Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen - SLL Tillväxt, miljö ...

Regionala stadskärnori StockholmsregionenUppföljning av utvecklingen i deyttre regionala stadskärnornaarbetsmaterial 2:2013

Regionala stadskärnori StockholmsregionenUppföljning av utvecklingen i de yttre regionalastadskärnornaarbetsmaterial 2:2013

Tillväxt, miljö och regionplanering, TMR, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågori Stockholms län. TMR arbetar på uppdrag av landstingsstyrelsen och tillhörStockholms läns landsting (SLL). Vi bidrar till Stockholmsregionens utveckling genom enutvecklingsplanering som grundas på kvalificerat underlag och analys. Genom samverkan ochkommunikation bidrar vi till att regionens aktörer når en gemensam syn på regionens utveckling.Vi ger förutsättningar och tar initiativ för att visioner, mål, strategier och åtaganden i denRegionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) ska bli verklighet.Vi bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I TMR:s rapportserie presenteraskunskapsunderlag, analyser, scenarion, kartläggningar, utvärderingar, statistik och rekommendationerför regionens utveckling. De flesta rapporter är framtagna av forskare, utredare,analytiker och konsulter på uppdrag av TMR. På www.tmr.sll.se/publikationer finns möjligheteratt ladda hem digitala versioner, beställa eller prenumerera på våra rapporter.Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapportenär tillåtet förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte.Återgivning av bilder, foto, figurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utansärskilt medgivande.TMR är i likhet med Stockholms läns landstings samtliga förvaltningar miljöcertifierade enligtISO 14001 och jobbar med ständiga förbättringar i ett särskilt Miljöprogram, femte steget. SLL:supphandlade konsulter möter särskilt ställda miljökrav. Denna trycksak är tryckt enligt SLL:smiljökrav.TMR, Stockholms läns landstingBox 22550, 104 22 StockholmBesöksadress: Norra stationsgatan 69Tfn +46 (0)8 123 132 00, Fax +46 (0)8 737 25 66www.tmr.sll.seKonsult Katarina Lindgren, Eken och ArkenGrafisk form och produktion Fidelity/Autotech Teknikinformation i Stockholm ABHandläggare Gunilla Rosenqvist, TMRLS 1103-0343ISSN 1654-885x

FörordStockholmsregionen är idag starkt enkärnig och behöver bli mer flerkärnig.Den regionala utvecklingsplanen för Stockholms regionen, RUFS 2010,pekar ut åtta yttre regionala stadskärnor, utöver den centrala regionkärnan.De yttre kärnorna är Arlanda–Märsta, Barkarby–Jakobsberg, Kista–Sollentuna–Häggvik, Täby centrum–Arninge, Kungens kurva–Skärholmen,Flemingsberg, Haninge centrum och Södertälje.Syftet är att undvika utspridning av verksamheter och bostäder. En flerkärnigregionstruktur är resurseffektiv och främjar regionens utveckling imånga avseenden.Befolkningen i regionen har ökat med 270 000 sen år 2000. Till 2030 förväntasbefolkningen i Stockholms län öka ytterligare med drygt 500 000 till2,6 miljoner – en ökning med 30 procent. En stor del av denna ökning börske i de yttre regionala stadskärnorna. Även lokalisering av nya ytsnåla ochkunskapsintensiva verksamheter bör ske i de regionala stadskärnorna.Utvecklingen av en regional stadskärna är en uppgift som är mycket långsiktigoch som sträcker sig över flera mandatperioder. Kommunerna har ettstort ansvar för utvecklingen, men det finns även andra aktörer som har del iansvaret.Syftet med denna rapport är att följa upp utvecklingen i de yttre regionalastadskärnorna. Rapporten redovisar bl.a. utvecklingen av befolkning ochsysselsättning i kärnorna samt hur utvecklingsarbetet bedrivs i de regionalastadskärnorna.Oktober 2012

InnehållSammanfattning och slutsatser 7Strategier och samverkan 7En flerkärnig och attraktivStockholmsregion 9Utmaningar och uppföljning 9Utgångspunkter i RUFS 2010 11Utvecklingen i länet och ide regionala stadskärnorna 13Befolkning 13Sysselsättning 16Utbildning 17Högutbildade i nattbefolkningen 17Utbildningsnivån hos dagbefolkningen 18Utvecklingsarbetet i kommunerna 21Samverkan 23Stråkplanering och delregional samverkansätter kärnan i större sammanhang 23Arlandakommunerna 24ABC-samarbetet 24Stockholm Nordost 24Södertörnssamarbetet 25Samverkan med näringsliv, fastighetsägareoch andra intressenter 26De regionala stadskärnorna somlokaliseringsalternativ 27Branschstruktur 27Mål och strategier för näringslivet 30Attrahera nya och behålla befintligabranscher 30Kunskapsintensitet och specialisering 31Mål och motiv för att höja utbildningsutbudeti kärnorna 32Kontakter med högskolor utanför länet 32Yrkeshögskolor 33Stiftelser, vetenskapsparker ochinkubatorer 33Samverkan i utbildningscentrum 33Studentbostäder 34Bättre tillgänglighet 35Urbana värden 37Profilering av kärnan 39Arlanda–Märsta 41Befolkning och utbildningsnivå 42Branschdiagram 43Kärnans struktur 48Utvecklingsarbete och samverkan 48Arlanda–Märsta somlokaliseringsalternativ 49Kunskapsintensitet och specialisering 50Bättre tillgänglighet 50Urbana värden 51Profilering som regional stadskärna 51Barkarby–Jakobsberg 53Befolkning och utbildningsnivå 54Branschstruktur 55Kärnans struktur 60Utvecklingsarbete och samverkan 60Barkarby–Jakobsberg somlokaliseringsalternativ 61Kunskapsintensitet och specialisering 62Bättre tillgänglighet 62Urbana värden 63Profilering som regional stadskärna 63Utmaningar i det fortsatta arbetet 64Kista–Sollentuna–Häggvik 65Befolkning och utbildningsnivå 66Branschstruktur 67Kärnans struktur 72Utvecklingsarbete och samverkan 72Kista–Sollentuna–Häggvik somlokaliseringsalternativ 74Kunskapsintensitet och specialisering 74Bättre tillgänglighet 75Urbana värden 75Profilering som regional stadskärna 75Utmaningar i det fortsatta arbetet 76

Täby centrum–Arninge 77Befolkning och utbildningsnivå 78Branschstruktur 79Kärnans struktur 84Utvecklingsarbetet och samverkan 84Täby centrum–Arninge somlokaliseringsalternativ 85Kunskapsintensitet och specialisering 85Bättre tillgänglighet 86Urbana värden 86Profilering som regional stadskärna 87Utmaningar i det fortsatta arbetet 88Kungens kurva–Skärholmen 89Befolkning och utbildningsnivå 90Branschstruktur 91Kärnans struktur 96Utvecklingsarbete och samverkan 96Den regionala stadskärnan somlokaliseringsalternativ 97Kunskapsintensitet och specialisering 97Bättre tillgänglighet 98Urbana värden 98Profilering som regional stadskärna 99Utmaningar i det fortsatta arbetet 99Haninge centrum 113Befolkning och utbildningsnivå 114Branschstruktur 115Kärnans struktur 120Utvecklingsarbete och samverkan 120Haninge centrum somlokaliseringsalternativ 120Kunskapsintensitet och specialisering 121Bättre tillgänglighet 122Urbana värden 122Profilering som regional stadskärna 123Utmaningar i det fortsatta arbetet 123Södertälje 125Befolkning och utbildningsnivå 126Branschstruktur 127Kärnans struktur 132Utvecklingsarbete och samverkan 132Södertälje som lokaliseringsalternativ 132Kunskapsintensitet och specialisering 133Bättre tillgänglighet 133Urbana värden 134Profilering som regional stadskärna 134Utmaningar i det fortsatta arbetet 135Flemingsberg 101Befolkning och utbildningsnivå 102Branschstruktur 103Kärnans struktur 108Utvecklingsarbete och samverkan 108Flemingsberg som lokaliseringsalternativ 109Kunskapsintensitet och specialisering 109Bättre tillgänglighet 110Urbana värden 110Profilering som regional stadskärna 111Utmaningar i det fortsatta arbetet 111

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 7Sammanfattning och slutsatserDen regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, bygger vidarepå strategin att regionen ska utveckla en flerkärnig struktur med yttre regionalastadskärnor som komplement till den centrala regionkärnan. Planen pekar ut åttayttre regionala stadskärnor:• Arlanda–Märsta• Barkarby–Jakobsberg• Kista–Sollentuna–Häggvik• Täby centrum–Arninge• Kungens kurva–Skärholmen• Flemingsberg• Haninge centrum• SödertäljeTanken är att de ska bli attraktiva komplement till den centrala regionkärnan och attde ska motverka utspridning av bostäder och arbetsplatser. De yttre kärnorna skakunna balansera den snabba tillväxten i centrum på ett sätt som är hållbart på långsikt. Inriktningen mot en flerkärnig region beslutades redan i samband med denförra utvecklingsplanen, RUFS 2001. TMR har följt upp utvecklingen i de regionalastadskärnorna sedan dess.Under åren 2000–2011 ökade befolkningen i den centrala regionkärnan med 19procent, medan befolkningstillväxten i de yttre regionala stadskärnorna var drygt10 procent i genomsnitt. I övriga länet ökade befolkningen med 15 procent. Antaletsysselsatta i den centrala regionkärnan ökade med drygt 13 procent under perioden2000–2010 och i de yttre regionala stadskärnorna med cirka 10 procent.Stockholmsregionen präglas av ett alltmer kunskapsintensivt och specialiseratnäringsliv, vilket avspeglas i sysselsättningens fördelning på olika branscher.Andelen sysselsatta inom tjänster samt utbildning och forskning ökade mest under2000-talet i länet, samtidigt som andelen sysselsatta inomtillverkning minskade. Ide regionala stadskärnorna är tjänster, tillverkning samt vård och omsorg de störstabranscherna.En hög utbildningsnivå är en viktig förutsättning för regionens ekonomiskatillväxt. Åren 2000–2010 ökade andelen högutbildade i länet och i de regionalastadskärnorna kraftigt. Andelen högutbildad dagbefolkning i de yttre regionala stadskärnornavar 31 procent år 2010, och för nattbefolkningen var motsvarande siffra 20procent. Det innebär att de som arbetar i de yttre regionala stadskärnorna har högreutbildningsnivå än de som bor där.Strategier och samverkanAtt utveckla en regional stadskärna är en mycket långsiktig uppgift som sträcker sigöver många mandatperioder. Kommunerna har ett stort ansvar tillsammans med andraaktörer. För fem av de regionala stadskärnorna finns visioner eller målbilder förden regionala stadskärnan, och flera har även en särskild utvecklings- eller genomförandeorganisationför kärnans olika aktörer.

8 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenI några kärnkommuner behandlas strategiska frågor för stadskärnans utveckling iarbetet med kommunens översiktsplan. Då kopplas ofta genomförandet främst tillden ordinarie linjeorganisationen och verksamhetsplaneringen.Alla regionala stadskärnor berörs av samarbeten över kommun- eller länsgränserna.En del gäller frågor som har med den regionala stadskärnans samspel med sittomland, i första hand transportinfrastruktur, bostadsmarknad och näringsliv. Blanddessa samarbeten finns det länsövergripande ABCU-samarbetet och Arlandakommunerna,4S + J, samarbetet i Stockholm Nordost, Södertörnssamarbetet och detstorregionala samarbetet i östra Mellansverige.För hälften av de regionala stadskärnorna har kommunerna lagt fast strategierför sin näringslivsutveckling. De går ut på att behålla och attrahera företag, särskiltinom kunskapsintensiva branscher eller med specialiserad inriktning. För resten avkärnorna pågår arbete med näringslivsstrategier eller motsvarande. Kommunernasambition är att locka verksamheter som kompletterar de egna branscherna och ävenfå en blandning av branscher och olika funktioner som den regionala stadskärnan börha. Hittills har strategierna kompletterat varandra på ett positivt sätt när det gällernäringslivsinriktning.Flera kärnkommuner vill höja utbildningsnivå hos dem som bor och arbetari den regionala stadskärnan. Ambitionerna är att utveckla utbildningsutbudet,oftast i form av högskola eller yrkeshögskola. I fråga om högskoleverksamhet sökermånga kärnkommuner akademiska samarbetspartner utanför Stockholms län, föratt utveckla utbudet i kärnan. I flera kärnor finns också samverkan med gymnasieskolor.Avsikten är oftast att profilera och stärka gymnasieutbildningarna så att dematchar näringslivets behov av kompetensförsörjning. Avsikten är också att behållaung domarna och att få företag att etablera sig och stanna kvar i kommunen. Fleraregionala stadskärnor arbetar för att etablera centrum som spänner över flera utbildningsnivåer.Där samverkar kommunen med utbildningsinstitutioner och näringsliv,bland annat i collegeverksamheter.Det råder en stor brist på studentbostäder i Stockholmsregionen. I flera av deregionala stadskärnorna finns det därför planer på att bygga studentbostäder.Triple Helix är en form av samverkan mellan akademi och offentlig och privat sektorför att åstadkomma en dynamisk utveckling för sysselsättning, företag och högreutbildning. Sådan samverkan finns i Flemingsberg och Kista–Sollentuna–Häggvik.I båda kärnorna drivs samverkan mellan kommuner, akademi och företag av stiftelser.I båda finns även en inkubatorverksamhet som ska hjälpa studenter och andrasom vill starta företag att komma igång. Ett annat koncept är vetenskapsparker– science parks – eller utvecklingsparker, där ”idéer blir verkstad”. Etablering avsådana har diskuterats eller diskuteras för flera kärnor.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 9En flerkärnig och attraktiv StockholmsregionAlla regionala stadskärnor ligger i transportsystemets större knutpunkter, vid radiellavägar och spår och tvärgående förbindelser i länet. Det är dock nödvändigt med bättretvärförbindelser för att stadskärnorna ska få en högre tillgänglighet, kunna kompletteravarandra och utvecklas. För att nå dit anser de flesta kommuner i länet att detbehövs mer resurser för investeringar och andra satsningar på transportinfrastrukturoch trafikering, särskilt i fråga om kollektivtrafik.Satsningar på transportinfrastruktur bör samplaneras med stadsbebyggelsen,särskilt när det gäller spårtrafiken. En utmaning för flera kärnor är att skapa en sammanhållenoch attraktiv stadsmiljö, samtidigt som de behöver gemensamma principermåste hittas för att brygga över de mest påtagliga barriärerna av vägar och spår.För att kunna fungera som ett reellt alternativ till den centrala regionkärnan måsteen yttre regional stadskärna vara attraktiv för boende, företag och besökare. Deflesta kärnkommunerna vill få en stadskänsla med många urbana kvaliteter genomatt skapa en varierad och sammanhållen bebyggelse i kvartersstruktur, eller genomatt komplettera och förtäta den byggda miljön. En utmaning för kommunerna äräven att bidra till ett levande kvällsliv. Flera kärnkommuner anser att ett brett ochtillgängligt utbud av nöjen, kultur och handel ökar attraktionskraften.Flera kärnkommuner har börjat arbetet med att utveckla och stärka sin egna unikaprofil. I några ser man den regionala stadskärnan som ett varumärke som ska tydliggörasoch marknadsföras. Det handlar exempelvis om att stärka kärnans attraktivitetoch att tydliggöra dess värden och den roll den spelar i förhållande till omlandet ochregionen i stort. Dessutom profilerar man sig på olika målgruppers specifika behov,till exempel dagens och morgondagens kommuninvånare, besökare och näringsliv.Kommunikationsinsatser behövs och ett inslag i arbetet kan gälla identitet och frågorsom rör kärnans innehåll. Syftet kan exempelvis vara att göra kommunmedborgarnastolta över sin regionala stadskärna och därigenom stärka sammanhållningen.Utmaningar och uppföljningAtt utveckla Stockholmsregionens flerkärnighet och de yttre regionala stadskärnornaär ett långsiktigt åtagande med sikte på år 2030 och 2050. Uppföljningen visar att befolkningenoch sysselsättningen i de yttre regionala stadskärnorna har ökat i mindregrad än i den centrala regionkärnan och länet i övrigt i början av 2000-talet. Kommuneroch regionala aktörer står också inför flera utmaningar i utvecklingsarbetet. Oftagäller det att• utveckla näringslivet och attrahera nya företag och verksamheter till de regionalastadskärnorna så att regionens enkärniga karaktär minskar• skapa ett mer varierat boende med en blandning av olika upplåtelseformer• locka befolkning, besökare och näringsliv så att tillväxten bidrar till en tät ochflerkärnig region samtidigt som utglesningen motverkas• Öka attraktiviteten för befolkning, besökare och näringsliv i de yttre regionalastadskärnorna, så att deras tillväxttakt bidrar till en tät och flerkärnig region ökarsamtidigt som utspridningen minskar

10 Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen• göra de regionala stadskärnorna mer urbana och även mer attraktiva, särskilt förungdomar, akademi och det kunskapsintensiva näringslivet• skapa och konkretisera gemensamma målbilder för de regionala stadskärnornaoch handlingsprogram för att genomföra dessa, där de olika delarna är översiktligtsammanfogade i tid och rum• landstinget och länsstyrelsen deltar aktivt genom sina olika verksamhetsområden• att berörda regionala aktörer ser nyttan av en flerkärnig region och deltar i målformulering,program och genomförande – fastighetsägare, byggare, näringslivoch kommuner• öka kollektivtrafikutnyttjandet och främja cykelanvändningen genom att förtätakärnan, blanda funktioner och öka det regionala serviceutbudet i kärnans regionalabytespunkter• knyta samman och integrera den regionala stadskärnans olika delar, bland annatgenom bättre inre tillgänglighet för gående, cyklister och kollektivtrafikanter ochgenom att överbrygga barriärer och skyddszoner• förbättra kunskaperna om drivkrafter och attraktivitet för bosättning och näringslivsetableringi de yttre regionala stadskärnorna, respektive utanför dem inomlänet i övrigt.För att stödja kommunerna behöver även länets regionala aktörer kraftsamla, ochdärför har TMR tagit fram ett förslag till ”Handlingsprogram Regionala stadskärnor”.Programmet remissbehandlas under hösten 2012.I förslaget till handlingsprogram betonas behovet av ökad regional aktivitet,och särskilt det ansvar som Stockholms läns landsting och länsstyrelsen har för attstimulera utvecklingen och bidra till kommunernas arbete med de stadskärnorna ochregionens flerkärnighet.Tillväxt, miljö och regionplanering kommer även i fortsättningen följa upp åtagandeti RUFS 2010 om en flerkärnig Stockholmsregion och utvecklingen av regionalastadskärnor.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 11Utgångspunkter i RUFS 2010Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, bygger vidarepå strategin att regionen ska utveckla en flerkärnig struktur med yttre regionalastadskärnor som komplement till den centrala regionkärnan. I den förra utvecklingsplanen,RUFS 2001, fanns följande yttre regionala stadskärnor:• Barkarby–Jakobsberg• Kista–Sollentuna–Häggvik• Täby centrum–Arninge• Kungens kurva–Skärholmen• Flemingsberg• Haninge centrum• Södertälje.I RUFS 2010 finns också en åttonde kärna:• Arlanda–Märsta.Den flerkärniga strukturen har fått stort stöd från kommunerna och regionala aktörer.De yttre regionala stadskärnorna har goda lägen och är valda tack vare att de hareller kan få hög tillgänglighet i länet. De fungerar som knutpunkter i transportsystemet,där radiella vägar och spår möter tvärförbindelser. Tanken är att kärnorna skakunna nås av många och med flera olika transportmedel. De yttre regionala stadskärnornaingår även i ett övergripande stadsnätverk i östra Mellansverige och har godstorregional tillgänglighet genom regionaltågstrafiken.Motivet för att utveckla dessa yttre regionala stadskärnor är att de ska bli attraktivakomplement till den centrala regionkärnan. De ska motverka utspridning avbostäder och verksamheter och balansera den snabba tillväxten i den centrala regionkärnanpå ett hållbart sätt. De yttre regionala stadskärnorna ska också kunna erbjudagoda näringslivsbetingelser och en god livsmiljö.Figur 1. Regionala stadskärnor enligt RUFS 2010

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 13Utvecklingen i länet och ide regionala stadskärnornaBefolkningEnligt RUFS 2010 är det viktigt att befolkningsunderlaget i de regionala stadskärnornaoch deras omland blir tillräckligt stort. Den centrala regionkärnan är störst, ochbefolkningen och antalet sysselsatta är omkring 30 gånger större än genomsnittet förde yttre regionala stadskärnorna. Sett till arealen är centrala regionkärnan cirka sjugånger större än de yttre kärnorna tillsammans.Stockholms län växer. Mellan 2000 och 2011 ökade befolkningen i länet mednästan 270 000, vilket motsvarar 15 procent. I den centrala regionkärnan ökade befolkningenmed 19 procent och i de yttre regionala stadskärnorna ökade befolkningenmed 13 procent.Till 2030 förväntas befolkningen i Stockholms län öka med drygt 500 000 till 2,6miljoner – en ökning med 30 procent. En stor del av denna ökning förväntas gälla deyttre regionala stadskärnorna.Diagram 1 visar befolkningen i kärnorna år 2011. I den centrala regionkärnan bor23 procent av länets befolkning och i de yttre regionala stadskärnorna bor drygt 6procent av länets befolkning.491 000131 80011 400 20 200 30 40015 800 15 600 11 300 16 400 10 600Arlanda-MärstaBarkarby-JakobsbergKista-Sollentuna-HäggvikTäby centrum-ArningeCentrala regionkärnanKungens kurva-SkärholmenFlemingsbergHaninge CentrumSödertälje8 yttre kärnorDiagram 1. Folkmängd i kärnorna.Diagram 2 visar den procentuella förändringen från år 2000 till 2011. Den störstaprocentuella förändringen har skett i Flemingsberg som ökade sin befolkning med 22procent.

14 Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen2219141314 141613 1315114Arlanda-MärstaBarkarby-JakobsbergKista-Sollentuna-HäggvikTäby centrum-ArningeCentrala regionkärnanKungens kurva-SkärholmenFlemingsbergHaninge CentrumSödertälje8 yttre kärnorÖvriga länetStockholms länDiagram 2. Befolkningsförändringar 2000-2010 (procent).Diagrammen 3, 4 och 5 visar befolkningspyramider för hela Sverige, Stockholms länoch de yttre regionala stadskärnorna. De regionala stadskärnorna har en mycket ungbefolkning och en stor andel i åldern 20–30 år. Det finns också en stor andel utlandsföddai de yttre regionala stadskärnorna.100908070605040302010070 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000Män utlandsfödda Män svenskfödda Kvinnor utlandsfödda Kvinnor svenskföddaDiagram 3. Befolkningspyramid för riket.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 15100908070605040302010020 000 16 000 12 000 8 000 4 000 0 4 000 8 000 12 000 16 000 20 000Män utlandsfödda Män svenskfödda Kvinnor utlandsfödda Kvinnor svenskföddaDiagram 4. Befolkningspyramid för länet.10090807060504030201001 200 1 000 800 600 400 200 0 200 400 600 800 1 000 1200Män utlandsfödda Män svenskfödda Kvinnor utlandsfödda Kvinnor svenskföddaDiagram 5. Befolkningspyramid 8 kärnor.

16 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenSysselsättningAntalet sysselsatta i Stockholms län ökade med 117 000 mellan 2000 och 2010. Detinnebär en ökning med 12 procent. I den centrala regionkärnan ökade sysselsättningenmed 13 procent och i de yttre regionala stadskärnorna med endast 10 procent,Det betyder att sysselsättningsutvecklingen under denna period befästa Stockholmsregionensenkärniga karaktär med en koncentration till den centrala regionkärnanoch en utspridning av verksamheter i regionen. Nästan hälften av ökningen i de yttreregionala stadskärnorna skedde i Kista – Häggvik – Sollentuna, där antalet sysselsattaökade med 23 procent.506 580Förvärvsarbetande dagbefolkning 2010135 21018 290 12 64039 27013 3109 01012 900 8 50021 270Arlanda-MärstaBarkarby-JakobsbergKista-Sollentuna-HäggvikTäby centrum-ArningeCentrala regionkärnanKungens kurva-SkärholmenFlemingsbergHaninge CentrumSödertälje8 yttre kärnorDiagram 6. Sysselsättning.2319Sysselsättningsförändring 2000-2010131412 1210784-81Arlanda-MärstaBarkarby-JakobsbergKista-Sollentuna-HäggvikTäby centrum-ArningeCentrala regionkärnanKungens kurva-SkärholmenFlemingsbergHaninge CentrumSödertälje8 yttre kärnorÖvriga länetStockholms länDiagram 7. Sysselsättningsförändring (procent).

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 17UtbildningFör att de regionala stadskärnorna ska växa måste de ha ett humankapital i form avmänniskor med hög utbildningsnivå som bor och arbetar där. Det finns ett tydligtsamband mellan andelen högutbildade och en regions ekonomiska tillväxt.Högutbildade i nattbefolkningenUnder perioden 2000 till 2010 ökade utbildningsnivån hos befolkningen i Stockholmslän. År 2000 hade 21 procent högskoleutbildning och år 2010 var 28 procentav befolkningen högskoleutbildad. Högst andel högutbildade finns bland de boendei den centrala regionkärnan. I samtliga yttre regionala stadskärnor är utbildningsnivånlägre än länsgenomsnittet, andelen högutbildade är 20 procent jämfört med 28procent i hela länet.41141019152026262132121015212000 201019 2015 1513918242128Arlanda-MärstaBarkarby-JakobsbergKista-Sollentuna-HäggvikTäby centrum-ArningeCentrala regionkärnanKungens kurva-SkärholmenFlemingsbergHaninge CentrumSödertälje8 yttre kärnorÖvriga länetStockholms länDiagram 8. Andel högutbildad nattbefolkning (procent).

Utbildningsnivån hos dagbefolkningenUnder perioden 2000 till 2010 ökade andelen högutbildade av de förvärvsarbetande ilänet, från 23 procent till 31 procent. Högst utbildningsnivå av de förvärvsarbetande ialla kärnor har de som arbetar i Flemingsberg, där är 53 procent högutbildade.532000 201038383915192730242129312419 18 191622312218233111Arlanda-MärstaBarkarby-JakobsbergKista-Sollentuna-HäggvikTäby centrum-ArningeCentrala regionkärnanKungens kurva-SkärholmenFlemingsbergHaninge CentrumSödertälje8 yttre kärnorÖvriga länetStockholms länDiagram 9. Andel högutbildad dagbefolkning (procent).I alla yttre regionala stadskärnor är utbildningsnivån hos de förvärvsarbetande högreän i befolkningen, utom i Täby Centrum – Arninge.53384138NattbefolkningDagbefolkning1415192726262431242119 191213203124223128Arlanda-MärstaBarkarby-JakobsbergKista-Sollentuna-HäggvikTäby centrum-ArningeCentrala regionkärnanKungens kurva-SkärholmenFlemingsbergHaninge CentrumSödertälje8 yttre kärnorÖvriga länetStockholms länDiagram 10. Jämförelse högutbildad dagbefolkning (procent).

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 19Utvecklingsarbetet i kommunernaAtt utveckla en regional stadskärna är en uppgift som är mycket långsiktig och somsträcker sig över flera mandatperioder. Kommunerna har ett stort ansvar för utvecklingeni de regionala stadskärnorna, men det finns även andra aktörer som har deli ansvaret. Det är därför naturligt och önskvärt att de närmast berörda aktörernaformulerar och arbetar utifrån gemensamma målbilder och program för arbetet.Tabell 1. Aktuella planer och programbeslut för utveckling av de regionala stadskärnorna,näringslivsstudier är det enda sektorsmaterial som tas med i listan. Under rubrikenHandlingsplan, uppföljning, underlag ingår i några fall även beslut på tjänstemannanivåRegional stadskärna ochinvolverade kommunerArlanda–MärstaSigtuna kommunArlandakommunerna:Knivsta, Sigtuna, UpplandsVäsby, VallentunaBarkarby–JakobsbergJärfälla kommunKista–Sollentuna–HäggvikStockholm–Sollentuna–Sundbyberg (–Järfälla)Stockholms stadSollentuna kommunVision, utvecklingsprogramArlanda Forum 2009FÖP Arlanda 2006Vision Jakobsberg 2010FÖP Barkarby 2006Vision Järfälla 2004Vision 1999Framtidsbild 2000Vision & strategi Kista ScienceCity 2010–2020Promenadstaden 2010Vision Stockholm 2007Översiktsplan, utställning2011Sundbybergs kommun Översiktsplan 2010Täby centrum–Arninge Handlingsplan 2012Täby kommunÖversiktsplan 2009Nordostkommunerna:Danderyd, Norrtälje,Vallentuna, Vaxholm,ÖsteråkerKungens kurva–SkärholmenHuddinge och StockholmskommunerStockholm Nordost: En visionför tillväxt 2010–2040, 2012Vision 2009, 2010, 2011Vision 2008Utvecklingsplan 2004Huddinge kommun FÖP Kungens kurva 2010Stockholms stad Promenadstaden 2010Vision Söderort 2010Vision Stockholm 2007Södertörnskommunerna:Botkyrka, Haninge,Huddinge, Nykvarn,Nynäshamn, Salem,Södertälje, TyresöUtvecklingsprogramSödertörn 2007Handlingsplan, uppföljning,underlagUnderlag handlingsprogramoch fortsatt utvecklingsarbete2011Analys utvecklingsmöjligheter2010GenomförandestrategiBarkarby 2007Trendrapport 2010, 2011Handlingsplan 2012Näringslivets utveckling 2011Dialogplattform 2010Handlingsplan 2009GPF 2007, 2008, 2009, 2010Kartläggning handel 2009UtvecklingsprogramSödertörn 2010

20 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenRegional stadskärna ochinvolverade kommunerFlemingsbergHuddinge och Botkyrkakommuner, SLL m.fl.SödertörnskommunernaHaninge centrumHaninge kommunSödertörnskommunernaSödertäljeSödertälje kommunSödertörnskommunernaVision, utvecklingsprogramFlemingsberg Science 2011FÖP Flemingsberg 2009Utvecklingsprogram 2007UtvecklingsprogramS ödertörn 2007Utvecklingsprogram 2011Vision Haninge C 2009UtvecklingsprogramSödertörn 2007Översiktsplan. samråd 2011Södertälje stadskärna 2009UtvecklingsprogramSödertörn 2007Handlingsplan, uppföljning,underlagVerksamhetsplan 2009-2011, inkl. Handlingsplan;Handlingsplan 2007–2009;GPF 2007UtvecklingsprogramSödertörn 2010Utvecklingsprogram 2011Mätning av stadskvalitet2010, 2011UtvecklingsprogramSödertörn 2010Näringsrika Södertälje 2011UtvecklingsprogramSödertörn 2010För fem av de regionala stadskärnorna finns visioner eller målbilder som är framtagnaoch beslutade i en bred process, se förteckning nedan. Detta är ett sätt att involverade viktigaste aktörerna, och det gäller särskilt för de kärnor som fysiskt ligger inomflera kommuner. Beslutsdokumenten kan kallas för en vision, ett utvecklingsprogrameller en handlingsplan, men ofta framgår även de huvuduppgifter eller fokusområdensom aktörerna har bedömt vara nödvändiga för att kärnan ska utvecklas i önskad riktning.I flera fall har en särskild utvecklings- eller genomförandeorganisation inrättatsför kärnan. Om kärnan ligger inom en enda kommun kopplas genomförandet ofta tillden ordinarie linjeorganisationen och verksamhetsplaneringen.För de övriga tre kärnorna – Sigtuna, Järfälla och Södertälje – behandlas strategiskafrågor för den regionala stadskärnans utveckling i det pågående arbetet medkommunernas översiktsplaner.För de flesta regionala stadskärnorna finns ett särskilt kunskapsmaterial om kärnansförutsättningar för utveckling och tillväxt som underlag för programarbete ochplanering. I flera fall har detta skett genom samfinansiering mellan kommunen ellerkommunerna och TMR.För två kärnor, Kista–Sollentuna–Häggvik och Flemingsberg, har särskildastiftelser bildats för att främja kommunernas samarbete med näringslivet, akademinoch övriga offentliga organ. Stiftelserna ska se till att alla åtgärder genomförs inomramen för en eller flera beslutade huvuduppgifter och fokusområden. I fallet Kista–Sollentuna–Häggvik finns dessutom två dotterbolag för att förverkliga kommunernasvision och nå verksamhetens mål.Utvecklingsarbetet har således kommit väl igång för alla regionala stadskärnori regionen. Arbetsinriktningen är olika och präglas i hög grad av förutsättningarnai respektive regional stadskärna med omland och preferenserna hos medverkandeaktörer.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 21SamverkanUtgångspunkter i RUFS 2010Kommunerna har en ledande roll i arbetet med att stimulerautvecklingen av stadskärnor och behöver samverka med andraaktörer. För att skapa en samsyn om utvecklingen kan det vara avstort värde att ta fram ett särskilt utvecklingsprogram för en regionalstadskärna.En tydlig organisation kan underlätta det ofta kompliceradegenomförandet. I en del fall kan det vara en fördel om en särskildhuvudman ansvarar för att utveckla centrumområdet i stadskärnan.Huvudmannen samverkar då med kommunen och de fastighetsägareoch verksamheter som finns i den regionala stadskärnan.Arbetet sker ofta i partnerskap med privata aktörer och i samverkanmed regionala och statliga organ.En tydlig organisation ger också goda förutsättningar för attmarknadsföra kärnan.De insatser som planeras för att stimulera utvecklingen av deyttre stadskärnorna ska samordnas med exempelvis investeringsplanerför transportinfrastruktur, olika näringslivs- och innovationspolitiskainitiativ samt högskole- och forskningspolitiskainsatser.Flera olika intressenter behöver samverka i sakfrågor och över tid för att en kärna skautvecklas enligt intentionerna i RUFS 2010. Kretsen av aktörer inbegriper även denprivata sektorn med mark- och fastighetsägare och företag. Det finns många olikaintressen som måste hanteras så att de inte komplicerar genomförandet.Kärnkommunerna bedömer att andra kommuner är viktigast som samverkanspartnernär det gäller att utveckla de regionala stadskärnorna. Det finns flera exempelpå mellankommunal samverkan som pågår i en regiondel eller storregionalt.Stråkplanering och delregional samverkan sätterkärnan i större sammanhangEtt komplement till det flerkärniga perspektivet perspektivet på Stockholmsregionenär det stråktänkande utifrån de dominerande transportlederna, som börjat utvecklasi samarbetet mellan kommunerna. Det innebär också att kommunerna förtydligar sindelregionala roll utifrån ett större omland. Analyser visar att planering och utvecklingi stråk underlättar för regional utveckling och tillväxt. Inom ett stråk eller en regiondelses en eller flera regionala stadskärnor i samspel med sitt omland. Stråkperspektivetkan röra både delar av och hela regionen eller länsövegripande beroende på omdet gäller bostäder, arbetsmarknad, utbildning eller andra funktioner.Alla de regionala stadskärnorna har någon form av stråkplanering eller delregionaltsamarbete. Fyra kommuner i regionens norra del deltar tillsammans medSwedavia i den samarbetsgrupp som kallar sig Arlandakommunerna. I norr verkaräven flera andra samarbetsgrupper, främst kring stråkplanering. Sex kommunersamarbetar i Stockholm Nordost och åtta kommuner samverkar på Södertörn.

22 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenArlandakommunernaSigtuna och de tre grannkommunerna Vallentuna, Upplands Väsby och Knivsta harsedan några år tillbaka samverkat kring näringsliv, bostadsmarknad och infrastruktur.Kommunerna står nu tillsammans med TMR bland annat bakom ett gemensamtkunskapsunderlag för att utveckla den regionala stadskärnan Arlanda–Märsta.ABC-samarbetetI drygt tio års tid har kommuner, regionala organ och trafikhuvudmän i stråket Stockholm–Uppsalasamverkat. Utgångspunkt har varit den gemensamma arbetsmarknadenöver länsgränsen mellan Stockholm (AB) och Uppsala (C) län. Deltagarna harhaft ett kontinuerligt utbyte som skapat samsyn om bland annat stråkets utvecklingoch behovet av ökad tillgänglighet i och kring stråket. Den övergripande handlingsinriktningenhar gällt att förbättra trafiken och förbättra förutsättningarna att bo ocharbeta i stråket. Även Arlanda har varit i fokus som flygnav och arbetsområde. Etthandlingsprogram togs fram år 2003 och arbetsinriktningen förtydligades år 2007.Samarbetet har haft några års uppehåll eftersom flera av aktörerna har deltagit ide så kallade SATSA-projekten, men planen är att återuppta ABC-samarbetet underhösten 2012. Utbytet ska då även omfatta de två regionala stadskärnorna i stråket,Arlanda–Märsta och Kista–Sollentuna–Häggvik.Stockholm NordostDet finns ett samarbete mellan sex kommuner i Stockholm Nordost, Täby, Danderyd,Vallentuna, Norrtälje, Vaxholm och Österåker, och det visar att utvecklingen av enregional stadskärna är en angelägenhet för hela nordostsektorn. Flera års gemensammaarbete har lett till ett värdefullt delregionalt tänkande kring den regionalastadskärnan. Utvecklingen av infrastruktur, bebyggelse och grönstruktur kan dåsamspela och matchas på ett sätt som gynnar både Täby kommun och de övrigakommunerna i nordostsektorn. Även relationerna till de närmast liggande regionalastadskärnorna Kista–Sollentuna–Häggvik och Arlanda–Märsta kan behandlas i ettregionalt perspektiv.Täby kommun har nyligen lagt fast en handlingsplan för den regionala stadskärnanTäby centrum–Arninge. De övriga fem nordostkommunerna har genomStockholm Nordost också varit med i processen och parallellt reviderat den gemensammavisionen. Framöver planerar de att samverka enligt ett gemensamt näringslivsprogram.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 23Tabell 2. Aktuell samverkan och planering mellan länets kommuner i ett rumsligt stråk- ochomlandsperspektivSamverkan och planering iregionala stråkArlandakommunernaSigtuna, Vallentuna,Upplands Väsby, KnivstaSwedaviaABCU-samarbetetJärfälla, Upplands-BroÖvriga kommuner och regionalaorgan i ABCU-stråketVision, utvecklingsprogramSL och TMR -”-4S + JSollentuna, Solna, Sundbyberg,Stockholm, Järfälla,TMRStockholm NordostTäby, Danderyd, Vallentuna,Österåker, Vaxholm, NorrtäljeSödertörnskommunernaHaninge, Huddinge, Botkyrka,Södertälje, Tyresö,Nynäshamn, Salem, NykvarnÖstra MellansverigeSju län: Stockholm, Uppsala,Sörmland, Västmanland,Örebro, Västmanland,ÖstergötlandVision Nordost 2010–2040,2012UtvecklingsprogramSödertörn 2007 och 2010Utvecklingsprogram förSödertörn – en förstudie 2000Målbild 2050SamarbetsfrågorKollektivtrafik (SATSA),bostads marknad, kompetensförsörjning,regionalstadskärna, internationellatransporter (SATSA II)DubbelspårsutbyggnadMälarbanan-”-Fysisk planering kringJärvafältetNäringslivsutveckling,transport-infrastruktur,bostadsmarknad, regionalstadskärnaInfrastrukturNäringsliv och högskolaFyra regionala stadskärnorStadsstruktur utifrånspårtrafikStorregionala sambandFramskrivningar befolkningm.m.Av tabellen framgår även ABCU-samarbetet som är ett samarbete mellan kommuneroch regionala aktörer över länsgränserna i Stockholm (AB), Uppsala (C) och Västmanlands(U) län. 4S + J är ett samarbete på tjänstemannanivå mellan fyra kommunersom börjar på S – Sollentuna, Solna, Sundbyberg och Stockholm – samt J sombetyder Järfälla kommun. Där deltar även TMR.SödertörnssamarbetetSamarbetet mellan de åtta kommunerna på Södertörn har bland annat en inriktningmot att stärka de fyra regionala stadskärnorna i södra länsdelen och sambandenmellan dem. Det finns ett gemensamt utvecklingsprogram som uppdaterades år2010. Kommunernas mål för 2020 är att de regionala stadskärnorna på Södertörnska vara tillväxtmotorer med specifika särdrag, och kommunerna kan i olika avseendenhjälpa till och stötta varandra i arbetet med att utveckla dessa kärnor. Detfortsatta samarbetet bör syfta till att stärka kärnornas olika profiler samt deras specifikaförutsättningar och potential.

24 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenFokus i Södertörnssamarbetet ligger på att utveckla kollektivtrafiken till och mellande fyra regionala stadskärnorna samt på att skapa större tydlighet mellan dem. De hartagit fram en lista på åtgärder för bättre tillgänglighet med kollektivtrafik och arbetethar fördelats mellan kommunerna.Samverkan med näringsliv, fastighetsägare och andraintressenterFörutom samverkan med andra kommuner och med regionala organ är det viktigt förkommunerna att även samverkar med privata aktörer. Detta gäller särskilt de aktörersom ska kunna svara för investeringar och andra utvecklingsinsatser i den regionalastadskärnan.Alla yttre kärnor har redan någon form av samverkan med befintliga företagoch fastighetsägare. Det handlar nästan uteslutande om insatser som har fokus pånärings livsutveckling i kärnan. I ett par fall ingår även att utveckla stadsmiljön ochgöra den mer attraktiv.Mest formaliserat är samarbetet i stiftelsen Electrum i Kista–Sollentuna–Häggvik. Stiftelsen verkar för strategier som ska säkerställa en fortsatt tillväxt i KistaScience City och driver genom två dotterbolag frågor om högre utbildning inominformations- och kommunikationsteknologi (IKT), global tillväxt och innovation. IElectrum deltar större företag och fastighetsägare i Kista tillsammans med KTH ochStockholms stad.När det gäller Kungens kurva–Skärholmen tänker Huddinge och Stockholmsstad uppdatera sin gemensamma vision för den regionala stadskärnan. Detta ska sketillsammans med fastighetsägarföreningen för kärnan.Även för Barkarby–Jakobsberg samarbetar kommunen med fastighetsägare omövergripande frågor. Det gäller kommunens utveckling i stort, såsom Vision 2015 ochvarumärket Järfälla. Även frågor som rör bebyggelsen i Barkarbystaden är aktuellaför samverkan med fastighetsägare och byggare.I andra regionala stadskärnor finns en samverkan mellan kommuner ochfastig hetsägare i form av projekt eller nätverk, exempelvis för Södertälje city ochTäby centrum. Ett annat exempel är Sigtuna, där kommunen sedan tidigare harföretagssamverkan kring Arlanda flygplats. Parterna har formulerat gemensammaavsiktsförklaringar som en utgångspunkt för flygplatsens utveckling.Uppföljningen visar att behovet av samverkan i utvecklingsarbetet för enregional stadskärna är stort och omfattar många olika frågeställningar och aktörer.Samverkan mellan de kommuner som närmast berörs av en regional stadskärna ärvanligast och utgår från det funktionella sammanhang över kommun- och länsgränsersom kärnan ingår i.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 25De regionala stadskärnorna somlokaliseringsalternativUtgångspunkter i RUFS 2010Ett delåtagande i RUFS är att ta fram en gemensam målsättningoch modell för näringspolitiken. Insatserna måste stödja utvecklingenav de regionala stadskärnorna och den pågående omvandlingenmot ett allt mer kunskaps- och tjänstebaserat näringsliv.En del i detta är att säkra ett långsiktigt och systematiskt utbytemellan offentlig sektor och näringsliv.De regionala stadskärnorna kan erbjuda bättre förutsättningarför effektivitet genom närhet till kunder och samarbetsparter.Stadskärnornas dynamiska miljö och kultur är en ekonomisktillgång och tillväxtfaktor, och bör därför utvecklas vidare.De regionala stadskärnorna ska utvecklas till trygga och stadslikamiljöer som är attraktiva för boende och verksamheter.Handel, kultur och kvällsliv är förutsättningar för att stadskärnorutanför regioncentrum ska utvecklas och bli attraktiva.Nya och omvandlade stadsområden bör planeras så att det finnsförutsättningar för en dynamisk handel med kvällsöppna restauranger,barer och nöjen. Markägare och kommunala representanteri de regionala stadskärnorna har då en viktig uppgift. Planeringsredskapenbehöver användas för att skapa en dynamisk ochlevande stad, med många kvällsöppna verksamheter. En varieraddetaljhandel och ett brett kulturutbud är lockande.BranschstrukturÅr 2009 fanns det drygt 1 miljon sysselsatta i Stockholms län, och av dessa arbetade130 000 i de yttre regionala stadskärnorna. De tre största branscherna i länet är tjänster,handel, vård och omsorg samt utbildning och forskning. Tjänster samt utbildningoch forskning ökade mest under 2000-talet. Den enda bransch som minskade vartillverkning.Stockholmsregionen präglas av ett alltmer kunskapsintensivt och specialiseratnäringsliv samtidigt som traditionella näringar, såsom tillverkningsindustri, minskar.I Södertälje är dock tillverkning den största branschen. I Arlanda–Märsta ärtransport dominerande och i de övriga är tjänster och handel störst.Mer detaljerad statistik visar att branscherna i de yttre regionala stadskärnornakompletterar varandra.

26 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenMellan år 2000 och 2009 har andelen sysselsatta inom tillverkning minskat ochandelen sysselsatta inom forskning och utbildning ökat i Stockholms län.Länet 2000Vård ochomsorg13Övrigabranscher6Tillverkning11Transporter6Offentligförvaltning614HandelUtbildning ochforskning737TjänsterLänet 2009ÖvrigabranscherTillverkningVård ochomsorg13785TransporterOffentligförvaltning614HandelUtbildning ochforskning1037TjänsterDiagram 11. Branschstruktur, länet 2000 och 2009 (procent).

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 27Mellan åren 2000 och 2009 har andelen sysselsatta inom branscherna tillverkningoch transporter minskat i de yttre regionala stadskärnorna samtidigt har andelensysselsatta inom tjänster samt utbildning och forskning ökat.8 kärnor 2000OffentligförvaltningUtbildning ochforskningVård ochomsorg5512Övrigabranscher325Tillverkning11TransporterTjänster2019Handel8 kärnor 2009OffentligförvaltningVård ochomsorg6Övrigabranscher12422TillverkningUtbildning ochforskning88TransporterTjänster2218HandelDiagram 12. Branschstruktur, 8 kärnor 2000 och 2009 (procent).

28 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenMål och strategier för näringslivetVisionsarbete och näringslivsstrategier har visat sig vara viktiga för att attraheraföretag och utveckla näringslivet i de regionala stadskärnorna. Det finns goda exempelpå kommuner som via sin näringslivsenhet arbetar aktivt och förebyggande medföretagen och det lokala näringslivet. De kan till exempel utveckla dialogen med dem,sälja mark och underlätta nyetablering av företag.För hälften av de regionala stadskärnorna har kommunen eller kommunerna lagtfast någon form av näringslivsstrategi som går ut på att behålla och attrahera företag,särskilt inom kunskapsintensiva branscher. I några fall är det dock inte tydligt omdet är den regionala stadskärnan eller kommunen i stort som avses i strategierna förnäringslivet. För den andra hälften av kärnorna arbetar kommunerna med näringslivsstrategiereller motsvarande.Kommunerna håller alltså på att identifiera branscher som kan vara intressantaför framtida utvidgning och etablering för respektive regional stadskärna. Samtidigtbehövs mer kunskap om förutsättningarna för de olika branscherna att etablera sigi kärnan. Det är exempelvis viktigt att veta vad som är specifikt och aktuellt införframtiden inom en viss bransch eller ett branschsegment. Bland annat behöver kommunernakunskap om vilken typ av fysisk miljö som olika företag efterfrågar utifrånen kärnas specifika förutsättningar.När fokus läggs på nyetablering av företag ställs särskilda krav på strategierna förnäringslivsutveckling. Arbetet måste fokusera mer på att marknadsföra, profileraoch paketera kvaliteter som är attraktiva för att attrahera nya företag till en regionalstadskärna. När det gäller befintliga företag är det i stället ofta dialogen mellan kommuneroch företag som behöver utvecklas.Attrahera nya och behålla befintliga branscherDe flesta kärnkommunerna förbereder sig för att locka företag som överväger attetablera sig i den regionala stadskärnan. Kommunernas ambition är att locka verksamhetersom kompletterar de egna branscherna och få en blandning av branscheroch olika funktioner.Intentionerna i RUFS 2010 är att kontaktintensiva verksamheter med krav påmycket god tillgänglighet och ett stort regionalt omland ska kunna lokaliseras till deregionala stadskärnorna. Som exempel nämns datakonsulter, dataservice, läkemedelsindustri,banker, kreditinstitut, internationellt ledande kluster, företagshuvudkontor, intresseorganisationers ledningsfunktioner och statliga organ med högspecialiseringsgrad eller ett stort regionalt upptagningsområdeDe regionala stadskärnor som domineras av handel behöver enligt RUFS ett mervarierat innehåll, till exempel fler bostäder som gör dem mer attraktiva.Både aktuell utveckling och planerade utvecklingsinsatser för de regionalastadskärnorna går mot ett allt mer kunskaps- och tjänstebaserat näringsliv. Samtidigtkompletterar de olika kärnorna varandra på ett bra sätt i fråga om näringslivetsutveckling.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 29Kunskapsintensitet ochspecialiseringUtgångspunkter i RUFS 2010De regionala stadskärnorna ska erbjuda goda förutsättningar förinnovativa verksamheter.Både gymnasial och eftergymnasial yrkesutbildning bör lokaliserasutifrån arbetsmarknadens behov och de inomregionala förutsättningarna.I Stockholmsregionen finns det goda förutsättningarför att erbjuda olika typer av yrkesutbildningar i de regionalastadskärnorna. Här krävs samverkan mellan aktörer i regionen,främst utbildningsanordnare och näringsliv, men även andra regionalaaktörer, exempelvis de som har ansvar för den fysiska planeringen.Etablerandet av centrum för yrkesutbildning kan stärka ettområdes profil och sådana centrum kan ge det lokala och regionalanäringslivet kraft att utvecklas.Kärnkommunerna vill komplettera de egna branscherna och även bygga vidare påden befintliga specialiseringen i respektive regional stadskärna. Samtidigt vill kommunernamedverka till ett mer kunskapsintensivt och eller specialiserat näringsliv, seexempel i förteckningen nedan.Tabell 3. Branschspecialisering år 2009 och exempel på branschinriktning som kommunernaverkar för framöverArlanda–MärstaBarkarby–JakobsbergKista–Sollentuna–HäggvikTäby centrum–ArningeKungens kurva–SkärholmenFlemingsbergBefintlig branschspecialiseringTransport, särskiltlufttransportHandel, särskilt parti- ochdetaljhandel; elektronik,instrument (särskilt precisionsinstrumentsamtmedicinska och optiska)Tillverkning, särskilt teleprodukter,ITK-kluster;finans/juridik/ekonomi ochhandelHandel, särskilt parti- ochdetaljhandelHandel, särskilt storskaligVård och omsorg, särskilthälso- och sjukvård ochsociala tjänster inom dennabranschExempel på önskad branschinriktningLogistik, särskilt högreförädlingsvärde; konferensoch hotell; dygnet runtbranscher;specialiseradeföretagstjänster; branscherdär flygplatsnärhet avgörUtbildning, forskning;kontor med stödtjänster;företagstjänster; högteknologiskaföretag; handel, särskiltvolym- och dagligvaruhandelKulturverksamhet som kange synergieffekter medbefintligt näringsliv; kreativtföretagandeMer diversifierat och expansivt;småföretagsutvecklingUpplevelser; vardagsservice;kontor; kultur; kunskapsintensivatjänsteföretagBioteknik och life science

30 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenHaninge centrumSödertäljeBefintlig branschspecialiseringHandel, särskilt detaljhandel;utbildning, forskning;bilförsäljning samt vård ochomsorgTillverkning, särskilt motorochsläpfordon; internationelltledande; kluster inomlife scienceExempel på önskad branschinriktningDetaljhandel; logistikföretag;medicinsk teknik; cleantech;bygg; utbildning, forskningHandel; bank-, finans-,juridik-, IT- och företagstjänster;individinriktade tjänster;dygnet runt-branscherMål och motiv för att höja utbildningsutbudet i kärnornaFlera kärnkommuner uttrycker i sina visionsdokument och handlingsplaner en viljaatt höja utbildningsnivån hos både natt- och dagbefolkningen. För de flesta regionalastadskärnorna finns även ambitioner att utveckla utbudet av utbildning. Oftast gällerdet högskola eller yrkeshögskola. Flera kommuner vill också utveckla sin roll i dialogenmellan näringsliv, akademi och övrigt utbildningsväsende. Ambitionen är ofta attfrämja samarbetet mellan enheter med olika kompetenser och förutsättningar.I flera kärnor finns redan en samverkan med olika gymnasieskolor. Avsikten äroftast att profilera och stärka gymnasieutbildningar så att de matchar näringslivetsbehov av kompetensförsörjning. Kommunen vill också behålla sina ungdomar ochinte minst få företag att etablera sig och stanna kvar i kommunen.Några kommuner, till exempel Sigtuna med kärnan Arlanda–Märsta, arbetar föratt tidigt påverka och ge ungdomar en positiv bild av företagande och entreprenörskap.Ett annat exempel på kommunikation med studenter gäller Södertälje somhäromåret tog fram ett nytt varumärkesprogram för sitt campus. En egen logotyp ochen ny webbplats lanserades, och högskolan genomför olika rekryteringskampanjer.Kontakter med högskolor utanför länetI flera kärnor gör kommunen ansträngningar för att få filialer till högskolor ochuniversitet att etableras i området. Länets större högskolor – Stockholms universitet,KTH, Karolinska Institutet och Södertörns högskola – har redan filialer i fyra av deregionala stadskärnorna: Flemingsberg, Haninge, Södertälje och Kista–Sollentuna–Häggvik. Trenden är dock att dessa institutioner snarare drar sig tillbaka till huvudinstitutioneni regioncentrum i stället för att etablera nya enheter i de yttre regionalastadskärnorna. I många fall söker sig kärnkommunerna därför till samarbetspartnerutanför Stockholms län för att utveckla utbildningsutbudet och högskoleverksamheteni kärnan.Ett exempel är Södertälje regionala stadskärna, där KTH och Mälardalens högskolafinns etablerade sedan tidigare. Från hösten 2012 kommer även Mittuniversitetet,Karlstads universitet, Högskolan i Gävle och Högskolan i Skövde att ha utbildningaroch kurser i Södertälje. Detta sker i ett nära samarbete mellan näringslivet iregionen, kommunen och övriga verksamheter inom den offentliga sektorn. Ävenför Haninge, Täby centrum–Arninge och Barkarby–Järfälla etableras kontakter ochsamarbete med högskolor utanför länet.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 31YrkeshögskolorFlera regionala stadskärnor har sedan tidigare ett visst utbud av kvalificerad yrkesutbildning(KY). Exempelvis erbjuder Yrkeshögskola Södertälje utbildningar påeftergymnasial nivå för tandsköterskor, trädgårdsmästare och arbetsledare inombyggbranschen. För Arlanda– Märsta finns numera också en KY-utbildning inomlogistikområdet, i samverkan med näringslivet. För att kunna behålla utbildningenhar kommunen ansökt hos regeringen om att få anordna en tvåårig kvalificeradyrkeshögskola i logistik. För Kungens kurva–Skärholmen finns planer på olika formerav utbildning som är kopplade till handel. Detta skulle kunna öka rekryteringenfrån närområdet.Det finns flera skäl till att etablera högskoleverksamhet i kärnorna. Ett syfte är attsänka trösklarna för studieovana att gå vidare till högre utbildningar. Ett annat är atthöja den lokala kompetensen och skapa en mer positiv bild av den regionala stadskärnan.På så sätt vill kärnorna bli attraktiva för företag och individer så att de väljeratt lokalisera sig till stadskärnan.Stiftelser, vetenskapsparker och inkubatorerTriple Helix är en form av samverkan mellan akademi samt offentlig och privatsektor, och målet är att gynna sysselsättning, företag och högre utbildning på ett meraktivt sätt. Sådan samverkan finns i de regionala stadskärnorna i Flemingsberg ochKista–Sollentuna–Häggvik, och i båda fallen drivs samverkan med akademi ochföretag av stiftelser. Resultatet för exempelvis Kista–Sollentuna–Häggvik är betydligtfler studenter på utbildningarna inom informationsteknik på KTH och Stockholmsuniversitet.Ett snarlikt koncept är vetenskapsparker – så kallade ”science parks” – ellerutvecklingsparker, där idéer blir ”verkstad”. En etablering av sådana har diskuteratseller diskuteras för flera kärnor, bland annat för Haninge.Både i Kista och i Flemingsberg finns inkubatorverksamheter som ska hjälpastudenter och andra som vill starta företag att komma igång. I dessa fall gäller detområdena IKT respektive medicinsk teknik. Även för Södertälje startade häromåretett ”drivhus” som en brygga mellan akademin och näringslivet. Finansiering skergenom kommunen, Scania och Astra Zenica.Samverkan i utbildningscentrumFlera regionala stadskärnor etablerar centrum som spänner över flera utbildningsnivåer,och där samverkar kommunen med utbildningsinstitutioner och näringsliv.I Södertälje finns exempelvis ett sådant centrum för organisationers förbättringsarbete.Dessutom planeras ett mångfaldscentrum som en plattform för att skapa nya,mångfaldsorienterade utbildningar. I Haninge finns utbildningscentrum för fleraolika inriktningar – det livslånga boendet, strömnings- och klimatteknik, ljus ochbelysning samt äldreforskning.Andra insatser för kompetensutveckling och specialisering är att skapa mötesplatserför kreativt företagande där forskning, skapande och lärande kan samverka. Det

32 Regionala stadskärnor i Stockholmsregionensenaste exemplet finns i Kista Science Center. Där kommer den nya mötesplatsen attinrymma Stockholms universitet, små och mellanstora IKT-bolag, caféer och restaurangersamt det publika innovationscentret Digital Art Center.I Södertälje finns sedan flera år en collegeverksamhet med olika inriktningar.Järfälla kommun planerar också en collegeverksamhet som ska samla utbildningarupp till universitetsnivå, kopplade till teknik och naturvetenskap. Ett projekt pågår,tänkt som en utbildning för vuxna i bristyrken. Förslaget kommer att diskuterasvidare med andra kommuner, företag och utbildningsanordnare, både inom ochutom Stockholmsregionen. Enligt Järfälla kommun kan universitets- eller högskolenivåbli aktuell i senare skeden. Även i Haninge finns planer på ett framtidacollege inom olika utbildningssegment.StudentbostäderDet är en stor brist på studentbostäder i Stockholmsregionen. I de regionala stadskärnornapågår därför diskussioner om att bygga studentbostäder, bland annat iBarkarby–Järfälla, Täby centrum–Arninge och Södertälje. Andra har planer påbyggande, bland annat Kista–Sollentuna–Häggvik. I Haninge, Flemingsberg ochSödertälje finns redan studentbostäder att erbjuda och i Södertälje får studenternaäven bostadsgaranti.För att möta en utveckling mot ett alltmer kunskapsintensivt och specialiseratnäringsliv satsar således flera kärnkommuner på framtidsinriktad utbildning inya former och konstellationer av samarbeten. Samverkan med lokala företag ochutbildningsanordnare i andra län är några innovativa exempel.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 33Bättre tillgänglighetUtgångspunkter i RUFS 2010Den fysiska planeringen ska öka sammanhållningen i regionengenom att utveckla en flerkärnig struktur och skapa fler förbindelsermellan nord och syd.Goda vägförbindelser liksom bra kollektivtrafikförbindelser ärgrundläggande faktorer för att näringslivet ska se stadskärnornasom attraktiva alternativ för sina verksamheter. En stadskärnabör därför vara tillgänglig genom järnvägsnätet, det regionalavägnätet och tunnelbanan eller spårvägen. Stadskärnor som har enstation för regionaltåg blir ännu mer attraktiva jämfört med övrigaområden.För att fler människor ska kunna nå de yttre stadskärnorna medkollektivtrafik krävs nya tvärförbindelser som knyter kärnan tillövriga radiella spårsystem. Detta ger de yttre stadskärnorna ettbättre läge jämfört med andra områden.Möjligheten att via järnvägsnätet nå det omkringliggande områdetsamt Arlanda kommer att bli betydelsefull för stadskärnornasframtida rollfördelning.Vid planering av regionala stadskärnor är det extra viktigt attstadsutvecklingen runt stationer och andra knutpunktslägen får entät och tilltalande utformning.I stadskärnorna behövs gång- och cykelförbindelser så attmänniskor väljer att ta sig fram genom att cykla och gå. De internakommunikationerna behöver förbättras för att hela området skakunna utnyttja tillgängligheten till resten av regionen.Alla regionala stadskärnor ligger i transportsystemets större knutpunkter, vid radiellavägar och spår och vid tvärgående förbindelser i länet. Tvärförbindelserna mellankärnorna måste dock bli bättre så att de regionala stadskärnorna kan samspela ochså att deras utbud blir mer tillgängligt och kan komplettera varandra. Tvärförbindelsernabehövs således för de yttre regionala stadskärnornas tillväxt.Kommunerna efterfrågar särskilt en regional kraftsamling i fråga om transportsystemet.De flesta kommuner i länet ser ett starkt behov av mer resurser för investeringaroch andra satsningar på infrastruktur och trafik, särskilt kollektivtrafik.Det finns ett stort behov av samplanering mellan transportinfrastruktur och stadsbebyggelse.Detta gäller särskilt spårtrafiken, där de regionala stadskärnornas högatillgänglighet ska värnas och utvecklas ytterligare. Marken omkring stationerna börenligt RUFS användas för stadsbebyggelse med mycket hög täthet. En utmaning förflera regionala stadskärnor är att hantera behovet av utbyggd spårtrafik och samtidigtskapa en sammanhållen och attraktiv stadskärna. Transportinfrastrukturen skapar imånga fall barriärer som måste överbryggas på ett sätt som är fördelaktigt för stadsmiljön.Åtgärder för bättre tillgänglighet är i dagsläget den fråga som de flesta kärnkommunernaoch deras grannar prioriterar högst. När det gäller transportsystemetsutveckling – särskilt för kollektivtrafik –är efterfrågan på regional kraftsamlingsärskilt stor. Samtidigt finns ett stort behov av samverkan i planeringen mellantransportinfrastruktur och stadsutveckling.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 35Urbana värdenUtgångspunkter i RUFS 2010Städer och stadskärnor bör planeras för att vara upplevelserika ochattraktiva stadsmiljöer för invånare, besökare och näringsliv.De yttre stadskärnorna behöver få mer urban karaktär. Detkan uppnås genom att tillföra stadskvaliteter såsom ett levandefotgängarvänligt offentligt rum med gator, torg och parker. Deregionala stadskärnorna ska kunna erbjuda ett mer specialiseratutbud av samhällsservice än en stadsdel eller ett kommuncentrum.Det kan innebära eftergymnasial utbildning, såsom yrkesutbildningkopplat till det lokala näringslivet, specialiserad vård ochomsorg, rättsväsende, kulturverksamheter eller handel som vändersig till befolkningen i hela regionen.Bostäder bör byggas i stadskärnorna och närliggande områdenför att fler ska kunna bo där.Stadsmiljön och det offentliga rummet med torg, parker ochgrönområden – särskilt i de regionala stadskärnorna – ska bidratill förnyelseförmåga, sociala kontakter och god hälsa. Mångaolika slags verksamheter ska koncentreras till ett tätt område inomstadskärnan där det är bekvämt att röra sig till fots. Den fysiska ochkulturella miljön bör utformas så att den blir stimulerande och rikpå upplevelser, med tillgängliga offentliga lokaler, gator, torg ochparker. Människor ska tryggt och bekvämt kunna nå många olikamålpunkter till fots. Den regionala ambitionen fram till år 2030är att även de åtta yttre regionala stadskärnorna ska präglas avpromenadstadens kvaliteter.Flera av de regionala stadskärnorna behöver förbättra denfysiska miljön, avlägsna eller överbygga trafikbarriärer och tillföraupplevelsevärden, mötesplatser och grönska. Tillgängligheten frånbostäder till parker och närliggande grönområden behöver blibättre, till exempel genom att integrera grönområdena i stadsstrukturenoch förbinda dem genom gator och sammanhängandestråk.Ett rikare utbud av mötesplatser i de regionala stadskärnornakan också leda till kortare resor i regionen, vilket minskar transporternasmiljö- och klimatpåverkan.De flesta kommunerna i länet har anammat åtagandet om tätare bebyggelse och omsätterdet i aktuella detaljplaner, utbyggnadsprojekt och översiktsplaner.För de flesta kärnkommunerna är målet att bygga med högre stadskvalitet, meden sammanhållen bebyggelse med kvartersstruktur, eller att komplettera den redanbyggda miljön. Syftet är att utnyttja marken mer effektivt i lägen med god tillgänglighetsamt att skapa en attraktiv och levande stadsmiljö i kärnan.Detta är ett åtagande enligt RUFS 2010 som har hög prioritet i kärnkommunerna.De arbetar främst enligt olika program för att göra stadsmiljön mer attraktiv.Ambitionerna för detta uttrycks samlat och mer övergripande i utvecklingsprogrameller översiktsplaner, och flera kommuner konkretiserar dem i särskilda program för

38 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenEn regional stadskärna har många målgrupper med vitt skilda behov, och därför finnsdet olika sätt att formulera och utveckla kärnans profil och att kommunicera dentill målgrupperna. För Haninge regionala stadskärna riktas insatserna exempelvisfrämst mot dagens och morgondagens kommuninvånare. För Täby centrum– Arningeanges målgruppen vara medborgare, näringsliv och intresseorganisationer, därfrågor som rör stadens innehåll och liv ska vävas in i arbetet.För att profileringen och kommunikationen ska bli framgångsrik krävs kunskapom målgruppen och dess behov. Då blir det lättare att visa vilka kvaliteter och andraegenskaper hos den regionala stadskärnan som svarar mot behoven och som skalyftas fram. Här ger Haninge kommun exempel på hur målgruppen kommuninvånarekan kartläggas. Genom intervjuer har kommunen fått veta invånarnas uppfattningom den regionala stadskärnan.Kommunerna har vitt olika sätt att profilera och marknadsföra sig. Flemingsberghar tagit fram en egen layout och grafisk profil för den regionala stadskärnan, ochen egen hemsida med bland annat ett nyhetsbrev och en bildbank. Syftet har varitatt kommunicera Flemingsberg som en del av Stockholm. Nu ser man över dettaför att aktualisera arbetet med profilering och marknadsföring samt för att skapakontinuitet.Visuella symboler och landmärken ska ge identitet åt de regionala stadskärnorna.För Södertälje föreslås i samrådsförslaget till översiktsplan att entréerna till kärnanska förädlas genom att medverka till att märkesbyggnader förläggs där.Hittills har de flesta kärnor allmänt formulerade profiler. Då blir det svårare attse hur en viss kärna skiljer sig från de övriga regionala stadskärnorna och hur denkompletterar regioncentrumet.Intressant här är Södertörnskommunerna som uttalat vill skapa större skillnadmellan de fyra regionala stadskärnorna i den södra länsdelen. Exempelvis pekarSödertälje kommun på den regionala stadskärnans stora omland och vill gå vidareför att profilera kärnan i flera avseenden – gentemot övriga städer i Sörmland ochMälardalen samt gentemot övriga kärnor på Södertörn och den centrala regionkärnanStockholm.För några av de regionala stadskärnorna har arbetet med att särskilja ochtydliggöra dess profil startat. För flertalet kärnor är arbetet med profilering ochmarknadsföring ännu relativt outvecklat och oprövat.

Arlanda–MärstaRegionala stadskärnor i Stockholmsregionen 39

40 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenBefolkning och utbildningsnivåBefolkning år 2011 i kärnan Arlanda-Märsta var 11 400. Nedanstående bild visarbefolkningspyramiden för kärnan Arlanda-Märsta.1009080706050403020100140 120 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 120 140Män utlandsfödda Män svenskfödda Kvinnor utlandsfödda Kvinnor svenskföddaFigur 2. Befolkningspyramid.191210131015912Kvinnor 2000 Kvinnor 2010 Män 2000 Män 2010Kvinnor 2000 Kvinnor 2010 Män 2000 Män 2010Figur 3. Andel högutbildad dagbefolkning 2000 och 2010. Figur 4. Andel högutbildad nattbefolkning 2000 och 2010.Utbildningsnivån hos både dag- och nattbefolkningen i Arlanda-Märsta är lägre än iövriga länet.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 41BranschdiagramAntalet sysselsatta i kärnan Arlanda-Märsta var 2010 18 300. Nedanstående diagramvisar fördelningen på bransher år 2000 och år 2009.Vård och omsorgOffentlig förvaltningUtbildning och forskning20002 5 3 1Övriga branscherTillverkning6Vård och omsorgOffentlig förvaltningUtbildning ochforskning3 5 4 22009Övriga branscherTillverkning10Tjänster24Tjänster2353Transport45TransportHandel6Handel8Figur 5. Sysselsättning branscher 2000 och 2009.E4Arlanda-MärstaMärstaSIGTUNA

Restid42 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenUppsalaNorrtäljeArlanda-MärstaStockholmSödertälje0 10 20 kmSkillnadsbildRestid till kärna 45 min medkollektivtrafikenNuläge2030 (RUFS 2010)Figur 6. Tillgänglighet inom 45 minuter med kollektivtrafik, dagens trafiknät och år 2030 med RUFS 2010-nät.Nuläg20202030Restidmed ko0

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 43UppsalaNorrtäljeArlanda-MärstaStockholmSödertälje0 10 20 kmSkillnadsbildRestid till kärna 30 min med bilNuläge2030 (RUFS 2010)Figur 7. Tillgänglighet inom 30 minuter med bil, dagens trafiknät och år 2030 med RUFS 2010-nät.Rm0

44 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenGröntypologi för de regionala stadskärnornaHuvudtyper Arlanda - MärstaDatum: 2011-07-04TeckenförklaringKommungränsRegional stadskärnaVattenytorByggnaderHuvudtypNATURMARKPARKMARKHÅRDGJORD MARKANLÄGGNINGSMARK¯0 600 1 200 Meter1:30 000Figur 8. Grönområden (källa: TMR:s gröntypologi).50312694Naturmark Parkmark Hårdgjord mark AnläggningsmarkFigur 9. Yta (ha) huvudtyper gröntypologi.4

Bebyggelsetypologi Arlanda-MärstaRegionala stadskärnor i Stockholmsregionen 45BebyggelsetyperHög sluten bebyggelseLåg sluten bebyggelseMedelhög sluten bebyggHög öppen bebyggMedelhög öppen bebyggTät småhusbebyggelseGles småhusbebyggelseMkt gles småhusbebyggelseˉ0 840 1 680 MeterFigur 10. Bebyggelseområden (källa:TMR:S bebyggelsetypologi).684612Hög sluten bebyggelseLåg sluten bebyggelseMedelhög sluten bebyggelseHög öppen bebyggelseMedelhög öppen bebyggelseTät småhusbebyggelseGles småhusbebyggelseMycket gles småhusbebyggelseFigur 11. Yta (ha) bebyggelsetyper.

46 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenKärnans strukturStadskärnan Arlanda–Märsta har bra storregional tillgänglighet i sitt läge inomSigtuna kommun, mellan Stockholm och Uppsala, tack vare pendeltågsstation ochmotorväg. Stadskärnan består av flera delområden: Arlandastad, Arlanda flygplatsoch delar av Märsta tätort. Dessa ligger skilda från historiska Sigtuna stad som stammarända från 1000-talet. Märsta byggdes ut under 1960-talet och har förortskaraktär.Arlandastad ligger mellan Märsta och Arlanda flygplats och är en företagsparkfrån 1980-talet, med verksamheter och inslag av externhandel. I dag finns där cirka350 företag med nära 4 000 anställda, bland annat inom hotell och externhandel.Arlanda flygplats dominerar som arbetsplats och med arbetsområdet Arlandastadfinns här i dag närmare 20 000 arbetsplatser. Flygbuller begränsar möjligheterna tillen mer blandad och tät stadsbebyggelse i flygutrymmet kring Arlanda. I Märsta ochvid flygplatsen finns dock möjligheter att förtäta bebyggelsen och göra den mer stadsmässig.Verksamheter bör också kunna dra nytta av närheten till flygplatsen. Detfinns planer på att binda ihop Arlanda flygplats, Arlandastad och Märsta tätort till enmer sammanhängande struktur. Där finns stor tillgång till parker, natur och vatten.Utvecklingsarbete och samverkanMålet för att utveckla Arlanda–Märsta regionala stadskärna består av ett antal delarsom lägger olika vikt vid de olika roller som den regionala stadskärnan kan spela iframtiden. I RUFS 2001 hade området ännu inte pekats ut för att utvecklas även somen regional stadskärna.De fyra Arlandakommunerna Sigtuna, Vallentuna, Upplands Väsby och Knivstahar i flera år samverkat kring näringsliv, bostadsmarknad och infrastruktur, och harnu en uttalad samsyn när det gäller utveckling av den regionala stadskärnan. De skata fram ett handlingsprogram där pågående och planerade utvecklingsinitiativ kansamlas. Hittills har de arbetat fram ett särskilt kunskapsunderlag med en omvärldsanalys,tillsammans med Swedavia Arlanda flygplats och TMR (2011). Enligt underlagetbehövs en samlad utgångspunkt och målbild för att få ett effektivt och koordineratutvecklingsarbete. De initiativ som pågår behöver även samordnas med denpågående översynen av översiktsplanen för Sigtuna kommun. Utvecklingen behöverockså sättas in i regiondelens sammanhang och fungera som ett inslag i en samladmarkanvändningsstrategi för Arlandakommunerna.De berörda kommunerna, bland annat Sigtuna, Täby och Vallentuna, samverkarockså om att förlänga Roslagsbanan till Arlanda och för att utveckla kontakterna mellande båda regionala stadskärnorna Arlanda–Märsta och Täby centrum–Arninge.Sedan 2003 förekommer även det så kallade ABC-samarbetet över länsgränseni norr. I detta deltar Arlandakommunerna och ytterligare kommuner och regionalaorgan i stråket Stockholm–Sigtuna–Arlanda–Uppsala. Samarbetet gäller bostadsmarknad,infrastruktur, stråkplanering och kompetensförsörjning. På senare tidhar fokus lagts på att öka näringslivets tillgänglighet till stråket och på att förbättrakollektivtrafiken. I dessa frågor samverkar kommunerna med Uppsala stad och

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 47region, trafikhuvudmännen (SL, Upplands lokaltrafik och Trafikverket), TMR ochlänsstyrelsen i Stockholms län.Ett annat mål är att göra Arlanda till den mest attraktiva flygplatsregionen i norraEuropa.Inom ramen för Arlanda Forum samverkar Sigtuna kommun med bland annatflera regionala aktörer och trafikhuvudmän om Arlanda flygplats och dess förutsättningarför utveckling i samspel med den omgivande regionen. Sigtuna kommunsamverkar även i en rad grupperingar där näringslivet ingår, med fokus helt på flygplatseneller logistikbranschen. Dessa grupperingar framgår av faktarutan nedan.Utveckling och samverkan som flygplatsregion”Stockholmsregionens internationella tillgänglighet”, är en delav det så kallade SATSA-projektet för att främja samordning ochsynergieffekter mellan Arlanda Forum, SATSA och StockholmAccess (det senare är ett samarbete mellan Stockholm–ArlandaAirport, Invest in Sweden Agency, VisitSweden, Stockholm BusinessRegion Development och Stockholm Visitors Board). Syftet äratt öka antalet internationella flyglinjer till Stockholm–ArlandaAirport och därmed öka antalet gästnätter och investeringar iStockholmsregionen.En avgörande del i arbetet för näringslivsutveckling är StockholmAirport City som drivs gemensamt av kommunen, Swedaviaoch Arlandastad Holding. Resurser är avsatta under åren 2011–14för att förbättra marknadsföringen och därmed öka etableringsochexploateringstakten.Arlanda Logistic är ett nätverk där företagen kring flygplatsensamverkar, bland annat för att utveckla Arlandaområdet till detledande logistikcentrumet i norra Europa. Några av delmålen ärförbättrad infrastruktur och innovativa logistiklösningar för attminimera miljöpåverkan från transporter.Sedan 1994 ingår Sigtuna kommun och SLL i ett europeiskt samarbetemellan värdkommuner och regioner med större internationellaflygplatser, bland annat Zürich och Amsterdam. Samarbetetgäller framför allt näringsliv inriktat på flygbranschen, men ocksåinfrastruktur, transporter, miljö och ekonomisk utveckling (ARC –Airport Regions Conference).Arlanda–Märsta som lokaliseringsalternativDen regionala stadskärnan attraherar i dag framför allt logistikföretag och sådanaverksamheter som kan ha fördelar av närheten till en storflygplats. Marktillgången ärgod och kommunen säljer mark till nya företag.Området expanderar också inom konferens- och hotellverksamhet, och helaSigtuna kommun har en stor inflyttning av boende. Samtidigt står den kommersiellaservicen i området inför utmaningar, främst inom handeln där köpcentrumverksamheteni Märsta centrum och Eurostop går mindre bra.

48 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenEn annan utmaning är att få en större bredd i näringslivslokaliseringen med fler branscheroch gärna kunskapsintensiva företag. Tanken är att den regionala stadskärnanska växa och få ett större innehåll, över hela dygnet. Strävan är också att höja förädlingsvärdeti verksamheterna i anslutning till redan etablerade områden.Specialiserade företagstjänster är en bransch som växer i länet och sprids ut frånden centrala regionkärnan i Stockholm. Förutsättningarna är goda för en fortsatttillväxt och geografisk koncentration av företagstjänster i Arlanda–Märsta. Detkan också finnas utvecklingspotential i branscher där närheten till flygplatsen ärav görande och i branscher med företag som kan dra nytta av de tillgängliga landarealerna.Ett exempel är ett samlat koncept med bilserviceföretag som är koncentreradetill Arlanda stad. Dock vill kommunen undvika ytkrävande ”logistiklador”.Sådana hänvisas till arbetsområdet Rosersberg.Kommunen är positiv till att pekas ut som en regional stadskärna eftersom det böröka möjligheterna till investeringar i infrastruktur och annan etablering. Det fokussom finns inom projektet Airport City Stockholm mot cleantech (produkter och tjänsteri rena, miljövänliga teknologier) i området bör ytterligare öka dess attraktivitet.Kunskapsintensitet och specialiseringSysselsättningen i Arlanda–Märsta är starkt specialiserad inom kommunikationsbranschen,vilket hänger samman med att Arlanda flygplats är den största arbetsgivaren.Arlanda–Märsta är också en stor inpendlingsort och dagbefolkningensutbildningsnivå är betydligt högre än nattbefolkningens.Kommunen arbetar genom olika nätverk för att tidigt påverka och ge ungdomar enpositiv bild av företagande och entreprenörskap. Vidare vill kommunen främja samverkanmellan skolor och företag med olika kompetenser och förutsättningar samtsäkra kompetensförsörjningen i framtiden genom samarbete med skolan.Sedan tidigare finns en KY-utbildning inom logistikområdet som startades i samverkanmed näringslivet. För att kunna behålla utbildningen har kommunen ansökthos regeringen om att få anordna en tvåårig kvalificerad yrkeshögskola i logistik.Bättre tillgänglighetFlera intressenter vill utveckla kollektivtrafiken till Arlanda–Märstaområdet. Underåren 2009–2011 pågick inom det så kallade SATSA-projektet ett arbete för att regionensaktörer gemensamt skulle finna lösningar som förbättrar kollektivtrafikeni korridoren Stockholm–Arlanda–Uppsala. Därmed kan utbytet av arbetskraftunder lättas, arbetsmarknaden vidgas och resandet med kollektivtrafik öka. Syftet ärockså att skapa bästa möjliga tillgänglighet till Arlanda samtidigt som utsläppen avkoldioxid begränsas och miljökraven tillgodoses. Med en ökad tillgänglighet går detockså att förändra branschstrukturen.I linje med dessa ambitioner planeras en ny pendeltågslinje mellan Älvsjö ochUppsala, via Arlanda, att tas i bruk i december 2012.Ett ytterligare projekt pågår inom SATSA, där Sigtuna kommun deltar. Det gällerinsatser för att utveckla linjeutbudet och förbättra regionens internationella till-

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 49gänglighet. Arbetet ska bidra till samordning och synergieffekter mellan StockholmAccess, SATSA I och Arlanda Forum.SL arbetar för närvarande tillsammans med de berörda aktörerna i regionen föratt förlänga Roslagsbanan från Vallentuna till Arlanda, med en möjlig förgrening tillMärsta. Parallellt med detta har Sigtuna kommun börjat studera förutsättningarnaför en hållbar kollektivtrafikförsörjning i stråket Märsta–Arlandastad–Arlandaflygplats. Dessutom studerar man möjligheterna att etablera spårbunden trafik i detkollektivtrafikstråk som planmässigt har reserverats från Märsta station till Arlandaflygplats.Urbana värdenFör att få en sammanhållen regional stadskärna måste kärnans tre delar fysisktlänkas samman, över de barriärer som infrastruktur och bullerrestriktioner utgör.Det gäller Märsta tätort, Arlandastad och Arlanda flygplats. Samtidigt behöverMärsta utvecklas, göras mer attraktivt och få en tydlig regional roll. Kommunenarbetar med förtätningsstudier för centrala Märsta, med syftet att närmare studerakopplingen mellan stationen, centrum och den övriga stadsbygden. Möjligheternaatt bygga tätare i Märsta har formaliserats i sex detaljplaner och kommunala bostadsprojekt.Det finns också ett planprogram för Märsta centrum med planer förhandel, kulturskola, bibliotek, konsthall och bostäder. Mellan Sigtuna kommun ochfastighetsägaren till Märsta centrum finns också en avsiktsförklaring som gäller attutveckla den kommersiella och offentliga servicen i centrum.I Arlandastad finns stora markområden i anslutning till flygplatsen som kanexploateras. Där behövs en god samverkan mellan aktörerna så att alla åtgärder harett tydligare helhetsperspektiv.Det finns en fördjupad översiktsplan för Arlanda flygplats och Arlandastad(2006). Den behöver dock kompletteras med en bredare ansats för en attraktiv stadsmiljö,så att både bostäder och verksamheter blandas på ett varierat sätt.Profilering som regional stadskärnaDen största attraktionspunkten för Arlanda–Märsta är i dag Arlanda flygplats. Enligtden fördjupade översiktplanen för Arlanda behöver kommunen och andra aktörerarbeta vidare med att profilera och skapa en identitet för platsen: Att utveckla områdetsom en port mot Stockholm, med flygplatsrelaterade verksamheter som är tongivandeoch karaktärsskapande. Det är viktigt är att få en tydlig, ordnad och fattbarstruktur som gör det lätt att förstå de bakomliggande intentionerna och att orienterasig i området.Profilering genom varumärkesbyggande uppfattas som allt viktigare när kommuneroch regioner konkurrerar om etableringar, besökare och boende. Tillsammansmed en betydande del av det lokala näringslivet har kommunen tagit fram en nyplattform för varumärket: ”Sigtuna – where Sweden begins”. För att göra varumärketkänt kommer man att göra extra insatser.

50 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenUtmaningar i det fortsatta arbetetNågra utmaningar för Arlanda–Märsta som regional stadskärna är att• skapa en gemensam målbild med de berörda intressenterna och ett handlingsprogramför utvecklingen• knyta samman flygplatsen, Arlandastad och Märsta• öka kollektivtrafikutnyttjandet, funktionsblandningen och serviceunderlaget iMärsta• hantera bullerrestriktionerna för markutnyttjandet runt flygplatsen• höja förädlingsvärdet i verksamheterna.Aktuella planer och programbeslutDen regionala stadskärnan Arlanda–Märsta –underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet(2011)Stärkt kollektivtrafik i stråket Stockholm–Arlanda–Uppsala,SATSA (2011)Förlängning av Roslagsbanan, idéstudie(2010)Arlanda Forum (2009)ABC-samarbetet (2003–2009)FÖP Arlanda flygplats–Arlandastad – enfördjupning av översiktsplan (2006)Arlandakommunerna, Swedavia och TMRArlandakommunerna, regionala organ ochtrafikhuvudmän i ABC-länenSLSigtuna, regionala organ, trafikhuvudmänm.fl.Kommuner, regionala organ och kollektivtrafikhuvudmäni ABC-stråketSigtuna kommun

Barkarby–JakobsbergRegionala stadskärnor i Stockholmsregionen 51

52 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenBefolkning och utbildningsnivåBefolkning år 2011 i kärnan Barkarby-Jakobsberg var 20 200. Nedanstående bildvisar befolkningspyramiden för kärnan Barkarby-Jakobsberg.1009080706050403020100200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200Män utlandsfödda Män svenskfödda Kvinnor utlandsfödda Kvinnor svenskföddaFigur 12. Befolkningspyramid.3021172415211518Kvinnor 2000 Kvinnor 2010 Män 2000 Män 2010Kvinnor 2000 Kvinnor 2010 Män 2000 Män 2010Figur 13. Andel högutbildad dagbefolkning 2000 och 2010. Figur 14. Andel högutbildad nattbefolkning 2000 och 2010.Utbildningsnivån hos nattbefolkningen i Barkarby-Jakobsberg är lägre än i övrigalänet.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 53BranschstrukturAntalet sysselsatta i kärnan Barkarby-Jakobsberg var 2010 12 600. Nedanståendediagram visar fördelningen på branscher år 2000 och år 2009.20002009OffentligförvaltningUtbildning ochforskningÖvrigabranscherVård och 7omsorg1148Tillverkning194TransportOffentligförvaltningUtbildning ochforskningÖvrigabranscherVård och 6omsorg1393Tillverkning212 Transport19Tjänster28Handel19Tjänster27HandelFigur 15. Sysselsättning branscher 2000 och 2009.E4KungsängenRotebroKallhällSOLLENTUNAJÄRFÄLLAE18Barkarby-JakobsbergSUNDBYBERG

54 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenUppsalaNorrtäljeArlandaBarkarby-JakobsbergStockholmSödertälje0 10 20 kmSkillnadsbildRestid till kärna 45 min medkollektivtrafikenNuläge2030 (RUFS 2010)Figur 16. Tillgänglighet inom 45 minuter med kollektivtrafik, dagens trafiknät och år 2030 med RUFS 2010-nät.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 55UppsalaNorrtäljeArlandaBarkarby-JakobsbergStockholmSödertälje0 10 20 kmSkillnadsbildRestid till kärna 30 min med bilNuläge2030 (RUFS 2010)Figur 17. Tillgänglighet inom 30 minuter med bil, dagens trafiknät och år 2030 med RUFS 2010-nät.

56 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenGröntypologi för de regionala stadskärnornaHuvudtyper Barkarby - JakobsbergDatum: 2011-07-04TeckenförklaringKommungränsRegional stadskärnaVattenytorByggnaderHuvudtypNATURMARKPARKMARKHÅRDGJORD MARKANLÄGGNINGSMARK¯0 500 1 000 Meter1:15 000Figur 18. Grönområden (källa: TMR:s gröntypologi).13997276Naturmark Parkmark Hårdgjord mark AnläggningsmarkFigur 19. Yta (ha) huvudtyper gröntypologi.

Bebyggelsetypologi Barkarby JakobsbergRegionala stadskärnor i Stockholmsregionen 57BebyggelsetyperHög sluten bebyggelseLåg sluten bebyggelseMedelhög sluten bebyggHög öppen bebyggMedelhög öppen bebyggTät småhusbebyggelseGles småhusbebyggelseMkt gles småhusbebyggelseˉ0 400 800 MeterFigur 20. Bebyggelseområden (källa:TMR:s bebyggelsetypologi).562821172Hög sluten bebyggelseLåg sluten bebyggelseMedelhög sluten bebyggelseHög öppen bebyggelseMedelhög öppen bebyggelseTät småhusbebyggelseGles småhusbebyggelseMycket gles småhusbebyggelseFigur 21. Yta (ha) bebyggelsetyper.

58 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenKärnans strukturDen regionala stadskärnan Barkarby–Jakobsberg ligger i Järfälla kommun.Jakobsberg är kommuncentrum med ett medelstort detaljhandelsområde byggt på1960- talet. Barkarby är kommunens stora utvecklingsområde där delar i dag är regionensnäst största externhandelsområde. Jakobsberg och Barkarby utgör två delområdeni den regionala stadskärnan som skiljs åt av motorvägen E18. Omgivningarna tillBarkarby handelsplats står inför stora förändringar och är viktiga utgångspunkter förstadskärnans fortsatta utveckling. Veddesta är ett industriområde på samma sida omE18 som Barkarby.Analyser visar att den regionala stadskärnan har förtätningspotential eftersom detfinns god tillgång till kollektivtrafik och mycket mark som går att omvandla.Utvecklingsarbete och samverkanJärfälla kommun har sedan länge stått bakom tanken att Barkarby–Jakobsberg skautvecklas till en regional stadskärna, till exempel i kommunens översiktsplan från2001. Under de senaste åren har ett antal aktiviteter startats som rör utvecklingen avden regionala stadskärnan:• en revision av kommunens översiktsplan med planerat samråd under 2012som förväntas bredda samsynen på en målbild för den regionala stadskärnansutveckling• en analys av förutsättningar och möjligheter som rör verksamhetsutveckling• genomförandet av Barkarbystaden, med detaljplanering och markanvisning tillett antal olika byggherrar• en vision för Jakobsberg år 2025• planering och förberedelser för ett utbildningscenter i Barkarbystaden, BarkarbyCollege.Sedan tidigare finns en vision för hela kommunen, ”Järfälla år 2015”. Syftet är blandannat att skapa en mer attraktiv kommun för dagens och morgondagens medborgareoch företag samt att ge Järfälla en tydligare identitet. I visionen lyfts kommunenssamarbetsvilja fram som en av fyra hörnstenar.Tillsammans med grannkommunerna vill Järfälla få fram ett varierat och långsiktigthållbart näringslivsutbud, utbildningssatsningar och goda kommunikationer.Inriktningen är också att personal- och besöksintensiva verksamheter ska läggasnära pendeltågsstationer, att mindre verksamheter ska blandas med bostäder och attdetaljhandel framför allt ska ligga inom Barkarby handelsplats.På tjänstemannanivå har flera projekt bedrivits under de senaste åren. ABCUsamarbetethandlar till stor del om infrastruktur, men också om bostadsplaneringoch utbildningsfrågor. Utbyggnaden av dubbelspår på Mälarbanan är också en viktigfråga i ABCU-stråket. I samarbetet deltar kommuner och regionala organ längsMälarbanan och E 18 mellan Stockholm och Västerås. Dessutom deltar TMR och SL.Ett mer informellt erfarenhetsutbyte i den fysiska planeringen äger löpande rum iden samarbetsgrupp som kallas 4S + J. Där träffar Järfälla kommunerna Sollentuna,

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 59Solna, Sundbyberg och Stockholm samt TMR för att diskutera strategiska kommunövergripandeplanerings- och utvecklingsfrågor för de stadsdelar som ligger kringJärvafältet.Järfälla kommun har även olika samarbeten med fastighetsägarna. Aktuellasamverkansprojekt är varumärket Järfälla, utbyggnaden av Barkarbystaden och detförestående samrådet om en ny översiktsplan för Järfälla.Barkarby–Jakobsberg som lokaliseringsalternativI arbetet för näringslivsutveckling utgår Järfälla kommun från en näringslivsstudiesom gjordes år 2010 (se figur). På kort sikt är inriktningen att bygga vidare på de verksamhetersom redan finns snarare än att satsa på helt nya branscher.Den nuvarande näringslivsprofilen omfattar i hög grad handel, både detaljochpartihandel. Det finns också arbetsplatser och företag inom elektronik ochinstrument branschen, vilket delvis är en ”spill over”-effekt från Kista. Nyligen hardock ett av de större medicinsk-tekniska företagen beslutat flytta sin tillverkningutomlands, medan forskning och utveckling stannar kvar.Ur ett näringslivsperspektiv har den regionala stadskärnan olika utvecklingsförutsättningari de olika delarna Barkarby, Jakobsberg och Veddesta.Barkarby domineras av handel och har förutsättningar för nyetablering. Samtidigtsom det finns potential att fylla hela området med handel eftersträvar kommunenett mer blandat näringsliv och inte minst nya utbildningsverksamheter. I kommunensnäringslivsstudie bedöms Barkarby vara en regional handelsplats som skafortsätta att expandera. Främst volymhandel bedöms vara lämplig, men det kan ävenvara aktuellt med viss shopping och ny dagligvaruhandel i anslutning till bostäder iBarkarbystaden.Jakobsberg är och bör fortsättningsvis vara kommuncentrum med offentlig förvaltning,gymnasieskola, sjukhus, shopping, privat service och företagstjänster.Veddesta är ett industriområde som har potential att bli attraktivt för kunskapsintensivaverksamheter och för utbildning. Kommunen har redan börjat arbeta föratt locka fler högteknologiska företag.Enligt näringslivsstudien bör kontakt- och kunskapsintensiva tjänster lokaliserastill den nya stationen för pendel- och regiontåg, Stockholms Väst. Dessa verksamheterbedöms kunna dra bäst nytta av den höga tillgängligheten i det nya stationsläget.I huvudsak gäller det kontorsverksamheter med angränsande stödtjänster ochservice. Kommunen vill även dra nytta av att den regionala stadskärnan blir den förstakontakten med Stockholmsregionen västerifrån. Det gäller företagsetableringar,service och handel. Kommunen har de senaste åren köpt mark intill det kommandeläget för Stockholm Väst. Inom kort börjar troligen ett programarbete för både bostäderoch verksamheter.

60 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenKunskapsintensitet och specialiseringUtbildningsnivån hos dem som bor och arbetar i den regionala stadskärnanBarkarby–Jakobsberg ligger på ett genomsnitt för länet. Andelen högutbildade sompendlar in till arbetsplatser i kärnan har dock ökat snabbt under 2000-talet. Denmest specialiserade sysselsättningen finns inom tillverkning av precisionsinstrumentsamt medicinska och optiska instrument.Generellt sett strävar kommunen efter ett mer kunskapsintensivt näringsliv.Dessutom arbetar kommunen med att utveckla näringslivet, områden för extensivindustri, utbildningsutbudet och servicesektorn.Dagens satsningar på infrastruktur förväntas göra kärnan mer tillgänglig förarbetskraft, vilket troligen främst kommer att gynna stora arbetsplatser eller sådanamed specialistkompetens. Kommunens ambition är att Barkarby–Jakobsberg skavara ett bra lokaliseringsalternativ till E4-korridoren och Kista, till exempel för kunskapsintensivateknikföretag.I visionsdokumentet ”Vision 2015” finns mål om att skapa ett mer innovativtJärfälla, och man lyfter fram klusterutveckling och vikten av att koppla forskning ochutveckling till området. Högre utbildning är därför en verksamhet som Järfälla kommunvill utveckla i den regionala stadskärnan.Kommunen har observerat att det finns en efterfrågan på mer teknisk och naturvetenskapligkompetens. Därför planeras en collegeverksamhet som ska samla utbildningarkopplade till en sådan ämnesinriktning, upp till universitetsnivå. Projektetkallas Barkarby College, ett centrum för gymnasieutbildning och högre utbildninginom främst naturvetenskap och teknik. Det är tänkt som en utbildning för vuxna ibristyrken. Förslaget diskuteras även med andra kommuner, företag och utbildningsanordnare,både inom och utom Stockholmsregionen. I första skedet är inte universitets-eller högskolenivå aktuell.Det pågår också diskussioner i kommunen om att bygga studentbostäder.Bättre tillgänglighetTillgängligheten till och från den regionala stadskärnan kommer att bli bättre medden nya pendel- och regiontågstationen som planeras i Barkarby och med en spårförbindelsetill Kista, som RUFS 2010 har angett markreservat för. Dessutom kommerFörbifart Stockholm och vägförbättringar kring Hjulsta att förbättra tillgänglighetentill och från området även med bil. När Mälarbanan byggs ut ska resenärerna kunnabyta mellan regionaltåg, pendeltåg, bussar och den planerade spårförbindelsen tillKista. Tillsammans med Förbifart Stockholm kommer detta att ge nya förutsättningarför Barkarbys utveckling.Mälarbanans utbyggnad till fyra spår innebär också en satsning på den regionalastadskärnan. Kommunen har därför investerat i Mälarbansprojektet, för att få till detnya stationsläget och den struktur som krävs för en kommande spårvägsförbindelsetill Kista.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 61Urbana värdenBarkarbystaden förbereds för både näringsliv och boende, och kommunen planeraratt förtäta Jakobsberg och öka stadskaraktären. E18 och järnvägen skapar dock barriärersom gör det svårt att länka ihop kärnans olika delar utan stora insatser, och detär en utmaning för stadsmiljön i den regionala stadskärnan som helhet.Kommunen anser att Jakobsberg behöver stärka sin profil och sitt utbud. Visionenär att utveckla centrum med nya bostäder och ökat utbud av kommersiell och offentligservice. Dessutom utreder man möjligheten att bygga ett medborgar- eller kommunhussom även inrymmer bibliotek och andra publika verksamheter. I sambandmed en förtätning av Jakobsberg behövs dock också bättre parkmiljö.I Barkarbystaden vill kommunen skapa en blandad stad med olika former avbostäder, arbetsplatser, skolor, kultur, service, natur och rekreation. I dag dominerasområdet av handelsverksamheter men framöver planerar kommunen att väva in merservice, idrott, kontor, utbildning, vård och omsorg samt hotell- och restaurangverksamheter.Kommunen har arbetat med olika byggherrar och arkitekter för att skapavariation i stadsmiljön och en blandning av boendeformer med hyreslägenheter,bostadsrätter, radhus och villor, med närhet till rekreationsområden.Kvällslivet i Barkarby–Jakobsberg är i dag begränsat och utgör inte något attraktivtalternativ till Stockholms innerstad. Kommunen måste bestämma och visa varman vill att kvällslivet ska utvecklas och koncentreras.Andra satsningar som planeras är fler bostäder i centrum samt bättre kopplingartill olika delar av kärnan. Det handlar bland annat om gång- och cykelstråk samtstadsgator i stället för trafikleder. Ett koncentrerat utbud och en ökad täthet skaskapa bättre förutsättningar för kvällsliv i stadskärnan Barkarby–Jakobsberg.Profilering som regional stadskärnaKommunen kommer att arbeta för att etablera varumärket Järfälla under denärmaste åren, tillsammans med fastighetsägarna. Syftet är att göra kommunen merkänd i Stockholmsregionen rent geografiskt och att skapa ett attraktivt alternativför boende och etablering av företag och verksamheter. Kommunen ska ta fram ettförslag och arbeta med marknadsföring.Begreppet Barkarby ingår i arbetet, men det är oklart om och hur den regionalastadskärnan kommer in och kan profileras i det strategiska läget vid station StockholmVäst. En fråga att gå vidare med är vad som krävs för att tydliggöra bilden avden regionala stadskärnan Barkarby–Jakobsberg som ett framtida nav för de nordvästradelarna av Stockholmsregionen.

62 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenUtmaningar i det fortsatta arbetetDet fortsatta utvecklingsarbetet för den regionala stadskärnan Barkarby–Jakobsbergstår inför en rad utmaningar. Kommunen och andra aktörer måste• skapa en gemensam målbild för den regionala stadskärnan, där de olika delarnaär översiktligt sammanfogade i tid och rum• sammanföra aktuella och framtida genomförandeaktiviteter i ett utvecklings- ochhandlingsprogram• öka satsningarna på högre utbildning och studentbostäder• förtydliga den regionala stadskärnans profil i förhållande till centrala regionkärnanoch övriga yttre regionala stadskärnor.Aktuella planer och programbeslutÖversiktsplan, kommande samråd (2012)Vad kostar det att vänta? – om Mälarbanansutbyggnad (2011)Barkarby–Jakobsberg – analys av förutsättningaroch utvecklingsmöjligheter gällande verksamhet(2010)Vision Jakobsberg 2025 (2010)Genomförandestrategi Barkarbystaden (2007)Aktualitetsförklaring av översiktsplan 2001 (2007)Fördjupad översiktplan för Barkarbyfältet (2006)Vision Järfälla 2015 (2004)Järfälla kommunABCU-samarbetsparternaJärfälla kommunJärfälla kommunJärfälla kommunJärfälla kommunJärfälla kommunJärfälla kommun

Kista–Sollentuna–HäggvikRegionala stadskärnor i Stockholmsregionen 63

64 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenBefolkning och utbildningsnivåBefolkning år 2011 i kärnan Kista-Sollentuna-Häggvik var 30 400. Nedanstående bildvisar befolkningspyramiden för kärnan Kista-Sollentuna-Häggvik.1009080706050403020100260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80100 120140 160180 200220 240260Män utlandsfödda Män svenskfödda Kvinnor utlandsfödda Kvinnor svenskföddaFigur 22. Befolkningspyramid.3739322827261920Kvinnor 2000 Kvinnor 2010 Män 2000 Män 2010Kvinnor 2000 Kvinnor 2010 Män 2000 Män 2010Figur 23. Andel högutbildad dagbefolkning 2000 och 2010. Figur 24. Andel högutbildad nattbefolkning 2000 och 2010.Utbildningsnivån hos dagbefolkningen i Kista-Sollentuna-Häggvik är högre än iövriga länet.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 65BranschstrukturAntalet sysselsatta i kärnan Kista-Sollentuna-Häggvik var 2010 29 300. Nedanståendediagram visar fördelningen på branscher år 2000 och år 2009.2000ÖvrigaVård och omsorgbranscherOffentlig förvaltning3 3 4 Utbildningoch forskning 4Tillverkning35Utbildningoch forskningVård och omsorgOffentligförvaltning862009Övrigabranscher3 3 Tillverkning27Tjänster221 Transporter27Handel2TransporterTjänster3220HandelFigur 25. Sysselsättning branscher 2000 och 2009.RotebroKallhällSOLLENTUNAJÄRFÄLLAE18Kista-Sollentuna-HäggvikBarkarby-JakobsbergSUNDBYBERGSOLNA

66 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenUppsalaNorrtäljeArlandaKista-Sollentuna-HäggvikStockholmSödertälje0 10 20 kmSkillnadsbildRestid till kärna 45 min medkollektivtrafikenNuläge2030 (RUFS 2010)Figur 26. Tillgänglighet inom 45 minuter med kollektivtrafik, dagens trafiknät och år 2030 med RUFS 2010-nät.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 67UppsalaNorrtäljeArlandaKista-Sollentuna-HäggvikStockholmSödertälje0 10 20 kmSkillnadsbildRestid till kärna 30 min med bilNuläge2030 (RUFS 2010)Figur 27. Tillgänglighet inom 30 minuter med bil, dagens trafiknät och år 2030 med RUFS 2010-nät.

68 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenGröntypologi för de regionala stadskärnornaHuvudtyper Kista - Sollentuna - HäggvikDatum: 2011-07-04TeckenförklaringKommungränsRegional stadskärnaVattenytorByggnaderHuvudtypNATURMARKPARKMARKHÅRDGJORD MARKANLÄGGNINGSMARK¯0 500 1 000 Meter1:20 000Figur 28. Grönområden (källa: TMR:s gröntypologi).173931312Naturmark Parkmark Hårdgjord mark AnläggningsmarkFigur 29. Yta (ha) huvudtyper gröntypologi.

Bebyggelsetypologi Kista-Sollentuna-HäggvikRegionala stadskärnor i Stockholmsregionen 69BebyggelsetyperHög sluten bebyggelseLåg sluten bebyggelseMedelhög sluten bebyggHög öppen bebyggMedelhög öppen bebyggTät småhusbebyggelseGles småhusbebyggelseMkt gles småhusbebyggelseˉ0 600 1 200 MeterFigur 30. Bebyggelseområden (källa: TMR:s bebyggelsetypologi).291582321227Hög sluten bebyggelseLåg sluten bebyggelseMedelhög sluten bebyggelseHög öppen bebyggelseMedelhög öppen bebyggelseTät småhusbebyggelseGles småhusbebyggelseMycket gles småhusbebyggelseFigur 31. Yta (ha) bebyggelsetyper.

70 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenKärnans strukturDen regionala stadskärna som pekas ut i RUFS 2010 har tre tyngdpunkter: Kista iStockholm stad beläget väster om E4:an, Sollentuna centrum och Häggvik handelsområdei Sollentuna kommun belägna öster om E4:an, och i söder ingår även enmindre del av Sundbybergs kommun i stadskärnan. Avståndet är inte långt tillBarkarby–Jakobsberg i Järfälla kommun.Kista–Sollentuna–Häggvik är den största av de yttre regionala stadskärnorna,sett till både natt- och dagbefolkning. Dagbefolkningen har också ökat snabbast avkärnorna under 2000-talet. Utvecklingen av arbetsplatser hänger framför allt sammanmed att Kista Science City har växt fram under de senaste tio åren, med en tydligprofil av kunskapsintensivt näringsliv och kunskapsintensiva utbildningar.De centrala delarna av Sollentuna har omvandlats och förtätats mycket det senastedecenniet med nya bostäder i de centrala delarna och ett stort tillskott av handelsochserviceytor, bland annat i det nya inomhuscentrumet. Detta håller på att ändrakaraktären i Sollentuna centrum.Utvecklingsarbete och samverkanRedan år 2000 presenterades framtidsvisionen Kista Science City som tog sikte på ettområde bestående av både Kista–Sollentuna–Häggvik och den närliggande regionalastadskärnan Barkarby–Jakobsberg. Visionen delades av fyra kommuner runt Järvafältet:Stockholm, Järfälla, Sollentuna och Sundbyberg (se illustrationen ovan) ochsågs som den gemensamma bilden av hur en framtida vetenskapsstad ska se ut ochhur den ska skapas. Kista Science City är tänkt som ett av Sveriges viktigaste arbetsplatsområdeni en levande stadsmiljö – en plats för tillväxt, där utbildning, bostäder,forskning, kultur och natur interagerar med både nystartade och världsledandeföretag för att utvecklas.Det finns en uppdaterad vision för Kista Science City för perioden 2010–2020 somhar tagits fram på uppdrag av Stiftelsen Electrum, i nära samverkan med StockholmBusiness Region. Stockholms stad ingår i båda organisationerna och har aktualiseratvisionen i nära samarbete med företrädare för näringslivet, forskningen, akademinoch de omgivande kommunerna.På tjänstemannanivå diskuterar de inblandade kommunerna samarbetsfrågor iden informella gruppen 4S + J. Där ingår fem kommuner: Stockholms stad, Solna,Sundbyberg, Sollentuna och Järfälla, samt TMR. Kommunerna har bland annatredovisat gemensamma önskningar om samsyn med landstinget och SL om en radsatsningar på infrastruktur.I ABC-samarbetet över länsgränsen mot Uppsala har infrastruktur- och bostadsmarknadsfrågorprioriterats. Utbildning diskuterades som en gemensam fråga församverkan, men har hittills prioriterats lägre.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 71StockholmKista har länge varit ett av Stockholms stads många stadsutvecklingsprojekt ochpekas i översiktsplanen ut som en av stadens tyngdpunkter. Utveckling och förnyelsesker enligt framtidsvisionen Kista Science City.Genom samverkan i Triple Helix har det bildats flera nätverk med universitet ochhögskolor, företagande och offentlig sektor. Syftet är att stärka de involverade aktörernastillväxtkraft och forskningsorganisationernas attraktionskraft i Kista ScienceCity och regionen som helhet. Målet är att utveckla och stärka det redan befintligaklustret kring IKT och multimedia.Arbetet med Kista Science City har framför allt inriktats på tillväxt inom näringslivoch högre utbildning samt på de lokaler och den service som behövs för att dessaverksamheter ska utvecklas. Bostäder, transportsystem, lokaltrafik och övrig infrastrukturingår allt mer i utvecklingsarbetet. För närvarande pågår arbetet med fleraså kallade strukturplaner, en typ av program för kommande detaljplaner. Strukturplanernaarbetas fram inom stadens förvaltning medan arbetet med Kista ScienceCity sker i stiftelsen Electrum.Stiftelsen ElectrumElectrum verkar för strategier som säkerställer fortsatt tillväxt iKista Science City och driver frågor för högre IKT-utbildning, globaltillväxt och innovation. Dess styrelse består av representanterfrån Ericsson, Acreo, IBM, Atrium Ljungberg, Packetfront, KTHsamt Stockholms stad. Stiftelsens arbete stöds av sex strategirådsom rymmer ett tvärsnitt av all verksamhet inom Kista ScienceCity, bland annat ett för infrastruktur och ett för att levandegörastaden. För att säkerställa att målen med verksamheten nås har tvåoperativa dotterbolag bildats – Kista Science City AB och inkubatornSTING AB, som erbjuder teknikföretag affärsutvecklingsstödoch finansiering i tidigt skede.Staden arbetar även med Järvalyftet, en bred och långsiktig satsning på Stockholmsstadsdelar kring Järvafältet. Utvecklingen i Kista är en viktig del i Järvalyftet.SollentunaÅr 2011 kom ett förslag till översiktsplan för Sollentuna som stämmer väl med RUFS2010. Det gäller inriktningen för den kommunala bebyggelsestrukturen, trafikstrukturenoch grönstrukturen. Planförslaget innehåller åtta huvudfrågor, varav enhandlar om att skapa förutsättningar för tillväxt av den regionala stadskärnan Kista–Sollentuna–Häggvik. Översiktsplanen är nu vilande i avvaktan på en utredning somTrafikverket svarar för, om utbyggnad av flera spår.Helenelund är den kommundel som ligger närmast Stockholm och Kista. Den ärjust nu aktuell för programarbete och Sollentuna kommun har inlett en dialog omHelenelunds framtid.

72 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenSundbybergSundbybergs översiktsplan antogs år 2010 och blev inaktuell redan efter kommunvaletsamma år för den del som rör den regionala stadskärnan: Kymlinge ska intebyggas ut som regional stadskärna utan bevaras som grönområde.Kista–Sollentuna–Häggvik som lokaliseringsalternativVerksamheterna i den regionala stadskärnan innebär att befolkningen dagtid dominerasav branscherna tillverkning och utvinning (där tillverkning av teleprodukter ärstörst), finansiell verksamhet och företagstjänster (där databehandlingsverksamhetär störst) samt handel och kommunikationer.Kista Science City är känt som ett internationellt ledande kluster inom IKT.Klustret konkurrerar framgångsrikt på den internationella marknaden, som etableringsplatsför världsledande företag inom detta område.En viss omstrukturering är på gång när det gäller etableringar i Kista Science City.Det finns lokaler som står tomma och de större fastighetsägarna arbetar för att få inmer kulturverksamheter i kärnan. Tanken är att skapa synergieffekter genom samlokaliseringmed näringslivet.Sollentuna kommenterar handeln i sin översiktsplan och bedömer att den även iframtiden kommer att vara koncentrerad till Häggvik och Sollentuna centrum.Kunskapsintensitet och specialiseringKista–Sollentuna–Häggvik karaktäriseras av en befolkning med hög utbildningsnivåjämfört med de övriga yttre regionala stadskärnorna, både bland de boende och blanddem som har sin arbetsplats där. Dessutom ökar andelen högutbildade i en takt somhör till de snabbaste bland de yttre regionala stadskärnorna. Vidare har man haft enstor ökning av antalet studenter på utbildningarna inom informationsteknik på KTHoch Stockholms universitet.Stockholm IT Region är ett samarbetsprojekt mellan ett antal offentliga ochprivata aktörer med syfte att stärka konkurrenskraften för IKT-branschen i Stockholmsregionen.Bakom projektet står några större företag, branschorganisationenIT-företagen, Stockholms stad och Stokab, Stockholm Business Region Development,Kista Science City och Stockholms läns landsting. En mötesplats för kreativtföretagande är det senaste startskottet, där forskning, skapande och lärande kanfås att samverka. Mötesplatsen kommer att inhysa Stockholms universitet, små ochmellanstora IKT-bolag, caféer och restauranger samt det publika innovationscentretDigital Art Center.Fler studentbostäder planeras i Kista och i Sollentuna pågår en utredning om vardet finns möjligheter att skapa fler studentbostäder.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 73Bättre tillgänglighetFlera stora infrastrukturprojekt pågår som kommer att förändra den regionala stadskärnanskaraktär:• Breddning av E4. Trafikverket planerar att bredda E4 som delar kärnan i tvådelar. Barriären blir allt större och behöver överbryggas med tvärförbindelser ochandra åtgärder.• Tvärspårvägen. Kommunerna har länge verkat för att förbättra tillgänglighetentill och inom kärnan genom en spårutbyggnad mellan Ulvsunda och Kista,Barkarby och Sollentuna. Landstinget har nu godkänt en avsiktsförklaring om atttidigarelägga Tvärspårvägen Ulvsunda–Kista, och nu planeras för byggstart år2013 och färdigställande år 2017. Till att börja med föreslår SL att Helenelund blirändhållplats för Kistagrenen.• Förbifart Stockholm. Utbyggnaden förbättrar tillgängligheten till den regionalastadskärnan och kontakterna mellan norra och södra delen av länet.Både Stockholm och Sollentuna arbetar med att förbättra den inre gatustrukturen ikärnan. I centrala delarna av Kista planeras en ny väg, samtidigt som man vill byggabort den trafikseparering som karaktäriserar både verksamhets- och bostadsområdena.I översiktsplanen finns ett förslag på att förbättra det interna gatunätet i Sollentunaför att det bättre ska svara mot en utveckling av stadsbebyggelse i området.Det finns också planer på att bygga en stadsgata som ska binda samman Häggvik medSollentuna centrum.Urbana värdenFör Stockholmsdelen Kista finns stora visioner. En levande stadsmiljö ska skapasmed ett attraktivt utbud av boende, arbetsplatser, studerandemiljöer, service, handel,kultur och fritidssysselsättningar. De offentliga miljöerna kommer att omgestaltasoch kommunen vill få in mer kultur i Kista. För Husby diskuteras ett nytt bibliotekoch eventuellt ett nytt kulturhus.Kommunens förslag till översiktsplan för Sollentuna har en inriktning på attutveckla stadsbyggnadskvaliteter, och förslaget ligger väl i linje med RUFS 2010.Tanken är att karaktären av förort sakta ska gå över i något som mer liknar stad, medgrundläggande element såsom kvarter, gator, torg och parker. De offentliga rummenska vara tillgängliga för alla.Profilering som regional stadskärnaFör Stockholmsdelen av den regionala stadskärnan Kista–Sollentuna–Häggvikfinns samarbetsgrupper som arbetar strategiskt för att utveckla och stärka kärnansattraktivitet och profil. Det sker bland annat genom att stimulera innovationer ochmarknadsföra stadskärnan. Profilen som innovations- och klustercentrum för IKTgör kärnan unik under dagtid.

74 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenUtmaningar i det fortsatta arbetetUtvecklingen av Kista–Sollentuna–Häggvik står inför en rad utmaningar. I fortsättningenbehöver kommunerna tillsammans med andra aktörer• ta fram ett gemensamt utvecklingsprogram för kommunerna Sollentuna ochStockholm• arbeta fram gemensamma/koordinerade utvecklingsprojekt och genomförandeprogram• ta vara på och bygga vidare på de ”spill over”-effekter som genereras av KistaScience City• överbrygga den barriär som E4, dess utbyggnad och skyddszoner innebär• hantera konflikter i detaljplaneringen mellan tätare stadsbyggande och hänsynentill risk och säkerhet.Aktuella planer och programbeslutDetaljplaner för att ”bygga stad”, Sollentuna(2011)Strukturplaner för olika delar av Kista, Stockholmsstad (2011, 2012)Översiktsplan Sollentuna kommun, utställning(2011)Trendrapport Kista Science City (2010, 2011)Uppdaterad vision & strategi för Kista ScienceCity 2010–2020Promenadstaden – översiktsplan för Stockholm(2010)Vision Stockholm 2030 (2007)Strukturplan för bebyggelse och gator i Kista(2003)Kista Science City. Framtidsbild och underlagför dialog (2000)Vision Kista Science City (1999)Sollentuna kommunStockholms stadSollentuna kommunKista Science City AB & Electrum FoundationElectrum i samverkan med StockholmBusiness RegionStockholms stadStockholms stadStockholms stadStockholms stad, Sundbyberg, Järfälla ochSollentuna kommunerStockholms stad

Täby centrum–ArningeRegionala stadskärnor i Stockholmsregionen 75

76 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenBefolkning och utbildningsnivåBefolkning år 2011 i kärnan Täby centrum-Arninge var 15 800. Nedanstående bildvisar befolkningspyramiden för kärnan Täby centrum-Arninge.1009080706050403020100160 140 120 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 120 140 160Män utlandsfödda Män svenskfödda Kvinnor utlandsfödda Kvinnor svenskföddaFigur 32. Befolkningspyramid.31282319 19202224Kvinnor 2000 Kvinnor 2010 Män 2000 Män 2010Kvinnor 2000 Kvinnor 2010 Män 2000 Män 2010Figur 33. Andel högutbildad dagbefolkning 2000 och 2010. Figur 34. Andel högutbildad nattbefolkning 2000 och 2010.Utbildningsnivån hos nattbefolkningen i Täby centrum-Arninge är högre än hosdagsbefolkningen.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 77BranschstrukturAntalet sysselsatta i kärnan Täby centrum-Arninge var 2010 13 300. Nedanståendediagram visar fördelningen på branscher år 2000 och år 2009.524Tjänster2000ÖvrigaVård och branscheromsorg 510Offentligförvaltning 8Utbildning ochforskningFigur 35. Sysselsättning branscher 2000 och 2009.Tillverkning134Transporter31HandelVård ochomsorgOffentligförvaltningUtbildning ochforskning89Övrigabranscher713200921TjänsterTillverkning7 Transporter530 HandelTäbykyrkby265TÄBYTäby centrum-ArningeRydboE18DANDERYD

78 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenUppsalaNorrtäljeArlandaTäby centrum-ArningeStockholmSödertälje0 10 20 kmSkillnadsbildRestid till kärna 45 min medkollektivtrafikenNuläge2030 (RUFS 2010)Figur 36. Tillgänglighet inom 45 minuter med kollektivtrafik, dagens trafiknät och år 2030 med RUFS 2010-nät.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 79UppsalaNorrtäljeArlandaTäby centrum-ArningeStockholmSödertälje0 10 20 kmSkillnadsbildRestid till kärna 30 min med bilNuläge2030 (RUFS 2010)Figur 37. Tillgänglighet inom 30 minuter med bil, dagens trafiknät och år 2030 med RUFS 2010-nät.

80 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenGröntypologi för de regionala stadskärnornaHuvudtyper Täby centrum - ArningeDatum: 2011-07-04TeckenförklaringKommungränsRegional stadskärnaVattenytorByggnaderHuvudtypNATURMARKPARKMARKHÅRDGJORD MARKANLÄGGNINGSMARK¯0 500 1 000 Meter1:25 000Figur 38. Grönområden (källa: TMR:s gröntypologi).204107416Naturmark Parkmark Hårdgjord mark AnläggningsmarkFigur 39. Yta (ha) huvudtyper gröntypologi.

Bebyggelsetypologi Täby centrum-ArningeRegionala stadskärnor i Stockholmsregionen 81BebyggelsetyperHög sluten bebyggelseLåg sluten bebyggelseMedelhög sluten bebyggHög öppen bebyggMedelhög öppen bebyggTät småhusbebyggelseGles småhusbebyggelseMkt gles småhusbebyggelseˉ0 840 1 680 MeterFigur 40. Bebyggelseområden (källa: TMR:s bebyggelsetypologi).12949226Hög sluten bebyggelseLåg sluten bebyggelseMedelhög sluten bebyggelseHög öppen bebyggelseMedelhög öppen bebyggelseTät småhusbebyggelseGles småhusbebyggelseMycket gles småhusbebyggelseFigur 41. Yta (ha) bebyggelsetyper.

82 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenKärnans strukturDen regionala stadskärnan Täby centrum–Arninge ligger helt inom Täby kommunoch utgörs i dag av två åtskilda delområden. Området i söder, Roslags Näsby, Täbycentrum och Galoppfältet, är den regionala stadskärnans ena tyngdpunkt. Här ärmarkanvändningen som mest intensiv och tillgängligheten till övriga regionen ochcentrala regionkärnan som bäst. Området i norr, Arninge–Ullna, är den regionalastadskärnans andra tyngdpunkt som har en viktig funktion för nordostsektorn medgod tillgänglighet, omstigningsmöjlighet i kollektivtrafiken, handel, arbetsplatser ochbostäder.Bebyggelsen i den regionala stadskärnan är relativt gles och serviceutbudet ochstadsrummen behöver utvecklas. Förtätningspotential finns i lägen nära pärlbandetav spårstationer och de gator som binder samman dem.I jämförelse med de andra kärnorna är Täby centrum–Arninge en av de glesastekärnorna beträffande arbetsplatser. Invånarnas inkomster och utbildningsnivå liggerhögt i länet.Utvecklingsarbetet och samverkanUnder 2011 arbetade Täby kommun fram en handlingsplan för den regionala stadskärnan.I planen ställer sig alla sex kommunerna i Stockholm Nordost bakom etableringenav den regionala stadskärnan, med motivet att det är en angelägenhet för helanordostsektorn. Det gäller Täby, Danderyd, Österåker, Vaxholm, Vallentuna ochNorrtälje. En regional stadskärna i Täby stimulerar ekonomisk tillväxt som gynnarTäby och övriga kommuner i nordost. Även i nordostkommunernas gemensamma vision,En vision för tillväxt 2010–2040, betonas att den regionala stadskärnan gynnaralla kommunerna i sektorn och i regionen som helhet.Ett led i arbetet med handlingsplanen var en ”Plattform för dialog” som togs framunder åren 2009–2010. Kommunen gjorde även flera utredningar i samarbete medStockholm Nordost och TMR. Representanter från näringsliv och SL var inbjudna tillarbetet där även medborgare, polis och skola medverkade.Täby Centrumförening och kommunen planerar för Täby C – Täby växer. Arbetetsker i samverkan med byggföretag, byggherrar och SL. KF Fastigheter tog år 2010fram utvecklingsprogrammet ”Arninge – Norrorts starkaste handelsplats” tillsammansmed kommunen. Den planerade handelsytan är nästan dubbelt så stor somdagens .De övergripande målen i kommunens handlingsplan är att den regionala stadskärnanTäby centrum–Arninge ska vara den kompletta och starka regionala stadskärnanför Stockholm Nordost, med hög tillgänglighet till hela Stockholmsregionen.Med komplett menas att kärnan ska erbjuda mångfald och täthet av bostäder,arbetsplatser, utbildning, handel, kultur och rekreation samt väl fungerandeinfrastruktur. Dessutom finns övergripande mål om hållbar utveckling, företagsamhet,utbildning och välfärdstjänster. Målformuleringarna bygger på RUFS 2010, VisionStockholm Nordost, Täbys varumärkesplattform och kommunens översiktsplan.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 83Utvecklingsmål har formulerats också för den regionala stadskärnans två tyngdpunkter:• Täby centrum med Roslags-Näsby och Galoppfältet• Arninge–UllnaTäby kommun tar ett förvaltningsövergripande ansvar för att genomföra handlingsplanenför den regionala stadskärnan. Kommunen vill också följa upp handlingsplanenregelbundet för att åstadkomma bra styrning och kontinuitet. Dettauppföljningsarbete ska kunna ske samordnat för samtliga regionala stadskärnor iStockholms län, bland annat för att hitta korrekta värden för mål och mätningar.Täby centrum–Arninge som lokaliseringsalternativNäringslivet i den regionala stadskärnan domineras av ett stort och diversifierat handelsutbud.Näst Kungens kurva är Täby centrum–Arninge den regionala stadskärnasom har flest sysselsatta inom denna bransch.Handlingsplanens mål om en stark regional stadskärna ska uppnås genom tillväxtsom bygger på hållbar utveckling, goda förutsättningar för företagsamhet och entreprenörskap,ett rikt utbildningsutbud och väl fungerande välfärdstjänster med fokuspå trygghet och hälsa för alla. Allt detta ska ske i samverkan med Stockholm Nordost.Mätvärden ska formuleras och visa hur den regionala stadskärnan påverkar även deövriga kommunerna i nordostsektorn.Enligt handlingsplanen bör kommunen i samverkan med andra aktörer utformaen strategi och plan för företagsamheten i den regionala stadskärnan, med ett merdiversifierat och expansivt näringsliv som mål. Bland annat ska det klarläggas vilkentyp av lokaler och lägen som efterfrågas av småföretag och andra. Likaså behövergöras tydligt hur kvällsekonomin kan stärkas och bidra till ett stadsliv som omfattarstörre delen av dygnet. Vidare innehåller handlingsplanen förslag på en gemensamstrategisk näringslivsfunktion för de sex nordostkommunerna, som ett led i arbetetatt tillsammans verka för företagsamhet i sektorn.Kunskapsintensitet och specialiseringSpecifika mål för Täby centrum med Roslags-Näsby och Galoppfältet är bland annatatt centrumet ska utvecklas med regionalt unika funktioner och verksamheter sompräglas av nytänkande och innovation. Målet är att stadskärnan ska utnyttja nordostsektornsframtida position som en av regionens starkaste kompetensbaser, med ettomfattande och diversifierat näringsliv. Småföretagens utvecklingspotential ska tasom hand och området göras attraktivt för företagsstarter, utveckling och expansion.Handelns arbetsplatser och inriktningen mot småföretag ska kompletteras med flerarbetsplatser inom kunskapsintensiva branscher.För Arninge–Ullna är utvecklingsmålet att liksom tidigare vara en av regionensstarkaste handelsplatser och den största omstigningsnoden för kollektivtrafiken inordostsektorn. Området ska karaktäriseras av en innovativ upplevelseindustri ochkluster mot högteknologiska företag. Näringslivet ska växa och det ska även finnasattraktiva bostadsmiljöer.

84 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenDe som i dag bor i Täby centrum–Arninge regionala stadskärna har en hög utbildnings-och inkomstnivå, och det är en hög andel elever som läser vidare på universitetoch högskolor. Utmaningen är dock att behålla de unga när de kommer upp i20-årsåldern.För både den regionala stadskärnan och Stockholm Nordost är alltså frågan hurman kan locka fler unga till den regionala stadskärnan och till regiondelen. Enligthandlingsplanen ska kommunen utreda förutsättningarna för ett fler student- ochforskarbostäderEn annan utmaning är de svaga kopplingarna till institutioner för högre utbildning.Stockholms universitet och KTH ligger nära, men trots det finns en begränsadsamverkan mellan högskolorna och kommunerna i nordost.Det räcker dock inte med hög utbildningsnivå hos befolkningen utan numeramåste det också vara rätt inriktning på utbildningen. Det är även viktigt med tillgångtill andra kompetenser och erfarenheter än akademisk utbildning.Bättre tillgänglighetHandlingsplanen för den regionala stadskärnan anger att ökad regional tillgänglighetär ett målområde som ska preciseras, följas upp och utvärderas. Tillgängligheten skamätas för viktiga målpunkter både inom Stockholm Nordost och inom den regionalastadskärnan. Även den lokala tillgängligheten ska mätas för hela Täby i förhållandetill den regionala stadskärnan och inom kärnan.Nordostkommunernas gemensamma vision handlar om en långsiktigt hållbartillväxt i Stockholm Nordost, men då är det nödvändigt med en regional kollektivtrafiksom knyter samman sektorn med övriga Stockholmsregionen. Den ska varakapacitetsstark och spårburen. Det gäller exempelvis Roslagsbanans koppling tillknutpunkter i centrala Stockholm och banans förlängning till Arlanda–Märsta. Fleraav kommunerna i Stockholm Nordost deltar i den pågående studien om att förlängaRoslagsbanan till Arlanda–Märsta.På längre sikt behövs också ny kapacitet i transportsystemet genom att den såkallade Roslagspilen (tunnelbana, Roslagsbana eller järnväg) byggs. Tvärförbindelsertill Sollentuna och Kista, liksom resecentrum i Arninge, bidrar till att göra denregionala stadskärnan till ett nav i kollektivtrafiknätet.Urbana värdenTäby kommun avser att göra en stadsanalys för den regionala stadskärnan, somgrund för en sammanhållen strategi för pågående och kommande stadsbyggnadsprojekt.Det gäller att utveckla kärnan på sikt och sambanden mellan olika delar. Kommunenvill studera förtätningsmöjligheter samt beskriva viktiga stadsbyggnadsstråkoch mötesplatser med stadskvaliteter. Man planerar att öppna gröna korridorer inomkärnan för kontakt med de gröna kilarna och Värtans stränder, och att öka kärnanskontakt med övriga Täby.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 85Det nedlagda galoppfältet ska bebyggas och ett visionsarbete har påbörjats. Siktet ärinställt på att detaljplanearbetet kan starta år 2013 och utbyggnaden börja år 2015.Enligt Täby kommuns översiktsplan är cirka 4 000 nya bostäder och 10 000 arbetsplatseren rimlig ambitionsnivå för området. Dessutom ska stadsstrukturen varafunktionsblandad och inrymma service, förskolor och skolor samt sportanläggningar.De befintliga barriärerna ska överbryggas och den nya stadsstrukturen ska vara välintegrerad och fungerande tillsammans med övrig bebyggelse i centrala Täby. Undervåren 2012 tog tre arkitektteam i parallella uppdrag fram var sitt förslag på hurgaloppfältet kan utvecklas.Förutom stadsbyggnadsfrågorna ingår i handlingsplanen även projekt med socialaaspekter på livsmiljön i den regionala stadskärnan. Det gäller särskilt ungdomar ochäldre.Profilering som regional stadskärnaRedan 2005 satte de sex nordostkommunerna Täby centrum–Arninge på kartan somden gemensamma regionala stadskärnan. Visionen ”Stockholm nordost” formuleradesför att gemensamt kunna marknadsföra den regionala stadskärnan utifrån devärden som finns i nordostsektorn.I dag finns en allt hårdare konkurrens från andra kommuner om både boendeoch etableringar, och då blir det ännu viktigare med profilering och marknadsföring.Den regionala stadskärnan anses i dag ha en otydlig framtoning. I handlingsplanenföreslås därför några projekt som ska stödja arbetet med profilering. Det gäller dialogenoch kommunikationen med medborgare, näringsliv och intresseorganisationer itillväxtarbetet. En del ingår i varumärkesarbetet, där frågor som rör stadens innehålloch liv ska vävas in i projekten:• Kommunikationsplan ”Väx med Täby” gäller hela den regionala stadskärnan ochtillväxtarbetet i Täby.• Täby framtidsakademi är ett forum för dialog och diskussion med i första handkommunanställda och förtroendevalda om olika framtidsfrågor för Täby knutettill varumärkesplattformen.• Framtidsrummet – framtidsresan – är ett digitalt och fysiskt rum för ständig dialogoch diskussion om Täbys framtidsfrågor. Medborgare och andra intresseradebjuds in.• Arkitekturguide för Täby är en guide till Täbys arkitektur i samarbete med hembygdsföreningenoch Sveriges Arkitekter.

86 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenUtmaningar i det fortsatta arbetetI handlingsplanen för utveckling av Täby centrum–Arninge regionala stadskärnanämns ett antal utmaningar inför framtiden. Kommunen ska• utveckla en attraktiv stadsmiljö ur 1960-talets funktionsseparerade samhälle• överbrygga de trafikleder som utgör barriärer• öka kollektivtrafikandelen och förbättra möjligheterna för gång- och cykelstråk• minska bilberoendet i syfte att förbättra luftkvaliteten och minska bullerproblemen• utnyttja stationsnära lägen genom en tätare bebyggelse• verka för att Roslagsbanan knyts till regionala bytespunkter• skapa förutsättningar för en kraftig ökning av antalet arbetstillfällen och motverkabrist på kompetent personal• sörja för god vård och omsorg då andelen äldre ökar• öka förståelsen för tillväxt och minska förändringsobenägenheten• öka inflyttningen av unga i åldern 20–35 år• öka utbudet av bostäder med olika upplåtelseformer• verka för beslut om regional kapacitetsstark spårbunden kollektivtrafik.Aktuella planer och programbeslutEn vision för tillväxt 2010–2040 (2012)Från förort till regional stadskärna –handlingsplan (2012)Varumärkesplattform för Täby kommun(pågår)Detaljplaner för Arninge–Ullna (2010–2012)Galoppfältet – program för parallella uppdrag(2011)Vision handelskvarteren i Arninge (2011)Möjligheter och utmaningar för näringslivetsutveckling (2011)Förlängning av Roslagsbanan, idéstudie(2010)Från förortscentrum till regional stadskärna –vision och plattform för dialog (2010)Arninge resecentrum, förstudie (2010)Arninge–Ullna, fördjupning av översiktsplan(2009)Detaljplaner för Täby centrum (2009)Översiktsplan för Täby kommun 2010–2030(2009)Stockholm NordostTäby kommun i samverkan med StockholmNordost, TMR m.fl.Täby kommunTäby kommunTäby kommunKF Fastigheter och Täby kommunTäby kommun, Stockholm Nordost och TMRSLTäby kommun i samverkan med StockholmNordost, TMR m.fl.SLTäby kommunTäby kommunTäby kommun

Kungens kurva–SkärholmenRegionala stadskärnor i Stockholmsregionen 87

88 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenBefolkning och utbildningsnivåBefolkning år 2011 i kärnan Kungens kurva-Skärholmen var 15 600. Nedanståendebild visar befolkningspyramiden för kärnan Kungens kurva-Skärholmen.1009080706050403020100140 120 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 120 140Män utlandsfödda Män svenskfödda Kvinnor utlandsfödda Kvinnor svenskföddaFigur 42. Befolkningspyramid.241814 1310121112Kvinnor 2000 Kvinnor 2010 Män 2000 Män 2010Kvinnor 2000 Kvinnor 2010 Män 2000 Män 2010Figur 43. Andel högutbildad dagbefolkning 2000 och 2010. Figur 44. Andel högutbildad nattbefolkning 2000 och 2010.Utbildningsnivån hos både dag- och nattbefolkningen i Kungens kurva-Skärholmenär högre än i övriga länet.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 89BranschstrukturAntalet sysselsatta i kärnan Kungens kurva-Skärholmen var 2010 9 000. Nedanståendediagram visar fördelningen på branscher år 2000 och år 2009.Vård ochomsorgOffentlig 8förvaltning4Utbildning ochforskning 8Tjänster 172000Övrigabranscher4 Tillverkning211 TransporterVård ochomsorgOffentligförvaltningUtbildning ochforskning37Övrigabranscher9132009TillverkningTransporter3 344 Handel37Handel18TjänsterFigur 45. Sysselsättning branscher 2000 och 2009.261E20Kungens kurva-SkärholmenSTStuvstaHUDDINGEHuddingeTumbaFlemingsbergTullinge259226SkäcklingeBOTKYRKA

90 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenNorrtäljeArlandaKungens Kurva-SkärholmenStockholmSödertälje0 10 20 kmSkillnadsbildRestid till kärna 45 min medkollektivtrafikenNuläge2030 (RUFS 2010)Figur 46. Tillgänglighet inom 45 minuter med kollektivtrafik, dagens trafiknät och år 2030 med RUFS 2010-nät.

NorrtälRegionala stadskärnor i Stockholmsregionen 91ArlandaKungens Kurva-SkärholmenStockholmSödertälje0 10 20 kmSkillnadsbildRestid till kärna 30 min med bilNuläge2030 (RUFS 2010)Figur 47. Tillgänglighet inom 30 minuter med bil, dagens trafiknät och år 2030 med RUFS 2010-nät.

92 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenGröntypologi för de regionala stadskärnornaHuvudtyper Kungens kurva - SkärholmenDatum: 2011-07-04TeckenförklaringKommungränsRegional stadskärnaVattenytorByggnaderHuvudtypNATURMARKPARKMARKHÅRDGJORD MARKANLÄGGNINGSMARK¯0 500 1 000 Meter1:15 000 Figur 48. Grönområden (källa: TMR:s gröntypologi).10645Naturmark Parkmark Hårdgjord mark Anläggningsmark1Figur 49. Yta (ha) huvudtyper gröntypologi.

Bebyggelsetypologi Kungens kurva-Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 93BebyggelsetyperHög sluten bebyggelseLåg sluten bebyggelseMedelhög sluten bebyggHög öppen bebyggMedelhög öppen bebyggTät småhusbebyggelseGles småhusbebyggelseMkt gles småhusbebyggelseˉ0 400 800 MeterFigur 50. Bebyggelseområden (källa: TMR:s bebyggelsetypologi).293012183Hög sluten bebyggelseLåg sluten bebyggelseMedelhög sluten bebyggelseHög öppen bebyggelseMedelhög öppen bebyggelseTät småhusbebyggelseGles småhusbebyggelseMycket gles småhusbebyggelseFigur 51. Yta (ha) bebyggelsetyper.

94 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenKärnans strukturDen regionala stadskärnan utgörs i dag av två delområden: Kungens Kurva i Huddingekommun och stadsdelen Skärholmen i Stockholms stad med i huvudsakbostadsbebyggelse och ett stort centrum. Tillsammans bildar de Skandinaviensstörsta handelsområde. Motorvägen E4/E20 skär rakt igenom stadskärnan ochskiljer tydligt de två områdena åt.Skärholmsdelen har utvecklats kring ett centrum som knyter samman fyrastadsdelar, Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg, och den började byggasunder miljonprogrammets första fas på 1960-talet. Skärholmens centrum är ett avStockholmsregionens största inomhuscentrum. Skärholmens struktur är formad av1960- och 1970-talsidealen med trafik- och funktionsseparering och standardiseradbebyggelse. Området är tätt bebyggt och det finns potential för mer stadsliv och flermötesplatser. Marken ägdes tidigare i huvudsak av Stockholms stad eller dess bolagmen delar har nu tagits över av privata fastighetsägare.Även Kungens kurva började byggas ut på 1960-talet och har växt till ett ganskarenodlat externhandelsområde. Kungens kurva har en utbredd bebyggelse med storaparkeringsytor. Det finns en stor förtätningspotential i området. En betydande del avmarken har privata ägare.I dag är det svårt att få överblick över kärnan och det finns många barriärer somframför allt missgynnar gång- och cykeltrafikanter. Kollektivtrafikresenärer uppleverockså att det är svårt att orientera sig mellan tunnelbanestationen i Skärholmen ocholika målpunkter på Kungens kurva-sidan.Utvecklingsarbete och samverkanStockholms stad och Huddinge kommun har under en längre tid samarbetat om utvecklingeni området Kungens kurva–Skärholmen, och för flera år sedan antog de engemensam vision för områdets framtid. Visionen har uppdaterats en gång och siktarpå en attraktiv blandning av handel, arbete, bostäder, kultur och rekreation. Bostadsbyggandeär viktigt och det finns planer för cirka 3 000 nya lägenheter i omlandetkring Kungens kurva–Skärholmen.Stockholms stad och Huddinge kommun har en samverkansorganisation på bådepolitisk nivå och tjänstemannanivå. Tjänstemannagruppen samverkar regelbundetkring gemensamma fysiska planförutsättningar i kommunerna. Kungens kurva SkärholmenFastighetsägare är en ekonomisk förening som har bildats för den regionalastadskärnan. Föreningen är samtalspart med kommunerna i utvecklingsprocessenoch ett samarbetsavtal har slutits. Ett antal olika samverkansprocesser pågår för attutveckla kärnan.Redan 2004 hade kommunerna ett gemensamt strategiskt handlingsprogram. Förnärvarande pågår ett arbete för att ersätta det tidigare programmet med en strategioch handlingsplan. Denna gång sker samverkan även med fastighetsägarföreningen.Syftet är att ge alla berörda samma utgångspunkter.Ett exempel på samverkan gäller de centrala delarna av Kungens kurva och hur dekan utvecklas på kort sikt i väntan på att tillgängligheten till området kan öka.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 95Dessutom finns en trafikgrupp med framför allt intressenter från Kungens kurvasom verkar för att förbättra trafiksituationen. Gruppen diskuterar olika åtgärder somsedan Trafikverket, kommunerna och fastighetsägarna har ansvar för att genomföra.Huddinge kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Kungens kurvasfortsatta utveckling som beräknas bli antagen under 2013. Samrådsförslaget visar attdet finns stor potential för att utveckla nya arbetsplatser. I samband med den fördjupadeöversiktsplanen tar kommunen fram ett förslag för hur de centrala delarna avKungens kurva kan utvecklas på kort sikt.Stockholms stad har i sin översiktsplan ”Promenadstaden” pekat ut Skärholmensom en av nio tyngdpunkter för satsningar på olika verksamheter, attraktiva bostäderoch intressanta stadsmiljöer. Tyngdpunkterna ska profileras för kultur, upplevelseroch idrott. Högklassiga kommunikationer ska skapas och tyngdpunkterna är tänktasom viktiga omstigningspunkter. För Skärholmens del ska den regionala betydelsentas till vara och utvecklas. Kommunen vill även stärka sambandet mellan Skärholmenoch andra omgivande centrum, såsom Sätra och Bredäng. Dessutom skakopplingen mellan Skärholmen och Kungens kurva bli starkare än i dag genom nyaförbindelser och en överdäckning på lång sikt. Skärholmen ska också utvecklas somen viktig målpunkt i sydvästra Stockholm.Den regionala stadskärnan som lokaliseringsalternativHälften av sysselsättningen i Kungens Kurva–Skärholmen finns inom handel, och desysselsatta inom den branschen är nära fyra gånger så många som nattbefolkningeni kärnan. Det betyder att huvuddelen av de handelsanställda pendlar in till kärnanfrån områden utanför, främst Stockholms stad. Förutom handel finns också offentligservice i Skärholmen och en del andra verksamheter i Kungens kurva.Många aktörer inom handeln vill etablera sig i området, men utmaningen är attockså få in andra verksamheter. Enligt Stockholms stads översiktsplan går det attmöta en ökad efterfrågan på etablering av företag och bostäder, bland annat när FörbifartStockholm färdigställs och tillgängligheten ökar i denna del av regionen.I Kungens kurva finns en stor förtätningspotential och de flesta etableringsförfrågningarnagäller i dag handelns utveckling.Kunskapsintensitet och specialiseringUtbildningsnivån hos befolkning och sysselsatta i kärnan är låg jämfört med övrigaregionala stadskärnor, och under 2000-talet har ökningstakten varit lägre än i deflesta andra kärnor. Samtidigt har sysselsättningsnivån hos befolkning och arbetandevarit stabil, med smärre förbättringar under åren 2000–2009.I Huddinge kommun finns önskemål om att attrahera kunskapsintensiva tjänsteföretagoch därför har kommunen låtit göra en särskild studie av kontorsmarknaden.Den visar att marknaden för kontor i den regionala stadskärnan bedöms vara svagpå kort sikt, eftersom det finns många lediga kontorslokaler utanför Stockholmscentrala delar. På längre sikt, i takt med att Stockholmsregionen växer, kan det dockgå att utveckla delar av Kungens kurva till ett kontorsområde. Bättre tillgänglighet

96 Regionala stadskärnor i Stockholmsregionenoch mer blandad miljö bedöms vara viktiga för att attrahera tjänste- och kontorsföretag.Studien visar att tillgång till kollektivtrafik har blivit ännu viktigare somlokaliserings faktor för kontor under de senaste åren.När det gäller kompetensförsörjning finns planer på att komplettera den utbildningsom redan finns med olika former av utbildningar som är kopplade till handel.Det skulle ytterligare kunna stödja rekrytering av arbetskraft från närområdet.Bättre tillgänglighetKungens kurva–Skärholmen ligger strategiskt vid E4/E20 och är lätt tillgängligt förbilburna. Det finns också spårbunden kollektivtrafik i form av tunnelbana i Skärholmenoch flera busslinjer som försörjer området i övrigt.Utmaningen är att öka tillgängligheten till, från och inom den regionala stadskärnan.Det gäller för såväl gående, cyklister och kollektivtrafikanter som bilister. E4/E20 är strategisk för området men också en stor barriär. Kommunerna har antagitmålet att på lång sikt knyta samman Kungens kurva–Skärholmen med en överdäckningav E4/E20, vilket är viktigt för att skapa ett gemensamt område och en integreradregional stadskärna. Trafikverket och Länsstyrelsen har haft synpunkter påöverdäckningen och vill att frågan utreds vidare.På kort sikt behöver Kungens kurva och Skärholmen kopplas ihop genom nya ochförbättrade stråk. Ett viktigt steg är att bättre knyta samman områdena med gång-,cykel- och kollektivtrafikförbindelser. I Huddinges förslag till fördjupad översiktsplanför Kungens kurva föreslås en ny passage över E4/E20, nya gator och flera gångochcykelstråk.Kollektivtrafikförsörjningen behöver förtydligas och förbättras, särskilt för Kungenskurvas del. Här är det strategiskt viktigt med en framtida regional förbindelsesom kopplar samman kärnan med Flemingsberg och Älvsjö, liksom med bättre ochtydligare bussförbindelser.I dag uppstår bilköer under vissa tider, men tillgängligheten kommer att öka ioch med utbyggnaden av Förbifart Stockholm som ska ansluta till den regionalastadskärnan via en ny trafikplats. I Kungens kurva planeras också nya gator för attförbättra tillgängligheten.Urbana värdenDe båda delarna Kungens kurva och Skärholmen kan komplettera varandra bättreän i dag. För den regionala stadskärnans framtid och för näringslivets utveckling ärdet viktigt att kombinera bostäder och näringslivsetableringar, och i kommunernasvision för den regionala stadskärnan skapar arbetsplatser, butiker och bostäder enlevande stadsmiljö.I samrådsförslaget till Huddinges fördjupade översiktplan för Kungens kurva föreslåsatt storskaligheten ska brytas och markanvändningen effektiviseras. Förutsättningarnaatt bygga bostäder avses ingå i den bearbetade version av översiktsplanensom beräknas komma under 2013. I den kommer det även att finnas riktlinjer för en

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 97attraktiv stadsmiljö. Planarbeten pågår också för verksamheter och nya bostäder istadskärnan och dess omgivning.I Skärholmen har centrummiljöerna nyligen genomgått en större omvandling ioch med att man skapade en inomhusgalleria. Arbete pågår även med att förbättramiljön för de boende och det finns en dialog med stort fokus på närmiljön. De boendeönskar sig mer trygghet, bättre offentliga miljöer, mer grönt och fler utbildningsplatser.Framtiden för shoppingscentrumet påverkas av kommande nya ägare ochkonkurrensen från övrig handel i den regionala stadskärnan.Profilering som regional stadskärnaKungens kurva är ett starkt varumärke som förknippas med handel, både i Sverigeoch i viss mån internationellt. På senare år har profilen fått en tydligare inriktning påfamiljeshopping. Dessutom har Skärholmens shoppingcentrum satsat mycket på sinprofilering och marknadsföring under de senaste åren.Att gå vidare med en gemensam profilering av den regionala stadskärnan Kungenskurva–Skärholmen är en viktig fråga att diskutera i samband med planeringen avden regionala stadskärnans fortsatta utveckling.Utmaningar i det fortsatta arbetetKungens kurva–Skärholmen arbetar med ett antal utmaningar. Kommunerna ska• skapa ett gemensamt område av Kungens kurva–Skärholmen• få en större blandning av verksamheter som kompletterar handel och nuvarandearbetsplatser• överbrygga E4/E20 som delar kärnan i två delar• förbättra tillgängligheten för gång-, cykel- och kollektivtrafikanter• mjuka upp storskaligheten och finna kvaliteter i en mer urban miljö• effektivisera markutnyttjandet och förtäta kärnan.

98 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenAktuella planer och programbeslutMarknadsanalys kontorsmarknaden (2012)Spårväg Syd, förstudie (2011)Vision Kungens kurva–Skärholmen, godkändalägesrapporter (2009, 2010, 2011)Projekt i Kungens kurva–Skärholmen (2007,2008, 2009, 2010, 2011)Fördjupad översiktsplan för Kungens kurvaHuddinge, samråd (2010)Promenadstaden – översiktsplan förStockholm (2010)Söderort 2030 – framtidsvisionen blirverklighet (2010)Utvecklingsprogram Södertörn 2007, 2010Handlingsplan Kungens kurva–Skärholmen(2009)Kartläggning av handeln i Kungens kurva(2009)Vision Kungens kurva–Skärholmen 2030(2008)Vision Stockholm 2030 (2007)Områdesprogram för Bredäng, Sätra,Skärholmen och Vårberg (2007)Vision och strategiskt utvecklingsprogram förKungens kurva–Skärholmen (2004)Huddinge kommun och konsultföretagSLHuddinge kommun och Stockholms stadHuddinge kommun och Stockholms stadHuddinge kommunStockholms stadStockholms stadSödertörnskommunernaHuddinge kommun och Stockholms stadHandelns utredningsinstitut på uppdrag avkommunernaHuddinge kommun och Stockholms stadStockholms stadStockholms stadHuddinge kommun och Stockholms stad

FlemingsbergRegionala stadskärnor i Stockholmsregionen 99

100 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenBefolkning och utbildningsnivåBefolkning år 2011 i kärnan Flemingsberg var 11 300. Nedanstående bild visar befolkningspyramidenför kärnan Flemingsberg.9080706050403020100180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180Män utlandsfödda Män svenskfödda Kvinnor utlandsfödda Kvinnor svenskföddaFigur 52. Befolkningspyramid.3854415021211515Kvinnor 2000 Kvinnor 2010 Män 2000 Män 2010Kvinnor 2000 Kvinnor 2010 Män 2000 Män 2010Figur 53. Andel högutbildad dagbefolkning 2000 och 2010. Figur 54. Andel högutbildad nattbefolkning 2000 och 2010.Utbildningsnivån hos dagbefolkningen i Flemingsberg är mycket hög, 53 procent avde sysselsatta är högutbildade.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 101BranschstrukturAntalet sysselsatta i kärnan Flemingsberg var 2010 12 900. Nedanstående diagramvisar fördelningen på branscher år 2000 och år 2009.2000Övrigabranscher TillverkningTransporter0 63 Handel2Tjänster42009Övrigabranscher1TillverkningTransporterHandelTjänsterVård ochomsorg6017Utbildning ochforskningVård ochomsorg604 1 2521Utbildning ochforskning8Offentligförvaltning6OffentligförvaltningFigur 55. Sysselsättning branscher 2000 och 2009.261E20Kungens kurva-SkärholmenSTStuvstaHUDDINGEHuddingeTumbaFlemingsbergTullinge259226SkäcklingeBOTKYRKA

102 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenNorrtäljeArlandaStockholmSödertäljeFlemingsberg0 10 20 kmSkillnadsbildRestid till kärna 45 min medkollektivtrafikenNuläge2030 (RUFS 2010)Figur 56. Tillgänglighet inom 45 minuter med kollektivtrafik, dagens trafiknät och år 2030 med RUFS 2010-nät.

NorrtäljeRegionala stadskärnor i Stockholmsregionen 103ArlandaStockholmFlemingsbergSödertälje0 10 20 kmSkillnadsbildRestid till kärna 30 min med bilNuläge2030 (RUFS 2010)Figur 57. Tillgänglighet inom 30 minuter med bil, dagens trafiknät och år 2030 med RUFS 2010-nät.

104 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenGröntypologi för de regionala stadskärnornaHuvudtyper FlemingsbergDatum: 2011-07-04TeckenförklaringKommungränsRegional stadskärnaVattenytorByggnaderHuvudtypNATURMARKPARKMARKHÅRDGJORD MARKANLÄGGNINGSMARK¯0 500 1 000 Meter1:15 000Figur 58. Grönområden (källa: TMR:s gröntypologi).17957417Naturmark Parkmark Hårdgjord mark AnläggningsmarkFigur 59. Yta (ha) huvudtyper gröntypologi.

Bebyggelsetypologi FlemingsbergRegionala stadskärnor i Stockholmsregionen 105BebyggelsetyperHög sluten bebyggelseLåg sluten bebyggelseMedelhög sluten bebyggHög öppen bebyggMedelhög öppen bebyggTät småhusbebyggelseGles småhusbebyggelseMkt gles småhusbebyggelseˉ0 400 800 MeterFigur 60. Bebyggelseområden (källa: TMR:s bebyggelsetypologi).2830131Hög sluten bebyggelseLåg sluten bebyggelseMedelhög sluten bebyggelseHög öppen bebyggelseMedelhög öppen bebyggelseTät småhusbebyggelseGles småhusbebyggelseMycket gles småhusbebyggelseFigur 61. Yta (ha) bebyggelsetyper.

106 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenKärnans strukturFlemingsberg ligger till större delen i Huddinge och till en mindre del i Botkyrkakommun. Stadskärnan Flemingsberg karaktäriseras av sin utbyggnad som miljonprogramområdemed ett stort sjukhus som därefter har utvecklats och kompletteratstill att bli ett kluster för forskning och utbildning. Boendemiljöer och verksamhetsmiljöerär åtskilda, och de flesta byggnader och anläggningar är storskaliga. Närmastpendeltågsstationen finns ett outbyggt område. Botkyrkadelen består av glesarebebyggelse.Det finns goda förutsättningar för kraftig utbyggnad och förtätning som kanskapa stadsmässighet och serviceunderlag, med tanke på den goda regionalatillgängligheten, de stora arbetsplatserna, de båda universiteten, högskolan ochsjukhuset.Utvecklingsarbete och samverkanDe båda kommunerna Huddinge och Botkyrka var tidigt ute med en särskild utvecklingsorganisationsom bildades år 2006, tillsammans med Stockholms läns landsting.I ett gemensamt utvecklingsprogram lades visioner och huvuduppgifter fast. Landstingetdeltog aktivt i arbetet. Den gemensamma målbild som togs fram ligger väl ilinje med RUFS 2010. Privata investeringar krävs och dessa delar av utvecklingsprogrammethar gått långsamt att genomföra.Utvecklingsprogrammet pekar ut fem prioriterade huvuduppgifter. Tidigt satsadespå en av dessa – att utveckla och stärka begreppet Flemingsberg och ge kärnanett starkt varumärke som associerar till kunskapsintensiv verksamhet och företagande.Två andra huvuduppgifter i utvecklingsprogrammet gäller utbildning, forskning,innovationer och entreprenörskap. Dessa uppgifter togs år 2011 över av en nybildadstiftelse, Flemingsberg Science, med uppgiften att få fler företagsetableringari Flemingsberg, främst inom området life science (hälsovetenskaper). I stiftelsensamverkar olika aktörer utifrån ett Triple Helix-perspektiv. Det innebär akademi,näringsliv, samhälle och innovationsdrivet entreprenörskap i samverkan. Stiftelsenska främja samarbetet mellan de olika sfärerna, medverka till att forsknings- ochutvecklingsfunktioner etableras, marknadsföra Flemingsberg som ett etableringsalternativoch främja samverkan med externa parter. I denna kärna har Stockholmsläns landsting en mer uttalad roll än i andra regionala stadskärnor.De två resterande huvuduppgifterna gäller att förbättra den regionala stadskärnanslägesförutsättningar och attraktivitet. Båda kommunerna har arbetat med dessauppgifter genom en gemensam fördjupad översiktsplan för kärnan. Målet är att blicentrum för ett närområde med drygt 70 000 invånare, ett tillskott av 20 000 nyaarbetsplatser och 5 000 nya bostäder samt en stadskärna där utbildning, forskning,företagande och en attraktiv boendemiljö står i fokus.Planförslaget presenterades för samråd 2009/2010, men sedan blev kommunernatvungna att vänta in en utredning som Trafikverket svarar för. Den fråga som utreds

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 107gäller stambanan i framtiden och vilka vägar som behöver flyttas i samband medframtida breddning från fem till åtta spår. Utredningen ska visa vilka markområdensom kan tas i anspråk. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen ska tas upp avkommunerna igen och föras vidare till utställning, så snart samtliga infrastrukturaktörerhar enats om en gemensam målbild för infrastrukturen i Flemingsberg.Flemingsbergssamarbetet har således fortsatt att utvecklas. Samtidigt behövs enmer konkret gemensam målbild för den regionala stadskärnan, liksom en samlandekraft som kan stå för kontinuitet och hålla ihop utvecklingsprogrammets genomförande.Flemingsberg som lokaliseringsalternativFlemingsberg har utvecklats och utvecklas fortfarande tack vare sitt goda läge ochsin tillgänglighet i regionen. Den regionala stadskärnan präglas av stora offentligaarbetsplatser med inriktning på sjukvård, högre utbildning, forskning och rättsväsen.Karolinska universitetssjukhuset, de två universiteten Karolinska Institutet (KI) ochKTH samt Södertörns högskola har en både nationell och regional marknad.Många av de sysselsatta i Flemingsberg arbetar inom vård och omsorg och pendlartill stadskärnan från de båda kommunerna och till stor del även från Stockholmsstad.Ett fåtal fastighetsföretag äger en stor del av marken närmast stationen.Kunskapsintensitet och specialiseringFörutom offentlig verksamhet finns även företag i den regionala stadskärnan. Viljanatt etablera företag har ökat liksom de privata investeringarna. En del är avknoppningarfrån Karolinska universitetssjukhuset, KI och Södertörns högskola. På senareår har Flemingsberg utvecklats till ett av norra Europas mest betydelsefulla områdeninom life science med både forskning och industriell verksamhet. Det ingår i klustretlängs axeln Uppsala–Stockholm–Flemingsberg–Södertälje–Strängnäs, med över500 företag och över 25 000 anställda och 300 större forskningsprojekt (se figur).Omfattningen kommer sannolikt att minska något på grund av AstraZenecas beslutvåren 2012 att lägga ner sin forskningsavdelning i Södertälje.Flemingsberg Science – from brains to businessStiftelsen Flemingsberg Science startades 1 januari 2011 av Stockholmsläns landsting, Huddinge kommun,Botkyrka kommun, Karolinska Institutet, KTH och Södertörnshögskola. Syftetär att främja samarbetet mellan akademi, näringsliv och samhällei Flemingsberg och medverka till attindustriella forsknings- och utvecklingsverksamheter etablerasi kärnan. Det långsiktiga målet är att Flemingsberg Science blir enviktig plattform för utveckling av ett framgångsrikt innovationssysteminom life science i Flemingsberg.

108 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenI Flemingsberg finns även inkubatorsverksamhet kring medicinsk teknik. Där kannybildade företag få stöd, vilket syftar till att förstärka nyföretagandet.Som ett led i arbetet med att utveckla forsknings- och högskoleverksamheternai området har det byggts ett nytt studentboende och planer finns på ytterligarestudentbostäder.Bättre tillgänglighetFlemingsberg ligger i skärningspunkten mellan Huddingevägen (väg 226) och denkommande Södertörnsleden, som beräknas att bli påbörjad år 2013. Södertörnsledenbildar tillsammans med Förbifart Stockholm och Norrortsleden en yttre tvärled sombinder samman Flemingsberg med fyra andra av de yttre regionala stadskärnorna, ibåde södra och norra länsdelen. Arbetsplaner för olika delsträckor av förbifarten ärfastställda, överklagade eller utställda.Trafikverket arbetar för närvarande med en spårutredning för sträckan Järna–Stockholm för att undersöka framtida behov av tågtrafik på sträckan, liksom möjligheternatill snabbtåg och anpassningar för Citybanan. En förstudie remitteradesunder 2011.Det är viktigt att lösa de frågor som rör överdäckning av väg 226 och järnvägen.Andra betydelsefulla frågor är att göra spårväg från Älvsjö via Kungens kurva ochFlemingsberg, Spårväg Syd. Dessutom är det viktigt att samplanera marken för spår,väg, trafikplatser och annan markanvändning.Enligt utvecklingsprogrammet behövs en utbyggnad av Spårväg Syd för att Flemingsbergska kunna utvecklas till en dygnet runt-stad kring ett regionalt resecentrum.Kommunerna samarbetar med SL för att se hur en bytespunkt med bättre möjlighetertill resor i tvärled ska förbättra tillgängligheten till Flemingsberg (förstudie2011). En etapp ingår i Länstrafikplan 2010–2021 med en statlig medfinansiering på500 miljoner kronor.Urbana värdenDen fördjupade översiktsplanen innehåller förslag på en ny och större centrumkärnaintill den nuvarande. Andra åtgärder är att utveckla huvudvägen längs med sjukhusoch högskola med bland annat förtätningar. Inriktningen är effektivare markutnyttjandeoch mer variationsrik bebyggelse.Det är viktigt för Flemingsberg som regional stadskärna att utveckla mer avnärservice samt mötesplatser som bidrar till en attraktiv och levande stadsmiljö. Merhandel, service och restaurangverksamhet efterfrågas.Karaktären som forsknings- och utbildningscentrum gör Flemingsberg unikt iregionen, men bidrar inte så mycket till kvällslivet i kärnan eftersom dessa verksamheteroftast är kopplade till kontorstider. De som arbetar i kärnan är dock viktigasom potentiella konsumenter. Utmaningen är att skapa en positiv utvecklingsspiralgenom att komplettera med fler funktioner och förbättrad kvalitet, vilket i sin tur kanattrahera nya kvällsaktiviteter.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 109Huddinge kommun håller på att ta fram ett program för den offentliga miljön iFlemingsberg, som ett led i arbetet med att skapa attraktiva stadsmiljöer. Det finnsdetaljplaner för området intill spårstationen, vilka ger förutsättningar för kvällslivgenom handel, service, restauranger, sporthall och studentbostäder.Profilering som regional stadskärnaI utvecklingsprogrammet anges två huvuduppgifter för den regionala stadskärnansprofil:• Utveckla och stärk begreppet Flemingsberg.• Stärk stadsdelen Flemingsbergs attraktivitet.Olika samarbetsgrupper har arbetat strategiskt med att utveckla och stärka kärnansattraktivitet och profil. I marknadsföringen har en stor del av de aktiviteter som angavsi utvecklingsprogrammet genomförts, bland annat ett nyhetsbrev, en webbplats,en bildbank samt ny layout och grafisk profil.Den nya stiftelsen har till uppgift att bedriva en tydlig marknadsföring mot företaginom life science, framför allt medicinsk teknik. För övriga typer av etableringar iFlemingsberg kommer en näringslivsstrategi att tas fram.Utmaningar i det fortsatta arbetetFlemingsbergs utmaningar inför framtiden är främst att• skapa kontinuitet i genomförandet av utvecklingsprogrammet från 2007• klargöra olika aktörers roller och möjlighet att påverka kärnans utveckling• se till att hela målbilden uppfylls och integreras hos centrala aktörer• ta fram en gemensam målbild för infrastruktur och markanvändning hos allainfrastrukturaktörer• utveckla ett mer konkret handlingsprogram med fokus på några tydligare punkter• arbeta strategiskt för att stärka stadskärnans attraktivitet under kvällstid• finna gemensamma delmål för ökad attraktivitet, mellan fastighetsägare, byggareoch kommun• tillgängliggöra och intensifiera utnyttjandet av mark nära kollektivtrafiken• utveckla Flemingsbergs möte med den omgivande, mer småskaliga bebyggelsen.

110 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenAktuella planer och programbeslutJärnväg Stockholm–Järna, förstudie (2011)Spårväg Syd, förstudie (2011)Flemingsberg Science, etablering av stiftelse (2011)Planprogram och detaljplaner Huddinge sjukhus(2010–2012)Detaljplan för Flemingsbergsdalen resp. Polishuset(2010)Utvecklingsprogram Södertörn (2007, 2010)Fördjupning översiktsplaner Flemingsberg(2009)Verksamhetsplan 2009–2011 inkl. handlingsplan(2009)Utvecklingsprogram Flemingsberg (2007)GPF för Flemingsberg (2007)TrafikverketSLHuddinge och Botkyrka kommuner, SLL, KI,KTH, Södertörns högskola.Huddinge kommunHuddinge kommunSödertörnskommunernaHuddinge och Botkyrka kommunerHuddinge och Botkyrka kommunerHuddinge och Botkyrka kommuner, SLLHuddinge och Botkyrka kommuner

Haninge centrumRegionala stadskärnor i Stockholmsregionen 111

112 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenBefolkning och utbildningsnivåBefolkning år 2011 i kärnan Haninge centrum var 16 400. Nedanstående bild visarbefolkningspyramiden för kärnan Haninge centrum.1009080706050403020100180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180Män utlandsfödda Män svenskfödda Kvinnor utlandsfödda Kvinnor svenskföddaFigur 62. Befolkningspyramid.312015 16915911Kvinnor 2000 Kvinnor 2010 Män 2000 Män 2010Kvinnor 2000 Kvinnor 2010 Män 2000 Män 2010Figur 63. Andel högutbildad dagbefolkning 2000 och 2010. Figur 64. Andel högutbildad nattbefolkning 2000 och 2010.Utbildningsnivån hos nattbefolkningen i Haninge centrum är lägre än i övriga länet.Av den sysselsatta dagbefolkningen i kärnan har kvinnorna högre utbildning än männen.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 113BranschstrukturAntalet sysselsatta i kärnan Täby centrum var 2010 8 500. Nedanstående diagramvisar fördelningen på branscher år 2000 och år 2009.20002009Vård ochomsorgÖvrigabranscher716Tillverkning6 Transporter715HandelVård ochomsorgÖvrigabranscher1114TillverkningTransporter3618 HandelOffentligförvaltning12Utbildning ochforskning928TjänsterOffentligförvaltning1514Utbildning ochforskning19TjänsterFigur 65. Sysselsättning branscher 2000 och 2009.BollmoraTrångsundHUDDINGESkogåsHandenHaningecentrumJordbroVästerhaningeHANINGE

114 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenArlandaStockholmSödertäljeHaninge centrum0 10 20 kmSkillnadsbildRestid till kärna 45 min medkollektivtrafikenNuläge2030 (RUFS 2010)Figur 66. Tillgänglighet inom 45 minuter med kollektivtrafik, dagens trafiknät och år 2030 med RUFS 2010-nät.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 115ArlandaStockholmSödertäljeHaninge centrum0 10 20 kmSkillnadsbildRestid till kärna 30 min med bilNuläge2030 (RUFS 2010)Figur 67. Tillgänglighet inom 30 minuter med bil, dagens trafiknät och år 2030 med RUFS 2010-nät.

116 Regionala stadskärnor Gröntypologi i för Stockholmsregionende regionala stadskärnornaHuvudtyper HaningeDatum: 2011-07-04TeckenförklaringKommungränsRegional stadskärnaVattenytorByggnaderHuvudtypNATURMARKPARKMARKHÅRDGJORD MARKANLÄGGNINGSMARK¯0 500 1 000 Meter1:15 000Figur 68. Grönområden (källa: TMR:s gröntypologi).14974218Naturmark Parkmark Hårdgjord mark AnläggningsmarkFigur 69. Yta (ha) huvudtyper gröntypologi.

Bebyggelsetypologi Haninge centrumRegionala stadskärnor i Stockholmsregionen 117BebyggelsetyperHög sluten bebyggelseLåg sluten bebyggelseMedelhög sluten bebyggHög öppen bebyggMedelhög öppen bebyggTät småhusbebyggelseGles småhusbebyggelseMkt gles småhusbebyggelseˉ0 400 800 MeterFigur 70. Bebyggelseområden (källa: TMR:s bebyggelsetypologi).75691910113Hög sluten bebyggelseLåg sluten bebyggelseMedelhög sluten bebyggelseHög öppen bebyggelseMedelhög öppen bebyggelseTät småhusbebyggelseGles småhusbebyggelseMycket gles småhusbebyggelseFigur 71. Yta (ha) bebyggelsetyper.

118 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenKärnans strukturHaninge C är kommuncentrum och den regionala stadskärnan enligt RUFS liggerhelt inom Haninge kommun i länets sydöstra del. Stadskärnan utgör ett relativt välsammanhållet område kring riksväg 73. Stadsdelen Handen ingår med centrum ochpendeltågsstation, samt ett externt handelsområde beläget mellan Handen och denblivande stadsdelen Vega i norr.Kommunen inbegriper även ett omland till den kärna som pekats ut i RUFS för sittutvecklingsarbete med den regionala stadskärnan, ett område med 57 000 invånare.Där ingår även Länna handelsområde som ligger i Huddinge kommun. Den inredelen av kärnan har drygt 16 000 invånare. I den fortsatta texten är fokus på områdetsom pekas ut i RUFS, om inget annat anges.Som kommunalt centrum har Haninge C en blandad miljö när det gäller boendeoch verksamheter i kärnan. Sysselsättningen domineras av offentliga verksamheteroch utbildning och detta är också de branscher som har ökat mest under 2000-talet,om än blygsamt. Handel och kommunikationer är fjärde största bransch sett till antaletsysselsatta och byggverksamhet femte störst, båda ökande.Utvecklingsarbete och samverkanDen regionala stadskärnan Haninge ska vara en motor för tillväxt och utveckling föromlandet i östra Södertörn, i stråket Globen–Norviks hamn och därifrån vidare uti Europa. Kommunfullmäktige har angivit målet att Haninge ska växa med 10 000invånare från år 2008 till 2018.Kommunen har ett utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Haninge,det större området, medinriktningsmål som ligger väl i linje med RUFS 2010. I kommunensamverkar näringsliv och akademi tätt och drar nytta av varandra. Utifrånutvecklingsprogrammet och i dialog med fastighetsägare, företagare och organisationerfortsätter kommunen arbetet med att utveckla Haninge som regional stadskärna.Det finns också en överenskommelse med fastighetsägarna om Vision 2015 centralaHanden (2009).Till utvecklingsprogrammet hör ett handlingsprogram inom olika utvecklingsområdensom kommunstyrelsen har antagit. Kommunen betonar att arbetet medden regionala stadskärnans utveckling är en viktig del av det ordinarie linjearbetet,främst inom kommunstyrelseförvaltningens avdelning för samhällsutveckling. Attden regionala stadskärnan Haninge ska bli attraktiv är dessutom inskrivet i verksamhetsplanenför åtta av kommunens styrelser och nämnder.Haninge centrum som lokaliseringsalternativEnligt handlingsprogrammet är det viktigt att olika typer av näringsliv och verksamheterinom offentlig sektor kan utvecklas och växa i Haninge. En näringslivsstrategiför kommunen kommer att beslutas under 2012.För att göra Haninge attraktivt för medborgare anser kommunen att man behöverfler företag och god infrastruktur, vilket också ska minska utsattheten vid konjunk-

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 119tursvängningar. Man vill diversifiera näringslivsutvecklingen i stadskärnan och geutrymme för stora och små företag och offentlig verksamhet.Kommunen har tagit initiativ till ett nätverk för centrumutveckling mellan fastighetsägareoch handelsidkare i stråket från centrum till handelsområdet Port 73. Dengemensamma strävan är att utveckla och stärka detaljhandeln genom marknadsföringoch trivselhöjande åtgärder i de offentliga rummen.Den regionala stadskärnan Haninge delas enligt utvecklingsprogrammet i fyralager. Bilden ovan visar lager 1–2 som närmast motsvarar det område som pekats utsom regional stadskärna enligt RUFS 2010. Lager 3 omfattar ett större område inomcykelavstånd från Haninge centrum. Lager 4 omfattar hela Haninge kommun ochinbegriper dessutom Länna handelsområde i Huddinge kommun.Kunskapsintensitet och specialiseringEtt antal större företag har sina huvudkontor i stadskärnan. Kommunen konstateraratt det strategiska läget och den omedelbara närheten till både motorväg och järnväghar medfört ett kluster av logistikföretag, något som kommer att stärkas ytterligarei och med utbyggnaden av den nya hamnen i Norvik. Kommunen lyft er även framandra klusterliknande näringslivskoncentrationer, till exempel bilförsäljning, dagligvaror,detaljhandel och vård och omsorg.I utvecklingsprogrammet för den regionala stadskärnan framgår att det finns treviktiga branscher, och inom dem ser kommunen gärna mer av klusterbildningar.Dessa områden är medicinsk teknik, cleantech och byggverksamhet. Inom medicinskteknik handlar det om att de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Haningecentrum skulle kunna komplettera varandra och Haninge erbjuda mark för etableringinom detta område. Albyberg behandlas i utvecklingsprogrammet men liggerutanför det utpekade området i RUFS, men där vill kommunen gärna ha cleantechföretag.KTH är viktig i utvecklingen av den regionala stadskärnan där forskning, utvecklingoch näringsliv ska kopplas tätare samman. På KTH Campus Haninge studeraröver 1 000 studenter inom områden som det livslånga boendet, strömnings- ochklimatteknik samt ljus och belysning. Äldreforskningscentret Nestor ligger nära ochsamarbetar med KTH. Delar av KTH kommer dock troligen att flytta till sin värdinstitutioni centrala Stockholm.Utbildningsnivån hos de som bor i den regionala stadskärnan har ökat nästsnabbast av de regionala stadskärnorna, men hör fortfarande till de lägsta nivåernai länet. Även dagbefolkningen med arbetsplats i kärnan har en förhållandevis lågutbildningsnivå.Enligt handlingsprogrammet för stadskärnan vill kommunen också profileraoch stärka utbildningar för att möta näringslivets behov av kompetens. KTH är entänkbar samarbetspartner för de olika utvecklingsområdena och nämns lika ofta somnäringslivet. Dessutom har man kontakter med andra universitet och högskolor.Haninge vill satsa på forskning och utbildning, dels för att attrahera unga till kommunen,dels för att få företag att etablera sig. Kommunen vill också agera som länk i

120 Regionala stadskärnor i Stockholmsregionendialogen mellan näringsliv och utbildningsväsen för att kunna tillgodose efterfråganpå arbetskraft och stimulera nya innovationer. Inom byggande handlar det om attstärka befintliga verksamheter men också stärka samverkan mellan näringsliv ochakademi.Förslaget är att forskningen vid KTH ska utvecklas i samverkan mellan kommunen,KTH och företag inom det befintliga logistikklustret, med tyngdpunkt i Jordbroföretagspark (som ligger utanför den i RUFS utpekade kärnan). Kommunen vill ävenetablera en utvecklingspark som har koppling till det befintliga näringslivet i Albyberg,i samverkan mellan KTH, kommunen, ALMI och Nyföretagarcentrum (ävendetta utanför RUFS-kärnan).I anslutning till utvecklingsprogrammet ges även exempel på idrottsprofileradeutbildningar som Fredrika Bremerskolans idrottsakademier och Sport Campus Swedensamt vidareutveckling av vuxenutbildningar och yrkeshögskolor. Det finns ocksåplaner på ett framtida college inom olika utbildningssegment.Bättre tillgänglighetTill Haninge centrum finns goda kommunikationer i form av pendeltåg och motorväg.Dessutom finns god tillgänglighet inom kärnan. En gemensam avsiktsförklaringmellan kommunen och SL (2010) om en ny terminal blev det verkliga startskottetför utvecklingen av Haninge centrum som regional stadskärna. Med en överdäckadbussterminal under jord blir mark tillgänglig för ny bebyggelse.Samtidigt vill kommunen utveckla kommunikationerna i öst-västlig riktning ochbland annat öka den regionala tillgängligheten till Flemingsberg. Med Södertörnsledenförbättras kontakterna med bil och buss men kommunen vill också ha spårtrafikgenom en förlängning av Spårväg Syd från Flemingsberg till Haninge centrum.Haninge kommun är angelägen om att det koncept med regionpendel som lanserasi RUFS 2010 blir verklighet, i första hand genom en provverksamhet med sådanalösningar.I kärnans norra del, Vega, är projektering påbörjad för en ny pendeltågstation ochman planerar att bygga nya bostäder.Urbana värdenFör Haninge kommun är det viktigt att förstärka stadsutvecklingen i den regionalastadskärnan. Olika fastighetsbolag äger en stor del av marken och det pågår storaktivitet inom byggbranschen. Det finns också en positiv tilltro till utvecklingen medflera nya fastighetsaktörer som har lokaliserat sig till kärnan för att delta och utveckladenna.I strategier för den regionala stadskärnan Haninge betonas att den ska upplevassom en inbjudande plats som tillgodoser invånarnas behov av mötesplatser, sysselsättning,aktiviteter, kultur och tillgång till varor och tjänster för vardag och fritid,men också erbjuda en omväxlande vacker och trygg miljö. Det ses som viktigt attolika delar av stadskärnan byggs ihop.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 121Ny stadsmässig bebyggelse kommer att länka Handens pendeltågsstation och bussterminalsamman med stadshuset och övrigt kommuncentrum. Utbyggnaden pågår.I stadsdelen Vega planeras för 3 000 bostäder och 10 000 invånare, och den ärtänkt att knytas samman med Haninge C genom ett stråk.I arbetet med att bygga tätare och mer stadsmässigt tänker kommunen följa resultateti den regionala studien ”Värdering av stadskvalitet”. Kommunen kommer under2012 även att presentera egna indikatorer för stadskvalitet.Haninge kommun är angelägen om att stämma av med sina medborgare hur deser på stadskvaliteter i den regionala stadskärnan. Detta har gjorts vid två tillfällenunder de senaste åren. Frågorna har gällt• shopping• restauranger och caféer• vacker stadsmiljö• evenemang• nöjen.Undersökningen visar att de omkring 500 personer som svarade är mest nöjda medutbudet av shopping och minst nöjda med utbudet av evenemang och nöjen.Profilering som regional stadskärnaNär det gäller att utveckla Haninge regionala stadskärna vill kommunens fokuserapå egenskaper som kompletterar andra regionala stadskärnor. Detta är viktigare änatt sträva efter egenskaper och funktioner som bidrar till konkurrens med de andrastadskärnorna.Två andra centrala frågor som kommunen lyfter fram rör nyttan för befolkningen– att göra människor stolta över platsen och att stärka sammanhållningen mellandem som bor där.Ett led i arbetet med nytta och stolthet är strävan efter att i framtiden nå enposition som ”Årets stadskärna”. Ett mer kortsiktigt förslag gäller en översyn avskyltningen längs gator och vägar. Det finns även tankar på att sätta upp ortsskyltarmed den regionala stadskärnans namn vid kärnans yttre gränser.Utmaningar i det fortsatta arbetetUtmaningar i utvecklingsarbetet för Haninge centrum gäller framför allt att• genomföra arbetet inom de skisserade områdena i utvecklingsprogrammet• knyta samman den regionala stadskärnan och omkringliggande områden ilättillgängliga stråk• bli bra på att arbeta med stadskvalitet• få åtgärder genomförda även där kommunen inte äger marken• bli utsedd till årets stadskärna 2015.

122 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenAktuella planer och programbeslutNäringslivsstrategi, kommande remissförslag(2012)Handlingsplan för den regionala stadskärnan(2011)Mätning av stadskvalitet – invånarnas bild avcentrala Haninge (2010, 2011)Spårväg Syd, förstudie (2011)Utvecklingsprogram för den regionala stadskärnanHaninge (2011)Utvecklingsprogram Södertörn (2007, 2010)Vision 2015 för centrala Handen (2009)Haninge kommunHaninge kommunHaninge kommunSLHaninge kommunSödertörnskommunernaHaninge kommun

SödertäljeRegionala stadskärnor i Stockholmsregionen 123

124 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenBefolkning och utbildningsnivåBefolkning år 2011 i kärnan Södertälje var 10 600. Nedanstående bild visar befolkningspyramidenför kärnan Södertälje.1009080706050403020100160 140 120 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 120 140 160Män utlandsfödda Män svenskfödda Kvinnor utlandsfödda Kvinnor svenskföddaFigur 72. Befolkningspyramid.3429191917211416Kvinnor 2000 Kvinnor 2010 Män 2000 Män 2010Kvinnor 2000 Kvinnor 2010 Män 2000 Män 2010Figur 73. Andel högutbildad dagbefolkning 2000 och 2010. Figur 74. Andel högutbildad nattbefolkning 2000 och 2010.Utbildningsnivån hos nattbefolkningen i Södertälje är lägre än i övriga länet.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 125BranschstrukturAntalet sysselsatta i kärnan Södertälje var 2010 21 300. Nedanstående diagram visarfördelningen på branscher år 2000 och år 2009.2000Vård och Övrigaomsorg branscherOffentligförvaltning 26Utbildning1 5 och forskningOffentligförvaltningUtbildningoch forskning2009Vård ochomsorg6 242ÖvrigabranscherTjänster1561TillverkningTjänster1859TillverkningHandel82Transporter7Handel2TransporterFigur 75. Sysselsättning branscher 2000 och 2009.SALEMRönningeSödertäljeÖstertäljeSÖDERTÄLJEE4

126 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenArlandaStockholmSödertäljeNyköping0 10 20 kmSkillnadsbildRestid till kärna 45 min medkollektivtrafikenNuläge2030 (RUFS 2010)Figur 76. Tillgänglighet inom 45 minuter med kollektivtrafik, dagens trafiknät och år 2030 med RUFS 2010-nät.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 127ArlandaStockholmSödertäljeNyköping0 10 20 kmSkillnadsbildRestid till kärna 30 min med bilNuläge2030 (RUFS 2010)Figur 77. Tillgänglighet inom 30 minuter med bil, dagens trafiknät och år 2030 med RUFS 2010-nät.

128 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenGröntypologi för de regionala stadskärnornaHuvudtyper SödertäljeDatum: 2011-07-04TeckenförklaringKommungränsRegional stadskärnaVattenytorByggnaderHuvudtypNATURMARKPARKMARKHÅRDGJORD MARKANLÄGGNINGSMARK¯0 500 1 000 Meter1:20 000Figur 78. Grönområden (källa: TMR:s gröntypologi).8930214Naturmark Parkmark Hårdgjord mark AnläggningsmarkFigur 79. Yta (ha) huvudtyper gröntypologi.

Bebyggelsetypologi SödertäljeRegionala stadskärnor i Stockholmsregionen 129BebyggelsetyperHög sluten bebyggelseLåg sluten bebyggelseMedelhög sluten bebyggHög öppen bebyggMedelhög öppen bebyggTät småhusbebyggelseGles småhusbebyggelseMkt gles småhusbebyggelseˉ0 600 1 200 MeterFigur 80. Bebyggelseområden (källa: TMR:s bebyggelsetypologi).282225121273Hög sluten bebyggelseLåg sluten bebyggelseMedelhög sluten bebyggelseHög öppen bebyggelseMedelhög öppen bebyggelseTät småhusbebyggelseGles småhusbebyggelseMycket gles småhusbebyggelseFigur 81. Yta (ha) bebyggelsetyper.

130 Regionala stadskärnor i StockholmsregionenKärnans strukturSödertälje skiljer sig från de övriga regionala stadskärnorna genom sina anor från1000-talet, då platsen fungerade som omlastningspunkt vid Mälarens utlopp i Östersjön.De centrala delarna av kärnan har tydlig stadskaraktär och kvartersstruktur. Idet storregionala perspektivet är stadskärnan väl sammanlänkad med Europavägnätet.Området är långsträckt och den inre strukturen präglas av olika delar som ärdåligt sammanhållna och splittrade av stora vägar, järnvägar och industriområden.I de yttre delarna av kärnan finns ett stort behov av att få en större blandningav funktioner och att öka utnyttjandet av kollektivtrafik. I kärnans norra del finnsett mindre industriområde i anslutning till centrum medan de södra delarna heltdomineras av olika industriområden. Det finns potential att förtäta vissa delar avindustriområdena med bostäder, samtidigt som parker och andra offentliga rum börutvecklas för att integrera de yttre områdena med staden.Utvecklingsarbete och samverkanSödertälje vill profilera sig som en internationell och storregional knutpunkt menockså som regional stadskärna. För att utveckla den regionala stadskärnan finns treinriktningar av arbetet. För det första finns ett samarbete med Södertörn, för det andrapågår arbete med kommunens översiktsplan och för det tredje pågår sedan någraår tillbaka ett förändringsarbete för centrum, den inre delen av kärnan.Ett förslag till översiktsplan har varit utsänt för samråd. Förslaget handlar mycketom attraktivitet i livsmiljön och till utställningsversionen kommer man att fördjupaoch tydliggöra Södertäljes roll som regional stadskärna. Exempelvis finns ambitionenatt integrera de storskaliga bostadsområdena Hovsjö, Ronna, Geneta och Fornhöjdenmed stadskärnan.Kommunen ser arbetet med att utveckla den regionala stadskärnan som en processsom kan bli mer samlad när översiktsplanen väl har antagits. Redan pågår docksamverkan i flera avseenden som rör den regionala stadskärnan.Förändringsprogrammet för centrum genomförs i samverkan med en bred kretsav aktörer, bland annat centrumföreningen och en samverkansgrupp med fastighetsägarenär det gäller handelsutvecklingen. Kommunen vill ha etableringar av klusteroch strävar efter att få med fastighetsägare på en långsiktig strategi kring detta.Södertälje som lokaliseringsalternativKommunens utvecklingsperspektiv är att bygga vidare på styrkan som internationellhandels- och mötesplats, både historiskt och i nutid. I dag är Södertälje en industristadmed världsledande företag inom tillverkning, utveckling och forskning. Denregionala stadskärnan har också en tydlig profil i det kluster inom life science som ärunder framväxt i stråket Uppsala– Stockholm–Flemingsberg–Södertälje–Strängnäs.Där ingår över 500 företag med över 25 000 anställda och 300 större forskningsprojekt(se figur). Omfattningen kommer sannolikt att modifieras en del, genom Astra-Zenecas beslut att lägga ner sin forskningsavdelning i Södertälje.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 131Med stora internationella företag skapas både utmaningar och osäkerhet om framtiden.I Södertälje är företagsamheten stor och näst efter Stockholm och Solna harkommunen flest medelstora företag i länet. Många av dessa är underleverantörer tillde stora företagen. Kommunen arbetar för att förbättra företagsklimatet i Södertäljeoch öka antalet företag genom nyföretagande och nyetableringar. Det är särskilt intressantmed medelstora företag inom juridik, ekonomi och IT, gärna kompletterandestödverksamheter till de stora företagen. Man har tagit fram ett presentationsmaterialmed fokus på Södertälje som en attraktiv ort för etableringar, och i broschyren”Näringsrika Södertälje 2011” kan man till exempel läsa om mark och lokaler, befolkning,tillväxt och innovation. För Södertälje centrum ser kommunen det som både enutmaning och möjlighet att öka attraktiviteten och söker därför skapa sig en bild avhur handeln kommer att utvecklas i framtiden.Kunskapsintensitet och specialiseringKommunen arbetar hårt för att få fler högskoleutbildningar och mer forskning. Frånhösten 2012 finns även Mittuniversitetet, Karlstad universitet, Högskolan i Gävle ochHögskolan i Skövde med utbildningar i ett nära samarbete med näringslivet i kommunen,regionen och övriga verksamheter inom den offentliga sektorn.Ett ”drivhus” startade häromåret på Campus Telge som en brygga mellanakademi och näringsliv, till nytta för både studenter och regionen som helhet.Finans iering sker genom kommunen, Scania och AstraZeneca. Ett ”lean center”för organisationers förbättringsarbete finns på campus sedan 2009 och är ett led isamverkan mellan KTH, kommunen och näringslivet. Likaså planeras ett ”diversitycenter” – ett mångfaldscenter – som en plattform för att skapa nya, mångfaldsorienteradeutbildningar utifrån fokus på mångfald i fråga om etnicitet, kön, ålder etc.Häromåret tog kommunen fram ett nytt varumärkesprogram för Campus Telgemed logotyp och ny webbplats, och man genomför rekryteringskampanjer för attlocka fler studenter. Målet är att utveckla Södertälje till en attraktiv studentstadmed cirka 3 000 studenter. Studentbostäder finns och studenterna blir garanteradebostad.Yrkeshögskola Södertälje erbjuder utbildningar på eftergymnasial nivå för tandsköterskor,trädgårdsmästare och arbetsledare inom byggbranschen.Bättre tillgänglighetSödertälje är både en internationell och en regional trafikknutpunkt. Här finnsen expansiv hamn med kunder från hela världen. Genom stadskärnan går viktigatransportvägar som förbinder Stockholmsregionen med resten av världen och meden ny järnvägsbro över Södertälje kanal sker även större båttransporter in i och ut urMälaren. Bron har också blivit ett landmärke för Södertälje, väl synlig för den sompasserar med järnväg, båt eller bil.En utbyggnad av dubbelspår mellan Södertälje centrum och Södertälje hamn harinletts, liksom ombyggnaden av stationen i Södertälje hamn. Med nya dubbelspår på

132 Regionala stadskärnor i Stockholmsregionenstambanan och den framtida Ostlänken kommer spårtrafiken att ge bättre tillgänglighettill den regionala stadskärnan.Urbana värdenKommunen har lagt fast ett program för att utveckla centrum, den inre delen av denregionala stadskärnan. Strävan är att skapa folkliv året runt och att vara ett alternativtill andra regionala stadskärnor, bland annat Kungens kurva–Skärholmen och Stockholmsom regioncentrum. Södertäljes stadskärna ska bli en attraktiv och självklarmötesplats som erbjuder ett allsidigt utbud och vattennära bostäder. Arbetet medcentrum har hittills lett till ett antal byggprojekt. På 20 års sikt planeras cirka 1 500nya bostäder och ytterligare 15 000 kvm lokalyta.Kommunen anser att utvecklingen av den utpekade regionala stadskärnan berorpå hela stadens utveckling, och därför inkluderar arbetet med stadskvaliteter ävende stadsdelar som ligger utanför stadskärnan. Strävan är att knyta ihop stadens olikadelar till en sammanhängande struktur med ett integrerat gatunät, attraktiva parkerochgrönområden, fungerande och trygga mötesplatser och en funktionsblandningmed service, verksamheter och bostäder. Bland annat pågår två tvärsektoriellasatsningar, URBACT Ronna och Telge Hovsjö, för att göra dessa områden tryggareoch mer attraktiva.Ambitionen är också att knyta samman den historiska stadskärnan med Södertäljehamn och Södertälje Syd.Det finns många gröna områden strax utanför den utpekade stadskärnan. Dessaskulle kunna göras tillgängliga från stadskärnan genom att sambanden görs tydligaoch öppnas upp. Den kuperade terrängen ger dock vissa begränsningar. Det finns enny grönplan för Södertälje tätort som ger kunskapsunderlag i planeringsarbetet.Det finns en uttalad ambition i översiktsplanen att koncentrera ny bebyggelse tillcentrala Södertälje och fyra olika samhällen på landsbygden. Detta ska bidra till entätare och mer attraktiv stad och minska spridningen av bebyggelse på landsbygden.Profilering som regional stadskärnaSödertälje utmärker sig i dag med en tydlig profil när det gäller branscher, med 59procent av de sysselsatta inom tillverkning och utvinning. Den regionala stadskärnanhar ett stort omland och kommunen vill profilera sig i flera avseenden – gentemotövriga Mälarstäder och Sörmland, övriga kärnor på Södertörn och centrala regionkärnanStockholm.Enligt samrådsförslaget till översiktsplan ska entréerna till staden, framför alltMoraberg och Vasa, förädlas till portar till staden med märkesbyggnader.

Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 133Utmaningar i det fortsatta arbetetSödertäljes utmaningar inför framtiden handlar främst om att• få ett mer diversifierat näringsliv• profilera sig tydligare i flera avseenden• skapa en målbild för hela den regionala stadskärnan• minska utflyttningen av högutbildade• få fler högskoleutbildningar och fler studenter• öka tryggheten och framtidstron i Ronna och Hovsjö• få ett kommunalt försprång inför möten och dialoger med byggföretag.Aktuella planer och programbeslutFramtid Södertälje – förslag till nyöversiktsplan, samråd (2011)Näringsrika Södertälje, del 1–4 (2011)Grönplan för Södertälje tätort (2011)Södertälje – Where Industry, Talent andCreativity Come Together (2010)Södertälje stadskärna 2009–2029, antagen(2010)Utvecklingsprogram Södertörn (2007, 2010)Södertälje kommunSödertälje kommunSödertälje kommunSödertälje kommunSödertälje kommunSödertörnskommunerna

Regionplanekontorets rapporterPå www.tmr.sll.se/publikationer finns förteckning över samtliga Regionplanekontorets publikationer från år 1997.Rapporter2002:1 Mälardalen – en region?2002:2 Trafikpolitik i Nordamerika och Asien2002:3 Fler till högre utbildning2003:1 Flera kärnor2003:2 Stockholmsregionens samspel med sin nära omgivning2003:3 Destination Stockholm2003:4 Trafikpolitik – samspelet mellan stat och region2003:5 Hållbar utveckling för forskningen?2004:1 Yrkesutbildning i Stockholmsregionen2004:2 Stockholmsregionen och EU-utvidgningen2005:1 Kunskapsregioner i konkurrens – regional samverkan förframgång2005:2 Infrastrukturplanering i Stockholmsregionen2006:1 Företagens FoU i Stockholm – Mälarregionen2006:2 Transportsystemets finansiering2006:3 Samverkan i Stockholmsregionen2006:4 Räcker arbetskraften?2007:1 Planering för minskad boendesegregation2007:2 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet2007:3 Eftervalsundersundersökning 20062007:4 Från Hörjel till Cederschiöld2007:5 Begrepp inom regional utvecklling2007:6 Stationsstruktur i ABC-stråket2007:8 Ansvarskommittén och storstaden2007:9 Universitet och högskolor i Stockholms län– nuläge och trender2007:10 Vision, mål och strategier före regional utveckling. Programför regional utvecklingsplan (RUFS2010)2007:11 Social Interaction in the Virtual Stockholm Region2007:12 Vi ses på internet. (Endast digital rapport på vår hemsida)2007:13 Stockholmsregionen i ett europeiskt perspektiv2007:14 Stockholmsregionens hamnstruktur –underlag till ett regionalt förhållningssätt2007:15 Transeuropeiska transportnätverk (TEN-T) i Stockholm-Mälarregionen2007:16 Vision, objectives and strategies for the regional developmentof Stockholm. Programme for a new RegionalDevelopment Plan (RUFS 2010)2008:1 Kultur i regional utvecklingsplanering2008:2 Folkhälsa i regional utvecklingsplanering2008:3 Näringsliv, logistik och terminaler Stockholms län2008:4 Storstadsnära landsbygd i regional utvecklingsplanering2008:5 Invånarnas värderingar i Stockholm-Mälarregionen2008:6 Öppnare storstäder2008:7 Framtidens bostäder i Stockholmsregionen2008:8 Branschanalys för Stockholms län2008:9 Grönstruktur och landskap i regional utvecklingsplanering2008:10 Livsstilar och konsumtionsmönster i Stockholmsregionen2008:11 Hållbarhetsperspektiv i regional utvecklingsplanering2008:12 Energiförsörjningen i Stockholmsregionen – nuläge ochutvecklingstrender2008:13 Framtidens transportsystem – underlag i arbetet med enny regionplan, RUFS 20102008:14 Socialt kapital i regional utvecklings planering2008:15 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust ochskärgård2009:1 Regionala stadskärnor2009:2 Arbetsplatsernas lokalisering i Stockholms län2009:3 Stockholmsöverenskommelsen2009:4 Klimatförändringar – dags att anpassa sig?2009:5 Bebyggelsens mosaik2009:6 Samrådsredogörelsen RUFS 20102009:7 Stockholm – en attraktiv region för internationellaexperter2009:8 Tätare Stockholm – Analyser av förtätningspotentialen iden inre storstads regionens kärnor och tyngd punkter2009:9 Stockholmsregionen som kunskaps region – Stockholmsregionensbehov, studenternas efterfrågan och lärosätenasattraktivitet2009:10 Unga röster i skärgården – Högstadie ungdomars erfarenheterav att leva och bo i skärgården. Våren 2009.2009:11 Samspelet – De små företagens betydelse för innovation,sysselsättning och produktivitetsutveckling i Stockholmsregionen2010:1 Utställningsutlåtande RUFS 20102010:2 Mötesplatser i Stockholmsregionen2010:3 Stockholmsregionen2010:4 Skärgårdspolitiskt program2010:5 RUFS 20102010:6 Män och kvinnor i utbildning och arbete2010:7 Eftervalsundersökning 20102011:1 Kvällsekonomi i de regionala stads kärnorna2011:2 Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen1940-20052011:3 Stadsutbredning och regionala stadskärnor2011:4 Tätare regionala stadskärnor2011:5 Använd kompetensen!2012:1 Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige- reviderade framskrivningar till år 20502012:3 Kunskapsregion Stockholm2012:4 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor2012:5 När, vad och hur? Svaga samband i Stockholmsregionensgröna kilarProgram och förslag2000:1 Stockholmsregionens framtid – En långsiktig strategi2000:2 En region för framtiden2000:3 Regionplan 20002000:4 Trafiken i regionplan 20002000:5 Ekonomisk tillväxt, förnyelse och integration2000:6 Kompetensutveckling och FoU2000:7 Östersjöperspektivet2001:1 RUFS Regional utvecklingsplan för Stockholms-regionen2001:2 RUFS Samrådsredogörelse2002:1 Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholms-regionen.Synpunkter på utställningsförslag2002:2 Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholms-regionen.Antagen regionplan2003:1 Lägesrapport 2003 om förnyelse, integration ochkompetens i Stockholmsregionen2003:2 Insatser för förnyelse och integration i Stockholmsregionen– 20032003:3 Insatser för kompetens och FoU i Stockholmsregionen –20032003:4 Regional Development Plan 2001 for the StockholmRegion2004:1 Genomförande av RUFS 20012004:2 Aktualitetsprövningen av RUFS2006:1 Aktualitetsrapport – Aktualitetsprövning av RUFS 2001Beställ frånTMR, Stockholms läns landstingBox 4414, 104 69 StockholmBesöksadress: Västgötagatan 2Tfn +46 (0)8 737 25 00, Fax +46 (0)8 737 25 66www.tmr.sll.se

Att utveckla regionala stadskärnor i Stockholmsregionen är ett åtagande i denregionala utvecklingsplanen, RUFS 2010. En tät och flerkärnig region är resurseffektivoch främjar regionens utveckling.Denna rapport följer upp utvecklingen i de regionala stadskärnorna. Rapportenredovisar befolknings- och sysselsättningsutvecklingen under den senaste10-årsperioden. Rapporten beskriver också hur utvecklingsarbetet bedrivs i de yttreregionala stadskärnorna.LS 1103-0343ISSN 1654-885x