Aktum nr 4 - Umeå universitet

aktuma k t u e l l t v i d u m e å u n i v e r s i t e t m a j 4 / 2 0 0 7Prefektstyre istället för institutionsstyrelse? • Valborg på campus, en ny tradition • Profilen Stig Wall

Ll e d a r e nVet mycket liteOmslagsbild Mattias PetterssonaktumA K T U E L LT V I DU M E Å U N I V E R S I T E TDet är otroligt vad lite man vet. Som redaktör ägnar jag mycket tid åt att försöka sätta mig in iolika projekt, åt att försöka få någon slags överblick över vad som sker på detta nästan 500 000kvadratmeter stora område som är Umeå universitets campus. Men det slår mig ofta hur otroligtdålig koll jag ändå har. Det pågår så fantastiskt mycket, och framför allt, det pågår så fantastisktmycket på så många plan. Och ju mer jag lär mig, desto mer förstår jag hur lite jag vet. Mennaturligtvis är det också tjusningen med att vara här.En ny sak som jag lärt mig är att framtiden för institutionsstyrelserna ter sig oviss, det liggerett förslag som går ut på att prefekten styr institutionen mer eller mindre själv. Förslaget ska enligtplanen ut på remiss före sommaren. Läs mer på sidan fem.På den andra sidan av mitt skrivbord arbetar jag med Kultur på Campus, och jag kan rapporteraatt vi når nya höjder denna termin, det är roligt. Det har varit mycket musik, men ocksåmycket litteratur, bland annat har vi haft besök av inte mindre än tre Augustprisvinnare. Kulturpå campus har också lett mig in i arbetet med Umeås kulturhuvudstadssatsning inför 2014.En enkät som heter Dialog 2014 kommer snart att nå dig. Målet med enkäten är att utröna vilkatankar och idéer Umeås medborgare har kring hur staden bör utvecklas fram till 2014. Ett sätt attskapa delaktighet och debatt kring kulturfrågan.Konkurrenterna om kulturhuvudstadstiteln heter förresten Lund, Kalmarregionen, Visby,Falun och Gävle. Själv är jag rätt säker på att vi kommer att ta hem segern i den matchen. Men åandra sidan, vad vet jag?Välkommen till Aktum nummer fyra!m a j 4 / 2 0 0 7Ansvarig utgivareUlrika Bergfors KriströmRedaktörJonas EricsonTel 090-786 99 45aktum@adm.umu.sejonas.ericson@adm.umu.seJonas Ericson, redaktörjonas.ericson@adm.umu.seAdressInformationsenhetenUmeå universitet901 87 Umeåwww.umu.seTel 090-786 50 00 (vx)Fax 090-789 99 95RedaktionJonas EricsonCarina DahlbergStefan LybeckRedaktionsrådKristina SjögrenBarbro RenkelGunnel GrelssonDan FrostKjell GrankvistJan MannbergLayout/produktion/reproPrint & Media, Umeå universitetTryckNya Tryckeri City Umeå ABUpplaga5 200Tipsa gärna redaktionen! aktum • maj 4/20 07

Prefektstyre iställetför institutionsstyrelse?Har institutionsstyrelsen spelat ut sin roll?Är det dags för prefektstyre av institutionen?Ger detta ökad demokrati?Just nu pågår en översyn av universitetets beslutsstruktur ochdär ingår också en genomlysning av rollfördelningen mellaninstitutionsstyrelsen och prefekt/föreståndare. Den sistnämndaleds av Åsa Rudehäll, informatör och chef för universitetsledningenskansli, på uppdrag av universitetsdirektör Jan-ErikÖgren.– Vi har fått signaler om att det på vissa institutioner råderotydligheter i relationerna mellan institutionsstyrelse och prefekt.Vår revisionschef Eva Blomqvist har kontaktat många avvåra prefekter och i den dialogen har det framkommit att detfinns divergerande uppgifter om vem som bestämmer och vemsom har ansvaret på institutionen, säger Jan-Erik Ögren.Ett framtida alternativ är prefektstyre, vilket innebär att institutionsstyrelsenförsvinner. Men givetvis måste medarbetarnapå något sätt ingå i en samrådsorganisation.– Delaktigheten bland personalen är mycket viktig. Vi villöka demokratin ute på institutionerna. Naturligtvis ska inteprefekten sitta på sitt tjänsterum och styra institutionen heltpå egen hand. Vi vill ha med personal, studenter och de fackligaorganisationerna i arbetet med att sköta och styra institutionerna.Som alla vet finns det ett lokalt samverkansavtal vidUmeå universitet. Detta samverkansavtal gäller på två nivåer:ledningsnivå och fakultetsnivå. Men inte på institutionsnivå.Det vill vi ändra på i framtiden, fortsätter Jan-Erik Ögren.Universitetsdirektören framför också ett par förslag på åtgärdergenom vilka delaktigheten kan förbättras om prefektstyreinförs:• Alla beslut som prefekten fattar, skall vara skriftliga ochdiarieföras, så att de blir offentliga.• Alla beslut från prefekt skall beredas, så att det finns underlagför besluten.Översynen, som enligt direktiven från rektor ska skapa förutsättningarför effektiva och tydliga beslutsvägar, ska förhoppningsvisskickas ut på remiss innan sommaren.Text Stefan LybeckBild mattias pettersson– Framtiden kan innebära attinstitutionsstyrelsernaförsvinner och att prefekternatar över styret, säger ÅsaRudehäll. Översyn pågår ochförslag går förhoppningsvis utpå remiss före sommaren.aktum • Maj 4/20 07

Handlingsplanen – och sedan då?I juni för snart ett år sedan beslutade universitetsstyrelsen om direkta och kraftfulla satsningarinom universitetets tre huvudområden, forskning, utbildning och samverkan – Handlingsplan2007–2009 såg sitt ljus. Men vad har hänt sedan dess?Text Carina DahlbergBild mattias pettersson– Projekten har kommit i gång bra. Projektledarnaär engagerade och jobbar enligtplan, säger budgetchef Per Ragnarssonsom tillsammans med Johan BergströmLäs mer på Handlingsplanens projektsida:är ansvarig för uppföljningen av projekten.I september utsåg universitetsledningenprojektledare och uppdragsgivare församtliga 46 projekt. Tre av de ursprungliga55 projekten har omarbetats till verksamhetsuppdragoch några har lagts in iden löpande verksamheten. För någraprojekt har finansieringen förändrats.– Handlingsplanen är ett mycket viktigtredskap för universitetets fortsattautveckling. Jag har stora förväntningarpå resultaten från de olika projekten, sägerrektor Göran Sandberg.Även om Handlingsplanen innebär enökad arbetsbelastning för många menarrektor att projekten är så viktiga att demåste prioriteras.– Vi har därför också omfördelat pengartill extraresurser och projektanställdaför att det inte ska bli en alltför stor belastning.Johan Bergström ska också fungerasom ett stöd för projektledarna, förklararPer Ragnarsson.Projekten i Handlingsplanen ska följasupp var fjärde månad och rapporteras tillrektor och universitetsstyrelse. Varje projektledareanger då hur projektet liggertill i förhållande till de uppsatta målen.– De flesta projekten startade i januari.I mitten av maj kommer den första statusrapportenin så att universitetsstyrelsenhar en möjlighet att få en bild av läget vidjunisammanträdet, säger Johan Bergström.Utvecklingen av projekten går att följapå handlingsplanens hemsida.– I de flesta fall är det först när Handlingsplanenär avslutad som man kommeratt märka några direkta effekter i organisationen,påpekar Bergström.Två projekt, riktlinjer för studentinflytandeoch vidareutveckling av universitetetsroll i våra innovationssystem, är avslutade.– Under hösten har även tydliga rutinerför ekonomihanteringen av Handlingsplanentagits fram, berättar Per Ragnarsson.Inblick i projekt nummer 15 – nya webbenWebbprojektet är ett av de största projekten i Handlingsplanen. Det består av sju delprojekt som tillsammanssyftar till att skapa en attraktiv och lätthanterlig webbplats för både besökare och användare.– Vår webbplats är vårt skyltfönster utåt.Den är väldigt viktig för vår marknadsföringmen även för internt bruk. Det ärbara att konstatera att den numera är föråldradoch behöver utvecklas, säger UllaNordlinder, informationschef och projektansvarig.Universitetets nuvarande webb utveckladesunder 1999 och invigdes ibörjan av 2000. Då upplevdes den somnyskapande och modern. Den navigationsstrukturoch grafiska profil sominfördes fick ett relativt stort genomslag.– Den en gång genomtänkta strukturenhar nu krackelerat, och vår webb präglasalltmer av olikhet och brist på gemensamstruktur vilket är olyckligt om vi villframstå som ett starkt universitet, menarNordlinder.Det är något som också universitetetsrektor Göran Sandberg håller med om.– Jag har enorma förväntningar påwebbprojektet. Det är viktigt att universitetethar en enhetlig grafisk profil ochstruktur. Det är inte bra om institutionereller andra enheter inom universitetetbörjar skapa egna strukturer och utseenden.Ett sådant arbete är dessutombortkastat eftersom alla ska in i den nyawebbstrukturen.Att arbeta med den nuvarande webbenär tidskrävande.– Vi tror att universitetet idag harminst 500 000 webbsidor, kanske så aktum • maj 4/20 07

Webbprojektets sju delprojekthandlar om:Samordning med andra systemoch projektNavigationsstruktur, informationsflödenoch interaktionsdesignGrafisk design, webbgränssnittUtbildningskommunikationEngelsk webbPlanering av införandeInförandeKostnader: 2,5 mnkr per år i tre år.Finansiering: 1,5 mnkr/år från HST/HPR avsättningar, 1,0 mnkr/år frånstyrelsens strategiska resurs.Bild Anna ArvidssonFölj webbprojektet på:Hur ska informationen på Umeå universitetswebb presenteras? En grupp bestående avjournalister, studenter och gymnasieeleversorterar informationen efter vad de tyckerskulle vara det bästa sättet. Elva grupper harjobbat på liknade sätt.många som en miljon. För att det skabli lättare att publicera nya och uppdateragamla webbsidor kommer vi därföratt införa webbpubliceringssystemet Infogluemed start i november. Ett webbpubliceringssystemgör det också lättareatt återanvända material på flera ställenpå webbplatsen, fortsätter Ulla Nordlinder.I projektet ingår inte att skapa innehålletpå webben, utöver återanvändningav det som redan finns i gemensammasystem och databaser.– Ansvaret för att skapa innehållet påwebbsidorna kommer även i fortsättningenatt ligga på respektive enhet eller institution.I det delprojekt som handlar om navigationsstruktur,informationsflöden ochinteraktionsdesign har man bland annatgått igenom andra universitets och storaorganisationers webbplatser samt låtitgöra en webbplatsundersökning. Dessutomhar anställda och externa användarefått göra olika tester.– Vi har hittills genomfört elva testermed anställda, näringslivsrepresentanter,alumner, gymnasieelever, studenter ochandra som deltagare. Syftet har varit attta reda på vilken information våra anställdafrämst vill nå ut med samt vilkeninformation och vilka begrepp målgruppernaför våra sidor prioriterar och förstår,förklarar delprojektledare AnnaArvidsson.Testerna är ett led i arbetet med att hittaen bra struktur för webben.– Det som varit mest förvånande äratt ingen av de externa testdeltagarna hittillsförväntar sig att vi ska skapa någotannat än en ganska traditionell webb ochatt många ställer sig tveksamma till nyteknik, till och med de gymnasieeleversom deltog. Det är något vi behöver utredavidare, om det verkligen är så ellerom det beror på testernas karaktär ochupplägg.Det totala intrycket av den nuvarandewebbplatsen är lite förvånande ganskapositivt.– Jag upplever det som att besökarnapå vår webb och de externa testdeltagarnaär ganska nöjda med informationenmen samtidigt finns det mycket som manockså är kritisk till, säger Arvidsson.Kritiken handlar bland annat om att detfinns för mycket information, att det ärsvårt att hitta informationen och att deni många fall är dåligt uppdaterad.– Man efterlyser också en förbättradsökfunktion och ett nytt gränssnitt, berättarAnna Arvidsson.Webbplatsundersökningen som ärgjord av företaget Rewind understrykerresultaten. Endast 48 procent av demsom funderar på att studera på Umeåuniversitet hittade den information desökte. 54 procent tyckte att informationenvar aktuell, 25 procent ansåg attwebbplatsen har en attraktiv grafisk form.Trots det uppgav 69 procent av de sombesvarade webbenkäten att de var nöjdaeller mycket nöjda med universitetetswebbplats.1 920 personer från hela landet (enövervägande majoritet Västerbottningar)besvarade hela enkäten.– Det finns många intressanta resultatsom vi nu håller på att bearbeta. Närmastkommer vi att gå vidare med fokusgrupper,där deltagarna bland annat kommeratt diskutera hur de ser på vår webbmer allmänt, sedan kommer vi att genomföraanvändartester med externa testpersonerpå en föreslagen struktur för attse om de hittar det de söker, berättarAnna Arvidsson.aktum • Maj 4/20 07

Storsatsning påkommersialiseringav forskningUmeå universitet får tillsammans med Luleåtekniska universitet ta del av Vinnovas storasatsning på samarbetet mellan akademien ochnäringslivet.Anna Holmström, projektledare vid Umeå universitet, är bådeglad och nöjd:– Vår ansökan har föregåtts av en självvärdering och en peerreviewom hur Umeå universitet arbetar med kommersialiseringoch kunskapsöverföring mellan näringsliv och akademi.Vi fick rådet att arbeta mer tillsammans med Luleå tekniskauniversitet, vilket visade sig vara ett vinnande koncept. Naturligtviskänns det skönt att vår ansökan har fått ett positivt gensvar,men detta är samtidigt startskottet för ett mer omfattandeoch tidskrävande arbete.Umeå universitet och Luleå tekniska universitet presenterari sitt upplägg två gemensamma delprojekt och tre separatadelprojekt vardera. Genom de två universitetens samarbetenhoppas man kunna utnyttja varandras olikheter och snabbareskapa tillväxt.– Konkurrensen var stenhård, 22 universitet och högskolori landet sökte, 5 fick bidrag. Vi är naturligtvis mycket nöjdaöver resultatet. Det här är ett erkännande att vi arbetar rätt närdet gäller nyttiggörande och kommersialisering av forskning,kunskapsöverföring och samverkan med externa kontakter,säger Göran Nilsson, rutinerad affärscoach vid Uminova Innovation.Vinnova ska också ha beröm för sin långsiktighet,finansieringen gäller i hela 8 år, från år 2007 till och med år2014.Syftet med Vinnovas satsning, på sammanlagt 200 miljoner,är att förbättra svenska universitets möjligheter att bli tillväxtmotorer.Övriga lärosäten i landet som får del av satsningenär Chalmers i samarbete med Göteborgs universitet, Karlstadsuniversitet, Linköpings universitet och Uppsala universitet.Umeå universitet och Luleå tekniska universitet kommeratt driva två projekt tillsammans. Det ena handlar om att göratvå ”Technology Foresight” för att ta reda på vilka behov somfinns i regionen bland företag och organisationer och hurdessa matchar kompetensen på universiteten. Det andra projektethandlar om att skapa ömsesidigt lärande mellan univer-Umeå universitet har hävdat sig bra i den stenhårda konkurrensen.Det kan innebära upp till 32 miljoner för att utveckla kommersialiseringenav forskningen. Från vänster Kjell Öberg, forskare och affärscoachvid Uminova Innovation, Göran Nilsson, affärscoach vid UminovaInnovation och Anna Holmström, projektledare vid Umeå universitetsinformationsenhet.siteten, detta ska leda till förbättrade metoder och verktygför kommersialisering och kunskapsöverföring, som kommeratt tillämpas på två testplattformer: Hållbar utvecklingoch IT.Kjell Öberg, forskare och affärscoach vid Uminova Innovationtillägger:– Tre av delprojekten kommer att bedrivas av Umeå universitettillsammans med Uminova Innovation: Utveckling avpraktiska verktyg för kommersialisering av forskning, entreprenöriellakulturer och utveckling av modeller för att skapaeffektivare Triple Helix-samarbeten. Målet är att öka vår förmågaatt skapa tillväxt genom samverkan och kommersialisering.Text Stefan LybeckBild Jonas Ericson aktum • maj 4/20 07

Tre goda utbildningsmiljöer nomineradeHistoriska studier, Designhögskolan,Handelshögskolan USBEDessa tre institutioner har av Umeå universitet nominerats tillHögskoleverkets utmärkelse ”Framstående utbildningsmiljöer2007”. Detta är en kvalitetsutmärkelse till framstående utbildningsmiljöerinom högskolor och universitet. Utmärkelsen skage uppmärksamhet och erkännande till utbildningsmiljöer,som är särskilt framstående och kan uppvisa mycket hög kvalitetpå utbildningen och som på så sätt också kan stimuleraoch inspirera andra miljöer till kvalitetsutveckling.– De utbildningsmiljöer vi har valt att nominera är sinsemellanmycket olika, vilket i sig är en stor poäng. Utbildningenvid Designhögskolan räknas som en av världens främstainom området och erbjuder utbildning av mycket hög klass.Handelshögskolan, USBE, erhöll år 2006 den prestigefylldaackrediteringen, EQUIS, en kvalitetsstämpel som visar attUSBE möter höga internationella kvalitetskrav, som ställs påbland annat utbildningen. Historiska studier har visat att ävenutbildning inom traditionella akademiska ämnen kan präglasav nytänkande. Institutionen har med gemensamma krafterlyckats skapa en mycket god miljö för studenter och lärare, sägerprofessor Åsa Bergenheim, prorektor för grund- och forskarutbildningenvid Umeå universitet.Högskoleverket, har ställt upp följande kriterier som framståendeutbildningsmiljöer måste uppfylla:• Utbildningsmiljön ska ha en organisatorisk uppbyggnad,ett kvalitetssäkringssystem och en infrastruktur som fungerarutomordentligt väl.• Utbildningsmiljön ska drivas av en kompetent ledning/administration och av engagerade lärare med relevantakunskaper, erfarenheter och förmågor.• Utbildningsmiljön ska vara förankrad i en tydlig och starkvetenskaplig och/eller konstnärlig grund och/eller i beprövaderfarenhet.• Utbildningsmiljöns undervisnings- och examinationsformerska vara utformade i enlighet med utbildningensinnehåll och mål.• Studenternas lärande ska gagnas på ett framstående sätt.• Studenterna ska uppnå framstående resultat.I en framstående utbildningsmiljö ska man också kunna beskriva:• utbildningens framgångsfaktorer• varför dessa leder till framstående resultat.Bedömningen av de utbildningsmiljöer, som söker utmärkelsen,görs av en internationellt sammansatt grupp sakkunniga.De sakkunniga har expertis inom området högre utbildningoch då särskilt inom framstående utbildningsmiljöer.I november fattar Högskoleverket beslut om vilka miljöersom får utmärkelsen.Text Stefan LybeckBild Jonas EricsonHandelshögskolan är nominerad till Högskoleverketsutmärkelse ”Framstående utbildningsmiljöer2007”, tillsammans med Designhögskolan ochinstitutionen för historiska studier.aktum • Maj 4/20 07

Områdesprov– en tredje väg in i högskolan?Behövs det en tredje väg in i högskolan utöver betyg och högskoleprov? Ja, anser ansvariga vidHögskoleverket, Leif Strandberg, teknikprovet och Åsa Rurling, vårdprovet.Redan inför vårterminen 2009 kommer antagning genom vårdochteknikprov att ske som en försöksverksamhet i begränsadskala. Till hösten 2007 har regeringen ökat möjligheten att bliantagen genom alternativt urval från 10 procent till 20. Ochinför höstterminen 2008 ska regeringen införa den möjlighetenför en tredjedel av platserna.– Det finns all anledning att tro att flera vägar in i högskolan ärbra. Det ger de sökande som inte presterat bra på gymnasiet ellerinte klarat de olika delproven på högskoleprovet ytterligareen chans. Alla urvalsinstrument missgynnar vissa och gynnar andra,så ju fler vägar in desto bättre, menar Leif Stranberg.Men lärosätena har ju redan egna prov.Är det nödvändigt att göra nationella sådana?– Det har funnits skriftliga prov och det har funnits intervjuer.Men många har slutat använda dem på grund av att det ärdyrt och komplicerat att administrera och utvärdera dem. Områdesprovär viktiga eftersom de ger signaler till studenternaom vad som krävs av dem. Dessutom kanske nationella områdesprovframtagna av Högskoleverket tillsammans med lärosätenaskapar en större legitimitet och ger en högre kvalitetsstämpel.– De här områdesproven kan användas som enda urvalsprov,fortsätter Åsa. Eller också kan de användas som ettförsta urvalsinstrument för att sedan följas upp med lärosätenasegna praktiska prov eller intervjuer.Kommer proven att kunna breddarekryteringen till högskolan?– Om man vill få in andra typer av sökande till högskolan måstedet kombineras med stora informationsinsatser, svarar LeifStrandberg. Får man inte fler ur de underrepresenterade gruppernaatt söka finns risken att vi får in samma studenter genomtre dörrar som genom två.– Dessutom, fyller Åsa Rurling i, bör alla behöriga sökandefå göra provet. Ingen ska slås ut på grund av dåligt resultatpå högskoleprovet eller dåliga gymnasiebetyg. Är man behörigtill högskolestudier ska man få göra provet. Och man måsteinformera, informera, informera om att möjligheten finns.Det får inte heller vara för krångligt att göra provet, det skakunna göras i närheten av bostadsorten. Just nu håller man påatt undersöka möjligheten att organisera provtillfällena på såmånga orter som möjligt. Kostnaden spelar också stor roll förvilka som kan tänka sig göra provet.Text Åsa Klevard, HögskoleverketBild mattias petterssonAlexandra Lindholm och Hanna Wallman jobbar på akutmedicin, NUS.10 aktum • maj 4/20 07

Söksiffrorna klara, men vad sägerde egentligen om framtiden?Verket för högskoleservice, VHS, har publiceratårets söksiffror. Enligt statistiken för oss liggerantalet ansökningar till programmen i stortsett på samma nivå som i fjol, medan antaletansökningar till kurser har minskat. Samtidigtökar antalet sena anmälningar.Efter 20 år av oavbruten expansion hände något 2004, antaletsökande till högre utbildning sjönk plötsligt. Eftersom antaletstudenter är så hårt knutet till institutionernas och lärosätenasekonomi betydde det att flera universitet och högskolor hamnadei kris med åtstramningar och uppsägningar som följd.Vad de publicerade söksiffrorna betyder för Umeå universitetoch dess institutioners framtid är fortfarande för tidigt säga.– Det förefaller som om årets siffror, om man ser till helalärosätet, är ganska oförändrade jämfört med fjolårets. Det ärnaturligtvis glädjande eftersom många har varit rädda för attsöktrycket skulle minska, i takt med en kraftig minskning överhela landet. Samtidigt är det så att antalet sökande även i år ärojämnt fördelat över program och kurser bland, men äveninom, olika fakulteter, vilket kan skapa stora problem på vissainstitutioner, säger Åsa Bergenheim, prorektor för grund- ochforskarutbildning.De söksiffror som presenteras i anslutning till anmälan den15 april blir ett alltmer trubbigt verktyg för planeringen av detfaktiska studentunderlaget eftersom trenden de senaste årenhar varit att alltfler söker efter det datumet.– I fjol kom 40 procent av ansökningarna till oss in efterden 15 april, så de söksiffror som vi har fått nu är mer en fingervisningom hur det kommer att se ut till hösten. Hur mångasom sedan faktiskt kommer och registrerar sig är ännu svårareatt sia om, förklarar Bergenheim.Det totala antalet sökande till Umeå universitets program vari år 17 759 vilket är en ökning med 80 ansökningar jämförtmed fjolåret. Universitetet fick 245 fler första handsansökningarjämfört med i fjol. I år hade 6 224 sökande Umeå universitetpå första plats jämfört med 5 979 i fjol.– Det är mycket glädjande, det visar att vi står oss väl i denallt hårdare konkurrensen. För vi kan inte fortsätta att räknamed att vi ska få ett ökat antal studenter, det är viktigare attprata om marknadsandelar, hur många av dem som väljer enhögskoleutbildning som söker till Umeå universitet, säger ÅsaBergenheim.Antalet sökande till universitetets fristående kurser minskademed 760, från 12 009 i fjol till 11 249 i år.Åsa Bergenheim, prorektor för grund- och forskarutbildning.– Det ser givetvis inte bra ut men man ska veta att antalet senaanmälningar brukar vara störst just till kurserna, och eftersomtrenden verkar gå åt det hållet att alltfler anmäler sig sent såhoppas vi att antalet sökande ska öka innan hösten.Umeå universitet bjöd i år ut 322 program och 1 141 kurser.Av de 136 programmen som vänder sig till nybörjare har61 program en sökande per plats eller mer. 75 program har färreän en sökande per plats.– Det är bara att konstatera att vi har ett för stort utbud.Det är inte överblickbart och det blir därför också svårt att välja.Vi måste sanera i utbudet. Jag tror inte man möter ett minskatsöktryck med ett ökat utbud. Det som däremot alltid lönarsig att satsa på är kvalitet, menar Åsa Bergenheim.Prorektor tror att framtiden ligger i att förändra, slimmaoch fokusera kursutbudet.– Vi måste ha mer flexibla kurser och satsa mer på nätbaseradekurser och framför allt satsa på kvalitet.Text Carina DahlbergBild Samuel Bengtsonaktum • Maj 4/20 07 11

M P m å n a d e n s p r o f i lInternationellepidemiologiprofessormed ångan uppeHan har inga problem att hålla tempot uppe, Stig Wall.Ett par år före pensionen gör professorn i epidemiologi ochfolkhälsovetenskap fortfarande fyra till fem resor per termintill olika utvecklingsländer i Afrika, Asien och Latinamerika.– Folkhälsoinriktat internationellt arbeteär ett givande och ett tagande, understrykerStig Wall. Vi har minst lika mycketatt lära oss av människorna i utvecklingsländersom de har att lära av oss. Det gällerbland annat deras livsstilar och sammanhållningmellan generationer ochmänniskor. Vi får lika mycket tillbaka, ochär inte bara hjälpare där nere.Den enhet han är chef för, epidemiologioch folkhälsovetenskap som kanskeär Umeå universitets mest internationelltinriktade enhet, har precis utsetts till FAScentrumför global folkhälsoforskning.Det innebär bland annat att Forskningsrådetför arbetsliv och socialvetenskap(FAS) beviljat 5,5 miljoner per år i tio årtill enheten. Universitetets motfinansieringuppgår till 1,3 miljoner per år.– Pengarna kommer framför allt att användasför att trygga seniora forskartjänster,förklarar Stig Wall.Stödet är ett komplement till universitetensbasresurser och ”ska möjliggöralångsiktiga och strategiska satsningar påforskning som har förmågan till vetenskapligförnyelse”. Av FAS motivering tillutmärkelsen framgår att bedömarna ärimponerade av de grunddata som forskarnasamlat och arbetar med. De anserforskarteamet är ”excellent” i fråga ombåde bredd och djup och berömmer integreringenav social epidemiologi medsjukvårdsinriktad forskning. Sammanfattningsvisbetecknas ansökan som ”outstanding”och forskningen bedöms kunnabesvara viktiga vetenskapliga frågor.Namn: Stig Wall, epidemiologioch folkhälsovetenskapFödd: 1942Bor: I sambons föräldrahemi Vännfors vid VindelälvenFamilj: Sambo, tre barn var,sammanlagt sex barnbarn.Hans egna barn bor i Barcelona(två) och i Umeå.Kommer från: Tibro i Västergötland,mellan Vänern och Vättern.Intressen: Klassisk musik, framföralltopera, jazz, kroppsarbete (förnärvarande i trädgården) och bilar.12 aktum • maj 4/20 07

aktum • Maj 4/20 07 13

M P m å n a d e n s p r o f i lI de länder Stig besöker kan en människa födas, leva och dö utanatt komma med i några skrivna handlingar eller register över huvudtaget. Sveriges och andra industrialiserade länders stora fördeljämfört med utvecklingsländerna vad gäller folkhälsoarbete är justregistren – de ger en överblick över befolkningen och sjukdomsbördan,och möjliggör epidemiologisk forskning.Stig Wall är från början grundskollärare. Han läste först pedagogiki Lund och flyttade till Umeå med hela familjen 1965 för attläsa två betyg i matematik.– Anledningen till att det blev Umeå var faktiskt att det var detenda stället som hade studentlägenheter att erbjuda, förklararhan.Efter en tid blev han alltmer intresserad av det närliggande ämnetstatistik, som kändes handfastare och mer användbarän matematiken. Han påbörjade en forskarutbildning i statistik.Under avhandlingsarbetet sökte han och fick en FN-tjänst(UNESCO) i Etiopien som ”biträdande expert”.– När jag kom ner till Addis Abeba hade jag med mig en halvfärdigavhandling som var mera teoretisk än praktisk. Väl nere i Etiopieninsåg jag att jag måste ändra inriktning på arbetet. En epidemiologi ett u-land måste vara ”mentalt fyrhjulsdriven” brukar jagsäga, man måste se verkligheten och samtidigt vara en del av den.1977 disputerade han på en avhandling baserad på ett barnhälsoprojekti ett slumområde i Addis Abeba. I avhandlingen visar hanbland annat att kostnaden för basal barnhälsovård, inklusive vaccinationeroch rådgivning, inte är mer än 75 öre per person och år.1986 blev han professor och chef för den nystartade enhetenför epidemiologi och folkhälsovetenskap. Sedan dess har han varitmed och etablerat samarbeten i Vietnam, Nicaragua, Indonesien,Sydafrika, Etiopien, Somalia och Tanzania.Den som ägnar sig åt epidemiologisk/folkhälsovetenskapligforskning ställs förr eller senare inför ideologiska ställningstaganden,och många tar förr eller senare ideologisk ställning. Detta ärnågot som den renlärige naturvetenskaparen ofta värjer sig emot.– Jag ser inget problematiskt i att vår forskning leder till ideologiskaställningstaganden. Ett sådant kan till exempel vara att man börsatsa på förebyggande folkhälsoåtgärder som motion och vaccinationer.Ideologin blir problematisk först när den inte redovisas öppet,menar jag.Nu börjar han se slutet på sin yrkesverksamhet. Processen för attutse en efterträdare som chef för enheten är redan igång.– Jag vill se andra ta vid och bygga vidare nu. Det finns ett femtontaldisputerade vid enheten, så det finns många att välja bland.Vi har påbörjat en process med valberedning för att den nya chefenska ha gott stöd bland personalen. Ambitionen är att chefskapetgradvis ska fasas över så att en ny chef är inskolad och på platsi god tid innan jag går i pension.Text Bertil BornBild Mattias Pettersson14 aktum • maj 4/20 07

I Can See the World from Herekommer till Bildmuseet den 3 juniR R r e k t o r s r u taUtställningen ”I Can See the World from Here” hade premiär på Färgfabriken,Stockholm i mars. Den 3 juni kommer den till Umeå och Bildmuseet.STRS R U TA– Det känns väldigt roligt att vi nu kan visautställningen på Bildmuseet, säger intendentBrita Täljedal.Utställningen kommer att pågå till den 9september.”I can see the world from here” är ett samarbetemellan Umeå universitet, Studio JensAssur, Bildmuseet och Färgfabriken. I centrumstår en svit bilder av Jens Assur, som undernågra veckor bodde i en studentkorridor påStipendiegränd. Han har fångat våndan införtentor och glädjen på puben efteråt. Han harvarit med frack- och långklänningsklädda professorerpå middagar han har sett pompa ochståt, pommes och tinade hamburgare. Dettaåterspeglas också i utställningens bilder.Text Carina DahlbergBild Jens AssurVilket ansvar tar Umeå universitet för den humanistiska fakulteten? Som alla vet dras humanioramed ett kraftigt underskott, främst gällande grundutbildningen. Det är en realitet äveninom andra fakulteter, men inte lika allvarlig som inom hela den humanistiska fakulteten.För ett antal år sedan pekade fakultetsledningen på att språken var underfinansierade, ochfick ett visst gehör hos den dåvarande universitetsstyrelsen. Sedan dess har inte myckethänt, mer än att underskottet växer. Det regionala och även i vissa avseenden nationella ansvaretför humanistisk utbildning och forskning är stort. Att anslagssystemet har stora bristerär väl känt, och att statsmakterna lämnar till lärosätena att själva omfördela resurserna.Det måste dock finnas förutsättningar att bedriva en framåtsyftande och effektiv verksamhet,med samverkansvinster och utvecklingsmöjligheter. En god och framgångsrik forskning förutsätteren bra grundutbildning. Återväxten inom forskningen skapas genom attraktiv studiemiljösom drar till sig duktiga studenter.Därför anser ST att det är av största vikt att universitetsstyrelsen tar sitt ansvar och inte låterfakulteten ensam bära hela bördan. För visst är det väl så att humaniora är en viktig del förutvecklingen av samhället och regionen, och bidrar till universitetets tillväxt och anseende?Över sex tusen personer var på platsnär Valborg firades på campus, en enaståendesiffra. Vi har nu på bara två årskapat en ny tradition för Umeåborna,Valborg på campus. Detta är helt vårprojektledare Jessica Bergströms ochalla hennes medarbetares förtjänst, sällanhar något så lyckat skapats med såbegränsade resurser. Vi kommer nu attfortsätta vår satsning på campusaktiviteter,detta tillsammans med våra samarbetspartnerUmeå kommun ochAkademiska hus. Förhoppningsvis harvi bara sett början på ett nytt sätt att fåett aktivt campus.I dagarna har söksiffrorna kommit.Umeå universitet klarar sig väl, vi ärfortfarande ett mycket attraktivt alternativför högre studier. Även om vi totaltsett har bra söksiffror så finns det dockdelar av vårt utbildningsutbud som ärmindre attraktivt. Tyvärr skapar dennaobalans i söktryck problem inom delarav universitetet. De svenska lärosätenahar ett rakt ackord av staten, vi får betaltper student som genomför sina studierhos oss. Kommer inte studenterna såkommer inte pengarna och konsekvensernaför våra lärare blir omedelbara.Detta är ett dumt och inhumant system.Det är dumt eftersom det leder till att deflesta lärosäten försöker kopiera utbildningarsom har högt söktryck, det villsäga det finns förutom fullt legitima anledningarsom anställningsbarhet, tyvärrockså modetrender som inte är arbetsmarknadsrelaterade.Det är ett inhumantsystem eftersom det inte finns någraresurser till omställning och anpassning;när pengarna tar slut så tar många läraranställningardirekt slut. Detta är dockvår vardag och vi får försöka hantera detpå bästa möjliga sätt.För sektionsstyrelsenMaria PerssonGöran SandbergRektoraktum • Maj 4/20 07 15

UPCRS r u taProjekt 17Det av universitetsledningen initierade projektet: Kompetensutvecklingkring pedagogiska möjligheter med IKT (Informations- ochkommunikationsteknik) i utbildningen är nu i full gång att jobbaefter sin projektplan. Huvudtanken med projektplanen är att UPCverkar både direkt och indirekt för att stödja lärarna i deras arbetemed IKT i undervisningen, men det är inte nödvändigtvis UPC somska göra utföra jobbet själva. Förhoppningsvis kan vi fungera sommäklare mellan lärare och institutioner när det gäller praktiska tips,kontakter, erfarenhetsutbyte med mera. Det direkta stödet frånUPC är tänkt att ges dels i kursform, seminarieform och workshopsoch dels i form av ett konsultativt stöd ute på institutionerna, därså önskas. Vissa särskilda satsningar kommer att göras som t.ex.att skapa nätverk mellan fakulteterna och lärarna, utveckla användningenav ljud och bild i undervisningen, skapa en interaktiv webbsidaför tips, idéer och erfarenhetsutbyte. Vi vill även i en eller annanprojektform initiera pedagogiskt utvecklingsarbete medinriktning mot IKT.Till sist ber vi att få informera om det nyhetsbrev som UPC användersig av. Det heter UPC-bloggen och kommer att innehålla diverse information om kurser,seminarier och annan verksamhet, samt nyheter.Ulf Sperens16 aktum • maj 4/20 07

Succé för Valborg på campusför andra gångenValborg på campus blev en härlig framgång: folkligt,festligt, fullsatt. Och direktsänt i Sveriges Television.Bb i l d r u ta nRBallettakademin värmer från stora scenen mitt på campus, och det var ett campussom kryllade av folk. Västerbottens Folkblad skrev att det var 7 000 personer på plats,kollegan Västerbottens-Kuriren noterade 6 000 personer. SVT meddelade att drygt815 000 tittare såg direktsändningen.Aftonbladet konstaterade följande under rubriken Brr!”En ruggig kväll i Stockholm. Då blev det oväntat snygga SVT-programmet frånUmeås valborgsfirande en trivsam ersättning.”Mycket talar nu för att valborg på campus blir en årligt återkommande tradition.UPIF årsmöteUniversitetspersonalensidrottsförenings årsmöte 2007äger rum den 28 maj, klockan 16.30i Cafeterian, FörvaltningshusetSammanträdeshandlingar kan rekvireras frånUPIF:s sekreterare Ingegerd Wahlström, TekNatkansli, Förvaltningshuset, ankn 5323, .Stefan LybeckText Stefan LybeckBild mattias PetterssonR ät t e l s eNamnet Idrottshögskolanblir kvar tills vidare. I Aktum3 skrev vi att namnet Idrottshögskolanförsvinner i ochmed den nya engelska beteckningenUmeå SportSciences Centre, men så äralltså ej fallet./red.POURS r u taInom en tioårsperiod kommer var fjärde anställdvid vårt universitet, eller drygt 1 100personer, att gå i pension. Hälften av dessaär lärare. 61 procent av professorerna, 34procent av lektorerna och 34 procent avadjunkterna ska ersättas. Detta är en utmaningav stora mått. När vi talar om strategiskkompetensförsörjning handlar det mycketom att skapa och bemanna attraktiva forsknings-och pedagogiska miljöer. Umeåuniversitet ska samtidigt kunna attrahera,behålla, utveckla samt avveckla personal.Vi arbetar särskilt på att finna attraktiva lösningaravseende postdoktorsanställningarriktade såväl till dem som utbildats hos ossmen även till dem som kommer från andrauniversitet.Som stöd för kompetensförsörjningen påkort och på lång sikt ska vi fortsätta att utvecklaarbetsmiljön, ledarskapet, kompetensutvecklingensamt belöningssystemet.En särskilt viktig aspekt är att korta ledtidernavid anställning. I dag tar det i bästa falltre till fyra månader att rekrytera en forskarassistenteller en universitetslektor. I sämstafall tar det nio månader. Vid professorsrekryteringarhandlar det om fyra till sex månaderrespektive tolv månader. En flaskhals iprocessen är sakkunnigförfarandet och överdetta råder vi inte själva fullt ut. Vi arbetarmed att förkorta ledtiderna. En effektiv kompetensförsörjninginnebär att vi kan hushållabättre med våra tilldelade resurser. Framgångsfaktorerblir lyckade rekryteringar, ettmedvetet arbete med kompetensväxlingsfrågorsamt att inte blunda för nödvändighetenav att vi även fortsättningsvis kommeratt behöva avveckla personal.Johnny KarlssonPersonalchefaktum • Maj 4/20 07 17

s a c o / s u l fSaktuellt i bildmuseetJämställdhet, när uppstår det?Sju tjejer sitter runt fikabordet tillsammansoch dricker kaffe. In kommer enav killarna på jobbet och utbrister:– Sitter ni här alldeles ensamma, flickor?Det här är ett av många tankeväckandeexempel på ojämställdhet frånboken ”Det finns en särskild plats i helvetetför kvinnor som inte hjälper varandra”skriven av Liza Marklund ochLotta Snickare.Författarinnorna säger vidarei förordet till boken; Först och främst:det finns inget magiskt, naturligt ellergudasänt över vårt ojämställda samhälle.Det är resultatet av traditioner,fördomar och politiska beslut. Det ärsvårt att ändra invanda traditioner,bryta ner fördomar och få politikernaatt fatta tillräckligt tuffa beslut somkan gynna jämställdheten.Jämställdhetslagen kom 1991 ochsäger bland annat i sin första paragrafatt den ska: främja jämställdhet i arbetslivet.Ett avsnitt behandlar aktivaåtgärder. Huvudansvaret är arbetsgivarensmen här förutsätts att arbetsmarknadensparter, både arbetsgivare ochfackföreningar, har ett medansvar förgenomförandet. Exempel på aktivaåtgärder är upprättandet av en jämställdhetsplanoch även en handlingsplanför jämställda löner. En lönekartläggningska också göras varje år.Den innebär enligt 10 § – en kartläggningoch en analys i syfte att upptäcka,åtgärda och förhindra osakliga skillnaderi lön och andra anställningsvillkormellan kvinnor och män. SACO är endeltagande part i arbetet med genomförandet.Utöver detta kan vi arbetskamraterpå Umeå universitet låta oss inspirerasav Marklund och Snickare och arbetavidare på ytterligare sätt att påverkaojämställda attityder.JÄMOs hemsida: Kerstin Abbing, SACO-rådet3.6 - 2.9 2007Skate CulturePontus Alv (Sverige), Cheryl Dunn / Mark Gonzales (USA), Gardar Eide Einarsson(Norge / USA), Marius Engh (Norge), Wiebke Groesch / Frank Metzger (Tyskland),Tuukka Kaila (Finland / Storbritannien), Jakob Kolding (Danmark / Tyskland),Fred Mortagne (Frankrike), Mike O’Meally (Australien), Scott Pommier (Kanada),Tommy Solstad (Norge), Craig Stecyk (USA), Deanna Templeton (USA),Ed Templeton (USA)As Serious as Your LifeEmily-Jane Major, Chino Otsuka,Liv PenningtonJens AssurI Can See the World from HereVernissagesön 3 juni kl 14.00Välkommen!Besöksadress: Gammlia • Öppet: tis–lör 12–16, sön 12-17, månstängt. Fri entré, tel 090-786 52 27 • www.bildmuseet.umu.se18 aktum • maj 4/20 07

Skicka din korsordslösning till Aktumredaktionen och vinn!Den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kronor från Akademibokhandeln.n ä s ta n s i s tN S Vinnare av korsordstävlingen i Aktum nummer 3/2007 blev Kerstin Olofsson, Biomedicinsk laboratorievetenskap, Biologihuset. Ditt presentkortfrån Akademibokhandeln på 250 kronor är på väg! Lösningen av detta korsord ska vara redaktionen tillhanda senast den 25 maj. /redNamn ______________________________________________________ Arbetsplats __________________________________________________aktum • Maj 4/20 07 19

Avsändare:Umeå universitet901 87 UmeåBMKm å n a d e n s k å s e r iBild SVTAtt ätaoch pratasamtidigtDet är väl inte det att forskare rent generellt harsvårare att göra två saker samtidigt än andra.Ändå kan man tro det. Jag och mina kollegorägnar mycket tid åt att få forskare att ställaupp i tv. Det är svårt och uppenbarligen ingetsom gagnar deras karriärer. Snarare någotsom verkar kunna lägga ett ytlighetens skimmeröver den mest seriöse vetenskapsman.På Existens (Sveriges Television), där jagjobbar nöjer vi oss inte heller med en enkelmedverkan. Ett trångt forskarrum med björkmöblergör inget tv-program, vi måste ut iverkligheten. Tänk så mycket mer liv och hurmycket snyggare det blir om den lite torre forskarenkan placeras i ett snyggt kafé och kansketill och med äta en bit med programledaren.Tänk om vi kan förmedla känslan av attdet här samtalet kan ske var som helst, det vipratar om rör oss alla och hör inte bara hemmai de belästas korridorer. Bland Birkenstocksoch håliga koftor.Jag läste i en rapport att nio av tio forskaretycker att det är viktigt att ha en dialog medomvärlden. Men att få ägnar tid och kraft åtdetta. Information till allmänheten är inte meriterandei forskningsvärlden, stod det i rapporten,det kan till och med minska forskarensanseende. Märkligt.Men det förklarar varför vi får jobba såhårt.Att vara med i tv, det är på gränsen. Att dåprata och gå samtidigt, eller ännu värre äta ibild, medan man redogör för sin forskning,det är att gå för långt. Jag vet inte hur mångagånger jag haft det här samtalet med olika forskare.”Nu rasar min akademiska trovärdigheti botten” ropade en antropolog en gång närjag tvingade honom att äta nudelwook på enrestaurang i Kista samtidigt som vi diskuterademänniskans behov av tillhörighetsmarkörer.Och ”det här sänds väl efter att professurensom jag har sökt är tillsatt” frågade dennamnkunnige religionsvetaren oroligt när viträffades i en hotellobby för att diskutera muslimskahjältar.Häromdagen hade jag roligare än vanligt påjobbet. Jag skulle intervjua en religionsvetarevid Umeå universitet och självklart skulle vidricka kaffe samtidigt som intervjun gjordes.Så där står vi i kaffekön på UB. Ljudnivån ärförstås hög och trängseln påtaglig, när producentenber oss ta den första frågan redan i kön.Kameran rullar, vi makar oss närmare kassan,snart vår tur att beställa. Dags för intervju:”Kan man jämföra de brott som kommunismenbegått mot mänskligheten med de brottsom begåtts i kristendomens namn?”.Det här är en bra dag. Den duktige forskarensvarar. Han gör det tydligt och klart och sedanbeställer han kaffe. På första tagningen.Men så händer det. Kaffekoppen välter!Bara lugn, det klipper vi bort.Värre än så är det inte. Kom och fika medoss! Vi låter kameran rulla och ni berättar förfolk vad det är för smart ni kommit på. Dethar våra tittare rätt att få veta.Anna Lindman Barsk, programledare Existens, SVT20 aktum • maj 4/20 07Vill du också kåsera i Aktum? Kontakta redaktionen på telefon 786 99 45 eller via e-post .