Medborgarkunskap - ett idématerial för lärare i gymnasieskolan

Medborgarkunskapett idématerial för lärare i gymnasieskolan– –Måns WikstadBirgitta LindquistSüleyman AnterKerstin Blom-Nordström

InledningDetta idÉmaterial Är resultatet av ett projekt inom Nationella temagruppen asyl &integration (NTG Asyl) med bidrag från svenska ESF 1 -rådet. Materialet är inte en kursi medborgarkunskap utan förslag på aktiviteter som kan utveckla medborgarkunskapoch integration i klassrummet på gymnasieskolan.I våra europeiska grannländer har en diskussion kring medborgarkunskap pågått en tid.Denna diskussion kommenteras i häftets första del. Där presenteras också lite av vadsom görs idag i Uppsala kommun för att integrera gymnasieelever med olika ursprungi klassrummet.Förslag på hur man kan arbeta med medborgarkunskap för att åstadkomma integrationpresenteras i skriftens andra del. Där har vi samlat konkreta uppslag och idéer sompå olika sätt kan:• gynna en bättre ömsesidig förståelse och kontakt mellan elever med svenskbakgrund respektive invandrarbakgrund• stärka elevernas kunskaper kring värden och medborgarfrågor• underlätta för eleverna att förstå öppna och dolda koder i samhället.Uppgifterna är tänkta att samtidigt föra kunskapsutvecklingen i ämnet framåt ochuppfylla de övergripande läroplansmålen. Materialet är tematiskt ordnat.Materialet som presenteras har olika bakgrund. Några av idéerna har utarbetats ochprövats av medlemmar i arbetsgruppen, andra är insända av gymnasielärare i Uppsalakommun och en del har sitt ursprung utanför Uppsala kommun.Uppgifterna som presenteras kan ta allt från tio minuter till några veckor att genomföra.Trots att arbetsgruppen bearbetat en del texter redaktionellt kvarstår ändå olikheteri hur de olika idéerna presenteras.1 Europeiska socialfonden– –

Arbetsgruppen vill härmed rikta ett tack till dem som direkt eller indirekt har bidragittill det idématerial som här presenteras. Tack till de lärare i Uppsala som bidragitmed idéer och uppslag och Claire Féliers, Jean Perlein, Maryvonne Urbanik, lärarevid IUFM Nord Pas de Calais, Frankrike som gett inspiration och övningar till idématerialet.Till sist ett tack till NTG-asyl som genom sitt stöd möjliggjort detta projekt.Arbetsgruppen kommer framgent att sprida, samla och sammanställa idéer som gynnarintegration och medborgarkunskap. Har du idéer eller lektionsupplägg som gynnarintegration och medborgarkunskap eller vill veta mer om projektet, kontakta:Birgitta LindquistSüleyman AnterKerstin Blom NordströmMåns Wikstadbirgitta.lindquist@uppsala.seSuleyman.Anter@uppsala.sekerstin.blomnordström@uppsalaskolor.netmans.wikstad@fyrisskolan.uppsala.se

Medborgarkunskap - bakgrund– –

Medborgarkunskap – i EuropaMedborgarkunskap har de senaste tio åren diskuterats allt mer i europeiska sammanhang.Viljan att skapa en europeisk identitet och att tydliggöra rättigheter ochskyldigheter i ett integrerat Europa har kommit till uttryck i så väl förslag tillEU-konstitution 2 som i olika satsningar finansierade via EU:s utbildningsprojekt.Efter de terrordåd som genomförts av muslimska extremister i Spanien, Nederländernaoch Storbritannien har medborgarkunskap inriktats mot att förmedla vissa”medborgarkunskaper” till invandrare. En avsikt med medborgarkunskapsutbildningenför invandrare är att aktivt påverka den som studerar. Man vill från politiskthåll att invandrare skall omfatta vissa ”europeiska värderingar” i hopp om att vaccineramot bland annat extremism.Hur dessa ”europeiska värderingar” skiljer sig från universella värderingar såsom deåterges i FN:s mänskliga rättigheter beskrivs inte. Medborgarkunskap kan i detta sammanhanguppfattas som ett assimileringsprojekt där invandrare skall bli ”goda” tyskar,fransmän etc.Den tidigare politiska viljan till multikulturell dialog för att uppnå integration avstannade.Istället har anpassning och inordnande i rådande kultur lyfts fram som en vägtill att bli ”goda” medborgare. Bland annat har invandrare avkrävts ”medborgarkunskaper”via test för att erhålla medborgarskap. I bland annat Nederländerna, Tysklandoch Frankrike har innehållet i testen kretsat kring:•••vardagskunskaperrättigheter och skyldigheterformell kunskap om det land man söker medborgarskapi t ex historia och samhällskunskapspråklig förmåga•Vad säger EU?I De elva grundprinciperna för integration som antogs av ministerrådet i november 2004går man i motsatt riktning. I den första grundprincipen slår man fast att ”Integrationär en dynamisk dubbelriktad process med ömsesidigt tillmötesgående mellan alla invandrareoch invånare i medlemsstaterna”.I princip nummer sju uttrycks detta om möjligt ännu tydligare. ”Ofta förekommandesamspel mellan invandrare och medlemsstaternas medborgare är en grundläggandemekanism för integration”. Om medborgarkunskap utgår från dessa nämndaprinciper för integration möjliggörs interkulturell förståelse och kommunikation.2 Senast i Lissabonfördraget– 8 –

Vår utgångspunktEtt problem med medborgarkunskapstest är att återgivandet av vissa kunskaper ochvärderingar i ett test inte automatiskt innebär att personen som genomgår provet gördessa värderingar till sina egna. Därmed vaccinerar egentligen inte dessa test mot extremistiskahandlingar. Medborgarkunskapstest kan tvärtom medföra exkludering ochutanförskap. Därmed kan risken för extremism öka.Arbetsgruppen anser inte att medborgarkunskap i form av test eller som ett assimileringsprojektär vägen framåt för Sverige och Europa. Medborgarkunskap är i arbetsgruppensmening en ömsesidig process som skall ge färdigheter och ett teoretisktinnehåll som gör att man kan och vill delta i svenskt och europeiskt samhällsliv. Utanförskapoch bristande känsla för tillhörighet i Sverige och Europa återfinns hos såvälsvenska som invandrade ungdomar och vuxna. Medborgarkunskapsmålet är därmedett gemensamt mål - att utgöra en del av ett gemensamt Sverige och Europa. Hur kanman arbeta med medborgarkunskap med de utgångspunkterna?Vad görs idag i Uppsala?LärarintervjuerMycket lite finns gjort inom området medborgarkunskap i Sverige. Då vi i ett tidigt skedevisste att fokus för vårt arbete skulle kretsa kring integration, mötet mellan svensktoch utländskt, ville vi undersöka hur detta arbete bedrivs. Hösten 2006 intervjuadesnio lärargrupper från sju av Uppsala kommuns gymnasieskolor. Syftet med intervjuernavar att ta reda på hur lärare arbetar för integration i klassrummet och på skolan.Ett delmål var att finna goda exempel som i ett senare skede skulle kunna spridas tillandra lärare i kommunen.Integrationsbefrämjande åtgärderFörsta frågan i intervjun var Arbetar du på något sätt för integration mellan invandrareleveroch svenska elever? På denna fråga svarade flera lärare spontant nej. Bland ja-svaren kantre typer av aktiviteter urskiljas. Några blandade eleverna vid grupparbeten. Någraframhävde allas lika värde oberoende av etnicitet. Att lyfta fram andra kulturers bidragtill den svenska kulturen och vetenskapen var en tredje form av svar. Intervjuerna gervid handen att inte tillräckligt görs för att främja integration i gymnasieskolan Uppsala.Åtgärder som underlättar förståelsenDen andra fråga som ställdes var Förbereder du dina lektioner på något särskilt sätt när duhar invandrarelever i klassen? Återigen svarade många lärare nej. En synpunkt som åter-– –

kom var att elevernas språkliga förmåga och kunskapsnivå påverkade undervisningen.En del lärare tittade igenom texter som skulle användas för att hitta ord och uttrycksom skulle kunna vara svåra för invandrarelever. Lektioner med religiöst och politisktkänsliga ämnen förbereddes också extra.Hur går det för elever med utländsk bakgrund?Hur klarar sig invandrareleverna i ditt ämne/din klass? var det tredje samtalsämnet. ”Förvånansvärtbra” och ”Oftast bra” svarade många. ”Det är individuellt” svarade andraoch vände sig mot att elever med olika bakgrund klumpats ihop under beteckningeninvandrarelever. Många lärare menade att elever med invandrarbakgrund underpresteradei förhållande till sin förmåga. I intervjuerna förklarades detta med bristande kunskaperi svenska, engelska och att man inte knäckt ”den svenska koden” till exempelvad som krävs för VG- och MVG-betyg. Dessutom framkom det att invandrarelevertycker att det är störande att svenska elever inte visar respekt för sina lärare.Vad önskar lärarna för fortbildning?Har du behov av fortbildning för att bättre kunna möta invandrarelevernas behov? var det sistadiskussionsområdet. Svaret var jakande från nästintill samtliga deltagare. Följande fortbildningsområdenframkom:• kunskaper kring själva invandringen• kunskaper kring elevernas ursprungskultur och skolsystem• kunskaper kring tidigare skolinsatser• kunskaper kring hur man integrerar och möter invandrareleverEn avvikande mening var att man inte behövde mer allmän kunskap om invandrareoch invandring utan mer kunskap om den enskilde eleven. Intervjuerna komatt bilda utgångspunkt för vårt arbete med idématerialet.Medborgarkunskap - ett utforskande arbeteMedborgarkunskap bedrivs bäst som ett utforskande arbete. Att arbeta utforskandeinnebär att kunskapen inte är på förhand given utan att eleverna själva (ellertillsammans med läraren) ges möjligheter att ta reda på hur saker och ting förhållersig. En utforskning är öppen och undersökande. Läraren lär tillsammans med elevernakänna sin omgivning och sig själva i syfte att förstå sig själva och samhället bättre.Detta är ett spännande, lärorikt och roligt sätt att arbeta där allas kunskap blir värdefull.Detta gör arbetet särskilt värdefullt i det integrerande arbetet med ungdomar medolika bakgrund.– 0 –

Arbetet ersätter inte läroböcker utan är ett komplement till den teoretiska och allmänthållna kunskap som finns där. Eleverna behöver exempelvis känna till de mänskligarättigheterna, hur Sverige, närsamhället och skolan styrs, men de behöver ocksåupptäcka hur Sverige, närsamhället och skolan fungerar i praktiken. Råder till exempelde värden vi säger oss stå för i praktiken?Att mötasEtt mycket viktigt mål för medborgarkunskap är att åstadkomma möten. Möten behövsför att kontakt och gemenskap skall utvecklas och för att likheter och skillnaderskall tydliggöras. I mötet mellan gammalt och nytt, mellan olika tänkesätt och kulturerkan man lära av varandra. Detta häfte rymmer idéer som kan leda till möten mellanelever med olika bakgrund.Medborgarkunskap handlar om att genom självkännedom, kännedom om varandraoch kännedom om det samhälle vi lever i bli en del av ett gemensamt samhälle.Att tydliggöra dolda budskapDet kan vara svårt att komma in i en kultur både som invandrare och tonåring. Ensärskild svårighet kan vara dolda budskap. Vilket är det egentliga budskapet? Var tillexempel frågan egentligen ett påstående? Eller påståendet en ironi? Några uppgifter iidématerialet ger möjligheter att utforska det svenska i några avseenden, vilket underlättardemaskerandet av dubbla budskap.Att lyfta den europeiska dimensionenEtt par uppgifter syftar till att lyfta fram den europeiska frågan. I en europeisk uniondär en allt större del av de svenska lagarna beslutas på ministerrådsmöten, blir kunskapom Europa och EU en viktig del av medborgarkunskapen. Vad är typiskt europeiskt?Finns det en europeisk identitet? På vilket sätt är Sverige en del av Europa och EU?Detta är svåra frågor. Vi står mitt i den europeiska skogen och har svårt att se annat ände nationella träden. Den europeiska skogen kan ibland ses bättre utifrån. Ungdomarmed invandrarbakgrund kan i diskussionen kring vad Europa är och inte är tillföraidéer och synsätt som inte är självklara för ungdomar med svensk bakgrund.Att stärka invandrarungdomars aktiva deltagandeEtt annat syfte med medborgarkunskapen är att stärka allas aktiva deltagande i klassrummet.Utforskningar, uppgifter som lyfter fram invandrarungdomars specifikakunskaper och perspektiv, är värdefulla för det gemensamma kunskapsbygget och ären omistlig del av medborgarkunskapsarbetet.– –

Att ge alla en chansFlera gånger i arbetet med detta projekt har arbetsgruppen konstaterat att det vi sägerom ungdomar med invandrarbakgrund i lika hög grad gäller för ungdomar medsvensk bakgrund. Alla ungdomar kan ha svårt att förstå sitt samhälle och att känna sigsom en del av det. Kanske kan det sistnämnda förklara en del av de missnöjesyttringarsom finns riktade mot invandrare och invandring. När man inte upplever sig vara endel av samhället vill man inte heller att andra skall få komma in i det samhälle somman är förnekad delaktighet i. De utforskningar i medborgarkunskap som presenterasi detta häfte vill ge alla ungdomar en chans att delta. Det krävs dock mer änmedborgarkunskap för att skolan skall kunna möta invandrarungdomar där de är.FramgångsfaktorerVad behöver då förändras i den svenska skolan för att elever med utländsk bakgrundska få en möjlighet att komma till sin rätt och för att nå en bättre integration? Härföljer en del av de idéer som presenterats i forskning. 3Framgångsfaktorer som gynnar elevernas utveckling:Möjlighet till utveckling av både modersmålet och det svenska språketi en för dessa elever anpassad undervisning (svenska som andraspråk)Ett arbetssätt, i alla ämnen, som gynnar språkutvecklingenHöga förväntningarAtt eleverna får möjlighet att visa vilka kunskaper och erfarenheter dehar med sigAtt eleverna möts positivt och inte ses som ”språkliga problem”Att elever får hjälp att förstå de koder som råder i skolan, till exempelskolans krav på eget ansvarAtt elever får studiehandledning på modersmålAtt man inte förstärker ett Vi- och dom-tänkande. Alla elever är i förstahand individer och inte representanter för den ena eller andra religioneneller kulturen.••••••••Sammanfattningsvis är det allra viktigaste för att barn och ungdomar ska få en likvärdigoch god utbildning att de får en för dem anpassad skolgång och undervisning.Detta gäller för elever med invandrarbakgrund såväl som elever med svensk bakgrund.3 Se till exempel: Modigh Fredrik, (2004): Vid sidan av eller mitt i? om undervisningen för sent anlända elever i grund- ochgymnasieskolan, Myndigheten för skolutveckling Dnr 2004:282– 2 –

Annat materialVi har med vårt idématerial velat ge nya möjligheter för ett kunskapsutvecklande ochintegrerande arbete i klassrummet. Det finns annat material som kan vara mycket användbarti medborgarkunskaparbetet. Till exempel har Mångfald och dialog 4 och Föddafria flera bra värderingsövningar. Likaså finns möjligheten att arbeta med simuleringsspel som är roliga och lärorika.Att arbeta språkstärkande är också en viktig del av lyckosam integrering . Vi har idenna skrift undvikit att producera material som liknar det som finns tillgängligt menvill rekommendera den intresserade läsaren att ta del av litteraturen i fotnoterna.SammanfattningDetta idématerial i medborgarkunskap är sammanställt för att ge kunskaper om• oss själva• samhället• och den europeiska dimensionengenom att:• arbeta utforskande och i dialog• åstadkomma möten• lyfta fram värdet i alla elevers specifika kunskaperi syfte att:• åstadkomma inkludering och delaktighet och• motverka utslagning och marginalisering Alinder Orvar, Helles Marco (8): MOD, Mångfald och dialog, Stockholm Alinder Orvar, Bohman Ulla, Helles Marco, Jertfelt Pia: () Födda fria, om våra mänskliga rättigheter, metodpärm förlärare, Skara Hansson Yngve, (2004): Simuleringar - för lärande och insikt, StockholmPedagogiska kooperativet Simnet (200): Simnet 1, Örebro”Global Conflicts: Palestine” http://www.globalconflicts.eu/ Gibbons Pauline, (2006): Stärk språket stärk lärandet, Uppsala– 3 –

Ett tidigt första mentorssamtalI en av de intervjuade lärargrupperna påtalades behovet av specifik informationom eleverna. Vilka ämnen hade de läst i hemlandet? På vilka sätt hade undervisningenutformats? Vilka redovisningsformer var eleverna vana vid? Vilken typ av lärarrelationhade de i sitt ursprungsland? Behovet hos läraren att veta vilken förförståelse elevernahar av skolan, undervisningen, ämnena och lärarrelationen sammanfaller med elevensbehov av att förstå hur svensk gymnasieskola fungerar inom de nationella programmen.Ett tidigt mentorssamtal kan avhjälpa en del av de svårigheter som övergången frånivik till ett nationellt program innebär. Bäst resultat har samtalen fått när eleven förstfått fylla i formuläret skriftligen och sedan har haft möjlighet att prata kring de frågoroch tankar som formuläret väckt. Observera att tyngdpunkten inte ligger på själva ifyllandetav underlaget utan i de frågor och samtal som underlaget kan väcka. Vårt förslagär att detta samtal hålls av elevens mentor som senare informerar de andra lärarna somundervisar i klassen. Att eleverna förstår den svenska skolkoden och de ibland dubbeltydigabudskapen är viktigt för framgångsrika studier.– 4 –

Underlag för ett introduktionssamtalPresentation:Namn:Kön:Ålder:Ursprungsland:Språk:Skolgång före ankomst till gymnasieskolan:SkolformHur många år?c Svensk grundskola___________c IVIK___________c utländsk grundskola/gymnasieskola ___________Utbildningens innehåll:I mitt f.d. hemland läste jag följande ämnen:c modersmålc engelskac annat språkc annat språkc bildc musik/sångc dansc teaterc matematikc kemic fysikc biologicccccccccccchantverksämneidrottgeografihistoriasamhällskunskapreligionannat:annat:annat:annat:annat:annat:– –

arbetssätt:I mitt f.d. hemland redovisade vi på följande vis:c Jag har deltagit i ett grupparbete.c Jag har gjort en muntlig presentation/föredrag inför helklass.c Jag har skrivit rapport/uppsats.c Jag har haft skriftliga prov.c Jag har haft muntliga prov.c Jag har fått göra en utställning/planschskolan i övrigt:I mitt f.d. hemland var undervisningen …Betyget i mitt f.d. hemland avgörs av …c ett examensprov i slutet av läsåret/kursenc fortlöpande prov som sammanställts till betygc andra typer av redovisningarKommentar:Jag är van vid …cccatt arbeta under eget ansvaratt arbeta med elevinflytandeatt arbeta med jämställdhetStörsta skillnaderna mellan svensk och mitt f d hemlands skola är:– 6 –

Största likheterna mellan svensk och mitt f.d. hemlands skola är:Detta tycker jag är bra med svensk skola:Detta vill jag förändra/förbättra i den svenska skolan:Övrigt– –

– –Idématerial

Möten & integration– 20 –

Språkskolan•Användbar i: Interkulturellt arbete, internationella temadagarSyfte:Tidsåtgång:•••lära känna varandra över språkgränserlära främmande språks uttryck och uttallyfta fram invandrarungdomars specifika kunskaperEn lektionDetta är en rolig, elevaktiv och språkstärkandeupplevelse som många skolor gör. Uppgiftenpassar för alla, elever och lärare.FörberedelserFörbered genom att vidtala elever med annatmodersmål än svenska om de kan tänka sigatt hålla en minikurs i sitt modersmål förandra elever. Bestäm vilka ord och uttrycksom skall läras ut. Om språkskolan sker somen del av en temadag eller särskilt kursmomentväljer man uttryck och fraser som passar,till exempel fred, kärlek eller demokrati.Ungdomsspråk och slang i olika språk ärockså intressant. Antalet ord eller fraser kanman bestämma gemensamt innan man sätterigång.Dela in klassen i mindre grupper. Elevermed annat modersmål än svenska ger enminikurs i sitt språk för andra elever ochläraren. Låt grupperna cirkulera mellan deolika språkkurserna.Ett valfritt kreativt avslut kan vara attorden målas (och ev illustreras) på planschersom sätts upp i klassrummet eller i skolanskorridorer.En annan uppföljning kan vara att låtaeleverna leta efter gemensamma ord mellansvenska och modersmålet. Det kan finnasmer än vad man i början tror. Då har manmött både det främmande och det lika.När passar minikursernain i skolans arbete?Om hela skolan eller en stor del av skolanselever ska delta passar arbetet för temadagar,FN-dagen, språkdagen, introduktionsdagar ibörjan av läsåret med mera. Annars kan manpröva uppgiften i mindre skala i några klassereller i ett arbetslag? Det är ett roligt ochbra sätt att lära känna varandra.– 23 –

HistoriesynHiAnvändbar i: HistoriaSyfte: • att bekanta sig med olika länders historiesyn beträffande urval (vilketinnehåll), skrivsätt (hur man skriver historia) och synsätt (hur skildrasandra länder, konflikter, kända personer)• att upptäcka att svensk historieskrivning är ett sätt att beskriva detsom varit• att lära känna andra länders kulturer genom deras historia ochhistoriesynTidsåtgång: cirka 4 veckor à två lektioner i veckanFörberedelserEleven måste i god tid före det att arbetetpåbörjas ordna lärobokstexter från ett annatland. För elever med invandrarbakgrund kanibland modersmålsläraren eller släktingari hemlandet hjälpa till. För andra eleveranvänds engelskspråkiga läromedel från England,(USA, Australien och Nya Zeeland).Detta bör läraren kunna ordna.GenomförandeDetta är en avancerad uppgift och den tartid att genomföra men behållningen kan blimycket stor och ge eleverna många insikter.Den kräver att eleverna har goda engelskkunskaperalternativt goda kunskaper i sittmodersmål.Elever jobbar enskilt eller gruppvis medatt jämföra svensk lärobokstext (klassenshistoriebok) med ett annat lands historiebokstext,engelska texter för de elever sominte har ett annat modersmål, modersmålstexterför de elever som behärskar ett annatspråk än svenska och engelska.Eleven/gruppen läser in sig på sinsvenska lärobokstext och det andra landetslärobokstext (om möjligt översätts den tillsvenska). Uppgiften kräver närläsning avtexten. Lämpliga frågor att ställa till texternaär:• Får händelsen som skildras i läroböckernalika stort utrymme i de båda texterna?• Med vilket innehåll skildras händelsen irespektive lärobokstext?• Vilka ideal skymtar fram mellan raderna?• Finns det en vinkling i texterna? (Tillexempel synen på andra länder eller vissperson)• Kan man hitta skillnader i hur texten ärskriven? Vilka ideal kan författaren tänkasha i detta avseende (objektivitet, litterärt,lättläst eller dylikt)Redovisning sker i tvärgrupper (seminarietyp)om eleven arbetat enskilt ellerparvis. Om eleverna har arbetat i grupp kanredovisning ske i helklass.– 24 –

Gräv där du stårSkHiSvAnvändbar i: Historia, Samhällskunskap och SvenskaSyfte:Tidsåtgång:För eleven:att bättre lära känna sin bakgrund, sin släkt och sin historia.För klassen:att bättre lära känna sina klasskamraters bakgrundatt lära känna varandra och därigenom få en bättre förståelse förolika människors livssituation och bakgrundatt konkretisera historieämnetatt utveckla elevens skrivande•••••En lektion till att introducera uppgiften och två lektioner till att redovisaresultatet med ett tre veckors uppehåll däremellan för intervjuer, skrivandeetcetera. Om man vill ge klassen tid att skriva på lektionstid tillkommerdetta.FörberedelserEleven får i läxa att intervjua sina föräldraroch far- och morföräldrar om deras liv isyfte att konstruera ett enkelt släktträd tregenerationer bakåt i tiden till och med mormorsmor,mormorsfar etcetera. Syskon, kusinereller sysslingar behöver inte tas med. Påsläktträdet märker eleven ut när och var dehar levat, vad de har arbetat med, vilken typav personlighet de var eller anekdoter somär intressanta. I synnerhet elever med släkt iutlandet kan behöva tid för att genomföradessa intervjuer.Eleven väljer sedan ett levnadsöde, enhändelserik historia eller ett tillfälle där släktingenvarit nära eller delaktig i den ”stora”historien. Kring detta skriver eleven ettreportage. Efter inlämning och rättning hareleven möjlighet att skriva om sitt reportage.Nu kommer den roligaste delen i dettaarbete. Eleverna får gruppvis läsa varandrassläkthistorier. Ur gruppens historier väljerde sedan ut en för högläsning. Klassen fåri sin helhet höra cirka sex historier. Efterdetta finns det möjlighet att diskutera hurvår historia kan ha påverkat oss - dels somindivider - dels som samhälle. Låt alltid elevernagodkänna att deras släkthistoria läses avandra innan denna andra halva av uppgiftengenomförs.– 2 –

Projekt 1 - Min historia och dinHiGe•Användbar i: Samarbete mellan IVIK (eller liknande) och annat gymnasieprogram,Historia, Geografi.Syfte:Tidsåtgång:Att skapa ett projekt med positiva effekter för båda grupperna.Tre gemensamma träffar förutom för- och efterarbete i respektive grupp.BakgrundPå Celsiusskolan, Uppsala, finns IVIK – ettindividuellt program för nyanlända flyktingaroch invandrare som läser skolämnen enligtgrundskolans nationella mål. Målsättningenför många av dessa elever är att nå godkändabetyg för att senare kunna bli antagna pågymnasieskolans nationella program. Elevernapå IVIK har svårt att lära känna elevermed svenskt ursprung. Inledningsvis kanspråket innebära svårigheter, därefter kommerkulturella skillnader vilka inte sällan bliren barriär för nya kontakter.På Rosendalsgymnasiet i Uppsala läserelever på det specialutformade internationellaprogrammet, SMIP, med hela världensom sitt arbetsfält. För eleverna på SMIPskulle ett projekt med IVIK-elever kunnage möjligheter till direkta möten med omvärldenpå hemmaplan!Ett samarbete inleddes mellan skolornamed målet att ungdomar från olika kulturerskulle träffas och lära känna varandra genomatt återberätta och diskutera sin egen respektiveden andres historiska bakgrund.För att eleverna inte skulle upplevaatt träffarna var ett påtvingat försök frånvuxenvärlden att få eleverna att umgås medvarandra gällde det att hitta en ram där mötenakändes naturliga och givande. Därförkopplades projektet till skolarbetet ochämnet historia.Projektets uppläggProjektet fick namnet Min historia och din.Eleverna träffades för första gången för attberätta om var de kom ifrån och hur detsåg ut där. De delades in i grupper om tretill fyra och använde programmet googleearthför att med hjälp av satellitbildernaberätta om sitt ursprung. Ett delsyfte varatt de skulle bekanta sig med varandra.När de nu lärt känna varandra lite grannkunde de gå vidare till huvuduppgiften, attfundera över sin egen och andras historia. Viställde frågor som: Vad har format ditt ochandras liv? Hur har händelser och förhållandeni omvärlden påverkat din eller dinfamiljs tillvaro? Kan du i den ”stora” historiense det enskilda exemplet? Utifrån dessafrågor fick eleverna på var sitt håll förberedasig på att berätta sina historier.Den andra träffen ägnades åt det historiskaberättandet. Eleverna satt i samma gruppersom förra gången och de skulle nu samlainformation från någon annan i gruppen.Anteckningarna skulle sedan bli underlag fören artikel där ett enskilt öde placerades in iden större historien.– 26 –

En tredje gemensam aktivitet kom tillstånd genom att alla eleverna genomfördeett studiebesök på Moderna museet i Stockholm.Där visade guiderna hur konstenpåverkats och förändrats av det historiskasammanhanget under 1900-talet.Avslutningsvis blev de historiska artiklarnaen tidning som dokumenterade deteleverna arbetat med.ResultatProjektet blev mycket lyckat. Eleverna sågfram emot träffarna och utbytet blev givandeför alla parter. För de svenska elevernablev mötena många gånger omtumlande:”Hon berättade om hur det var att alltid gå iburka”. För eleverna från IVIK likaså: ”Attså många har släktingar som utvandrat tillAmerika för att Sverige var så fattigt.” Artiklarnablev bra och intressanta. Lika viktigtvar att eleverna möttes, arbetade tillsammansoch lärde känna varandra. De upptäckte attde hade mycket gemensamt. Trots att projektetvar småskaligt, ledde det till beståendeintryck och insikter för alla inblandade.Kerstin Blom Nordström, lärare, Celsiusskolan,UppsalaCalle Håkansson, lärare, Rosendalsgymnasiet,Uppsala– 2 –

Projekt 2 - Din historiaAnvändbar i: Svenska och Historia i samarbeteSyfte: Se nedanTidsåtgång: VarierarHiSvI temaarbetet Din historia får elevens historiamöta skolämnet historia samtidigt som elevernafår tillfälle att på ett lekfullt och struktureratsätt presentera sig själva för lärarna.Inom historieämnet ges uppgiften tilleleverna att genomföra enskilt och skriftligtoch det är bara läraren som läser texten. Viktigtatt klargöra för eleverna är att de baraberättar det de vill och att adoptivföräldrareller fosterföräldrar och andra vuxna förebilderkan vara nog så viktiga som biologiskaföräldrar.För elever med en trasslig barndom ellerandra jobbiga upplevelser bakom sig, kanarbetet röra upp starka känslor vilket är viktigtatt vara medveten om. Viktigt är att denhistoria som är ens egen ska vara efterfrågadoch värdesatt i ett respektfullt sammanhang.Som lärare kan man efter att ha läst allashistoria göra en sammanfattning där manlyfter fram gemensamma eller liknandehändelser som länkar samman elevernashistoria med skolämnet historia: det kan varaarbetsförhållanden på orten, hur många barnvarje generation har fött och hur utbildningsnivånhar förändrats mellan de olikagenerationerna.Här kan man lägga ett särskilt fokuspå t ex hur villkoren för kvinnor eller invandrademinoritetsgrupper i vår historiahar förändrats under de senaste 00 åren.Din Historia1. Fundera över din egen historia. Väljut tre händelser som du tror har haftstor betydelse för din personligautveckling. Varför just dessa?2. Diskutera med dina föräldrar omviktiga händelser och förhållandeni deras liv som präglat din uppväxt,dina erfarenheter och åsikter.3. Fundera över hur din egen historiai olika avseenden har påverkats avsamhällsutvecklingen. Välj ut trehändelser eller förhållanden ute isamhället som du tror har haft storbetydelse. Varför just dessa?. Kvinnors historia glöms ofta bort.Undersök i din egen historia: Vilkenkvinna är den första att gå i skolan,och hur lång tid? Vilken kvinna ärförst med ett avlönat arbete? Vilkenkvinna får rösta för första gången?Hur har antalet barn per familj förändratsöver åren och varför?. Gör ett släktträd som sträcker signågra generationer tillbaka i tidenoch där det framgår var de tidigarebodde, vilken utbildning de hadeoch vilka yrken de ägnade sig åt. Dukan också lägga till hur många barnvarje generation bestod av. Gör ensammanställning och diskutera resultatet.Vad kan man dra för slutsatserom historiens förlopp under den periodsom undersökningen omfattar?– 28 –

Parallellt arbetar eleverna i svenskämnet medsagans form och skriver en existentiell saga– Sagan om mig själv. Sagan är en lekfull textmed följande obligatoriska inslag: eleven skasjälv vara huvudperson, men som litet barnoch ges ett sagonamn, gärna med någonsymbolisk innebörd eller klurig omtolkningav sitt eget namn. Eleven får välja tre viktigapersonliga positiva egenskaper som ska geshuvudpersonen i texten, och som ska synliggörastydligt i sagan. Vidare ska huvudpersonenmöta tre utmaningar som den klarargenom att använda sig av sina goda egenskaper.Utmaningarna kan gärna skildras isymbolisk form, t ex genom gestalter, gåtoreller annat som ska övervinnas. Genom attklara utmaningarna ska huvudpersonenlära sig tre viktiga saker som ett barn måstekunna för att bli en god och stark människa.Sagorna bearbetas sedan genom att eleveroch lärare läser allas sagor, tar upp sagornasdygder och huvudpersonernas egenskaper,som diskuteras i klassen. Har dygdernaaktualitet idag? Vad har jag själv lärt mig ärviktigt i livet för att bli en bra människa?Hur har jag lärt mig detta? Motgångar, att tasig genom prövningar – stärker det en människa?Vilka prövningar kan vara för svåra?Hur ser vuxenvärldens ansvar för barnen utidag? Här kan en länk till barns rättigheteroch barnkonventionen skapas, och vidarearbete med olika sätt att uppfostra barn ochförväntningar på flickor och pojkar i olikasociala sammanhang.I anslutning till elevernas historia arbetadevi vidare med uppgiften Alternativasläktträd som behandlar allt det som påverkaross, förutom det vi föds med. På tavlan togvi upp sådant som påverkar oss att bli deindivider vi är – på gott och på ont. Vi identifieradetillsammans positiva krafter som ärgoda källor som vi är stolta över att låta osspåverkas av, och vilka negativa influensersom vi bör vara uppmärksamma på. Lärarentar emot elevernas förslag och breddar ellerställer handledande frågor för att utvecklaoch fördjupa förslagen. Här är eventuellakönsskillnader i resultatet bra att notera ochuppmärksamma eleverna på, samt fördjupagenom att samtala om bakomliggandefaktorer. De positiva och viktiga influensernai livet fick eleverna sedan individuelltillustrera i bild under rubriken Mitt alternativasläktträd, som presenterades inför klassen.Eleverna valde t ex att ta med kamrater,musik, idrott, föräldrar och skolan. Religiöstro, klädstil, förebilder, viktiga platser ocheventuella andra hemländer än Sverige blevockså uppmärksammade av eleverna somviktiga i formandet av deras identitet. Deindividuella alternativa släktträden sattes uppi klassrummet, och vi gick tillsammans runtför att vaska fram de viktigaste gemensammadragen i vad som påverkar oss i omgivningentill de människor vi är. Eventuellaskillnader mellan eleverna med avseendepå kön ska noteras av läraren, men i arbetetmed våra elever fokuserade vi denna gångpå alla slående likheter som tydliggjordes avjämförelsen – likheter som löpte över klass-,köns-, religions- och etnicitetsgränser i dennamångkulturella grupp elever. Likheternablev en aha-upplevelse för oss alla, inte minstför eleverna, som liksom i så många andrasammanhang grupperat sig efter upplevdaoch överdrivna uppfattningar om olikhetermellan varandra, inte minst på grund av kön.Ulrika Lundquist, lärare, Lundellska skolan,Uppsala– 2 –

Värden– 30 –

Om detta ord var en…Sk En SvAnvändbar i: Engelska, Samhällskunskap och SvenskaBakgrund:Syfte:Tidsåtgång:Denna uppgift har också sitt ursprung i Lille, Frankrike där den utgören del av den medborgarkunskapsutbildning som nämnda lärarhögskolager.• Att via ett associativt arbete låta eleverna få uttrycka sig och pratakring några av det moderna samhällets grunder och de begrepp somfinns där• Att via elevernas tolkningar åstadkomma möten mellan eleverna• Att via samtal förstå innebörden av några samhällsbegrepp bättreBeror på hur många begrepp klassen arbetar med men 80 – 00 minuter ärlagom långt för att uppgiften inte skall hinna bli tråkig.FörberedelserSom lärare är det bra om man själv (ellertillsammans med kolleger) gör uppgifteninnan man genomför den för att förstå hurden fungerar och hur rolig den är. Lärarenbehöver också göra ett urval av begreppsom eleverna skall associera kring. Kopieramallen med ett urval av begrepp inför genomförandet.GenomförandeLåt eleverna besvara frågorna i mallen individuellt.Låt eleverna sedan redovisa svarenför varandra gruppvis. Låt eleverna ställa frågoroch prata om varandras svar. I denna typav arbete finns inget rätt eller fel svar. Kangruppen enas om ett svar som bäst representerargruppens åsikt? Om tiden finns låtgrupperna få redovisa för hela klassen. Närvi berättar om våra associationer berättar viockså om oss själva. När vi berättar om osssjälva möjliggör vi möten.Elevinstruktioner(Se nästa sida)– 3 –

ElevinstruktionDu skall göra en associationslek. Välj den plats, den personlighet, historiska händelse etceterasom bäst överensstämmer med hur du uppfattar respektive begrepp. Berätta sedan fördina gruppkamrater vilket ord du valde och hur du tänkte. Låt de andra berätta för dig hurde svarat och hur deras tankegångar gick. Kan ni enas i gruppen om ett förslag som ni kanberätta för resten av klassen?Om detta ord var...If this word was…En platsA placeEn personlighetA personalityEn historiskhändelseA historicaleventEtt monumentA monumentHemhörighetSense of belongingUtbildningEducationRättigheterRightsMedborgareCitizenFolketThe peopleDelaktighetParticipationMångfaldDiversityKommunikationCommunicationDemokratiDemocracyJämlikhetEqualityFrihetFreedomFörtryckOppression

Vad krävs för att demokrati skall råda?SkAnvändbar i: SamhällskunskapBakgrund:Syfte:Tidsåtgång:Poängen med denna uppgift är att fördjupa diskussionen om demokrati.Många elever känner till de formella kraven för att demokrati skallråda men de har inte funderat lika mycket på vad som krävs för att endemokrati skall fungera i praktiken.Att lära känna demokratins förutsättningar och möjligheter.80 minuterFörberedelserAtt själv pröva uppgiften före dess genomförande.GenomförandeFrågeställningarna för eleverna är Vad krävsför att ett land skall räknas som en demokrati?det vill säga Vilka lagar och förordningar måstegälla? och Vad krävs för att en demokrati skallfungera i praktiken?Den första frågan syftar till att lyfta fram delagar och regler som skall gälla i ett landför att demokrati skall råda. Här kan svarenoftast delas in i tre kategorier: fri- och rättigheter,valets genomförande och valresultatet.Man kan lägga upp svaren som en skisspå tavlan där svaren kan se ut så här efterförsta frågerundan (se tabellen). Sedan kanman fråga om det går att ta bort något avdetta och ändå ha demokrati.Vad krävs för att en demokrati skall fungera?Här kommer oftast de mest intressantadiskussionerna? Några exempel på elevsvarsom kommit under åren:• politiker måste hålla vad de lovar• folk måste använda sig av sin rösträtt (detvill säga högt valdeltagande)• lättillgänglig information om och fråndeltagande partier• majoriteten får inte förtrycka minoriteter• att det går att kontrollera vad politikernagör (t ex offentlighetsprincipen).Varje punkt som eleverna föreslår kan användassom föremål för diskussion. Måste tillexempel politikerna hålla vad de lovar? Omomständigheterna förändras får politikernainte bryta ett vallöfte? Skulle Sverige räknassom demokrati om denna definition gällde?En annan viktig diskussion är om det finnspolitiska beslut som är oförenliga meddemokrati? Kan man i demokrati beslutaom till exempel rasism och dödsstraff ochfortfarande betraktas som en demokrati?Hur skulle USA se på samma frågor?Obs! Det är viktigt att man innan lektionenhar sina egna svar på frågorna klartför sig så att man kan samtala och kompletterapå tavlan om eleverna inte tar uppnågot som man upplever som väsentligt fördemokratins teori och praktik. Även lärarenskompletteringar bör underställas diskussion.Vi tar ofta demokratin för givet. Vilka erfarenheterfinns det av bristande demokrati– 33 –

Ordnad debatt kring ett ämneFi Hi Re Sk SvAnvändbar i: Filosofi, Historia, Religionskunskap, Samhällskunskap, SvenskaSyfte: • Att träna ordnad debatt. Få lärarledd hjälp i att strukturera argumentför- och emot• Att identifiera argument som är närliggande• Att skapa en överblick över en debatt• Att pröva på demokratiskt arbetssätt och argumenterande analysTidsåtgång: Ett lektionspass á 00 min.FörberedelserLäraren har med sig (större) post-it lapparGenomförandeEleverna får ett ämne som är aktuellt, somkräver ett etiskt ställningstagande och ärladdat. Eleverna kan själva få komma medförslag på debattämnen. Låt eleverna en ochen ta ställning i frågan. Låt dem sedan skrivaned argumentet på en post-it lapp. Arrangerawhiteboardtavlan i ett för- och ett emotfält.Låt eleverna komma fram en i taget ochläsa upp sitt argument från sin post-it lapp.Placera sedan argumentet på för- eller emotsidan.Placera argument som är närliggandeeller lika i grupper så att man kan urskiljanågra huvudargument för respektive emot.Låt elever få ställa frågor kring deargument på post-it lapparna som de inteförstår eller vill veta mer om. Introducerabegreppen hållbarhet och relevans ochanalysera argumenten utifrån dessa begrepp.Låt elever som vill utveckla sina argument fågöra det.Dela nu ut en ny runda post-it-lappar.Låt eleverna skriva motargument till etttidigare anfört argument. Organisera dessapå ett liknande sätt som tidigare. Summeradebatten (alternativt låt en elev summeradebatten). Går det att nå en gemensamståndpunkt?Eventuella fortsättningarLåt materialet bilda underlag för elevernaatt skriva en uppsats i ämnet. Här har de ettutmärkt material för att skriva en argumenterandeuppsats.Förslag på ämnen• Dödshjälp är en mänsklig rättighet• Kvinnlighet och manlighet beror påuppfostran och är en konstruktion• Invandrare som begår brott skall utvisas• Invandrare i Sverige diskrimineras• Sverige bör tillåta fri invandring– 3 –

Vad är att vara europé?SkAnvändbar i: SamhällskunskapSyfte: Att diskutera nationell och europeisk identitet.Tidsåtgång: 30 minuterFörberedelserIordningställ en overheadbild med tabellennedan.GenomförandeLåt eleverna få rangordna vad de identifierarsig mest med. Be dem motivera sitt val. Diskuterasvaren. Finns det en europeisk identitet?Diskutera! Låt sedan eleverna få göraefterföljande associationsuppgift. Varför ärdet så mycket lättare att hitta typiskt svenskaföreteelser än europeiska?KommentarElever med icke svensk bakgrund kan haett annat perspektiv än elever med svenskbakgrund. Elever med föräldrar som har sinarötter i flera olika europeiska länder verkarha lättare för att prata om en europeisk identitetän andra. Ännu intressantare har varitde kommentarer som kommit från elevermed rötter utanför Europa. När svenskaelever har haft svårt att hitta en europeiskmaträtt angav en elev från Irak att spagettiär detta varpå en ”svensk” elev svarade attspagetti är italienskt …Identitet Uppsalabo Svensk Europé Annan identitetVad identifierar du dig mestsom? Rangordna!Motivera!Vad är typiskt europeiskt? En maträtt En poplåt En personlighet En platsOm Sverige var...Om Europa var...– 36 –

MänniskovärdeSvAnvändbar i: SvenskaSyfte:Tidsåtgång:Det här arbetet tränar både texttolkning, formuleringsförmåga och socialfantasi. Genom skrivande lär sig skribenten att leva sig in i en fiktiv gestaltssituation, förändra befintliga förutsättningar och skapa nya. Textens innehållhandlar om människors värde och barns utsatthet, vilket också kan appliceraspå elevernas eget liv och erfarenheter. Arbetet fortsätter med Barnkonventionen,där insändare om barns rättigheter kan bli nästa skrivuppdrag.Vid läsning av folksagor, dikter, filmer och noveller kan de påhittade berättelsernaanvändas för att få syn på saker i det verkliga livet, t ex relationermellan människor, existentiella frågor och bearbetning av kärlekssorg elleridentitetskriser. Den skönlitterära texten används således som ett exempelpå hur verkligheten kan vara, och de fiktiva gestalterna som verkliga människorsom eleverna analyserar, granskar och lever sig in i.Ett lektionspass och uppåtUppgift som lockar till texttolkningMaterial: Nils Ferlins dikt BarfotabarnBarfotabarnDu har tappat ditt ord och din papperslapp,du barfotabarn i livet.Så sitter du åter på handlarns trappoch gråter så övergivet.Vad var det för ord – var det långt eller kort,var det väl eller illa skrivet?Tänk efter nu – förrn vi föser dig bort,du barfotabarn i livet.(Nils Ferlin, 88-6)Arbetsgång• Läraren läser dikten högt och elevernahar varsitt exemplar av texten framför sig.• Enskilt får eleverna uppgiften att associeratill ordet barfotabarn. Eleverna skaskriva beskrivande ord som de kommeratt tänka på, om hur ett barfotabarn kantänkas vara.• Elevernas ord tas upp på tavlan och klassensgemensamma bild av barfotabarneti dikten framträder. Samtal om barfota-– 3 –barnet i dikten och i verkligheten – vilkakan beskrivas som barfotabarn idag?Finns det barfotabarn i Sverige? Varför,varför inte?• Gå tillbaka till dikten igen. Vad är detför ord som barfotabarnet hade på sinförlorade lapp? Eleverna tänker enskiltoch ger var sitt förslag som skrivs på enpost-it-lapp. Lapparna samlas och sättsupp på tavlan. Inventera och samtala.• Ordauktion: Välj de tre vackraste orden isvenskan/persiskan/tigrinia … Köp-säljord med varandra och skriv en kärleksdiktbaserad på de ord du efter auktionen har- på svenska eller det egna modersmålet.• Skriv en inre monolog, tankeström, sombarfotabarnet tänker där på trappen.• Välj ett av orden på tavlan och gör ettlyckligt slut för barfotabarnet, gärna idiktform, där barnet finner vad han ellerhon förlorat.• Läs varandras texter och ge positiv respons.Ulrika Lundquist, Uppsala

VärdegrundSk En SvAnvändbar i: Engelska, Samhällskunskap, SvenskaSyfte: •Tidsåtgång:••att mötas och utbyta erfarenheter, insikter och kunskaper genom attdiskutera värdegrundsfrågor tillsammansatt tillämpa demokrati och mänskliga rättigheteratt undersöka hur vi tillämpar dem i praktikenen lektionDenna uppgift ger goda möjligheter till ettfruktbart samarbete mellan en IVIK-klassoch en klass från nationella programmen,valfri årskurs.GenomförandeVälj ut en aktuell, brännande samhällsfrågai en tidningsartikel alternativt nyhetsnotiseller välj ett ämne utifrån elevernas pågåendearbeten i sina skolämnen. Plocka framett tidlöst, etiskt problem som kan relaterastill ämnet eller artikeln. Exempelvis SkallSverige tillåta arbetskraftsinvandring? eller Kandet någonsin vara rätt att döda? Arbeta i mindregrupper så att alla kan få möjlighet att bådeuttrycka sig och lyssna aktivt.Låt varje grupp först få redovisa diskussionensinnehåll. Låt eleverna sedan undersökasjälva diskussionen. Deltog alla idiskussionen? Fick alla möjlighet att delta?Prata om och på vilket sätt de använt sig avsina fri- och rättigheter i diskussionen.1. Alla får säga något (Yttrandefrihet)2. Alla får säga sin åsikt (Åsiktsfrihet)3...Alla kan skriva en insändare ellerartikel eller redovisa med en plansch(Tryckfrihet)Kolla vem som pratar i gruppen,flickor, pojkar? (Genusperspektiv)Alla får tro som de vill (om ämnethandlar om olika tro) (Religionsfrihet). Annat som ni kommer på …Redovisa och utvärdera diskussionerna ocharbetet i stort!– 38 –

Bilden av varandra– 3 –

Bilden av Sverige & andra på nyheternaSkMAnvändbar i: Samhällskunskap, olika mediakurser.Syfte:Att bli medveten om hur olika nationaliteter och kön presenteras i mediakvantitativt och kvalitativt.Tidsåtgång; Hemläxa cirka /2 timme. Redovisning i klassrummet ca 00 minuterinklusive diskussion.BakgrundMan brukar säga att vi i Sverige har envästcentrerad världsbild, stereotyper kringolika nationaliteter och våra två kön. Dennauppgift låter eleverna undersöka hur dettaser ut i ett nyhetsprogram.FörberedelserBestäm en kväll då klassen skall bevaka Rapport,Aktuellt och TV-Nyheterna. Att studera justdessa tre nyhetssändningar är extra intressant dåobjektivitetskravet är särskilt stort för marksändtv. Låt respektive elev få välja vilket programden skall bevaka. Försök få en jämn fördelningtittare mellan de olika nyhetsprogrammen.GenomförandeLåt varje grupp först få iordningställa presentationenav sitt program (cirka 30 minuter).De skall sedan presentera programtablånoch redovisa hur stort utrymme Sverigerespektive varje kontinent får reellt och procentuellt,hur respektive kön presenteradesi utrymme och med vilken titel samt vilkanyheter som fick störst utrymme.Låt eleverna få diskutera innehållet. Vad är detför typ av nyheter vi får från Sverige, Europa ochrespektive kontinent? Hur presenteras de kvinnorrespektive män som intervjuas? Kan manse något typiskt svenskt i urvalet, presentationeneller vinklingen? Hade nyhetsprogrammet settannorlunda ut i något av invandrarelevernasursprungsländer? Hur förhåller sig denna kvällsnyhetsprogram gentemot andra kvällar? Låt elevernaskriva en sammanfattning av resultaten.Möjliga frågor att diskutera efter presentationernaär: ”Varför ser det ut så här?”,”Avspeglar det verkligheten?” och ”Vilkenpåverkan kan nyhetspresentationen stå under?”Redaktionernas nyhetsvärdering ochsätt att presentera kan ses som ett uttryck förden kultur vi lever i och ge både svenskaoch invandrade elever värdefull informationom världsbilden i svenska nyhetsmedia.Europeisk dimensionI förhållande till att det i Bryssel (EU) fattasbeslut om en stor andel av Sveriges lagar,hur redovisades det i media?Internationell dimensionOm invandrareleven har goda kunskaper i sittmodersmål kan eleven få göra samma analyssom ovan fast med en nyhetssändning frånhemlandet eller från en internationell kanal.Elevens familj har kanske tillgång till sitt landstv-kanaler eller andra kanaler på elevensmodersmål. Annars finns webb-tv från olikaländer via vanlig internetanslutning.GenusdimensionVad kan denna nyhetsuppgift säga oss om vårtsamhälle och synen på respektive kön? Hurmånga män respektive kvinnor intervjuades?Hur presenterades män respektive kvinnor detvill säga med vilket yrke eller med vilken titel?– 40 –

Hur rykten kan visa våra fördomarHi Sk SvAnvändbar i: Svenska, Samhällskunskap, Historia (eller där källkritik/fördomar tas upp)Syfte: Att visa hur ett budskap kan förändras vid återberättande. Övningen visarhur rykten kan uppstå på grund av missförstånd och de fördomar vi har.Tidsåtgång: Ett lektionspass och uppåtGenomförandeVälj ut 0 elever som får lämna klassrummet.De skall vara utom hörhåll.Dela ut berättelsen till de kvarvarande.Läs igenom den högt! Fråga eleverna hur detror att historien kommer att förändras närden återberättas i flera led. Be dem sedanatt anteckna de väsentliga förändringar somhistorien genomgår när eleverna senare skallåterberätta historien.Ta in en första elev från korridoren. Berättaför honom att han så noggrant som möjligtskall lägga historien på minnet för attsedan återberätta den så noggrant han kanför nästa elev. Läs historien högt för eleven.Ta in elev nummer två. Instruera elevensom ovan. Låt nu elev nummer ett återberättahistorien som han minns den för elevnummer två. Eleverna i klassrummet noterareventuella förändringar av historien.Ta sedan in elev nummer tre och låt nummertvå återberätta för nummer tre. Fortsättpå samma sätt tills alla elever har fått återberättavad de hört. Den sista eleven återberättarför klassen vad han eller hon har hört.Jämför nu de olika versionerna av historienmed hur den berättades från början.Notera på tavlan väsentliga skillnader. Jämförmed de gissningar eleverna gav i början.Vad förändrades? Varför? Mycket sällan ärgärningsmannen svensk i slutet. Ofta är hanfinsk eller utländsk. Ofta har svensken förvandlatstill offret. Detta kan bli underlag förviktiga diskussioner om rykten. Vilka historierhar ni hört som man bör sätta frågeteckenkring? Vem var gärningsmannen? Vem varoffret? Varför förändrar vi det vi hör på dettasätt? Gör vi det i andra sammanhang?Eventuell uppföljningMan kan följa upp denna lektion med enfilm som skildrar hur vittnen minns och kanpåverkas att minnas på ett felaktigt sätt. Ettannat sätt att följa upp utforskningen är attberätta om ”skrönor” det vill säga modernavandringssägner. Varifrån kommer de? Vilkenfunktion har de? Vilka nationaliteter pekasut i dessa? I vilket syfte?BerättelsenPå en bänk i ett hörn av Centralstationen iStockholm sitter en finländare, en svensk och ennorrman som samtalar med en gravid kvinna.Två ynglingar kommer gående. De harutländskt utseende, de är svarthåriga och mörka ihyn. Man tror att de är smutsiga och man får enkänsla av ett hotfullt och brottsligt förflutet. Deslår sig ned på bänken mitt emot. Finländaren,som har suttit och läst en tidning, vänder sig tillsvensken och fäller någon kommentar. Norrmannenoch den gravida kvinnan slutar att prata.Plötsligt reser sig svensken och sticker en knivi armen på norrmannen, som chockad faller omkull.Den gravida kvinnan, som i själva verket ären civilklädd polis, fäller med ett snabbt judokastgärningsmannen till marken.De två ynglingarna som lugnt åsett det helareser sig och går därifrån.– 4 –

StereotyperAnvändbar i: Samhällskunskap och GeografiSyfte:Tidsåtgång:Att göra eleverna uppmärksamma på stereotypaföreställningar vi bär med oss. minuterSkGeFörberedelser: IngaGenomförandeBe eleverna ta fram penna och papper. Sägåt dem att skriva ned det första ord de kommeratt tänka på när de hör ordet ”Afrika”.De skall inte tänka efter, utan bara snabbtassociera. Be eleverna läsa upp vad de skrivitpå lappen. Vanligtvis skriver eleverna ordsom svält, AIDS, fattigdom, öken, eller någotdjur såsom lejon.Fråga eleverna om de har varit i Afrika.Det har inte de flesta. Frågan är ställd föratt göra eleverna uppmärksamma på att demåste ha fått denna bild någonstans ifrån.Varifrån har de då fått denna bild av Afrika?Media såklart med undantag för någonelev som kan ha annan information. Skulleafrikanerna få liknande associationer omman bad dem göra samma sak? Vilka andrastereotyper har vi av andra länder ellervärldsdelar (alternativt folkgrupper)? Detgår ju lätt att undersöka genom att göra omsamma experiment men om andra nationalitetereller ursprung. Hur kan stereotypaföreställningar påverka hur vi bemöter ochbehandlar folk? Hade elever med afrikanskbakgrund andra associationer?Har andra kulturer stereotyper om andrafolk? Fråga elever med invandrarbakgrundom detta!– 42 –

Idématerial – översiktMöten & integration ämnen sidaOm jag var… • En Sv21Migration Ge Sk22Språkskolan •23Historiesyn Hi Sk24Gräv där du står Hi Sv25Projekt 1 - Min historia och din • Ge Hi26Projekt 2 - Din historia Hi Sv28VärdenOm detta ord var en… Sk En Sv31Vad krävs för att demokrati skall råda? Sk33Ordnad debatt kring ett ämne Fi Hi Re Sk Sv35Vad är att vara europé? Sk36Människovärde Sk En Sv37Värdegrund Sv38Bilden av varandraBilden av Sverige & andra på nyheterna 40Hur rykten kan visa våra fördomar Hi Sk Sv41Stereotyper Sk Ge42SkMDenna ämnesindelning visar på uppgifternas huvudsakliga områden, men de kan med lättbearbetning användas i andra ämnen än de angivna.NyckelHi Historia Sv Svenska Ge GeografiSk Samhällskunskap En Engelska M MediaämnenRe Religion Fi Filosofi • Övrigt

– 44 –