 18varav särskola 1varav gymnasieskola 6varav vuxenutbildning 1Vård och omsorg 46varav vård och omsorg och insatser enligt Sol ochHSL21varav insatser enligt LSS och LASS 10varav missbruksvård för vuxna 2varav barn- och ungdomsvård, totalt 5varav ekonomiskt bistånd 6Arbetsmarknad och flyktingmottagning 1Infrastruktur, skydd 5varav gator, vägar och parkering 2varav räddningstjänst 2Affärsverksamhet inkl kommunikationer 363(105)

Finansiella positionerKommunens och bolagens externa upplåninguppgick vid årsskiftet 2011 till 37,4 miljarder,en ökning med 0,4 miljarder i jämförelse med2010. Den genomsnittliga återstående löptidenpå den samlade externa låneskulden uppgickvid årsskiftet till 2,62 år och räntebindningentill i genomsnitt 3,20 år.Kommunens nettolåneskuld har ökat med 380miljoner. Den uppgick per den 31 december till1,9 miljarder.Kreditbetygen har bibehållits på en fortsattmycket hög nivå. Kreditbetyget från Moody´s ärsedan 2006 det högsta möjliga, Aaa, och frånStandard & Poor´s sedan 2007 det näst högsta,AA+. Båda betygen har stabila utsikter.Finanspolicyn för Göteborgs StadStadens finanspolicy, som är beslutad av kommunfullmäktige,fastlägger riktlinjer och riskramar förstadens och dess helägda bolags finansiella verksamhet.De risker som regleras är bland annat finansieringsrisk,ränterisk och motpartsrisk. Samtligariktlinjer i finanspolicyn uppfylldes vid årsskiftet.UpplåningKommunens och bolagens externa upplåning uppgickvid årsskiftet till 37,4 miljarder, en ökningmed 0,4 miljarder i jämförelse med 2010. Dengenomsnittliga återstående löptiden på den samladelåneskulden uppgick vid årsskiftet till 2,62 år ochräntebindningen till i genomsnitt 3,20 år. Den totalalåneskulden fördelas på upplåning via enhetenför Finans (21,0 miljarder), Framtidenkoncernen(15,6 miljarder) och lån upptagna av bolagen utanförinternbanken (0,8 miljarder). Den skattefinansieradeverksamhetens del av skulden, nettolåneskulden,uppgick till 1,9 miljarder, cirka 5,1 procentav den totala upplåningen.Upplåningens förfallostrukturHög kreditvärdighetKreditvärderingsinstituten Moody´s och Standard& Poor´s har under året bekräftat kommunens starkakreditvärdighet. Kommunens kreditbetyg är frånMoody´s sedan 2006 det högsta möjliga, Aaa, ochfrån Standard & Poor´s sedan 2007 det näst högsta,AA+. Båda betygen har stabila utsikter.Ratingbetygen underlättar för staden att få tillgångtill den svenska och internationella kapitalmarknaden.Faktorer som lyfts fram som positiva ianalyserna är förutsägbarhet i den ekonomiskautveckling, en dynamisk lokal ekonomi med stabilautsikter, stark finansiell styrning med flexibilitet ibudgeten i förhållande till omvärlden och god likviditetsberedskap.Bland riskerna nämns att storainvesteringar både i bolags- och nämndsektorn sompåverkar skuldsättningsgraden.NettolåneskuldenKommunens nettolåneskuld definieras som internbankensupplåning minskad med vidareutlåning tillbolagen och den likviditet som tillfälligt placerats imarknaden. Vid utgången av 2011 uppgick nettolåneskuldentill 1,9 miljarder, en ökning från 2010med ca 0,4 miljarder. Ökningen av nettolåneskuldenberor till stor del på regleringen av 2009 årsslutavräkning av kommunalskattemedel.Nettolåneskuldens utveckling (mkr)Några utbetalningar för Västsvenska paketet skeddeinte under 2011. Detta kommer huvudsakligenatt ske under 2012 och 2013. Beloppet uppgår till1,7 miljarder och kommer sannolikt att påverkanettolåneskulden.Prisskillnaden mellan långa och korta löptider pålån är fortsatt stor.Räntekostnaden för nettolåneskulden uppgick till75,1 miljoner och belastar skattekollektivet. Enökning som beror på stigande räntor och ökad nettolåneskuld.Den genomsnittliga upplåningsräntan64(105)

under året var 3,66 procent inklusive kostnader förräntesäkring.Nettolåneskulden är skyddad mot ränteuppgångarmed räntetak och ränteswappar. Strikenivåerna förräntetaken varierar mellan 2,50 till 4,00 procent.För fastränteswapparna är nivåerna mellan 2,16 till2,90 procent. Den genomsnittliga räntebindningenskall ligga i intervallet 2–5 år. Vid årsskiftet varden genomsnittliga räntebindningen 3,95 år.MotpartsriskKommunen är genom derivatavtal utsatt för en riskatt en motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser.Motparterna är både svenska och internationellabanker. Beräknat på affärsvolym fanns 24 procentav motpartsrisken hos lägst AA ratade motparteroch 100 procent av risken hos lägst A2 ratade motparter.Andelen AA ratade motparter beror på denfortsatta nedgraderingar i banksektorn.Kommunens borgensåtagandeKommunen tecknar i vissa fall borgen för lån tillde kommunägda bolagen, men även för andra externaverksamheter.Kommunens samlade borgensåtagande för lånuppgick 2011-12-31 till 1 578 miljoner, vilket är enminskning med 298 miljoner i förhållande till2010. Minskningen kan i huvudsak härledas till deegna kommunala bolagen. Borgen för föreningarökade med 32 miljoner under året. Borgensramenför idrotts- och föreningsnämnden uppgår till 250miljoner.Utöver borgen för lån tecknar kommunen ävenborgen för pensionsåtagande hos vissa kommunalabolag, kommunalförbund och stiftelser, som intesäkerställts genom andra pensionslösningar. Dettotala borgensåtagandet för pensionsåtagande uppgickvid årsskiftet till 814 mkr en ökning med 78miljoner i förhållande till 2010.Göteborgs kommun har inte infriat några borgensåtagandenunder 2011.Kommunens samlade borgensåtagande förlånÄndamål (mkr) 2009-12-31 2010-12-31 2011-12-31Övriga egna bolag 1 204 1 134 776Småhus, bostadsrätter 12 10 8Stiftelser 586 576 606Föreningar 138 154 186Övrigt 3 2 2Totalt 1 943 1 876 1 57865(105)

Finansiell profil - jämförelse med andraEn viktig dimension när det gäller att styra enkommun är att jämföra med andra kommuner.Ett verktyg för finansiell jämförelse ärden finansiella profilen som är framtagen avKommunforskning i Västsverige. I detta avsnittanvänds profilen för att jämföra Göteborg medövriga kommuner i Västra Götalands ochHallands län. Den analyserade perioden avser2008 - 2010 på grund av att 2011 års profil ännuinte finns tillgänglig, utan den görs först eftersommaren.Vad är den finansiella profilen?Den finansiella profilen, som återfinns längst nerpå nästa sida, är konstruerad som ett polärdiagram.Till skillnad från den traditionella finansiella analyseni årsredovisningen, som huvudsakligen beskriverutvecklingen över tiden, fokuserar denfinansiella profilen på att analysera var en kommuneller ett landsting befinner sig finansiellt och hurutvecklingen gestaltat sig i förhållande till andrakommuner/landsting i ett avgränsat urval. I Göteborgskommuns fall görs jämförelsen i förhållandetill övriga kommuner i Västra Götalands län.Profilen innehåller åtta nyckeltal redovisade pååtta axlar. De tas fram för samtliga enskilda kommunersom ingår i den studerade kommungruppen.Nyckeltalen poängsätts sedan enligt normalfördelningskurvanmed skalan 1 till 5, där en 5:a är högstavärde och en 1:a lägsta värde. Detta innebär atten koncentration av värdena finns runt 3 poäng.Profilen innehåller också fyra axlar som ska ge ensamlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektivför en kommun eller ett landsting. Varjeperspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltalsom ligger närmast intill axeln. Detta innebär attvarje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i tvåperspektiv. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungti bedömningen.I analysen nedan berörs inledningsvis de viktigastenyckeltalen. Avslutningsvis gör en sammanfattandebedömning av Göteborgs kommuns finansiellaställning och utveckling jämfört med kommunernai Västra Götalands och Hallands län.Resultat före extraordinära posterEn grundläggande förutsättning för att uppnå ochvidmakthålla en god ekonomisk hushållning är attbalansen mellan löpande intäkter och kostnader ärgod. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkternaoch kostnaderna är resultat före extraordinäraposter. Detta resultat innehåller alla kommunenslöpande kostnader och intäkter och bör i förhållandetill verksamhetens kostnader ligga runt 2% överen längre tidsperiod. Detta för att kommunen skallkunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap.För nyckeltalet ”resultat före extraordinära posteri förhållande till verksamhetens bruttokostnader”,redovisade Göteborg ett förbättrat resultat mellan2008 och 2010 med 4,3 procentenheter från 1,0%till 5,3%. Motsvarande genomsnittlig förändringför kommunerna i Västra Götaland och Halland varen förbättring med 1,3 procentenheter från 0,7% till2,0%. Göteborg hade dock under 2010 en stor engångskostnadför Västsvenska paketet på 1,2 miljarder.Den har placerats som extraordinär kostnadför att inte störa resultatjämförelserna mot andrakommuner i länen.Göteborg hade under 2010 det sjunde starkasteresultatet i länen. Detta innebar en 4:a i den finansiellaprofilen, vilket var en förbättring jämförtmed 2008 och 2009, då kommunen fick 3:or.Skattefinansieringsgrad av investeringarnaNär den löpande driften har finansierats, bör en såstor andel av skatteintäkterna återstå att större delenav investeringarna kan finansieras med skatteintäkter.Detta mäts genom nyckeltalet ”skattefinansieringsgradav investeringarna”. Redovisas ettvärde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebärdet att kommunen kan skattefinansiera samtligainvesteringar som genomförts under året. Dettastärker då kommunens finansiella handlingsutrymme.Allt över 100% kan användas till att amorteraav kommunens skulder och/eller stärka likviditeten.För länens kommuner i genomsnitt uppgick dengenomsnittlig skattefinansieringsgrad under 2008-2010 på 98%. Den genomsnittliga skattefinansieringsgradenför Göteborg uppgick under sammaperiod till 104%, vilket innebar att Göteborg i jämförelsemed länens snitt låg på en genomsnittligskattefinansieringsgrad sett över hela perioden.Vad gäller skattefinansieringsgraden av investeringar,förbättrade Göteborg i den finansiella profilensin poäng från 2:a under 2008 och 2009 till 4:aunder 2010.SkattesatsGöteborgs kommun höjde under 2010 sin skattmed 25 öre och den uppgick efter höjningen till21,55 kr. Det var 17 öre lägre än den genomsnittligaskattesatsen bland Västra Götalands ochHallands kommuner som uppgick till 21,72 krunder 2010. Detta innebar att kommunen fick en66(105)

3:a i den finansiella profilen, vilket var en försvagningjämfört med 2009, då kommunen hade en 4:a.Den genomsnittliga skattesatsen i länen ökadeunder perioden, från 21,60 kr till 21,72 kr.KassalikviditetKassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktigabetalningsberedskap. En oförändrad ellerökande kassalikviditet i kombination med en oförändradeller förbättrad soliditet är ett tecken på attkommunens totala finansiella handlingsutrymmehar stärkts.År 2008 uppgick Göteborgs kassalikviditet till72%. Under 2009 förbättrades den till 93%, för att2010 förbättras ytterligare och uppgå till 109%.Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunernai länen uppgick de aktuella åren till 70%,77% samt 78%, totalt en förbättring på 8 procentenheter.Detta skall jämföras med Göteborg förbättringmed 37 procentenheter. Detta innebar attlikviditetsutvecklingen och likviditetsnivå i Göteborgunder perioden var starkare än genomsnittetbland kommunerna i länen.Göteborg likviditetsutveckling innebar att kommuneni den finansiella profilen under periodenförbättrade sig från en 3:a till en 4:a för nyckeltaletkassalikviditet.Under perioden uppvisade Göteborg utvecklingsmässigtsamma positiva trend som genomsnittetbland kommunerna i länen. Göteborg förbättradesin soliditet med 4 procentenheter, från -12% till -8%, medan den genomsnittliga soliditeten i länenförbättrades med 5 procentenheter, från 3% till 8%.En viktig förklaring till förbättringen, var minskadeåtaganden för de pensionsförpliktelser som är äldreän 1998 och som ligger utanför balansräkningen.I den finansiella profilen låg poängen för soliditetpå en 2:a under hela den granskade perioden.Avslutande kommentarSammanfattningsvis kan konstateras att Göteborgkommun 2010 hade en finansiell profil som varstarkare än genomsnittet ur ett resultat eller kontrollperspektiv.Däremot är kommunens riskförhållandefortfarande något svagare än genomsnittet,eftersom soliditeten ligger på en 2:a. En klar utvecklingstendensför Göteborg är dock att kommunensresultat under de tio senaste år har förbättratperspektivet riskförhållande. Fortsätter trenden harGöteborg inom ett par år lika utgångsläge somgenomsnittet i länen ur ett riskperspektiv.Soliditet inkl pensionsavsättningar och löneskattinom linjenSoliditeten är ett mått på kommunens långsiktigafinansiella handlingsutrymme. Den visar hur stordel av kommunens tillgångar som har finansieratsmed skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindreskuldsättning har kommunen.Göteborg redovisade 2010 en soliditet som varsvagare än snittet i länen. Soliditeten inklusivesamtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskattuppgick till -8% jämfört med genomsnittliga8%.67(105)

Resultaträkning - kommunenBelopp i mkr 2009 2010 2011Verksamhetens intäkter not 1 6 664 6 940 7 171Verksamhetens kostnader not 2 -27 510 -27 828 -28 957Jämförelsestörande verksamhetsposter not 3 - -1 250 -786Avskrivningar och nedskrivningar not 4 -714 -770 -770Verksamhetens nettokostnader -21 560 -22 908 -23 342Skatteintäkter not 5 19 437 19 888 20 438Kommunalekonomisk utjämning mm not 5 2 366 3 239 3 529Finansiella intäkter not 6 980 833 1 404Finansiella kostnader not 6 -944 -823 -1 618Jämförelsestörande finansiella poster 273 - -Resultat före extraordinära poster 552 229 411Extraordinära intäkter - - -Extraordinära kostnader - - -Årets resultat 552 229 411Balanskravsutredning*Redovisat Årets resultat från resultaträkningen 552 229 411Resultat från försäljningar av anläggningstillgångar -341 -135 -159Justeringsposter synnerliga skäl enligt kommunallagen - - -Balanskravsresultat 211 94 252* Enligt kommunallagens krav på ekonomisk balans (kommunallagen 8 kap) ska kommunernas intäkter vara större än kostnaderna. Om kostnadernaför ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras under de närmast följande tre åren. Realisationsvinster vidförsäljning av anläggningstillgångar ska ej ingå i resultatet vid avstämning mot balanskravet.68(105)

Balansräkning - kommunenBelopp i mkr 2009 2010 2011TILLGÅNGARANLÄGGNINGSTILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgångar 5 5 4Materiella anläggningstillgångar not 4 13 515 13 851 14 645Finansiella anläggningstillgångar not 7 14 112 13 475 14 771Summa anläggningstillgångar 27 632 27 331 29 420OMSÄTTNINGSTILLGÅNGARFörråd och lager 16 17 18Kortfristiga fordringar not 8 9 527 11 154 10 328Kassa och bank 1 175 482 201Summa omsättningstillgångar 10 718 11 653 10 547Summa tillgångar 38 350 38 984 39 967EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREGET KAPITAL not 9 7 114 7 343 7 754varav årets resultat 552 229 411AVSÄTTNINGARAvsättningar för pension och liknande förpliktelser not 10 1 435 1 462 1 658Övriga avsättningar not 11 313 1 518 2 064Summa avsättningar 1 748 2 980 3 722SKULDERLångfristiga skulder not 12 18 008 17 955 20 339Kortfristiga skulder not 13 11 480 10 706 8 152Summa skulder 29 488 28 661 28 491Summa eget kapital, avsättningar och skulder 38 350 38 984 39 967SUMMA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSERBorgensförbindelser not 14 2 694 2 612 2 391Pensionsavsättningar inom linjen not 15 8 880 8 522 9 400Särskild löneskatt not 16 2 153 2 067 2 281Framtida leasingkostnader not 17 1 311 1 350 1 562Kapitaltäckningsgaranti not 18 400 400 40069(105)

Kassaflödesanalys - kommunenBelopp i mkr 2009 2010 2011DEN LÖPANDE VERKSAMHETENÅrets resultat 552 229 411Justering för ej likvid.påverkande poster (se nedan för poster) 859 2 137 1 436Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 1 411 2 366 1 847Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar -3 290 -1 627 826Ökning (-) / minskning (+) förråd och lager 0 -1 -1Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 1 899 -774 -2 554Kassaflöde från den löpande verksamheten -1 391 -2 402 -1 729INVESTERINGSVERKSAMHETENFörsäljning av immateriella anläggningstillgångar 1 - 1Investering i materiella anläggningstillgångar -1 923 -1 586 -2 010Försäljning av materiella anläggningstillgångar 147 213 303Investeringsinkomster 461 266 317Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 314 -1 107 -1 389FINANSIERINGSVERKSAMHETENNyupptagna lån 4 355 3 703 5 636Amortering av långfristiga skulder -3 726 -3 756 -3 252Ökning (-) / minskning (+) långfristiga fordringar 1 265 637 -1 296Minskning av avsättningar pga utbetalningar -100 -134 -98Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 794 450 990Årets kassaflöde 500 -693 -281Likvida medel vid årets början 675 1 175 482Likvida medel vid årets slut 1 175 482 201Specifikation av ej likvidpåverkande poster (mkr)Justering för av- och nedskrivningar 714 770 770Justering för gjorda avsättningar 67 1 340 564Justering för gjorda avsättningar - pensioner 78 27 275Justering för övriga ej likvidpåverkade poster och rearesultat 0 0 -173S:a ej likvidpåverkande poster 859 2 137 1 43670(105)

Noter - kommunenNoterna är tilläggsupplysningar som redovisar detaljeradinformation för de olika raderna i de finansiellarapporterna: resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalysGöteborgs kommuns noter har utformats för att istörsta möjliga mån uppfylla de upplysningskravsom lämnas i Rådet för kommunal redovisningsrekommendationer.Noterna på sidorna 71–75 skall användas tillsammansmed avsnittet ”tillämpade redovisningsprinciper”på sidorna 76–79. I detta avsnitt redovisas vilka redovisningsprinciperför kommunen och sammanställdredovisning.Not 4, som återfinns nedan på denna sida, är ensamlingsnot där anskaffningsvärdet, avskrivningar,nedskrivningar och utrangeringar anges för kommunensmateriella anläggningstillgångar i balansräkningen.Detta innebär att denna not även gäller för raden”avskrivningar och nedskrivningar”1. Verksamhetens intäkterMkr 2010 2011Avgifter 1 959 2 003Hyror och arrenden 1 103 1 118Statsbidrag 1 440 869EU-bidrag 38 75Övriga bidrag 237 761Försäljning verksamhet o entreprenader1 749 1 844Övriga intäkter 414 501S:a verksamhetens intäkter 6 940 7 1712. Verksamhetens kostnaderMkr 2010 2011Personalkostnader -14 328 -14 831Försörjningsstöd -1 218 -1 182Lokal- och markhyra, fastighetsservice -866 -882Entreprenad o köp av verksamhet -6 389 -6 957Bränsle energi va kostnader -443 -419Förbrukningsmaterial o rep -796 -792Leasingkostnader -421 -509Övriga verksamhetskostnader -3 367 -3 385S:a verksamhetens kostnader -27 828 -28 9573. Jämförelsestörande posterMkr 2010 2011Kostnader*Västsvenska paketet -1 250 -Indexering Västsvenska paketet - -54Marknyttor inklusive indexering - -417Hamnbanan - -165Förändrad diskonteringsränta - -150S:a jämförelsestörande kostnader -1 250 -786* De jämförelsestörande posterna förklaras närmare under avsnittetredovisningsprinciper. Se även under not 11, övriga avsättningar.4. Fastigheter, anläggningar, maskiner och inventarierMkrByggnader,mark,markanlmarkreservVerksamhetsfastigheterFastigheterföraffärsverksamhetPublikafastigheterÖvrigafastigheterPåg nyanläggningarMask, invtekn anl,fordon,konstSummaAnskaffningsvärde 439 11 934 2 713 4 783 1 640 871 1 733 24 113Ack ned-/avskrivningar -71 -4 242 -1 608 -2 694 -283 0 -1 345 -10 243Ingående bokfört värde 367 7 692 1 105 2 090 1 357 871 387 13 870Årets nettoanskaffningar 6 433 103 101 194 794 31 1 661Årets avskrivningar -4 -433 -63 -152 -24 0 -65 -740Årets nedskrivningar 0 -26 0 -2 0 0 -1 -29Årets utrangering* -4 -16 -4 5 -111 -21 -1 -152Omklassing/överföringar -7 288 0 179 -32 -396 1 34Utgående bokfört värde 359 7 939 1 142 2 220 1 384 1 249 352 14 64571(105)

5. Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämningmmMkr 2010 2011Kommunala skatteintäkterPreliminära skatteintäkter 19 644 19 992Slutavräkning (justering föregåendeår)*13 373Preliminär slutavräkning* 231 73S:a kommunala skatteintäkter 19 888 20 438Kommunalekonomisk utjämningmm**Inkomstutjämning 2 097 2 405Kostnadsutjämning -172 -87Regleringsbidrag/avgift 130 525LSS-utjämning*** -4 4Kommunal fastighetsavgift 694 682Generlla bidrag från staten 494 -S:a kom.ekonomisk utjämning mm 3 239 3 529S:a Skatt och kommunal ekonomiskutjämning23 127 23 967* Slutavräkningen för 2010 uppgick till 144 kr per invånareoch den preliminära avräkningen för 2011 prognostiseras till727 kr per invånare.**. Stadens egen skattekraft beskattningsåret året 2010 var102 procent av medelskattekraften i riket.*** Lag om utjämning av kostnader för stöd och service tillvissa funktionshindrade.6. Finansiella intäkter och kostnaderMkr 2010 2011Finansiella intäkterUtdelningar 16 67Ränteintäkter från dotterbolag 530 841Ränteintäkter externt 272 489Övriga finansiella intäkter 15 7S:a finansiella intäkter 833 1 404Finansiella kostnaderRäntekostnader till dotterbolag -72 -239Räntekostnader externt -742 -1 297Övriga finansiella kostnader -9 -82S:a finansiella kostnader -823 -1 6187. Finansiella anläggningstillgångarMkr 2010 2011Aktier och andelarHelägda dotterbolag (100%)Göteborgs Kommunala FörvaltningsAB500 500Förvaltnings AB Framtiden 1 1Älvstranden Utveckling AB 500 500Göteborg & Co Kommunintressent AB 0 0S:a helägda dotterbolag 1 001 1 001Delägda bolagRenova AB (84%) 96 96Göteborgsregion. Fritidshamnar AB(80%)1 1Gryaab AB (71,4%) 6 6Johanneberg Science Park AB (46%) 1 1Lindholmen Science Park AB (14,9%) 0 0Göteborgs Tekniska College AB(49%)0 0Cityflygplatsen i Göteborg AB (20%) 0 0Boplats Göteborg AB (40%) 0 0S:a delägda bolag 104 104KommunalförbundFastigheten Stretered (57%) 2 2Räddningstjänsten StorGöteborg(74%)0 0S:a kommunalförbund 2 2Långfristiga fordringar koncernföretagLångfristiga fordringar koncernföretag 12 319 13 615S:a Långfristiga fordringar koncernföretagÖvriga andelar12 319 13 615Grundfondskapital och bostadsrätter 18 18S:a övriga andelar 18 18Övriga bolagKommentus 0 0Västtrafik AB (15%) 31 31S:a övriga bolag 31 31Finansnetto 10 -214S:a Finansiella anläggningstillgångar13 475 14 77172(105)

Dotterföretag i underkoncerner:Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB- AB Kärra centrum- Hantverks- och Industrihus i Göteborg AB (HIGAB)- Liseberg AB- Got Event AB- Göteborgs Stads Upphandlings AB- Göteborg Energi AB- Kommunleasing i Göteborg AB- Försäkrings AB Göta Lejon- Göteborgs Gatu AB- Göteborgs Stadsteater AB- BRG, Business Region Göteborg AB- Utveckling Nordost AB- Fastighets AB Göta Lejon- Förvaltnings AB Bältespännaren- Göteborgs Stads Data AB- Göteborg Port Holding AB- Miljöfordon i Göteborg AB- Göteborgs Spårvägar ABFörvaltnings AB Framtiden- Bostads AB Poseidon- Göteborgs stads bostadsaktiebolag- Familjebostäder i Göteborg AB- Gårdstensbostäder AB- AB HjällboBostaden- Göteborgs Egnahems AB- Bygga Hem i Göteborg AB- Göteborgs Stads Parkerings AB- Förvaltnings AB GöteborgsLokaler- Idrotts- och Kulturcentrum Scandinavium i Göteborg AB- AB Göteborgs Tomträttskassa- Störningsjouren i Göteborg AB- AB Göteborgshem- Framtiden Housing Finance No 6 AB (publ)- Rysåsen Fastighets AB8. Kortfristiga fordringarMkr 2010 2011Kortfristiga fordringar koncernföretag 8 904 7 350Kundfordringar 426 399Förutbetalda kostnader/upplupnaintäkter1 136 1 726Fordringar hos staten 313 424Övriga fordringar 375 429S:a kortfristiga fordringar 11 154 10 3289. Eget kapitalMkr 2010 2011Ingående eget resultat 7 114 7 343Årets resultat 229 411Utgående eget kapital 7 343 7 75410. Avsättningar för pension och liknandeförpliktelserMkr 2010 2011Avsättning till pensionerIngående avsättning 1 435 1 462Nya förpliktelser under året 94 238- varav Nyintjänad pension 71 73- varav Ränte och basbeloppsuppräkning- varav Ändring av försäkringstekniskagrunder22 44-1 117- varav Pension till efterlevande 6 7- varav Övrigt -4 -3Årets utbetalningar -72 -80S:a pensionsavsättningar 1 457 1 620Årets förändring särskild löneskatt 5 38S:a pensionsavsättningar ochsärskild löneskatt1 462 1 658Älvstranden Utveckling AB- Norra Älvstranden Utveckling AB- Södra Älvstranden Utveckling ABRenova AB- Kungälvs Transporttjänst ABGöteborg & Co Kommunintressent AB- Göteborg & Co Träffpunkt AB (50%)73(105)

11. Övriga avsättningarMkr 2010 2011Avsatt för återställande av deponi*Redovisat värde vid årets början 25 34Periodens avsättningar 10 5Ianspråktagna avsättningar -1 -1Outnyttjade belopp som återförts - -Utgående avsättning 34 38Avsatt för Västsvenska paketet**Redovisat värde vid årets början - 1 250Periodens avsättningar 1 250 54Ianspråktagna avsättningar - -Outnyttjade belopp som återförts - -Utgående avsättning 1 250 1304Avsatt för marknyttor***Redovisat värde vid årets början - -Periodens avsättningar - 417Ianspråktagna avsättningar - -Outnyttjade belopp som återförts - -Utgående avsättning - 417Avsatt för Hamnbanan****Redovisat värde vid årets början - -Periodens avsättningar - 165Ianspråktagna avsättningar - -Outnyttjade belopp som återförts - -Utgående avsättning 165Avsatt för övriga infrastrukturåtgärder*****Redovisat värde vid årets början 238 197Periodens avsättningar 1 -Ianspråktagna avsättningar -42 -9Outnyttjade belopp som återförts - -90Utgående avsättning 197 98Övriga avsättningar******Redovisat värde vid årets början 50 37Periodens avsättningar 6 17Ianspråktagna avsättningar -19 -8Outnyttjade belopp som återförts - -4Utgående avsättning 37 42S:a Ingående balans 313 1 518Summa Periodens avsättningar 1 267 658Summa Ianspråktaget -62 -18S:a Outnyttjade belopp som återförts - -94S:a Utgående balans 1 518 2 064* Kretsloppsnämnden ansvarar för miljöskyddsåtgärder pånedlagda deponier inom Göteborgs Stad. Totalt avser avsättningen17 st nedlagda deponier varav avsättningen förBrudaremossen står för ca 50 procent. Brudaremossen liggerinom Delsjöarnas vattenskyddsområde och även andra av denedlagda deponierna ligger inom områden med höga naturvärden.Vid vissa av deponierna finns risk för påverkan påenskilda dricksvattentäkter. Ny utredning och beräkning avBrudaremossens avsättning har utförts under 2010 och visarbl a att dom förebyggande åtgärder som vidtagits markanthar minskat riskerna. Löpande förbättringsarbeten pågårfortlöpande på samtliga deponier. Eftersom osäkerhet råderom de framtida kostnaderna har en ny avsättning gjortsunder 2011. Utöver ianspråktagna medel har ytterligareåtgärder vidtagits på Brudaremossen för 1 (1) mkr och påövriga deponier för 1 (1) mkr.** Kommunen har under 2010 slutit avtal kring medfinansieringav infrastrukturåtgärder inom ramen för Västsvenskapaketet. Totalt handlar det om 1 304 mkr, varav 1 250 mkrhar tagits upp som en kostnad i resultaträkningen och bokatssom en avsättning i balansräkningen. Beloppet är indexuppräknatmed 54 mkr under 2011.**** Avser marknyttor i samband med Västsvenska paketet.Beloppet är indexuppräknat med 17 mkr.**** Avser avtal om tidigareläggning och medfinansiering avHamnbanan.***** Avser kvarvarande åtaganden för Götatunneln, samttidigareläggande av vissa investeringar för att förbättra kollektivtrafikeninom delar av Göteborgs Stad, 96 (104) mkr.****** Övriga avsättningar avser förväntade skadestånd, ejreglerade investeringsbidrag till föreningar och stiftelser,kvarvarande mindre avsättning för omstrukturerings- ochomställningsarbetet inom IT-området i Göteborgs Stad.12. Långfristiga skulderMkr 2010 2011Skulder till banker, kreditinstitut m fl 17 869 20 259Övriga långfristiga skulder 86 80S:a långfristiga skulder 17 955 20 33913. Kortfristiga skulderMkr 2010 2011Skulder till banker, kreditinstitut m fl 3 190 767Leverantörsskulder 1 518 1 722Upplupna kostnader/förutbetala intäkter2 535 3 251Personalens skatter 210 210Skulder till staten 278 -Övriga kortfristiga skulder koncernföretag1 948 1 757Övriga kortfristiga skulder 1 027 445S:a kortfristiga skulder 10 706 8 15274(105)

14. Borgensförbindelsermkr 2010 2011(Avser lån och pensionsåtaganden)Göteborgs Hamn AB 1 404 1 152Göteborg Energi AB 101 38Övriga bolag 333 367S:a borgensförbindelser egnabolagÖvriga borgensförbindelser1 838 1 557Småhus - statliga bostadslån 10 8Stiftelser 576 606Föreningar 154 186Övrigt 34 34S:a borgensförbindelser externt 774 834S:a borgensförbindelser 2 612 2 39117. Framtida leasingkostnaderMkr 2010 2011Operationella leasingavtalFramtida minimileaseavgifter (betalningartill leasegivaren)- inom ett år 257 327- senare än ett år men inom fem år 645 575- senare än fem år 448 660S:a leasingkostnader 1 350 1 56218. KapitaltäckningsgarantiMkr 2010 2011Kapitaltäckningsgaranti* 400 400S:a Kapitaltäckningsgaranti 400 400*Kapitaltäckningsgrad på högst 400 mkr avseende GöteborgsKommunala Förvaltnings AB.15. Pensionsförpliktelsermkr 2010 2011Pensionsförpliktelser PA-KL aktiva 4 837 4 914Pensionsförpliktelser PA-KL pensionärer3 218 3 994Pensionsförpliktelser livränta 419 446S:a pensionsförpliktelser PA-KL 8 474 9 354Pensionsförpliktelser chefsavtal* 42 38Garantiåtaganden FPG/PRIPensionsförpliktelser övrigt** 6 8S:a totala pensionsförpliktelser 8 522 9 400* Pensionsförpliktelser chefsavtal avser tjänstemän.** Pensionsförpliktelser övrigt avser huvudsakligen förtroendevaldapolitiker.Inlösen av pensionsförpliktelser inom ansvarsförbindelsengjordes år 2001 med 420 mkr samt år 2002 med 260 mkr,sammantaget 680 mkr. Göteborgs Stads överskottsmedel iförsäkringen uppgår 2011-12-31 till 1 (2) mkr.Aktualiseringsgraden för Göteborgs Stad uppgår 2011-12-31till 100 (97) procent.16. Särskild löneskattmkr 2010 2011Särskild löneskatt 2 067 2 281S:a pen.förplikt. och särsk. löneskatt10 589 11 68175(105)

RedovisningsprinciperEn viktig del för att leva upp till redovisningensuppgift, att utgöra ett relevant bedömnings- ochbeslutsunderlag, är att olika redovisningsprinciperredovisas på ett öppet och informativt sätt.I detta avsnitt beskrivs de principer som användsav Göteborgs Stad både inom redovisningsenhetenkommunen och sammanställdredovisning.Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagenskapitel åtta samt Lag om kommunalredovisning. Därutöver lämnar Rådet för kommunalredovisning rekommendationer (RKR) förkommunsektorns redovisning.ALLMÄNTAvvikelse från gällande rekommendationerGöteborgs Stad följer RKRs utgivna rekommendationer,förutom vissa delar av följande rekommendationer;RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser,RKR 13.1 Redovisning av hyres-/leasingavtal, RKR 18 Intäkter från avgifter, bidragoch försäljningar och RKR 8.2 Sammanställd redovisning.En detaljerad beskrivning av avstegengörs under respektive rubrik.Förändrade redovisningsprinciperGöteborgs Stad tillämpar för den kommunala redovisningenfrån och med år 2011 RKR 16.2 Redovisningav kassaflöden. Vid beräkning av jämförelsetalför år 2009 och år 2010 har vissa förenklingarvarit tvungna att göras för redovisning av kassaflödenfrån investeringsverksamheten.I den sammanställda redovisningen tillämpas ejRKR 16.2 Redovisning av kassaflöden. Ett arbetepågår med att anpassa kassaflödesanalysen med etteventuellt införande under 2012.RESULTATRÄKNINGRedovisning av skatteintäkterKommunens redovisade skatteintäkt består av preliminäraskatteinbetalningar som kommit kommunentillgodo under året, prognos för slutavräkningsamt skillnaden mellan den slutliga taxeringen ochden redovisade skatteintäkten för föregående år.Den preliminära slutavräkningen för skattintäkterbaseras på SKL:s decemberprognos i enlighet medrekommendation RKR 4.2 Redovisning av skatteintäkter.Övriga intäkterServis- och anslutningsavgifter intäktsförs i sambandmed påbörjad leverans av anslutningen. Avgifternaför år 2011 uppgår till 18 (26) mkr. Avgifternai den sammanställda redovisningen uppgår år2011 till 107 mkr (113). Anslutningsavgifter redovisasfrån och med år 2012 som förutbetalda intäkterbland långfristiga skulder och periodiseras överanläggningens nyttjandeperiod. I den sammanställdaredovisningen justeras detta.Investeringsbidrag samt gatukostnadsersättningarminskade år 2011 det bokförda värdet. Från ochmed 2013 kommer gatukostnadsersättningar ochinvesteringsbidrag hanteras på samma sätt somanslutningsavgifter.Göteborgs Stad följer därmed inte ännu RKR 18Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar vadavser redovisning av anslutningsavgifter, gatukostnadsersättningaroch investeringsbidrag.Jämförelsestörande posterJämförelsestörande poster särredovisas på egen radi resultaträkningen. I Göteborgs Stads årsbokslutåterfinns nästan alltid ett antal jämförelsestörandeposter. För att en post ska betraktas som jämförelsestörande,ska posten uppgå till ett väsentligt beloppsamt vara av sådant slag att den inte förväntasinträffa ofta eller regelbundet.2011 års jämförelsestörande poster består avmarknyttor inklusive indexering inom Västsvenskapaket med 417 mkr, indexuppräkning för tidigaregjorda avsättningar inom Västsvenska paketet med54 mkr, förändrad diskonteringsränta på pensionsskuldenmed 150 mkr och en avsättning för Hamnbananmed 165 mkr.I den sammanställda redovisningen tillkommerytterligare 85 mkr för Hamnbanan från GöteborgsHamn AB.Lånekostnader i samband med investeringLånekostnader i samband med investeringar kanenligt rekommendation nr 15 från RKR redovisasbåde enligt huvudmetoden och alternativregeln.Huvudmetoden innebär att lånekostnaderna belastarresultatet och alternativregeln innebär att lånekostnadernaunder vissa förutsättningar får belastaanskaffningsvärdet. Kommunen har i takt medutveckling av praxis i Sverige under de senasteåren successivt övergått till att redovisa lånekostnaderför investeringar enligt alternativregeln. Dettainnebär att värdena de senaste åren ej är jämförbara,då två olika metoder har tillämpats.76(105)

Under 2011 har Göteborgs Stads nämnder aktiveratlånekostnader för ca 10 (9) mkr. I den sammanställdaredovisningen har lånekostnader aktiveratsför 21 (32) mkr.LeasingEnligt beslut i Kommunfullmäktige ska kommunensinvesteringar i lös egendom från och med år2007 finansieras genom leasing, med det kommunalabolaget Kommunleasing i Göteborg AB somleasegivare.Finansiell leasing av anläggningstillgångar skallenligt RKR 13.1 Redovisning av hyres-/leasingavtal redovisas som anläggningstillgångoch skulden till leasegivaren redovisas i balansräkningen.Eftersom nuvärdet av finansiella leasingavtalutgör en mindre del i förhållande till balansomslutningensvärde redovisas samtliga leasingavtalsom hyresavtal.Göteborgs Stad följer därmed inte RKR 13.1 Redovisningav hyres-/leasingavtal vad gäller redovisningav finansiella leasingobjekt (anläggningstillgångsamt skuld i balansräkningen).Leasingavtal tecknade före år 2003 samt leasingavtalmed en löptid om tre år eller kortare betraktasi enlighet med RKR 13.1 Redovisning av hyres-/leasingavtal som operationella avtal och redovisassom hyresavtal.BALANSRÄKNINGImmateriella tillgångarImmateriella anläggningstillgångar redovisas tillanskaffningsvärde minskat med avskrivningarenligt plan och eventuella nedskrivningar.I den sammanställda redovisningen utgörs immateriellaanläggningstillgångar av bland annatgoodwill. Goodwill utgörs av det belopp varmedanskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdetpå koncernens andel av förvärvade nettotillgångaralternativ inkråmet vid förvärvstillfället. Avskrivningav goodwill görs med 5-20 procent årligen.Goodwill hänförlig till Kungälv Transporttjänst ABskrivs av med 20 procent per år. Goodwill hänförligtill Falbygdens Energi AB, Ale Energi AB,Göteborg Energi Din El AB och Lerum FjärrvärmeAB skrivs av med 10 procent per år. Goodwillhänförlig till FordonsGas Sverige AB skrivs avmed 5 procent per år. I samtliga fall betraktas investeringarnasom strategiska.Materiella anläggningstillgångarEn tillgång betraktas som anläggningstillgång dålivslängden överstiger tre år och anskaffningsvärdetöverstiger ett halvt basbelopp exklusive moms.Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdemed tillägg för värdehöjande investeringaroch med avdrag för planmässiga avskrivningar ocheventuella nedskrivningar. Erhållna investeringsbidragreducerar anskaffningsvärdet.Ingångna avtal om lämnade bidrag av staten ellerannan juridisk person, för investeringar i anläggningstillgångsom Göteborgs Stad inte kommer attäga eller förfoga över, redovisas som kostnad iresultaträkningen och avsättning i balansräkningennär avtal tecknas.Avskrivning av materiella anläggningstillgångargörs normalt för den beräknade nyttjandeperiodenmed linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdetexklusive eventuellt restvärde. Avskrivningenpåbörjas när tillgången tas i bruk.Omprövning av nyttjandeperioden sker om detfinns omständigheter som gör att det är nödvändigt,t ex verksamhetsförändringar, teknikskiften etc.Normalt omprövas inte tillgångars nyttjandeperiodom avskrivningstiden är 10 år eller lägre.På tillgångar i form av mark, konst och pågåendearbeten görs inga avskrivningar.AvskrivningstiderBalanserade utgifter för utvecklingsarbetenoch liknande arbetenMarkanläggningar 20-50Byggnader 20-50Kiosker, paviljonger, baracker 10Maskiner, tekniska anläggningar och inventarierÅr55-10Persondatorer och IT-inventarier 3ExploateringsfastigheterExploateringsfastigheter redovisas som materiellanläggningstillgång. Ett arbete pågår med att seöver redovisning och klassificering av exploateringsfastigheter.Arbetet beräknas vara klart under2012.Finansiella tillgångar och skulderFinansiella tillgångar och skulder redovisas generelltsom långfristiga poster. Omklassificering tillkortfristig post sker vid amortering eller då denfinansiella posten inte förlängs.PensionerKommunens pensionsskuld redovisas enligt denlagstadgade ”blandmodellen”, vilket innebär att allpension som intjänats före år 1998 i tidigare pensionsavtalinte tas upp som avsättning, utan redovisassom ansvarsförbindelse inom linjen. Inom linjentas också upp framtida förväntad särskild löne-77(105)

skatt. Utbetalningar avseende pensionsförmånersom intjänats före år 1998 redovisas som kostnad iresultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade ipensionsavtal från och med år 1998 redovisas somen kostnad i resultaträkningen och en avsättning ibalansräkningen. Under avsättningar reserverasockså särskild löneskatt motsvarande 24,26 procentav upptagen pensionsavsättning.Diskonteringsräntan sänktes med 0,75 procentenheterfrån år 2011. Styrelsen i Sveriges Kommuneroch Landsting rekommenderade år 2007 sina medlemmaratt beräkna den kommunala pensionsskuldenenligt riktlinjer för RIPS 07. Enligt dessa definieraspensionsskulden som nuvärdet av framtidautfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningarsker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas.En nuvärdesberäknad skuld blir högreju lägre räntan är och vice versa. En sänkt diskonteringsräntabetyder att pensionsskulden ökar, vilketden har gjort under 2011 i samband med sänkningen.Inlösen av pensionsförpliktelse inom ansvarsförbindelsenhar gjorts med totalt 680 mkr(420 mkr 2001 och 260 mkr 2002).Aktualiseringsgraden var 100% för pensionernaunder 2011.AvsättningarAvsättning är en skuld som är oviss vad gällerförfallotidpunkt eller belopp.Avsättningar för deponi har tagits upp till det beloppsom bedöms krävas för att reglera förpliktelsenpå balansdagen. Beloppet baserar sig på enprojektering som gjordes år 2010. Kalkylen uppdaterasdärefter löpande.Deponier inom Göteborgs Stad saknar nuvärdesberäkning,samt att avsättningens förändring redovisasdirekt via resultaträkningen i stället för viaansvarsförbindelse. Göteborgs Stad följer därmedinte i dessa delar RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser.POSTER INOM LINJENPoster inom linjen är ett redovisningsbegrepp sominnebär att ställda säkerheter och ansvarsförbindelserinte ska ingå som skuld eller avsättning i balansräkningenutan ska anges i direkt anslutningdärtill.AnsvarsförbindelserMöjliga åtaganden där osäkerhet råder om beloppetsstorlek och/eller infriandegraden, redovisassom ansvarsförbindelser. Under ansvarsförbindelseråterfinns kommunens borgensåtagande och dendel av pensionsåtaganden som är äldre än 1998.SAMMANSTÄLLD REDOVISNINGAllmäntDen sammanställda redovisningen är upprättadenligt RKR 8.2 Sammanställd redovisning, medvissa avsteg vad gäller RKR 16.2 Redovisning avkassaflöden.Göteborgs Stad bedriver omfattande verksamhetgenom i första hand hel- eller delägda aktiebolag,men också genom kommunalförbund, vilka kommunendirekt eller indirekt har mer än hälften avrösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande.Bolag vars verksamhet är av obetydlig omfattningför den sammanställda redovisningen undantas. Debolag som undantas är Cityflygplatsen i GöteborgAB och Göteborgs Tekniska College.För bolagens redovisning lämnar Redovisningsrådetsamt Bokföringsnämnden rekommendationer,anvisningar samt uttalanden. För kommunalförbundgäller Lagen om kommunal redovisning medvidhängande rekommendationer.Skillnad i redovisningsprinciper mellan bolagenoch kommunen kan förekomma på grund av attolika rekommendationer tillämpas för kommunenrespektive bolagen. Det gäller bland annat leasingoch redovisning av pågående projekt. I den sammanställdaredovisningen har effekter av väsentligbetydelse beroende på skillnader mellan redovisningsprinciperför bolag och kommun justeratsutifrån kommunala redovisningsprinciper.KonsolideringsprinciperDen sammanställda redovisningen är upprättadenligt förvärvsmetoden, vilket innebär att moderbolagetindirekt förvärvar dotterbolagets tillgångaroch skulder, värderade till verkligt värde. I densammanställda balansräkningen elimineras moderbolagetsbokförda värde av andel i dotterbolag motförvärvad andel av dotterbolagets egna kapital. Iden sammanställda redovisningens eget kapitalingår därmed enbart den del av dotterföretagensegna kapital som tillkommit efter förvärvet tillsammansmed moderföretagets eget kapital. I resultaträkningenredovisas minoritetens andel i åretsresultat. Minoritetens andel i dotterföretagets kapitalredovisas i separat post i balansräkningen. Avyttradedotterföretag inkluderas i resultatet till ochmed avyttringstidpunkten. Vid förvärv av dotterföretaginkluderas resultat från och med förvärvstidpunkten.78(105)

Koncernernas bokslut används som underlag förkonsolidering av den sammanställda redovisningen.Interna mellanhavanden samt interna vinster avväsentlig betydelse har eliminerats.IntressebolagIntressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.Som intressebolag redovisas bolag som inte ärdotterbolag, med ett långsiktigt direkt eller indirektinnehav om minst 20 och högst 50 procent (vanligenandel av röstvärdet). I moderbolag redovisasandel i intressebolag till anskaffningsvärde. I densammanställda redovisningen redovisas andel iintressebolag till anskaffningsvärde justerat medkoncernens andel av intressebolagets egna kapitalsamt 73,7 procent av obeskattade reserver. I densammanställda resultaträkningen ingår som intäktandel i intressebolagets resultat före skatt. Andel avintressebolagets skatt redovisas som skattekostnad ii den sammanställda resultaträkningen.Obeskattade reserverObeskattade reserver i enskilda bolag uppdelas i eneget kapital del, vilken redovisas som bundet egetkapital, samt en del som uppskjuten skatteskuld. Idelägda kommunalförbund samt dotterbolag redovisasutomstående andels-/aktieägares andel aveget kapital samt obeskattade reserver som minoritetsintresse.I resultaträkningen redovisas minoritetensandel av resultat efter skatt.Avdragsbegränsning räntekostnaderSkatteverket hemställde i juni 2008 hos Finansdepartementetom vissa lagändringar avseende avdragsbegränsningför räntor inom en så kallad intressegemenskap.De nya reglerna har införtsfr o m år 2009. Det finns en risk för att de nya reglernakan komma att tillämpas i GKFkoncernensamt i Älvstrandenkoncernen. Risken för 2011uppgår till 37 mkr, baserat på nuvarande räntekostnader.I anslutning till bolagens deklarationer för år2011 kommer detta att framgå genom ett öppetyrkande.79(105)

Stadsdelsnämnder - ekonomiskt utfallStadsdelsnämndernas verksamhet prägladesunder året av den omstrukturering det innebaratt lägga samman tjugo stadsdelsnämnder tilltio. Omorganisationen innebar att framföralltmånga chefer fick nya uppdrag. Den medfördetill en början en ökad osäkerhet i organisationen,men skapade också ett nytänkande och enökad samverkan.Göteborg är fr o m 2011 indelat i 10 stadsdelsnämnder.Nämndernas verksamhet finansieras tillallra största delen med kommunbidrag. Kommunbidragettill stadsdelsnämnderna, som grundas påbefolkningens storlek och sammansättning i respektivestadsdel, skall finansiera stadsdelens nettokostnaderför förskola, grundskola, äldreomsorg,insatser för personer med funktionsnedsättning,försörjningsstöd med mera.Utöver det utgår även särskilt kommunbidrag förett antal resursnämndsuppgifter där nämnden oftahar ansvaret för att tillgodose behoven för flerastadsdelar eller för hela staden.Ekonomiskt utfallÅrets resultat 2011Nämnd (mkr)StadsdelsnämndernasbefolkningsramKommunbidragResursnämndsuppgifterNettokostnadÅretsresultat-17 024 17 044 20-167 168 1Totalt SDN -17 191 17 212 21Skillnaden mellan kommunbidraget och nettokostnadenär nämndernas resultat. Genom att användatidigare års överskott kan nämnden finansiera ettnegativt resultat.För 2011 var det fyra nämnder, Östra Göteborg,Centrum, Majorna-Linné och Västra Göteborg somredovisade ett negativt resultat.Nu ökar personalvolymen igenUnder hösten 2010 förbättrades det ekonomiskaläget och nämnderna började öka antal anställdaigen. Den utvecklingen har fortsatt 2011, framföralltinom förskolan.Kostnads- och personalvolymsutveckling för befolkningsramenFörändring i procent 2009 2010 2011Nettokostnad 3,8 2,1 4,4Lönekostnad 3,2 1,9 3,2Personalvolym, antal arbetadetimmar-0,8 -0,4 1,7Satsning på ökad kvalitet i förskolanI likhet med hur utvecklingen varit under hela2000-talet, är det förskolan och funktionshinderverksamhetensom har haft den kraftigaste kostnadsutvecklingen.För förskolan beror det på attantal barn i verksamheten ökade med drygt etttusen, men också på en satsning på ökad kvalitet iverksamheten.Nettokostnadsförändring per verksamhetFörändring i procent 2009 2010 2011Förskola 4,6 6,0 8,6Grund-, särskola och skolbarnomsorg2,5 -0,6 3,3Äldreomsorg -0,1 0,8 3,0Individ och familjeomsorg, exklförsörjningsstöd1,3 2,3 3,9Funktionshinder 4,3 2,2 7,0Efter två år med mer måttliga kostnadsökningar,ökade återigen kostnaderna för funktionshinderområdetkraftigt. Det är både frågan om fler personermed insatser och en ökad kostnad per person. Införkommande år är det viktigt att analysera de bakomliggandeorsakerna till utvecklingen.FramtidsbedömningEfter ett turbulent år med att sätta en ny organisationpå plats, är det förhoppningsvis dags att börjaskörda frukterna av förändringarna. Vi tror att dennya organisationen kommer att bidra till en bättresamordning för att lösa de utmaningar som vi stårinför. Vi tror också att nämndernas förtydligadeuppdrag i samhällsplaneringen ger stadsdelsnämndernaen stärkt roll i utvecklingen av Göteborg.80(105)

Facknämnder - ekonomiskt utfallGöteborgs Stad har drygt 20 facknämnder.Dessa redovisade 2011 kostnader på 13 miljarderkronor. Kostnaderna finansierades tillövervägande del med kommuninterna respektiveexterna intäkter på 9,2 miljarder. Resterandedel på 3,8 miljarder finansierades direkt viakommunbidrag. I detta avsnitt analyseras någraav de större nämnderna.Facknämnderna redovisade 2011 ett resultat på0,6 mkr, vilket var en försämring jämfört med 2010med 66,5 mkr. Budgetavvikelsen för 2011 uppgicktill 35,5 mkr, vilket är en halvering jämfört medåret innan. Det var budgeterat för ett minusresultatmen vid årets slut var resultatet nära noll. Facknämndernasegna kapital uppgick vid årsskiftet till494 mkr.KretsloppsnämndenKretsloppsnämnden är huvudman och beställare avkommunal vatten- och avloppsförsörjning samtavfallshantering. Verksamheten har inget kommunbidragutan finansieras via taxor. Årets resultatom 5,5 mkr var 21,5 mkr högre än budget, och 10,5mkr lägre än resultatet föregående år. Förbättringenjämfört med budget är främst hänförlig till lägrekostnader för avfallsentreprenader. Va-verksamhetensminskade rörliga brukarintäkter kompenserasmed en återbetalad intäktsavgift till ägarkommunernafrån Gryaab AB.Kretsloppsnämnden - resultat och eget kapitalmkr 2009 2010 2011ResultatVattenförsörjning -4 5 -2Avfallshantering 17 10 6Återbruket 0 1 1Totalt Kretsloppsnämnden 13 16 5Eget kapital, utgående balansVattenförsörjning 9 15 12Avfallshantering 58 67 73Återbruket 1 2 4Totalt Kretsloppsnämnden 68 84 89FärdtjänstnämndenFärdtjänstnämnden har till huvuduppgift att ansvaraför tillståndsprövning och tillhandahållande avfärdtjänstresor. Nämnden redovisade ett resultat på0,8 mkr (-1,5), vilket var 2,1 mkr bättre än budget.Nämnden fick ett tilläggsanslag på 10 mkr underåret för att finansiera resor för personer som barahar färdtjänst som resealternativ. Nämnden har tackvara tilläggsanslaget kunnat öka trafiken, vilketgjort att man klarat budgeten, trots 31 000 flerresor än ursprungligen budgeterat. Antalet resorminskade under 2011 med 6 600 till 531 000 resor.TrafiknämndenTrafiknämnden har till huvuduppgift att tillgodosemedborgarnas och näringslivets transportbehov.Nämnden redovisade ett resultat på -22 mkr (-10 ).I resultatet ingår en nedskrivning på 32 mkr förradiosystemet Tetra som trafiknämnden sökt kompensationför. Om resultatet elimineras för dettablir utfallet drygt 6 mkr, vilket beror på en mildarevinter än vad det var budgeterat för.UtbildningsnämndenUtbildningsnämnden ansvarar för kommunensgymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildningi kommunal regi. Nämnden redovisade ettresultat för helåret 2011 på -3,9 mkr. Det var6,9 mkr bättre än budget. Förbättringen kan främsthänföras lägre IT-kostnader och för högt budgeteradepriser för köpta elevplatser. Nämnden harfortsatt stora kostnader för det omfattande omställningsarbetet.Tillsyn och skötsel, reparationer och planeratunderhåll inom facknämndernaUppföljningen av stadens anläggningstillgångarhos facknämnderna visat att totalt nedlagda kostnader31 december uppgår till 1 340 mkr vilket är11 procent högre än föregående år. Av uppföljningenframgår att det är planerat underhåll somstår för den största ökning, 27% jämfört mot förraåret, vilket är en satsning i rätt riktning för att värdesäkrastadens tillgångar.FastighetsnämndenFastighetsnämnden är kommunens mark- och bostadspolitiskaorgan. Nämnden redovisade ett resultatpå 2,4 mkr (12), vilket var 2,4 mkr bättre änbudget. Förbättringen för innevarande år berorbland annat överskott på värme- el- och vattenkostnadernasamt obudgeterade ersättningar.81(105)

Driftsredovisning nämndermkrSTADSDELSNÄMNDERIntäkterKostnaderNettokostnaderKommunbidragÅrets resultatUtgåendeeget kapitalAngered 260,4 -2 569,3 -2 309 2 336,3 27,3 97,3Askim Frölunda Högsbo 521,1 -2 455 -1 934 1 955,2 21,3 71,3Centrum 383,2 -1 628,4 -1 245,2 1 231,9 -13,3 26,7Lundby 322,6 -1 457,3 -1 134,7 1 141,1 6,3 46,3Majorna Linné 451,8 -2 083,2 -1 631,4 1 620 -11,4 38,6Norra Hisingen 394,2 -2 015,8 -1 621,6 1 633,1 11,5 61,5Västra Göteborg 364,8 -2 142,6 -1 777,8 1 771,6 -6,2 43,8Västra Hisingen 310,3 -2 155,8 -1 845,4 1 846,7 1,3 56,3Örgryte Härlanda 323,5 -1 928,1 -1 604,5 1 604,6 0,1 50,1Östra Göteborg 267,0 -2 187,5 -1 920,6 1 903,9 -16,7 43,3Resursnämndsuppgifter 50,1 -217,3 -167,1 167,8 0,6 29,1SUMMA STADSDELSNÄMNDER 3 649,1 -20 840,4 -17 191,3 17 212,1 20,7 564,2FACKNÄMNDER MED SÄRSKILD INRIKTNINGByggnadsnämnden 118,0 -207,5 -89,5 94,2 4,7 34,7Fastighetsnämnden 382,0 -417,2 -35,2 37,6 2,4 52,4Färdtjänstnämnden 135,9 -326,8 -190,9 191,7 0,8 28,6Idrotts- och föreningsnämnden 113,8 -399,1 -285,3 286,9 1,6 18,6Kommunledning 354,3 -783,2 -428,9 430,6 1,7 13,7Konsumentnämnden 2,8 -22,3 -19,5 19,8 0,3 1,8Kulturnämnden 108,7 -369,5 -260,8 264,9 4 9,5Lokalförsörjningsnämnden 2 275,9 -2 225,2 50,7 -56,4 -5,7 44,3Miljönämnden 56,9 -98,8 -41,9 44,4 2,5 11,1Nämnden för Intraservice 366,5 -366,5 0 0 0 0Park- och naturnämnden 431,3 -590,4 -159,1 156,9 -2,2 6,1Sociala resursnämnden 416,3 -802 -385,6 397,6 11,9 41,9Trafiknämnden 1 367,9 -1 875,5 -507,7 485,4 -22,3 -4,9Utbildningsnämnden 703,9 -2 148,8 -1 444,9 1 441 -3,9 53,5Valnämnden 3,3 -11,9 -8,6 1,3 -7,3 -5,8Vuxenutbildningsnämnden 75,8 -424 -348,2 362,9 14,7 68,6Överförmyndarnämnden 1,2 -14,9 -13,8 14,2 0,4 4,6FACKNÄMNDER MED TAXEFINANSIERAD VERKSAMHETNämnden för Göteborg Vatten 533,1 -544 -10,9 0 -10,9 22,4Kretsloppsnämnden 1 028,8 -1 023,3 5,5 0 5,5 89,5ÖVRIGA FACKNÄMNDER OCH ANSLAGArkivnämnden 39,3 -54,8 -15,4 15,2 -0,2 0,5Business Region Göteborg AB 0 -9,5 -9,5 -9,5 0 0Fastighetsnämnden transfereringar 0 -50,2 -50,2 52,5 2,3 2,3GBG Co Träffpunkt AB 0 -92,9 -92,9 -92,9 0 0Idrotts- och föreningsnämnden: Studieförbunden0 -31,2 -31,2 31,2 0 082(105)

mkrIntäkterKostnaderNettokostnaderKommunbidragUtgåendeeget kapitalKeillers Park 0 -0,6 0,6 0,6 0 0,1Revisorskollegiet 4,6 -31,4 -26,8 26,8 0 1,5Räddningsförbundet Storgöteborg 0 -287,4 -287,4 287,4 0 0Trygg vacker stad 2,5 -50,9 -48,4 -48,4 0 0Överförmyndarnämnden Arvoden 2,4 -14,3 -11,9 12,2 0,3 -1,3SUMMA FACKNÄMNDER 8 525,2 -13 274,1 -4 748,9 4 749,5 0,6 493,8SUMMA NÄMNDER 12 174,1 -34 113,3 -21 940,3 21 961,6 21,3 1 058,0Kommuncentrala poster 24 349,5 -1 998,0 22 351,5 -21 961,6 389,9 6 696,3RESULTAT KOMMUNEN 36 522,5 -36 111,3 411,2 0 411,2 7 754,3mkrIntäkterKostnaderÅrets resultatNettokostnaderKommunbidragÅrets resultatUtgåendeeget kapitalFastigheten Stretered 11,6 -0,8 10,8 10,8 14,7Räddningstjänsten Storgöteborg 585,3 -556,8 28,5 1,8 94,4Förvärvsbolag Göteborgs kommunalförbundMinoritetsintresse -5,1 -32,0TOTALT KOMMUNALFÖRBUND 596,9 -557,6 39,3 7,0 77,1-0,583(105)

InvesteringsredovisningmkrINVESTERINGARFastighetsnämndenLokalnämndenPark- ochnaturnämndenIdrottsochföreningsnämndenTrafiknämndenNämndenförGöteborgvattenSummaUtgifter / Inköp 59 949 73 42 239 182 1 544Summa investeringsutgifter 59 949 73 42 239 182 1 544Bidrag, statliga och EU -11 - - - -61 - -72Inkomster, övriga -2 -3 -1 - -22 - -28Inkomster, försäljning -6 - - - - - -6-19 -3 -1 - -83 - -106Summa investeringar netto 40 946 72 42 156 182 1 438Summa investeringsinkomsterEXPLOATERING-SVERKSAMHETUtgifter/inköp 199 - 5 - 224 37 465Summa exploateringsutgifter199 - 5 - 224 37 465Inkomster, övriga -45 - - - -172 - -217Inkomster, försäljning -297 - - - 0 - -297Summa exploateringsinkomster-342 - - - -172 - -514Summa exploateringar netto -143 - 5 - 52 37 -49Sunma investeringar ochexploateringar netto-103 946 77 42 208 219 1 38984(105)

Block 4:Sammanställd redovisning –Finansiell analys och räkenskaper85(105)

Block 4: Sammanställd redovisning - Finansiellanalys och räkenskaperKoncernredovisningen kallas i kommunsektornför sammanställd redovisning. I detta blockanalyseras den sammanställda redovisningensfinansiella ställning och utveckling ur ett antalperspektiv. Här återfinns också de lagstadgaderäkenskapsrapporterna med tilläggsupplysningar.87 Finansiell analys av sammanställd redovisningI avsnittet görs en finansiell analys av den sammanställdaredovisningen. Viktiga inslag i den ärtrender och helhetsperspektiv. Analysen skall geförutsättningar att bedöma organisationens kontrollöver att kontanta in- och utflöden på kort och långsikt hålls på en nivå som tillåter en kvalitativt godverksamhet92 Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkningHär redovisas den sammanställda redovisningensräkenskapsrapporter.95 Noter – sammanställd redovisningHär återfinns noter till de finansiella rapporterna.98 Interna mellanhavandeI den sammanställda redovisningen finns ett antalinterna transaktioner mellan de olika redovisningsenheterna.I detta avsnitt sker en övergripanderedovisning av dessa.99 Resultat- och investeringsanalys av någrastora koncerner och bolagPå denna sida redovisas en kort finansiell beskrivningav sju större koncerner. Dessa är GöteborgsKommunala Förvaltnings AB (GKF), GöteborgEnergi AB, Göteborgs Hamn AB, Liseberg AB,Älvstranden utvecklings AB, Förvaltnings ABFramtiden och Göteborgs Spårvägar.103 Koncerner och bolag i siffrorEtt antal finansiella nyckeltal redovisas i tabellformför varje koncern eller bolag. Det handlar om verksamhetensintäkter, resultat efter finansiella poster,årets resultat, invest-eringar, balansomslutning,eget kapital och soliditet.86(105)

Finansiell analys av sammanställd redovisningDen sammanställda redovisningen (koncernenGöteborgs Stad) redovisade ett totalt årets resultatpå 752 mkr, vilket var en förbättring jämförtmed 2010 med 114 mkr.I resultatet ingick en jämförelsestörande engångskostnaderpå 871 mkr (1 250), som tillstörsta delen var hänförliga till infrastruktursatsningar.Exkluderas denna post i resultatet,uppgick det till 1.6 miljarder, vilket var en försvagningjämfört med föregående år med 0,3miljarder. Merparten av försvagningen varhänförlig till kommunsektorn.Investeringsvolymen under 2011 ökade medfyra procent, från 5,6 miljarder kronor under2010 till 5,9 miljarder kronor under 2011.Den långsiktiga finansiella handlingsberedskapeni form av soliditeten, låg på samma nivåsom föregående år och uppgick vid 2011 års sluttill 26 procent.Beskrivning av finansiell modellFör att kartlägga och analysera resultat, utvecklingoch ställning för den sammanställda redovisningen,eller som den benämns i privat sektor koncernredovisning,används en speciell finansiell analysmodellsom utgår från fyra viktiga finansiellaaspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen,riskförhållanden samt kontrollenöver den finansiella utvecklingen. Dessa fyraaspekter som benämns, resultat – kapacitet och risk– kontroll, utgör hörnstenar i den modellen.Målsättningen är att utifrån dessa identifieraeventuella finansiella möjligheter och problem ochdärigenom försöka klargöra om kommunen har engod ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen.Omsättningen ökade med 1,6 miljarderKoncernen Göteborgs Stad redovisade under2011 intäkter på nästan 49 miljarder kronor,varav skatteintäkterna uppgick till nästan 24miljarder kronor. Jämfört med 2010 ökade intäkternamed 1,1 miljarder kronor, vilket enbart varhänförligt till kommunen.I kommunen ökade intäkterna drygt 1,6 miljardereller 3,6 procent, vilket dock var en minskadökningstakt jämfört med föregående år, dåökningstakten uppgick till 6,1 procent. Förklaringenvar främst de tillfälliga konjunkturstödsom tilldelades kommunerna under 2010, mensom inte längre fanns kvar under 2011.I bolagssektorn minskade intäkterna med nästan2% jämfört med föregående år, varav GöteborgEnergi stod för den största minskningen till följdav bland annat varmare väder och lägre produktionsvolymerav framför allt fjärvärmeproduktionen.Nettoomsättning och resultat per kommun ochbolagmkr 2009 2010 2011Nettoomsättning 46 139 47 757 48 930varav kommun 29 720 30 900 32 541varav bolag 19 113 19 822 19 518Årets resultat stärktes med drygt 100 mkrÅrets resultat uppgick till 752 mkr, varav kommunenbidrog med 411 mkr och de kommunala bolagenmed 366 mkr. Jämfört med föregående årstärktes resultatet med 114 mkr, vilket enbart varhänförligt till kommunen.Bolagens resultat uppgick till 366 mkr, enminskning med 76 mkr jämfört med 2010. Resultatetefter finansnetto år 2011 minskade främst tillföljd av lägre rörelseintäkter samt ökade finansiellakostnader inom flera bolag. Göteborg Energi ABvar det bolag som bidrog mest till bolagssektornspositiva resultat. Förvaltnings AB Framtiden, ÄlvstrandenUtveckling AB, Göteborg Port HoldingAB samt Liseberg AB kan nämnas som andra bidragsgivaretill det positiva resultatet. ÄlvstrandenUtveckling AB:s förbättrade resultat beror främstpå realisationsvinster till följd av försäljning avfastigheter.Resultat per kommun och bolagmkr 2009 2010 2011Resultat efter finansiellaposter1 069 929 898varav kommun 552 229 411varav bolag 808 733 506Årets resultat 805 638 752varav kommunen 552 229 411varav bolagen 616 442 36687(105)

Resultaträkningen uppdelad kommun, kommunalförbund och bolagVerksamhetensintäkterinkl skatteintäkterVerksamhetenskostnaderinkl avskrivningarVerksamhetensnettokostnaderFinansnettoinkl skatteintäkterResultatefterfinansnettoSkatterÅretsresultatKommunen 7 171 -30 513 -23 342 23 753 411 411Kommunalförbund 597 -558 39 -27 12 -5 7Bolag 19 367 -17 652 1 715 -1 209 506 -140 366- varavGöteborg Energi AB 7 687 -7 078 609 -171 438 -129 309Förvaltnings AB Framtiden 5 221 -4 576 645 -527 118 -30 88Göteborg Port Holding AB 1 696 -1 507 189 -72 117 -34 83Renova AB 1 263 -1 206 57 -39 18 -6 12Liseberg AB 962 -879 83 -5 78 -22 56Hantverks- och Industrihus iGbg AB650 -562 88 -109 -21 5 -15Älvstranden Utveckling AB 420 -297 123 19 142 -12 130Övriga bolag 3 135 -3 385 -250 350 100 -193 -93Elimineringar bolag -1 667 1 838 171 -655 -484 280 -204Koncernelimineringar -2 709 2 767 58 -89 -31 -2 -33Summa koncernen 2011 24 426 -45 956 -21 529 22 428 898 -147 752Summa koncernen 2010 24 297 -45 522 -21 225 22 154 929 -291 638Försvagat resultat om jämförelsestörande postereliminerasI resultaten för 2010 och 2011 ingick dock storajämförelsestörande engångskostnader på totalt 2,1miljarder kronor, främst för medfinansiering avinfrastruktursatsningar, varav Västsvenska paketetutgör den största posten.Exkluderas de jämförelsestörande kostnadernaunder 2011 uppgick resultat till 1 623 mkr. Sammaresultatmått uppgick under 2010 till 1 888 mkr.Detta innebar att årets resultat exklusive jämförelsestörandeposter försvagades med nästan 0,3 miljarderkronor mellan 2010 och 2011, varav kommunenstod för största delen. Den viktigaste förklaringentill försvagningen inom kommunen beroddefrämst på att verksamhetens kostnader förförsta gången på flera år ökade mer än kommunensskatteintäkter.Ökning av investeringarnaInvesteringsvolymen ökade under året med 5 procent,från 5,6 miljarder kronor under 2010 till 5,9miljarder kronor under 2011. Ökningen var hänförligtill både kommunen och bolagen. Störst ökningskedde dock inom bolagssektorn.Av bolagssektorn investeringsvolym på nästan 4,5miljarder uppgick den största delen, d v s 74 % avnyinvesteringar av olika slag.Investeringar per kommun respektive bolag2009 2010 2011Investeringsvolym (mkr) 5 757 5 623 5 876varav bolagen 4 709 4 291 4 469varav kommunen 1 444 1 360 1 438Investeringsvolym /bruttokostnader14 % 13 % 14 %varav kommun 5 % 5 % 5 %varav bolag 31 % 28 % 30 %Investeringar /avskrivningar189 % 158 % 159 %varav kommun 202 % 174 % 186 %varav bolag 207 % 176 % 172 %Förvaltnings AB Framtiden samt Göteborg EnergiAB stod för en investeringsvolym på 3,2 miljarder,vilket utgör 70% av den totala investeringsvolymen.Detta bestod bland annat av nyproduktion ochombyggnader av bostäder samt investeringar ivindkraftverk och biogasanläggningar.Övriga bolag som hade en stor investeringsvolymvar Kommunleasing Göteborg AB, Göteborgs88(105)

Hamn AB, samt Hantverks- och Industrihus i GöteborgAB som tillsammans investerade för nästan1 miljard kronor.I förhållande till koncernens bruttokostnader investeradekoncernen för 14 % under 2011, varavkommunens andel uppgick till 5 %.Skattefinansieringsgrad av investeringarnaInvesteringarnas finansiering med egna medeluppgick 2011 till 78 %, vilket var en minskningjämfört med föregående år. Däremot kan noteras enökad finansieringsgrad av investeringar inomkommunen, samtidigt som finansieringsgradenminskar inom bolagssektornFinansieringsgraden av investeringarnaMkr 2009 2010 2011Finansieringsgraden avinvesteringar71 % 80 % 78 %varav kommun 88 % 74 % 82%varav bolag 65 % 74 % 70 %Balansomslutning på 75,3 miljarderBalansomslutningen uppgick till 75,3 miljarderkronor, varav kommunen stod för 40 miljarder ochbolagen för 60 miljarder. I bolagssektorn stod FörvaltningsAB Framtiden och Göteborg Energi förstörre delen av tillgångarna.Koncernerna och bolagen inom fastighetsbranschenstod för 59 procent av bolagssektorns balansomslutning.Några nyckeltal från balansräkningenMkr 2009 2010 2011Balansomslutning 72 224 73 452 75 295varav kommun 38 350 38 984 39 967varav bolagen 59 649 60 790 60 018Avkastning på eget kapital 4,4 % 3,4 % 3,9 %varav kommun 7,8 % 3,1 % 5,3 %varav bolag 4,3 % 3,2 % 2,8 %Avkastning på totalt kapital 3,4 % 3,0 % 3,9 %varav kommun 3,9 % 2,7 % 5,1 %varav bolag 3,2 % 3,0 % 3,1 %Avkastning på eget kapital samt totalt kapital ärexempel på lönsamhetsmått, som beskriver resultateti förhållande till kapitalinsats. Storleken berorpå bransch samt risktagande. Ofta kan jämförelsergöras över tiden samt inom respektive bransch.Både avkastning på eget kapital samt totalt kapitalför koncernen ligger mellan 3-4 procent den senastetreårsperioden. Det är i detta sammanhang viktigtatt poängtera att dessa mått bara skall bara sessom en indikator över tiden, då dessa nyckeltal inteanvänds i styrningen av sammanställd redovisningSoliditeten oförändradSoliditeten är ett mått på långsiktigt finansiellthandlingsutrymme. Under 2011 låg soliditeten på26 procent, vilket var samma nivå som föregåendeår.Det finns ingen generell nivå för hur hög soliditetenbör vara för en koncern av Göteborgs Stadsstorlek. En hög soliditet innebär att handlingsfrihetenökar, likaså förmågan att hantera svängningar iresultatutvecklingen.Det är dock ännu viktigare att de olika koncernernaoch bolagen som ingår i sammanställd redovisninghar en god soliditet. Annars riskerar att kommunensåsom ägare få tillskjuta medel om bolagenfår finansiella svårigheter. De flesta av GöteborgsStads bolag redovisar goda soliditetsnivåer och imånga av bolagen har soliditeten ökat eller legat påoförändrade nivåer de senaste åren.SoliditetProcent 2009 2010 2011Soliditet enligt balansräkningen(blandmodellen)Soliditet inkl. pensionsförpliktelsersom är äldre än 1998(fullfonderingsmodellen)25 26 2610 11 10Minskad skuldsättningDen totala skuldsättningsgraden uppgick till 74procent, vilket var samma som föregående år. Dettaär positivt för koncernens finansnetto, samtidigtsom den minskade skuldsättningen innebar enminskad finansiell risk för koncernen.Skuldsättningsgraden för år 2011 berodde främstpå ökade långfristiga skulder och avsättningar,samtidigt som den kortfristiga skuldsättningsgradenminskade. Inom bolagssektorn har de långfristigaskulderna ökat i motsvarande grad som dekortfristiga skulderna minskat, till följd av en ökadfinansiering av investeringarna via långfristigaskulder.Den ökade avsättningsgraden berodde främst påökade avsättningar inom kommunen. Under år2011 ökade avsättningar med 0,7 miljarder. Dennaökning berodde främst på avsättningar till medfinansieringav infrastruktursatsningar inom kommunen,såsom exempelvis Västsvenska paketet.89(105)

SkuldsättningsgradProcent 2009 2010 2011Total skuldsättningsgrad 75 % 74 % 74 %varav avsättningsgrad 9 % 11 % 12 %varav kortfristig skuldsättningsgradvarav långfristig skuldsättningsgrad21 % 25 % 20 %45 % 38 % 42 %varav kommun 81 % 81 % 81 %varav bolagen 77 % 78 % 79 %Likviditeten förbättradesÅrets kortsiktiga handlingsberedskap i form avkassalikviditet ökade med 8 procent jämfört medföregående år och ligger nu på 43 procent. Ökningenberodde främst på att den långfristiga upplåningenhar ökat under året både inom kommunenoch bolagssektorn. En del av dessa har tillförtslikviditeten.Kommunen fungerar som internbank för flertaletav kommunens bolag. Kommunen har under desenaste åren haft en nivå på kassalikviditeten attkommunen i kort och medellångt finansiellt perspektivinte behöver vidta drastiska åtgärder för attmöta finansiella betalningar.Finansiella nettotillgångar försvagadesI måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiellatillgångar och skulder i balansräkningen somkommunen beräknas omsätta på 10–20 års sikt,nämligen finansiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar,samt kort- och långfristigaskulder. Måttet är viktigt, eftersom det speglar denfinansiella handlingsberedskap som ligger någonstansmellan de kortsiktiga likviditetsmåtten ochdet långsiktiga soliditetsmåttet.De finansiella nettotillgångarna försvagadesmellan 2010 och 2011 med 0,2 miljarder från –39miljarder till -39,2 miljarder. Den största förklaringentill detta var att en viss del av tillgångsökningenfinansierades med en ökad skuldsättningsgradi form av långfristiga skulder samtidigt somde kortfristiga skulderna minskade.En del i de finansiella nettotillgångarna är kommunenslåneskuld som uppgick till nästan 2 miljarder.Det är den del som kommunen har använt föratt lånefinansiera sina anläggningstillgångar. Förkommunens del försvagades den under 2011 ochkommer att försvagas ytterligare under de närmasteåren, då kommunens utbetalningar de kommandeåren till Västsvenska paketet och andra infrastruktursatsningarkommer att försvaga låneskulden medminst 1,5 miljarder. Under år 2011 skedde dockinga utbetalningar.Finansiella nettotillgångarMkr 2009 2010 2011Finansiella nettotillgångar -39 674 -38 985 -39 163varav kommun -4 658 -3 533 -3 173varav bolag -32 246 -33 305 -34 811Pensionsåtagande uppgick till nästan 15 miljarderKoncernen Göteborgs Stads totala pensionsåtagandeuppgick till 14,8 miljarder, en ökning med cirka1,5 miljarder jämfört med föregående år. Det varfrämst inom kommunen som pensionsåtagandet harökat beroende på en förändrad diskonteringsräntapå -0,75 % år 2011. Av det totala pensionsåtagandetavsåg 11,6 miljarder åtaganden för pensioneroch särskild löneskatt som är äldre än 1998. Dessaåtaganden redovisades inte som en avsättning ibalansräkningen utan som ansvarsförbindelse enligtkommunal redovisningslag. Årets ökning tillföljd av den minskade diskonteringsräntan för dessaåtaganden uppgick till 0,8 miljarder kronor.90(105)

Balansräkning uppdelad kommun, kommunalförbund och bolagmkrAnläggnings-tillgångarOmsättnings-tillgångarSummatillgångarEgetkapitalAvsättningarLångfristigaskulderKortfristigaskulderSummaEK ochskulderKommunen 29 420 10 547 39 967 7 754 3 722 20 339 8 152 39 967Kommunalförbund 219 385 604 112 371 121 604Bolag 53 923 6 095 60 018 12 850 5 282 25 882 16 004 60 018- varavFörvaltnings AB Framtiden26 352 608 26 960 8 176 1 679 10 854 6 251 26 960Göteborg Energi AB 11 612 2 394 14 006 4 616 1 811 4 304 3 274 14 006Hantverks- och Industrihusi Göteborg ABÄlvstranden UtvecklingABGöteborg Port Holding AB(Göteborgs Hamn AB)4 258 162 4 420 486 132 2 061 1 741 4 4204 094 255 4 349 455 472 3 185 237 4 3492 579 796 3 375 335 675 1 574 791 3 375Renova AB 1 795 357 2 152 372 213 1 216 351 2 152Liseberg AB 819 237 1 056 658 49 31 318 1 056Övriga bolag 3 106 2 138 5 244 -1 753 514 2 659 3 826 5 246Elimineringar bolag -692 -852 -1 544 -495 -263 -2 -784 -1 544Elimineringar koncernen -15 082 -10 212 -25 294 -1 205 152 -14 444 -9 493 -25 294Summa koncernen 2011 68 480 6 815 75 295 19 511 9 223 31 777 14 784 75 295Summa koncernen 2010 66 636 6 816 73 452 18 792 8 227 27 989 18 444 73 452Sammanfattande kommentarKommunen och de stora kommunala koncernerna,har trots den ekonomiska turbulensen i omvärlden,redovisat stabila resultatnivåer under desenaste åren. Detta gäller även under 2011.De relativt starka resultatnivåerna i de störrekoncernerna har i sin tur givit möjlighet att bibehållaen relativt hög investeringsnivå, som tillstörsta den har finansierats med egna medel.Detta har i sin tur medfört att soliditeten i koncernenhar ökat, även om ökningstakten har mattatsunder de två senaste åren.Det är dock viktigt att poängtera att även omGöteborgs Stads koncern uppvisade ett positivtresultat på 752 mkr under 2011, finns det riskermed enskilda koncerner och bolag som inte alltidpå ett tydligt sätt framkommer i en sammanställdredovisning. Därför görs under avsnittet ”Analysav större koncerner och bolag” på sidorna 99-102 kompletterande ekonomiska analyser avenskilda koncerner och bolag utifrån ett resultatochinvesteringsperspektiv.91(105)

Resultaträkning – sammanställd redovisningBelopp i mkr 2009 2010 2011Verksamhetens intäkter not 19 23 950 24 297 24 427Verksamhetens kostnader not 20, 31 -40 671 -40 721 -41 388Jämförelsestörande poster not 21 0 -1 250 -871Avskrivningar och nedskrivningar not 22 -3 041 -3 550 -3 697Verksamhetens nettokostnader -19 762 -21 224 -21 529Skatteintäkter not 5 19 437 19 888 20 437Kommunalekonomisk utjämning mm not 5 2 366 3 239 3 529Finansiella intäkter not 23 386 333 537Finansiella kostnader -1 358 -1 307 -2 076Resultat före extraordinära poster 1 069 929 898Aktuell och uppskjuten skatt -231 -273 -136Minoritetsandel -33 -18 -10Årets resultat 805 638 75292(105)

Balansräkning– sammanställd redovisningBelopp i mkr 2009 2010 2011TILLGÅNGARANLÄGGNINGSTILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgångar not 22 639 645 611Materiella anläggningstillgångar not 22 63 722 65 358 67 287Finansiella anläggningstillgångar not 24 560 633 582Summa anläggningstillgångar 64 921 66 636 68 480OMSÄTTNINGSTILLGÅNGARFörråd och lager 346 381 458Kortfristiga fordringar not 25 4 875 5 195 5 474Kortfristiga placeringar 205 198 190Kassa och bank 1 877 1 042 693Summa omsättningstillgångar 7 303 6 816 6 815Summa tillgångar 72 224 73 452 75 295EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREGET KAPITAL not 26 17 879 18 517 19 273varav årets resultat 805 638 752MINORITETSINTRESSE 282 275 239AVSÄTTNINGARAvsättningar för pension och liknande förpliktelser not 27 2 613 2 649 2 947Uppskjuten skatteskuld 3 160 3 295 3 351Övriga avsättningar not 28 753 2 282 2 925Summa avsättningar 6 526 8 226 9 223SKULDERLångfristiga skulder not 29 32 330 27 989 31 777Kortfristiga skulder not 30 15 207 18 445 14 783Summa skulder 47 537 46 434 46 560Eget kapital, avsättningar och skulder 72 224 73 452 75 295Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser not 32 14 489 13 740 12 870Soliditet 25 % 26 % 26%93(105)

Kassaflödesrapport – sammanställd redovisningBelopp i mkr 2009 2010 2011DEN LÖPANDE VERKSAMHETENResultat efter finansiella poster 1 069 929 898Återföring av- och nedskrivningar 3 041 3 550 3 697Betald aktuell skatt -53 -162 -141Justering för ej likvid.påverkande poster (Se specifikation nedan) 35 1 565 960Summa likvida medel från verksamheten 4 092 5 882 5 414NETTOINVESTERINGARImmateriella anläggningstillgångar -300 -158 -79Materiella anläggningstillgångar -5 198 -5 035 -5 513Aktier och andelar -182 10 0Summa nettoinvesteringar -5 680 -5 183 -5 592FINANSIERINGÖkning (-) / minskning (+) långfristiga fordringar 285 -83 51Ökning (+) / minskning (-) långfristiga skulder 782 -4 341 3 788Summa finansiering 1 067 -4 424 3 839FÖRÄNDRING AV KAPTIALBINDNINGÖkning (-) / minskning (+) förråd och lager 53 -35 -77Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar -342 -313 -271Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 884 3 238 -3 662Summa förändring av kapitalbindning 595 2 890 -4 010Förändring kassa och bank (likvida medel) 74 -835 -349Specifikation till Kassaflödesanalysmkr 2009 2010 2011Ej likvidpåverkande posterFörändring pensionsavsättningar m m 138 36 298Förändring övriga avsättningar -97 1 529 643Justering för övriga ej likvidpåverkande poster -6 1 19S:a ej likvidpåverkande poster 35 1 565 96094(105)

Noter – sammanställd redovisning19. Verksamhetens intäktermkr 2010 2011Avgifter 8 428 8 091Hyror och arrenden 6 421 6 948Bidrag 2 179 2 202Övriga intäkter 7 269 7 186S:a verksamhetens intäkter 24 297 24 42720. Verksamhetens kostnadermkr 2010 2011Försörjningsstöd -1 218 -1 882Personalkostnader -19 068 -19 489Lokalkostnader -1 049 -1 006Övriga verksamhetskostnader -19 386 -19 711S:a verksamhetens kostnader -40 721 -41 38821. Jämförelsestörande postermkr 2010 2011Hamnbanan -250Förändrad diskonteringsränta -150Västsvenska paketet -1 250 -471S:a jämförelsestörande kostnader -1 250 -871S:a jämförelsestörande poster -1 250 -87122. Fastigheter, anläggningar, maskiner och inventariermkrGoodwillÖvr immateriellatillgångarByggnadero markPågåendenyanläggningarMaskiner otekniskaanläggnÖvrigainventarierSummaAnskaffningsvärde 538 803 67 386 2 779 20 201 9 067 100 775Ack uppskrivningar 3 866 7 0 3 873Ack avskrivningar -307 -331 -22 524 -8 973 -4 670 -36 805Ack nedskrivningar -54 -4 -1 370 -41 -204 -166 -1 840Ingående bokfört värde 176 469 47 358 2 738 11 031 4 231 66 003Årets nettoinvesteringar 0 78 1 063 2 606 161 1 968 5 876Årets avskrivningar -28 -85 -1 888 -819 -646 -3 466Årets återförda nedskrivningar 60 12 72Årets nedskrivningar -129 -104 -70 -303Årets utrangeringar -196 19 -47 -81 -305Omklassificeringar/överföringar 2 2 004 -2 291 1 318 -1 012 21Utgående bokfört värde 148 463 48 272 3 072 11 541 4 402 67 89895(105)

23. Finansiella intäkter och kostnadermkr 2010 2011Finansiella intäkterRänteintäkter 279 491Resultat från aktier o andelar 26 15Övriga finansiella intäkter 28 31S:a finansiella intäkter 333 537Finansiella kostnaderRäntekostnader -1 294 -1945Resultat från aktier och andelar - -41Övriga finansiella kostnader -13 -90S:a finansiella kostnader -1 307 -2 076Finansnetto -974 -1 53925. Kortfristiga fordringarmkr 2010 2011Kundfordringar 1 591 1 444Förutbetalda kostnader/upplupnaintäkter2 595 2 750Fordringar hos staten 463 637Övriga fordringar 546 643S:a kortfristiga fordringar 5 195 5 47426. Eget kapitalmkr 2010 2011Ingående eget resultat 17 879 18 517Övriga justeringar 4Årets resultat 638 752Utgående eget resultat 18 517 19 27324. Finansiella anläggningstillgångarmkr 2010 2011Aktier och andelar 177 189Uppskjuten skattefordran 5 5Övriga långfristiga fordringar 451 388S:a finansiella anläggningstillgångar633 58227. Pensionermkr 2010 2011a) KoncernenFörmånsbestämd ålderspension 2 571 2 883Avtalspension, visstidspension 78 64S:a Pensioner 2 649 2 947Aktier och andelarIntressebolagBokförtvärdeBokförtvärdeLerum Fjärrvärme AB 44 48FordonsGas Sverige AB 40 40Övriga bolag 36 44S:a intressebolag 120 132b) Avsättningens förändring överåretVid årets början 2 613 2 649Tillkommande avsättningar 145 409Ianspråktagna belopp -96 -121Återförda ej utnyttjade belopp -2 0Omklassificering mm -11 10S:a avsättningens förändring 2 649 2 947Övriga bolagVästtrafik AB 31 31Lerum Energi AB 23 23Övriga bolag 3 3S:a övriga bolag 57 57S:a aktier och andelar 177 18996(105)

28. Övriga avsättningarmkr 2010 2011b) KoncernenVästsvenska paketet 1 250 1 720Vägverket kollektivtrafik 104 96Götaleden 93 2Återställande av deponier (Kretslopp) 34 38Avsättning framtida åtaganden (Älvstranden)Försäljning Västra Eriksberg (Älvstranden)157 15093 81Återställning mudderdeponi 0 25Nedskrivning av projekt (Higab) 100 123Återställande deponier (Renova) 59 39Åtgande i koncessionsavtal (GbgHamn)Ny hamninfart till ytterhamnar (GbgHamn)60 5156 65Försäkr tekn. avsättning (Gbg Hamn) 28 3Omstrukturering av stadsgasnätet iGöteborg25 0Förlustkontrakt (Gbg Spårvägar) 37 50Avsättning för omstrukturering 24 67Avsättning för omstrukturering (Gatub) 16 9Garantiåtaganden 60 78Avsättning Hamnbanan 250Framtida miljöåtgärder 17 29Konstgräsplaner (Kommunleasing) 5 -Övrigt 64 49S:a övriga avsättningar 2 282 2 92530. Kortfristiga skuldermkr 2010 2011Skulder till banker, kreditinstitut m fl 8 717 5 324Leverantörskulder 2 674 2 819Personalens skatter 246 254Skulder till staten 380 70Övriga kortfristiga skulder 1 337 571Upplupna kostnader/förutbetaldaintäkter5 091 5 745S:a kortfristiga skulder 18 445 14 78331. Leasingkostnadermkr 2010 2011Årets betalda leasingavgifter 201 186Avtalade framtida leasingavgifterFörfallotidpunkt inom ett år 148 157Förfallotid två till fem år 252 249Förfallotid senare än fem år 72 7232. Ställda säkerheter och ansvarsförbindelsermkr 2010 2011BorgensförbindelserSmåhus - statliga bostadslån 10 8Stiftelser 576 606Föreningar 154 186Övrigt 34 34S:a borgensförbindelser 774 834a) Övriga avsättningars förändringöver åretVid årets början 753 2282Tillkommande avsättningar 1 696 918Ianspråktagna belopp -124 -54Återförda ej utnyttjade belopp/omklass -4 -2Upplösning -39 -99Omklassiciering -120S:a Övriga avsättningens förändring29. Långfristiga skulder2 282 2 925mkr 2010 2011Skulder till banker, kreditinstitut m fl 27 874 31 589Checkräkning 113 186Övriga långfristiga skulder 2 2S:a långfristiga skulder 27 989 31 777PensionsförpliktelserPensionsförpliktelser PA-KL aktiva 4 837 4 914Pensionsförpliktelser PA-KL pensionärer3 218 4 177Pensionsförpliktelser livränta 419 446S:a pensionsförpliktelser PA-KL 8 474 9 537Pensionsförpliktelser chefsavtal 42 38Garantiåtaganden 6 7FPG/PRI 31 23S:a totala pensionsförpliktelser 8 553 9 605Särskild löneskatt 2 069 2 281S.a pen.förpliktelser o särsk löneskatt10 622 11 886Övriga ansvarsförbindelser* 361 662Ställda säkerheter 13763 12 870* Göteborg Energi AB har bankgarantier på betydande belopp..97(105)

Interna mellanhavandenI koncernen Göteborgs stad ingår kommunen, dekommunala bolagen samt kommunalförbunden.Ett stort antal transaktioner sker mellan de olikaenheterna inom koncernen Göteborgs stad, nedan/ovanstående tabell ger en bild av dessa transaktioner.Inom koncernen Göteborgs stad sker en omfattandeinternförsäljning från Göteborg Energikoncernentill övriga enheter inom Göteborgsstad avseende fjärrvärme och el. Även Kretsloppskontorethar en omfattande internförsäljningtill andra enheter. Enligt beslut i Kommunfullmäktigeska kommunens investeringar i lösegendom finansieras genom leasing, med detkommunala bolaget Kommunleasing i GöteborgFörsäljningMkrSäljareBolagSummaBolag - 2 579 15 2 594Kommun 457 - 14 4717 0 - 7Summa 464 2 579 29 3 072UtlåningMkrLångivareBolagSummaBolag - 1 770 0 1 770Kommun 20 898 - 0 20 8980 311 - 311Summa 20 898 2 081 0 22 979AB som leasegivare. Detta innebär ett stort antaltransaktioner med övriga bolag, nämnder ochkommunalförbund.Den största delen av lånen utgörs av mellanhavandengentemot Finansförvaltningen, som utgörinternbanksfunktionen inom Göteborgs kommun.Finansförvaltningen har borgensåtagandenmot stadens bolag. Borgen tecknas av kommunendels för lån och dels för vissa pensionsförpliktelser.Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB harlämnat utdelning till kommunen med 29 Mkr ochFörvaltnings AB Framtiden har lämnat utdelningtill kommunen med 38 Mkr.RäntorMkrRäntorBolagSummaBolag - 239 0 239Kommun 841 - 0 8410 6 - 6Summa 841 245 0 1 086BorgenMkrUtställareBolagSummaBolag - 0 0 0Kommun 1 430 - 127 1 557KommunKommunalförbundKommunalförbundKommunKommunalförbundKommunalförbundKommunKommunalförbundKommunalförbundKommunKommunalförbundKommunalförbund0 0 - 0Summa 1 430 0 127 1 557Koncernbidrag och aktieägartillskott som GKF AB erhållit/lämnat år 2011:BolagLämnat aktieägartillskottErhållit koncernbidrag från Lämnat koncernbidrag tillGöteborg Energi AB - 187 70Göteborg Port Holding AB 79 138 -HIGAB 11 50 -Liseberg AB 41 62 -Göteborgs Stads Upphandlings AB - 4 -Got Event AB - - 127Business Region Göteborg AB - - 32Göteborgs Stadsteater AB - - 91Kommunleasing i Göteborg AB 38 - 100Summa 169 441 42098(105)

Analys av större koncerner och bolagGöteborgs kommun innehar ett antal hel- ochdelägda koncerner och bolag. Rörelseintäkternaför dessa uppgick till 19,4 miljarder (19,7). Destörsta koncernerna är Förvaltnings AB Framtidensom består av de allmännyttiga bostadsföretagensamt Göteborgs Kommunala FörvaltningsAB med bl a Göteborg Energi AB ochGöteborg Port Holding AB. Resultatet efterfinansiella poster för kommunens koncerner ochbolag uppgick till 506 mkr (733) och de sammantagnainvesteringarna uppgick till 4,5 miljarder(4,3).Belopp inom parentes avser förra årets utfall.GKF-koncernenGöteborgs Kommunala Förvaltnings AB är sedan1996 moderbolag i en av Göteborgs kommun helägdkoncern, GKF koncernen. I koncernen ingår 18direktägda dotterbolag samt fem vilande dotterbolag.De största bolagen i koncernen är GöteborgEnergi AB, Göteborg Port Holding AB, GöteborgsSpårvägar AB, Handels- och Industrihus i GöteborgAB (HIGAB) samt Liseberg AB. Koncernenshuvudsyfte är skapa finansiell samordning mellande i koncernen ingående bolagen. Koncernen redovisaderörelseintäkter på 12 838 mkr (13 515) ochett resultat 238 mkr (517). Koncernens soliditetuppgick till 18,6% (18,3).Göteborg Energi AB *Göteborg Energi AB är moderbolag i en koncernmed produkter inom elhandel, elnät, fjärrvärme,kyla, naturgas, biogas, gasnät, energitjänster samtdata- och telekommunikation. Koncernens resultatefter finansiella poster uppgick till 438 mkr (819).Resultatet för 2011 var inte på samma nivå som desenaste rekordåren. Tillgängligheten i produktionsanläggningarnavar bra. Varmare väder och lägreproduktionsvolymer av framförallt fjärrvärme förklararen stor del av resultatnedgången år 2011,men även engångskostnader som nedskrivningaroch avsättningar har påverkat resultatet negativt.Konkurrenskraften för Rya kraftvärmeverk minskadedå elpriserna sjönk mer är naturgaspriserna.Koncernens nettoomsättning uppgick till 7 412 mkr(7 791), varav knappt hälften avser fjärrvärme.Koncernen genomför och planerar stora investeringarinom biogas och vindkraft för omställning tillförnyelsebar energiproduktion. Dessa investeringarkommer att vara viktiga för koncernens möjlighettill långsiktig lönsamhet. Under året har Energimarknadsinspektionenmeddelat beslut om högstatillåtna intäktsramar för elnät. Beslutet innebärsänkningar i förhållande till de ramar GöteborgEnergikoncernen har ansökt om. Det innebär enrisk för försämrad leveranssäkerhet och sämreutrymme för investeringar i nya och befintligaelnät. Ett betänkande avseende "tredjepartstillträdeinom fjärrvärmesystem" har varit på remiss underhösten 2011. Om förslagen genomförs innebär detbetydande konsekvenser, både ekonomiskt ochproduktionsmässigt för Göteborg Energis fjärrvärmeverksamhet.Göteborg Port Holding ABKommunfullmäktige beslutade under 2009 om enny struktur för hamnverksamheten genom en uppdelningav verksamheten i en hamnmyndighet ochen terminalverksamhet. En ny bolagsstruktur etableradesunder 2010 med moderbolaget GöteborgPort Holding AB som ägare till Göteborgs HamnAB och Göteborg Port Operation AB. Terminalverksamhetenhar därefter bedrivits i tre separatabolag under Göteborg Port Operation AB.Göteborgs Hamn AB*Koncernens resultat efter finansiella poster uppgicktill 85 mkr (144) och rörelseintäkterna uppgick till683 mkr (752). Genom omstruktureringen har GöteborgsHamn AB fått en delvis förändrad roll,delar i det nya uppdraget är att svara på krav på enväl fungerande infrastruktur, marknadsföra Göteborgshamn som ett viktigt godsnav i norra Europasamt fullgöra rollen som hamnmyndighet. En stordel av resultatförsämringen beror på den avsättningför medfinansiering av hamnbanan på 85 mkr sombolaget gjort under året.Göteborg Port Operation ABResultatet inom Port Operationkoncernen uppgicktill 65 mkr (38) och rörelseintäkterna uppgick till 1349 mkr(1 296). Förbättringen av resultatet berortill stor del på effektivisering av verksamheten ochökade volymer jämfört med föregående år. Emellertidhar volymutvecklingen mattats av underandra halvåret. I oktober 2010 påtecknades ett avtalom försäljning av Älvsborg Ro/ro AB till ett avDFDS/Cobelfret ägt dotterbolag med planerat tillträde1 januari 2011. Tillträdet har försenats eftersomköparen ännu inte fått godkännande från EUkommissionen.I februari påtecknades avtal omförsäljning av Gothenburg Car Terminal AB, vilkengenomfördes i april. Under oktober påtecknadesöverlåtelsen av Skandia Container TerminalAB till APM Terminals Gothenburg Holding AB.99(105)

Affären genomfördes i januari 2012 och medfördeen realisationsvinst på ca 1 400 mkr.Göteborgs Spårvägar ABRörelseintäkterna minskade med 9 procent till1 474 mkr (1 629). Koncernen redovisade ett resultatpå 2 mkr (- 47). Koncernens dotterbolag GSBuss AB redovisade ett resultat på -58 mkr (-98).Under 2011 har Västtrafik genomfört en upphandlingavseende bussverksamhet i Göteborg Öster.GS Buss AB tilldelades Centrumdelen vilken omfattarcirka 50 bussar. Bolagets bedömning är attlönsamheten är avsevärt bättre i det nya avtalet än idet gamla. Under 2012 kommer Västtrafik att upphandlabusstrafiken på Hisingen. Bolaget har föravsikt att lämna anbud på trafiken. DotterbolagetGS Spårvagn AB bedriver sin verksamhet på uppdragav kommunen i enlighet med ett avtal. Bolagetredovisade ett resultat på 34 mkr (21). Resultatetför GS Trafikantservice AB uppgick till 17 mkr(21). Flera av bolagets verksamheter har varit föremålför upphandling under året. Bolaget har vunnitvissa och förlorat andra, bl a biljettkontrollen.HigabKoncernen redovisade rörelseintäkter om 650mkr(621). Resultatet efter finansiella poster uppgicktill -21 mkr (-75). Koncernen har under åretgjort en avsättning på 123 mkr avseende framtidanedskrivningsbehov i Stora Saluhallen. Under årethar ett intensivt arbete genomförts för att finna nyverksamhet till Stora Teatern. Under sommarentecknades ett nytt hyresavtal och vid årsskiftet2011/2012 började ny verksamhet bedrivas påStora Teatern. Den hyrestvist som pågått sedan2006 med SAMI fick sitt slut då parterna träffadeen överenskommelse i slutet av året.Liseberg ABKoncernens rörelseintäkter ökade med 6 procenttill 963 mkr (904). Resultat efter finansiella posteruppgick till 78 mkr (65). Försäsongen i nöjesparkenutvecklades bättre än förgående år. Högsäsongenutvecklades bra och hade ungefär likamånga besökare som föregående år. Årets Jul påLiseberg drabbades hårt av det dåliga vädret ochhade färre besökare än föregående år. Totalt setthade parken 2,9 miljoner besökare under 2011,vilket är i samma nivå som föregående år. Hotell-,camping- och restaurangverksamheten visade godaresultat under 2011.Göteborgs Gatu ABBolaget består från och med 1 januari 2011 enbartav affärsområde Teknisk Service. Bolaget redovisaderörelseintäkter om 259 mkr (470). Minskningenhänger främst samman med verksamhetsöverlåtelsernaav affärsområdena Parkering och Entreprenad.Resultat efter finansiella poster uppgick till24 mkr (22). I resultatet ingår poster av engångskaraktärsåsom realisationsresultat från verksamhetsöverlåtelsernaom 29 mkr samt en ökad kostnad förpensioner i bolaget om 18 mkr.Kommunleasing i Göteborg AB (KLAB)Bolagets rörelseintäkter ökade till 379 mkr (374).Resultatet efter finansiella poster uppgick till -63mkr (-73). Av de 403 bussar som KLAB förvärvadefrån Göteborgs Spårvägar AB 2009 återstårca 230 bussar som trafikerar Öster och Hisingen.Övriga bussar har successivt avvecklats. Utifrångenomförda försäljningar samt värderingar av återståendebussar genomfördes en nedskrivning 2010på sammanlagt 99 mkr. Baserat på en nyligengenomförd värdering har ytterligare nedskrivningargjorts om 70 mkr i 2011 års bokslut.Förvaltnings AB FramtidenRörelseintäkterna koncernen ökade med 5,9 procenttill 5 096 mkr. Bolaget är moderbolag för deallmännyttiga bostadsföretagen. Totalt förvaltarkoncernen drygt 70 000 lägenheter. Resultat efterfinansiella poster uppgick till 118 mkr (220). Resultatethar påverkats positivt av återförda nedskrivningarsamt minskade fastighetskostnader tillföljd av det milda slutet av året. Kostnaderna förplanerat underhåll uppgick till 719 mkr (673) ochför utökat underhåll uppgick kostnaderna till 376mkr (377). Totalt har koncernen levererat 226 nyahyresrätter och 72 bostäder med äganderätt under2011.Renova ABBolagets rörelseintäkter ökade med 5 procent till1 263 mkr (1 196). Resultat efter finansiella posteruppgick till 18 mkr (31). Bolagets intäkter somavser den löpande verksamheten avviker positivtoch består bland annat av ökningar för el- och värmeintäkter.Renova har generellt sett hanterat störremängder avfall både i förhållande till budget2011 och utfall 2010. På kostnadssidan har avskrivningaroch räntor ökat avsevärt jämfört medtidigare år. Detta beror främst på att stora investeringar,bl a i Sävenäsanläggningen färdigställtsunder året. Bolaget har även färdigställt en förbehandlingsanläggningför matavfall på Marieholm.Merkostnader som inte var budgeterade för denna100(105)

hantering uppgick till 12 mkr. Bolaget ser en ökandekonkurrens både avseende transport och behandlingoch därmed en kraftig prispress.Älvstranden Utveckling ABÄlvstranden Utveckling AB är moderbolaget iÄlvstrandskoncernen. I koncernen ingår NorraÄlvstranden Utveckling AB och Södra ÄlvstrandenUtveckling AB. Bolaget har till uppgift att exploateraområden kring Göta älv som är av betydelseför en gynnsam stadsutveckling. Under 2011 har227 lägenheter färdigställts på Västra Eriksbergoch i Sannegården, varav 63 är hyresrätter. Genomkonsortier, den s k Älvstrandsmodellen, har påÄlvstranden, 1 230 bostäder påbörjats under sammaperiod, varav 496 är hyresrätter. Koncernen harett fastighetsbestånd på 77 byggnader med en uthyrningsbaryta av 376 tkvm. Uthyrningsvakansenvar vid årsskiftet 17,6 % (17,0). Under 2011 minskadeden uthyrningsbara ytan genom försäljningarav tre bostadsfastigheter och en kontorsfastighet.Resultatet efter finansnetto uppgick till 143 mkr(71). Resultatet för året innehåller reavinst efterförsäljning av fastigheter på 47 mkr. Rörelseresultatetblev 177 mkr vilket är i samma nivå som förraåret (178). Hyresintäkterna för fastighetsförvaltninguppgick till 360 mkr (349) och koncernensinvesteringar uppgick till 98 mkr (373).Gryaab ABGryaab AB är ett bolag som ägs av kommunernaAle, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndaloch Partille. Bolaget omhändertar avloppsvattenför avledning och behandling från de anslutnakommunerna. Lerums kommun är ännu inte ansluten,men planeras ansluta under våren 2012. GryaabABs resultat efter finansiella poster uppgick år2011 till -15 mkr, vilket innebar att bolagets obeskattadereserver minskades med ungefär motsvarandebelopp. Bolagets styrelse har beslutat att deobeskattade reserverna ska minskas. Gryaab ABkunde för år 2011 minska det planerade avgiftsuttagetgentemot ägarkommunerna med cirka 9 mkr,då bolaget redovisade ett bättre resultat än budgeterat.Göteborg & Co Träffpunkt ABBolaget har till uppgift att marknadsföra och medverkai utvecklingen av Göteborg som turist-, mötes-,och evenemangsstad. Bolagets rörelseintäkteruppgick till 235 mkr (217), en ökning med 8 procent.Omsättningen översteg budgeterad nivå.Främsta anledningen till avvikelsen är att intäkterredovisades för Kvalitetsmässan, som genomförsvartannat år och där 2011 var ett genomförandeår.Resultat efter finansiella poster uppgick till 4 mkr(1). Bolaget ägs till 50 procent av kommunen och50 procent av näringslivet.* Göteborg Energi ABs och Göteborgs Hamn ABs årsredovisningarär upprättade med tillämpning av RR29 i koncernredovisningen.Därför förekommer avvikelser motvärden i sammanställd redovisning.Investeringar 2011Bolagens investeringar för perioden januari -december uppgår till 4 471 mkr. Jämfört med motsvarandeperiod förra året är nivån 179 mkr högre iår. Sex bolag har för perioden totala investeringaröverstigande 100 mkr. Andelen nyinvesteringar avtotala investeringar uppgår till 74 % och ersättningsinvesteringarutgör 26 %. En sammanställningav bolagens investeringsbudgetar inför 2012visar att investeringarna kan komma att ligga på ensammanlagd nivå om cirka 4 800 mkr. De bolagsom budgeterar investeringsutgifter omkring 1 000mkr eller däröver är Förvaltnings AB Framtidenoch Göteborg Energi AB.Förvaltnings AB Framtidens investeringsutgifteruppgick till 1 806 mkr (1 311) för året, att jämföramed 1 700 mkr i budgeterade investeringar.Av den totala investeringsutgiften utgjorde 544mkr (463) investeringar för nyproduktion av bostäder,592 mkr (599) avsåg ombyggnationer och 670mkr (250) avsåg förvärv och övriga investeringar.Det enskilt största pågående projektet i koncernenär kvarteret Venus i Gårda där total investering ärberäknad till 889 mkr (865) varav 836 mkr hittillsär upparbetat. Övriga större pågående projekt ärbyggnation på Riksdalersgatan, i Lövgärdet och påDockhuset.Göteborg Energikoncernens investeringar föråret uppgick till 1 355 mkr (1 269) vilket är 145mkr lägre än budgeterad investeringsvolym samt86 mkr högre än förra årets utfall. Av den totalainvesteringsutgiften utgick 83 % till nyinvesteringaroch 17 % till reinvesteringar. De större pågåendeprojekten avser främst investeringar i GoBiGasprojektet etapp 1, om- och tillbyggnad av huvudkontoretRantorget och vindkraftverk Arendal.Projekt vindkraftverk i Töftedalsfjället färdigställdesunder året. GoBiGas-projektet etapp 1 avser endemonstrationsanläggning för produktion av biogasgenom förgasning av biobränsle från skogsråvara,projektet har erhållit bidrag från Energimyndigheten.Higabs investeringsnivå för helåret om 202mkr(181) var marginellt lägre än budgeterad nivå.Under året har det enskilt största pågående projektetvarit den nya bad- och ishallen i Angered. Projektethar en projektprognos om 370 mkr, varav101(105)

133 mkr har aktiverats i år, bad- och ishallen planerasvara färdigställd första kvartalet 2013. Ett annatstörre pågående projekt är om- och tillbyggnadenav Stadsbiblioteket, där investeringsprognosenuppgår till 240 mkr och 17 mkr är upparbetat hittillsunder året. Stadsbiblioteket planeras färdigställasunder år 2013.Älvstranden Utveckling ABs investeringsnivåuppgick till 98 mkr (373) för 2011. Budgeteradnivå för året uppgick till 278 mkr. Avvikelsen förklarashuvudsakligen av en försenad byggstart avparkeringshuset på Lindholmen, ingen kvartersbyggnationpå Kvillebäcken samt förseningar iutbyggnaden av infrastruktur på Stora Torp. Blandandra stora pågående investeringsprojekt kan nämnasinvesteringar i infrastruktur på västra Eriksberg,inre Sannegården och östra Kvillebäcken.Investeringen i parkeringshuset på Lindholmen, därprojektprognosen uppgår till 82 mkr varav 30 mkrär upparbetat under 2011, planeras färdigställastredje kvartalet 2012.Gryaab AB sänker sina investeringar för året jämförtmed förra året, 60 mkr mot 86 mkr. Ett stortprojekt som färdigställts under året är projektetTunnel Lerum, projektprognosen uppgick till 380mkr varav Gryaabs finansiering uppgick till 187mkr. Ett pågående projekt om budgeterat 40 mkr ären investering i en slamsilo, investeringen syftartill att minska läckaget av metangas. Planerna förde kommande åren innefattar investeringar i nykompostanläggning, en driftcentral samt en uppgraderingav slamanläggning i Syrhåla.Göteborgs Hamn ABs investeringar under åretuppgick till 269 mkr (115). Investeringarna omfattarett flertal mindre projekt där projekten uppgraderingav terminalytor och nya kajer i containerterminalensamt nya lastarmar vid kajplats 501/511är de största. Investeringsplanerna för de kommandeåren är mer omfattande än de senaste årens utfalloch innefattar investeringar i kranbalkar, nyakranspår, järnvägsspår i bilterminalen samt störreinvesteringar i Skarvikshamnen.Kommunleasing i Göteborg ABs investeringarutgörs av investeringar i leasingtillgångar. Dessaleasingtillgångar uthyrs sedan till verksamheterinom Göteborgs Stad. Tillgångarna består främstav bussar, spårvagnar, datorutrustning och övrigatyper av fordon.Totala investeringar i bolagmkrFörvaltnings AB FramtidenBokslut2010Budgethelår 2011Bokslut20111 311 1 700 1 806Göteborg Energi AB 1 269 1 280 1 355Älvstranden UtvecklingABKommunleasing i GöteborgAB373 278 98361 277 448Renova AB 354 350 115HIGAB. Hantverks- ochindustrihus i GöteborgAB181 216 202Göteborgs Hamn AB 115 258 269Liseberg AB 108 98 71Gryaab AB 86 24 60Göteborgs Gatu AB 72 69 88Göteborg Port HoldingAB23 22 33GREFAB 17 16 16Göteborgs Spårvägar AB 14 41 14Got Event AB 9 12 18Göteborgs StadsteaterABFörsäkrings AB GötaLejon8 13 44 3 8Göteborg & Co AB 1 0 0BRG AB 1 0 0Göteborgs UpphandlingsAB0 0 0Boplats i Göteborg AB 0 2 0Elimineringar -15 0 -134Totalt 4 292 4 659 4 471102(105)

Koncerner och bolag i siffrormkrResultatefter fin.posterÅretsresultatRörelseintäkterBalansomslutningEgetkapitalSoliditetÅretsinvesteringarFörvaltnings AB Framtiden 5 221 118 88 26 960 8 171 30 % 1 806Göteborg Energi AB 7 687 438 309 14 006 4 515 32 % 1 355Göteborgs Spårvägar AB 1 474 2 -11 741 362 49 % 14Göteborg Port Holding AB 1 696 117 83 3 375 335 10 % 302Renova AB 1 263 18 12 2 152 372 17 % 115Liseberg AB 962 78 56 1 056 658 62 % 71Hantverks- och Industrihus i GöteborgAB650 -21 -15 4 420 486 11 % 202Göteborgs Gatu AB 259 24 17 377 89 24 % 88Älvstranden Utveckling AB 420 142 130 4 348 455 10 % 98Kommunleasing i Göteborg AB 379 -63 -112 2 364 3 0 % 448Gryaab AB 278 -15 0 1 434 9 1 % 60Göteborg & CoKommunintressent AB235 4 1 87 11 13 % 0Got Event AB 157 -128 -91 117 37 32 % 18BRG Business Region GöteborgAB **99 -37 -28 117 52 44 % 0Försäkrings AB Göta Lejon 98 8 6 251 72 29 % 8Göteborgs Stadsteater AB ** 60 -91 -67 60 20 33 % 4Göteborgsregionens FritidshamnarAB (GREFAB)46 -1 0 105 12 12 % 16Göteborgs Stads Upphandlings AB 40 5 3 29 17 56 % 0Boplats Göteborg AB 9 0 0 8 3 43 % 0Göteborgs Kommunala FörvaltningsAB, GKF AB0 152 126 4 501 1 932 43 % 0GKF- koncernen, Vilande bolag 0 0 0 5 5 0 % 0103(105)

RevisionsberättelseRevisionsberättelse kommer till kommunfullmäktige104(105)

Snabbfakta2009 2010 2011Folkmängd 31/12 507 330 513 726 520 354Primärkommunal skattesats (%) 21,30 21,55 21,55Årets resultat (mkr)Kommunen 552 229 411Bolagen 616 442 366Sammanställd redovisning 805 * 638 * 752*Investeringar (mkr)Kommunen 1 444 1 360 1 438Sammanställd redovisning 5 757 * 5 623 * 5 895*Intäkter (mkr)Kommunen 29 720 30 900 32 542Sammanställd redovisning 46 139 * 47 757 * 48 930*Balansomslutning (mkr)Kommunen 38 350 38 984 39 968Sammanställd redovisning 72 224 * 73 452 * 75 295*SoliditetKommunen 19 19 19Sammanställd redovisning 25 * 26 * 26**Koncernredovisningen benämns sammanställd redovisning i kommunsektorn105(105)

Bilaga 2Nämndernas och styrelsernasdirektkommunikation avstyrinformation till KS/KFUtdrag ur årsrapporter 2011

Denna rapport innehåller nämnders/styrelsersdirektkommunikation med KS/KF.Här återfinns nämndernas och styrelsernas egna sammanfattningar av det aktuella läget iform av förstasidan från varje nämnds/styrelses årsrapport 2011. De är i förekommandefall kompletterade med stadskansliets kommentarer. Vidare framgår här ocksånämndens/styrelsens beslut i samband med behandling av rapporten.”Stadskansliets kommentar” används restriktivt och huvudsyftet med kommentaren äratt i förekommande fall framhålla nämnder/styrelser då agerande från nämnd/styrelse inte är i enlighet med fastställda riktlinjer för budgetochuppföljning annat särskilt skälObservera att det framgår av innehållsförteckningen vilka enheter som harkommenterats.Bolagen 2(92)

Innehållsförteckning1 Stadsdelsnämnder......................................................................................................51.1 SDN Angered.............................................................................................................. 61.2 SDN Askim-Frölunda-Högsbo ................................................................................... 81.3 SDN Centrum............................................................................................................ 101.4 SDN Lundby ............................................................................................................. 121.5 SDN Majorna-Linné ................................................................................................. 141.6 SDN Norra Hisingen................................................................................................. 161.7 SDN Västra Göteborg ............................................................................................... 181.8 SDN Västra Hisingen................................................................................................ 201.9 SDN Örgryte-Härlanda ............................................................................................. 221.10 SDN Östra Göteborg................................................................................................. 242 Facknämnder ...........................................................................................................262.1 Arkivnämnden........................................................................................................... 272.2 Byggnadsnämnden.................................................................................................... 282.3 Fastighetsnämnden.................................................................................................... 292.4 Färdtjänstnämnden.................................................................................................... 322.5 Idrotts- och föreningsnämnden ................................................................................. 342.6 Intraservice................................................................................................................ 362.7 Keillers park.............................................................................................................. 382.8 Kommunalförbundet för Fastigheten Stretered......................................................... 392.9 Kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg............................................. 402.10 Kommunledningen.................................................................................................... 412.11 Konsumentnämnden ................................................................................................. 422.12 Kretsloppsnämnden................................................................................................... 442.13 Kulturnämnden ......................................................................................................... 452.14 Lokalnämnden........................................................................................................... 462.15 Miljö- och klimatnämnden........................................................................................ 482.16 Nämnden för Göteborg Vatten.................................................................................. 502.17 Park- och naturnämnden ........................................................................................... 522.18 Revisorskollegiet....................................................................................................... 532.19 Sociala resursnämnden.............................................................................................. 542.20 Trafiknämnden.......................................................................................................... 562.21 Trygg och vacker stad............................................................................................... 582.22 Utbildningsnämnden ................................................................................................. 592.23 Valnämnden .............................................................................................................. 61Bolagen 3(92)

2.24 Vuxenutbildningsnämnden ....................................................................................... 632.25 Överförmyndarnämnden ........................................................................................... 643 Bolag .........................................................................................................................653.1 Boplats i Göteborg AB.............................................................................................. 663.2 BRG Business Region Göteborg AB........................................................................ 683.3 Försäkrings AB Göta Lejon ...................................................................................... 693.4 Förvaltnings AB Framtiden ...................................................................................... 703.5 Göteborgs Spårvägar AB .......................................................................................... 723.6 Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB (GKF AB) ............................................... 743.7 Got Event AB............................................................................................................ 753.8 GREFAB AB ............................................................................................................ 763.9 Gryaab AB ................................................................................................................ 773.10 Göteborg & Co.......................................................................................................... 793.11 Göteborg Energi AB ................................................................................................. 803.12 Göteborgs Gatu AB................................................................................................... 813.13 Göteborgs Hamn AB................................................................................................. 823.14 Port Operation AB .................................................................................................... 833.15 Göteborgs Stadsteater AB......................................................................................... 843.16 HIGAB. Hantverks- och industrihus i Göteborg AB................................................ 853.17 Kommunleasing i Göteborg AB ............................................................................... 863.18 Liseberg AB.............................................................................................................. 873.19 Renova AB................................................................................................................ 883.20 Göteborgs stads Upphandlings AB........................................................................... 903.21 Älvstranden Utveckling AB...................................................................................... 913.22 Utveckling Nordost AB ............................................................................................ 92Bolagen 4(92)

1 StadsdelsnämnderBolagen 5(92)

1.1 SDN AngeredUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förDe nya uppdragen till stadsdelarna att bidra med det sociala perspektivet i samhällsplaneringenoch att fördjupa arbetet med demokrati och dialog med stadsdelens medborgare har framföralltpräglats av att skaffa kunskap inom området. Detta har skett i samarbete med både andra förvaltningar,projekt Centrala Älvstaden och Utveckling Nordost.Barn och unga i Angered ska erbjudas en likvärdig skolgång med en skola som har förutsättningaratt erbjuda full ämnesundervisning av behöriga lärare. Detta kräver en i grunden ny skolorganisationoch ett förslag har arbetats fram under 2011. Detta medför en möjlig utbildningsgångfrån förskola till år nio i grundskolan i varje spår/delområde. Skolspåren, som kännetecknasav kontinuitet, flexibilitet och närhet, ska bland annat skapa bättre förutsättningar för samverkanmellan hem och skola. Det övergripande målet är att öka Angereds måluppfyllelse avseendeandelen elever med godkända betyg. I Angered står lokaler för cirka 25% av kostnadernaför skolan, jämfört med cirka 20% i övriga stadsdelar. Minskade kostnader för lokaler möjliggörökad lärartäthet i undervisningen vid bibehållet elevantal i Agnereds skolor. Förslaget ger ävenbättre förutsättningar att möta expansionsbehovet av platser i förskolan i varje delområde.I Angereds förskoleverksamhet nås målet om full behovstäckning under alla månader 2011.Den riktade satsningen på fritidsgårdarna har inneburit ökat öppethållande. På årsbasis är ökningendrygt 20 %.Ett omfattande arbete har pågått kring boendefrågor. I stadsdelen finns ett stort antal personersom inte har kunnat finna boende på egen hand och som inte vid tillfället hade behov av annatbistånd. Frågan om socialtjänstens ansvar, annan myndighets ansvar och den enskildes egetansvar är mycket aktuell. Därtill kommer kommunallagens krav på likabehandling, där bostadsfråganär ett tydligt exempel på hur olika möjligheter invånare i staden har. Frågan om rätten tillbostad är en mycket viktig framtidsfråga.MedarbetareÅret har präglats av den omfattande omorganisationen och en stor mängd medarbetare har varitdirekt eller indirekt berörda av sammanslagningen. Cirka 400 medarbetare har bytt arbetsplatsinom förvaltningen och arbetet med att skapa nya rutiner och arbetssätt har varit tidskrävande.Stadsdelen har lyckats bemanna vakanta tjänster inklusive ledarbefattningar och kan konstateraatt trots den ökade personalrörligheten har antalet tjänster inom central administration minskatmed 30.EkonomiFör året redovisas ett positivt resultat på 28 102 tkr, varav 27 291 tkr på befolkningsramen ochresterande 811 tkr på resursnämndsramen.Nettokostnaden ökade totalt med 4,3 procent jämfört med 2010.Nettokostnadsökningen förklaras till stor del av kostnadsökningar inom förskola och funktionshinder.Skolan bidrar till också till ökningen genom att ha haft en för stor organisation i förhållandetill det minskade antalet elever.Bolagen 6(92)

Nettokostnaden för 2011 ställt mot budget 2012 (inklusive nämndens beslut om att använda 15000 tkr av eget kapital) innebär ett utrymme att öka kostnaderna med 3,7 procent.Kostnadsnivån för de tre senaste månaderna tyder dock på en högre nivå än för 2011 i sinhelhet och om den nivån är bestående är utrymmet för kostnadsökningar 2,5 procent.Det utgående egna kapitalet uppgick vid årets slut till 100 251 tkr (inklusive resursnämndsramen),det motsvarar 4,3 procent av kommunbidraget.VerksamhetÄven ur ett verksamhetsperspektiv har förändringen av stadsdelsorganisationen haft stor påverkanunder 2011. Arbetet med att bemanna tjänster och ordna fungerande lokaler för verksamheternahar varit omfattande. Förändringen har tydligt visat på olikheter i arbetssätt och kultur.Arbetet kommer även under 2012 att fortgå för att finna de nya rollerna och gemensamma arbetssätten.Verksamheten El Sistema inom Kulturskolan har utvecklats snabbt och har uppmärksammatsnationellt och internationellt. I slutet av 2011 finns cirka 230 barn och ungdomar i regelbundenverksamhet - och fler vill vara med.ASIH är nu en fungerande verksamhet med hög och samlad kompetens för personer vid vård ilivets slut. Teamet har skapat goda förutsättningar för att kunna ge god och säker vård i hemmet.Andelen patienter i ASIH har under året ökat vilket tyder på att fler skrivs ut från sjukhusoch kan vårdas hemma.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-14Nämnden beslutade att godkänna rapporten med tillägg/justering enligt bifogat protokoll.Bolagen 7(92)

1.2 SDN Askim-Frölunda-HögsboUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förAFH blev en stadsdel första januari. Beträffande det beslut om budget som fattades för 2011fanns av naturliga skäl en hel del osäkerhet vad gäller träffsäkerheten att förhålla sig till.Den nya organisationen med en starkare betoning på långsiktighet, strategisk planering och ettstörre ansvar ur ett befolkningsperspektiv håller fortfarande på att ledningsmässigt hitta sinaformer.Arbetet med att etablera en aktivare demokratiprocess och ett större SDN-ansvar ur ett stadutvecklingsperpektivhar inletts under året.Stadsdelsreformen har gett bättre förutsättningar för en likvärdig verksamhet i ett hela-stadenperspektiv.Samordningen av staden sker på ett tydligare sätt än tidigare. SDN-sektorns olika sk10-grupper och stadsledningskontoret har börjat hitta strukturer för detta arbete.Ett förvaltningsövergripande projekt kommer att startas under hösten och som syftar till att skapabättre livsvillkor för ungdomar i Frölundaområdet och därigenom, på sikt, öka måluppfyllelseni skolan, som idag för Frölundaskolans del utgör ett mycket väsentligt utvecklingsområde.MedarbetareBeträffande årets medarbetar- och chefsenkäter innebär resultatet ett utvecklingsområde. Särskiltpå chefssidan kan en del sämre resultat noteras. Speciellt sticker IFO/FH ut i negativ bemärkelse.Ev kan delar av detta vara en följd av de omfattande besparingskrav som ställts pådenna verksamhet under 2011. En närmre analys krävs dock där även andra påverkansfaktorermåste beaktas. Bl.a. kan inte samma resultat ses inom äldreomsorgen som också anpassat sinekonomi till en relativt mindre kostym.I o m det nya året har en satsning gjorts på det lokala administrativa stödet, vilket borde ge enhetschefernabättre förutsättningar till utveckling av verksamheten och ett närmre ledarskap.EkonomiRent ekonomiskt tog sig den nya stadsdelen med sig en obalans in i 2011, främst inom funktionshinder(33 Mkr) och ÄO (25 Mkr). En minusprognos gjordes i februari och SDN beslutadeatt genomföra en rad anpassningsåtgärder. Resultatet hamnade slutligen gentemot budget på +21 miljoner. Dels har tilläggsbudgetering under året bidragit, men inte minst är resultatet enföljd av ett mycket ambitiöst anpassningarbete under året.Verksamheterna uppvisar ett negativt resultat på 23 miljoner. Centrala engångsposter, orealiseradetilläggsbudgeteringar inom förskolan har balanserat resultatet. Strävandena mot balansfortsätter över alla verksamheter 2012.Inom FH kvarstår problemen med att få ekonomin i balans. Främst är det kostnaderna för köptvård/placeringar som ökar.Försörjningsstödet ser ut att ha kulminerat och en nominell minskning kan eventuellt skönjas.Detta kvarstår dock som en stor osäkerhet under 2012.Även Äldreomsorgen har kvarstående anpassningkrav med sig över årsskiftet.Bolagen 8(92)

VerksamhetInom Äldreomsorgen har nu en bättre samordning över staden etablerats när det gäller särskiltboende. Bristsituation i en stadsdel och överkapacitet i en annan får bättre förutsättningar attöverbryggas med rutiner utifrån ett hela-staden-perspektiv.Ett av de stora bekymren under året har utbyggnadstakten inom barnomsorgen varit. Problemenhandlar om praktiska möjligheter att hitta/bygga lämpliga lokaler. Detta förklarar delar av resultatet2011, något som inte går att interpolera för 2012 då dessa resurseri högre grad kommer attanvändas till det de är avsedda.Stadsdelsnämnden har för 2012 i sitt inriktningsdokument pekat ut behovstäckning och kvalitetsökningpå detta område som den viktigaste frågan för året. Förvaltningen har, som en konsekventav detta kraftsamlat kring att realisera detta mål.Tidigare fattade beslut om anpassning av skollokaler har möjliggjort en expansion av förskolan.Ett problem som kvarstår är dock svårigheterna att rekrytera behöriga förskollärare.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-14Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 9(92)

1.3 SDN CentrumUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förDet bor cirka 57 000 personer i Centrum och i nämndens verksamheter arbetar drygt 2 000 personer.Stadsdelsnämnden Centrum omsätter cirka 1,5 miljard kronor. Den dominerande andelenav befolkningen utgörs av förvärvsarbetande invånare mellan 25-64 år. Centrum har lägst andelbarn och unga jämfört med alla stadsdelar medan andelen invånare 19- 44 år är mycket högre äni Göteborg i sin helhet.Full behovstäckning råder inom förskolan och Centrum tillhör de stadsdelar som ökade personaltäthetenmest under läsåret 2010/2011. Antalet barn ökade med knappt fem procent medanpersonalvolymen ökade med knappt tolv procent.Centrum är den stadsdel med det bästa betygsresultatet i Göteborg 2011. Drygt 94 procent aveleverna fick minst betyget godkänt i de så kallade kärnämnena.Resultaten i årets brukarundersökning visar att de äldre som bor på äldreboende är mycket nöjdamed tryggheten och möjlighet till inflytande. Samma undersökning visar att de också är mycketnöjda med aktiviteter och utevistelser.Försörjningsstödet har ökat under 2011 både till följd av nya bidragstagare men också för att delångtidsberoende uppvisar mer komplexa behov. Under hösten har nya sökande anvisats direkttill Arbetsforum för att de som är arbetsföra snabbare ska få hjälp att komma ut på arbetsmarknaden.Tätare kontakt med bidragstagarna eftersträvas också. Det går ännu inte att utläsa resultatav dessa nya arbetsmetoder.MedarbetareFörvaltningen har medarbetare med god kompetens och ett stort engagemang samtidigt som detfinns tecken på svårigheter att rekrytera vissa kategorier av medarbetare. Till följd av SDNomorganisationenhar det under året varit stor rörlighet vad gäller chefer och cirka hälften avcheferna är nu nya i Centrum. De flesta har tidigare erfarenhet av ledarskap som bidrar till utvecklingenav Centrum på ett positivt sätt samtidigt som det innebär ett arbete med att skapakompetens avseende lokala arbetssätt, rutiner och riktlinjer.Ett nytt arbetssätt vad gäller bemanning har införts, som kallas Optimerad bemanning. Dettainnebär att alla medarbetare inom äldreomsorg och funktionshinder erbjuds heltidsanställningsamtidigt som andelen arbetad tid som utförs av timavlönade ska minska.Det omställningsarbete som pågått under året på grund av obalans i ekonomin har resulterat i ettfåtal övertaliga medan övriga har fått andra uppdrag i stadsdelen eller i staden.EkonomiCentrums ekonomiska resultat för verksamhetsåret 2011 är ett underskott mot kommunbidragetpå 13,3 miljoner kronor. Detta motsvarar drygt en procent av det totala kommunbidraget. Medhänsyn till att nämnden budgeterat en användning av eget kapital motsvarande 18 miljoner innebärdet ett positivt resultat mot budget på 4,7 miljoner kronor.Redan från början av året planerades en användning av eget kapital på sex miljoner kronor.Ekonomiska svårigheter under 2011 medförde dock att nämnden fattade beslut i november omatt använda ytterligare maximalt 12 miljoner av det egna kapitalet. Resultatet förbättrades dockBolagen 10(92)

med cirka 9 miljoner i december. Dels har nämnden fått ytterligare kommunbidrag motsvarande3,7 miljoner kronor, dels har nämnden fått en rad intäkter och kostnadsminskningar samt attsemesterlöneskulden blivit ca 1 miljon lägre än prognostiserat.VerksamhetAnpassningen till den nya stadsdelsnämndsorganisationen har inneburit att förvaltningen varitinne i en omfattande förändringsprocess. Trots att Centrum är en av två stadsdelar som inte slagitssamman, har det varit stora förändringar, inte minst genom att hälften av alla chefer i Centrumhar bytts ut under 2011.Många elever i stadsdelen väljer friskolor. Av totalt 2 200 boende barn och unga i Centrum gåridag 1 400 elever fördelade på sex kommunala skolor. Det medför bland annat höga lokalkostnaderoch svårigheter att skapa fungerande klassorganisationer med underlag för hela lärartjänster.Sektor Utbildning har under hösten arbetat med att ta fram ett förslag till en ny skolorganisation.Antalet äldre i Centrum minskar kontinuerligt, vilket medför minskade resurser till äldreomsorgen.Anpassningar i verksamheten har därför skett under året.Ungefär 20 procent av Centrumbarnen deltar i någon av kulturskolans aktiviteter, vilket är enrelativt hög andel.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-10Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 11(92)

1.4 SDN LundbyUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningStadsdelsnämnden Lundby har under 2011 särskilt prioriterat tre mål:Unga människor behöver en bra kunskapsgrund, därför ska andelen elever med godkända betygöka.Barn behöver social träning i pedagogisk miljö, därför ska det vara full behovstäckning i förskolanoch barn ska även erbjudas plats i familjedaghem.Äldre göteborgare inom stadsdelens särskilda boenden behöver trygghet och påverkan över sinlivssituation, därför ska de äldres inflytande över sin vardag öka,Nämnden har lyckats olika väl med måluppfyllelsen för dessa mål.Andelen elever med godkända betyg har minskat. Därmed har kunskapsmålet inte uppnåtts.Målet om full behovstäckning i förskolan har uppnåtts. Trots att efterfrågan fortsatt att öka kraftigt,och utbyggnadsplanerna har försenats, kan nämnden redovisa god måluppfyllelse. Underhösten har barngruppernas storlek dock ökats. Nämnden bedömer att förskolans expansion ärvår största utmaning under de kommande åren.Nämnden har viss måluppfyllelse avseende äldres inflytande över sin vardag. Genomförandeplaneranvänds för att säkra de äldres inflytande. Enkätresultaten från årets början visade dockingen förbättring.När det gäller övriga mål konstaterar nämnden att andelen arbetad tid utförd av timavlönad personalär oförändrat hög. Under 2012 startar optimerad bemanning. Målet att rekryteringen skaspegla befolkningsstrukturen är inte uppfyllt. Andelen chefer födda utanför Norden har minskat.Nämnden har god måluppfyllelse avseende stadsutvecklingsfrågor. Vi har goda erfarenheterfrån flera projekt, aktiviteter och medborgardialog.Goda resultat i medarbetar- och chefsenkätenOmorganisationen av stadsdelssektorn har präglat 2011 års arbete. Året har till stor del handlatom att få organisationen på plats och att alla nya chefer ska förstå sitt nya uppdrag. I 2011 årsmedarbetarenkät har SDF Lundby ett betydligt bättre resultat än 2009 såväl faktiskt som relativtövriga förvaltningar i staden. Chefsenkäten uppvisar de högsta resultaten inom stadsdelssektorn.Däremot är resultaten i brukarenkäten fortfarande låga. Ett exempel på det är att alla verksamheterutom en visar lägre resultat än genomsnittet i staden när det gäller bemötandet av de vi är tillför. Det finns en stor medvetenhet bland chefer och medarbetare om denna utmaning.Intern kontrollUnder 2011 har nämnden haft ett ökat fokus på att stärka den interna kontrollen. Förvaltningensarbete har bedrivits med utgångspunkten att skapa en kontrollmiljö där det är ”lätt att göra rättoch svårt att göra fel”. Intern kontroll handlar om ett ständigt pågående utvecklingsarbete somen naturlig del i det dagliga arbetet.Ekonomi i balansBolagen 12(92)

Det ekonomiska resultatet är plus 6,3 mkr. Det finns stora variationer i resultatet för sektorerna.De underskott som redovisas inom två av sektorerna uppstod under första halvåret. Inom sektorindivid- och familjeomsorg och funktionshinder krävs ytterligare åtgärder under 2012 för attuppnå ekonomisk balans.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-07Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 13(92)

1.5 SDN Majorna-LinnéUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förTrots tillskapade förskoleplatser har detta inte räckt till för de ökade behoven. Befolkningsprognosenavseende förskolebarn underskattade såväl antal födda barn som hur många barn somskulle bo kvar i tadsdelen. 1-2 åringarans andel av 1-5 åringar har ökat mer än prognostiseratoch efterfrågan överstigit tidigare års nivåer. Tidsutdräkten för planering och för igångsättningav projekt har varit lång. Det har varit förknippat med stora svårigheter att hitta tomter ellerlämpliga lokaler. De beslut som fattats under året kommer att förverkligas först under 2012-2014. En utjämning mellan de båda ihopslagna stadsdelarna gav en viss minskning av gruppstorlekarna.Kulturskolan startade inför höstterminen med såväl lika villkor inom stadsdelen som med stadensnya riktlinjer och möjligheter för 16-19-åringar att delta. Fler har erbjudits plats än föregåendeår. Dock har en kö uppstått och förstahandsvalet har inte kunna erbjudas alla.Såväl fritids- som kulturverksamheten har haft mer öppet och anpassat utifrån invånarnas behov.Andelen behöriga elever till gymnasieskolan har ökat och är högst i staden. Betygen avseendesamtliga ämnen har dock sjunkit något.Den bristande tillgången på bostäder begränsar möjligheten att tillgododse eget boende förunga, psykiskt funktionsnedsatta, äldre och stora barnfamiljer.Fler unga har behövt institutionsvård och krav på öppenvård öka för såväl unga som vuxna.De äldre är enligt enkäter nöjda avseende trygghet och insatser. Fler möjligheter att besökaträffpunkter har skapats. Möjligheten till inflytandet över vardagen har ökat med fler som borkvar hemma och med göteborgsmodellens implemenetering.Flera olika forum för dialog med invånare och brukare har tagit tillvara brukares och befolkningenssociala erfarenheter och bidragit till högre kvalitet i processer och beslut..Kunskaper och kommunikation avseende genus och diskrimineringsfrågor har stärkts och använtsi utformningen av verksamheter.MedarbetareSammanslagningen har för medarbetare medfört nya chefer, lokaler, kollegor, rutiner och kommunikationsvägar.Det omställningsarbete som uppstod som en konsekvens av sammanslagningen hanterades avett projekt som lyckades placera alla deltagare medan det som uppstod med anledning av avvecklingeninom äldreomsorgen fortlöper.Arbete utfört av timavlönade har ökat något bland annat som som en konsevens av att mer tid änplanerat utförts inom hemtjänsten samt den tillfälliga ökning av antalet barn i förskolans gruppersom gjordes under våren.Enkätresultaten visade på utvecklingsbehov avseende medarbetares medskapande och chefersarbetsmiljö.Bolagen 14(92)

Utvecklingen mot ett nära och tydligt ledarskap för att åstadkomma resultat och engagemangavspeglas i de renodlade chefsrollerna och i antalet medarbetare per enhet.Hela förvaltningen arbetar med ett gemensamt förhållningssätt för att stärka organisationskulturenoch sätta brukaren och invånaren i fokus.EkonomiResultatet 2011 visar ett underskott med 11,4 miljoner kr, vilket är 8,6 miljoner kronor bättre änaktull budget.De revideringar och ianspråktagande av eget kapital som årets budget varit förmål för är enkonsekvens av att den beslutade avvecklingen av äldreboenden tog längre tid än beräknat.Nettokostandsutvecklingen sjönk under året och blev 3,8 procent. Lönekostnadsutvecklingenvar 2,6 procent.Förskoleexpansionen blev större än planerat.Kostnader för insatser i hemmet för äldre har ökat. Ett ökat antal placeringar av unga har behövts,liksom boenden och placeringar av personer med psykiska funktionsnedsättningar. Dettapå grund av bristande tillgång på bostäder för olika målgrupper. Korttidsplatser för funktionsnedsattahar också ökat.Omställningsarbete, avgångslösningar, rekrytering, flytt mellan lokaler och nya verksamhetsrutinerhar detta första år med ny organisation tagit resurser i anspråk med syfte att skapa en långsiktigthållbar ekonomi.VerksamhetSamordnade insatser i stadsdelssektorn för att öka måluppfyllelsen har underlättats av den nyaorganisationen med lika struktur, jämförbara nivåer, gemensamma administrativa system ochdet nya uppdraget i reglementet om att samordna och ta en aktiv roll i samhällsplaneringen liksomsamarbeten med andra förvaltningar och bolag.Befolkningsansvaret, målgruppsfokus och det strategiska arbetet har stärkt med sektorsnivå ochutvecklingsfunktioner.En kultur- och fritidssektor understödjer det tvärsektoriella arbetet med brukaren och invånareni fokus.Integrering av individ- och familejomsorg och funktionshinder ökar möjligheten till rättsäkrabistånd och för ändamålsenliga insatser för målgruppen.Styrnings- och ledingsprocessen har stärkts så att handlingsberedskap och stöd för internkontrollsäkrat processer och givit förutsättningar för ökat förtroende.Planeringsförfarandet i staden avseende förkoleutbyggnad har varit alltför långdraget för attkunna möta behoven i tid.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-22Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Stadskansliets kommentarStadsledningskontoret konstaterar att SDN Majorna-Linné senarelagt sin behandling av Årsrapport2011 till den 22 februari och att man därmed inte följer fastställd tidsplan för senaste datumför beslut i nämnd.Bolagen 15(92)

1.6 SDN Norra HisingenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förNämndens mål att förhindra att ungdomar hamnar i missbruk och kriminalitet har föranlett ettgediget och handfast arbete med en mängd insatser. För att ge förutsättningar att barn och ungdomarfår en trygg uppväxt och goda förutsättningar att utvecklas har nämnden skapat en övergripandestrategisk projektorganisation; "Backa i fokus" . Projektorganisationen innehåller 20delprojekt grupperade i tema om Hållbar utveckling, Arbetsmarknadsinsatser, Fritids- och föreningsverksamhet,Samverkan samt Skolorganisation och idrottshall.2011 har 190 nya förskoleplatser tillkommit i stadsdelen, 120 i egen produktion och 70 i friståendeverksamhet. Expansionen har möjliggjort full behovstäckning. LS har uppdrag att tillsammansmed SDF ta fram lokaler och tomter för utbyggnad av nya förskoleplatser.Andelen elever med godkänt i alla ämnen har minskat med två procentenheter. Det totala genomsnittligameritvärdet har ökat till 206 då fler elever har MVG. Flickorna har generellt högrebetygsresultat än pojkarna.Antalet bostäder med särskild service har ökat i stadsdelen och flera personer med funktionsnedsättninghar flyttat till Norra Hisingen. En utbyggnad av dagliga verksamheter har möjliggjortett varierat utbud av inriktningar för att tillgodose vars och ens behov för ett bra arbetsliv.Norra Hisingen är den stadsdel där gruppen äldre ökar mest. Komplexiteten med stora insatserav service, omsorg och sjukvård har inneburit att antal årsarbetare har ökat vilket genererat enbudgetavvikelse.Nämnden har inrättat ett Samhällsbyggnadsråd med syfte att fördjupa kunskap och dialog omfrågorna kring stadsutveckling och samhällsplanering. Förvaltningen har påbörjat arbetet medatt ta fram ett lokalt utvecklingsprogram. Stort fokus läggs på att kartlägga sociala erfarenheterkring hur det är att bo, leva, verka och besöka Norra Hisingen.MedarbetareStadsdelsammanslagningen har inneburit en hög påfrestning för organisationen. Det har varitkomplext att få ihop tre organisationer, strukturer och kulturer till en samlad organisation. Eneffekt av sammanslagningen är ökad rörlighet bland medarbetarna. Under första halvåret berördedet främst chefer. Efter sommaren har rörligheten ökat bland andra yrkesgrupper.Stadsdelen har en förhållandevis låg andel anställda förskollärare. Detta innebär att stadsdelenbåde har ett kortsiktigt (expansion) och ett långsiktigt rekryteringsbehov inom förskolan.Under året har flera nya bostäder med särskild service tillkommit i stadsdelen och inneburitomfattande rekrytering.Svårrekryterade yrkesgrupper är sjuksköterskor och erfarna handläggare inom myndighetsutövning.Utifrån den nya skollagen har en inventering av kompetensen hos lärare genomförts. Inventeringenligger till grund för kommande behov av kompetensutveckling.Andelen arbetad tid av timavlönade har minskat från 10,8 till 9,5 %.Bolagen 16(92)

EkonomiDet ekonomiska utfallet visar ett resultat på 11 500 tkr. Äldreomsorgen har haft det ekonomisktbesvärligt bland annat genom att fler invånare har behov av insatser. En omfördelning av resurserhar varit nödvändig från andra verksamheter.Norra Hisingen är en stadsdel där det finns en stor koncentration av boenden med särskild serviceinom funktionshinder. Detta medför en extra ansträngning på nämndens ekonomi då det ärviss eftersläpning i modellen för täckning av dessa kostnader samt att det under året även blivitklart att expansionsmedel inte täcker verksamhetens behov.Behovet av lokalunderhåll är stort främst i Backa (skolor, förskolor, äldreboenden) men ävenTuve har undermåliga och icke ändamålsenliga lokaler. Nämnden ser ett stort behov av investeringsmedelför upprustning och nybyggnation. Det strategiskt viktiga projektet "Backa i fokus"innehåller ett antal delprojekt där den långsiktiga finansieringen inte är klarlagd och där vissapuckelkostnader kommer att uppstå 2012.VerksamhetSammanslagningen från tre till en stadsdel har synliggjort stora skillnader i styrning och ledningsamt kultur och värderingar. Servicenivån till brukarna har varierat i de gamla stadsdelarnasverksamheter vilket inneburit ett stort arbete under året med metodutveckling och arbetssätt förlikabehandling i myndighetsutövning och verkställighet såväl stadengemensamt som specifiktför stadsdelen. Kvalitetssäkring, internkontroll och strukturarbete för att få ordning och reda harvarit prioriterade områden.Fokus i arbetet för en hållbar utveckling är den sociala dimensionen. Den berör alla verksamhetermen fokus i förvaltningens arbete har varit att anamma ett tydligt barnperspektiv som skavara vägledande i de beslut som fattas i frågor som rör barn och unga.Alla verksamheter arbetar för att säkerställa ett gott bemötande och gemensamma förhållningssätt.Det är avgörande för brukarnas uppfattning om verksamheten och basen för att bygga förtroendebland invånarna.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-14Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 17(92)

1.7 SDN Västra GöteborgUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förUnder året har alla barn i förskolekön erbjudits plats inom 4 månader. Brist på lokaler har medförtendast marginell minskning av barngrupperna samt att det är svårt att uppnå närhetsprincipeninom främst Älvsborgsdelen.Kunskapsmålet har ej uppnåtts utan en mindre försämring har skett under 2011. Alla förskoloroch skolor ingår i nätverk som arbetar med att utveckla pedagogiken inom naturvetenskap ochmatematik. Arbete mot kränkande behandling och mobbing pågår i alla skolor, Ett tvärsektorielltsamverkansteam arbetar aktiv med ungdomar med hög skolfrånvaro. Arbetet är framgångsriktoch flertalet av ungdomarna har kommit tillbaka till skolan.Under året har det förebyggande och uppsökande arbetet med barn och ungdom i riskzonenprioriterats. Fritidsgårdarna har ökat sitt öppethållande och fältarbetare har tillsammans medpolis och föreningar lyckats dämpa ungdomars destruktiva beteende. Ungdom i riskzonen harerbjudits arbete under sommaren viket gett goda resultat. Otryggheten runt Opaltorget är ettproblem för alla boende i området. En kraftsamling skedde under hösten i samverkan med bostadsbolag,fastighetskontoret och exploatörer i syfte att finna kort- och långsiktiga lösningar.En viktig uppgift är att utjämna skillnader i barns hälsa. Ett antal prova-på verksamheter hargenomförts tillsammans med ett aktivt föreningsliv. Anmälningar om barn som far illa har ökatvilket medfört en ökning av antalet vårddygn, främst i familjehem.Alla äldreboenden har brukarråd och måluppfyllelsen är god beträffande inflytande och självbestämmande.Stödet till äldre i eget boende har utvecklats med ett mottagningsteam samt utökadnattpatrull, anhörigstöd och hemsjukvård. Den äldre befolkningen i stadsdelen har svårigheteratt hitta alternativa boendeformer i stadsdelen vilka skulle kunna underlätta i åldrandet.För funktionshindrade försvåras normalisering p g a bristen på bostäder i ordinärt bostadsbeståndsamt brist på arbetsplatser på ordinarie arbetsmarknad.MedarbetareUnder året har antalet anställda ökat med ca 100 främst beroende på utbyggnaden av förskolan.Inom kompetensförsörjning krävs fokus på rekrytering av förskollärare samt utbildad vård- ochomsorgspersonal. Arbetet med planering inför omställning till följd av lärarlegitimation pågår.Arbete med att minska andel arbetad tid utförd av timavlönade och ofrivilliga deltider pågår.Sjukfrånvaron i Västra Göteborg är 6,5 % jämfört med 6,8 % för hela staden.Medarbetarenkäten visar ett högt NMI såväl för medarbetare (57) som för chefer (55). Äldremedarbetare är generellt mer nöjda än yngre. Även det nya engagemangsindexet får höga värden(77 respektive 78). Lägst värden enligt både medarbetares och chefers bedömning får frågornaom stress/arbetsbelastning och om kompetensutveckling. Frågor som behöver analyserasvidare är rektors förutsättningar, omhändertagande av unga medarbetare och anledningen till atten stor andel av kvinnliga anställda har fysiska besvär på grund av arbetet.EkonomiStadsdelsnämnden redovisar ett underskott på -6,2 mkr för år 2011. I detta resultat återfinns s.k.omställningskostnader i samband med organisationsförändringen på 6,3 mkr. Vidare rymmerBolagen 18(92)

esultatet relativt omfattande engångskostnader i form av särskilda satsningar, varför underskotteti sig inte befaras medföra en ökad risk för obalans nästkommande år.Störst nettokostnadsökning redovisas för förskoleverksamheten där antalet avdelningar byggtsut med 17 stycken, följt av verksamheterna äldreomsorg och funktionshinder med ökat behov avvård och omsorg hos äldre och hos personer med stöd av framför allt LSS.Stadsdelsnämnden står inför utmaningen att inom budgetens ram även planera för mindre barngrupperliksom att långsiktigt förbättra standarden på lokalerna vilka till del är undermåliga.Andra utmaningar är arbetet med att få ut de personer som står längst från arbetsmarknaden ijobb och att nå en balans och flexibilitet avseende skolverksamhet i egen regi kontra enskildutförare.VerksamhetSammanslagning av tre stadsdelar har krävt fokus på att få ihop olika organisationskulturer.Under året har fokus även varit på likabehandling genom översyn av biståndsbedömning inomIFO och äldreomsorg. Inom utbildning har sektorscheferna arbetat med kvalitetssystem ochverksamhetsidén inom förskola och skolan. I syfte att uppnå bästa resultat för kunden har sektorernaarbetat med att utveckla ett strukturerat samverkansarbete främst med barn och ungdom.Samverkan har utvecklats med polisen och i stadsdelen finns ett välfungerande SSPF arbete. Isamverkan med A/F/H har Välkomsten startats, en mottagning av nyanlända barn där valideringsker för att skapa goda förutsättningar för fortsatt skolgång. Samverkan sker även inom Kulturskolan,dygnet runt förskola och arbetsmarknad. Lokalförsörjningen är ett problem i stadsdelenp g a många lokaler med bristande underhåll. Brist på bostäder bidrar även till höga kostnaderför sociala boenden.Brister enl självdeklarationen prioriteras 2012.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-14Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 19(92)

1.8 SDN Västra HisingenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förStadsdelen uppnår målet med full behovstäckning i förskolan för 2011. Detta mål klarades genomexpansion, utökning av antal avdelningar och viss förtätning i barngrupperna. Dock finnskö som är längre än 4 månader till enskilda förskolor.Resultaten i Västra Hisingen försämrades för Andelen elever med minst godkänt i alla ämnenmellan åren 2010 och 2011 med 8 procentenheter, vilket är oroväckande med tanke på att måletär att andelen elever med godkända betyg skall öka. Det finns stora skillnader i betygsresultatenmellan enskilda skolor i de gamla stadsdelarna Biskopsgården och Torslanda. Vid en generelljämförelse mellan Västra Hisingens och Göteborgs betygsresultat för 2011, ligger Västra Hisingensbetygsresultat nära resultaten för Göteborg som helhet. På en punkt skiljer sig dockresultaten och det är för Andel elever med godkänt i Svenska. Där är måluppfyllelsen i VästraHisingen hela 20,2 procentenheter lägre än i Göteborg som helhet.Tillgången till adekvata bostäder för invånarna i stadsdelen är en central fråga. Idag har stadsdelenca 300 personer i behov av annat boende.Kostnaderna för försörjningsstödet har under året legat på en hög nivå i stadsdelen och har underandra halvåret fortsatt att öka, något som är bekymrande.Under året genomfördes en brukarenkät för stora delar av stadsdelens verksamhet. Resultatenför Västra Hisingen visade på ett NKI (Nöjd kund-index) i paritet med genomsnittet i stadeninom förskolan och skolan, med ett tydligt undantag för årskurs 9, där Västra Hisingens resultatvar det högsta i hela Göteborg. För IFO/Funktionshinder var NKI över snittet i Göteborg. Inomäldreomsorgen var resultaten lägre än genomsnittet i Göteborg inom äldreboende och hemtjänstmen väsentligt högre för Hälso- och sjukvårdverksamheten där Västra Hisingen hade det högstavärdet i staden.Vid årsskiftet fanns 5 ej verkställda SoL-beslut och 11 ej verkställda LSS-beslut.Medarbetare2011 har präglats av ett intensivt arbete med att få ihop två stadsdelar med olika förutsättningari befolkningsstrukturen som lett till olika organisationskulturer och arbetssätt. Omorganisationhar också lett till ökad rörlighet bland chefer, omsättningen av chefer var 30 % under året. Ettbegränsat omställningsarbete inom framförallt sektor Utbildning har också genomförts underåret.Medarbetarenkäten har under året genomförts i staden. Resultatet för Västra Hisingen var högstbland stadsdelarna gällande hållbart-medarbetar-engagemang och näst högst bland stadsdelarnagällande Nöjd-Medarbetar-Index.Under 2011 har stadsdelen inlett ett arbete i nätverket för kultur och värderingar som leds avSveriges Kommuner och Landsting. Arbetet i nätverket innebär att mäta och utveckla kultur ochvärderingar hos medarbetare, förtroendevalda och medborgare/invånare.Stadens gemensamma förhållningssätt har implementerats under 2011, en uppföljning kommeratt genomföras första kvartalet 2012.Bolagen 20(92)

EkonomiÅrets resultat visar på ett överskott om 1,3 mkr. Nettokostnadsavvikelsen gentemot antagenbudget var + 5,8 Mkr. Nettokostnadsökningen var 4,4 %. Hälften av detta är pris- och löneökningar.Den andra delen är volymökning. Volymökningen består till största delen köpt verksamhetoch personalvolymsökningar inom egen verksamhet. Under året har stadsdelen fåttkompletteringsbudgetar om sammanlagt 18,2 mkr. Stadsdelsnämnden beslutade under året attanta en åtgärdsplan för ekonomisk balans. Åtgärdsplanen omfattade samtliga sektorer och gemensammafunktioner och beräknades ge en ekonomisk besparing på sammanlagt 15,4 mkr.Den totala ekonomiska effekten under 2011 av åtgärdspaketet är 12,2 mkr. Sektorerna äldreomsorgoch IFO/Funktionshinder har under året haft relativt stora ekonomiska obalanser.Resultatet för 2011 innebar en ökning av det egna kapitalet med drygt 1 mkr. Det egna kapitaleti bokslutet 2011 är därmed 56 mkr vilket ligger inom det intervall kommunfullmäktige fastslagit.VerksamhetSammanslagningen mellan de tidigare förvaltningarna Torslanda och Biskopsgården och därmedetableringen av den nya stadsdelen Västra Hisingen har inneburit ett intensivt och omvälvandeförändringsarbete. Arbetet har inte enbart handlat om att lägga samman två förvaltningaroch utveckla gemensamma arbetssätt och kulturer. Det har också omfattat ett arbete där VästraHisingen tillsammans med övriga stadsdelar organiserat sig för att utveckla ett hela stadenperspektivför ökad kvalitet och likabehandling. Tre exempel på detta är uppdraget med en strategiskgemensam planering kring prioriterade frågor, lanseringen av det stadsgemensamma intranätetoch framtagandet av gemensamma styrdokument.Under den första delen av 2011 tog de praktiska och operativa frågorna kring genomförandet avden nya organisationen all uppmärksamhet på bekostnad av ett mer långsiktigt perspektiv. Underslutet av 2011 har detta dock förändrats och ett arbete kring fem strategiska områden harpåbörjats.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-14Nämnden beslutade att godkänna rapporten med tillägg/justering enligt bifogat protokoll.Bolagen 21(92)

1.9 SDN Örgryte-HärlandaUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förHemtjänsttagarna i stadsdelen är bland de nöjdaste i Göteborg. Mycket nöjda är också förskoleföräldrar,hemsjukvårdens patienter och brukare inom IFO. Brukare i äldreboende och funktionshindradeär dock mindre nöjda än Göteborgssnittet.Inom stadsdelen finns flera mötesplatser och träffpunkter för äldre som erbjuder ett varieratutbud av aktiviteter. Samverkan med föreningsliv och organisationer är väl utvecklat. Äldreomsorgensförebyggandeenhet, samverkan med primärvården kring Äldrecentrum och Livslots ärytterligare viktiga kontaktytor mot seniorer i stadsdelen.Ett väl utvecklat boendestöd möjliggör för många brukare med psykiska funktionsnedsättningaratt kunna bo i egen lägenhet samt bidrar till att allt fler får en meningsfull sysselsättning.SDF Örgyte-Härlanda redovisar full behovstäckning vad gäller förskoleplatser och har minskatantalet barn i grupperna med 2,1 till ett snitt på 17,4 barn per avdelning under 2011 jämfört med2010.Betygsresultaten avseende elever i årskurs 9 med minst godkänt i alla ämnen har ökat med 8,5procentenheter jämfört med 2010 och ligger nu på 88 procent. I elevenkäten uppger 95 procentav eleverna att de trivs och känner sig trygga i skolan.Örgryte-Härlanda har Göteborgs högsta deltagande i kulturskolan, drygt 24 procent av allagrundskoleelever deltar.Pensionärsråd, folkhälsoråd, funktionshinderråd, samhällsbyggnadsråd samt föreningsråd allamed politisk representation har bildats. Samtliga av nämndens sammanträden är öppna för allmänheten.Alla verksamheter har någon form av brukardialog och en ny rutin för synpunktshanteringhar arbetats fram som kommer att implementeras.MedarbetareDet har genomförts ett mycket stort omställningsarbete under 2011 med 150 medarbetare somvarit berörda, främst inom äldreomsorgen. För att nå högre måluppfyllelse avseende minskningav timavlönade och deltidsanställda samt erbjudande om heltidsanställning pågår införande avoptimerad bemanning. Arbetet har startat under 2011 och fortsätter under 2012 och 2013.NMI för 2011 var 53 vilket är detsamma som medelvärdet för samtliga SDF. NMI för chefer var51 och där var medelvärdet 54 för samtliga SDF.Flera åtgärder pågår nu för att förbättra chefernas situation. Omsättningen av chefer i förvaltningenhar varit hög i samband med omorganisationen, 30 procent av cheferna är idag nya ellerpå ny tjänst.EkonomiEfter ett mycket turbulent år avseende ekonomin så stannade resultatet för året på ett överskottpå 0,1 mkr och mot budget på +15,9 mkr. Detta innebar att nämnden inte behövde använda någotav det beslutade egna kapitalet. Kostnadsutvecklingen var kraftigt negativ fram till och medBolagen 22(92)

augusti då trenden vändes. Resultatet har under hösten förbättrats för varje månad. Orsakernatill förbättringen är dels de två åtgärdspaket som nämnden fattat beslut om och dels kommunstyrelsensbeslut om extra tilldelning av kommunbidrag.Samtliga av de tre största sektorerna visar underskott där äldreomsorgen har störst negativ avvikelse.Det egna kapitalet är vid årsskiftet 50,1 mkr.VerksamhetDå antalet äldre över 80 år minskar i stadsdelen pågår avveckling av äldreboendeplatser. Treäldreboenden läggs ned och ett nytt äldreboende på Kaggeledsgatan är klart för inflyttning underförsta kvartalet 2012. Trots detta har alla äldre som fått biståndsbeslut till äldreboende kunnaterbjudas lägenhet.En kartläggning av den äldre befolkningens hälsa och en välbesökt mässa om bostäder för äldrepå kulturhuset Kåken har genomförts under året.Ett sektorsövergripande arbete för att kartlägga barns och ungas uppväxtvillkor pågår inom förvaltningen.Det kommer att utmynna i en gemensam plattform för fortsatt arbete med barn ochungdomar i riskzonen.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-14Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 23(92)

1.10 SDN Östra GöteborgUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förI stadsdelen finns det cirka 400 personer, som bor i olika former av korttidsboenden, både barnfamiljeroch ensamstående. Boendeformerna är korttidsboende, boende inom Sociala resursförvaltningens(SRF) försorg, kvinnojourboenden, hotellboende och vandrarhem. Många av personernaär rörliga i sitt boende och bor kortare tider inom SRF. En hel del, uppskattningsvis 75personer, skulle kunna bo i egna lägenheter med stöd, men lägenhetsbristen gör detta svårt attåstadkomma.Betygsresultaten i år 9 har försämrats ytterligare och är är låga. 2011 hade flickorna lägre betygsnivåän pojkarna.Alla barn som ansökt om plats i förskolan har fått erbjudande om plats inom fyra månader. Endel har tackat nej till erbjudandet. 2012 finns stor risk att det inte är möjligt att erbjuda alla platspå grund av lokalbrist.Brukarenkäterna som genomfördes under våren 2011 visar på nöjda brukare inom de flestaverksamheterna.Fler äldre kommer genom förebyggande insatser att kunna bo kvar i sitt ordinära boende.Invånare som är i behov av avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) kommer att ha större möjligheteratt få det. Samverkan sker med Angered och Örgryte/Härlanda.Sommaren var relativt lugn i Östra Göteborg, med undantag av några enskilda händelser därfrämst vuxna varit inblandade. En faktor som påverkat är att stadsdelsförvaltningen samverkatbra med polisen, föreningslivet och bostadsföretag med bland annat vuxennärvaro ute på kvällaroch nätter när risk för stökigheter funnits.Styrkortet för integration och annan statistik visar att segregationen är fortsatt stor i delar avstadsdelen.Försörjningsstödsberoendet är fortsatt högt, men minskar i vissa grupper. Ungdomsarbetslöshetenär fortsatt hög och påverkar detta.Behovet av skola i Kviberg kvarstår.MedarbetareOmställningsbehovet i stadsdelen är litet och kan hanteras i den egna stadsdelen.Kartläggningen av lärares behörigheter är klar och visar att det i vissa lärarkategorier saknasfullständig ämnesbehörighet i stadsdelen.Andelen arbete som utförs av timavlönade är fortsatt för högt och införandet av optimerad bemanningpåbörjades under hösten.Det har varit en stor omsättning av chefer och andra medarbetare i strategiska funktioner i sambandmed genomförandet av den nya organisationen.Uppdraget att ordna praktikplatser i stadsdelen är inte helt uppfyllt, men sektorerna har skapatarbetsgrupper som har i uppdrag att ta fram nya platser.Medarbetarenkäten visade på förbättringsområden som arbetsmiljö och hälsa, kompetensutvecklingoch ledarskap. Chefsenkäten visar att cheferna i Östra Göteborg är mer nöjda än genomsnit-Bolagen 24(92)

tet. Både chefer och medarbetare uppger att arbetsbelastningen är hög och att det ej finns möjlighettill återhämtning.EkonomiResultatet för 2011 visar på ett underskott på 16 706 tkr mot budget 2012. Resultatet är en avvikelsepå 14 706 tkr mot tidigare lämnad prognos i november. Tidigare lämnade prognoserbyggde på att sektorn utbildning lämnade ett överskott för expansion och kvalitetssatsningar.De stora svängningarna i prognosarbetet analyseras och det framtida arbetet ska kvalitetssäkrasgenom tydligare rutiner.Förvaltningen har ett underskott på försörjningsstöd med 1 000 tkr efter "30/70-regeln" förkostnadsansvaret mellan stadsdelen och staden centralt för försörjningsstödet.Förvaltningen har ett underskott när det gäller extra dyra placeringar inom funktionshinderområdetpå 14 000 tkr.Stadsdelens befolkning mellan 65 och 74 år har omfattande behov av vård och omsorg och förvaltningenskostnad för denna grupp 2011 är drygt 30 mkr mer än resurstilldelningen från staden.VerksamhetÅret har präglats av att en ny organisation har arbetas fram för alla nivåer samt bemannats medchefer och andra medarbetare. Många är nya i sina roller och de sista som kommit på plats hargjort det i slutet av året.När olika förvaltningskulturer och sätt att genomföra uppdragen möts har det visat sig att rutineroch processer utformats olika i de gamla organisationerna. Därför har processer behövt klarläggasoch beskrivas och kommuniceras på nytt. På sikt kommer detta att leda till ökad måluppfyllelse,säkrare likabehandling och högre effektivitet.Samverkan i NOSAM (Närområdesamverkan) med de andra vårdgivarna gällande hälso- ochsjukvårdsinsatser till befolkningen pågår.Arbetet med intern kontroll i har intensifierats och visat på behov av förbättringar. Det visarbland annat självdeklarationen som genomfördes av förvaltningen och verifierades av externarevisorer.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-14Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 25(92)

2 FacknämnderBolagen 26(92)

2.1 ArkivnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningFörändrad nämnd- och förvaltningsstruktur, försäljningar/privatiseringar och andra resultat avförändringar i samhället i allmänhet och den offentliga sektorn isynnerhet (t ex Vårdvalet) medför”extra” uppgifter för Arkivnämnden / Regionarkivet. De kan inte förutses i budget och flerårsplaner,men kräver snabbt agerande. För dessa uppgifter som staden och Regionen enligt TF,arkivlag, patientdatalag etc måste lösa fordras ramjusteringar och/eller ”trafikregler” för snabboch effektiv kommunikation med aktuell motpart hos berörd huvudman om arkivprojekt inklekonomiska resurser.Den största utmaningen är annars att i byggandet av informationssystem och vid upphandling avIT-tjänster få beaktat långtidslagringen. Det långsiktiga informationsperspektivet, t ex forskningenslagstadgade intressen, måste integreras i IS/IT-strategier och IT-utveckling. Regionarkivetbefinner sig i ett paradigmskifte där fokus flyttas från pappershandlingar och arkivlokalertill digitala handlingar och e-depå. För dessa nya uppgifter krävs även förändrad kompetens, ITutvecklaremed särskild kunskap inom diakronisk datavetenskap.Barn som utsattes för övergrepp då de var omhändertagna för samhällsvård föreslås nu få ersättning,250 000 kr. Dokumentation över omhändertaganden och placering på hem, anstalt eller ifosterhem finns i framförallt barnavårdsnämndens arkiv. För ersättning krävs att den sökandefår kopior av handlingarna från Regionarkivet. Handlingarna är hemliga och måste menprövas.En van handläggare behöver i genomsnitt två dagar för ett ärende. En genomgång av årsberättelseroch arkivmaterial visar att det sannolikt rör sig om 20 000 individer. Troligen börjar2013-01-01 en särskild nämnd att pröva ansökningar om ersättning. Tiden för ansökan föreslåsgå ut efter två år.Regionarkivet har omfördelat personal internt och anställt extrapersonal och 2011 handlade 6årsarbetare dylika ärenden. Även om endast 25% av de omhändertagna söker ersättning innebärdet 5000 ärenden. Om en handläggare klarar 0,5 ärenden per dag ger detta på årsbasis 22,6 årsarbetare.Måste 5000 ärenden handläggas under två år ger det arbete åt 11 personer. Resurserkrävs för att anställa minst två arkivhandläggare under 2012 och beredskap krävs för rekryteringav ytterligare åtta handläggare från början av 2013.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-08Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 27(92)

2.2 ByggnadsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning2011 har varit ett år av stora utmaningar. Västsvenska paketet, ny plan- och bygglag, ökad plangenomströmningoch många nyanställda har ställt stora krav på stadsbyggnadskontoret. Dettatill trots har kontoret haft en god måluppfyllelse inom de flesta verksamhetsområden.Kompetensförsörjning är en central fråga inte bara för vårt kontor utan också för våra nära samarbetspartnersoch för hela Göteborgsregionen. För att klara verksamhetens mål behövs det enfördjupad analys och samlad bild av olika kompetensbehov ur ett hela staden-perspektiv för attklara bemanningen av alla de olika uppgifter som blir följden av stora samhällsbyggnadsprojektflera år framöver. Arbetet har påbörjats av stadsledningskontoret tillsammans med de tekniskaförvaltningarna.Vår personalstyrka drogs ned i samband med konjunkturnedgången. Verksamhetens behov ochmedel har därefter ökat kraftigt. Under året har vi tagit emot över 50 nya medarbetare, som måsteintroduceras under kortare eller längre perioder för att uppnå full effekt. Vi har också fåttförändringar i ledningen av kontoret, 7 chefer och en stadsarkitekt har rekryterats och kommer ibörjan av 2012.Den nya plan- och bygglagen innebär olika handläggning beroende på vilken lag och taxa somgäller. Ärenden inkomna före 2 maj 2011 hanteras enligt tidigare lag och taxa och ärenden efter2 maj enligt ny lag och taxa.I detaljplaner som antagits under 2011 är antalet bostäder 1 900 (2010 var antalet drygt 1 100).Antalet bostäder i antagna detaljplaner kommer att öka successivt under mandatperioden. Utvecklingav det nya verktyget för planuppföljning fortgår kontinuerligt för att förbättra prognosunderlagoch därmed styrning av projekten.Omfattningen av övriga verksamheter ligger nära eller något högre än målen. Antalet beslutadebygglov är ca 3 500 och antalet avslutade lantmäteriförrättningar är 356.Inför årets budget uppskattades kostnaderna för Västsvenska paketet till 15 mkr under 2011.Våra insatser har kostat 10 mkr, vilket betyder att 5 mkr av det extra kommunbidrag, som kontoretfått, inte använts och därför kan återredovisas.StyrkortDe vi är till förAndel lantmäteriförrättningar avslutadeinom 5 mån (%)Andel bygglov beslutade inom 3veckor - kompletta handlingar (%)EkonomiKostnadstäckningsgrad för stadsbyggnadskontoretskärnverksamhet(%)Utfall2011Utfall2011Mål2011Utfall2010MedarbetareUtfall2011Mål2011Utfall201040 45 47 NMI 54 60 ----* 100 ---- Sjukfrånvaro i % 4,2 4 3,4Mål2011Utfall201056 58 63VerksamhetUtfall2011Mål2011Utfall2010Antal bost/lgh i under åretantagna detaljplaner 1 900 3 000 1 130Antal kvm verksamhetsyta iunder året antagna detaljplaner485 000 900 000 265 000* Uppgiften kan ännu inte tas fram ur det nya bygglovsystemet. Oklart vad "kompletta handlingar" innebär.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-07Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 28(92)

2.3 FastighetsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningVi har, trots hög konkurrens inom samhällsbyggnadsområdet, lyckats med att förstärka kompetenseninom förvaltningen och resurssätta flera nya uppdrag. Konkurrensen om rätt kompetensär fortfarande mycket stor och arbetsbelastningen är hög för befintlig personal. Vi ser nu enutmaning i att behålla den kompetens vi har och det är av stor vikt att vi fortsätter vara en attraktivarbetsplats. Vi har utvecklat ett effektivt samarbete med stadens förvaltningar och bolag samtexterna aktörer vilket också är en förutsättning för att nå hög måluppfyllelse.Totalt pågick byggande av ca 2 800 bostäder i Göteborg vid slutet av 2011 (2 250 bostäder islutet av 2010). Bostadsbyggandet i Gbg är tillbaka till nivån innan finanskrisen. Det är dockoklart om i vilken omfattningen den just nu osäkra konjunkturen och finansiella oron kommeratt påverka byggviljan framöver. Det minskade antalet byggstarter under 2008-2010 i lågkonjunkturensoch finanskrisens spår påverkar utfallet av färdigställda bostäder 2011. Antalet färdigställdabostäder 2011 uppgår därför till 1 702, vilket är lägre än målet (2 000).BN har gett SBK i uppdrag att arbeta fram en utbyggnadsplanering. Vi deltar bl a genom attbelysa genomförandeförutsättningar för en god bostadsförsörjning i ÖP.Etableringstrycket från näringslivet har varit högt under året, men avtagit något under hösten.Arbetet med Västsvenska Paketet är i full gång. Under året har vi arbetat med; Marieholmstunneln,ny kollektivtrafikpunkt vid Gamlestads torg, ny älv- och bangårdsförbindelse samt Västlänken.Vi deltar bl a genom hanteringen av genomförandet i detaljplaner och med markåtkomstfrågorinom de sk initiala åtgärderna.En särskild satsning har gjorts under året för att möta behovet av förskoleplatser. Ett stort antallokaliseringar har identifierats tillsammans med stadsbyggnadskontoret och lokalsekretariatet.KS har gett nämnden i uppdrag att samordna arbetet kring inventeringen och uppföljningenavseende tillgängligheten i staden. Nätverk har bildats för att skapa strukturer för projektetsgenomförande.Arbetet med Uppdrag Äldres boende har pågått under året. Nämnden har fattat beslut om handlingsplanerför uppdraget och ärendet ligger nu för beslut i KS.Kontoret har deltagit i arbetet med Centrala Älvstaden med kompetens i genomförandefrågor.Projektet stadsnära odling har startats upp under 2011.Resultatet uppgår till +2,4 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse på 0,5% av budgetomslutningen.StyrkortDe vi är till för 2010 2009 2008 Medarbetare 2010 2009 2008Ekonomi 2010 2009 2008 Verksamhet 2010 2009 2008Fastighetskontorets styrkort 2011Fastighetskontorets styrkort utifrån budget 2011:Bolagen 29(92)

Reglemente och särskilda uppdragEnligt reglementet, som fastställdes av fullmäktige 26 februari 2009, har fastighetsnämnden tilluppgift att förvärva, iordningställa och tillhandahålla samt sälja och upplåta mark för de ändamål,i den omfattning och på de villkor som kommunfullmäktige fastställer. Nämnden har därmedtill uppgift att utöva den formella ägarrollen till kommunens fasta egendom.Nämnden ska inom sitt område följa utvecklingen och ta de initiativ som erfordras vad avsermark-, bostads- och näringslivsfrågor. Detta innebär att nämnden, i den mån det inte ankommerpå annan, ska ansvara för· På kommunen vilande uppgifter när det gäller bostadsförsörjning· Kommunens mark- och exploateringsverksamhet· Försäljning, förvärv och upplåtelse av fast egendom· Förvaltning av kommunens fasta egendom (mark, byggnader mm) och byggnader på ofrigrund· Samordning av kommunens insatser på det bostadssociala området· Anvisning av bostäder till hushåll med särskilda behov· Handläggning av ärenden om bostadsanpassningsbidrag och kommunalt bostadstillägg tillhandikappade· Samordning av kommunens arbete vad avser fysisk tillgänglighetProcessägarskapFastighetsnämnden är i budget 2011 utsedd till att vara processägare till fullmäktiges mål"Många Göteborgare söker bostad, därför ska det byggas 2 000 nya bostäder under 2011".Fastighetsnämnden är i budget 2011 även utsedd till att vara processägare för bostadsdelen tillmålet "Många människor med psykiska funktionshinder saknar idag arbete och bostad, därförska antalet fullvärdiga bostäder och möjlighet till meningsfull sysselsättning öka".Bolagen 30(92)

TillgänglighetsuppdragetKommunstyrelsen beslutade 2011-09-28 att hemställa till fastighetsnämnden att samordna uppdragetom inventering och uppföljning avseende tillgänglighet i staden, "Staden tillgänglig föralla". Uppdraget innebär att stadens publika lokaler och offentliga platser upptagna i Serviceguidenpå stadens hemsida ska inventeras och åtgärdas utifrån bestämmelserna i Plan ochByggLagen om enkelt avhjälpta hinder. Även bostadsbeståndet ska inventeras och tillgänglighetsmärkas.Innan sommaren 2012 ska en lägesrapport lämnas till kommunstyrelsen.Äldres boendeI juni 2010 beslutade kommunstyrelsen om "Strategier och ramverk för mellanboendeformer föräldre i Göteborgs Stad". Enligt kommunstyrelsens beslut gavs fastighetsnämnden i uppdrag atttillsammans med berörda aktörer ta fram en plan för genomförande av strategierna. I uppdragetingick också att i samverkan utarbeta riktlinjer och hanteringsordning för subventioner tilltrygghetsboende. Handlingsplan och regelverk är framtagna och beslutade i fastighetsnämnden2011-10-03. Ärendet ligger nu för beslut i kommunstyrelsen.Stadsnära odlingI kompletteringsbudgeten hösten 2010 beslutades att fastighetnämnden skulle tillföras 3,5 miljonerkronor för 2011 och 7 miljoner kronor för 2012 avseende stimulansmedel till stadsnäraodling.Kommunalt bostadstillägg till handikappade (KBH)Nämnden har under 2011 fått i uppdrag av kommunfullmäktige att se över gällande riktlinjeravseende grunder för KBH.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-09Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 31(92)

2.4 FärdtjänstnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningTilläggsbudgeten på 10 mnkr har haft stor betydelse för fler färdtjänst- och flexlinjeresor, totalt63 000 fler än ursprunglig budget. Tilläggsbudgeten inriktas på att bevilja fler resor till demsom aldrig kan resa självständigt med den allmänna kollektivtrafiken. Denna resenärsgruppomfattar cirka 700 personer. För resenärer som även kan resa med flexlinjen läggs en del avpengarna på flexlinjen genom tätare turer samt lördagstrafik i fem områden.Flexlinjeresor utförda av färdtjänstresenärer har ökat med cirka 28 % jämfört med 2010. Anledningenär att det sedan årsskiftet är gratis för färdtjänstresenärer med 65+ kort att resa med flexlinjen.Lördagstrafiken med flexlinjen i fem områden har också bidragit till den positiva resandeutvecklingen.Det ökade antalet resor jämfört med budget har inneburit en ökad belastning på förvaltningen.Servicenivåerna i beställningsverksamheten har därför ofta legat under måltalet avseende besvaradesamtal inom en minut. Tillståndsgivningen har belastats tungt med fler ansökningar, inteminst gällande särskilda behov och fler resor. Situationen har också lett till att förvaltningen nuhar ett omedelbart behov av utökning av lokalerna för att kunna rymma den växande verksamheten.I årets medarbetarenkät ökade färdtjänstens NMI från 49 till 52.Färdtjänstens råd för funktionshinderfrågor har under året genomfört åtta möten. Rådet är ettorgan för samråd och ömsesidig informationsutbyte mellan intresseorganisationer inom funktionshinderområdetsamt pensionärsorganisationer och färdtjänstnämnden.Samtliga trafikupphandlingar är klara. Förberedelser inför trafikstart i februari 2012 av rullstolsbussaroch augusti 2012 av personbilar har påbörjats. Avtalen innebär bland annat att vi fårstörre flexibilitet i trafiken och lägre kostnader.Färdtjänstens ekonomi visar för 2011 på ett överskott på 807 tkr. Det är 2 107 tkr bättre än budget.I nämndens verksamhetsplan för 2012 - 2016 visas att goda förutsättningar finns för budgeti balans 2012 och 2013 men därefter ser det mer oroande ut.Den enskilt viktigaste faktorn handlar om verksamhetens finansiering. Kostnadsutvecklingeninom transportsektorn är långsiktigt högre än färdtjänstens intäktsökning. Eftersom trafikenutgör mer än två tredjedelar av kostnaderna slår gapet mellan kostnads- och intäktsutvecklinghårt mot färdtjänstens. Samtidigt väntas efterfrågan på färdtjänst långsiktigt öka. Färdtjänstenhar små möjligheter att påverka denna utveckling.StyrkortDe vi är till förUtfall2011Mål2011Utfall2010Medarbetare Utfall2011Mål2011Utfall2010NKI - resa 91 % 95 % 93 % NMI 52 65 -Andel besvarade samtal inom 6065 -7565 %sekunder%67 % Sjukfrånvaro 5,8 % 5 % 5,03 %EkonomiUtfall2011Mål2011Utfall2010Verksamhet Utfall2011Mål2011Utfall2010Ekonomiskt resultat 807 -1 300 -1 483 Antal tillstånd 19 155 19 000 19 447Antal olyckor/tillbud32/112 0/0 19/121Bolagen 32(92)

Väsentliga nyckeltal Utfall 2011 Mål 2011 Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008Totalt antal resor, tusental 1 265 1 170 1 208 1 216 1 254- varav färdtjänstresor, tusental 531 500 538 578 610- varav flexlinjeresor, tusental 298 270 254 218 216Antal besvarade samtal, snitt / arbetsdag *2 722 - 2 593 2 522 2 539Snittkostn. kr/ resa med rullstolsbuss 238 233 231 233 270Snittkostn. kr/ resa med personbil 184 180 176 170 156* Genomsnitt antal mottagna samtal; vardag = 3338, lö-sö-helg = 1332.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-13Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 33(92)

2.5 Idrotts- och föreningsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningÅret som gått kan sammanfattas enligt följandeÅrets resultat är 1 627 tkr vilket är en positiv avvikelse från budget med samma belopp. Utgåendeeget kapital blir därmed 18 627 tkr.Sjukfrånvaron ackumulerat till och med december är 3,4 % vilket är en reduktion med en procentenhetjämfört med 2010.Antalet årsarbetare är 264 vilket är en ökning med tre jämfört med 2010.Uthyrningen av idrottsanläggningar har ökat med 1,4 % men vi når inte 2009 års nivå.Stadens cupverksamhet har genererat 207 600 övernattningar i vår regi fördelat på 32 arrangemangvilket är en minskning med ca 10 000 gästnätter och 2 arrangemang jämfört med föregåendeår.29 arbetslösa ungdomar har under året erhållit sex månaders anställning genom nämndens ungdomsarbetslöshetsprojekt.Sammantaget har drygt 78 mkr betalats ut i kontant föreningsstöd varav ca 47 mkr i generellabidrag och resterande som selektiva.Allmänhetens besök på våra isar har ökat med 3 % eller närmare 3 000 besök.Allmänhetens besök på våra motionsanläggningar har minskat med närmare 3 % eller drygt5 000 besök.Allmänhetens besök på våra bad har minskat med 2,8 % eller cirka 11 000 besök.Andelen unga (7-26 år) som är föreningsmedlemmar minskar med 7 %-enheter för flickor och 3%-enheter för pojkar. Flickornas organiseringsgrad är nu 64 % och pojkarnas 83 %.Vår energiförbrukning har totalt ökat med drygt 20 %. Det är el- och fjärrvärmeförbrukningensom ökar vilket främst förklaras av vår anläggningsexpansion. Den höjda el-förbrukningen förklarastill del av våra uteisar och väderleken årets sista månader. Gas- och oljeförbrukningen äroförändrad jämfört med 2010.Sedan den 1 februari hyr vi in Idrottshögskolans idrottshall kvällar och helger för vidare korttidsupplåtelsertill föreningslivet.I somras invigdes ytterligare en elvamanna konstgräsplan, Tuvevallen i Norra Hisingen.Marconi ishall har tagits i drift och övergick i vår ägo per den 1 november.Idrottshallen vid Sjumilaskolan invigdes den 29 oktober.På Kvibergsområdet invigdes den 5 november världens största inomhushall för beachvolleyboll.Nämnden har medverkat genom kommunal borgen och investeringsbidrag.Bolagen 34(92)

StyrkortDe vi är till förUtfall2011Mål2011Utfall2010MedarbetareUtfall2011Mål2011Utfall2010Medelbetyg konstgräsNot 1. SjukfrånvaroUnder4,1 4,13,44,16,34,4Medelbetyg sporthallarNot 2. Andelen arbetad tid utförd avUnder4,0 4,27,14,2 timavlönad5,05,8EkonomiUtfall2011Mål2011Utfall2010VerksamhetUtfall2011Mål2011Utfall2010Resultat (tkr) 1 627 0 632 Antal uthyrda timmar 280 610 285 316 276 659Kommunbidrag perinvånare (kr)549 - 542 Enegiförbrukning i MWh, totalt 25 746 - 21 361Kontant föreningsstödAntal besökare(allmänhet) bad,78 136 78 135 77 287(tkr)gym,is mm670 002 683 769Årets investeringar (tkr) 41 962 79 000 56 626 Antal gästnätter 207 600 218 629Not 1. Avser 2009. Not 2. Avser 2008.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-08Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 35(92)

2.6 IntraserviceUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningUnder årets första del avslutades de kvarstående arbetsuppgifter som följde av sammanslagningenav stadsdelsförvaltningarna. Både från beställaren på stadsledningskontoret och fråninblandade i stadsdelsförvaltningarna framfördes mycket positiva omdömen om de insatser somförvaltningen genomfört inom detta projekt.Den risk som lyftes fram i samband med uppföljningsrapport 2 avseende en stor mängd nyauppdrag utöver de redan avtalade har kunnat hanteras genom ett nära samarbete mellan förvaltningenoch beställarorganisationen på stadsledningskontoret. Förvaltningen ser dock att riskenhar fortsatt aktualitet för 2012 där förvaltningens personella resurser är begränsade i relation tillden mängd tillkommande uppdrag som efterfrågas. Behovet kvarstår därmed att tydliggöra huren eventuell prioritering mellan uppdragen skall göras av beställarorganisationen så att störstamöjliga nytta för staden uppnås.I uppföljningsrapport 2 redogjordes för förvaltningens förväntning om full måluppfyllelse inomalla fyra perspektiv. Glädjande nog kan konstateras att så skedde i allt väsentligt. Det områdedär vi med minsta möjliga marginal missade målen är inom perspektiv kund där en generellökning av kundnyttan kunde konstateras men inte fullt ut för att nå de mycket högt ställda målen.Inom ekonomiperspektivet genomfördes under året "benchmarkingundersökningar" inomalla tre verksamhetsområden. Av dessa framgår att förvaltningen bedriver en mycket kostnadseffektivverksamhet jämfört med externa aktörer på marknaden. Innebörden av detta är att förvaltningenhärigenom sparade betydande belopp åt staden under 2011. Sammantaget kan alltsåkonstateras att förvaltningen har mycket nöjda kunder och att våra leveranser i allra högsta gradär konkurrenskraftiga jämfört med andra leverantörer på marknaden.Denna bild framgår även i Eskadern-rapporten genom att den framhåller förvaltningens bidragtill stadens IT-utveckling genom ökad kvalitet i tjänsterna och en kostnadseffektiv verksamhet.Utöver ordinarie utveckling inom alla verksamhetsområden kan även arbetet med intern kontrollplanoch självdeklarationen nämnas. Här har frågeställningarna och rekommendationernafrån revisorerna fungerat som ett stöd för att utveckla och tydliggöra strukturen i förvaltningensinterna kontroll.Bolagen 36(92)

StyrkortDe vi är till förBokslutMål 2011Bokslut Medarbetare BokslutBokslutMål 20112011201020112010NKI, brukare69 Minst 70 68 NMI 5758 Öka(2009)NKI, brukarrepresentanter 69 Minst 70 68 Sjukfrånvaro Ja Behålla låga 4,0 %NKI, beställareMedarbetarnasMinska kompetensgapet69 Minst 70 68 kompetens anpassas Jatill uppdragen-NKI, ledningsgrupperDelaktighet och5765 Minst 70 67 engagemang skall 65 Öka(2009)ökaKompetens skalltillföras via mångfald 100 %Hänsyn tillmångfald vidrekrytering100 %EkonomiEnhetskostnaderKlarat uppdragen inomtotalramen för kommungemtjänsterLägre kostnad per tjänstjämfört med andra organisationerBokslut2011Ja, därjämförbartMål 2011Bokslut Verksamhet2010Sänka Ja, iflertaletfallJa Klara Ja Resultatet för processernasvaldamätområdenJaLägrekostnaderJaBokslut2011Mål 2011Bokslut2010Leveranser enligtöverenskommelser Ja >99% >99%Ja, iflertaletfallÖkaJaNämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-08Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 37(92)

2.7 Keillers parkUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningStyrelsens uppgift är att förvalta och främja en ändamålsenlig användning av Keillers Park. Ettplanerat utvecklingsarbete bedrivs för att göra parken mer attraktiv vilket inkluderar att hållaparken ren och snygg.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-09Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Bolagen 38(92)

2.8 Kommunalförbundet för Fastigheten StreteredUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningUnder december månad såldes den sista delen av fastigheten Stretered till Tulebo Villastad ABför 11 600 000 kr.Ett samarbetsavtal mellan Mölndals stad och köparen Tulebo Villastad arbetades fram och skapadeförutsättningar för fullföljande av affären med markköpet som påbörjades 2007.Detta innebar att köparen tillträdde fastigheten i december 2011, att den ursprungliga köpeskillingen11 600 000 kr gäller och att köparen med avräkning av erlagd handpenning 1 160 000 krerlägger resterande köpeskilling genom utställande av revers till säljaren KFB Stretered.Resultatet för året blir 10 830 tkrNämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-02Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 39(92)

2.9 Kommunalförbundet Räddningstjänsten StorgöteborgUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningRäddningstjänsten i Storgöteborg är ett kommunalförbund bestående av sex medlemskommuner:Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum. För dessa kommuner skaförbundet svara för räddningstjänst och förebyggande brandskydd, utifrån lagen om skydd motolyckor, LSO.Förbundets uppdragMedlemskommunernas uppdrag till förbundet beskrivs i förbundsordningen och i handlingsprogrammetför skydd mot olyckor. Uppdraget omfattar operativ räddningstjänst och förebyggandeinsatser mot brand. Förbundets handlings-program revideras varje mandatperiod och det gällandeprogrammet fastställdes i förbundsfullmäktige 25 oktober 2011.Ekonomiskt resultatÅrets resultat är + 1,8 mkr. Förbundet har en underbalanserad budget med 2,0 mkr för att underåret fullfölja utbytet av utryckningsfordonens rutor till okrossbart material. Avvikelsen motbudget blir därmed + 3,8 mkr.VerksamhetsuppföljningVerksamheten har fokuserats och prioriterats i enlighet handlingsprogrammet. Mycket energioch kraft har lagts på utåtriktad utbildning och information i syfte att stärka samhällets brandskyddgenom att öka den enskildes förmåga. Mötet med medborgaren får även fortsatt en alltstörre plats. Omvärldsbevakning och samverkan med andra samhällsaktörer är en fortsatt viktigfråga.Bolagen 40(92)

2.10 KommunledningenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningStadsledningskontorets (SLK) uppdrag är att stödja KS ledning och samordning av stadensövergripande ledningsprocesser, verkställa och utföra uppdrag från kommunstyrelsen samt geråd och stöd till förvaltnings- och bolagsledningar.För att samordna staden på tjänstemannanivå har SLK förbättrat dialogen med förvaltningar ochbolag genom strategiska tjänstemannadialoger och nätverk. Stadsdelssektorn samordnas genommånatliga träffar på ledningsnivå.Kommunstyrelsen beslutade i september att uppdra till SLK att genomföra en omfattande översynav stadens bolag. Översynen kommer att bli omfattande och berör frågor om den övergripandepolitiska styrningen men även frågor om de enskilda bolagens verksamhet, bl a ur ettkompetens- och laglighetsperspektiv.Återremissen av medborgarserviceärendet i våras pekade ut ett antal frågeställningar kring verksamhetsutvecklingen.Under hösten har ett nytt arbetssätt för projektstyrning arbetats fram. Ettav förslagen är att samordna utvecklingsinsatser i en utvecklingsportfölj.Ett utvecklingsarbete som främjar hållbar jämställdhet med fokus på stadens budgetprocess ochuppföljningsarbete har påbörjats.Personal, ekonomi och organisationAntal årsarbetare var 455 vilket var en ökning jämfört med samma period föregående år med 24åa eller en ökning motsvarande 5,6 procent.Ökningarna finns inte inom "ledning och samordning" utan förklaras i huvudsak av överfördverksamhet. Ex. lokalsekretariatet med 9,0 åa och nya temporära utvecklings- och samordningsuppdragsom t ex Västsvenska paketet med 2,1 åa, Nytt EKonomiKoncept med 6,3 åa, utvecklingav gemensamt kontaktcenter med 4,4 åa. En ökning finns också i arbetsmarknadsprojektetUPP! om 7,2 åa.Under året har 111 rekryteringar gjorts, varav 34 tillsvidare. Hälften av de 111 var kommuninternaoch övriga externa. Andelen tillsvidare anställda som är utrikesfödda var 8,7 procent.Resultatet för kommunledningen uppgick till -13,2 miljoner kronor (mnkr). Basverksamhetenredovisade -1,9 mnkr (0,5 % av bruttokostnaderna), medan den temporära verksamheten redovisade-11,3 mnkr.Resultatet för personal- och kompetensförsörjning och arbetsmarknadsinsatser uppgick till 5,2mnkr respektive 9,7 mnkr.SLK har under året gått in i en ny organisation med syfte att skapa möjlighet att tydligare fokuserapå uppdraget kring ledning och amordning. Arbete för att utveckla arbetsformer och dialogska vidareutvecklas.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-22Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 41(92)

2.11 KonsumentnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningArbetet med hållbar utveckling och hållbar konsumtion utvidgas och fördjupasVi har tagit fram strategier för ett utvidgat arbete med hållbar utveckling och konsumtion.Nämnden har antagit en plattform för hållbar utveckling och en ny energistrategi för 2012 -2014. Vi har också tagit fram en samverkansmodell "Hållbara tillsammans" med miljöförvaltningeninom ramen för deras nya uppdrag. I plattformen för hållbar utveckling och konsumtionsamlar vi olika strategier och planer – energi-och klimatstrategin, plattformen för Faitrade City,vårt CSR-arbete, vår samverkan med andra aktörer samt särskilda satsningar och insatser.Göteborg är nu en Fairtrade City - arbetet går vidareGöteborg som Fairtrade City firades vid en stor diplomeringsfest på Domkyrkoplan 14 maj. Enrad aktiviteter har genomförts under året. Sammanlagt 6000 har deltagit vid olika arrangemang.Full fart på kunskapsförmedlingen - 70 % ökning av antalet deltagareFörvaltningen genomförde under året 304 aktivitetstillfällen med sammanlagt 6400 deltagareinom ramen för kunskapsförmedlingen. Aktiviteterna har bestått av energiföreläsningar, föreläsningarom konsumenträtt, hållbar utveckling, privatekonomi, utbildningar och besök på företag,nätverksträffar samt besök på barnavårdscentral. Budget- och skuldrådgivare har undervåren varit ute och informerat om bland annat ekonomi och skuldsanering vid 57 tillfällen.Budget- och skuldrådgivningen- inga köer och ökad tillgänglighetSammanfattningsvis har starten på verksamheten fungerat relativt väl. Inga köer och en ökadtillgänglighet har varit de mest uppenbara resultaten. Den förbyggande verksamheten har tagitfart under hösten. I övrigt ligger ett omfattande arbete med metoder, kvalitet och kompetensutvecklingframför oss.Plusresultat och en budget i balansResultatet är plus 253 tkr. Orsaken är lägre personalkostnader på grund av en vakant tjänst ochatt flera medarbetare är delvis föräldralediga. Ekonomin är i balans. Det egna kapitalet liggerinom fastställt intervall.Intern kontrollI självgranskningen hade vi god måluppfyllelse i den verksamhetsövergripande kontrollen. Iinköpsprocessen har vi förbättringsområden men är väldigt nära god måluppfyllelse även här.Stor ökning av uppmärksamheten i mediaDet stora mediaintresset för våra frågor har fortsatt. Publiciteten fördubblades för andra året irad. Det har bidragit till att Konsument Göteborg blivit mer känt och att konsumentfrågor hamnatmer i fokus.Bolagen 42(92)

Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-08Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 43(92)

2.12 KretsloppsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningKommunstyrelsen har fattat ett inriktningsbeslut om samgående av Kretsloppnämnden ochnämnden för Göteborg Vatten. Detta och översyn av stadens bolagsstruktur samt den nationellaöversynen avseende bl.a ansvarsfördelningen inom avfallsområdet mellan kommuner och producenter,kommer tillsammans med utvecklingen på EU-nivå inom konkurrens- och miljölagstiftning,att påverka stadens framtida organisation inom både va- och avfallsområdet.Inför framtagande av förslag till reglemente för ny nämnd anser kretsloppskontoret att ansvaretför samordning vad avser schaktmassor, finansieringsform för åtgärder vid nedlagda deponieroch markupplåtelsefrågan vid omlastningsstationer, återvinningscentraler och återvinningsplatserbör utredas.Kontoret har låtit utreda orsakerna till att endast ett anbud per område inkom vid de senasteavfallsupphandlingarna. Utredarna konstaterar att stadens trovärdighet som opartisk upphandlareupplevs låg när det regionala kommunägda avfallsbolaget finns på både en affärsmässigmarknad (insamling) och har ett offentligt uppdrag (behandling och omlastningsstationer).Nuvarande avtal gällande återvinningsplatser mellan staden och Förpacknings- och tidningsinsamlingenhar förlängts temporärt och förhandling om ett nytt avtal har inletts.Hushållens konsumtion minskade i samband med lågkonjunkturen 2008/ 2009 och mängdernablandat avfall/restavfall varierade på samma sätt. Konsumtionen ökade 2010 och 2011 medanavfallsmängderna har fortsatt minska i Göteborg. Viktigt att notera är att mängderna också påverkasav ökad utsortering av matavfall, förpackningar och tidningar. Utvecklingen är mycketintressant men det är för tidigt att avgöra om sambandet mellan tillväxt och avfallsmängder (skdecoupling) har brutits.GR har anställt en medarbetare finansierad av avfalls- och va-taxekollektiven i alla 13 medlemskommunernamed syfte att öka den regionala samverkan inom kretsloppsområdet.2011 inträffade två vattenburna mikrobiologiska sjukdomsutbrott i Östersund och Skellefteå ochGöteborgs satsning på ultrafilter vid dricksvattenproduktion framstår som helt riktig.Anläggningsavgiften för vatten och avlopp har under lång tid inte haft full kostnadstäckning.Kontoret ska under 2012 analysera exploateringsekonomin och återkomma med förslag för ökadkostnadstäckning.Avfallsverksamhetens resultat är 6 335 tkr (budget -18 330) och va-verksamhetens -2 135 tkr(budget 1 933) och för Göteborgs samlade va-verksamhet -25,3 Mkr (budget -7 Mkr).StyrkortDe vi är till för Utfall 2011 Mål 2011 Utfall 2010 Medarbetare Utfall 2011 Mål 2011 Utfall 2010NKI 85 * 90 87 * NMI 63 ej mättPrisvärd tjänst 73 ** 90 76 ** Friskstatistik 52.4 54.8Ekonomi Utfall 2011 Mål 2011 Utfall 2010 Verksamhet Utfall 2011 Mål 2011 Utfall 2010Resultat 5 486 -16 080 16 000 Restavfall (ton) 118 600 117 500 120 700Eget kapital 89 453 67 887 83 967 Försåld mängd vatten (Mm3) 43,2 43,5*) Andel svarande villakunder som uppger sig vara "mycket nöjda" eller "ganska nöjda" totalt sett som kunder hos kretsloppskontoret.Anges i procent. **) Andel svarande villakunder som instämmer helt eller delvis i påståendet att avfallshanterings- och vatjänsterär värda sitt pris. Anges i procent.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-08Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 44(92)

2.13 KulturnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningLokalförändringar av olika slag har varit i fokus även under 2011. Två ersättningslokaler förStadsbiblioteket under ombyggnadsperioden har hyrts in, dels en sorteringslokal, dels en lokalför ett centrumbibliotek. Sjöfartsmuseets översta våningsplan har återöppnats vilket medfört ettmycket stort besöksantal. En inhyrning av Stora Teatern perioden 2012 – 2016 har godkänts ochbeslut har fattats att Ungdomens kulturhus ska lokaliseras till Lagerhuset. En utredning om varen framtida konsthall bör placeras har igångsatts. Ny lokal i Klippan har förhyrts för nämndenskonstsamling. Ett visst arbete har påbörjats gällande magasinslösningar.Under 2011 hade kulturnämndens institutioner sammanlagt 2 188 870 besök. Det innebär enökning med 12 % jämfört med 2010 vilket bedöms vara ett mycket gott resultat. Stadsbiblioteketstår för över 1 miljon av det totala antalet besök. Museerna har ökat besöksantalet med 31 %jämfört med 2010. Det är fr.a. Göteborgs konstmuseum, Sjöfartsmuseet och Göteborgs stadsmuseumsom står för ökningen. Antalet besök av barn och unga på museerna har ökat med35 %.Projektet Mötesplats för kulturskolan har genomförts och utvecklingsmedel till kulturskolan om5 570 tkr har fördelats. Genom kultursommarjobb för ungdomar genomfördes ca 500 akter pågator och torg för en uppskattad publik på ca 30 000. Externa utvärderingar har skett av skolbioverksamhetenoch Göteborg Wind Orchestra.Nämnden har föreslagit fullmäktige att den nuvarande s.k. 1 % - rekommendationen, gällandekonstnärlig utsmyckning vid om- och nybyggnation, omvandlas till regel. Genom Charles FelixLindbergs har en ny skulptur, Ingo- the champ, kommit på plats vid Nya Ullevi. Kulturnämndenhar även varit medfinansiär för skulpturen Lingaphone på Bananpiren.I budget 2011 fördes mediaanslaget från SDN:s befolkningsram och resursnämndsuppdragenöver till kulturnämnden. Beslutet grundas i förutsättningarna för likvärdig service till invånarnaoch i ett hela-staden-perspektiv. Kulturnämnden har noga följt utvecklingen av förändringen.Kulturstöd har betalats ut med ca 52 500 tkr till 226 organisationer och 93 stipendiater. Ettsärskiltstöd om 1 200 tkr för digitalisering av sju biografer har möjliggjorts. Antal besök hos organisationersom har verksamhetsstöd uppgick totalt till 772 000 varav 119 000 utgjordes av barnoch unga.Årets resultat uppgår till 4 043 tkr vilket fr.a. kan hänföras till att verksamheten i Ungdomenskulturhus försenats.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-14Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 45(92)

2.14 LokalnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningLokalnämndens uppdrag är att tillgodose verksamhetens lokalbehov och att förvalta fastigheter.Verksamhet/processerFörvaltningen har utfört om- och nybyggnadsprojekt för sammantaget 817 mkr. Tillskapandetav förskolelokaler och lokaler för BmSS, värdesäkring av fastigheterna samt underhåll av skoltoaletterhar varit i fokus.Processkartläggning och utveckling av organisationen pågår. Arbetet påverkas bl a av att upphandlingenav ett gemensamt fastighetssystem har fördröjts på grund av överprövning.KundernaEfterfrågan på främst förskolelokaler har varit hög och förvaltningen har lyckats väl i sitt uppdragatt tillhandahålla verksamhetslokaler. Under året har 1558 förskoleplatser tillkommit varavca 500 platser genom s.k. QuickFix och prognosen för färdigställande 2012 är ytterligare 1500platser. Ca 350 platser har upprustats inom QuickFix med förlängd livslängd.Ett för kunderna angeläget projekt är upprustning av skoltoaletter som har omfattat 440 toaletter.MedarbetarnaFokus under året har varit att utveckla en sammanhållen organisation med gemensamma arbetssätt,rutiner, riktlinjer och förhållningssätt.Ett arbete för att implementera stadens förhållningssätt har påbörjats och omfattande chefs- ochledningsgruppsutveckling genomförs.Bemanningen av förvaltningen har pågått under hela året och många medarbetare har rekryteratsbl a ett stort antal byggprojektledare. Förvaltningen har inom vissa områden haft svårt att matchavillkoren på marknaden.EkonomiPeriodens resultat blev -5,7 (budget: -6,8 mkr), vilket innebär en positiv budgetavvikelse med1,1 mkr.Egna investeringar utfördes till en volym om 129 mkr (budget: 109 mkr)Planerat underhåll (via externt köpta tjänster) utfördes till en volym om 167 mkr (budget: 162mkr)Investeringar beställda av kunderna och beslutade av kommunstyrelsen utfördes till en volymom 817 mkr (budget: 900 mkr).De i kompletteringsbudgeten tillförda underhållsmedlen om 71 mkr har styrts till omställning avförskolelokaler och till övrigt underhåll.För att värdesäkra anläggningstillgångarna och vara i nivå med branschens rekommendationerbehövs en förstärkning av driftbudgeten med ca 100 mkr.Bolagen 46(92)

För att återställa anläggningarnas värde, vars funktioner under en längre period blivit eftersatta(ca 400 mkr), bedömer lokalnämnden att en tidsbegränsad utökning av investeringsramar behövs.Nämnden återkommer när en mer detaljerad behovsanalys är klar.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-09Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 47(92)

2.15 Miljö- och klimatnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningNytt reglemente med utvidgat ansvarUnder våren 2011 fick nämnden ett nytt reglemente med ett utvidgat ansvar för miljöfrågorna påen övergripande nivå och med en delvis ny roll i staden. Vi har påbörjat arbetet med miljöprogram,ny energiplan, klimatstrategi och kemikalieplan. Det utvidgade ansvaret är mycket positivteftersom det ger förutsättningar för ett mer samlat miljöarbete. En avgörande framgångsfaktorär i vilken utsträckning staden kommer att kunna genomföra de omfattande insatser somkrävs för att nå de lokala miljömålen. Vi ska också samordna energieffektiviseringsåtgärder,uppdatera stadens miljöpolicy och följa upp Borgmästaravtalet.Livsstil och konsumtionVi har arbetat med livsstilsfrågor och konsumtion i projektet Leva Livet och utvärdering pågår.Vi vet redan att Leva Livet-familjernas tillsammans minskat sina klimatutsläpp med i snitt 30procent under ett år. Vi har också fått stor uppmärksamhet för arbetet och vann i december avfallsutmaningenspris, familjerna hade lyckats mer än halvera sin sopmängd.Tillsyn och kontrollTillsynen av miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd följde i stort sett planen för 2011.Antalet livsmedelsverksamheter som sköter sig så väl att de får ett minskat behov av kontroll,och därmed lägre avgift, har blivit fler under året. Andelen verksamheter i erfarenhetsklass Aökade från sex till elva procent.KundnöjdhetKundnöjdheten ökar. I den senast enkätundersökningen höjdes NKI med åtta enheter. Faktorernaeffektivitet och rättssäkerhet höjdes med tretton respektive sju enheter.I mitten av oktober anslöt sig miljöförvaltningen till kundtjänsten 150017 som sedan dess besvararfrågor om livsmedelkontroll, hälsoskydd och avfall, som kommer via telefon. Detta harökat tillgängligheten via telefon samtidigt som resurser har frigjorts för tillsyn och kontroll.EkonomiJämfört med det budgeterade nollresultatet redovisade miljö- och klimatnämnden ett överskottpå 2 466 tkr. Det kommunbidragstillägg på 1 250 tkr som nämnden erhöll i december har inteförbrukats och utgör en stor del av överskottet.Det egna kapitalet uppgick per den 31 december 2011 till 11 089 tkr. Av dessa återredovisarmiljö- och klimatnämnden 4 000 tkr till kommunstyrelsen.Bolagen 48(92)

Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-08Nämnden beslutade att godkänna rapporten med tillägg/justering enligt bifogat protokoll.Bolagen 49(92)

2.16 Nämnden för Göteborg VattenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningGöteborg Vatten producerar och distribuerar dricksvatten till cirka 500 000 abonnenter. Dricksvattenleveransentill rörnätet uppgick till 61,7 Mm3 vilket var lägre än medelvärdet de fem senasteåren till följd av minskat läckage. Försåld mängd dricksvatten inom Göteborg uppgick till43,4 Mm3 vilket var något lägre än föregående år. Under året har avledningen av spillvattenuppgått till 39,8 Mm3 vilket var marginellt mindre än 2010. Råvattenintaget vid Lärjeholm varöppet under 288 dygn vilket översteg medelvärdet de fem senaste åren. Den främsta orsaken tillintagsstängningar berodde på misstänkt eller konstaterad mikrobiologisk påverkan. Under årethar läcksökning prioriterats vilket medfört att läckaget minskat med 16 procent sedan 2010,dock överskrids fortfarande det långsiktiga målet. Kvaliteten på dricksvattnet till abonnent harvarit god under hela året.Under året har organisationen periodvis varit utsatt för stora påfrestningar till följd av inträffadehändelser. I början av året uppstod en stor mängd rörbrott på dricksvattenrörnätet till följd avkall väderlek och tjäle och under sensommaren/hösten gav stora nederbördsmängder upphov tillett stort antal översvämningar i byggnader.Resultatet på -10,9 Mkr var väsentligt lägre än budgeterat nollresultat men bättre än prognostiseratresultat på -14,8 Mkr per oktober månad. Det ekonomiska utfallet är framför allt ett resultatav en uppräkning av förvaltningens pensionsskuld till följd av sänkt kalkylränta samt en aktivstyrning och medveten prioritering inom driftverksamheten. Upparbetningen av planeratunderhåll med 92,1 Mkr överensstämde med såväl budgeterad nivå som helårsprognosen peroktober månad. Den goda budgetföljsamheten för underhållsprojekt var ett resultat av effektivprojektstyrning.Investeringsutgifterna för året uppgick till 219,2 Mkr vilket var ett högre utfall än budgeteradinvesteringsvolym på 188,0 Mkr. Det högre utfallet är ett resultat av att framdriften av förvaltningensegna investeringar varit högre än förväntat samtidigt som upparbetningen av exploateringsinvesteringarinte nått budgeterad nivå.Precis som tidigare år har ett målmedvetet rekryteringsarbete lett till anställning av ett stort antalmedarbetare, dock behövs ytterligare rekryteringar för att nå önskad personalvolym.Den 16 november beslutade kommunstyrelsen om en inriktning kring förändringar inom VAochavfallsområdet. Därmed finns förutsättningar att planera för en mer ändamålsenlig VAorganisationi Göteborg.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-08Nämnden beslutade att godkänna rapporten med tillägg/justering enligt bifogat protokoll.Stadskansliets kommentarNämnden för Göteborg Vatten fick i december 2011 kommunstyrelsens tillstånd till nyttja egetkapital utöver den gräns som nämnden själv äger rätt att besluta om (2011 = 4,4 mkr) då nämndenprognostiserade ett årsresultat för år 2011 om -14,8 mkr. Utfallet för år 2011 blev -Bolagen 50(92)

10,9 mkr, och sammanfattningsvis behöver nämnden inte nyttja eget kapital i den utsträckningsom kommunstyrelsen gav tillstånd till.Bolagen 51(92)

2.17 Park- och naturnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningFörvaltningens måluppfyllelse är överlag hög men det finns förbättringsområden inom målenför integration och miljö främst.Gatubolagets entreprenadverksamhet överfördes den 1 januari 2011 och 123 nya medarbetaretillkom. En ny, gemensam organisation har skapats där ledorden har varit ökad service ochkommunnytta till göteborgarna genom samverkan. Samverkansavtal om utförande av olikatjänster till självkostnadspris har skrivits med flera andra kommunala förvaltningar. Samgåendethar också lett till många interna samordningsvinster, tex. inom vinterväghållning, förrådshantering,beredskapsledning och gemensamt maskinutnyttjande.Flera stora investeringar och upprustningar har genomförts under 2011, som har stor betydelseför Göteborgs attraktionskraft samt invånarnas välbefinnande och möjlighet till rekreation.Förvaltningen arbetar aktivt med att bistå stadens byggande förvaltningar i utbyggnadsprocessenav förskolor genom att föreslå grönytor som kan vara möjliga att använda. Samtidigt kommerbostadsbyggnationen, Västsvenska paketet och Västlänken att behöva ta allmän plats-/parkmark i anspråk. I samverkan med en rad andra parter har förvaltningen därför under 2011startat upp arbetet med en Grönplan för Göteborg, som ett viktigt planeringsinstrument.Rekryteringsbehovet har varit större än på flera år pga. pensionsavgångar och nya utökade uppdrag.Vissa typer av tekniska tjänster är mycket svårrekryterade, vilket inneburit att vissa upprustningsprojektblivit försenade.Under året påbörjades ett arbete kring en gemensam kultur och förhållningssätt. En nulägesanalysär genomförd. Fokus är att utveckla en robust organisationskultur med tydligt uttalade måloch syften. Samtliga medarbetare har genomgått en utbildning i kommunkunskap, för att fådjupare kunskap i vilka lagar och andra förutsättningar som styr den kommunala verksamheten.Årets resultat uppgår till -2,2 mkr. Det är främst två orsaker som medför det negativa resultatet.Omorganisationskostnaderna är 8,4 mkr varav 7,6 mkr ingår i 2011 års resultat. Nämnden beslutadeefter oktoberrapporten att begära kompensation på 8 mkr av Kommunstyrelsen för dessaengångskostnader. Kostnaderna relaterade till årets första tre vintermånader och påföljandesandupptagning, innebär att renhållningssidan kraftigt överskridit sin budget med 8,5 mkr.Nämnden har vid årsskiftet ett utgående eget kapital på 6 mkr, vilket är för lågt i förhållande tillvår omsättning enligt KS:s riktnivåer.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-13Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 52(92)

2.18 RevisorskollegietUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe förtroendevalda revisorerna säkerställer en granskning som uppfyller lagstiftningens kravoch god revisionssed. Revisorerna kommunicerar budget, revisionsfrågor och granskningsiakttagelserdirekt med fullmäktiges presidium. Revisionen ska ge fullmäktige ett kvalificerat underlagför ansvarsprövning samt verka förebyggande och främja den kommunala verksamheten.En väl utvecklad dialog med nämnder och styrelser är ett betydelsefullt inslag i granskningsarbetet.Stadsrevisionens granskning av de kommunala bolagen, kommunalförbunden och samordningsförbundenär intäktsfinansierad och baserad på självkostnad. Intäkter från granskningenhar uppgått till 4,6 mnkr, vilket är ca 0,3 mnkr över budget. För revisionen av nämnderna fårstadsrevisionen ett kommunbidrag om 24,9 mnkr. Kostnader för de förtroendevalda revisorerna2011 uppgår till 2,6 mnkr, vilket är ca 0,3 mnkr mer än budget. Valet av nya ledamöter, såväl iden egna organisationen, som i granskade styrelser och nämnder har inneburit ett ökat behovbåde av information och kommunikation om revisionens roll och ledamöters ansvar. För 2011uppgår kostnaderna för sakkunnigt biträde till cirka 23,6 mnkr, vilket är i paritet med budgeteradekostnader. Revisionens kostnader består även av hyra och övriga verksamhetskostnader,totalt 3,3 mnkr. Här finns ingen avvikelse mot budget. Revisorerna har under året erhållit ettbudgettillägg uppgående till 1,9 mnkr för upphandling av konsulter för verifiering av kommunstyrelsensprojekt Självdeklaration 2011. Kommunfullmäktiges prioriterade mål är en viktigutgångspunkt i revisorernas val av granskningsinriktning i den årliga revisionsplanen. Fullmäktigesmål ligger också till grund för prioriteringar inom den egna verksamheten. Följande prioriterademål har särskild betydelse i stadsrevisionens verksamhet.Andelen jämställdhetssäkrade verksamheter inom nämnder och bolag ska öka.Under året harsatsningar på kompetensutveckling inom jämställdhetsområdet både för revisionens förtroendevaldaoch personal genomförts.Den normala anställningsformen i Göteborg är heltid och tillsvidareanställning, därför skaofrivilligt deltidsanställda inte förekomma I dagsläget finns ingen ofrivillig deltidsanställningeller visstidsanställning.Rekryteringar till kommunens verksamheter på alla nivåer ska bidra till en bättre spegling avbefolkningsstrukturen i GöteborgI samband med rekrytering av personal beaktas särskilt genus- och diskrimineringsperspektiven.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-14Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Stadskansliets kommentarBolagen 53(92)

2.19 Sociala resursnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningDe vi är till förFörvaltningen har genomfört en brukarenkät under 2011 Resultatet från årets brukarenkät byggerpå resultat från 17 enheter inom verksamheterna Boende och Stöd till familjer och individer.Brukarenkäten visar att det är mer nöjda och fler nöjda brukare än vid enkäten för två år sedan.77 procent av brukarna uppger att de är nöjda eller mycket nöjda. Det är en tydlig ökning jämförtmed tidigare mätningar 2008 och 2009. 74 % svarar att man upplever att man fått en förbättradsituation. Sammantaget är detta ett positivt resultat. I förvaltningen har under 2011 tvåbrukarrevisioner genomförts inom boendeverksamheten. På frågan om bemötande blev utfallet"grönt" i båda revisionerna vilket är det bästa möjliga resultatet.Under 2011 har 222 dokumenterade synpunkter kommit in till förvaltningen. 60 % av synpunkternahar varit beröm medan 28 % har varit klagomål. De inkomna synpunkterna har resulterat i45 förbättringar i verksamheten.Sammanfattningsvis visar förvaltningen en god måluppfyllelse vad beträffar brukarnas nöjdhetmed våra tjänster. En bidragande orsak är förvaltningens fokusering på brukarperspektivet ocharbetet med uppföljning och kvalitet. En utmaning för förvaltningen är att utveckla fler verktygför att följa upp brukarnas nöjdhet.Medarbetare2011 genomfördes en medarbetarenkät. Svarsfrekvensen var 92%. Jämfört med 2009 har NMIsjunkit något, från 60 till 56. Samtidigt ligger NMI för förvaltningen över snittet i staden. Ettnytt nationellt index, Hållbart Medarbetar Engagemang, ersätter nu NMI. Även vad gäller HMEligger Social resursförvaltning över snittet för staden.Chefens förutsättningar för att leda verksamheten är centralt i förvaltningen och har legat i fokusunder 2011. Ett arbete har påbörjats för att förbättra förutsättningar för chefs- och ledarskap.Organisationenhar utvecklats med utökning av antal chefer och med en ny chefsnivå. Syftetär att skapa ett nära ledarskap.Timavlönade anställningar har ökat under 2011. Förvaltningen behöver fortsatt arbeta för enbemanning som i större utsträckning bygger på månadsavlönade tjänster. År 2007 var den totalasjukfrånvaron 8,1 % för kvinnor och 4,3 % för män. Till och med december 2011 var motsvarandesiffror 5,4 % för kvinnor och 4,9 % för män.EkonomiSocial resursnämnd har en ekonomi i balans och redovisar ett resultat på 11,9 mkr. Sedannämnden bildades har många nya uppdrag tillkommit vilket innebär att omsättningen ökat mednästa 200 mkr sedan starten. Bara sedan förra året har omsättningen ökat med drygt 60 mkr,dels på grund av nya uppdrag , dels på grund en god efterfrågan av nämndens tjänster. Det kankonstateras att det finns en eftersläpning avseende kostnader vid expansion och nystart av verksamheteroch att det tar tid att bemanna nya uppdrag och att samverka utformningen med samverkansparter.Det tar också tid att expandera på ett genomtänkt sätt. Det bör finnas en planeringoch en försiktighet vid expansion. Det är viktigt att beakta att en minskad efterfrågan kan ledatill minskade intäkter.Bolagen 54(92)

Med anledning av nämndens ekonomiska resultat påbörjades under våren ett arbete för att identifierabehovet av engångsinsatser i syfte att antingen höja kvaliteten eller på sikt minska kostnadernai nämndens verksamheter.VerksamhetFörvaltningen har under 2011 fått nya uppdrag, både av metodutvecklande och operativ karaktär.Förvaltningen har under året fått uppdraget att arbeta med gruppen nyanlända invandrare.Bland annat har förvaltningen tagit över Enheten för samhällsorientering från stadsdelarna ochstartat upp Etableringsenheten för nyanlända.I flera verksamheter har det varit en påtaglig ökning av antalet brukare. Familjerättsbyrån hartill exempel upplevt en massiv ökning av ärenden. Inom boendeverksamheten har beläggningenökat till 94%.Inom boendeverksamheten har en utveckling skett i riktning mot "bostad som grund". Resultatenär goda så här långt.Förvaltningen har under arbetat vidare med att utveckla uppföljnings- och kvalitetsarbetet genomMålbild 2013. Målbildsarbetet syftar till att utveckla förvaltnignens arbete med uppföljning,effekltmätningar och utvärdering. Under 2011 har arbetet skett genom pilotverksamheteroch delprojekt som en förberedelse för breddinförande 2012.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-08Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 55(92)

2.20 TrafiknämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningKollektivresandet ökar i förhållande till bilresandetAntalet kollektivtrafikresor ökar kraftigt (10 %) vilket medför att andelen resor med kollektivtrafikökar i förhållande till bilresandet. Andelen resor med cykel och till fots är oförändrat.Andelen kollektivtrafik är 31 %, cykel 9 %, till fots 14 % och bil 47 %. Satsningarna i kollektivtrafikenpå utbud och kvalitet ger effekt, tillsammans med ökad miljömedvetenhet.Underhållsinsatserna ökarUnderhållsinsatserna har ökat under 2011 och det ackumulerade underhållsbehovet minskarmed 35 mnkr till 430 mnkr. Samtidigt görs stora satsningar på renhållning med bl a fler papperskorgaroch samordnade upphandlingar.Trafiksäkerheten ökarTrafiknämndens mål är att antalet dödade och skadade i trafiken skall minska till högst 78stycken 2020. Under 2011 dödades eller skadades preliminärt 234 personer (delmål 229 stycken).Trenden är att antalet minskar i nivå med målet.Kompetensförsörjningen en kritisk faktorDet råder brist på trafikteknisk kompetens inom trafiknämndens verksamhetsområde, med enmarknadssituation som gör varje rekrytering till en utmaning.KlimatpåverkanGöteborgstrafikens klimatpåverkan minskade något under 2011 jämfört med 2010 med ett utsläpppå ca 800 000 ton CO2. Minskningen beror på att effekten av energieffektivare fordon ärstörre än effekten av trafikökningen.EkonomiÅrets resultat blev ett underskott om 22,3 mnkr. Den främsta avvikelsen beror på kostnader förnedskrivning av radiosystemet Tetra. Nämndens egna kapital uppgår till – 4,9 mnkr. Nämndenhar begärt kompensation för nedskrivningskostnaderna om 32,2 mnkr samt avser att återredovisaej förbrukade medel med 2,8 mnkr. Efter dessa justeringar kommer det egna kapitalet attuppgå till 24,5 mnkr. Målet för det egna kapitalet bör vara 30 mnkr.Viktiga framtidsfrågorDen viktigaste interna faktorn rör fortsatt uthållighet när det gäller inriktning och åtgärder förkollektivresande och cyklande. Som den viktigaste externa faktorn framhålls finansiering avverksamheten främst när det gäller underhållsinsatserna.Utökad samverkan mellan stadsbyggnads-, fastighets- och trafikkontorenDen utökade samverkan mellan kontoren har under 2011 haft fokus på samverkan inom planochexploateringsprocessen samt inom kommunikations-, IT- och personalområdena. Målet ärBolagen 56(92)

att detta bland annat skall resultera i en gemensam projektmodell och gemensamt arbetssätt förplanprocessen.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-10Bolagen 57(92)

2.21 Trygg och vacker stadUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningApril månad var åter städmånad då Trygg, vacker stad satte fokus på det prioriterade måletatt minska nedskräpningen i Göteborg. Stiftelsen Håll Sverige Rents utmärkelse ”årets kommun”gick för andra året i rad till Göteborg. Utmärkelsen tillfaller den kommun vars invånaretydligast visat sitt engagemang mot skräpet. 159 217 göteborgare har deltagit i någon form avskräpplockaraktivitet, en ökning från 23 till 30 % av invånarna. Den 1 juli i år lagstadgadesböter mot nedskräpning som kan ges direkt på plats men lagen har än så länge inte gett någrastörre effekter. Enligt polisen är nedskräpning i sig inte är en prioriterad fråga för dem men ettvisst antal böter har utställts. Göteborgs Stad var initiativtagare till lagen och har aktivt drivit pålagändringen under flera års tid.Trygg, vacker stad har tagit en aktiv roll i klotter och graffitifrågan och leder diskussionermed såväl förvaltningar och bolag i staden som med fastighetsägare, andra privata aktörer ochföreträdare för gatukonst. En projektledare har rekryterats som kommer att arbeta övergripandemed frågan under 2012 inom Göteborgs stad, samla in kunskap och föra dialog med alla inblandadeintressenter.Den 13 oktober bjöd Trygg, vacker stad tillsammans med Forum för centrumutvecklingoch Centrumutveckling i partnerskap in till konferensen ”Tillsammans för Göteborg”.Fokus för konferensen var att visa på de goda resultat som samverkan med såväl privata somkommunala aktörer ger till Göteborg. Det finns flera exempel på vad det goda samarbetet hargivit staden. I år bland annat detta:Den 11-11-11 invigdes nygamla Kungsgatan. Upprustningen är en del av ett framgångsriktprojekt med fastighetsägare i innerstaden där gatorna rustas upp och görs om till så kalladegångfartsgator. Resultatet är vackrare gator som bättre passar stadsmiljön, fler verksamheter ochutökat folkliv. Kl 11.11 vigdes 11 bröllopspar, av skiftande ålder, ursprung och sexuell läggning,som i Domkyrkan.Götaplatsen står nu i nytt ljus genom framgångsrikt samarbete. Under 2010 startade ettstort belysningsprojekt för att göra Götaplatsen inte bara tryggare utan även vackrare efter attflera olycksfall förekommit. Belysningsprojektet har varit ett samarbete inom Trygg, vackerstad och finansierats tillsammans med Higabgruppen. Avenyföreningen och verksamheternakring Götaplatsen har varit drivande i projektet. Projektet är startskottet för en upprustning somskall sprida sig längst Avenyn.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-13Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 58(92)

2.22 UtbildningsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningMinskade elevkullarUnder 2011 har vi den största elevminskningen under perioden med ett minskande elevunderlagmed ca 400 färre 16-åringar jämfört med förra året. Antalet platser på de kommunala gymnasieskolornai Göteborg minskar med ca 660 platser enligt nämndens planering varav sålda platsertill andra kommuner minskar med drygt 200 platser jämfört med 2010. Fyllnadsgraden i egenregin uppgår till 96 procent.Antalet platser på fristående skolor ökar med cirka 190 platser under 2011. Även friståendeskolor har påverkats av elevnedgången då färre elever börjat i åk 1 2011 jämfört med 2010 medanantalet platser i åk 2 och 3 ökar. För fristående skolor är fyllnadsgraden 88 procent. En friståendeskola har gått i konkurs under året.Gymnasieelevernas resultatBetygsrapporten för läsåret 2010/11 visar att medelvärdet för slutbetygen är oförändrat 14,0.Även medelvärdet för slutbetygen för kvinnor 14,5 och för män 13,5 är oförändrat jämfört medförra läsåret. Andelen slutbetyg har minskat något från 81 procent till 80 procent.KvalitetsarbetetFörvaltningen arbetar med att ta fram och implementera ett kvalitetsledningssystem för det systematiskakvalitetsarbetet. Skolinspektionens tillsyn ligger till grund för utveckling av skolornaskvalitetsarbete, tillsammans med en gemensam mall för arbetet med kursutvärderingar och stadensolika enkäter.Jämix visar goda resultat för utbildningsförvaltningen som når 145 poäng av 180 möjliga.Resultat 2011 och riskbedömningResultatet uppgår till -3,9 Mkr. Utbildningsnämnden tar därmed i anspråk 3,9 Mkr av eget kapitalmot budgeterat 10,8 Mkr. Eget kapital är 53,5 Mkr vid årets slut.Under året har antalet årsarbetare minskat med 55 till 2 043 årsarbetare. Totalt har förvaltningenminskat antal årsarbetare med 355 sedan 2009. Vid årets slut har ca 40 medarbetare kvar sinanställning i omställningsenheten. 35 medarbetare har erbjudits och valt att avsluta anställningengenom avgångsvederlag eller särskild avtalspension. Både medarbetarna i omställningsenhetenoch personer som löses ut är sedan flera år tillbaka ett stort ekonomiskt åtagande för nämnden.Den totala omställningskostnaden för personal och lokaler de senaste tre åren uppgår till100 Mkr. Anställningstryggheten medför att anställda som har kompetenser som inte efterfrågasäven på lång sikt förblir övertaliga. Efter årets antagning har några fristående skolor ett lågtantal elever i åk 1 vilket kan innebära en framtida risk.Bolagen 59(92)

Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-14Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 60(92)

2.23 ValnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningValnämnden skall på uppdrag av riksdag och kommunfullmäktige arrangera allmänna val. Ifebruari 2011 beslutade riksdagens valprövningsnämnd att 2010 års val till landstingsfullmäktigei Västra Götalandregionen skulle göras om. Valdagen fastställdes till den 15 maj 2011. Valnämndensbudget för 2011 innehöll inga medel för täckande av kostnader för genomförande avval. Kommunstyrelsen beslutade att Valnämnden dels fick ianspråkta eget kapital samt beviljadeett tilläggsanslag till valnämndens budget. Enligt kommunstyrelsens beslut kommer därförValnämndens budget att justeras i samband med denna årsrapport. Valnämndens ram för 2011uppgick till 1 250 tkr. Nämnden gavs av kommunstyrelsen rätt att ianspråkta 1 000 tkr av egetkapital. Intäkterna under året, huvudsakligen statsbidrag, uppgick till 3 316 tkr.Valnämndenskostnader för valåret 2011 uppgår till 11 808 tkr nämndens behov av tilläggsanslag uppgår därmedtill 6 343 tkr vilket med denna rapport överlämnas till kommunstyrelsens bokslutsberedning.MedborgarperspektivetValdeltagandet i omvalet blev lågt. Endast 46% av de röstberättigade göteborgarna deltog. Vidvalet 2006 röstade drygt 78% i landstingsvalet.VerksamhetsperspektivetHela 93% av de valarbetare som deltog 2010 arbetade även vid Omvalet 2011. Detta faktumhade en mycket stor betydelse för att omvalet kunde genomföras på ett tryggt och säkert sätt. Enenkätundersökning riktad till hela valarbetarkåren visar sammanfattningsvis att nöjdheten alltjämtär mycket hög . Över 90% av personalen anser att utbildningen är bra och tillräcklig. Tyvärrhar 8% av personalen svarat att de upplevt hotfulla situationer någon gång under valdagen.MedarbetarperspektivetPrioriterade mål för Göteborgs stad:· Rekryteringar till kommunens verksamheter på alla nivåer ska bidra till en bättre spegling avbefolkningsstrukturen i Göteborg.Rekrytering av valarbetare speglade i stort befolkningssammansättningen av göteborgssamhället.28 procent av valarbetarkåren under valet var själva eller minst en av deras föräldrar födda iannat land än Sverige.EkonomiperspektivetNämnden gavs av kommunstyrelsen rätt att ianspråkta 1 000 tkr av eget kapital. Intäkterna underåret, huvudsakligen statsbidrag, uppgick till 3 316 tkr.Valnämndens kostnader för valåret2011 uppgår till 11 808 tkr nämndens behov av tilläggsanslag uppgår därmed till 6 343 tkr vilketmed denna rapport överlämnas till kommunstyrelsens bokslutsberedning.Bolagen 61(92)

Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-10Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 62(92)

2.24 VuxenutbildningsnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningVuxenutbildningen i VUN:s regi har volymmässigt i stort följt den planerade budgeten medmindre avvikelser nedåt inom såväl den gymnasiala utbildningen som SFI. Den övervägandedelen av yrkesutbildningen har bedrivits av GR inom ramen för existerande samverkansavtaloch har finansierats av särskilda statsbidrag. Göteborgs andel uppgår i det sammanhanget tillca 1500 platser motsvarande ca 75 MKR vilket kraftigt överstigit planeringen. Totalt är såledesvuxenutbildningsvolymen 2011 på en hög nivå. Genom att statsbidragen under 2012 endastkommer att uppgå till ca 20% jämfört med 2011 så innebär det förändrade förutsättningar kommandeår.Ekonomiskt redovisar VUN ett överskott på 14.6 MKR. Det beror i huvudsak på ökade intäkteri form av icke förbrukade statsbidrag inom regionen som överförts till kommunerna vilket inneburitminskat tryck på kommunal finansiering av vissa utbildningar. En delförklaring är ocksålägre förvaltningskostnader än beräknat i huvudsak beroende på att ersättningsrekrytering vidnaturliga avgångar inte fullt ut tillämpats.Verksamhetsmässigt har fokus legat på att individanpassa vuxenutbildningen med målet att allastuderande skall ha en individuell studieplan som plattform. Utifrån denna bas formas sedanfördjupade studieplaner i varje ämne. Viktiga ingredienser i det individanpassade utbildningskonceptetär också validering som bedrivits i ett särskilt utvecklingsprojekt liksom försöksverksamhetmed kontinuerlig antagning vilket fått som resultat att hela verksamheten under 2012kommer att omfattas av nio antagningsomgångar. Det skall normalt aldrig vara längre än 5veckor mellan utbildningsstarterna.VUN har under året medverkat i fyra EU-finansierade projekt. Däribland kan nämnas Världssäljarensom riktar sig till invandrare med erfarenhet av handel från sitt hemland och Globaliseringsfondensprojekt som riktat sig till uppsagda inom Volvo Cars och dess underleverantörer. IVäldssäljaren är 74% av deltagarna i sysselsättning i form av anställning, eget företagande ellervidare studier efter projektet vilket är ett mycket bra resultat för målgruppen. I Volvo-projektetvisar uppföljningen att 80% är nöjda/mycket nöjda med insatsen.I januari förändrades förvaltningens organisation i syfte att bättre matcha nämndens uppdrag.Utfallet hittills inrymmer både glädjeämnen och svårigheter som behöver bearbetas. Resultatetav medarbetarenkäten motsvarade inte förhoppningen vilket säkert delvis hör samman medförändringsarbetet.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-08Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag till rapporten.Bolagen 63(92)

2.25 ÖverförmyndarnämndenUppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattningÖverförmyndarnämndens uppdrag är att rekrytera, granska och ha tillsyn över förmyndare, godemän och förvaltare samt att ge samtycke och tillstånd till olika rättshandlingar dessa gör för sinarespektive huvudmän. Antalet ärenden fortsätter att öka, vilket torde bero på ökad medellivslängdoch delvis nya målgrupper för godmanskap och förvaltarskap. Den genomlysning somgjorts visar att ökningen varit i snitt ca 4,75 % per år 2006 - 2010.Ökningen senaste året är3.3%.Överförmyndarförvaltningen N191 har följt 2011 års verksamhetsmål väl. Målet att 60% avårsräkningarna skulle vara granskade vid juni månads utgång uppnåddes. Dock kvarstod drygt300 icke färdiggranskade årsräkningar vid årets slut. Det ekonomiska utfallet visar ett överskottom 448 tkr. 300 tkr av detta är den ersättning för kostnader kring ensamkommande barn ochsärskilt förordnad vårdnadshavare som kom först i december och därför inte kunde beaktas vidpersonalplaneringen. Resterande överskott hänför sig till att flera IT-projekt inte hunnit sjösättassom planerat, varför kostnaderna för dessa kommer under 2012.Handläggningen bedöms ske med god kvalitet, en bedömning som även delas av Länstyrelsen,men det är ett avbräck i utvecklingen att kvalitetsamordnarna slutat utan att kunnat ersättas.Personalomsättningen har till skillnad från tidigare år varit betydande under 2011. Medarbetaresom gått till chefsbefattningar, tjänstledigheter för annat arbete och föräldraledigheter innebärnya medarbetare, fler vikariat och allmänna visstidsanställningar. Det påverkar förstås också attutvecklingsarbete inte kunnat ske i önskvärd omfattning.För Arvodeskostnader till ställföreträdare, N192, är resultatet 286 tkr lägre kostnader än budget2011. Emellertid har de 2 000 tkr som tillförts för att betala arvode till särskilt förordnad vårdnadshavareinte betalats ut under 2011, varför det egentliga resultatet är - 1 714 tkr, vilket liggermycket nära 2010 års reslultat - 1 872 tkr. Eftersom arvodet baseras på pbb för 2010, vilket varlägre än 2009, blir det lägre kostnad trots fler ärenden. Andelen arvoden som Staden betalar äroförändrat från 2010 ca 48 %. För N192 sker direktavräkning; eget kapital uppstår ej. På siktförväntas arvodeskostnaderna öka då utvecklingen går mot att andelen som staden betalar ökarnågot och antalet ställföreträdarskap ökar. Huvudmännens ekonomi blir mer komplex varföräven arvodet i varje enskilt fall också bedöms öka.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-08Nämnden beslutade att godkänna rapporten med tillägg/justering enligt bifogat protokoll.Bolagen 64(92)

3 BolagBolagen 65(92)

3.1 Boplats i Göteborg ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningUnder året har 8 855 lägenheter annonserats ut på Boplats Göteborgs hemsida av 131 olika hyresvärdar.Dessutom annonserades 475 privatrum till studenter ut och 153 andrahandslägenhetersamt 1 515 bytesannonser. På sidan ”Köp Nytt” presenteras nyproducerade bostadsrätter.Vid årsskiftet var över 126 000 bostadssökande registrerade varav ungefär en tredjedel sökerbostad aktivt. Det genomsnittliga antalet ansökningar per lägenhet fortsatte att öka och uppgicktill 829 (715) . Andelen ja-svar har gått ner med en procent till 36 procent jämfört med förraåret. Den genomsnittliga registreringstiden för dem som fått kontrakt har ökat från 629 till 702dagar.Totalt tecknades 8 555 kontrakt i systemet och 89 % (85%) av dem gick till Boplats sökande.Boplats har även uppdraget att tillhandahålla uthyrnings- och försäljningsplatser för aktörer påbostadsmarknaden. Försäljningen av annonsplatser och de 23 temaarrangemang uppgick till 2,8milj kr under 2011. De tre största temadagarna var ”Stora regiondagen”, ”Bo Nytt”, där 18 olikabostadsföretag deltog samt ”Seniorbostadsdagen”. De tre temadagarna lockade tillsammanscirka 3 800 besökare.Antalet personliga besök slog rekord och uppgick totalt till över 23 000 personer.8 % av de annonserade lägenheterna ligger i kommuner nära Göteborg, främst Mölndal ochAlingsås.Boplats Göteborgs har deltagit i arbetet med det nya samarbetsavtalet om anskaffning av bostäder,som trädde i kraft i april 2011.Under hösten arrangerade Business Region Göteborg och Boplats Göteborg en gemensam Lokal-och Bostadsmarknadsdag med fokus på sambandet mellan arbets- och bostadsmarknaden.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att trycket på bostadsmarknaden fortsätter att öka och attallt fler sökanden ställer krav på ökad information om möjligheterna att få en bostad. Intressetför Boplats temadagar ökar och besöken på hemsidan har överstigit 10 miljoner under 2011.Den viktigaste framtidsfrågan är arbetet med det nya datasystemet, som ska vara klart kvartal 2år 2013. Upphandlingen blev färdig under hösten och avtal tecknades i november. Syftet meddet nya datasystemet är att säkerställa en god service till medborgarna på en modern tekniskplattform och att göra det möjligt att öka transparensen i systemet.Bolagen 66(92)

StyrkortDe vi är till förUtfall2011Mål2011Utfall2010MedarbetareUtfall2011Mål2011Utfall2010Antal registrerade bostadsökande126 361 107 975Andel registrerade > 50 år 14 % 12 % Antal arbetade timmar totalt 9 118 11 200 10 824Antal personliga besök ilokalen23 769 16 985 Antal sjukdagar 12 0 27Antal telefonsamtal 12 049 13 237 Lönekostnader exkl arvoden 2 817 0 3 020Antal kundaktiviteter 23 23Antal unika besökare påwww.boplats.se10,1 milj 9 milj 7,9 miljEkonomiUtfall2011Mål2011Utfall2010VerksamhetUtfall2011Mål2011Utfall2010Reslutat efter fin. poster 507 608 Antal annonserade lägenheter 8 822 11 000 9 200KassalikviditetAndel lägenheter från privata2.9 % 1.97fastighetsägare35 % 42 % 40 %Fritt eget kapitalAndel lägenheter från övriga2 485 2 180kommuner inom GR8 % 10 % 8 %Medlantal ansökningar per lägenhet829 715Genomsnittlig registreringstid förde som fått kontrakt702 629Andel ja-svar efter erbjudandeom lägenhet36 % 37 %Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-01-27Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Bolagen 67(92)

3.2 BRG Business Region Göteborg ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningVår vision är hållbar tillväxt och för perioden 2011-2014 har vi sju strategiska delmål.Nedan nämns målen samt de resultat som hittills kan noteras. En del statistik finns inte tillgängligännu.1. Företagen i Göteborgsregionen växer snabbare än snittet för Sverige (Resultat: Positivt t.o.m.Q3)2. Företagsklimatet rankas högst bland landets storstadsregioner (Resultat: Lägst rankat)3. Minst 55 kvalificerade investeringar/etableringar per år (Resultat: Uppfyllt)4. Högt nyföretagande med 11,3 nya företag per 1000-invånare (Resultat: 2010 12,3 år, hittillspositivt - i år t om Q3).5. Nöjda kunder med ett NKI > 67 (Resultat: 72)6. Utveckla profileringen av Göteborgsregionen som ledande region inom miljöområdet (Svårmätt).7. Göteborgsregionen rankas bland världens 20 främsta kunskapsregioner (Resultat: 2008, plats16)Under 2011 har följande projekt tillkommit där BRG i olika grad medverkar, driver eller projektleder.Dessa projekt kraftsamlar och tillför utvecklingspengar på tillsammans 310 mkr förkommande år. (BiMeBus/BiMeTrucks, Avanto, UNO, Coinco North II, HyperBus, ADA Lab,Susteen, Turn International, Samverkan för hållbar kemi, Företagsamma Hisingen)Under 2012 kommer viss avknoppning av verksamhet att ske och det är viktigt med en bra överföring.Center of Visualization flyttas till Visual Arena och även inom Life Science kan detkomma att ske en överflyttning för att öka konkurrenskraften inom fokusområdena: Biomaterial,Hälsoteknik och Kardiovaskulära sjukdomar & Metabolism.Årets resultat uppgår till -37 mkr vilket är en resultatförbättring jämfört med såväl prognos (-40mkr) som budget (-42 mkr). Den positiva avvikelsen beror på fortsatt internt förbättringsarbete,effektivisering, lägre kostnader för resor, köpta tjänster, marknadsföring och overheadkostnader.Inför 2012 gör bolaget en kraftig besparing som gett effekt redan under hösten 2011.Resultat från årets medarbetarenkät visar ett HME-resultat på 79 (medarbetare 77, chefer 84).Bolaget arbetar nu med handlingsplaner för att prioritera de åtgärder som är önskvärda för att nåett ökat resultat.Arbetet med självdeklarationen och granskningar präglade hösten. Resultatet visar endast grönaoch gula områden där det finns utrymme för förbättring av intern kontroll. Det är vår bedömningatt det i huvudsak krävs mindre åtgärder och dokumentation samt att införa några nya rutinerför att nå ett bättre resultat. En åtgärdsplan ska nu tas fram senast 31 mars. Resultatet presenterasi styrelsen 6 februari.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-06Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Bolagen 68(92)

3.3 Försäkrings AB Göta LejonUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningEn viktig strategisk fråga för Göta Lejon är i vilken omfattning Staden vill använda bolaget föratt uppnå en samlad försäkringslösning samt en ökad övergripande riskkontroll. En tydlig försäkringspolicyoch ett uppdaterat uppdrag i linje med denna policy är därför centralt för bolagetsframtida verksamhet.Göteborgs Stad inklusive de kommunala bolagen har ett årligt försäkringsbehov vad avseregendomsförsäkring på totalt drygt 200 miljarder kronor. Endast en tredjedel av detta beloppförsäkras av Försäkrings AB Göta Lejon.Göta Lejons styrelse har hemställt åt KS/KF att ta fram en försäkringspolicy för Göteborgs Stadsamt tydliggöra Göta Lejons framtida uppdrag.Det nya lagförslaget för LOU som kommer under 2012 har stor inverkan på Göta Lejons möjlighetatt skapa adekvata riskfinansieringspaket såsom koncernförsäkringslösningar.Staden framtida koncernstruktur för Stadens bolag påverkar också Göta Lejons möjligheter attutföra sitt uppdrag.Solvens II och övriga ökade krav på intern kontroll är en utmaning för bolaget med hänsyn tillbolagets storlek. Hur Göta Lejon på ett personaleffektivt och kostnadseffektivt sätt uppfyllerexterna myndigheters och Stadens krav på internkontroll är en viktig fråga att hantera framöver.Det sammanlagda försäkringsvärdet som Göta Lejon försäkrar minskade kraftigt när bolagetförlorade en försäkringsupphandling under våren. Det var 6 bolag inom Framtidenkoncernensom genomförde en upphandling. Göta Lejons sammanlagda försäkringsvärde föll från ca 155miljarder kr till ca 65 miljarder kr. Göta Lejons premieintäkter minskade med ca 8 miljoner kr.Göta Lejon gör en vinst på ca 8,0 Mkr före dispositioner och skatt. Det är 2,1 Mkr bättre änbudget. Skademässigt har året varit fritt från stora skador.Fortfarande är större delen av antalet skolbränder anlagda. För år 2011 var ca 83 procent avsamtliga bränder som drabbat skolor anlagda. 94 % av alla bränder upptäcks tidigt bland annattack vare väl utbyggda automatlarm. 40 miljoner kronor har därmed kunnat sparas under 2011.Investeringar i automatbrandlarm under många år har resulterat i att ca 70% av det försäkradefastighetsbeståndet är larmat. Motsvarande siffror för skolor och förskolor är minst 90%.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-01-30Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Bolagen 69(92)

3.4 Förvaltnings AB FramtidenUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningKoncernens fastighetsresultat 2011 uppgick till 1884 mnkr vilket är 53 mnkr högre än prognosfrämst beroende på den milda vintern. Resultatet efter finansnetto uppgick till 118 mnkr, motprognostiserat nollresultat, en effekt av det ökade fastighetsresultatet, återförda nedskrivningarpå 57 mnkr samt på ett förbättrat finansnetto om 10 mnkr. Fastigheternas värde har ökat medhela 12 procent till 58,9 miljarder kr. Under hösten höjdes vårt kreditbetyg från A+/Stabil/A-1samt till AA-/Stabil/A-1+ vilket är mycket positivt för oss.Framtiden fick under året markanvisningar för endast 100 hyresrätter och 50 egna hem vilketinte är tillräckligt för att nå målen om 600 inflyttningsklara lägenheter per år. 2011 levereradestotalt 226 lägenheter. Under de senaste 10 åren har koncernen ansökt om mark för att bygga 24000 bostäder och endast tilldelats cirka 10 procent.Miljöarbetet har under året lett till minskad energiförbrukning och en ökning av egenproduceradförnyelsebar energi.Enligt ägardirektivet som beslutades i april har vi fått uppdraget att se över samordningen i koncernenför att skapa ökad effektivitet, arbetet har påbörjats. Finansorganisationen är från 2012samordnad och koncernens kredit- och ränteportfölj sköts av moderbolaget. Ägardirektiv fördotterbolagen kommer att tas fram successivt.Utfallet av självdeklarationerna för koncernens bolag var bra. Fem av koncernens bolag saknadestrukturerad modell för riskanalysarbetet enligt revisorernas definition. Arbetet att åtgärda dettapåbörjades redan i höstas.Under året har* HjällboBostaden blivit dotterbolag till Poseidon och fusioneras till våren* en koncerngemensam uthyrningspolicy beslutats och träder i kraft i maj 2012* projektet Framtidens Arena avslutats i Scandinaviumbolaget och lämnats över tillkommunstyrelsen* projektet Framtidens Selma tagit in fem arkitektförslag för utveckling av torget somär grund för första detaljplanenKoncernens MMI (motiverad medarbetarindex) uppgick till 68 vilket är en bra nivå. I delar avverksamheten finns lägre index där handlingsplaner nu tas fram. Sjukfrånvaron var fortsatt låg,3,6 procent.Förste oktober tillträde Anneli Snobl som VD och koncernchef. I Egnahemsbolaget och GöteborgsLokalerhar nya VDar tillträtt. VD-rekrytering till Familjebostäder pågår.Vi kommer att utvärdera koncernens del i den inköpsanalys som Upphandlingsbolaget har gjortför stadens verksamheter, så snart som vi får tillgång till materialet.Bolagen 70(92)

StyrkortDe vi är till förUtfallUtfall MedarbetareUtfall Mål UtfallMål 2011201120102011 2011 2010Nöjd boendeindex - - 67 Motiverad medarbetarindex 68 - -EkonomiUtfall2011Prognos2011Utfall2010VerksamhetUtfall2011Mål2011Utfall2010Fastighetsresultat exklutökat underhåll, mnkr1 884 1 831 1 766 Inflytande - - 66Resultat efter finansnetto,mnkr118 0 118Total energimängd, kWh/kvm,fjärrvärme + fastighetsel, köptenergi- 176,5 178Antal inflyttningsklara hyresrätter 226 600 257Nöjd boendeindex och inflytande: Ingen undersökning gjordes 2011. Motiverad medarbetarindex: Nytt index från och med 2011.Total energimängd:I Framtidens styrkort mäter vi total energimängd köpt energi, kWh/kvm, normalårskorrigerat.Temperaturen varierar med köldknäppar och värmeböljor och därmed varierar också energianvändningenför uppvärmning. Normalårskorrigering gör värmeanvändning i byggnader jämförbaröver tid.Elförbrukningen har minskat över tid och 2011 var den 25 kWh/kvm, ungefär samma som åretinnan.Den genomsnittliga normalårskorrigerade fjärrvärmeförbrukningen är 161 kWh/kvm totalBOA+LOA (boyta + lokalyta). Det är en ökning med 8 kWh/kvm från föregående år. Klimatetunder åren 2010 och 2011 har varit minst sagt varierande. 2010 var ett mycket kallt år. 2011 varett ovanligt varmt år. Vissa månader under 2011 var mycket varmare än 2010. Ökningen, på 8kWh/kvm, beror huvudsakligen på själva korrigeringsmetoden och inte på ett förändrat mönsteri användning. Korrigeringsmetoden ger ett mått på hur temperaturen för en dag, månad eller åravvikit mot normal temperatur för en specifik ort eller väderstation. Under 2011 har dessagränsvärden överskridits vid ett stort antal dagar och resulterar i att den korrigerade användningenblir missvisande.Cirka 30 procent av fjärrvärmeförbrukningen går till uppvärmning av varmvatten. Verklig fjärrvärmeförbrukninguppgick 2011 till 704 000 MWh, vilket är en minskning från 2010 som uppgicktill 840 000 MWh .Total energimängd, normalårkorrigerad (el+fjärrvärme) köpt energi blir således 184 kWh/kvmför 2011, vilket är missvisande.Väsentliga nyckeltal Utfall 2011 Prognos 2011 Utfall 2010 Utfall 2009Antal lägenheter 70 084 70 091 69 607 69 319Vakans, antal lägenheter 43 18 35 37Färdigställda lägenheter/bostäder 322 322 382 175Antal hyresrätter i produktion 857 1 000 688 -Investeringar, mnkr 1 805 1 972 1 311 1 118Med färdigställda lägenheter/bostäder ingår nyproducerade, konverterade från lokaler samt färdigställda bostadsrätter och egnahem.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-10Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Bolagen 71(92)

3.5 Göteborgs Spårvägar ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningAv GS ägardirektiv framgår att uppdraget är att erbjuda en effektiv, miljö- och kvalitetsmässigkollektivtrafik samt därtill hörande tjänster och produkter inom trafikområdet.Koncernens organisation med moderbolaget och de tre verksamhetsdrivande dotterbolagen GSBuss (GSB), GS Spårvagn (GSS) och GS Trafikantservice (GST), syftar genom sin struktur tillatt fokusera på kärnverksamheten, persontransporter samt på full transparens med avseende påatt koncernen såväl bedriver fullt konkurrensutsatta verksamheter som verksamhet enligt tilldeladekontrakt.Under året har GS-koncernens bolag deltagit i ett antal för verksamheterna väsentliga upphandlingar.GST har därvid återvunnit trafikledningen på Nils Erikssonterminalen och hittegodsservicenmedan Försäljnings- och infobutiker, tidtabellsproduktion förlorades till konkurrenter.GST deltog vidare i upphandlingen av Biljettkontrollen där besked om förlorad upphandlingerhölls i början av 2012. Verksamheten kommer att frånträdas under 2012.GSB deltog i Västtrafiks trafikupphandling ”Öster” vilken var uppdelad i två paket, Centrumoch Nordost (Angered). GSB vann upphandlingen av Centrum med trafikstart 2012-06-17. Avtaletgäller under åtta år med möjlighet till två års förlängning (option).GSS har under 2011 trafiksatt 48 av 50 levererade spårvagnarna av typen M32 (AnsaldoBredaSirio). Totalt ska 65 vagnar vara levererade i mitten av 2012. Under 2011 utökades trafikenunder kvällar och helger samt från december 2011 även i högtrafik, vilket innebar att 150 vagnarsattes ut jämfört med tidigare 142. Den sedan tidigare beslutade strategin för bolagets revisionsverkstadhar genomförts under 2011 och denna är nu avvecklad. Revisioner av spårvagnM31 har upphandlats och genomförs av en extern leverantör.Under 2011 påbörjades ett arbete med att bygga en ny vagnhall och uppställningsområde vidföre detta Säröbanans driftsplats i närheten Slottsskogen. Området kommer att medge uppställningav ca 20 spårvagnar av 30 meters längd och är nödvändigt för att rymma de tillförda vagnarnaav typ M32.För perioden redovisar GS ett positivt ekonomiskt resultat på 2,3 Mkr vilket är bättre än föregåendeår och i paritet med budget.Under 2011 har ca 45 miljoner delresor genomförts i busstrafiken. Resandet med spårvagnökade med 11,2 % till 118,3 miljoner delresor (2010; 106,4) vilket är det högsta resandet någonsini spårvagnstrafiken.StyrkortDe vi är till förMål20112010 Medarbetare Mål2011201120112010Resandeförändring Buss -- -- -25 ,% Sjukfrånvaro 6,1 % 6,0 % 6,7 %Resandeförändring Spårvagn11,2 % -- 4,1 % Personalomsättning 7,8 % -- 4,8 %EkonomiVerksamhetAvkastning eget kapital neg 0 neg Genomförda bussturer i % av utbud 99,53 99,86 99,66Omsättning årsarbetareGenomförda spårvagnsturer i % av792 tkr 740 tkr 796 tkrutbud97,40 98,50 97,40Definition av genomförda turer skiljer sig åt mellan buss och spårvagn. För buss inräknas inte de inställda turer där verksamheteninte anses vara ansvariga för inställandet ( dvs. vitesförlagda). För spårvagn är mätningen oavsett eget ansvar eller inte. Mätningav resandeförändring för buss utgår då metoden som används av Västtrafik är förändrad mellan åren, varför förändring inte kanmätas.Bolagen 72(92)

Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-14Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Bolagen 73(92)

3.6 Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB (GKF AB)Uppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningGKF-koncernen har bildats i syfte att åstadkomma finansiell samordning och resultatutjämningmellan dotterbolagen. Moderbolaget har i budget för 2011 fastställt koncernbidrag (KB) förvissa dotterbolag med utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut.GKF-koncernens resultat 2011 uppgår till 237,5 Mkr, en försämring med 319,9 Mkr i jämförelsemed budget. Förutsättningarna har därför varit mindre gynnsamma för att inom ramen förkoncernens totala ekonomi klara de finansiella åtaganden som finns i förhållande till dotterbolagen.StyrkortDe vi är till förEkonomiUtfall2011Utfall2010Utfall2009MedarbetareVerksamhetUtfall2011Utfall2010Utfall2009Resultat GKF AB 1)KB Gbg Stadsteater AB151,9 424,5 -142,32)90,7 89,8 89,3Resultat GKFkoncernen237,5 516,5 457,9 KB Got Event AB 2) 127,3 104,2 100,6Finansiell belastning 3) 35 % 35 % 35 % KB BRG AB 2) 32,3 33,2 33,21) Resultat GKF AB visar resultat före bokslutsdispositioner (Mkr). 2) Av GKF lämnade KB - koncernbidrag (Mkr). 3) Finansiellbelastning på dotterbolag som lämnar koncernbidrag (eller motsvarande) i % av resultatet.Väsentliga nyckeltalVäsentliga nyckeltal Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall 2009Soliditet GKF AB i % 42,9 43,3 36,1Soliditet GKF-koncernen i % 18,6 18,3 17,7Soliditet Gbg Energi AB i % 33,0 34,1 32,0Soliditet Gbg Hamn AB i % 1) - - 40,6Enligt bolagens egen inrapportering i uppföljningsrapporteringen i Rappet. 1) Verksamheten uppdelad i flera bolaga, jämförelse ejmöjlig.Bolagen 74(92)

3.7 Got Event ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningGot Event ABResultatet för helåret 2011 (före skatt och lämnat koncernbidrag till GUAB) blev 6,4 mkr, vilketär ca 8,1 mkr bättre än det budgeterade resultatet. Flera evenemang på Scandinavium har gåttmycket bra, bland annat VM-handbollen och hockeymatchen mellan Frölunda och NY Rangers.På Ullevi är det framför allt de två fullsatta konserterna som bidragit positivt till resultatet. Badverksamhetenpå Valhalla följer i stort sett tidigare års utfall.Den 1 januari 2011 förvärvade Got Event AB 90,1 % ägarandel i Gamla Ullevi AB (GUAB).Resterande 9,9 % ägs av HB Alliansen. Under året som gått har vi försökt samordna så mycketsom möjligt av Got Events och GUAB’s verksamheter. Styrelsen för Got Event har under hösten2011 mottagit ett brev från HB Alliansen där önskemål framförs om att Got Event skallköpa Alliansens ägarandel. Någon förändring av ägandet har dock ännu inte skett. Got Event harenligt avtal ett ansvar att hålla eget kapital i GUAB intakt. Resultatutvecklingen i GUAB harvarit negativ under året som gått och resultatet för 2011 är ca 9,5 mkr lägre än det extra koncernbidragsom Got Event erhåller för att driva GUAB’s verksamhet.Ombyggnationen av Ullevi har påbörjats under hösten 2011. Arbetet planeras att vara klart tillbörjan av juni 2012. Arenan får då en kapacitet på ca 75 000 besökare vid ett musikevenemangoch kommer att fortsätta vara nordens största konsertarena. VD och bolagsledningen har haftstort fokus på fastighetsfrågor under 2011, bland annat med avseende på arenafastigheternasålder, skick och principer för hyressättning från fastighetsägarna. Dessa frågor har också lyftstill styrelsen. Underhållsansvaret för fastigheterna ligger sedan 2009 på respektive arenaägare.GUABUnder 2011 har stora resurser lagts ner på att få ordning på gräsmattan. Tack vare insatsernahar den på ett mycket bra sätt motsvarat alla krav som kan ställas på en modern fotbollsplansom används av tre lag som hemmaplan. Däremot har arenan haft fortsatta problem med vibrationeroch kostnaderna för att komma till rätta med detta har belastat arenahyran. Arenahyran ärför övrigt den absolut största kostnadsposten för bolaget och dessutom väldigt beroende av denallmänna räntenivån. I slutet av 2011 har GUAB lämnat in en stämningsansökan mot restaurangägarenGURK på grund av obetalda hyror. GURK har framför vissa motkrav, vilka till vissdel accepterats av GUAB. Inga reserveringar har därutöver gjorts i bokslutet.StyrkortDe vi är till för Utfall 2011 Mål 2011 Utfall 2010 Medarbetare Utfall 2011 Mål 2011 Utfall 2010Nöjd affärskundindex 3,8 >4,0 - Sjukfrånvaro 2,6 4,0 3,8Nöjd ev.bsökarindex 3,9 >3,5 3,9 NMI 51 - -NKI Valhalla >3,5 - Andel män/kv 62/38 60/40 65/35Ekonomi Utfall 2011 Mål 2011 Utfall 2010 Verksamhet Utfall 2011 Mål 2011 Utfall 20010Rörelseresultat -99 961 -107 297 -101 107 Åskådare Ullevi 187 502 >263 000 200 137Resultat e finans -98 903 -107 027 -100 757 Åskådare Scand 632 966 >700 000 648 514Kassalikviditet 105 >100 127 Besökare Valhalla 476 562 >500 000 501 729Soliditet 27 >20 34Eget kapital 37 189 39 639Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-13Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Bolagen 75(92)

3.8 GREFAB ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningVid årsstämman 2009 antog Grefabs ägare nytt ägardirektiv, aktieägaravtal samt ny bolagsordning.Enligt den nya bolagsordningen ska Grefab verka för att tillgodose behovet av fritidsbåtplatserför boende i ägarkommunerna, erbjuda gästplatser och tillhörande hamnservice. Grefabska skapa mervärden som främjar ett upplevelserikt båtliv och stärker regionens attraktionskraftför bosättning och etablering. Grefab har tagit beslut om ny verksamhetsidé, vision och kärnvärdensom svarar upp till och stödjer den utvecklade inriktningen.Under 2010 har ett nytt generellt ägardirektiv för de regionalt ägda bolagen utarbetats. Direktivettogs beslut om vid årsstämman mars 2011 och innebär i korthet en mer aktiv styrning avbolagen samt underlätta för ägarna att följa verksamheten. Avsikten är också att tydliggöra ansvaroch roller mellan ägarna och bolagen.Årets största investeringar och underhållsåtgärder har skett i Hinsholmskilen. Här har vi monteraten ny kran med tredubbel kapacitet och byggt två spolplattor med reningsanläggning förspillvatten efter båtbottentvätt. Det finns nu i yttre hamnen två stationer för tömning av septiktankaroch en ny hydraulvagn med högre kapacitet.Hyttlängan i inre Saltholmen har rivits och gett plats för ytterligare p-platser. Fler båtplatser ärockså alltid välkommet och det har skapats 10 nya platser på flytbryggan vid Aspholmen. Platsenlängst ut på bryggan kommer inte att vara uthyrd, utan den skall kunna användas för av- ochpålastning. Det har också att installeras en ny septiktanksug så att alla lätt och smidigt kan tömmaseptiktanken när ni kommer till hemmahamnen. Vid inre hamnens kran finns nu möjlighetde som har kajak att lätt komma i och ur sjön. Även här är det nu möjligt för båtägare att användakajen vid av- och pålastning.I Björlanda har mastkranarna renoverats. En stor yta har grusats av i norra hamnen för p-platseroch för vinteruppställning av båtar. Omfattande förstärkningsarbeten har utförs på ett 30-talbetongpelare på bryggorna. Tre nya båtplatser har skapats i hamnen.Arrendeförhandlingarna med Göteborgs stads fastighetskontor avslutades i samband med Grefabsstyrelsemöte i oktober röstade igenom medlarens förslag. Förslaget bygger på en gemensamlångsiktig arrendemodell för båtplatser och arrenderad mark. En helhetslösning som toghänsyn till rådande zonpris och till Grefabs stora markinvesteringar under sin tid som arrendatorvar viktiga utgångspunkter för parterna.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-08Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Bolagen 76(92)

3.9 Gryaab ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningGryaabs resultat för 2011 uppgår före bokslutsdispositioner och skatt till -15,4 mkr (-3,7) mkr.Efter bokslutsdispositioner redovisar Gryaab ett resultat på 0,2 (0,2) mkr. Resultatet blev bättreän budget vilket i huvudsak kan förklaras genom ökade övriga intäkter, minskade personalkostnadersamt lägre kostnader för energi och vatten.Gryaabs obeskattade reserver har minskat till 107(123) mkr.Under 2011 klarade Gryaab alla gällande krav för reningsverksamheten. Preliminärt var halten iutgående vatten:Kväve: 9,0 mot riktvärde 10 (mg/l)Fosfor: 0,23 mot riktvärde 0,3 (mg/l)BOD: 8,1 mot gränsvärde 10Gryaab fick till stora delar ny styrelse efter valet 2010. Den nya styrelsen tillträdde i sambandmed stämman den 11 mars 2011.Projekt Brutet vatten slutfördes. Projektet innebär att Gryaab separerat externt inkommandevatten från det interna spolvattennätet med hjälp av ett så kallat luftgap. Det omöjliggör att interntspolvatten oavsiktligt förorenar det kommunala dricksvattennätet.Under året har Gryaab producerat 923 ton slam som varit godkänt för jordbruksanvändningenligt REVAQ-certifieringen. Knappt hälften av detta har spridits på åkermark under hösten2011.Projekt Tunnel Lerum är i det närmaste slutfört. Huvudentreprenaden avslutades sommaren2011. Under hösten har olika kompletterade arbeten utförts. Tunneln beräknas stå färdig fördrift under första kvartalet 2012 då Lerum ansluter delar av kommunen. Projektet är cirka 1 årförsenat mot ursprunglig tidplan vilket medfört att Gryaab ställt krav på huvudentreprenören ienlighet med avtalet. Entreprenören påstår, bland annat, att arbetena med tunneldrivningen utförtsunder andra förutsättningar än de kunnat kalkylera med när bolaget lämnade anbud rörandearbetet. Entreprenören har därmed lämnat in en stämning mot Gryaab till Göteborgs tingsrätt.Gryaabs nybyggda skivfilterbyggnad fick flera priser under året och har nu mottagit - inte mindreän - sex priser för utformning, konstruktion och funktion.Gryaabs styrelse har i ett inriktningsdokument fattat beslut om Gryaabs inriktning och särskiltprioriterade mål. Inriktningsdokumentet utgår från Gryaabs uppdrag och ägardirektiv.Under året har ett samarbetet med Renova och Göteborg Energi för att öka produktionen avbiogas fortsatt. Den planerade mottagningen av s k matavfallsslurry har dessvärre inte kunnatgenomföras då det strider mot gällande ABP regler (animalisk biprodukt). Gryaab har sökt dispensfrån jordbruksverket men fått avslag på sin ansökan.Bolagen 77(92)

StyrkortDe vi är till förUtfall2011Mål2011Utfall2010Medarbetare Utfall2011Mål2011Utfall2010Kostnad per debiterat vatten (kr/m3) 5,17 5,41 4,76 NMI (Enheter) 60 >64 xKostnad per ansluten personekvevalent(kr)(%)293 333 275 Sjukfrånvaro2,4

3.10 Göteborg & CoUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningFler gäster än någonsin övernattade på hotellen i göteborgsregionen under 2011. Resultatet blirmed största sannolikhet att turismen visar tillväxt för 20:e året i rad – antalet gästnätter beräknastill knappt 3.6 miljoner.Två decennier av tillväxt innebär att besöksnäringen är stabil även över konjunkturcyklerna.Den turistekonomiska omsättningen i göteborgsregionen beräknas 2011 till ca 21 miljarder kronoroch skapade ca 16 000 helårsarbeten. Ställningen som en basnäring i Sverige och göteborgsregionenhar befästs.Många faktorer är avgörande för fortsatt tillväxt. Fortsatta satsningar på små och stora evenemang,fortsatt utvecklad tillgänglighet, förstärkt varumärkesprofilering av destinationen i bredsamverkan- för att nämna några som fastslagits som strategiska framgångsfaktorer i destinationens/Göteborg& Co:s Affärsplan 2012-2014. Det kommer krävas tydliga ställningstaganden iden hårda konkurrens som råder, men förutsatt det ser vi mycket positivt på möjligheterna tillfortsatt tillväxt 2012. Under 2012 tillkommer hotellkapacitet vilket också ger möjlighet att växaytterligare.Tillgängligheten har ökat under året med nya direktflyg och tåglinjer. Bolaget arbetar aktivt medflygtillgängligheten genom plattformen Göteborg Access och ser positivt på det aktiva miljöarbetesom bedrivs av Swedavia och Landvetter. I dag trafikeras 80 direktlinjer till 60 destinationerfrån Göteborg Landvetter och City Airport.Göteborg & Co arbetade som nämnts under året fram en ny affärsplan för 2012-2014. Där sattesnya mål för de följande tre åren utifrån de affärsområden som definierats i organisationen. Utövergästnätter, sysselsättning och omsättning har nyckeltalet marknadsandel i förhållande tillStockholm och Malmö lagts till.Under 2011 har bolaget genomfört en förnyad varumärkesmätning för destinationen Göteborg.Mätningen utgör underlaget för det gemensamma kommunikationskoncept som styrelsen medintressenter kommer att utarbeta under 2012.Samarbetet med Västra Götalandsregionen är en mycket viktig del av destinationen. Göteborgär inkörsporten till hela Västsverige och de produkter som erbjuds i och utanför staden kompletterarvarandra på ett sätt som gör oss mycket starka.I slutet av november 2011 blev Göteborg utsedd till Årets Matlandshuvudstad 2012. Utmärkelsenfrån regeringen är ett bevis på ett gott och framgångsrikt samarbete mellan det privata ochoffentliga.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-27Styrelsen förväntas fastställa bolagets förslag till rapport på närmast kommande styrelsemöte,vilket är 2012-02-27.Bolagen 79(92)

3.11 Göteborg Energi ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningNettoomsättning 7 412 (7 791), budget 6 933 mkrRörelseresultat 658 (930), budget 710 mkrResultat efter finansnetto 454 (815), budget 510 mkrGenomlysning av investeringsprojekt avrapporterasSatsningar på förnyelsebara energikällor fortsätterTredjepartstillträde till fjärrvärmenät kan bli en realitetSänkning av framtida intäktsramar för elnätsföretagen(Siffror inom parentes anger motsvarande period föregående år. Om inte särskilt anges, redovisasalla belopp i miljoner kronor, mkr.)Genomlysningen av investeringsprojekten kommer att avrapporteras 8 februari. Satsningar påförnyelsebara energikällor fortsätter med uppförande av biogasanläggningar och vindkraftverk.Tredjepartstillträde till fjärrvärmenät kan komma att få stora negativa konsekvenser för koncernen.Energimarknadsinspektionen har meddelat väsentliga sänkningar avseende elnätsföretagensintäktsramar för åren 2012-2015. NKI företag har förbättrats. Medelavbrottstid för elnät har ökattill 33 minuter per kund och år till följd av kraftiga stormar.Utfall jämfört med föregående år: Resultatet för år 2011 var inte på samma nivå som de senasterekordåren men var acceptabelt trots att vissa måltal ej uppnåddes. Tillgängligheten i produktionsanläggningarnavar fortsatt god. Nettoomsättning uppgick till 7 412 mkr, 379 mkr lägreän föregående år. Förädlingsvärdet, TB1, uppgick till 3 037 mkr vilket var 131 mkr lägre änföregående år. Resultatet påverkades negativt av varmare väder som gav lägre produktionsvolymerav framförallt fjärrvärme jämfört med 2010. Elpriserna sänktes mer än naturgasprisernavilket minskade konkurrensläget för Rya kraftvärmeverk. Rörelseresultatet, som uppgick till658 mkr, minskade med 272mkr. Finansnettot -204 mkr minskade resultatet med 89 mkr pågrund av högre räntenivå. Resultat efter finansiella poster uppgick till 454 mkr, en minskningmed 361 mkr.1.1 StyrkortUtfall 2011 Mål 2011 Utfall 2010Nettoomsättning, mkr 7 412 6 933 7 791Resultat efter finansiella poster, mkr * 454 510 815Uppskattad avvikelse från "normalår", mkr * -10 e/t +100Investeringar, mkr 1 355 1 500 1 269Soliditet, % 33 >30 36Avkastning på eget kapital, % 7,1 8-12 13,5Avkastning på totalt kapital, % 4,8 7,0 7,0NKI privat, * % 66 e/t 68NKI företag, * % 57 56 53Medelavbrottstid elnät minuter/kund/år 33 14 21* Resultat efter finansiella poster inklusive effekt av RR29, se avsnitt Resultaträkning i sammandrag. Med normalår menas år medden genomsnittliga temperaturen under senaste tio åren. Mätning NKI privat omfattade före 2011 endast fjärrvärme. Måltal NKI 72enl affärsplan men mål NKI företag avs mätningen 2011. e/t = ej tillämpligt.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-14Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Bolagen 80(92)

3.12 Göteborgs Gatu ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningBolagets verksamhet har under året utvecklats tillfredställande i förhållande till bolagetsuppdrag enligt generellt ägardirektiv, bolagsordning, inriktningsbeslut, affärsplan ochbudget.Bolagets verksamhet har under perioden präglats av två större händelser. Dels försäljningen avaffärsområdena Entreprenad och Parkering till Park- och naturförvaltningen samt en mindreverksamhetsövergång till Trafikkontoret per den 1 januari 2011. Dels kommunstyrelsens beslutden 9 februari om huvudmannaskap för affärsområde Teknisk Service vilket återremitterades ikommunfullmäktige. Bolaget har ännu inte något beslut om sin framtid.Den 30 september slutade Anneli Snobl som VD på bolaget för att tillträda en ny tjänst somkoncernchef i Förvaltnings AB Framtiden. Styrelsen har tillförordnat Ove Erikson, tidigare affärsområdeschefför AO Teknisk Service, som ny VD. Oves tillförordnande gäller fram till årsstämmanden 7 mars 2012.Periodens vinst i den löpande verksamheten uppgår till 13,0 mkr och redovisat resultat efterfinansiella poster för perioden uppgår till 24,1 mkr vilket överträffar helårsprognosen på23,5 mkr. I resultat ingår poster av engångskaraktär såsom realisationsresultat från verksamhetsöverlåtelserna,kostnader för omställning samt en kostnad för bruttosamordning av pensionerberoende på tillslaget av den så kallade ”pensionsbromsen” i det allmänna pensionssystemet.Bolagets sjukfrånvaro ligger fortfarande något över målsättningen på grund av den höga frånvaroni början på året vilken berodde på att ett fåtal personer var sjuka ett längre antal dagar. Korttidsfrånvaronligger fortsatt på en låg nivå.Verksamhetsövergångarna till Park- och naturförvaltningen respektive Trafikkontoret är genomfördaoch överlåtelserna är slutreglerade gentemot berörda parter. Bolaget hade per 31 decemberinga medarbetare i omställning. En översyn av bolagets framtida verksamhet har gjorts underåret vilket utmynnat i en rapport som beskriver de aktiviteter som krävs för att Gatubolaget skallvara en konkurrenskraftig och drivande aktör inom området hållbara och miljöriktiga transportlösningarför staden. Bolaget omorganiserades den 1 november 2011 i enlighet med denna rapportsom är ett internt arbetsmaterial i avvaktan på beslut om bolagets framtid.Sammanfattningsvis är vår bedömning att organisationen har hanterat uppdelningsprocessen påett bra sätt och bolagets medarbetare arbetar målmedvetet för att Gatubolaget skall vara en viktigaktör inom Göteborgs Stad.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-13Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Bolagen 81(92)

3.13 Göteborgs Hamn ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningGöteborgs Hamn AB har till uppgift att skapa förutsättningar för ett starkt, effektivt och hållbartskandinaviskt godsnav. Detta innebär att Göteborgs Hamn AB ansvarar för att förvalta ochutveckla hamnens mark, fastigheter och vattenområden så att dessa används på ett optimalt sättutifrån ett tillväxt-och lönsamhetsperspektiv. Bolaget upplåter, via koncessionsavtal, en del avsin mark och sina anläggningar för hamnoperation till externa operatörer. Göteborgs Hamn AButövar tillsyn och trafikledning inom hamnområdet samt svarar för övergripande säkerhetsfrågori hamnområdet i nära samarbete med berörda myndigheter. Bolaget samordnar och marknadsförgodsnavet Göteborg, vårdar varumärket Göteborgs Hamn och verkar för rätta förutsättningar fören långsiktig och hållbar tillväxt av godsnavet.Den 4 april tog Logent Ports & Terminals AB över driften av bilterminalen. I oktober skrevsavtal med APM Terminals Gothenburg AB om övertagande av containerterminalen. Övertagandetskedde den 4 januari 2012. Göteborgs Hamn AB har därmed fått två mycket bra samarbetspartnerssom har stort kunnande inom sina respektive områden och som tillsammans med bolagetkommer att verka för en god tillväxt i godsnavet Göteborg.Under oktober 2010 skrevs ett avtal med en ny terminaloperatör i Ro/ro terminalen, ett konsortiummellan DFDS och Cobelfret. Affären kräver godkännande från konkurrensmyndigheternainnan den träder i kraft.Göteborgs hamn blev under 2011 utpekad som en ”Core hamn” i det europeiska TNT nätverket.Detta innebär att hamnen är bland de godsnav som är högst prioriterade av EU, och därmedäven är prioriterade när infrastrukturmedel skall fördelas.I samverkan med Sjöfartsverket har beslut fattats att samlokalisera Göteborgs Hamn ABs trafikövervakningsfunktionmed Sjöfartsverkets trafikövervakning i Göteborgs Hamn ABs lokaler.Syftet är att öka säkerhet och kvalitet samt att på sikt minska kostnaderna.År 2011 inleddes med en ökning av torrlastvolymerna jämfört med 2010 men under andra kvartaletskedde en avmattning och volymerna har därefter stabiliserats på en något lägre nivå änmotsvarande period föregående år. Helårsvolymerna är dock, tack vare den starka inledningenpå året, i nivå med föregående års volymer. Oljevolymerna är lägre än föregående år vilketfrämst förklaras av en förväntad prisnedgång i marknaden varför lagren av olja ligger stilla,samt underhållstopp i raffinaderierna.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-10Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Bolagen 82(92)

3.14 Port Operation ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningPort Operationkoncernen startade verksamheten 1/2 2010 genom verksamhetsövergång frånGöteborgs Hamn.Under 2010 och 2011 har ett omfattande arbete bedrivits för att genomföra den av Kommunfullmäktigebeslutade omstruktureringen. Detta innebär att per den 1 februari 2010 övertogsterminaloperationen från Göteborgs Hamn AB. Bolaget har tillsammans med de tre dotterbolagengenomfört processen att etablera bolagen, överta respektive verksamhetsgren samt tillskapafungerande processer och verksamhet. Övertagandet har fungerat mycket väl och verksamheteni respektive terminal har uppvisat goda effektivitetsökningar.I oktober 2010 signerades den första överlåtelsen. Ett avtal träffades då avseende överlåtelse avÄlvsborg Ro/ro AB. Köpare är Bohus Holding AB, vilket i sin tur ägs av DFDS (65%) ochCPorts (35%). Affären har ännu ej kunnat slutföras då köparen ännu ej erhållit nödvändiga tillståndfrån berörda konkurrensmyndigheter.Avseende Gothenburg Car AB så har överlåtelse skett per 2011-04-04 till Logent AB.För Skandia Container Terminal AB har ett avtal träffats om överlåtelse med APM Terminals ioktober 2011 och efter klartecken från Konkurrensverket i december 2011 skedde överlåtelsenden 4 januari 2012.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-10Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Bolagen 83(92)

3.15 Göteborgs Stadsteater ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningMed mångfalden och publiken i centrumGöteborgs Stadsteater har under året på sina scener vid Götaplatsen och Backa Teater skapatproduktioner som ifrågasatt gängse roller, normer och maktstrukturer. Teaterns ställning som enav de ledande dramatiska teatrarna i Sverige har med mångfalden i centrum blivit en attraktivarbetsplats och mötts av en entusiastisk publik. Den djärva och medvetna repertoaren har tillsammansmed samtal, debatter och konserter varit en vital arena för det offentliga samtalet.Av de totalt 14 nyproduktioner som Stadsteatern (Götaplatsen och Backa) presenterade underverksamhetsåret 2011 är 6 (8) regisserade av kvinnor, 5 (9) pjäser är skrivna av kvinnor och 7(7) kvinnor har skapat scenografi/kostym. Teatern har haft 6 (5) urpremiärer, dvs. produktionerdär teatern beställt svensk dramatik. Sammantaget gör det Stadsteatern till den mest jämställdaoch samtidsförankrade teatern i Sverige.Under flera år har en allt mer accelererande kostnadsurholkning av de offentliga medlen skapaten överhängande risk som i slutändan kommer att drabba den konstnärliga verksamheten ochvåra s.k. rörliga medel. Det gäller antal produktioner, regissörer, scenografer, korttidsanställdaskådespelare och produktionsmedel. Inte minst finns en oro för hur teatern ska kunna fortsättaden framgångsrika konstnärliga utvecklingen som varit Stadsteaterns signum de senaste femåren. Konstnärlig utveckling vid en av Sveriges mest nyskapande teatrar är inget självändamålutan bygger på en mångfald av teorier, idéer, reflektioner, perspektiv och uttryck för att ge publikenen så bred och intressant repertoar som möjligt i samklang med ägarens uppdrag ochstyrelsens mål för verksamheten. Det är därför angeläget att vår ägare, om möjligt, kan ge bolageten anslagsökning till verksamhetsåret 2013.Totalt antal föreställningar, produktioner och besökare Göteborgs Stadsteater ABMålet för 2011 var att nå 115 000 besökare och ge 625 föreställningar. Under 2011 har teaternhaft 114 350 (110 064) besökare på 634 (597) föreställningar och konserter. Beläggningen uppgicktill 79 % (72 %).Totalt har teatern erbjudit publiken 15 premiärer (inkl. filmen Play) och 5 produktioner frånföregående år - totalt 20 (20) produktioner under året. Processarbetet, som inte redovisas i biljettstatistiken,har under året uppgått till 15 793 (17 340) besökare/deltagare. Restaurangen redovisar50 (76) specialarrangemang för 6 000 (8 085) gäster som inte ingår i biljettstatistiken.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-09Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Bolagen 84(92)

3.16 HIGAB. Hantverks- och industrihus i Göteborg ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningÅret som gått har varit händelserikt och inleddes med varvsbesök och omfattande renovering förBarken Viking.I mars invigdes Idrottshögskolan på Skånegatan. Huset är byggt enligt systemet Miljöbyggnadoch blev den andra nybyggnad i Sverige som erhöll slutbetyget Guld, vilket är det högsta betygeti systemet.I slutet av mars togs det första spadtaget för Bad- och isanläggningen i Angered. Arbetet löperenligt plan och för närvarande pågår bland annat gjutningar av bassänger och montering av läktarei ishallsdelen. Anläggningen beräknas vara färdigställd under våren 2013.I början av april tog kommunstyrelsen beslut om att flytta lokaliseringen av den egna verksamhetenfrån kvarteret Högvakten till Rådhuset. Projekteringen för ombyggnaden pågår och Rådhuset,det nya Stadshuset, beräknas vara klart för inflyttning under sommar/höst 2013. I sambandmed detta beslut fick Higabgruppen även i uppdrag att påbörja en förstudie av kvarteretHögvakten med syfte att anpassa dessa lokaler för stadsledningskontoret.För att möta framtidens krav på Göteborg som evenemangsstad påbörjades i september en ombyggnadav Ullevi. Ombyggnationen gör att arenan efter färdigställande kommer att ha en publikkapacitetpå 75 000 besökare och därmed stärka Ullevis position som en av Nordens störstakonsertarenor.Under året har även ett intensivt arbete genomförts för att finna ny verksamhet till Stora Teaternefter att SAMI lämnat fastigheten föregående år. Under början av sommaren tecknadeshyresavtal med Kulturförvaltningen och Stureplansgruppen som vid årsskiftet 2011/2012 börjadebedriva verksamhet i fastigheten. Den tvist som Higab sedan 2006 haft med SAMI fick sittslut vid årsskiftet då parterna lyckades nå en överenskommelse. Uppgörelsen mellan Higab ochSAMI innebär att hyrestvisten nu kan läggas till handlingarna, vilket båda parter är mycket nöjdamed.Higabs resultat för året uppgick till -21 Mkr, vilket är 17 Mkr bättre än senast presenterad prognosom – 38 Mkr. Orsaken till förbättringen härrör sig i huvudsak till den överenskommelsemed SAMI som gjorts avseende hyrestvisten på Stora Teatern.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-09Styrelsen beslutade att fastställa rapporten med tillägg/justering enligt bifogat protokoll.Bolagen 85(92)

3.17 Kommunleasing i Göteborg ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningBolaget har märkt av en fortsatt hög efterfrågan av leasing, Detta har märkts i antalet inkomnaleverantörsfakturur, som varit drygt en fördubbling från föregående år, cirka 15 000 under 2011mot 7 000 under 2010. Även antalet nyregistrerade leasingavtal har varit mycket högre, drygt 4000 mot cirka 2 500 föregående år. Antalet nya leasingavtal och antalet inkomna leverantörsfakturorär de faktorer som primärt påverkar den löpande arbetsbelastningen för bolagets medarbetare.2011 har i hög grad (både verksamhetsmässigt och resultatmässigt) påverkats av bolagets leasingfinansieringav bussar till Göteborgs Spårvägar. Av de ursprungliga 403 bussarna, som Bolagetfinansierade under 2009, har trafikavtalen för 167 stycken upphört under 2010. Av dessa167 bussar var 70 stycken sålda vid utgång av 2010 med en förlust på drygt 5 miljoner kronor.De kvarvarande 97 bussarna såldes under våren 2011 med en förlust på cirka 16 miljoner, avdenna förlust hade bolaget reserverat cirka 12 miljoner 2010, resterande belopp nära 4 miljonerhar belastat 2011.Av de ursprungliga 403 bussarna är 230 stycken fortfarande i trafik, trafikavtalen upphör juni2012 respektive juni 2013. Efter genomförd värdering av extern värderingsman har Bolagettotalt reserverat 156 miljoner för dessa kvarvarande 230 bussar, varav 70 miljoner reserveradesunder 2011.Avveckling har hittills medfört förluster om 5 miljoner under 2010 samt 16 miljoner under2011. Bolagets förväntade nettoförlust är därmed de hittills konstaterade förlusterna under 2010och 2011 lika med 21 miljoner plus de förväntade 156 miljoner, totalt förväntad förlust 177miljoner. Av detta belopp garanteras 28 miljoner av Göteborgs Spårvägar.Projekt Ny spårvagn Batch 1 (de första 40 vagnarna) har under perioden slutlevererats.Projekt Ny Spårvagn Batch 2 (25 vagnar nr 41 till 65) har under 2011 levererat 8 vagnar. Dessatillkommande 25 spårvagnar har ett sammanlagt anskaffningsvärde om cirka 575 miljoner kronor.Leveranser planeras mellan 2011 och 2013.Under perioden har arbete inletts om upphandling av ytterligare spårvagnar, denna upphandlingförväntas annonseras under 2012.Bolagets totala volym av utestående leasingavtal är 1,8 miljarder vid utgång av 2011 att jämföramed 1,8 miljarder vid utgång 2010.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-13Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Bolagen 86(92)

3.18 Liseberg ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningDe senaste årens satsningar på att utveckla Lisebergskoncernen med nya attraktioner, nya markområdenoch ett mer diversifierat boende har varit mycket framgångsrika. Sedan tillkomsten av”Jul på Liseberg” har nöjesparken lyckats etablera sig som en av de ledande och mest besöktaparkerna i Europa.Utöver boende verksamheten bedriver Koncernen en stadigt ökande året-runt verksamhet där enviktig del är showkrogen Rondo som under år 2011 besöktes av 105 000 gästerPrisnivån på Liseberg har under året varit till debatt, inte minst på grund av en mängd förändringaroch förenklingar i prisstrukturen. Vid en jämförelse mellan olika nöjesparker både nationelltoch internationellt framstår Liseberg som ett prisvärt alternativ. Under 2012 har prisnivånmed få justeringar fastställts på 2011 års nivå. Priserna på mat och dryck sänks så att de motsvararett genomsnitt av momssänkningen (10,4%). Liseberg kommer fortsatt att jobba mot ettframtida prissystem som är enkelt, rättvist och kommunicerbartVintersatsningen ”Jul på Liseberg” har haft tydliga effekter på turistströmmarna och bidragit tillatt fylla restauranger, affärer och hotell i Göteborg under november och december.Generellt får nöjesparkens utbud ett högt betyg i de löpande gästundersökningar som genomförtsunder 2011. Lisebergs nöjespark redovisar för sommarsäsongen 2011 en nöjdhetsgrad påhela 93 % och under Jul på Liseberg är nöjdhetsgraden 94 %..Nöjesparkens verksamhet under ”Jul på Liseberg” har varit till stor nytta i marknadsföringen avGöteborg och bidragit till att staden har en unik ställning vintertid. Förutom att vara huvudinslageti marknadsföringen av ”Julstaden Göteborg” använder ett flertal hotell, affärer och restauranger”Jul på Liseberg” i sin marknadsföring för att locka besökare till Göteborg och sina verksamheter.Lisebergskoncernen har de senaste åren haft en mycket god ekonomisk utveckling och resultatetår 2011 är ett av koncernens starkaste.Totalt besöktes Lisebergs samtliga anläggningar av 3,42 miljoner gäster, jämfört med 3,40 miljonergäster år 2010 och som helhet redovisar koncernen en omsättning på 962,5 Mkr och envinst efter finansiella poster på 78,1 Mkr. Kassaflödet från rörelsen blir hela 138 Mkr och koncernenssoliditet ligger nu på stabila 74 %.Den gynnsamma ekonomiska ställningen ger ett stort utrymme för framtida investeringar för attfortsätta att locka fler turister till Göteborg.StyrkortDe vi är till för Utfall 2011 Mål 2011 Utfall2010 Medarbetare Utfall 2011 Mål 2011 Utfall2010Antal miljoner gäster i parken 2,9 3,1 2,9 NMI 85 % 69Nöjhetsgrad 93 % 96 % 96 % Total sjukfrånvaro 3,2 3,0 %EkonomiVerksamhetKassaflöde kkr 139 503 132 000 127 342 Förändring oms cap 4,5 % 0 % 4,6 %Soliditet % 74 % 63 % 60 % Antal milj.åk 13,9 14,0 13,4Metod för mätning av nöjd medarbetare har ändrats mellan åren. För 2011 mäts andelen somsvarat 4 eller 5 på en 5-gradig skala.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-01-02Rapporten föreläggs presidiet 6 fenruari och styrelsen vid nästa ordinarie styrelsemöte 14 februari2012Bolagen 87(92)

3.19 Renova ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningTack vare förbättringsåtgärder där samtliga enheter engagerats blev resultatet bättre än budgetför året, 12,9 mkr jämfört med budget 0,7 mkr. (Koncernresultat 18,1 mkr) Lönsamheten är denviktigaste strategiska frågan även 2012. I början av 2012 införs ett ekonomistyrningssystem somger ökade möjligheter att bedöma lönsamheten utifrån produkt och kund.Avtalet med Göteborg Energi om värmeleveranser går ut 2012-12-31 och förhandlingarna omett nytt avtal pågår. Förbränning av restavfall ger idag den ur miljö- och klimatsynvinkel bästafjärrvärmen.Processen med att förvärva resterande aktier i SRAB efter positivt besked från flera ägarkommunerfortskrider.Bolaget följer också diskussionen gällande konsortialavtalet där några ägarkommuner valt attsäga upp avtalet.Arbetet med att effektivisera insamlingen av hushållsavfall har varit i fokus under 2011. Dettagenomgående rationaliseringsarbete kommer att ge resultateffekt från 2012.Förutom ett pågående rationaliseringsarbete förbereds en 5-procentig personalneddragning ibolaget.Renova har ett ansvar gentemot ägarkommunerna att långsiktigt arbeta för att garantera en miljöriktighantering av avfallet. Under 2011 föll ytterligare några viktiga pusselbitar på plats iRenovas strategi för att leva upp till de långsiktiga ägarkraven.De 13 GR-kommunerna har i den regionala avfallsplanen (A2020) satt upp gemensamma målför avfallshanteringen. Renova bistår ägarkommunerna i arbetet med att nå dessa mål. Ett mål iA2020 är en ökad utsortering av matavfall för biogas. Renovas nya förbehandlingsanläggningför matavfall i Marieholm tar emot matavfall från flera av ägarkommunerna. Anläggningen ären viktig för att målet i A2020 ska nås. Matavfallet omvandlas i anläggningen till en slurry somär efterfrågad av biogasanläggningar i Västsverige.Under 2011 har bolagets Fläskebodeponi i Härryda fått ett s.k. klass1-tillstånd, vilket innebärmöjlighet av även deponera ägarkommunernas farliga avfall.Renova driver arbetet med att få fram miljövänliga tunga fordon och förnybara bränslen. I slutetav 2011 lanserade Renova tillsammans med Volvo den första serietillverkade elhybridsopbilen.Idag drivs Renovas tunga fordon till mer än femtio procent med förnyelsebart bränsle och måletär att inom tre år bli landets första fossiloberoende logistikföretag.I januari 2012 genomfördes en fyradagars extern revision av bolagets trippelcertifierade ledningssystem(miljö, kvalitet och arbetsmiljö) med gott resultat.Bolagen 88(92)

StyrkortDe vi är till förUtf2011Mål2011Utf2010MedarbetareUtf 2011 Mål 2011 Utf 2010Kundklagomål - Verksamhetskunder1 629 2 251 2 501 Sjukfrånvaro - lång 3,59 % 3,50 % 2,92 %Kundnöjdhet 27 % 25 % 21 % NMI 52 57 u.s.Top Of Mind - Göteborg 53 % 61 % 63 % Sjukfrånvaro - kort 2,66 % 2 % 2,60 %EkonomiUtf Mål Utf Verksamhet2011 2011 2010Utf 2011 Mål 2011 Utf 2010Resultat före skatt 12 855 700 32 690 Producerad Energi MwH 1 682 574 1 615 353 1 661 547Soliditet 18,3 17,4 Behandlade ton 857 756 834 284 880 932VinstmarginalUppdrag på beställd dag - Verksamhetskunder1,1 0,1 2,9 % 88 % 98 % 94,17 %AM per timme 1,13 1,12 1,21Töm per man och dag 149 155 157Koldioxidutsläpp per körd km 0,61 0,90 0,86Koldioxidutsläpp per AM 0,48 0,5 0,32Siffrorna ovan avser Renova AB.Kundnöjdhet :Vi har under 2011 arbetat med att förändra sättet att mäta kundnöjdhet på; bl.a; vilka verksamhetersom tillfrågas, vilken person hos kunden som tillfrågas, vad som triggar att man får enfråga, periodicitet, och vilka frågor som ställs. Utfallet går därför inte att jämföra ”rätt av” medhistoriska nyckeltal. Arbetssättet befinner sig i en pilotfas som ska utvärderas vid halvåret 2012då beslut tas om eventuell fortsättning. Vidare så håller mätningarna på att ”trimmas in” ochangivet nyckeltal får ses som ett preliminärt nyckeltal. Arbetssättet innebär att vi mäter kundnöjdhetkvartalsvis och angivet nyckeltal avser utfall för Q3, då utfall för utfall för Q1 & Q2 ärmycket osäkra och Q4 inte är färdigt.Top of Mind:Kommentar: Även här har vi justerat arbetssätt som gör att utfall inte kan jämföras med historiken.Från och med 2010/2011 frågar vi arbetsställen med över 4 anställda om bl.a. Top of Mind(ToM). Tidigare tillfrågades enbart större arbetsställen (med över 9 anställda). Det har visat sigatt utfallet för ToM blir lägre med det nya sättet att mäta. Utfallet för 2010 (>4anställda) var55%.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-09Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Bolagen 89(92)

3.20 Göteborgs stads Upphandlings ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningBolag och förvaltningar har haft ett betydligt större behov av bolagets tjänster än tidigare år.Antalet upphandlingar har mer än fördubblats jämfört med 2010 (189 ramavtal och konsultuppdrag,jämfört med 74 för 2010). Med anledning av den ökade belastningen har styrelsen beslutatutöka personalstyrkan med 10 personer under 2012.Antalet överprövningar har betydligt mer än fördubblats jämfört med tidigare år.Av 45 ärenden som avgjorts under året har 38 varit till bolagets fördel (ytterligare 21 ärenden ejklara). I nationell jämförelse är detta ett bra värde. Till följd av utdragna överprövningar måstetid för detta planeras in i processen. Det innebär att upphandlingscykeln tidigareläggs, för attminimera risken för avtalslöshet.För att försvåra att oseriösa näringsidkare gör affärer med staden pågår samarbete bla medKunskapscentrum. En av de upphandlade leverantörerna inom hantverksbranschen ”släcktes”ned i Winst sedan Skatteverket upptaxerat den aktuella leverantören pga anlitande av svart arbetskraft.Leverantören har stämt bolaget med ett skadeståndskrav på 1,1 Mkr. Vår uppfattningär att staden måste kunna lita på myndigheters beslut, så att endast affärer görs med seriösa näringsidkare.Extern jurist är anlitad i processen.UHB har utbildat ca 800 personer inom staden för att öka beställarkompetensen. Beställningarsom sker helt elektroniskt i Winst har tredubblats, och utgör nu ca 2,2% av samtliga beställningar.Det kraftigt ökade intresset för upphandlingsfrågor i staden har varit anledning till att en organisationsutredninggenomförts. Syftet har varit att hitta en långsiktig organisation som uppfyllerstadens behov och för att fortsätta vara bland de främsta offentliga aktörerna. En slutsats var attdet saknas tydligt mandat och mål för bolaget i förhållande till de totala inköpen i staden. Möjlighetenoch befogenheten att följa upp verksamheternas inköp saknas. Pga detta genomfördesför första gången en samlad inköpsanalys i staden som täckte 93 % av den totala inköpsvolymen2010. Av totalt 32 miljarder kr i volym, är 20 miljarder inköp från externa leverantörer. Analysenvisar på stor möjlighet för besparingar, ca 5-10 % (ca 1 miljard kr), genom att samordnainköp, minska antalet leverantörer och vara trogen mot ramavtal.Nämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-08Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Bolagen 90(92)

3.21 Älvstranden Utveckling ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningÄlvstranden har sedan verksamheten började byggt en "halv Central Älvstad". I dagsläget hyserNorra Älvstranden 15.000 boende samt 20.000 som arbetar och/eller studerar.Vårt ägardirektiv säger att vi ska skapa områden för hållbar tillväxt med en mångsidig sammansättningav bostäder, arbetsplatser och rekreationsmöjligheter. I allt vårt arbete ska vi ta hänsyntill de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna. Vår tolkning av detta är att vi skaskapa hållbara områden för liv, det vill säga för människor som möts, samverkar och växer tillsammans,samtidigt som vi förstärker regionen med nya arbetstillfällen.Genom vårt arbete tillskapasalltså arbetstillfällen som ger växtkraft i området, staden och regionen. Antalet människorpå Lindholmen ökar med ca 1.000/år.Vår roll som utförarorganisation för de planer som beslutas av byggnadsnämnden är tydlig i vårtägardirektiv. I nära samarbete med våra partners är vår uppgift att skapa långsiktigt hållbaraområden. Vårt arbetsinstrument har sedan flera år tillbaka varit den s k Älvstrandsmodellen.I Älvrummet kan göteborgarna delta i diskussioner om stadsutvecklingen av älvstränderna. Härkan allmänhet och andra intresserade ta del av planer och förslag men också aktivt bidra medsynpunkter. Under 2011 besöktes Älvrummet av knappt 330.000 personer, varav knappt153.000 köpte biljetter till Göteborgshjulet. Antal bokade grupper i Älvrummet var 341, varav65 var skol- och studentgrupper.Under 2011 har 227 lägenheter färdigställts på Västra Eriksberg och i Sannegården, varav 63 ärhyresrätter. Genom våra konsortier på Älvstranden har 1.230 bostäder påbörjats under sammaperiod, varav 496 är hyresrätter.I visionen för Kvillebäcken står att en saluhall ska spegla områdets kontinentala atmosfär ochskapa möten och handel i området. Byggnation av saluhallen påbörjas under våren 2012.Vartannat år gör Älvstranden en s k Nöjd-Kund-undersökning bland samtliga hyresgäster. Resultatet2011 totalt sett är glädjande. Antalet helnöjda kunder har ökat något jämfört med förraundersökningen. Sammanlagt 83% är antingen helnöjda eller ganska nöjda jämfört med 78%2009. Och det bästa av allt – antalet missnöjda kunder har i princip halverats, från 7% till 4%.Bolaget genomför årligen en NMI-undersökning bland samtliga medarbetare. Resultatet från2011 års enkät är det bästa någonsin sedan vi började mäta. Medelindex steg från 73 till 81.Genom medvetna satsningar har andelen kvinnor i bolaget ökat från 37% 2010 till 44% 2011.Nämndens/styrelsens beslutNämndens/styrelsens beslut togs 2012-02-21Styrelsen beslutade att fastställa bolagets förslag till rapporten.Bolagen 91(92)

3.22 Utveckling Nordost ABUppföljning av bolagets uppdrag - sammanfattningBolagets verksamhet bedrivs huvudsakligen inom ramen för projekt Stadsutveckling i Nordost.Av projektets totala budget på 123 mkr för perioden 2011-2013, förfogar Utveckling NordostAB över knappt 27 mkr. 78% av projektbudgeten tillfaller därmed samverkansparterna GöteborgsStad och Business Region Göteborg som också genomför 16 av projektets 18 delaktiviteter.Av den projektbudget som bolaget förfogar över består 37% av personalkostnader och 43% avköpta tjänster. Av detta följer att bolaget handlar upp konsulter för en hel del av de uppgiftersom behöver utföras.Projektet och dess samverkansparter har fått god styrfart. Projektplaner finns per aktivitet somnu verkställs. Milstolpar per aktivitet är identifierade, ekonomiska prognoser framtagna ochuppföljning/revidering av detta sker varje tertial i samband med att aktivitetsansvariga lämnarifrån sig lägesrapport och rekvisition. 14 av de 18 aktiviteterna är igång. Återstående 4 startarfebruari 2012.Samtidigt pågår följeforskning och pwc har i december kommit med en första delrapport. Derasövergripande bedömning av läget är i huvudsak positiv. De förseningar som råder är inom detnormala för ett större projekt av denna karaktär och kan också förklaras av det faktum att projektorganisationenär nyinrättad. Pwc lyfter i rapporten särskilt fram betydelsen av att alla delaktiviteterfullt ut nu kommer igång och att det som inte är igång ges särskild uppmärksamhet.Vare sig bolaget eller projektet som helhet har gjort av med den ursprungliga budget som fannsför 2011. De projektmedel som inte förbrukats 2011 överförs nu till 2012-2013 då de aktivitetsansvarigagjort prognoser som visar att de tänker ta igen förlorad tid nästkommande år.En viktig slutsats efter det första verksamhetsåret är att det tar tid att bygga upp fungerandestrukturer, arbetsformer och relationer. Det gäller att se denna satsning som en del i en längreprocess som har pågått både före 2011 och som måste få förutsättningar att fortsätta efter 2013.Den viktigaste interna faktorn för att nå god måluppfyllelse 2012-2013 är sannolikt att lyckasåstadkomma god samverkan på och mellan olika nivåer i partnerskapet som genererar synergieffekteroch ett hela staden perspektiv i genomförandet och framåt.Det är också avgörande att projektets alla aktiviteter har god fart och håller sina tidsplaner.Samsyn behöver utvecklas hos ingående parter kring hur de sysselsättningstillfällen som projektetförväntas resultera i skall uppnås.Bolagen 92(92)