P 18- A 7-Lv 2-KA 3 KF Test.indd - A7 Kamratförening

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift 5OfficersmässenVisborgsslättRedaktörens inläggGRKF skribenter; skickadina inslag till nedanståendeadress. Texten tar jag helstper e-post eller på diskett.Illustrationsmaterial och bildervill jag ha som papperskopior,på diskett eller CD.OBS! E-posta inga bilder!Väduren, Gotlandsgruppen,box 2012, 621 26 Visby.E-post:vaduren@zeta.telenordia.seTelefon 0498 - 27 89 78NILS-ÅKE STENSTRÖMSvante Hagström har sammanställt en skrift omregementets officersmäss. Mässens historiainleds med den officerspaviljong som byggdes1887-1888. Byggnaden skulle under 1950-taletbli Fritidshemmet, för att under 1980-taletövergå till Drifts- och Serviceavdelningen(DSA). Mässen i kanslihuset räknar sina dagarsedan 1905, och skriften behandlar intressantauppgifter om dess investeringar, inredning,ekonomi och administration. Publikationen ärpå 40 sidor och innehåller nära 20 färgbilder,huvuddelen tagna av Lars Hallén, fotografenbakom boken ”Svenska officersmässar”.Intresserade kan inhandla skriften genom:Gotlands regementes Officerskassaw.w.w.offkassanp18.se eller SvanteHagström, telefon 0498-27 14 31, 24 41 06mobil 0730-49 61 03.Försäljning kommer att ske vid kamratföreningensKFÖ i augusti, samt under jullunchen.Pris 50 kronor.Anmäl adressändringtill GRKF sekreterarenCrister PerssonSöderhagsvägen 26, 621 50 VisbyTelefon 0498 - 27 88 30, 0705-35 31 58e-post: persson.gotland@telia.comTillhör du Stockholmskretsen måste duanmäla ändringen även dit!StockholmskretsenOrdförande Lars-Inge HägleMidgårdsvägen 46, 136 46 HandenTelefon 08-777 13 46, 073 - 993 56 80E-post: lih@telia.comVERKSAMHETSPLAN FÖR 2007• 2007-04-30 Traditionsenligt Valborgsmässofirande i P 18 änge.GenomVisborgs Jakt- och Viltvårdsförenings regi.kl 18.00 Talkl18.30 Brasan tändsFörtäring från Koktross m/ä till låga kostnader.• 2007-06-02 Studiebesök vid Gotlandsgruppens grupptävling på Tofta.Start kl 09.30 i kasern Bysen. Återkomst till P 18 ca 13.00 -13.30.• 2007-08-18 --19. KamratFöreningsÖvningÖvning med inriktning att genomföras i Tingstäde. Inbjudan med detaljer presenteras idenna tidskrift samt på hemsidan.• 2007-10-25 kl 12.00 Kamratföreningslunch.Plats: Hwitstjärna. Se annons i Gotlands Allehanda/Gotlands Tidningar och på hemsidan.• 2007-11-02 kl E.S.O. Kransnedläggning på Gotlands truppers gravplats.• 2007-12-18 kl 1500 Deltagande vid FM julbön i Domkyrkan,se annons i Gotlands Allehanda/Gotlands Tidningar• 2008-03-06 Årsmöte GRKF.Se vidare information på hemsidan www.gotland.net/GRKFStyrelseOrdförandeVice ordförandeSekreterareKassörKlubbmästareLedamöterRevisorerValberedningJan-Christer AnkrevakantCrister PerssonIngemar OhlssonMagnus OlofssonKurt Nysell, Jan-Eric Engström, Per-Lennart KarlssonClaes Randlert, Lars-Ove HoasStefan Pettersson, Jan Olai, Roland Snäckerström

6P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftIn memoriamDen 25 juni 2006 avled GillisStenberg . Gillis, född 28november 1921 i Fröjel, söktehösten 1938 fast anställningvid I 18. Från den 1 novemberingick han i den s.k. volontärsoldatskolanom 40 elever,under befäl av fänriken EvaldAlmqvist.Efter de tre underbefälsskolornautnämndes eleverna till furirer.Gillis erhöll betyget ”medberöm godkänd”.Efter fem års trupptjänstgöring(VK II rasade runt Sverigesgränser), huvudsak i motorochstabstjänst, kommenderadesGillis till AUS (ArménsUnderofficersskola) i Uppsalaåren 1946-1949, varpå utnämningentill sergeant skedde.1.september 1959 följde fanjunkargraden,varpå Gillis urvalsbefordrades(endast fyra stater)till truppförvaltare 1965. I ”denstora nivelleringens år 1972”fick han graden kapten.Redan 1968 placerades han isin slutbefattning, som chef förregementsexpeditionen. Dennanyckelbefattning, kring vilkenall stabstjänst kretsade.Den trygge, lugne GillisStenberg blev utomordentligtuppskattad av alla befattningshavare,inte minst den civilanställdaexpeditionspersonalen. Somett exempel: 1955 skänktes enpokal för att av regementschefentilldelas bäste utbildare inomuoff- och underbefälskåren, mednoggrant preciserade krav. GillisStenberg tilldelades priset. Debåda kårerna önskade dock ifortsättningen slippa bli betygssatta,varför priset indrogs.Givetvis kan inte Gillis fråntasäran att av en enig jury ha utsettstill årets bästa trupputbildare.Så länge det gamla regementetskamratförening består kommerGillis minne att leva.PER ÅKE WALLIN(som en iskall februarinatt1949, under vinterutbildning,delade en igloo med Gillis påÅreskutans topp)Löjtnant Jan ”Janka” Janssonlämnade oss den 26 april 2006.Han avled helt oväntat i sitt nyahem i Motala, dit han flyttat efteratt ha påbörjat sin nya tjänstgöringpå Stridsskolan i Kvarn,Borensberg.Janka var född 29 nov 1953och ryckte in till Befälsskola1, sommaren 1970 (strv 102),och anställdes som korpral(Instruktörsskola 1) i april 1971och som furir i december sammaår. Öfu 1972, Sg 1974, Fj 1977och Lt 1983.Janka inriktade sig redan frånbörjan på stridsvagnstjänst ochstrv-rep samt strv-bärgning, föratt senare gå över till pv-tjänst.Efter studier på NTI-skolan:Tele/Radio/Tv/Datautbildning,blev han Simulatorofficer påregementet 1983. Där arbetadehan med skjutsimulatorer, alltfrån strv och robot ner till finkalibrigavapen. Han var ofta anlitadav fastlandsförbanden för attfå deras utrustningar att fungerasom tänkt.I början av 2000-talet var hanÖB,s representant på ett internationelltsymposium på NyaZeeland för skjutsimulatorer.Janka var försvarsmaktens anvisningsreparatörför simulatorertill finkalibriga vapen, målvästar,pskott m m.Janka var en stor snäll ”nallebjörn”med en stort varmt hjärtaför alla i sin närhet.Det fanns inga ”problem” somvar för små för Janka, han tog tagi allt med en stor iver och en lustför att lösa upp knuten. Jankalöste inte det åt en, utan han varpå framkant och handledde, såman fick insikt och kunskap omdet man bad honom om.Att arbeta med Janka innebar attman alltid hade roligt på jobbet,det var ingen dag som var somden andra.KAMRATERNA PÅ P 18Sylve Westberg, född den 9 april1936 i Hamra, avled lugnt ochstilla i Visby den 25 december2006.Under uppväxtåren prövadeSylve på affärslivet nerepå Sudret, märkligt nog återkomhan till detta efter pensioneringen.Under fem år drev han,mot alla odds, men de gamla tillglädje, en liten kvartérsbutik påLännaområdet. 17 år fyllda söktehan förtidsinskrivning som aspiranttill s.k. instruktörsutbildningpå I 18. Den gamla volontärinstitutionenmed kontraktsanställninghade sedan 1952 avvecklats.Antalet volontärer minskade förvarje år sedan andra världskrigetsslut.Förhoppningsvis skulle nuen blandning av förtidsinskrivna,samt övriga värnpliktiga, underen tiomånadersutbildning vaskafram fler blivande instruktörer.Underbefälsyrket blev dessutomett pensionsberättigatframtidsyrke. Sylve genomgickalltså efter värnpliktsutbildningenBefälsskola, Instruktörstjänst,därefter Instruktörsskola I och II,båda med betyget ”Med berömgodkänd”. Kompani- resp skolchefvar kapten Hammarbergsamt löjtnant P.S. Wallin. Fråndenna skola utexaminerandesfyra blivande underofficerare.Försvarets Läroverk och ArménsUnderofficersskola i Uppsalaavverkades 1957-60, med sergeantsutnämning26 augusti 1960.Sylve Westberg kom i huvudsakatt tjänstgöra vid skytte- ochstabsförband.I mitten av 60-talet utbildadesig sedan Sylve till signalist. Enverksamhet som han sedan höllpå med ända fram till dess atthan beslutade sig att bli civil imitten av 80-talet. Han arbetadedå på Länsstyrelsen och höll påmed försvarsfrågor. I slutet av80-talet klädde han sedan på siguniformen igen, för att fram tillsin pension 1990, tjänstgöra somstabskompanichef vid dåvarandeF13 Gotland i Visby.Med sitt glada positiva sätt komhan dock mest till sin rätt vidmängder av frivilligutbildning avlottor och bilkårister, FBU-medlemmar,hemvärnsmän, och kanskemest då ungdomarna.Sylve, mera lik radioprataren UlfElfing både till sätt och utseendeän Elfing själv, kom att bli enmycket omtyckt guide vid turistresorrunt ön. Med sitt stora gotlandskunnandeoch glada sätt blevhan också en populär lärare förblivande gotlandsguider.En mycket trevlig och vänsällkamrat har lämnat oss.PER ÅKE WALLIN

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift 7In memoriamÖverstelöjtnant Stig Nygrenföddes i Visby den 15 juli 1938.Han avlade studentexamen vidFörsvarets Läroverk i Uppsala1962 och anställdes som fänrikvid regementet 1963.Efter genomförd stabskurs vidMHS var Stig bland annat chefför grundutbildningsbataljonenvid regementet. Den sista befattningenvar som chef Sektion2 vid MKG-stab, varifrån hanavgick med pension 1993.Mitt första möte med Stigskedde sommaren 1964. P 18,liksom många andra förband,var ålagt att genomföra så kallatpraktikantläger. Målgruppen vargymnasister intresserade av denmilitära banan. På regementetgenomfördes verksamheten meden vecka på Fårö med förläggningpå FBU-lägret och en veckapå Visborgsslätt. Till kurschefvar Stig kommenderad. Ung,spänstig och lättsam till sättetgjorde han genast ett stort – ochgott – intryck på oss alla. Inteminst att han varje morgon,oavsett väder, kastade sig i vattnetför den obligatoriska morgonsimningen.På 1970-talet tjänstgjorde jagnågot år på det kompani där Stigvar chef. Som chef hade hangod hand med de värnpliktiga,liksom att han stöttade de befälsom gjorde sitt bästa. Skötte maninte sitt arbete hade han mindreöverseende med detta. Jag minnsunder en lunch när Stig vändesig till en bordsgranne och sa”Räck mig saltkaret så har du ialla fall gjort någon nytta idag”.Men de som hade vunnit hansförtroende gavs stor frihet hurarbetsuppgifterna skulle lösas,något som naturligtvis upplevdessom mycket stimulerande.Stig var mycket intresserad avdet ceremoniella och var medstolthet fanförare, en uppgift somhan ofta anmälde sig frivilligttill. Vilket många av kamraternauppskattade!När dåvarande regementschefenöverste Hodder Stjernswärd1979 beslutade att regementetskulle införskaffa en bagge(vädur) som maskot tog månskensbondenStig på sig uppgiftenatt utvälja en sådan.Uppgiften att välja rätt djurställde höga krav på utövaren.Baggen skulle vara ett fysisktpraktexemplar, vara lugn ochharmonisk till sinnet, psykiskstabil och ha förmåga att uthärdabåde ceremonierna vid regementetoch fullgöra högvaktstjänst.Väduren är ju regementetssymbol! Valet föll på baggenHarald som uppstallades hosfamiljen Nygren på Munkebosi Norrlanda. På alla sätt ett gottval!Efter avgång ur aktiv tjänst tillträddeStig tjänsten som direktörför Solhem Hotell i Visby. Enbefattning som han hade skaffatsig god erfarenhet inför, undermånga år som reseledare påkontinenten. År 2002 avgick hansom hotellchef och flyttade dåtillsammans med hustru Monicatill Frankrike. Men varje sommaråtervände Stig till Gotland, nui rollen som turistguide. Ävenför denna roll lämpad, vältalig,språkkunnig och intresserad avgotländsk historia. Eftersom hanvar på Gotland hade han möjlighetatt delta i den av kamratföreningenarrangerade KamratFörenings Övningen (KFÖ). Närhan inte deltog förra året frågademånga ”Varför är inte Stickanmed”? Svaret var att han tyvärrhade drabbats av ohälsa.Stig avled i Perpignan Frankrikeden 26 november och urnangravsattes på Östra kyrkogårdeni Visby den 20 december 2006 inärvaro av många kamrater.Vixit, dum vixit, laetus.(Han levde glad medan hanlevde).JAN-CHRISTER ANKREAnders Gustavsson, Peter Gernstrand och Bengt Hammarhjelm i Börssalen 13november 2006Bengt Hammarhjelmbelönas för sittomfattande arbete.Vid Kungl Krigsvetenskapsakademiens högtidsdag i Börssalen den13 november 2006 tilldelades Bengt Hammarhjelm akademiensguldmedalj. Silvermedaljen fick han 1994. Motiveringen lydde:”Han har även efter 1994 varit mycket produktiv. Bland utgivnaverk som han författat eller medverkat i kan bl.a. nämnas Gotlandsberedskap under det kalla kriget 1949-1989, Gotlands militär/försvarsförening100 år, 1900-2000, Gotlands nationalbeväring ochregemente. Hammarhjelms forskning och författarskap kännetecknasav hög vetenskaplig kvalitet, god språkbehandling och noggranndokumentation. Hans arbete har inte bara militärhistoriskt värdeutan är också ett bidrag till Gotlands kulturarv i vidare bemärkelse.Genom Bengt Hammarhjelms omfattande arbete är nu Gotlandsmilitärhistoria från Gutasagan till våra dagar dokumenterad till gagnför kommande generationer.”Styresmännen i Kungl KrigsvetenskapsakdemienNILS-ÅKE STENSTRÖM

8P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftFrån Cederströmskamässen tillHerrgårdsmässenDet gamla ”P 18 rummet” med den pampiga skinngruppen samt med Harald och porträtt av donator Hans Lagerlöf på väggen.Porträttsamlingen, med chefer målade i olja finns fram till år1976, och däreftersom fotografiska avbildningar. Möblerna kommer från gamla ordersalen. Vi harporträtt av chefer fram till år 1927 (tio stycken) som tyvärr inte får plats och vihar just nu ingen lösning på problemet. Är det någon av er som har en bra idé sålämna den till Officerskassans styrelse.En gedigen matsal i norra delen av andra våningen, möblerad med bl.a. de gamlamatsalsmöblerna och kungaporträtten.När nedläggningen av P 18 på Visborgsslättvar genomförd stod Officerskassan inför ettödesval - skulle P 18-mässen bestå eller gåi graven? Medlemmarna i Officerskassanvar eniga om att försöka bevara mässen meddess traditioner och sökte därför olika lösningar.Suderbys VD, Lena Påhlsson, ställdesig då positiv till att låta oss möblera delarav anrika Suderbys Herrgård som tidigarebebotts av officerare.Officerskassan bildades 1861 med bl.a. ettstartkapital skänkt av änkedrottning Josefina.Officerarna var på den tiden den enda fastanställda befälskåren och den var bara samladför gemensam tjänstgöring under ettkort befälsmöte årligen. Kårandan var starkoch kassan byggdes upp av årgång efterårgång av officerare och verkade för trevnad,gemensam representation och traditionensbevarande. Officerskassan har tillfälligt varitstängd, men har under år 2007 öppnats förnya medlemmar.Traditionen har nu förts vidare och en”Herrgårdsmäss” har nu möblerats i övrevåningen och kan användas på motsvarandesätt som Cederströmska mässen.Suderbys Herrgård är en konferens/festarrangörför stora och små sällskap medutmärkta möjligheter för möten, bröllop, årsdagsfirande,golf, lammgrillning och dessutommed övernattningsmöjligheter.”Herrgårdsmässen” bokas på telefon 0498-29 60 30 och det är Suderbys som har serveringstillståndi lokalerna.Med detta hoppas Officerskassan att vi kanbidra till att delar av den militära traditionenkan leva vidare på Suderbys och att ni nyttjar”Herrgårdsmässen” på samma sätt som dengamla ”Cederströmska mässen”!Välkomna!LARS SKALINOFFKASSAN

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift 9Fältmöte20 07Försvarets minneni TingstädeFältkamrater!Förändringens vindar har nu även nått oss. Inför KFÖ 2007 finnsinte längre något regemente som stöttar oss. Glädjande är dock attGotlandsgruppen bistår med transporter och förläggning, vilket hållerkostnaderna nere för den enskilde.Vi har de senaste åren konstaterat en viss föryngring i våra led, mendet finns plats för flera!För att om möjligt öka numerären måste vi ta till nya grepp, anpassadeför den yngre generationen. Vi ändrar nu inryckningsdag tilllördag, vilket ger bättre möjligheter för yrkesarbetande att delta.I syfte att öka intresset så är golfintresserade anmälda till ”CementaCup” dag II, söndagen. Vi går ut med fyrbollar och startar först.Efter återkomst till lägret är det utdelning av GRKF priser i sambandmed lunchen. Eventuella utmärkelser som erövras i ”Cementa Cup”hämtas genom ledningens försorg.För att hålla kostnaderna nere så utgår den externt upphandladeunderhållningen. Den ersätts av vår eminente sångare och basistOwe Björkander som med övriga musikaliska förmågor och historieberättareunderhåller oss på kvällen.Spel vid korum, samt blåsande av andra signaler, sker genom StenLindbergs försorg.Program Fältmöte 2007Lördag 18 augustiTid Plats Omfattning Övningsledare0800 Bysen Samling. Busstp till Tingstäde L-I Hägle0845 Lägret Frukost C koktrossen0930 Lägret Inmönstring. Indelning i kompanier Moboff, m.fl1030 Lägret Uppställning i bataljon.OrdförandeHälsningsanförande1045 Lägret Gotlands stridskrafter år 2007 Mj Anders Österberg1100 Lägret Lunch C Koktrossen1230 I omgivningen Fälttävlan Lars Skalin1530 Lägret Lägerlif, fältbaren tillgänglig Enskilt1730 Lägret Prisutdelning Lars Skalin1800 Lägret Middag C Koktrossen1930 Lägret Lägerlif, fältartister, musik m.m. Owe Björkander m.fl.2100 Lägret Halande av flaggan Dagoff2200 Lägret Busstp till kasern Bysen L-I Hägle2400 Lägret Tapto OrdningsmanSöndag 19 augustiTid Plats Omfattning Övningsledare0600 Lägret Frukost anmälda till Cementa Cup, C koktrossenKFÖ-mästerskapet0645 Lägret Avtransport av golfspelare till Slite för L-I Hägletävling.0700 Bysen REVELJ Ordningsman0800 Bysen Uppsittning, avtransport till Tingstäde L-I Hägle0840 Lägret Frukost C koktrossen0930 Lägret Fotmarsch till Förrådsgården. Dageleven0945 Förrådsgården Visning och orientering om Gotlands Rolf LarssonFörsvarsmuseum1100 Återmarsch till lägret Dageleven1200 Lägret Korum. Spel Sten Lindberg Batpastor1230 Lägret Lunch C koktrossen1330 Lägret Prisutdelning till golfvinnare L-O Hoas1400 Lägret Brytande av förläggning C DaggrpFrivillig personal till dagplutonenIntresserade anmälan Kurt Nysell senast 1 augusti på telefon 0498-26 43 09. Inställer sig 17 augusti i Kasern Bysen. Personal ingåendei dagplutonen betalar halv avgift.Priset är för den enskilde 300 kronor för båda dagarna, vilketinkluderar övernattning i kasern. Tältförläggning, med utsikt överträsket, erbjudes i Tingstäde.Anmälan. Skriftlig anmälan erfordras. Klipp ur, skriv av, ellerkopiera talongen, fyll i noggrant och posta den senast den 1 augustiunder adress Väduren, Gotlandsgruppen, Box 2012, 621 26 Visby.Det går även bra att e-posta in talongens uppgiftertill vaduren@zeta.telenordia.seLämplig färjetransport på fredagen 17 augusti avgår frånNynäshamn klockan 2005 med ankomst 2320 till Visby. Lars-IngeHägle möter med buss vid hamnterminalen. Förläggning kasernBysen. Sängutredning tillhandahålles.OBS! Har du av någon anledning inte haft möjlighet att anmäla digi tid, eller om du har andra frågor, kontakta Kurt Nysell på telefon0498-26 43 09 eller epost: kurtnysell@sverige.nu.Jag anmäler mig som deltagare i fältmötet 2007.Namn…………………………............................................Adress………………………………….............................Telefon…………………………………............................Övernattar i tältlägret………………………Övernattar i kasern Bysen…………………Anmälan till Cementabollen och KFÖ-mästerskapet i golf:Ja ........ Golf Id............................ Nej..........

10P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftSveriges pansar-idag och i morgonStridsfordon 90Huvuddelen av denna tidskriftsläsekrets hade sin aktiva tiddå Sveriges försvar hade enöverblickbar organisation ochstruktur. Landskapen hade sinautbildningsförband. Ett anställtbefäl fick på sina skolor lära sigvad Sverige kunde mobilisera ihändelse av en krigssituation.Krigs/Försvarsmaktens uppgiftvar att försvara landets gränsermot inkräktare. Budskapet varlättfattligt och kändes tryggt.Det senaste årtiondetssnabba förändringar avlandets Försvarsmakt är intelätt att följa - eller ens ta åtsig - av en utomstående.Vad hände exempelvis medpansartrupperna? Vad finnskvar av ”Sveriges pansar”?P 18 sista överste ochregementschef, GunnarKarlson, nu tjänstgörande påHögkvarteret, har välvilligtställt upp för att ge oss eninblick.Redan den av redaktionenföreslagna rubriken på dennaartikel väcker frågor. Vad äregentligen ”Sveriges pansar”?En gång var det enkelt. Detfanns ett truppslag i Armén somhette ”pansartrupperna”. I dettruppslaget fanns stridsvagnaroch pansarbandvagnar. Restenav Försvarsmakten var i principinte splitterskyddad. Idag ser detannorlunda ut. Mekaniseringenär utbredd. Splitterskyddadefordon finns i alla försvarsgrenar(ja då, både i Marinen och iFlygvapnet) och i en stor mängdtyper av förband.Läget idagFörst kan konstateras att bataljonsnivånidag är den högstanivån för ständigt organiseradeenheter av markstridsförband,även mekaniserade sådana.Brigadnivån och de fast sammansattabrigaderna finns intelängre kvar. I stället finns trestridsgruppstaber som blandannat har förmåga att leda ettantal bataljoner och andra enheter(även marin- och flygförband).Stabernas betjäningsförbandhar den utrustning i formav mekaniserade ledningsfordonsom krävs för att cheferna skakunna utöva även framskjutenledning på stridsfältet.I Försvarsmaktens insatsorganisationingår idag sex styckenmekaniserade bataljoner varavfyra utrustade med stridsvagn122 och stridsfordon 90 (i olikaversioner) samt två utrustademed stridsfordon 90. Det är sexmycket slagkraftiga bataljonermed utrustning i internationelltoppklass. Inte minst förmågantill strid i mörker är imponerande.På det taktiska områdetpågår också fortsatt utvecklingav den viktiga förmågan att lösauppgifter i urbaniserad miljö. Desex mekaniserade bataljonernautbildas vid P 4, P 7 och I 19,som idag alla genomför stridsvagnsutbildning.Den splitterskyddadeenhetsplattformenVidare pågår utveckling avtvå lätta mekaniserade bataljoner,utan stridsvagnar ochmed pansarbandvagn 302 somhuvudfordon i väntan på den”splitterskyddade enhetsplattformen”(SEP), som planerasinföras 2016. Utbildningen avlätta mekaniserade bataljonerär planerad att genomföras vidLivgardet. Vad gäller äldre typerav materiel kan konstaterasatt stridsvagn 121 nu är heltutmönstrad. Pansarbandvagn 302(utöver de som ingår i de lättamekaniserade bataljonerna) och401 finns kvar i ett fåtal i olikastödfunktioner och kommer attgöra det under många år framåt.Det är inte bara organisationsformeroch materiel som dimensionerarförbandens förmåga.Utbildningen är också en viktigfaktor. Införandet nyligen avett nytt utbildningssystem fårgenomslag. En minsta utbildningstidpå elva månader (tvåterminer) och en ökad andelyrkes- och reservofficerare påbefattningar som förr var avseddaför kompanibefälsvärnpliktigabidrar till att öka förbandensmöjligheter att lösa olika uppgifter.Det faktum att många avde soldater också gör en tredjetermin som kontraktsanställda,och kanske någon internationellinsats, bidrar till en ytterligarehöjd kvalitet i förbanden.FramtidenInriktningen för framtiden kansammanfattas med några rader urett av arméinspektören fastställtdokument: ”Dagens typ- ochkrigsförband har (inom en 10-årsperiod) transformerats till flexiblaenheter i en modulärt uppbyggdorganisation. Detta innebärbl a att förband kan anpassasoch sättas samman efter behovtill olika insatsmiljöer och situationer,där förmågan att verka iinternationella insatser prioriterashögt ”. Den inriktningeninnebär att de sex mekaniseradebataljonerna utvecklas mot en”modulär” förbandsstruktur,innehållande såväl tunga (stridsvagn),medeltunga (stridsfordon90) som lätta (lättare splitterskyddadefordon) kompanier.Dennna nya ”enhetsbataljon”,Mekbat -08, är under uppbyggnadvid P 4, P 7 och I 19.Bataljonen är en stridsenhet,men kan även tillfälligt strukturerasom. Moduler (kompanier)ur flera bataljoner kan sättassamman för att lösa de uppgiftersom krävs. Detta synsätt innebärbland annat att man kan vägabehovet av rörlighet (strategisk

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift 11och taktisk) mot behovet aveldkraft och skydd på ett meraflexibelt sätt än idag. Den storautmaningen för mekaniseradeförband i ett internationellt sammanhangidag och i framtiden äratt inte komma ”för sent med förmycket”, utan att komma i rätttid med det som behövs. Det gällerdärför att vi lär oss hantera deutmaningar avseende utbildning,ledning, underhålltjänst ochledarskap som den ”modulära”organisationen medför.Stridsvagnen blir kvarPå materielområdet kommerstridsvagn 122 och stridsfordon90 att utgöra de tunga respektivemedeltunga systemen underöverskådlig tid framåt. I intervallet2010-2015 föreslås en REMO(renovering och modifiering) föratt anpassa de materielsystementill nya krav. Stridsvagnen, dödförklaradmånga gånger genomdecennierna, finns alltså kvar iplaneringen även framöver.Dessa tyngre fordon ska kompletterasav en SEP, som inteminst ska ersätta de äldre funktionsfordonsom används idag.Vilket fordon som ska ikläda sigSEP-rollen i framtiden vet vi inteännu. Vad gäller tänkt materielutvecklingav de mekaniseradeförbanden kan också nämnasinförandet av splitterskyddadgranatkastare, bandvagn 309 tillde lätta kompanierna, RG 32(splitterskyddat patrullfordon),och nytt stridsledningssystem.Även den enskilde soldatensutrustning är föremål för utveckling.Sveriges försvarsmakt kommeralltså att innehålla slagkraftiga”pansarförband” även i framtiden.Det blir förband som kanlösa en stor bredd av uppgifterbåde nationellt och internationelltoch som kan hävda sig väl ijämförelse med andra.Jag hoppas att dessa rader hargivit pansarentusiaster ochandra en hastig inblick i nulägetoch den planerade och tänktautvecklingen. Avslutningsvisvill jag rikta ett tack till överstelöjtnantCarl Berglund vidarméavdelningen i Högkvarteret,som har varit vänlig nog att sakgranskadenna artikel. Det kanju behövas, eftersom författarenursprungligen är infanterist…GUNNAR KARLSONEn bro för mycket. Bron över floden Waal i Nijmegen var av högt strategiskt värde under världshistoriens störstaluftlandsättning, operation Market och Garden. Här passerar marschen första dagen.FOTO: HENRIK LUND.Nijmegenmarschen 2006Bengt Hyytiäinen, författaren till dennaartikel, deltog förra året, för andra gången,i denna krävande marsch. Men sommarensvärmebölja på kontinenten fick ödesdigrakonsekvenser för detta världens störstaårliga idrottsevenemang och marschenfick avbrytas för de drygt 50 000 anmäldadeltagarna. Ledningen har ändå tagit detvanskliga beslutet att åter förlägga 2007 årsfyradagarsmarsch till tredje veckan i juli.Förra året skulle den 90:e fyradagarsmarschen iHolland, Nijmegen, genomförts som vanligt.Men redan första dagens marsch krävde två människorsliv och hundratals andra deltagare som vari behov av sjukvård, allt från värmeslag till uttorkning.Hollands sjukvårdsresurser blev snabbt överbelastadeoch man gjorde sig redo att transporterapatienter utomlands, samtidigt som militära ochcivila läkare krävde att marschen skulle avblåsas.För den första marschdagen lydde väderprognosenpå 31 grader Celsius, vindstilla och mycketsoligt. Den andra dagens prognos var som den första,fast nu med 35 grader Celsius i skuggan.Hettan i solen gav temperaturer långt över demeteorologiska mätningarna.I resten av Europa hade, vid denna tidpunkt,minst 15 personer avlidit till följd av hettan. IStorbritannien slogs värmerekord som var drygahundra år gamla, Europa gick på knäna under denobarmhärtiga hettan.Historiskt beslutAldrig i fyradagarsmarschens hundraåriga historia(den inleddes 1906 med uppehåll för dom bådavärldskrigen) så har man tidigare brutit en påbörjadmarsch.Men den katastrofalt snabba negativa utvecklingengav Nijmegens borgmästare Guusje ter Horst samtK.N.B.L.O:s (kungliga nederländska institutet förfysisk fostran) marschledningen inget val.Den första dagens marsch började helt normalttills de första svimningsfallen rapporterades avRöda korsets personal strax efter lunch. ”Runtklockan 1530 var det som på en given signal att endel av deltagarna skulle förlora medvetandet ochhandlöst falla omkull”, sa Carin van Eeneeaam,sjukvårdare. Det var inte bara marschdeltagarnasom drabbades, utan även åskådare kollapsade isina stolar. Det gjorde det till en kamp mot tidenatt upptäcka de drabbade, eftersom de på håll sågfriska ut i jämförelse med de som föll på den asfalteradevägen.Ambulanserna hade svårigheter att ta sig frameftersom marschen går på allmän väg och endastspeciella motorcykelambulanser kunde nöjaktigtforcera folkmassan.Deltagare med blåsor och andra vanliga marschrelateradeåkommor fick lämna plats till mer brådskandeärenden.Krävande sjukvård behövdesI camp Heumensoord (multinationell militär förläggning,ca.6000 soldater) fick 375 militära deltagarebehandling. Mer än 200 liter dropp gick åt.Övrig militär sjukvårdspersonal dirigerades om tillorten Lent där läget var som mest kritiskt hos decivila deltagarna.Artikelförfattaren som själv ingick i SND 06(Swedish Nijmegen Delegation 2006) bevittnadehur många soldater fick sova utomhus p.g.a. värmenoch hur brandkåren begöt matsalstältet medvatten för att få ner temperaturen inomhus.Under hösten 2006 så har marschledningen meddelatslutgiltigt att ingen återbetalning kan skemed hänvisning till force major. Som kompensationhar man låtit tillverka en alldeles unikutmärkelse som skickats till alla deltagare.Trots 2006 års elände har man kommit fram till attdet är mindre bra att förlägga denna Vierdaagse(fyradagars som det heter i Holland) till hösteneller våren. Denna marsch är nämligen, ekonomisktsett, hårt bunden till tredje veckan i juli dåNijmegen har en mycket stor kulturfestival. Denvecka alstrar lika mycket pengar på besökarna somunder ett helt år.BENGT HYYTIÄINEN

12P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftFrån vänster: Nils-Åke Stenström, Claes Randlert, Ronny Larsson, Jan-Christer Ankre, Kjell Thomsson och Helge Snöbom.Årsmöte intill Tofta skjutfältTorsdagen den 8 marsgenomförde Gotlandsregementes kamratföreningsitt årsmöte, dennagång förlagt till SuderbysHerrgård i Västerhejde.Nu fanns inte längre detregemente som tidigare,sedan år 1934, stöttatföreningens möten medatt upplåta sina lokaler ochmässar. Vetskapen om attTofta skjutfält låg på andrasidan vägen och kunde gelisa vid eventuell abstinens,kunde möjligen utgöra enviss tröst.Klockan 1735 inleddes samlingenmed att Sten Lindberg blåsteregementets igenkänningssignalpå trumpet för de nära 50församlade. Inledningsvis höllsparentation över de medlemmarsom under året, och för evigt,lämnat kamratkretsen: Lars-EricOlin, Jan Jansson, Per-Olof Eng,Gillis Stenberg, Gunnar Strimfors,Bengt Lideborg, Nils-IngePettersson, Stig Nygren, SylveWestberg, Bertil Nylund och OveAndersson.Mötet öppnades av GRKF:s ordförande,överstelöjtnant RonnyLarsson, numera tjänstledig frånchefskapet över Gotlandsgruppenför att prova på att leda Gotlandspostala verksamhet. Inledningsvisupplystes om att föreningen haren egen hemsida, www.gotland.net/GRKF. Webmastern, CristerEtt av rummen i den nya mässlokalen. Från vänster Gunnar Almqvist, Birger”Bigge” Löf samt Hans Dahlström. På väggen två av I 18 regementschefer, tillvänster överste Folke Haquinius, chef 1951-57, till höger överste Karl GunnarBerggren, chef 1942-45.Persson, erhöll lovord för ettbra arbete. Årsavgiften klubbadestill 100 kronor per år.Stockholmskretsen sätter sin egenavgift, men betalar 10 kronor permedlem och år till GRKF.Sedan kamratföreningen bildadeshar regementschefen varitsjälvskriven ordförande, men detpraktiska arbetet har utförts av envice ordförande. Valberedningen,under Stefan Pettersson, föreslognu att befattningen vice ordförandetas bort, och menade dåi den funktion den hittills haft.Förslaget gav näring åt någradebattsugna som inte till fullotagit åt sig det verkliga motivet.Valberedningens förslag till funktionärerantogs, och blev sålunda:Ordförande:Jan-Christer AnkreVice ordf: vakantSekreterare: Crister PerssonKassör: Ingemar OhlssonKlubbmästare: Magnus OlofssonLedamöter: Kurt Nysell, Jan-EricEngström, Per-Lennart KarlssonRevisorer: Lars-Ove Hoas, ClaesRandlertValberedning: Stefan Pettersson,Jan Olai, Roland Snäckerström.Under ”övriga frågor” orienteradeRolf Larsson om GotlandsFörsvarsmuseum. Han pekadesärskilt på att det är en anläggningsom byggs ”för att stå i hundraår, i likhet med Länsmuseet ochBunge-museet”. Han uttaladeönskemål om att kamratföreningarnaknyts fastare till dennamilitärhistoriska anläggning somkommer att bevara minnen frånde truppslag som varit knutnatill Gotland. Göran Hellströmlämnade en orientering om dengemensamma tidskriften där defyra kamratföreningarna enat sigom att även under 2007 ge ut ettnummer, liknande det senastesom utkom våren 2006. Det ären dyrbar produktion som medportokostnader hamnar på 40-50kronor stycket. Beslutet gällerendast årets utgåva, inför år 2008skall den ekonomiska nivån återprövas.Under avtackningen erhöll Nils-Åke Stenström Sveriges MilitäraKamratFöreningars Riksförbunds(SMKR) förtjänsttecken i guldför sina insatser för museet, kamratföreningenoch dess tidskrift.Avgående ordförande RonnyLarsson avtackades med blommorsom ordförande, Claes Randlerterhöll regementets förtjänstmedaljför sina insatser i GRKF,och Kjell Thomsson avtackadessom avgående klubbmästare.Jan-Christer Ankre och HelgeSnöbom fick ta emot GRKF veterannål.Mötet avslutades med attSven Larsson lät Gotlands regementesmarsch ljuda från en medförduppspelningsapparatur, varefternyligen pensionsavgångneöversten Anders Ek höll ett uppskattatföredrag över sina tre årsom militärattaché i Washington.Samlingen avslutades med kaffei Herrgårdens ”mäss” som förtjänstfulltställt i ordning underledning av Lars Skalin.NILS-ÅKE STENSTRÖM

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift 13Delvis datoranimerat foto över kommunens blivande lokaler, kanslihus, kasernerna Gunfjaun, Graip och Gute. Framför kanslihuset, men fristående från detta, uppförs enbyggnad som med täckta gångbryggor förenar de omgivande kasernerna. Omfattande ombyggnader i kanslihuset erfordras. Huvuddelen av bottenplanets södra del blirreception och i tillbyggnaden kommer att finnas plats för bibliotek/utställning. I de fyra byggnaderna skall ca 500 personer beredas en arbetsplats, och så gott som allaskall ha ett eget kontorsutrymme. I kasernerna delas logementen på mitten för att skapa plats och förutsättningar för effektiva kontorslokaler. Förutom trapphusen blirinteriören helt ny. Utvändigt sker inga påtagliga förändringar. Kasern Havde är inte ianspråktagen av kommunen.Fotnot: bilden är en illustration som underlag till förslaget till detaljplan. Förändringar med bla. byggrätter kommer att ske.Vad händer på Visborgsslätt?Blåmarkerade områden visar det som idag är uthyrt. Observera att Försvarsmakten ännu är den största hyresgästen.Det spontana svaret på rubrikenär väl att ”där händer mycket”.Nya aktörer träder in efter hand,och det sjuder av liv och rörelseinom det tidigare slutna området.Den huvudansvarige för omställningenefter nedläggningen ärFredrik Pettersson, vd för P 18Vasallen AB. Företaget har fyraanställda och har installerat sigi Fortverkets lokaler utanförkasern Bysen. Vd har välvilligtställt upp och svarat på frågorför vår tidskrifts utsände, om vadsom pågår på Visborgsslätt.När regementet, i och medriksdagsbeslutet i decemberår 2004 lades ner, så bildadesP 18 Vasallen AB (tillträddesom ägare augusti 2005) meduppgift att se till att områdetgenom försäljning och uthyrninggav bästa möjliga utdelningtill statskassan. Liknande ABbildades vid andra nedlagdaförband. Bolagen avvecklas näruppgiften är slutförd, såledesnär hela det aktuella området ärsålt och lämnat statens ägo. FörP 18 del räknar man med att detkan ta upp till 10 år. Det områdesom P 18 Vasallen AB har att

14P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftDen gamla Regementsvägen kommer att bli central i den nya stadsdelen Visborg.Exercishuset är uthyrt till Arena Visby AB (Visby IBK) som driver ettinnebandycentrum.Miloverkstaden: Miloverkstaden Visby AB är i full gång efter att ha fått serviceavtalmed Volvo lastvagnar.Utbildningsverkstad: Lokalen, samt ett intilliggande skärmtak, är uthyrt till renhållningsföretaget Ragnsells.Närmast syns Motorskolan där nu Länsstyrelsens uppdragsenhet (lantbruks- och skogsbruksenhet) huserar. Till höger stridsvagnsgaraget. Där oljiga stridsfordon engång täckte golvytorna är nu skinande rent. Här finns nu VIC-tvätten och Hemglass.

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift 15I Nya Wisborg finns kronofogdemyndigheten t.o.m. september månad. Diskussioner pågår med Länsstyrelsen om eneventuell flytt dit.Vaktlokalen: Byggnaden kommer att vara mer knuten till parken när vägen flyttas till andra sidan. (enligt detaljplaneförslaget).En framtida kiosk?Visborgsmässen kan komma att ligga i ett framtida bostadsområde.exploatera omfattar i stort detinhägnade området, Exhuset,Militärrestaurangen och NyaWisborg. Det blir en ny stadsdelmed namnet Visborg.Den inhägnade ytan har fått enindelning i tre områden. Dennorra delen, det gamla kasernområdet,planeras som kontorsmiljö.Kommunen beräknas den1 dec år 2008 flytta in i kanslihus,kasern Gunfjaun, Graipoch Gute. Kaserngården kommeratt delas i tre, ungefär likastora delar, i öst-västlig riktning.Mittendelen blir ett grönområde,på båda sidor blir parkeringsplatserför tillsammans 230 bilar.Gamla matsalen/museet blirinredd för friskvård.Parken framför kanslihus ochkasernerna Graip och Gutekommer med sina minnesstenaratt vara fredad och minna omGotlands regemente, samt desskaserner som blev jämt 100 år.Den södra delen av områdetkommer att innefatta verkstadsmiljö,lätt industri och handel.Miloverkstaden är uthyrd till ettnybildat företag, MiloverkstadenVisby AB som har tio delägareoch 18 anställda. Det finns långtgångna planer på att lokaliseraGotlandsgruppen till dess övervåning.Även Utbildningsverkstaden(BT-förrådet), hela stridsvagnsgaragetoch Motorskolan äruthyrt och i halva LV/Art-hallen(senare Teknikhuset) huserarHögskolan.Det mellanliggande området,med vacker parkmiljö, kommeratt kunna bli ett bostadsområdedär trevliga kvarter kommer attväxa fram. Nya byggnader kommeratt anpassas till befintligaträbyggnader för att ge ett homogentintryck. Ett av problemenblir Truppserviceförrådet, vilketinte är lämpligt för bostadsändamål,men ändå för värdefull föratt rivas.Resan att skapa en ”civil” stadsdelav det över hundra år gamlaregementet har bara börjat. Detfinns många frågor som ännuväntar på svar och det är inteutan viss nyfikenhet man undrarhur det ser ut på Visborgsslättom tio år.Militärrestaurangen är uthyrd till den sista anställda föreståndaren, Eva Pettersson.NILS-ÅKE STENSTRÖM

16P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftFältarbetstjänsten 1960-89I början av 1960-talet organiseradesbataljonsstaberna med ansvarigapersoner för olika områden, bl.asambandstjänst, underrättelsetjänstoch fältarbetstjänst. Hans Lönegrenvar en som då iklädde sig befattningenfältarbetsadjutant. Sin förstakrigsplacering i denna befattningblev vid Stig Runeborgs bataljonhösten 1960. Lönegren berättarhär om befattningens vedermödorunder sin tjänstgöring vid de olikagotlandsförbanden.Första tjänstgöringen föregicks av en grundkursvid Fältarbetsskolan, då placerad vidIng 1 i Solna En fortsättningskurs följde höstensamma år. Ing 1´s regementschef översteNils Raab uppträdde i den då nya blå uniformen,m/60. Någon trodde han var utländskmilitärattaché.Chef för Fältarbetsskolan var överstelöjtnantSten Wohlin, senare generaltygfältmästare.Skillnaden mellan skolchefens elegantayttre och hans svettiga och smutsiga elevervar slående vid de tillfällen vi möttes underfältövningar på Järvafältet. Våra lärare varingenjörofficerarna Sven-Åke Dahl ochGösta Axelsson. Regementskamraten OlovAndersson deltog också i kursen. GotlandsRegemente hade vid den tiden ännu inteömsat truppslag, så vi var fortfarande infanterister.Fältarbetsadjutanternas ansvarsområdenFältarbetsadjutanterna förväntades fyllabehovet av stabspersonal i stridsgruppernaoch i de stora gotländska bataljonerna. Viskulle kunna träda in som adjutanter tillstf.batC då bataljonen ryckte fram på tvåtäter. Vi ingick i andra uplatsomgången.Huvuduppgiften var emellertid att gebataljonschefen råd och synpunkter i fältarbetsfrågor.Jag hade ingen erfarenhet ellerutbildning i stabsarbete varför nästa kurspaket,några år senare, blev två kurser förmedlemmar i brigad- och fördelningsstab påKarlberg. Båda kurserna var möjligen överkurserför en bataljonsstabsmedlem, mengivande, bra organiserade och väl genomförda.På Karlberg var kursledarna pansar- ochinfanteriofficerare som Sven Hedin, P 7, JanCarlsson, I 12, Gösta Wilinger P 6 ochClaes-Gösta Landergren P 10. Vi boddesom furstar på skolans gästhem, och kändeoss som privilegierade studerande i den traditionstyngdamiljön. Innan våra lektionerbörjade på morgonen såg vi ofta den legendariske,nu bortgångne Allan Mann, på sinmotionsrunda.”Klasskamraterna” kom från arméförbandöver hela Sverige. Sällskapslivet prägladesav andan på Karlberg, otvungen, öppen ochkamratlig. Vi var klädda i uniform ävenHans LönegrenHans Menkertunder kvällsbesöken på stan. Några kamratergick på bio i centrala Stockholm. Folklivetvar då lugnare än i dag, men det begynnandeVietnamkriget präglade samhällsandan.Uniformsklädda personer var i vissa kretsarinte välsedda. Några kolleger möttes avgloporden ”Jävla mördare” och svarade ”Viär bara reservare” och fick då svaret: ”Jävlahobbymördare”! Den episoden förringadeinte intrycket av att vi var välkomna ochaccepterade i våra nya blå uniformer.Första tjänstgöringen som farbadjFilip WiktorssonCarl-Gustaf GeiijerAnders DahlinOlle AnnasFörsta KFÖ´n inträffade i anslutning till denförsta fältarbetskursen. Direkt från övningarnapå Ing 1 till övningarna i Tingstäde. Atthålla på med tidsödande och arbetskrävandefältarbeten var emellertid inte att tänka på.Jag fick hjälpa till med olika övningar somförflyttningar, försvar, skjutningar m.m.Under slutövningen höll jag ihop med ochföljde stf batC, Filip Wiktorssons rörelseri terrängen. Han var en vänlig, något disträman, vars pinaler jag hade att hålla reda på,på den traktorkärra, som var vår platsomgångsstabsplats.Någon fältarbetsövning var inte planerad ochgenomfördes heller inte. Jag, och förmodligenockså bataljonschefen, Stig Runeborg,undrade vad min närvaro var bra för.Vid nästa KFÖ 1963 gled jag runt ”till förfogande”som det stod på regementsordern.Anders Dahlin och C-G Geijer ledde bataljonen.Jag kände mig vara mest i vägen och skickadespå allehanda diffusa rekognoseringsuppdragi landskapet. Inga fältarbeten varaktuella då heller.Fältarbetschefen på MKG.Inom MKG fanns naturligtvis en befattningshavaremed ansvar för såväl planeringsom genomförande av krigsplaneradefältarbeten. Vem som bestred befattningenunder tidigt 1970-tal kommer jag inte ihåg.Fältarbetstjänsten låg i träda, tycktes det,men så var det naturligtvis inte. Olle Annashade uppdraget att vara ansvarig för fältarbetsfrågordå den huvudansvarige, en ingenjörofficerfrån Ing 1, ej var på plats. Dennetjänstgjorde någon eller några veckor varjeår på Gotland. Calle Lönroth var den förstepå den tjänsten som tog ett samlat grepp överfältarbetsadjutanterna på de fem bataljonernaoch tre stridsgrupperna. Han samlade oss tillen veckas genomgång och kollegial, kamratligsamvaro, hösten 1985. Senare bestredJan Sundberg tjänsten på MKG. Båda var dåmajorer vid Ing 1.Fältarbetsadjutanterna vidgotlandsförbanden.Då Lönroths samlade oss till genomgången1985 kände jag Olov Andersson frånFältarbetsskolan. Han var till professionenlantmätare på Lantmäteristyrelsen. LarsTroedsson, känd profil bland reservofficerskamraterna,var affärsman och Hans Menkertvar officer på stat vid P 18 och hade konverteratfrån ingenjörtrupperna till pansarvapnetnågon gång på 1970-talet. Nya kolleger varreservarna vid Ing 1 Nils Sjölund, skadereg-

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift 17lerare vid ett försäkringsbolag och GöranKruse, fastighetsmäklare. De var som fältarbetsansvarigaplacerade vid GK i norr resp.Visbygruppen i väster. Kruse tävlade i rallyoch ville visa oss sina färdigheter som förareav en 903-a under korta turer på det väglösaövningsfältet. Upplevelsen var inte behaglig.Vi bytte förare.Vid bataljonerna var förutom Andersson,Troedsson och Menkert också juristen JormaAhokas, jägmästaren Ingvar Norrby ochundertecknad placerade. Jag tror att ocksåBengt Rohndal tillhörde gänget. Han var dåpersonalchef på Ericson i Visby. Övriga fältarbetsadjutantersom delvis lappade över denämnda var Leif Ullrich, lärare, och GunnarSerge, f.d. ingoff. Nestorn i gänget var EgonGrönlund, byggmästare från Havdhem.Under vår gemensamma vecka deltog 7-8 avoss. Vi träffade då ett gäng fortifikationsofficerareoch personer tillhörande räddningsochröjningsstyrkan. Av samvaron oss emellanminns jag mest krogbesök med mat ochdryck. Det visade sig så småningom att våraoch fortifikatörernas uppgifter kolliderade.Skiljelinjen mellan våra ansvarsområdenvar långt ifrån glasklar. Så vitt jag minnsklarades detta aldrig ut. I ett skarpt läge hadeorder och information korsats och verkatdesorienterande på såväl uppgifter som tilldelningav materiel. Vi fältarbetsadjutantersom verkade i bataljonsstaberna med sinarörliga stridsuppgifter hade en helt annanuppfattning om befogenheter och ansvar änfortifikatörerna, vars verksamhet prägladesav mer statiska förhållanden. Men, som sagt,det klarades aldrig ut hur vi skulle ”dra åtsamma håll” och vem som hade ansvar fördetta.Pionjärplutonen behövde övasI mitten av 1970-talet utgjordes den gotländskabataljonen av en stor organisation medåtta kompanier bl.a. med en pionjärpluton itrosskompaniet. Bataljonen var ett stort ochotympligt förband som på två täter strävademot den strand där fientligt invasionsförsökbefarades. Min subjektiva uppfattning avhur taktik och teknik förändrades under årenlöptr i takt med olika omvärldshändelser.Det var alltid svårt att hitta övningsobjekt förpionjärplutonen, anpassade till den korta tidsom stod till förfogande vid en KFÖ. Underde första KFÖ´na hanterades plutonen somhjälpförband vid transporter, bevakning ochallmänna arbetsuppgifter. Så småningomfick pionjärerna praktiska uppgifter somgav viss, om än begränsad erfarenhet. Jagminns uppgiften att förstärka en andra, östligframryckningsväg, mot Fårösund förbi gårdenHultungs. Pionjärerna lade en trumma ien bäck, vilket möjliggjorde för hjulfordonatt nå Fårösund på en sidoväg. Ytterligaretrummor byggdes senare på andra vägavsnittunder senare förbandsövningar.StrandmineringPionjärerna hade uppgift att i snabba lägenlägga ut minor på stränder där landstigningbefarades vara omedelbart förestående.Minorna lastades på traktorkärror. Via trärännorsom hängdes på vagnssidorna släpptesminorna ner på marken. Traktorn körde medlångsam fart i en fastställd kompassriktningmedan minorna kasade ner på stranden därtändarna apterades av pionjärerna. På korttid kunde stora ytor mineras. Minorna lågvisserligen fullt synliga så minfältet måsteförsvaras så att röjning försvårades.En mintjänstövning som jag minns var närpionjärplutonen fick uppdrag att larmmineratillfarten till flygvapnets radaranläggning påFurilden. Det var inte plutonens arbete somblev minnesvärt, utan den lunch jag bjöds påinne på anläggningen, men det är en annanhistoria, som det heter.Under min tid som fältarbetsadjutantövade vi aldrig att bygga broar. Antaletoch längden på stridsvagnshindrade dikenär inte så många på Gotland. Kanalengenom Mästermyr, delar av Gothems- ochDalhemsån och kortare partier av andra vattensjukadiken kunde undvikas eller förberedasgenom att fyllas med timmerstockar,stenar eller annat material. Detta övades intemen väl rekognoserades.Under fältarbetsveckan besökte vi När socken.Det stora diket/kanalen bedömdes kunnavara hindrande för fordon genom sin breddoch mjuka marker. Då vi stod vid kanalenkom en äldre man gående. Vi frågade honomnär diket senast rensats. Hans svar förstodingen av oss utom gotlänningen IngvarNorrby. Den gamle mannen talade en så säregengotländsk dialekt att vi tvingades nyttjaIngvar som tolk.StabsarbeteFältarbetsadjutantens huvuduppgifter,som jag minns det, var i huvudsak allmäntstabsarbete. Även kollegerna med underrättelse-och sambandstjänst som huvudsakligauppgifter var också ofta sysselsatta medstabsarbete. Som stabsresurs hjälpte jag tillatt utforma order, kopiera oleat (enkla kartskissermed framryckningsvägar), och besökaförbanden med information och samråd,dirigera trafiken vid kolonnbildningspunkterm.m. Det innebar att det av många så förhatligaväntandet och ovissheten om vad somskulle hända, aldrig drabbade mig. Jag vissteför det mesta vad som var i görningen ochvad som förestod av planerad händelseutveckling.KärnvapenhotKärnvapenhotet tynade bort efter FaleBurmans tid (utan jämförelse i övrigt). Deövningar som avsågs spegla detta fasansfullavapen var svårt att få realistiska. Att klockanfyra en vacker gotlandsmorgon väcka ettantal garvade, lite äldre, lokalförsvarssoldatermed ropet ”Ni ser en rökplym bortavid horisonten! Tag skydd mot tryckvåg ochvärmevåg! Anlägg tät klädsel. Rapporteratill kompanichefen!” gav inte snabbt resultat,snarare tvärtom. Jag ansågs vrickad. Såvittjag kommer ihåg var fältarbetsadjutantenden som skulle samla Räddnings- och röjningsstyrkan,däribland pionjärplutonen,och bege sig till platsen för angreppet. Dettaövades bara en gång. Under förberedelseskedetinför slutövningen körde jag oftalängs planerade framryckningsvägar för attrekognosera, föreslå vägvisning och kolonnbildningspunkter.Utrustade med moderna fordon blev stabsarbetetsuccessivt lättare och intressantare.Bättre radioutrustning bidrog också tilldetta. Skillnaden mellan den Filipssonskauplatsomgångens verksamhet bakpå entraktorkärra och en 9033:a med LennartRunsten som stfbatC var stor både i förhållandetill teknik, taktik, organisation ochdeltagande personer.Framtidens fältarbetenFältarbeten har alltid varit en del av krigetsvardag. Under seklernas lopp var fortifikationsofficerarnaviktiga länkar i det försvarsom byggde befästningar. Efter FörstaVärldskriget befanns förbindelse-, befästnings-och förstöringsarbeten viktiga. Undersenare år har minor fått en allt större betydelseför krigföringen.Arméns fältarbetscenter i Eksjö forskar,samlar och ger information, samt undervisari hur fältarbetsresurser ska användas i dagoch i framtiden. Ett ökande problem är allade miljoner trupp-,tramp- och folkminor somligger kvar i krigsdrabbade områden. Detär civilbefolkningen, inte minst barn, somfrämst drabbas. Fältarbeten är en verksamhetsgrensom ofta fyller mellanrummet mellanmilitär och civil verksamhet. Att byggaupp vägar och vattenförsörjning, röja minoroch förstöra försåt är uppgifter som tar vidnär stridsverksamheterna avtar. Ing 2 ochFältarbetscentrum finns kvar i den svenskaförsvarsorganisationen till gagn för forskningoch utbildning i dagens oroliga värld.HANS LÖNEGRENArtikelförfattaren, universitetslektorn och filosofie doktorn,Hans Lönegren, är född 1932 i Jönköping. Han gjordevärnplikten på KungI. Gotlands Infanteriregemente I 18år 1952. Efter stabstjänstutbildning gick han vidareinom fältarbetssektorn och gjorde sin första KFÖsom fältarbetsadjutant 1960. Hans sista tjänstgöringi den befattningen blev 1989 som fältarbetschef iVisbygruppen. Hans Lönegren bor sedan många år iRimforsa. Tillsammans på trappan syns hustrun Ulle.

18P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftGotlands Försvarsmuseumstår inför stora projektÅrsmöte med VisborgsslättsMuseivänner (nu GotlandsFörsvarsmuseum) 16 januariår 2007. Mötet, som samlat29 deltagare, genomfördesi restaurang Hwitstjerna.Det var också det andra ochslutliga mötet för att fastställaändringar i stadgarna.Ordföranden, Rolf Larsson,inledde med att orientera omanledningen till detta årsmöte,och att det blivande GotlandsFörsvarsmuseum skall ha sinverksamhet i Tingstäde medFörrådsgården som bas. Museetkommer att byggas upp och drivasmed hjälp av Gotlands militärakamratföreningar ur P 18,A7 och Lv2. KA3 KF har valtatt avvakta med att ansluta sigtill Gotlands Försvarsmuseum.Ekonomi för projekteringFörrådsgården är för museets delsäkerställd de närmaste tre åren,då Gotlandsgruppen hyr densammafrån FortF. Förhandlingarpågår om museets köp/hyra avde aktuella lokalerna.Robert Knutas redogjorde, iegenskap av kassör, för ekonomin.Vid början av år 2006 fannslikvida tillgångar av 107.000kronor. Vid årets slut fanns601.000 kronor, vars markantaökning kommer av HKV utbetalandeav 500.000:-, avsedda förprojektering m.m. inför fortsattuppbyggnad.StadgeändringarOrdföranden redovisade de stadgeändringarsom varit nödvändigaför museets ändrade inriktning.Det innebar bl.a. att namnetVisborgsslätts Museivännerupphör och föreningen meddagens möte bytt namn tillGotlands Försvarsmuseum.ErsättningStyrelsen har funnit att visskompensation skall utgå till desom gör insatser för museet.För arbetande medlemmar imuseet gäller fri transport frånVisbyområdet till Tingstädeoch åter. Transporten kan beståav från museet tillhandahålletfordon, eller ske i form avsamåkning med privat fordon,varvid milersättning av 15 kr(60 kronor tur & retur) utgårtill fordonsinnehavaren. Vid”normalarbetsdag” sker avresafrån Visby 08.30 och återtransportfrån Tingstäde 15.00. Desom deltar hel dag erhåller frittför- och eftermiddagsfika, samt50:- i dagtraktamente som ersättningför lunchmålet. Styrelsensledamöter avstår t.v. från särskiltBehov av lektionssal?Det vita huset visar byggnaden i Förrådsgården i Tingstäde där GotlandsFörsvarsmuseum har sitt arkiv i bottenvåningens högra del. Denna byggnad, liksomövriga lokaliteter, hyr Gotlandsgruppen av Fortifikationsverket (FortV). I andravåningens högra del finns en lektionssal som rymmer 50 åhörare. Den utlånaskostnadsfritt till kamratföreningarna. Beställning sker vid Gotlandsgruppen genomrespektive KF-ordförande på telefon 295066 (mj Gunnar Enekvist). Städning,iordningställande och bortforslande av sopor skall ske efter användning.Byggnaden till höger är den blivande museilokalen.arvode.Arbetsinsatser av de mest skildaslag kommer efterhand att erfordras.Intresserade ombedes attredan nu kontakta sin egen kamratföreningsordförande.35 miljoner till 23 platserChristian Braunstein frånSFHM orienterade om hur detgått med de 35 miljoner vilketäskats från Kulturdepartementetsom årligt verksamhetsbidragatt fördela till de 23 försvarshistoriskaobjekt som ansettsvara av riksintresse. Dessa harav SFHM/HKV utvalts ur denuvarande 63 befintliga förbandsmuseer/försvarshistoriskaanläggningar. Bodens fästningstår som nr 1 på listan, ochTingstädeprojektet som nr 2!Ursprungligen förväntades attriksdagen skulle ta detta ekonomiskabeslut i höstas. Så harinte skett, regeringen har i ställetåterremitterat ärendet till HKV.SFHM fruktar att HKV tvingasbegränsa summan, och har gjortupp en ”Plan B” omfattandeatt antal strykningar i listan,där bl.a. Musköbasen föreslåsutgå. Gotlands Försvarsmuseumberörs dock inte av ”Plan B”.I dagsläget vet vi således ingentingom det årliga verksamhetsstödsom ursprungligenkalkylerats till 500.000-700.000kronor (angett från SFHM) ochsom är nödvändigt för driften avGotlands Försvarsmuseum. Detkan dröja till hösten 2007 innanbeslut fattas i Sveriges riksdag.Medlemsavgiften, en (1) kronaper medlem och år, har gälltsedan föreningens bildande.Styrelsens förslag att behållasumman godkändes. Avgiftenerläggs av respektive KF.Valberedningens förslag tillfunktionärer presenterades avLars-Eric Thor. Förslaget godkändesav årsmötet.Rolf beredd kämpa vidareVice ordförande, Jan-ChristerAnkre, avtackade ordförandeChristian Braunstein, SFHM, redovisardagsläget.Rolf Larsson för hans tid inomVisborgsslätts museivänner, ochhoppades att han med fortsattentusiasm skulle fortsätta attdriva Gotlands Försvarsmuseummot sitt slutmål. Rolf tackade förförtroendet och sade sig bereddatt kämpa för ett militärt museumsom inte står och faller mednuvarande KF-medlemmar, utanännu blomstrar om hundra år.NILS-ÅKE STENSTRÖMGotlands Försvarsmuseums styrelseOrdförande Rolf LarssonKassör Robert KnutasSekreterare Nils-Åke StenströmLedamöterJan-Christer AnkreAnders NilssonGöran HellströmRoberth ÖstergrenLars RandeliusRevisorElisabeth HavdelinMagnus OlofssonRevisorsuppleanterRoland SnäckerströmValberedningJan-Eric Engström (P18 KF)Ingemar Guthenberg (Lv 2 KF)Vakant(A7 KF)

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift 19StockholmskretsenStockholmskretsen avhöll sitt ordinarie årsmöteonsdagen den 28 mars 2007 iCatering ”Jasminens”lokaler, Dalagatan 27, Stockholm.Undertecknad kunde hälsa27 deltagare varmt välkomna, varav sex var personliga gäster tillordföranden och klubbmästaren. Som kretsens gäst hälsades Jan-Eric Engström från huvudföreningen GRKF, särskilt välkommen.Hedersledamöterna Anders Sifvertsson och Gunnar Karlson, samtfd vice kretsordföranden Jan-Olof Ejnervall, hälsades särskilt varmtvälkomna till årsmötet.Parentation hölls för de avlidna medlemmarna Karl-Erik Nordström,Ulf Hagström och Ivar Törnquist. En tyst minut ägnades åt minnetav de avlidna medlemmarna, varefter Bengt Belfrage framförde tystnadssignalen”The Last Poast”.Efter sedvanliga årsmötesförhandlingar fick styrelsen ansvarsfrihetför det gångna verksamhetsåret. Sedan vidtog val enligt stadgarna,där valberedningens ordförande Christer Svärd framlade valberedningensförslag. Orientering gavs om kretsens kommande aktiviteter.Under punkten övriga frågor redovisade Anders Sifvertsson kretsensnyupplagda hemsida, samt upptogs en diskussion om rekryteringenoch förutsättningarna för kretsens framtid.Ordföranden överlämnade kretsens veterannål till SuneHallingström. Bertil Malmström erhöll Ragnar Hansens vandringsprisför bästa rekrytering under 2006 och Bo Christiansson mottogminnesmedaljer som tidigare inte kunnat överlämnats till revisorerna.Efter årsmötet orienterade Jan-Eric Engström om bland annatOfficerskassans nya mäss på Suderbys herrgård, GRKF verksamhet,Gotlands Försvarsmuseum, kamratföreningstidskriften ochFörsvarsmaktens omfattning på Gotland. Kvällen avslutades med envälsmakande supé i matsalen under en trevlig samvaro.I anslutning till årsmötet företogs ett konstituerande styrelsemöte,varvid styrelsen och övriga funktionärer fick följande utseende:Ordförande Lars-Inge Hägle, vice ordförande Bertil Malmström,sekreterare Mari Lagerlund, och kassör, Bengt Belfrage.Klubbmästare blev Per-Olov Alama, arkivarie/tradoff Robertvon Knorring, ledamot Anders Sifvertsson, suppleanter Carl-Christer Hjorth, Kristofer Gegenwarth (tillika vice sekreterare),Björn Andersson och Knut Göthe. Revisorer är Bo och Inga-Brith Christiansson, revisorsuppleanter Åke Holmgren och PerNordenvall. Fanförare är Kristofer Gegenwarth, Robert vonKnorring och Knut Göthe. Valberedningen utgörs av Christer Svärdsom ordförande, samt Stig Skallak och Christer Fohlström somledamöter. Ordinarie ledamot i GRKF, huvudföreningens styrelse, ärLars-Inge Hägle och suppleant Bertil Malmström.LARS-INGE HÄGLEORDFÖRANDEStockholmskretsen deltar i firandet av Nationaldagenden 6 juni. Traditionsenligt medverkar kretsen ifanmarschen från Kungsträdgården klockan 1730till Skansen där festligheterna börjar klockan 1900.Kom gärna och bese marschen eller firandet påSkansen. Kungafamiljen anländer praktfullt medekipage från Hovstallet, eskorterat av Den BeridnaHögvakten. Sammanlagt består kortegen av cirka80 hästar – en mäktig tilldragelse, som är värd attbeskåda.Stockholmskretsen inbjuder till två kamratträffar hösten 200713 septemberStudiebesök och information om fångvårdeni fd Långholmens fängelse. Tag bussnr 4 till Långholmsgatan och därifrån enpromenad över bron.Kl 1245-1300 Samling i entrén på baksidanav fängelsehotellet.Kl 1300-1500 Guidning och informationi fd fängelset av Ove Erkheden frånSällskapet ”Dahlmans vänner”.Kl 1500-1600 Promenad till ett kafé där enlättare förtäring kommer att serveras till ettpris av cirka 100 kronor per person.För deltagande i visningen och måltidensker anmälan senast tisdag 11/9 till Lars-Inge Hägle tel 08-7771346, 073-9935680eller e-post: lih@telia.com. Ansvarigainom kretsen är Kristofer Gegenwarth ochPer-Olov Alama.14 novemberStyrelsemöte i kombination med kamratträffoch föredrag av överste HjalmarMårtensson över ämnet Carl PhilipGottfried von Clausewitz (1780-1831) ochhans verk ”Om Kriget”.Styrelsemötet med samling kl 1430 pågårmellan kl 1500-1700 i Försvarshögskolan,FHS, Drottning Kristinas väg 37,Stockholm. Därefter är det samling kl1700-1730 i restaurang ”Syster & Bror”på Drottning Kristinas väg 24, för föredragkl 1730. Vid 19-tiden intar vi landgång,öl/vatten, kaffe och kaka till priset cirka125 kronor per person. Kvällen avslutas vid20-tiden.Anmälan till styrelsemötet, kamratträffenoch måltiden skall ske senast söndag11november till ordföranden enligt ovan.Alla är varmt välkomna liksom besökandekamrater från Gotland och från andrakamratföreningar i Stockholm. Trevligtom vi blir många deltagare vid träffarna.Välkomna!LARS-INGE HÄGLEORDFÖRANDE

20P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftJubileumsåret 2007Redan 1937 bildades A 7 kamratförening, 70 år har kamraternavid kåren och regementet samlats under kamratföreningensfana och förhoppningsvis skall vi fortsätta med denna samling ochgemenskap i många år framöver. Kamratandan och gemenskapenhar alltid kännetecknat och framhållits som en ledstjärna i alla möjligasammanhang för alla oss A 7:are. Vi skall naturligtvis fortsättamed vår gemenskap och kamratskap i samma goda anda lång tidframöver. Under många år har ju föreningen stöttats av förbandetmen nu knagglar vi framåt med allt mindre och mindre stöd. Enförening med intresserade och positiva medlemmar löser allt ändå,eller hur?Jubileumsåret kommer vi särskilt att uppmärksamma i sambandmed en jubileumsmiddag den 8 september då vi hoppas attmånga ”gamla” och även ”yngre” Gotlandsartillerister dyker upp.Väl mött!Under året som gått har det varit en intensiv verksamhet i föreningenfrämst avseende all vår materiel, från stort till smått,som har måst flyttas från det ena stället till det andra och kanskeinte riktigt fullt ut fått någon slutlig hemvist ännu. Museet liggerjust nu nerpackat i Tingstäde i väntan på beslut om att upprätta ettnytt ”Gotlands försvarsmuseum” just i Tingstäde. Mycket arbeteväntar men vi hoppas och tror på ett jättefint museum i framtiden.Våra tavlor och vårt silver har flyttats till Suderbys herrgård därdet kommer att synas för många besökare framöver. Viss materielkommer att säljas eftersom vi bedömer att vi inte på ett bra sätt kanförvara detta i framtiden. Vi har jobbat med arkivering av alla A 7:s föreningars handlingar. En annan jobspost är vår tidning där vi jutillsammans med övriga kamratföreningar på Gotland försöker atthitta lösningar som möjliggör utgivning även i framtiden eftersomstödet från försvarsmakten minskar. På nästa sida hittar du en litenvädjan om bidrag till bildandet av en tidningsfond för att kunnafortsätta med tidningen i många år framöver. En egen hemsida ärunder uppbyggnad och skall förhoppningsvis finnas på Internet islutet av maj.Jo, mycket är på gång men det kanske viktigaste är våra träffar iolika former och vid olika tider som vi bjuder in till. Det är verkligenroligt att se så många komma till dessa olika begivenheter. Nuser vi fram emot en riktigt härlig sommar och många glada trevligastunder med våra nära och kära. Vi ses den 8 september.ANDERS NILSSONOMVALD ORDFÖRANDEStyrelseOrdförandeSekreterareKassörLedamöterSuppleanterAnders NilssonGunnar TrennestamStefan EkmanGöte Nilsson, Leif Svensson,Nils-Folke Eriksson, Göran KarlssonMax Magnusson, Björn Wizén

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift21Inbjudantillärtlunchtorsdag 27 septemberSamling utanför personalmatsalen Hwitstjärna kl. 11.50.Vi ”går till bords” i VIP-matsalen kl. 12.00 där vi intar lunchen.Lunchen består av ärtor, pannkaka,lättöl/bordsvatten och kaffe.Pris 55 kr.För de som vill ha ”varm punsch” tillkommer 25 kr.Aktuell information delges vid kaffet.Anmäl ditt deltagande till Gunnar Trennestam påtelefon 29 13 60 eller 070-55 11 772 (om jag inte svararlämna då ett meddelande) eller e-post tillgunnar.trennestam@telia.com.Senast den 20 september vill jag ha din anmälan.VälkommenGunnar TrennestamSekreterareInbjudantillJubileumsmiddagMed anledning av att A 7 Kamratföreningen i år firarsin 70-årsdag uppmärksammar vi det med en jubileumsmiddagpå Suderbys Herrgård lördag 8 september.Medlemmar inbjuds härmed attdelta i arrangemangetmed sin maka, make, sambo eller särboSamling utanför herrgården kl. 18.30 och ca. kl. 19.00 sätter vioss till bords för att avnjuta en tvårätters jubileumsmeny, kaffeoch kaka. Till maten serveras vatten, lättöl och vin.Dans till levande musikTidningsfondVad är nu detta? Jo! -Vi vill försöka att säkerställa att vårgemensamma och förträffliga Kamratföreningstidskriftkan ges ut även i framtiden! Vi gör det här och nu genomatt vädja till er alla att stötta vår ”Tidningsfond” med ettekonomiskt bidrag, stort eller smått spelar ingen som helstroll. Bidragsgivarna kommer att publiceras på särskild platsi kommande nummer av tidningen. Ni som vill stödja A 7Kamratförenings ”Tidningsfond” gör det genom att sätta inert bidrag på föreningens plusgirokonto 18 98 82-4. Glöminte att fylla i ditt namn och att det är till ”Tidningsfonden”.Tack på förhand!StyrelsenBar med förfriskningarKlädsel kavajPris för deltagande i jubileumsmiddagen är 400 kr per person.Anmälan och betalning skall göras på föreningens plusgirokonto18 98 82-4 senast den 1 juli. Kom ihåg att skriva vem/vilka betalningenär för!För de som önskar övernatta på Suderbys går det bra att bokadetta på tel. 0498-29 60 30 eller på info@suderbysherrgard.comeller www.suderbysherrgard.com. Pris: dubbelrum (2 personer)med frukost 560 kr, enkelrum med frukost 450 kr.Alla hälsas hjärtligt välkomnatill en trevlig jubileumskväll i god A 7-andaStyrelsenAktiviteter200714-16 juni Deltagande i Nordiska kamratföreningsmöte8 september Jubileumsmiddag27 september Ärtlunch i Hwitstjärna kl. 12.0023 november Stockholmsmöte1 december Sedvanligt Sancta BarbarafirandeI övrigt arbete med uppbyggnad av museet i Tingstäde,avveckling/försäljning av materiel och upprättande av hemsida

22P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftPatria på bytorgetDet fungeradeRapport från en artillerist i Liberia och LA05 och någrakorta rader om hur vi hade det i Liberia. LA05 ingicktillsammans med den irländska kontingenten i UNMILSnabbinsatsstyrka, Quick Reaction Force (QRF). Vi varofta ute och visade FN-närvaro, både i huvudstadenMonrovia och ute på landsbygden.VN31 på uppdrag.Reaktionerna från befolkningen var i huvudsak positiva. De flestavar och är tacksamma över att UNMIL och QRF är i landet.UNMIL kommer vara kvar i Liberia ett bra tag till. Första tiden gickmest åt till att vänja sig vid den nya och omtumlande miljön. Detvar många intryck som skulle falla på plats. Var skulle jag bo, varåt jag någonstans, var tvättade jag mig, osv. Nu måste det erkännasatt vi hade det otroligt bra på campen och i tjänsten. Livet på CampClara var bekvämt. Livets nödtorft fungerade utan anmärkning. Kani skrivande stund inte hitta några brister. Ja, det var väldigt långthemifrån.För min egen del ingick jag i bataljonstaben och S3-grenen operationer.Sverige och Irland bidrog som bekant både med officerareoch soldater och samarbetet fungerade faktiskt bra. Man fick tränaupp engelskan som dock blev med irländsk brytning. Vi var fyrasvenska officerare i bataljonsstaben och värt att nämna var att tre

24P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftFörsäljningav porslin,glas ochmatsilverVid årsmötet 2006 beslutades att föreningen, p.g.a.problem med förvaring m.m. skall sälja sitt porslin,glas och matsilver. Detta genomför styrelsen nu genomanbudsförfarande till medlemmarna.Porslinet (Gustavsberg) och glasen är märkta med A 7 heraldiskavapen. Måtten är för flata tallrikar 23,5 cm, djupa tallrikar 23 cm,assietterna 20 cm och dessertfaten 17 cm. Matsilvret (nysilver) ärmärkt med texten ”A 7” på skaften och de 10 delarna består av knivstörre och mindre, gaffel större och mindre, sked större och mindre,fiskkniv och gaffel, kaffesked samt tårtgaffel.Försäljningen sker genom anbudsgivning på 6 olika objekt där naturligtvishögsta anbudet för respektive objekt blir det som kommer attantas.Objekt 1 Består av 4 stycken tallrikar och 8 stycken bestick.- Det finns 50 satser.Objekt 2 Rödvinsglas (18 cl). - Det finns 18 stycken.Objekt 3 Vitvinsglas (15 cl). - Det finns 29 stycken.Objekt 4 Seltersglas (15 cl). - Det finns 23 stycken.Objekt 5 Kaffesked. - Det finns 18 stycken.Objekt 6 Tårtgaffel. - Det finns 42 stycken.Anbud skall vara inlämnat senast den 1 juli 2007 och meddelas föreningenskriftligt via brev eller via e-post. I anbudet skall framgåanbudsgivarens namn, adress och telefonnummer samt vilket/-aobjekt anbudet avser, hur många satser eller antal och anbudets storlek.T.ex. Objekt 1, sex satser á 300 kr och objekt 2 sex stycken á 50kr. Anbud skickas till A 7 Kamratförening, c/o Gunnar Trennestam,Styrmansgatan 361, 621 50 Visby eller via e-post till gunnar.trennestam@telia.com. Om Du genom ditt anbud får köpa någon avde åtråvärda sakerna meddelas detta dig ca. två veckor efter anbudstidensslut. Objekten skall avhämtas enligt överenskommelse. Om demåste skickas tillkommer fraktkostnad för detta.StyrelsenDVD nr 12 innehåller A 7 på 40-talet,E-patrull från 1947, A 7 1948-1956 ochavtackning av Olle Bjurström 1999.DVD-filmer om händelser vidGotlands ArtilleriregementeKenneth ”Broa” Broström, tidigare kapten vid A 7, har överfört gamla filmer somspelats in vid regementet till 15 stycken DVD-skivor. Varje DVD är mellan 1 – 1½timme lång.Serien består av 15 DVD-filmer för självkostnadspriset 50 kr/st plus porto.Beställning till Kenneth Broström på tel: 0498-26 40 82, 073-217 73 24 eller e-post kennethbrostrom49@hotmail.com. Mer information om A 7 DVD-filmernasamt även om filmer från MKG, P 18 och Lv 2 finns på http://home.gotland.com/kenneth49/

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift25Archer har viktig roll för DiscoveryDen nya försökspjäsen Archern sträckte lite extrapå sig en måndag i januari. Den skulle nämligen in ifilmbranschen och Discovery stod beredda för att följavarje rörelse i Bodenskogarna.-Vi var ute efter ett stort och modernt vapensystem, och efter en heldel efterforskning kom vi fram till att Archern skulle passa bra i dennya programserien, berättar Paula Rezzillin, producent.Det var en gnistrande förmiddag i Boden. Klarblå himmel, 22minusgrader och solen var strax ovanför horisonten, något som fickfilmteamet för Discovery channel att dra efter andan och kasta sig uti skogen för att börja arbetet med filmningen av Archern.-Vilket fantastiskt ljus, jag har aldrig sett något liknade, sa en hänfördPaula Rezzillin.Under två dagar i mitten av januari var Archern bokstavligen i blickpunkten.Pjäsen har bland annat skjutit, grupperat och kört snabbtefter snöklädda vägar. Allt för att den ska kunna passa in i den nyaTV-serien som Discovery startat.Visas till våren-Den första omgången på sex avsnitt har sänts i USA och blev entotal succé. Nyligen visades också första programmet i Europa,berättar Paula Rezzillin. Meningen är att Archern ska vara med iprogramserie två och förhoppningsvis ska de svenska tittarna kunnase programmen, men först ska den visas under försommaren i USA.-Det känns roligt att visa amerikanarna att det också finns storavapensystem på andra platser i världen.Den första programserien handlade bland annat om Excalibur, enny granat som skjuts från Archern, och på det sättet fick ocksåDiscovery vetskap om Archern. Efter att första gången fått nej avFörvarets materialverk, FMV, blev det positivt besked i mitten avförra året.-Vi har jobbat med planerna för den här produktionen sedan i augustiförra året.Att spela in en del av programmet i norra Sverige, tycker PaulaRezzillin, är roligt och en kontrast till miljön under första programserien.-Då höll vi till i ökenlanskap i USA, så det har vi sett nog av. Nuville vi ha snö och det har vi fått, säger hon samtidigt som storaflingor dalar ner från himlen.TEXT ROGER LARSSONFOTO STEFAN BOKVISTARCHER-konceptet är en vidareutvecklingav den Bofors-tillverkade artilleripjäsen 15,5cm haub 77B, där pjäsens överlavett monteratspå en tung terrängvagn (dumper) frånVolvo.Pjäsen har uppgraderats för bättre skjutprestandaoch bättre kompabilitet gentemot internationellammunition, samt har försetts mednödvändig utrustning för att fullt ut kunnafjärrbetjänas via pjäsens dator. Personalenbehöver därmed inte stiga ut ur hytten vidnormal betjäning av pjäsen.Hytten erbjuder personalen en skyddadarbetsmiljö vilken medger stor uthållighetunder svåra förhållanden. Arbetsplatsernai hytten ger operatörerna full kontroll översystemet. Pjäsdatorn hanterar bland annatSnabbdata om ArcherBesättning tre till fyra manSplitterskyddad dumper, skydd mot finkalibrig eld,minor, NBC, brandskydd och bullerskyddKaliber 15,5 cmballistikberäkning, skjutning, V0 mätning,säkerhetskontroller, ammunitionshantering,kommunikation, stridsledning, navigering,driftuppföljning, spaning/observation närskyddoch eldledning.För närskydd finns en utvändigt monteradfjärrstyrd sensor- och vapenplattform, vilkenbland annat tjänar som sekundärbeväpning.Vagnen som helhet har försetts med ett viktsoptimeratballistiskt skydd och ett mobiltmaskeringssystem. Pjässystemets godaskjutprestanda och korta omgrupperingstidermedger en stridsteknik som avsevärt ökaröverlevnadsgraden för pjässystemet, samtidigtsom verkan i målet levereras inom kortfrån eldorderns mottagande. Med modernammunition har systemet möjlighet tillMaxskottvidd ca 60 kmLaddsystem och mekanism liknande Haub 77B menmed 2 m längre eldrör20 granater medförs i pjäsens magasinEldhastighet 8-9 skott/minbekämpning av bepansrade mål samt precisionsbekämpningpå långa avstånd.Systemet ARCHER är interoperabelt, detär anpassat för internationell miljö och kanverka i olika typer av klimat. Systemet skaanvända NATO metod för ballistikberäkningoch är anpassat för NATO kartreferenssystemoch NATO ammunition.ARCHER möter väl de krav som ställs på ettframtida artillerisystem.I systemet ARCHER ingår, förutomden hjulgående artilleripjäsen, även:Ammunitionsfordon, underhållsfordon ochnyutvecklad ammunition.Längd 14 mVikt 30-34 ton beroende på utförandeMarschfart ca 70 km/tim på landsvägFrån ”stopp till skott” ca 30 sekTEXT ROGER LARSSONFOTO STEFAN BOKVIST

26P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftGamla chefen 23 komp Allan Olofsson vid 22 komp standar. Kanske därför ett sådant ansiktsuttryck. Övriga verkar vara intresserad av något helt annat.Sancta BarbarafiradeLördagen den 2 december 2006 så skulle vårt sedvanligafirande av Sancta Barbara och Mortimer Cederholmstävling genomföras. Hur skulle detta kunna genomförasnu då? Tävlingen, lokalerna, bastun, salutskjutning ochmiddagen? Något regemente fanns ju inte kvar ochVasallen hade tagit över det mesta på Wisborgs slätt!Den utskickade inbjudan resulterade i 25 anmälningar till tävlingenoch drygt 40 till middagen, en blandning av yngre och äldre, mänoch kvinnor. – Bra! Samling kl. 13.00 vid gymnastiksalen ombyttaför utomhusaktiviteter. Vadå - UTOMHUS? Jo, de tre första grenarnaskulle genomföras ute. En gren var att skjuta med HemvärnetsAk 4 B med rödpunktssikte. Det var en rolig gren, helt nytt, ochom man ser på skjutresultatet så verkade det som om en del män lätsina damer skjuta bättre. Men jag tror inte att Hasse Trygg gav sigfrivilligt! Efter de tre första grenarna var de tävlande lite kalla så dåvar det skönt att få komma in i värmen igen. Suget efter en kall ölvar inte lika stort, som det brukar vara efter tre grenar, men efter enstund så …Brigadgeneral på besökVi fick celebert besök i pausen mellan ute- och innegrenarna, RolandEkenberg, en gammal A 6:are som numera är Rikshemvärnschef ochbrigadgeneral kom in i gymnastiksalen. Han var på ön för att besökaHemvärnets slutövning för de ungdomar som gjort sin tremånadersutbildning under hösten. Skönt att få vara artillerist för en stundigen, med många bekanta ansikten runt omkring sig, tyckte han, ochvar lite stolt över att bli inbjuden en stund. I tävlingarna inomhus såmärktes det att man glömmer fort när man lämnar det militära. I engren skulle man förklara vad olika förkortningarna betydde. Det somen gång var så enkelt hade helt plötsligt blivit svårt eller vad sägs omKE, TOEM och HD? Det sista kanske inte så militärt men det varnog tur att det var några civila förkortningar med också.Isak Malm segradeAlla kämpade på efter bästa förmåga och till slut så kunde IsakMalm koras som segrare. Efter tävlingen var det dags för den sedvanligabastun. Var skulle den kunna genomföras? Jo, vi hade lyckatsfå låna den som P 18 IK disponerar och det fungerade perfekt!Så jag riktar härmed ett stort TACK till P 18 IK för lån av både bastuoch gymnastiksal.Salut med förhinderTraditionen med att skjuta salut på kaserngården innan middagengick inte att genomföra. Så lösningen blev att i en väntade en bussta deltagarna till Tofta skjutfält för att alla där skulle få njuta av enhejdundrande salut. Bussen stannade vid stridsvagnsgaraget därsalutpjäsen stod grupperad. Avsittning, uppställning, utdelning avhörselskydd, inrättning och Giv akt! Order om att salut skulle avgestill Sancta Barbaras ära. ”Ett skott” kommenderades! Men ingentinghände, va i he…, ny avfyring och ett nytt klick. ”Plundra” - omladdningoch ”Ett skott” igen! Tyst som i graven. Det började sorla blanddeltagarna. Hade hörselpropparna blivit så effektiva?? Tyvärr så varundertecknad tvingad att meddela att förberedelserna inte varit tillräckligaoch att det bara var att göra uppsittning i bussen igen. Jag

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift27Carl-Arne Malmberg i samspråk med A 6:arn Roland Ekenberg. Burken somRoland håller i tillhör fotografen.En glad artillerist, javisst. Kjell Jonsson hade roligt hela kvällen.på Suderbyshar givetvis en bra förklaring, men ingen bra ursäkt, så jag hållermig tyst för en gångs skull.Utsökt middag på SuderbysBussen förde deltagarna vidare till Suderbys Herrgård där det varuppdukat med glögg i den gamla herrgården som nu börjar liknavad man lägger i begreppet ”mässen”. Efter lite minglande ochsynpunkter om saluten så gick vi vidare till middagen i Suderbys”nyare lokaler”. Under den utsökta middagen sjöngs det som vanligten hel del och tal hölls. Nu märktes det verkligen att kylan försvunnitur kroppen för stämningen var på topp. Många glada minnenberättades. Priser i Mortimers tävling delades ut och dragningpå ”Sancta Barbaraaktierna” genomfördes. Nästan alla fick någotmed sig hem. Samtliga som deltog i 2006 års firande tyckte att detvarit ett trevligt och ett lite annorlunda Barbara. Det var kanske inteså konstigt eftersom det var första gången på många år som firandetgenomfördes på annan plats än på Wisborgs slätt. För första gångenvid Suderbys och där kommer med all sannolikhet traditionen attföras vidare. Bussen gick åter till ”Kasern” vid midnatt och jagsäger tack till alla som deltog och hoppas att ni som hade förhinderdenna gång kommer till 2007 års firande som äger rum lördagenden 1 december. Jag fick omprov på saluten så i år ska jag se till attdet verkligen smäller när det ska. Det är tur att medaljutdelningenär borttagen annars hade jag väl fått en grön till!SYLVE NILSSONLite rakvatten efter bastun är inte helt fel. Man måste ju lukta gott för det ärmånga damer med ikväll, säger Tobbe Holmberg till Tomas Nilsson.Runt Carlswärds standar i glatt samspråk ser vi från vänster Leif Svensson, IsakMalm, Mats Lagerqvist, Per Mattsson, Anders Farinder, Mats Kvarnberg och StefanMelin.

28P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftInfarten från Östra Hansegatan. Vaktlokalen har rivits medan Kanslihuset till höger nu är en Waldorfskola under namnet Orionskolan.Den gamla Tygverkstaden och Förvaltningsbyggnaden som användes somregementets tredje och sista Kanslihus inom kasernområdet. I dag rymmer detett Filmgymnasium.Brandboden samt huset med ”Hästarnas sjukstuga” och med de värnpliktigas”studieceller” på övervåningen verkar även de vara helt orörda. - En veterinär lärpassande nog hålla till på bottenvåningen i dag!Vårt gamla Intförråd har Radio Gotland intagit och där fått en fin och lättillgänglig arbetsplats.

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift29Vad sker vid Korsbetningen?Jag tog med mig kameran till Korsbetningen den 14 april för att med några nytagna foton i tidningen försöka visa vadsom har skett och vad som sker där. Området kallas fortfarande i folkmun för A 7, gamla A 7 eller för A 7-området. Påvägskyltarna som visar in i området står det A 7-området. Så visst lever minnet ännu kvar trots att det nu den 24 majär 21 år sedan Gotlands Artilleriregemente lämnade Korsbetningen och flyttade ut till Visborgs slätt.Gunnar TrennestamKasern nummer 1 sett från kaserngården som i dag är att likna vid en stor parkering. I kasernbyggnaden finns i dag Skattemyndighet, Kronofogdemyndighet ochVägverket. Inglasningen framför ”valvet” är huvudingång och väl inne i ”ettan” har vi gamla artillerister väldigt svårt att känna igen oss. Renovering samt ombyggnadpågår och Vägverket lär vara på väg härifrån.Mitt emot Kompoffmässen finns i dag Atheneskolan. Till vänster om skolan stårännu det gamla ”kokförrådet” kvar och till höger i bakgrunden skymtar ”sjukan”som även den finns kvar. Skolan lär vara på väg att flytta från Korsbetningen tillVisborgs slätt. Mönstret går igen!Vid en blick från korsningen Allégatan – Lännaväg ser man förutom Pjäsen ävenen del av bostäderna som i dag finns på det gamla ”luftvärnsområdet”.Matsalen har både renoverats och byggts till. Det nya köket lagar mat tilleleverna i Atheneskolan och Alléskolan.Den gamla Kompoffmässen och Markan har under än längre tid varit ett caféunder namnet Minan. Nu väntar förmodligen byggnaden på att rivas.

30P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftMellan ”ettan” och till höger Intendenturförrådet (CUI), f.d. Stallet, syns Vårdhallen som tidigare varit ridhus. Vårdhallen används just nu som materialupplag. För några årsedan användes det som lokal för Systembolaget när dom byggde om i Östercentrum.I den sydöstra delen dominerar i dag äldreboendet Pjäsen och även bostädernapå den västra sidan av Allégatan. Pjäsen ligger naturligtvis vid Pjäsgatan. Ibakgrunden kan man se kranarna som används vid bygget av lokalerna tillRiksutställningar.I Lv 2 gamla kasern, som efter deras flytt till Visborgs slätt övertogs av A 7 somförläggning åt skolkompaniet, inryms i dag Alléskolan som alltså är den fjärdeskolan inom vårt gamla kasernområde. Den byggnaden och Arthallen (som i daganvänds av Visby Skyttegille) är de enda som finns kvar i det sydöstra området.Här är några hus längs Fältgatan som i förlängningen leder fram till Artillerigatan. Framme till höger ligger Alléskolan och förutom denna byggnad så är välhastighetsbegränsningen det enda som känns igen från förr.

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift31Det sker vid Korsbetningen!Norrut längs Allégatans östra sida och invid korthållsbanan (K-banan) där Vedgården tidigare var belägen byggs det nu lägenheter i rasande fart.Från Fältgatan invid Alléskolan ser vi hur byggandet av Riksutställningars lokalerfortskrider. I förgrunden har man börjat bygga en ”spontanidrottsplats” enligtsmåländsk förebild. I dagens Gotlands Allehanda kunde jag läsa att det är Visbyssenaste ”svartbygge” eftersom betongmuren överstiger 1,6 meter och alltsåkräver ett bygglov vilket kommunen inte ansökt om.Vid infarten från Allégatan har en cirkulationsplats byggts för att underlätta inochutfart i området samt för att få ned hastigheten på gatan till gällande 50 km/tim. Förutom Riksutställningars bygge syns här vår gamla Artllerihall till vänster.Ytterligare en byggplats i Visby med anknytning till A 7. Intill vår gamlaHamnkasern, som lämnades 1909 för flytt till den då nybyggda Kasern 1 påKorsbetningen, byggs den omstridda kongresshallenKongresshallen som är döpt till Wisby Strand med entré från Almedalen ochpanoramafönster ut mot Östersjön. Invigdes den 14 april i år.

32P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftDet blev entidning i år också!Trots att stödet från försvarsmakten numera är betydligt torftigare än tidigareblev det även under 2007 möjligt att trycka och distribuera vår kamratföreningstidning.Det har kunnat ske inte minst efter ett gediget arbete av tidningsredaktionenmed Göran Hellström, Nils-Åke Stenström, Jan-Christer Ankre, GunnarTrennestam och Anders Berlin i spetsen. Det framtida stödet är ännu inte utklaratmen vi hoppas det skall få en bra lösning till kommande år så att vi kan fortsätta geut en bra tidning.Ett antal gånger har styrelsen vädjat om att medlemmarna skall sända in berättelseroch bilder från tjänstgöringen vid Lv 2 eller från beredskapstiden. Det ärdärför glädjande att mycket intressanta bilder inkommit det senaste året. Ett storttack till Folke Ansén i Visby för bilderna från 1941 och luftvärnet i beredskap,Lars Pedersen i Eskilstuna för värnpliktsbilder från 1967-68, Hans-Åke Teinvalli Helsingborg för värnpliktsbilder från 1972 och Tommy Jacobsson i Visby förbilder från bl.a. befälsutbildning 1972-73. Bilderna finns nu i tryggt förvar i vårtarkiv. Fortsätt att sända in era bilder, antingen som original, kopior eller per e-post.De mottages tacksamt.Förändringarna på våra f.d. kasernområden går fort. På Korsbetningen är f.d.kasern II (11.kompaniet) snart helt omringad av nya byggnader och där tidigaresimulator-och teknikerhallarna stod reser sig enorma byggnader avsedda förRiksantikvarieämbetet och Riksutställningarna. T.o.m. en rondell har byggts vidtidigare utfarten mot Allégatan vid Artillerihallen. På Visborgsslätt går förändringarnaän så länge långsammare. Kasernområdet ligger mörkt, tyst och öde, ombyggningför kommunens räkning lär börja i höst. Ett och annat civilt företag eller civilverksamhet har flyttat in som t.ex. Vic-tvätten i f.d. vårdhallen / stridsvagnsverkstaden.Förändringarna märks mest på att staketet är nästan helt nedmonterat ochpå alla civila företagsflaggor som vajar här och där.mars nåddes vi av budskapet att Axner Nyman gått ur tiden. Axner var föddI 1924, tillhörde värnpliktsklass 1944 och gjorde sin värnplikt vid Lv 3 G 1945-46. Han var styrelseledamot i vår förening från starten 1994 till 2004, då han avhälsoskäl avgick. Axner flyttade häromåret till Skanör, där han avled den 18 mars.Vi bevarar hans minne i tacksamhet.Styrelsen tillönskar alla en fin vår och sommar och avslutar med den ständiga uppmaningen:Sänd in fler bilder och glöm inte att anmäla adressändring!RUTGER EDWARDSTidskriftsfondDen ekonomiska framtiden för tidskriftenär osäker. Därför vänder vi oss till medlemmarnaför frivilligt ekonomiskt stöd.Hur stort bidrag du vill lämna bestämmerdu själv, allt är mycket välkommet ochbehövligt. Sätt in ditt bidrag på Lv 2 kf:spostgiro 61 07 90-8, ange ”Tidskrift”.StyrelseOrdförande Rutger EdwardsVice ordförande Fredrik Hård af SegerstadKassör Torsten EnströmSekreterare Börje KavhedLedamot Ingemar FranssonKjell PetterssonÅke Nannsjöwww.lv2kamratforening.se Webmaster: Fredrik Berg, 070-269 78 72, webmaster@fredrikberg.com

Förändringarnapå VisborgsslättRegementsområdet Nya Visborg har förändrats kraftigtunder de senaste sju åren. Den här serien bilder avskyltarna, tagna 2000, 2004 och 2007, illustrerar det påett tydligt sätt.Bild och text: Rutger EdwardsP 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift33Föreningens styrelse med fr.v. Torsten Enström, Fredrik Hård af Segerstad, RutgerEdwards, Kjell Pettersson, Åke Nannsjö, Ingemar Fransson och Börje Kavhed.Skylten vid Nya Visborg som den såg ut 1 juli - 31 augusti 2000Skyltens utseende i april 2004Så här ser skylten ut sedan februari 2007Årsmötet 2007Årsmötet hölls torsdag 15 februari på restaurang Hwitstjärna ochmed 24 medlemmar närvarande. Inledningsvis hölls en tyst minutför under det gångna året avlidna medlemmar varefter ordförandenöppnade mötet. Ett normalt årsmöte skall ju inte bjuda på någraöverraskningar och så blev det inte heller denna gång.Omval skedde av undertecknad som ordförande. Torsten Enström,Kjell Pettersson och Ingemar Fransson kvarstår ytterligare ett år(de valdes förra året på två år), Börje Kavhed och Fredrik Hård afSegerstad omvaldes på två år och Åke Nannsjö nyvaldes på två år(efter Alf Utas).Vid det konstituerande mötet senare på kvällen omvaldes Fredriktill vice ordförande, Börje till sekreterare och Torsten till kassör.Omval skedde också av revisorerna Jim Bjurqvist och PekkaHammartoft samt av revisorssuppleanten Rolf Engström. Ävenvalberedningen med Ingemar Gutenberg och Freddie Jangesäterfick förnyat förtroende.Ekonomin i föreningen är fortfarande god, men mötet beslöt ändåatt höja årsavgiften till 50 kronor och avgiften för ständigt medlemskaptill 350 kronor. Avgifterna har varit oförändrade (25 respektive250 kronor) sedan föreningens bildande 1994. Det finns dock molnpå himlen avseende ekonomin. Då endast en liten del av medlemmarnaär årsbetalande är inkomsterna ganska blygsamma. Den storautgiften däremot är kostnaderna för den med övriga kamratföreningarpå ön gemensamma tidningen. Då stödet från försvarsmaktenhar blivit väsentligt mindre och det är osäkert hur det blir i framtiden,finns ett behov att öka inkomsterna för att ej tära på kapitalet.Ordföranden presenterade några vägar att möta situationen på. Enär att göra tidningen enklare och därmed billigare (t.ex. inget färgtryckoch enklare papper) kombinerat med en vädjan om frivilligabidrag från medlemmarna. Alternativt att börja om från noll vadavser medlemskap, slopa ständigt medlemskap och ta ut årsavgiftav samtliga medlemmar och eventuellt höja årsavgiften ytterligaremot vad som årsmötet beslöt. Vi hoppas naturligtvis i första handpå att stödet från försvarsmakten skall återgå till hur det var t.o.m.2006 men om så inte blir fallet måste någon av ovan skissadeåtgärder vidtas för att få ekonomin att gå ihop. Vi får hoppas på detbästa.Efter mötets avslutande intogs Hwitstjärnas utsökta ärtsoppa ochpannkakor och mötesdeltagarna kunde ägna sig åt en stunds socialtumgänge.Tack till sekreteraren Börje Kavhed som som alltid ordnat det praktiskarunt mötet till allas belåtenhet.RUTGER EDWARDS

34P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftSista Lv 2-arnapå Visborgsslätttill LedTek Syd. Fr.o.m 2007-01-01 lär enheten ha bytt namn tillLedTek Haninge / Visby. Ulfs nuvarande tjänsterum är i f.d. kasernvaktenpå Visborgsslätt. De huvudsakliga arbetsuppgifterna är attsvara för användarstöd, serverdrift och annat som har att göra medatt data-och driftsystemen fungerar. Befattningen som IT-ingenjör ärcivil, så Ulf har sedan länge hängt av sig uniformen.Pekka HammartoftVid Lv 2 nedläggning 2000 fick ett stort antal Lv 2-officerare ny placering vid P 18. Vid detta förbandsnedläggning 2005 skingrades med nödvändighet dessaofficerare till skilda framtider.Några valde förband på fastlandet men huvuddelen sökte sig enframtid på Gotland och slussades efterhand ut på den civila arbetsmarknaden.Ett fåtal fick plats i den lilla rest av försvarsmakten, somfortfarande finns i Visby. Nu, i mars 2007, finns endast tre av dessasista Lv 2-are kvar i tjänst på Visborgsslätt.Major Pekka Hammartoft kom till Lv 2 hösten 1975 efterofficersexamen vid Karlberg. Han hade fått en ettårig kommenderingfrån Lv 3. Då Pekka visade intresse att stanna ytterligare entid, har denna kommendering aldrig upphört. Vid Lv 2 nedläggningfick Pekka ny placering vid P 18 fr.o.m 2000-09-01 menmed tjänst-göring vid Uhgrp G (Underhållsgrupp Gotland) somproduktionsledare, d.v.s. han sysslade med ekonomi. Uhgrp Glades också ner och Pekka fick fortsatt tjänstgöring vid FMLOG(Försvarsmaktens logistik) fr.o.m. 2002-01-01 som produktionssamordnare.Samma uppgifter men nya benämningar. Fr.o.m. 1 aprilsamma år sökte han och blev placerad som C 3.hemvärnsbataljonenvid Gotlandsgruppen. De sista placeringarna blev vid Ao P 18(Avvecklingsorganisation P 18) fr.o.m. 2005-09-01 med tjänstgöringvid POGG (PersonalOmställningsGrupp Gotland).Där hjälpte han personalen vid pansarregementet till nya arbeten.Pekka fick äran att sluta sin tid inom försvarsmakten som KungligLivgardist då han efter Ao P 18 upphörande fick placering vidLivgardet i Kungsängen fr.o.m 2006-07-01. Av praktiska skäl samlademan alla blivande pensionärer administrativt vid Livgardet. Pekkalämnade försvarsmakten fr.o.m. 1 april 2007.Kapten Ulf Nilsson är en av dem som hade turen att få fortsattanställning i den spillra av försvarsmakten som trots allt finns kvari Visby. Ulf anställdes som furir vid Lv 2 1973 och hade vid nedläggningenbefattningen som ställföreträdande chef för SML (StridMot Luftmål)- avdelningen. Ulf var redan då driven vad gällerdatorer och IT så det var ganska naturligt att han fick en befattningsom handläggare vid Tekniska enheten vid Uhgrp G. Fr.o.m. 2002-01-01 blev Ulf placerad vid FMLOG med befattningen som ITingenjörvid LedTek Svealand (Lednings-och teknikkontor). Dennaenhet bytte 2004-01-01 namn till LedTek Visby och 2005-07-01Ulf NilssonEn annan som hade turen att få behålla sin befattning i Visby är kaptenPer Jespersson. Pers tid vid Lv 2 blev kort. Han är ursprungligenA 7-are och sökte så småningom transport till marinen och KA 5 iHärnösand. Längtan till Gotland blev för stor och Per utlånades tillLv 2 under hela 1994 för att från 1 januari 1995 få transport till Lv 2Per Jesperssonoch få ikläda sig arméns och luftvärnets uniform. Per lämnade Lv 2redan 1 juli 1998, då han efter att ha varit elev vid kurs Management/ logistik augusti 1997 till juni 1998 och blivit vad som förr kalladesför intendent fick ny placering vid UhgrpG som chef fredsförrådet.Per tillhör sedan 2002-01-01 FMLOG Försörjningsenhet Syd ochhar befattning som produktionssamordnare. Det innebär att han sysslarmed ekonomi, avtal, materielplanering mm. med ansvar främstmot F 17 och F 17 Got.RUTGER EDWARDS

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift35PrydnadspjäsPå gräsmattan framför kasern III på Korsbetningen stod två styckenluftvärnskanoner m/30 som prydnadspjäser. Pjästypen utgick urkrigsorganisationen redan på 40-talet och de placerades som prydnadspjäsertroligen på 50-talet. Vid Lv 2 flytt till Visborgsslätt fickpjäserna ny uppställning framför kasern Gunnfjaun i mitten på 80-talet. Vid Lv 2 nedläggning beslöts i samråd med P 18 att en pjässkulle ställas upp i "Lv-parkan", dvs på gräsmattan mellan kasernGunnfjaun och Smedjan och den andra i anslutning till Art/lvhallen.Dessa planer blev aldrig förverkligade och när sedan beslutom P 18 nedläggning kom blev flyttningen inte längre aktuell.Museiföreningen tog så småningom över ansvaret för samtliga prydnadspjäseroch det har resulterat i att en pjäs, tillsammans med en10,5 cm haubits 4140 och en Centurion-stridsvagn, nu bevakar infartentill Tofta skjutfält mittemot Suderbys herrgård. Den andra pjäsenhar fått en mycket bättre framtid och finns numera på Beredskapsmuséeti Djuramossa norr om Helsingborg.Kamratföreningen har väckt tanken att åter gruppera en pjäs i anslutningtill Tingstäde fästning. Ett batteri med 7,5 cm lvkanon m/30 vargrupperat där vid krigsutbrottet 1939 och en del av värnen är än idagsynliga. Cirkeln skulle då bli sluten för denna pjästyp och det skullevara en naturlig historisk återkoppling. Om tanken en gång blir förverkligadåterstår att se.RUTGER EDWARDSLv 2 Kamratförening verksamhetsplan 20072007-01-18 Styrelsemöte kl 18.30 på Kanonen2007-02-15 Årsmöte kl 18.30 i Hwitstjärna2007-03-29 Föreningsmöte med föredrag och ärtmiddag kl 18.30 i Hwitstjärna2007-04-26 Styrelsemöte kl 18.30 på Kanonen2007-09-06 Styrelsemöte kl 18.30 på Kanonen2007-11-15 Föreningsmöte med föredrag av Lars Ellebring (se sid 50-51)och ärtmiddag kl 10.30, plats meddelas senare2007-11-29 Styrelsemöte kl 18.30 på KanonenBli medlem i Lv 2 kamratföreningKamratföreningen står öppen för envar som har varit värnpliktig vid Lv 2 (Lv 3 G, Lv 2 G ) eller varit anställd på Lv 2 eller tilhörtkrigsförband vid Lv 2 eller annan person som visat intresse för förbandet. Medlemsskap kostar bara 50:-/år eller ständigt medlemskapför 350:-. Postgiro 61 07 90-8. Vill du ha mer information så kontakta någon i styrelsen (sidan 38).

36P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftVid minnesstenen över Kungl. Östgöta luftvärnsregemente står fr.v. Ebbe Svensson, Gunnar Wahlström, Jan-Eve Holmberg, Rune Fohlström, Sven-Ove Svensson, JanPettersson och Evert Englund.Resan till Linköping och KarlsborgI september 2003 gjorde kamratföreningen en resa tillbl.a. Luftvärnsregementet i Halmstad. Då det blev mycketlyckat, tog styrelsen beslutet att arrangera ännu en resa iseptember 2005, denna gång till Linköping och Karlsborg.Av någon anledning blev det till slut bara nio anmäldadeltagare, styrelsen tog då beslutet att inställa resan ochgöra ett nytt försök 2006. Antalet anmälda blev till slutåtta stycken, varav en senare lämnade återbud. Som enlogisk följd av beslutet från förra året, borde även 2006års resa ställts in med hänsyn till deltagarnas antal. Dethade dock känts fel, beslutet blev att genomföra resanmed de sju anmälda deltagarna. Med facit i hand var detett klokt beslut.Avfärd skedde med morgonbåten den 7 september mot Nynäshamn.De som åkte var Sven-Ove Svensson, Jan Pettersson, RuneFohlström, Evert Englund, Jan-Eve Holmberg och undertecknad.En fördel med att vara så få deltagare visade sig snabbt. Det var gottom plats i den hyrda minibussen och vi uppträdde som en skara.Fler deltagare hade betytt fler fordon och därmed uppdelning ifler grupper. Båtfärden gick över ett kavlugnt hav och snart var vipå väg mot första målet, Linköping. Lunch intog vi på Sillekrogi trakten av Vagnhärad. Efter några inte helt lagliga manövrer iLinköpingstrafiken letade vi oss till sist fram till Svenska turistföreningensvandrarhem på Klostergatan, där vi inkvarteradeoss i utmärkta rum. Här anslöt också den sjunde resedeltagaren,Gunnar Wahlström från Tenhult. Ebbe Svensson, sekreterare iKungl. Östgöta Luftvärnsregementes kamratförening mötte upppå vandrarhemmet med ett färdigt program för vistelsen i staden.Kvällens program bestod av ett besök i Gamla Linköping, stadens"Skansen". Lv 2 siste assistent Åsa Grahn, som numera tjänstgör påHelikopterflottiljen, anslöt under en knapp timme till sällskapet påvägen hem från dagens slit. Efter besöket i Gamla Linköping bjödEbbe på en överraskning.Han inviterade hela sällskapet på middag idotterns hem i centrala staden! Dottern fyllde år så det passade bramed lite gäster. En härlig gryta med bl.a. räkor i stod på bordet. Enverkligt flott gest mot oss och så löste det dagens middagsbestyr.Två museibesök på fredagEfter en god natts sömn intogs en inte alltför tidig frukost. Tvåmuseibesök skulle vi hinna med under dagen. Det första började0930 och gällde Garnisonsmuséet. F.d. I 4-överstelöjtnanten Claes-Henric Löfgren var guide och förevisade det pedagogiskt disponerademuséet på ett utmärkt sätt. Säkert fick vår egen museimanSven-Ove med sig lite tips inför återuppbyggandet av vårt egetmuseum i Tingstäde. Lunch intog vi i den f.d. värnplikts-matsalen,tryggt omgivna av uniforms- och civilklädda poliser från bl.a östgötapolisensledningscentral, som är inhyst i f.d. Lv 2 kanslihus. Innanoch efter besöket på Flygvapenmuséet på Malmen hann vi medrundturer under Ebbe Svenssons ledning på f.d. kasernområdet och iLinköping med närmaste omnejd. Det blev en riktig nostalgitripp förbl.a. Sven-Ove, som gjort en del av sin utbildning på regementet ochdärmed vistats en hel del i staden.På Flygvapenmuséet blev vi guidade av Stellan Andersson, som harett förflutet i flygvapnet. Muséet är ett eldorado för en flygintresseradoch står inför en utbyggnad för att få plats med alla flygplan. Endel av dem står f.n. utomhus och mår inte alls bra av det.Två museibesök sätter sina spår i fötter och ben, det var därför sköntatt komma tillbaka till vandrarhemmet, få duscha av sig och vila enstund innan det blev promenad genom Trädgårdsföreningens parktill restaurangen, där östgötaföreningen förbeställt en måltid beståendeav plankstek. Som de bjöd på! Förutom Ebbe deltog Curt Roth,Bertil Karlsson och Sture Andersson från östgötaföreningen, vi varalltså elva stycken runt bordet. Vi var helt överväldigade över detsätt vi blev mottagna och omhändertagna på av våra kamrater från"gamla" Lv 2. Som ett litet tack till våra värdar överlämnades entavla med fastsatt plakett till föreningen och östgötarna fick var sittexemplar av vår minnesbok.

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift37Guidning i Flygvapenmuséet. Intresserade åhörare är fr.v Jan, Evert, vår guide Stellan Andersson, Gunnar, Ebbe, Sven-Ove och Jan-Eve.Lördagsmål KarlsborgVi lämnade det utmärkta vandrarhemmet och letade oss ur staden inordlig riktning mot Bergs slussar, som vi blivit rekommenderadeatt besöka. Det var en vacker plats, en del av Göta kanal, och vi stannadedär en halvtimmes tid innan vi återtog resan. Så småningomblev kaffetörsten stor, vårt hopp ställdes till Medevi brunn, som låglängs vägen. Besvikelsen blev stor då kaféet där inte var öppet ochvi fick uthärda utan kaffe ända till vi rundat Vättern och kommit tilldagens mål, Karlsborg. Vi hade gott om tid innan äventyrsturen påKarlsborgs fästning började, den tiden utnyttjades till lunch och ensväng i fästningsområdet. För egen del är det alltid en särskild känslaatt återse Karlsborg, det råkar vara den plats där även min vaggastod och där jag tillbringade mitt första levnadsår.Äventyrsturen i fästningen började 13.30 under guidning av RuneJohansson, som visade sig vara kusin till Gunnar Wahlström.Världen är liten ibland. Turen genom slutvärnet i fästningen måsteupplevas, den är spännande, fylld med ljud- och bullereffekter, gåribland genom trånga och mörka gångar och är därför inte handikappvänlig.Den avslutades i garnisonsmuséet, där några av resedeltagarnagjorde inköp i museibutiken. Nu var kaffetörsten ånyo stor ochåter blev vi "blåsta" eftersom inget café i närheten var öppet.Inkvartering skedde först efter museibesöket i vandrarhemmet Gulavillan och vi avslutade dagen i Karlsborg med att inta en närandemåltid, med kaffe, på restaurang Idas brygga.Söndagsfärd till JönköpingEfter revelj och frukost på Hotell Vättern bar det av söderut motdagsmålet, Jönköping. Ett halvtimmes uppehåll gjordes i hamnen iden idylliska staden Hjo. Jönköping mötte med sol och gott väderoch vi tillbringade ett par timmar på A 6-center, d.v.s. det köpcentersom numera finns på det forna artilleriregementet. Den ursprungligatanken var att besöka det militära muséet på A 6-området, men det ärunder omgruppering och hade slagit igen bara några veckor tidigare.Nu fick vi istället besöka Fabriksmuséet i Huskvarna. Vår entusiastiskeguide Rune Andersson tog oss med på en två timmars tur blandjaktgevär, symaskiner, motorcyklar, mikrovågsugnar och det sortimentsom tillverkats vid Huskvarnafabriken. Mycket intressant ochgivande och en motvikt mot alla militära muséer under resan. Närguidningen var över klockan 16, stängde också muséet och därmedcaféet! Vi blev ännu en gång blåsta på det kaffe alla längtade efter.Men Gunnar Wahlström, som bor i närheten, ledde oss oss till etttrevligt café med utsikt över Vättern och motorvägen.Klockan hade nu blivit c:a 17, vår resa var i praktiken till ända. Vivände mot Oskarshamn och släppte av Gunnar vid hemmet i Tenhultutanför Huskvarna. Utan missöden och i god tid och god ordninganlände vi till färjeläget i Oskarshamn.En lyckad resaVi var inte så många deltagare i 2006 års kamratföreningsresa,men för oss som var med blev det lyckat. Med tanke på de fåtaligaresedeltagarna måste styrelsen ta sig en funderare över eventuellaframtida resor. En lösning kan kanske vara att genomföra en resagemensamt med övriga kamratföreningar på ön för att få ihop ettstörre resesällskap. För det vore tråkigt om det inte blev fler resor iframtiden.Ett stort tack till resedeltagarna för trevligt sällskap men framförallttill Börje Kavhed, som gjort alla förbeställningar och inte lämnatnågot åt slumpen. Han lyckades t.o.m. med väderbeställningen.Vi resedeltagare vill också rikta ett mycket stort tack till brödernai Kungl. Östgöta Luftvärnsregementes kamratförening, EbbeSvensson, Sture Andersson, Bertil Karlsson och Curt Roth, som påett så utomordentligt bra sätt tog hand om oss i LinköpingRUTGER EDWARDSÄventyrsturen på Karlsborgs fästning börjar under ledning av Rune Johanssonlängst t.v.

38P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftBesök frånförsvarsdepartementetTill vårens föreningsmöte hade överstelöjtnant Henry Bengtssoninbjudits som föredragshållare. Henry var kompanibefälsvärnpliktigpå den första årsklassen, som utbildades på robot 70 utbildningsåret78/79. Han blev reservofficer i maj 1980 och ansöktesenare om att få bli yrkesofficer. Efter tjänstgöring som lärare påFörsvarshögskolan och Karlberg sitter Henry sedan tre år på försvarsdepartementet,där han framför allt arbetar med och för deutländska försvarsattachéerna.Föreningsmötet hölls torsdagen den 29 mars på restaurangHwitstjärna och lockade 14 medlemmar. Det var färre än normaltoch det berodde kanske till en del på att Luftvärnsregementets kamrater,där vi annonserat om mötet, inte kom ut i tid och att mångatydligen inte observerat annonsen i tidningarna.Henry inledde med att berätta om hur regeringskansliet är uppbyggtsamt redogjorde för skillnaden mellan regeringen och regeringskansliet,begrepp som vi utanför nog blandar ihop. Vidare fick vien redogörelse för hur försvarsdepartementet är uppbyggt och vilkauppgifter de olika delarna har. Sedan några år tillbaka sitter intelängre någon officer på någon chefsbefattning, vilket väl också kanses som en markering.Då Henry upplevt både den förra och nuvarande regeringen kundehan visa på några skillnader dem emellan. T.ex. hade antalet politisktsakkunniga halverats från fyra till två, man ägnar sig meråt "här och nu" d.v.s. vad som skall hända inom ett á två år ochinte så mycket focus på NBF, det nätverksbaserade försvaret, somingen väl egentligen vet vad det innebär. Vidare har det med dennuvarande regeringen blivit ett närmare samarbete med Norge ochFinland. Vi fick även ett exempel på att politiker ibland kan varamycket tydliga. Ett ärende föredrogs för förra försvarsministernLeni Björklund och allt var klappat och klart trodde handläggarna.Ministerns klara besked var "NEJ! NEJ! NEJ!" och ärendet hamnadei papperskorgen. Allt arbete förgäves.Henrys berättarkonst var av högsta klass och han belönades medvarma applåder samt erhöll Lv 2 minnesbok, Bengt Hammarhjelms"Gotlands beredskap under det kalla kriget" och den av MikaelQwiberg framtagna CD-skivan om Lv 2.Som seden bjuder avslutades kvällen med ärtor och pannkakor ochen stunds samvaro.RUTGER EDWARDSBoken om Lv 2Boken innehåller mer än 15 kapitel, bl.a historien uppdelad i trekapitel, personal med foto och kort information över samtligasom hade ett anställningsförhållande vid Lv 2 våren 2000, krigsförbandensanvändning från 1939 till 2000, målflyget, idrott,nedläggningen mm. Cirka 125 bilder, totalt 220 sidor. Priset ärendast 100:-. Vi sänderden gärna tilldig i vadderad skyddspåseoch då tillkommer porto56:-. Sänd din beställningtill Börje Kavhed,Södervärnsgatan 32, 62146 Visby eller e-postadin beställning till borje.kavhed@telia.com. Detgår även bra att ringain din beställning, omdu tänker hämta bokensjälv, 0498-21 75 59eller 0709-41 54 76.Sänd inga pengar nu,inbetalningskort bifogasmed boken.Uppgifter för din beställning:Ja, jag beställer __ exemplar á 100:-.❑ Jag vill ha boken hemsänd, +56:- i porto❑ Jag vill hämta bokensamt ditt namn, adress, postnummer och ortoch telefonnummer dagtid.Adresser till styrelsenOrdförandeRutger EdwardsUlfsparres väg 26, 622 60 Visby0498-26 40 15rutger.edwards@swipnet.seVice ordförandeFredrik Hård af SegerstadFyndgatan 5, 622 59 Visby0498-21 57 05fredrik@vibble.seSekreterareBörje KavhedSödervärnsgatan 32, 621 46 Visby0498-21 75 59borje.kavhed@telia.comKassörTorsten EnströmStyrmansgatan 323, 621 51 Visby0498-21 18 19torstenenstrom@hotmail.comLedamotIngemar FranssonKjell PetterssonÅke NannsjöAdjungeradeIngemar GutenbergGöran HellströmLv 2 representantGotlandsFörsvarsmuseumSven-Ove SvenssonUnghanse Eskelhem621 97 Visby,0498-26 53 85StockholmsavdelningenOrdförandeGöte LundqvistHedlundsg. 3, 632 21 Eskilstuna016-135661Vice ortförandeCaj SjögrenGötgatan 114, 118 62 Stockholm08-702 02 51

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift39Luftvärnsgruppering 1941 i RomaBilden är troligen tagen sommaren 1941 på kommandoplatsen för 2. lvbatteriet vid Snauvalds vid Roma. Officeren med kikaren är troligen batterichefen, kapteneni kustartilleriets reserv Benkt Ribbing och t.v. om honom troligen hans ställföreträdare fänrik Sigvard Olsson. Manskapet t.h. utrustade med luvor med hörapparaterbemannar troligen ett eldledningsinstrument. Observera 7,5 cm lvkanon m/30 bakom OlssonDenna bild är antagligen också tagen sommaren 1941 vid Snauvalds vid Roma. Den visar troligen värn för eldledningsinstrument för 2.lvbatteriet. De inspekterandeherrarna i mitten kan vara batterichefen, kaptenen i kustartilleriets reserv, Benkt Ribbing i vit skärmmössa och hans ställföreträdare fänrik Sigvard Olsson”.

40P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftKära vänkamratföDet är dags att avsluta och summera. Att titta litet i backspegelnoch låta dem med skarpare ögon se framåt. Att konstatera attjag levt med KA 3-tankarna och vår kamratförening i 43 år. Attdet finns många andra i föreningen som är bättre rustade att ledaföreningen in i framtiden. Samtidigt vet jag att 43 år inte är någonsärskilt lång tid i föreningen. Många har längre tid. Jag har intearbetat kontinuerligt inom KA 3 under alla dessa år men jag villpåstå att jag i yrket och kanske även privat präglats av livet på förbandet.Eftersom jag gång på gång återkommit till Fårösund undernästan 50 år men med egna rötter i Göteborg tror jag att jag kan sepå utvecklingen med viss objektivitet.KA 3 var på 1960-talet en utomordentlig utvecklingsmiljö för ungamänniskor. Detta berodde på en kombination av stor andel ungaanställda, en brist på tyngande traditioner, ett öppnare samarbetemellan civila och militära personer än vad som då var vanligt, samten gemensam känsla för allvaret i försvarsuppgiften. Cheferna varöppna för utveckling (Eklund/Varenius/ Lyth/Danckwardt), kanskenågot patriarkala till sin läggning, men med stark ställning inomsvenska försvaret och med mycket goda kontakter i det gotländskasamhället. Det var en av flera bra perioder för KA 3.Under 70-talet skakades försvaret av svallvågorna från studentrevoltenmm. Allt som varit bestående men också en del bra saker tex ordning och reda skulle bort. KA 3 klarade detta oväder bra pgabristen på traditioner men också pga Arne Lundells intresse församhällsförändringen och stora öppenhet mot alla grupper i samhället.Han var rätt chef under en besvärlig skalömsning.Från början av 80-talet började det att knaka allt mer i försvaretstunga timmerkonstruktioner. Det blev en bestående obalans mellantekniska krav, ekonomi och samhällsförankring. Vi som arbetademed central planering fick alltmer övergå från utveckling till läcktätning.KA 3 gynnades av två starka chefer (Engberg och Sobéus)som positionerade förbandet till en bra plats inför kommandestormar. Tyvärr blev de inte kvar så lång tid men KA 3 hade stornytta av en fast plan och att flera starka försvarsföreträdare hadekunskap om det lilla förbandets förtjänster och särskilda situation.Söderlindh och senare jag själv hade en god grund att stå på närvi skulle vandra vidare med KA 3 in i dataåldern och med myckethårda krav på personalreduktioner och besparingar. Förbandet fyllde50 år 1988, Berlinmuren föll 1989 och Sovjetunionen skakadesinifrån och för oss på KA 3 kändes det att stormen var nära. Vi förbereddeoss på flera sätt. Vi värnade och utvecklade förmågan sommarint försöks- och utvecklingsförband med bl a de bästa skjutledarnai Sverige. Vi fortsatte personalreduktionen på sådant sätt att visamtidigt ökade Fårösunds egen samhällskompetens. Vi stärkte dentekniska utbildningen för den civila personalen. Vi sålde ut delar avKA 3 fastighetsbestånd för att undvika en samhällskris på bostadsmarknadenvid en möjlig nedläggning. Inkomsterna investerade vi ihamnen, varvet, kvarvarande bostäder och i övningsfälten. Mycketav det kontinuerliga arbetet leddes av personalchefen i samarbetemed facken som uppträdde modigt och realistiskt. Mina efterträdareArweström och Jonsson genomförde en skicklig försvarsstrid förKA 3 under det fortsatta 90-talet ända till dess orkanen svepte medsig hela kustförsvaret i Sverige och så även KA 3.Avvecklingen gick bra genom det direkta samarbetet med P 18och vissa förband på fastlandet. Fårösund klarade krisen tackvare de tysta förberedelserna under tio år och genom ”arbetspendlingen”till Visby. Samhälls- och näringslivsinsatserna blev däremotobetydliga i förhållande till den arbetsmängd och den investeringsnivåsom gick förlorad i Fårösund. I detta finns stora problem kvarsom inte är lösta än i dag.Nyhetsmedia har skaffat sig en irriterande vana eller ovana vidbehandlingen av Fårösund och KA 3. Då och då skickas någonyngre medarbetare ”ut på landet” dvs till Fårösund för att fylla ensida i tidningen eller 5 minuter i Gotlandsradion. Den unge harredan före avresan givits uppfattningen att det var samhällets räddningatt regementet försvann. I Fårösund besöks Filmateljén ochmöjligen Folkhögskolefilialen och sedan talas det litet löst omden blomstrande verksamheten på det 100 hektar stora och nästanhelt tysta området där KA 3 hade 200 arbetsplatser av alla de slag.Därefter besöks 1-2 äldre Fårösundsbor som uttalar sin glädje överatt KA 3 försvann. Det finns alltid någon som inte fick fast anställningeller som är sur av andra skäl. Sedan är samhällsreportagetklart.Det som inte berörs är att utan KA 3 hade Fårösund än i dagvarit en mycket liten handelsplats vid färjan och att det var försvaretsstarka utbildningssystem som genom internutbildningen avde anställda gav Fårösundsborna den kompetens som sedan gett nyajobb när KA 3 försvann. Att det var personalrotationen inom försvaretsom fyllde skolan med nya elever. Att samhället alls inte varett enkelt brukssamhälle vilket bra beskrivs i 1970 års minnesskriftöver Fårösunds kommun (värd att läsa även för en samhällsforskare= etnolog). Att fack-föreningarna och föreningslivet blomstraderedan tidigt och starkt vilket också gav god samhällsdemokrati. Attden starka pedagogiska och tekniska kompetensen bland kvinnor

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift41ner ireningenoch män i KA 3:s tjänst gick som ringar på vattnet ut över norraGotland. Dessutom är det så att det var försvarets stora investeringarsom öppnade många vägar ut till stränderna och byggdeel- och teleförbindelser till platser som annars aldrig skulle kunnatnyttjas. KA 3 stängde inte in, KA 3 öppnade. Det finns en myt omatt skyddsområdet hindrade utvecklingen på norra Gotland. Denenda begränsningen som kvarstod under de senaste årtiondena varatt utländska medborgare inte fick bosätta sig permanent på allaplatser. Sådana regler finns i nästan alla länder. Jag antar att mytenunderlättat för en del att förklara helt andra personliga misslyckanden.KA 3 levde i stark harmoni med sin bygd vilket naturligtvisinte hindrade en och annan ”surgurka” att ogilla varje förändring.Det sista gällde dock mest ”sommargotlänningarna” som jag självhar litet svårt för. En sociologisk studie (som ingen kommer attgöra) skulle sannolikt påvisa att försvaret under 200 år har lyftfolkbildningsnivån på hela Gotland på ett viktigt sätt och under1900-talet öppnat för kvinnor i en mängd yrken som ingen allstänkt sig.Vem tar över denna utveckling? KA 3 Kamratförening hävdarvissa samhällstraditioner från KA 3 –tiden och bevarar minnetav förbandet genom en stor arbetsinsats. Det märkliga är attföreningen fortfarande växer trots att basen helt försvunnit. Kanskenågot för ÖB att fundera över när försvaret inom kort släpper snartsagt all folkförankring i Sverige. Jag tycker att det vore fint om föreningenännu tydligare kunde visa det goda sammanhanget mellanförband och samhälle i den försvarsmakt som nu upphört att finnas.Ett varmt tack för all kamratskap under många år och ett stort lyckatill för Kamratföreningens 275 medlemmar önskar vännen ochavgående ordförandenANDERS HAMMARSKJÖLDGotlandskustartilleristernaKA 3 kamratföreningInbjuder tillKamratträff2007-08-24--26Fredag 24/8Ankomst till Bunge VandrarhemMiddagc:a kl 1900 Samkväm vid barenLördag 25/8FrukostBesök KA3 museum.Rundtur Fårö lunch på FåröKl 1800 Samling och välkomstdrinkKamratmiddag (ej dans)Söndag 26/8FrukostAvslutningAvresa mot Visby för egna aktiviteter tillsrespektive båt avgår mot fastlandet.Pris för deltagande i Kamratföreningsträffen c:a 1300 :-Pris för deltagande i lördagens kamratmiddag 300:-Anmälan senast 1 augusti till klubbmästaren Bernt WeinebrandtTelefon 0498-22 42 27, 070-22 88 868Email: weinebrandt@hotmail.comOrdförande1.vice ordförande2.vice ordförandeSekreterareKassörKlubbmästareMuseumInformationAnders HammarskjöldAnders BerlinArne EkmanEva WeinebrandtJan FrändforsBernt WeinebrandtBernt WeinebrandtAnders BerlinKA 3 Kamratförening c/o Bernt Weinebrandt, Kronhagsvägen 41, 624 62 Fårösund, e-post gk.ka3@telia.com

42P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftEntré till UtvaktenNya ägare till KustparkenNär KA 3 lades ner år 2000 så tog det statliga fastighetsbolagetKA 3 Vasallen AB över kasernområdet för att förvalta, utvecklaoch senare sälja det vidare till dem som etablerat verksamhet där.Visionsplaner gjordes upp och man påbörjade utvecklingsarbetetmed området som döptes till Kustparken. Flera företag flyttade ini olika lokaler men de stora byggnaderna som kaserner, kanslihus,matsal och krigsförråd förblev tomma. Innan man var klar medutvecklingen så sålde Vasallen plötsligt området till ett privat fastighetsbolag,Diös & Kuylenstierna (DK).Nya ägare med nya planerDe nya ägarna har startat om planeringen och har nu nya planer förområdet. Man avser att inrätta bostäder i bl a pjäshallen och i kanslihuset.Man planerar också att längs stranden bygga 38 st ” bunkrar”i cement och glas avsedda för sommarboende samt anlägga en långRestaurang Kustparken f d markanbrygga ut i sundet med kallbadhus. För folkhögskolan planeras studentbostäder.Flera av Vasallens hyresgäster ansåg att dom blivit lovade att köpalokalerna som dom hyrde. I samband med att Vasallen lämnadeområdet så uppfylldes inte detta löfte varför flera sa upp sina hyresavtaloch flyttade ut från Kustparken. Några hade dock hunnit köpasina lokaler och finns kvar. Bland hyresgästerna finns fortfarandeFörsvarsmakten med anläggningar i hamnen där Kamratföreningenfår disponera ”Franska kasern” och ”Minhallen”. Nimbus båtfabrikfinns kvar. Gotlands Idrottscentrum med sjukgymnast och fotvårdsspecialisti sport- och simhallen och Ingenjörfirman Curt Nybergi ”ökenfortet” hann förvärva sina lokaler och finns också kvar.Gotlands Idrottscentrum har påbörjat byggandet av förläggningar föratt kunna ta emot träningsläger. Filmstudion ”Kustateljén” fortsättermed filminspelningar i fd fredsmaterielförrådet. I de gamla mässochmarketenterilokalerna finns ”Restaurang Kustparken” som ävendriver hotell och vandrarhemsverksamhet. Kurres El finns kvar igamla fortlokalerna. Ny är Gotlands Närvärme AB som levererarfjärrvärme till fastigheter i Fårösund. Man hyr gamla mobförrådetmed tillhörande byggnader och där man byggt en fliseldad värmecentral.Rörledningar dras just nu i samhället bla till kommunensfastigheter.En annan stor hyresgäst är Gotlands folkhögskola som håller till iskolbyggnad. Folkhögskolan presenteras på annan plats i tidningen.Hemvärnet och frivilligorganisationerna har lämnat ”sjukan” som nustår tom.Bygger nya villorPå övningsområdet vid skjutbanorna har ett annat fastighetsbolag,Utvakten, köpt mark och bygger där villor för såväl permanentboendesom säsongsboende. Första etappen av tre är klara och inflyttade.Etapp 2 är i fullgång. Både tvåvånings radhus och enplans villor, allamed utsikt över sundet, kommer att finnas när samtliga planeradeetapper är klara. Vid gamla badplatsen har badhytterna rustats upp.ANDERS BERLIN

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift43Internationell AmfibiestyrkaRepetitionsutbildning på understödsvapenUhpluton ur IAS utspisar 500 portioner matÖverstelöjtnant Peder Ohlsson under samövning med Finska NylandsbrigadInredning sjukvårdsbåt som ingår i IASI januari 2007 påbörjade FörstaAmfibie-regementet sitt arbetemed att utveckla och utbilda denInternationella Amfibiestyrkan.Förbandet har under en längre tidplanerat för styrkan som består avca 300 man, blandat av officerare,reservofficerare, soldater och andraspecialister.Soldaterna är anställda under den fyra månaderlånga utbildningen som är indelat i olikaskeden. Från den 1 juli 2007 sätts förbandetin i 30 dagars beredskap för att kunna deltai internationella operationer upp till 6 månader.DenInternationella Amfibiestyrkan är imånga stycken ett unikt förband. Det är förstagången som Amfibiekåren sätter upp ettinsatsförband och utbildar enligt den nya treterminssystemet.Förbandet har dock deltagit i olika internationellauppdrag, men inte som ett renodlatinsatsförband. Amf 1 är t.ex. huvudansvarigför pågående KS 15 (Kosovo) och har delansvarför FS 13 (Afghanistan).Utbildningen för styrkan började med engrundläggande soldatutbildning för att fåalla på samma utbildningsnivå, också för attlättare kunna fungera i sammansatta enheternär förbandsskedet inleds.För vissa av soldaterna var det några årsedan när de genomförde sin värnplikt,för huvuddelen ligger den färskt i minnet.I befattningsskedet delades de olikakompanierna in i respektive huvudtjänsterför att genomföra sin specifika utbildning.Erfarenheten efter de första veckorna harvisat att den mängdträning som soldaternafick under sin värnplikt fortfarande sitter.Oerhört imponerandeÖverstelöjtnant Peder Ohlsson som är chefför IAS berättar; ”Personalen är handplockadeför sina specifika kompetenser, jag äroerhört imponerad av soldaterna i styrkan,de är motiverade och positiva till att lösauppgifter”. På frågan om vilka eventuellasvårigheter Peder ser med IAS, svarar han;”Det absolut största problemet jag ser är attfå tillgång till rätt materiel, exempelvis alltifrån minsta sambandsmateriel (IGR individuellgrupp materiel), till större materielsåsom kok container.Flexibelt tänkandeTrots att det finns brister i viss materiel, kännerjag stor tilltro till förbandet och att lösade uppgifter som kommer att föreligga oss”Då ingen i dag kan säga vart och när eninsats kan komma att ske, är det viktigt attutbildningen präglas av ett flexibelt tänkandeför att kunna anpassas till alla typer av insatser.Att inte veta vart och när styrkan kankomma att sättas in är en stor motivation förpersonalen, berättar Peder.En viktig del för IAS utvecklingen har varitdet nära samarbete som Amf 1 har haft medFinska Nylandsbrigaden. Under ett antal århar förbanden samövat i syfte att utvecklaen gemensam Internationell Amfibiestyrka,detta fortsätta även under 2007.Som ytterligare ett led i utvecklingen ochträningen för IAS personalen, samövar styrkantillsammans med Nylandsbrigaden underövningen Noble Mariner som genomförs påSveriges sydkust under försommaren 2007.Det är en spännande och utmanande tid förbandetgår till mötes.BILD & TEXTKRISTINA SWAAN ,AMF 1

44P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftFiraNationaldagen 6 junii FårösundNationaldagen och Svenska Flaggansdag firas traditionsenligt i KA 3museipark och förbandsmuseumonsdag 6 juni. Frivilligorganisationer,föreningar och klubbar uppmanas attdelta med fanor/standar i fanborgenHögtidstal av författarenoch sommargotlänningenTheodor KallifatidesProgram12.45 Samling i KA 3 museipark vid Franska KasernOrganisationer bildar fanborgGotlandsmusiken spelarOrdförande KA 3 Kamratförening13.00 Svensk lösenHögtidstal av Theodor Kallifatides”Sverige Leve!”NationalsångenBungekörenGotlandsmusiken spelar KA 3 regementesmarsch”Nordergutarna”BungekörenGotlandsmusikenBungekörenGotlandsmusikenAvslutningFanborgen upplösesServering av kaffeÖppet Hus i förbandsmuseetkallelseÅrsmöte onsdag 6 juni kl 11 00Kallelse till Gotlandskustartilleristerna, KA 3 kamratförenings årsmöteonsdag 6 juni 2007 kl 11.00 i KA 3 förbandsmuseum. Sedvanligaårsmötesförhandlingar. Eventuella frågor som skall behandlas påårsmötet skall vara styrelsen tillhanda senast 2 veckor före mötet.Välkomna.PS. Du har väl betalt årsavgiften 50:- för 2007? (Pg 18 80 91-3)SponsorerI julbrevet informerade kamratföreningen om det ekonomiskaläget för att trycka och ge ut denna tidning, när vi inte längrekan få samma stora stöd som tidigare av Försvarsmakten.Uppropet om extra ekonomisk hjälp gav ett utmärkt resultat(6000 kr t o m 4 april). Tack vare de extra bidragen som inbetaltsav medlemmar har vi kunnat hålla samma höga tryckkvalitetsom tidigare år. Hur det blir kommande år vet vi inte. Vi är junu fyra kamratföreningar som skall komma överens om kostnadernaoch därmed även kvaliteten på tidningen.Ett stort tack för generösa bidrag:Tomas Bandholtz, Anders Berlin,Joakim Bjuhr, Gunnar Eklund, Ulf Friman,Ingrid Friström, Erik Holm, Staffan Jonsson,Torsten Löfqvist, Valter Möllerström,Sören Nordeman, Maj-Britt Pousette,Magnus Sundqvist och Bengt WestbergSista(?) saluten från Fårösunds salutstaion? hemvärnet skjuter 2006. Kamratföreningenhar föreslagit en fortsättning och väntar i skrivande stund på svar.Notera "Gotlandia" i bakgrunden.En färsk bild på nybörjat underhållsarbete på 12 cm kanon som stått i batteriMojner söder om Slite. Batteriet ersattes av 12 cm m/70 på Asunden som ävendet är skrotat.

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftFörsvar i förvarKA 3 Kamratförening antog vid årsmötet2006 ett uttalande med anledning avutredningen ”Försvar i förvar” vars förslaginnebär att all försvarsmuseiverksamhetenpå Gotland skall centraliseras till Tingstäde.Av vårt uttalande som sändes till b laKulturdepartementet, Försvarsdepartementetoch Överbefälhavaren samt olika instanseroch organisationer på Gotland framgår klartatt kamratförening inte är beredd att medverkai en flyttning av KA 3 förbandsmuseumtill Tingstäde.Kulturdepartementet har inhämtat yttrandenav ÖB, kommuner, länsstyrelser, landstingmfl. Berörda ideella föreningar och stiftelsersom driver försvarsmuseer har dock inte tillfrågatsom vad man tycker. Huvuddelen avremissinstanserna biträder utredningen. Såvitt vi vet idag (april 2007) har inget beslut ifrågan fattats.Styrelsen för KA 3 Kamratförening har ånyoyttrat sig till berörda beslutande instanseroch informerat länsstyrelsen och kommunenpå Gotland mfl. Det nya yttrandet understrykervad som tidigare sagts om att KA 3:s ochMarinens verksamhet på Gotland bäst speglaspå platsen för verksamheten och i denregementsmiljö som skall bevars och som ärbyggnads-minnesmärkt. KA 3 traditionsplatsskall enligt kamratföreningens uppfattningvara i Fårösund.Det nya försvarsgemensamma museet föreslåsi utredningen drivas av en ideell föreningeller stiftelse med driftbidrag från SFHM(Statens försvarshistoriska museer).Föreningen ”Wisborgslätts museivänner”har ändrat sina stadgar och ombildats till”Gotlands försvarsmuseum” till vilken demilitära kamratföreningarna och andra organisationerkan ansluta sig. KA 3 kamratföreninghar i nuläget valt att inte gå med i dennya föreningen eftersom man från denna nyaorganisation klart uttalat att man av ekonomiskaskäl inte räknar med att kunna drivamuseiverksamhet i såväl Tingstäde somFårösund.Vi har i vårt senaste yttrande föreslagit attstaten fortsätter med att lämna ekonomisktstöd till ett museum i Fårösund som täckerhyreskostnaderna. Lokalerna som föreningendisponerar idag i Fårösund ingår i ett hyrespaketför hamnanläggning och byggnadersom utnyttjas för de sjögående enheter urFörsvarsmakten som fortfarande är baseradeeller tillfälligt baserar på Gotland. Hyran förmuseibyggnaden ”Franska kasern” och förrådet”minhallen” visar sig svåra att särskiljaur hyrespaketet. Enligt vissa uppgifter så rörsig varmhyran för våra lokaler omkring 350000 kr/år. Detta är oacceptabelt för oss ochäven för ÖB.På kamratföreningens initiativ så harsamtalmed den nye hyresvärden Diös& Kuylenstierna AB förts om en kraftig45reducering av hyran för museets lokaler.Resultatet av samtalen blev att hyresvärdenhar beräknat kallhyran för ”våra” lokalertill 140 000 kr, härtill kommer driftskostnadersom museet får stå för. Den nyahyran är nästan en reducering med 50%vilket vi tycker även fortsättningsvis kanbetalas med statliga medel. Vårt förslag äratt en KA 3 traditionsplats även i fortsättningenstöds av Försvarsmakten genomatt Amfibieregementet får uppgiften inomramen för sitt stödansvar för Gotland eller attSFHM ger ett driftbidrag som även inrymmerverksamhet i Fårösund.Ett bibehållet KA 3 förbandsmuseum/traditionsplatsi Fårösund som speglar Marinensverksamhet kan tillsammans med ett nyttförsvarsmuseum i Tingstäde som visararméns verksamhet på ett utomordentligt sättskildra försvarets utveckling på Gotland.Underhand har handläggaren på Amf 1 meddelatatt regementet tillstyrker vårt förslagoch kommer att föreslå att museet drivsvidare i Fårösund som en filial till Gotlandsförsvarsmuseum och att driftbidraget somkommer att ges även skall avse KA 3 delen.Om en sådan lösning kan komma till ståndså har KA 3 Kamratförening inget emotdetta och kommer då att söka medlemskap iGotlands försvarsmuseum.Vi avvaktar de beslutande instansernasställningstagande till ekonomiskt stöd sommöjliggör en fortsatt traditionsbevarandeverksamhet i Fårösund.ANDERS BERLINVälkommen tillKA 3 FörbandsmuseumKA 3 FörbandsmuseumKustparken, FårösundÖppettidersommaren 200719 juni - 31 augustiTisdag 15.00 - 18.00Torsdag 15.00 - 18.00Söndag 15.00 - 18.00Om någon grupp önskar besöka museetpå annan tid, ring Bernt Weinebrandttelefon 0498-22 42 27, 070-22 88 868

46P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftArne Ekman och Ingemar Bohlin demonterar en 7,5 pjäsPjäser med kaliber 7,5 cmBengt-Göran Söderlund hållerpå med att skriva en bok om allapjäser, mätstationer och observationsplatsersom förekommit iGK/KA 3 och dess företrädareskrigsorganisation. Bengt-Göranvar tidigare teknisk officervid KA 3 och är nu verksamvid FMV. Han har delgett ossvissa uppgifter som han funnit ikrigsarkivet om KA3 tillblivelseoch uppsättningen av batterier.Med anledning av höstens ochvinterns arbete med renoveringav vår 7,5 cm museipjäs kandet vara på plats att berättaom pjästypen och dess historia.Vidare en kort redovisning avövriga pjäser med kaliber 7,5 cmsom funnits vid GK/KA 3 .Underlaget har hämtats urBengt-Görans material.Ur pansarskeppet DrottningViktorias kanon ochlavettageliggare framgår att detfanns 4 st 7,5 cm pjäs m/12i 7,5 cm lavettage nämligenkanon nr 44 förliga babord,nr 45 förliga styrbord, nr 47akter babord och nr 48 akterstyrbord.Det är pjäs nr 45 som hamnat påKA 3 och som nu fått ett övergripandeunderhåll av museigruppen.”Vår” pjäs är tillverkad1914.Pjäs nr 45 monterades omkring1933-1934 på minsveparenKaparen. I mitten av 1950-taletmoderniserades 6 st 7,5 m/12pjäser på örlogsvarvet i Göteborgför att monteras i de två 7,5 cmbatterier som nyuppsattes i slutetav 1950-talet nämligen KM 1(Karlshamn 1) och TJ (Tjälderspå Gotland).Det framgår inte av det studeradematerialet om pjäs nr 45 modifieradesför KA-ändamål. Pjäsenstod reserv i förråd på KA 3 ochställdes senare upp vid kasernKanonen (”Arne Ekmans pjäs”).Batteri TJ bestod av pjäserna nr30,31 och 38 där nr 30 och 31kan ha suttit på pansarskeppetSverige (ej bekräftat) medan pjäsnr 38 kom från jagaren Wrangel.Som eldledningsutrustning i batterietfanns CS 704/CS m/51,spaningsradar PS-72 samt en 3m AMSVad skiljer 7,5 m/ 05 och m/12?7,5 m/05 tillverkades avStockholms Vapenfabrik ochi Finspång i ett antal av 28 st(pjäserna modifierades och fickbeteckningen m/05-10) medan7,5 m/12 tillverkades av ABBofors i ett antal av 24 st.7,5/m 057,5 m/05 är en utveckling av 57mm kanon m/89B som beroendefrämst på torpedbåtensförvandling till jagare, vilketkrävde en kaliberökning ochdärmed ökad projektilvikt från2,72 till 6,5 kg. Det blev denförsta kanonen försedd medenhetspatron. Patronhylsan (medviss modifikation, m/05B) blevnormgivande för flera decennierframåt. Kanonen höjdriktadesmed ratt och sidriktades antingenmed ratt eller (för första gången)med höftriktning. 28 styckentillverkades av StockholmsVapenfabrik och Finspång åren1908-11. 7,5 cm kanon m/05 nr21 blev 1914 ändrad till 7,5 cmlvkanon M/F genom att elevationenökades från 20 grader till 45grader och är därmed den förstalv-kanonen inom det svenskaförsvaret. 7,5 cm kanonen m/05utgjorde artilleribestyckningenpå jagare byggda 1908-13.7,5/m 12Utvecklingen av 7,5 cm kanonm/05 fortsatte då Bofors genomvissa förbättringar kunde nå enVO på 810 m/s (för m/05 varVO 780 m/s, men senare kundeäven här samma siffra som m/12

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift47Pjäsdelar renjgorda för ihopsättningutnyttjas) och sålunda för förstagången överskrida siffran 800.Även vissa förbättringar på lavettagetkunde införas. Pjästypenutgjorde tertiär-bestyckningen påpansarskeppen av Sverige-klassoch artilleribestyckningen påjagare av Wrangel-klass (1918).Den växande jagaren krävde enytterligare ökning av kalibernför ”tv”-artilleriet samtidigt somlv-artilleriet tillkom, varför 7,5cm pjäs m/12 utgör slutskedet avden lätta ”tv”-kanonserien.Övriga pjästyper kaliber 7,5 cmKanonavdelningar vid Smöjen(SJ), S:t Olofsholm (SF) ochSlite (SE) avsågs 1954 att ersättasmed ubåtspjäs m/16 ochm/23. Detta kom dock aldrig tillstånd eftersom kanonavdelningarnautgick ur krigsorganisationen1957 och pjäserna skrotades.1:a 75 mm lv-kanbatt, 3-75 mmlvpjäs m/36/(nr 501;502;503)(1940-47) eller batteri Biskops(BK)2:a 75 mm lv-kanbatt, 3-75mm lvpjäs m/30/(nr 17;18;19)(1941-43) lån från armén3:e 75 mm lv-kanbatt, 3-75 mmlvpjäs m/30/(nr 9;10;11) (1942-43) lån från arménKalibern 7,5 återfinner vi senarei våra batterier Fårö (FÅ), Slite2 (SE 2) och Ljugarn (LN),Kappelshamn (KP) samt somfältpjäs m/65 i 202. batteriet /2. spärrbataljonen samt i 302.och 502. kabatterierna. En avLjugarn-pjäserna står uppställdvid vårt museum liksom en av derörliga pjäserna.ANDERS BERLINMonterare Bertil Eklund7,5:an i skick som ny efter höstens och vinterns renovering. Notera de vackramässings- och läderdetaljerna.

48P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftFolkhögskolani FårösundGotlands folkhögskola,Fårösund, som den heter,invigdes officiellt i februari2004.2000 FramtidsdagenFöreningen Utveckling NorraGotland (UNG) som varit verksamsedan åttiotalet aktiveradesav nedläggningsbeslutet av KA3. Man beslutade sig för att göraen stor manifestation för attaktivera nya utvecklingsidéerför Norra Gotland och inbjöd tillframtidsdagen - en idèmässa.Deltagarna i framtidsdagen varförutom ungdomarna, inbjudnapolitiker, kulturpersonligheter,näringslivsrepresentanter, inflytelserikavinterfastlänningar,tjänstemän på viktiga befattningarm.fl. Det rådde någotslags ”Klondykestämning" därKlondykes guld var KA 3:s lokaler.Olika grupper fick presenterasina idéer i plakatform. På ett avplakaten stod det folkhögskola.FolkhögskoleentusiasterPlakatet folkhögskola lockadetill sig en brokig skara människorsom alla hyllade folkbildningstankeni allmänhetoch folkhögskolan i synnerhet.Faktum är att den profil somGotlands folkhögskola, Fårösundidag har lades fast denna februarieftermiddagår 2000.2001 Folkhögskolegruppenskapar en visionDen bildade arbetsgruppen fortsätteratt träffas regelbundet efterframtidsdagen och lägger fasten vision för en folkhögskola IFårösund. Folkhögskolan skallvila på tre ben, nämligen fred,hälsa och miljö. Senare tillkomkultur som man menade skullegå som en röd tråd och sammanbindade tre benen. Arbeteti gruppen skedde helt på ideellbasis.Projektet får samhällets stöd.Den ideella gruppen kom ganskasnart till ett skede där deninsåg att det inte gick att kommavidare utan att samhället slöt upppå gruppens förslag. Man beslutadedärför att kontakta föreningenUtveckling Norra Gotland(UNG) för att söka medel föratt arbeta vidare med visionenfolkhögskola till Fårösund. Enprojektansökan gjordes somgick till såväl Länsstyrelsen somGotlands kommun, RegionalaUtvecklingsenheten, (RUE).Ansökan lämnades in sent påvåren år 2000. I november kombeskedet att RUE beviljat medelför ett tvåårigt projekt meduppdraget att försöka starta ettutbildnings och utvecklingscentrumi Fårösund.Lokalerna tas i besittningVid ”intagandet” av skolbyggnadenvar denna möblerad. Efterhand kördes dock möblerna bortoch skolbyggnadens lokalerekade allt mer. Försvarsmaktensbeslut var att ta bort allt lösöresom inte var fastskruvat i golveller väggar. Flaggskeppet skolbyggnadensom stolt skulle visasupp och locka till sig utbildningsanordnaresaknade plötsligtmöbler. Projektmedlen var inteavsedda för investeringar mengenom sparsamhet kunde manändå få ihop så mycket att mankunde utrusta ett par klassrummed skolmöbler.2002 StödProjektet fick ekonomiskt stödfrån flera håll. Visby stift donerar200 000 kr till projektet ochLövsta Landsbygdscentrum ochStudieförbundet Vuxenskolanutrustar tillsammans en datasal.Lövsta visar också ett stöd förprojektet genom att man marknadsföroch genomför ett stortantal utbildningar inom dataområdeti skolbyggnaden i Fårösundfrån och med hösten -01 ochframåt i tiden.Flera av dessa utbildningargenomförs som en följd avKunskapslyftet.Folkbildningsrådet konsulterassom är det organ som beslutarom nyetablering av folkhögskolor.Vidare fördelar man statsbidragentill befintliga skolor.En rörelsefolkhögskola? Inovember 2001 bildas enfolkhögskoleförening meduppdraget att ansöka om attfå starta en ny folkhögskolai Fårösund. Medlemmarna ärVisby stift, StudieförbundetVuxenskolan, Folkuniversitetet,Hasselarörelsen,Bygdegårdsförbundet påGotland, Föreningen UNG,Företagarföreningen Fårö,Fårösund och Gotlands kommunDen första mars 2002 skulleansökan vara klar. Den 28 februarilämnades ansökan in.Kunskapslyftet ochfolkhögskolan i Hemse räddarutbildningenDiskussionen förs upp påhögsta kommunala nivå ochkommunalrådet Eva Nypeliusmöjliggör en överenskommelsemellan FUU, ( Fårösunds utbildnings-och utvecklingscentrum)Kunskapslyftet och Hemsefolkhögskola som innebar attKunskapslyftet finansierarutbildningen mot att Hemse tardet pedagogiska ansvaret och gerFUU i uppdrag att genomförautbildningen.FUU får avslag från Folkbildningsrådet,men hoppet levervidare. Folkbildningsrådet tycktedock att konceptet med vårhuvudmannaorganisation varnågot nytt och spännande. Viuppmanas att arbeta vidare ochsöka nya kontakter med andrafolkhögskolor och inkomma medny ansökan.Vi vågar sikta på en nyspeciallinjeFolkhögskolor har alltid vidsidan av sin obligatoriskaallmänna linje en eller fleraspeciallinjer. Hasselarörelseni Klintehamn hade ingen egenutbildning till behandlingspedagog.Eftersom man inte visstehur det skulle bli med folkhögskoletankenså anpassade mankursplanerna efter principernaför KY-utbildningar (kvalificeradyrkesutbildning) somskulle göra skolan oberoende avpengar från folkhögskolevärlden.Utbildningen kommer medi Komvux katalog och får 40sökande till 20 platser. Succé!FUU blir en kommunalpolitiskangelägenhet. På fem år beräknasskolan ha drygt hundraelever på årsbasis varav 40 boendepå det blivande internatet.Det innebär att folkhögskolani Hemse behöver ett driftstillskottpå c:a 2 miljoner plusinvesteringspengar till internat.Kalkylen behandlas välvilligt avbudgetberedningen i Gotlandskommun2004 invigningI februari 2004 invigs Gotlandsfolkhögskola, enhetenFårösund, av kommunalrådetJan Lundgren. Till tjänsten sombiträdande rektor med ansvar för

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift49I skolbyggnaden pågår fortfarande samma verksamhet, numera i Folkhögskolan Fårösunds regi och med definitivt ett annat innehållFårösundsenheten utses Pär-GWerkelin. Nu startar också nyautbildningar: Ella – Pop och rockför kvinnor, Ull och tovning ochandra intaget till Behandlingspedagogutbildningen2005 80 eleverI januari startade en ettårigutbildning i hantverksyrkenför film- och videoproduktion.Denna utbildning genomfördes isamarbete med Kustateljén (i fdfredsmaterielförrådet)När höstterminen startade hadeskolan följande utbildningar:Behandlingspedagoger Åk1 och2, Ella, Filmhantverk, nystartadFritidsledarutbildning ochAllmänna linjen Åk1. Skolanhade nu c:a 80 elever i de olikautbildningarna.2006 över 100 eleverI januari togs en ny omgångFilmhantverkare. Under sommarengenomfördes flera sommarkurseroch i samarbetemed Högskolan på Gotland eninternationell kurs. Vid höstterminensbörjan kunde man räknain 116 elever som fördelade sigpå Behandlingspedagoger 1 & 2,Fritidsledare 1 & 2, Allmänlinje1 & 2, Ull och tovning,Filmhantverk och Ella.Målet med 100 elever är mer änväl nått!För att klara undervisningen,elevservicen och administrationenav hela skolan uppgick antalanställda till c:a 20 personer.Nutid 2007Samtliga elever på Vårkursen haranmält sitt intresse för att börjapå Allmänna linjen i höst. Det ären fantasisk utveckling! Dels föratt det inte funnits någon traditionpå norra Gotland att gå påfolkhögskola och dels för att enfolkhögskola utan Allmän linjeär en folkhögskola utan själ.Skolan börjar nu bli riktigttrångbodd och man är tvungenatt utnyttja lokaler utanför skolbyggnaden.Gamla militärrestaurangenutnyttjas för musikutbildningen.En kafeteria har byggtsutanför Filmsalen med altandörrmot söder. Till sommaren ärmånga flera sommarkurser förlagdatill Fårösund än sommaren2006. Den stora nyheten är enarkeologikurs som man kan väljaatt gå i 2,3 eller 4 veckor.FramtidSkolan fungerar nu mycketbra och stämningen är fin. Ettönskemål är att Fårösundssamhälle kunde presentera sigmer genom sina föreningar.Tillsammans med fastighetsägarenD & K har man nu projekteratett ”Musikens hus” förEllautbildningen vilket kommeratt medföra ändamålsenligalokaler för den utbildningen ochfrigöra lokaler inne i skolan.Till hösten kommer skolan attstarta en ettårig Skrivarlinje ochen utbildning i spelutvecklingför kvinnor kallad Super Marit.Filmhantverksutbildningen somtidigare startat i januari får i höstett nytt intag.Det finns egentligen inga gränserför hur folkhögskolan i Fårösundkan växa. Det är bara politiskabeslut och njugg statlig tilldelningsom kan hämma en fortsattexpansion.Biträdande rektorn för Gotlandsläns folkhögskola Pär-GWerkelin, ansvarig för skolan iFårösund, har lämnat en omfattandehistoriebeskrivning omtillkomsten av Gotlands folkhögskolani Fårösund och dessverksamhet under åren. Av dettamaterial har här lämnas ett kortarereferat.

50P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars TidskriftMilitär mentor i AfghanistanOm man som militär åker till Afghanistan för att lära kännaafghaner, då finns det en tjänst som passar bra - att varamentor för den afghanska nationella armén ANA.I och med FS 11 påbörjade Sverige ett nytt uppdrag inom ramen förISAFs utökade uppgifter i Afghanistan. Ett uppdrag som innebäratt personal ställs till förfogande som mentorer åt Afghan NationalArmy (ANA) i en organisation som döpts till Operational Mentoringand Liaison Team (OMLT).Arbetet som mentorEn av de två första mentorerna från Sverige har varit överstelöjtnantLars Ellebring som mentor operations (G3) vid 209:e kårstaben iMazar-E Sharif.Arbetsuppgifterna innebar i stort en daglig dialog med motparteninom ramen för avdelningens arbetsuppgifter.Anja Edvardsson, Press- och informationsofficer vid den svenskastyrkan FS 11, skrev i en artikel på www.mil.se den 4 sep 2006 följandeom OMLT:För Lars, en överstelöjtnant som arbetar med att stödja operationssektionenG3, är det dags för det vanliga förmiddagsmötet.Han lämnar den lilla campen Camp Spann där svenskar, amerikaner,tyskar, norrmän, polacker och kroater samsas om allt från arbetsrumoch matsal till gym och gemensamhetsutrymmen. Först går han ochStabsbefälet major Abdullah (till höger) mfl i kårens stridsledningscentralhämtar två tolkar - en som är rutinerad och en som behöver mererfarenhet - och promenerar vidare ner till ANA:s camp.Där är allt som vanligt - nästan. En viktig guvernör har sorg sedanhans far har dött så ingen officer av hög rang är på plats. På G3 ärdet major Abdullah som håller ställningarna. Lars frågar hur det gårmed ordern för en kommande opera-tion och hör sig för om en incidentsom inträffat i området.- Min roll är att ge råd. Jag berättar hur en order ska skrivas och jagger tips - men jag skriver den inte åt dem, säger Lars.Stabsarbetet finslipasOch råden behövs. Visserligen har afghanerna mer krigserfarenhetän de flesta efter nära 30 års krig - men när det gäller stabsarbete harde långt kvar.- Om vi svenskar ska skriva en order om hur en trupp ska flyttas frånA till B, då blir det kanske 20 sidor. Vi tar hänsyn till allt från personal,logistik, samband och givetvis den operation som ska genomföras.Här gör chefen det enkelt för sig - han skriver ihop en sida heltsjälv. Men då missar han också väldigt myck-et. En sak vi jobbarmycket med är att öka samarbetet mellan sektionerna i staben.Det går långsamt. Den som ska lyckas här måste vara diplomatisk,ha en ängels tålamod, vara ödmjuk och vidöppen inför andra kulturer.- Och så måste man sätta rimliga målsättningar,annars blir man besviken.Vi kan och ska inte tvinga på demvårat sätt att arbeta och då tar det tid,säger Lars.Soldater får lära sig läsa och skrivaEn stor svårighet som ANA tampasmed är att många av soldaterna intekan läsa och skriva.- Att inte kunna läsa är som att varablind - man missar så mycket. Menvi har kurser där soldaterna lär sigläsa och skriva. De som lyckas bragår vidare i kar-riären. En annan sakvi utbildar mycket i är kartläsning.Många har haft svårt att lära sig koordinateroch hur man hittar rätt, berättarmajor Abdullah.De båda officerarna diskuterar nogaoch allvarligt igenom den närmasteframti-den. Men de skrattar ocksåmycket.- Jag är mycket tacksam över alla rådjag får. Och jag tycker om Lars - vihar roligt hela tiden, säger Abdullah.

P 18 • A 7 • Lv 2 • KA 3 Kamratföreningars Tidskrift51Krigsdagbok och lägeskartaSedan är det dags för Lars att gå. Abdullah följer med. Målet ärstridslednings-centralen, TOC:en. Här kan Lars uppdatera sig omdet senaste dygnet.- Det de behöver hjälp med här är att föra krigsdagbok, göra enlägeskarta, markera den på ett konsekvent sätt och hålla den uppdaterad.Men det har de blivit riktigt duktiga på. För att gå vidarebehövs datorer, och det saknas ännu, säger Lars.Efteråt är det dags för lunch. På vägen passerar Lars en större gruppANA-soldater.- Även om vi inte jobbar direkt med trupperna är det kul att se hurdet går för dem. Det är här resultatet av stabsarbetet märks. Och dehär soldaterna är i krig. Det de gör är på riktigt. De kan mycket välbli skickade till södra Afghani-stan, eller så kan de behöva användashär. Målet är att ANA och polisen ANP tillsammans ska kunna ståför säkerheten här i landet, utan vår hjälp, säger Lars.Kulturskillnader en utmaningHans kollega, kapten Nilsson, märker ofta av att det händer mycketinom ANA. Han arbetar med att ge råd till personalsektionen ochden juridiska avdelningen.- Det är mycket att göra. Någon blir anställd eller avskedad minstvarannan dag, berättar han.Tidigare saknade afghanerna skrivelser som reglerade personaltjänsten.Nu har de fått det från amerikanska försvarsmakten.- Men det är ändå afghanerna som bestämmer hur det ska tillämpas.Kulturerna är så olika att det inte bara går att använda rätt av. Viutgår från afghanernas kultur och deras behov. För min del innebärdet att jag har ett stort regelverk att hitta rätt i innan jag kan genågra råd, säger kapten Nilsson.För de båda svenskarna innebär jobbet många kulturkrockar.- Man måste vara vidöppen för andra kulturer. Och det gäller intebara den af-ghanska. Man lär sig mycket när man jobbar tillsammansmed andra länder inom ISAF - för vi jobbar inte likadant,säger Lars.”Uppgiften för OMLTTräna, lära och ge råd till ANA för fortsatt utveckling av kunskaperoch förmågor och assistera vid planering och genomförande avANA fältoperationer till en nivå att de själva klarar av att försvaralandet. Dvs. ANA har det fulla ansvaret för alla beslut och allaoperationer men med stöd av OMLT. Till uppgiften för OMLT hörsom namnet säger också att ge s.k. Liaison dvs. underlätta samarbetetmed alla andra ISAF-enheter inom Regional Command (RC).Främst då alla Provincial Reconstruction Teams (PRT) med MobileObservation Teams (MOT) där Sveri-ge ansvarar för ett i Mazar-ESharif sedan mars 2006, en Quick Reaction Force (QRF) som i norransvaras av Norge samt Medical Evacuation Teams (MEDE-VAC).Dessutom samarbetas med enheter ur US Army. OMLT har tillskillnad från US Army enbart att agera inom ramen för ISAF-mandatetvilket innebär en snävare ram än den som USA-koalitionen iOperation Enduring Freedom opererar inom.Skolbarn utanför sin skola i Dehdadi.Verksamheten vid OMLT bedrivs vid 209:e kårens garnision i Mazare-E Sharif inorra AfghanistanSammanfattningPersonligen anser jag att Sverige i och med beslutet att etablera sigi Afghani-stan har ”lovat” det afghanska folket att bistå dem underåteruppbyggnaden av landet och därmed inte satt någon definitivslutpunkt. Sverige borde överväga att utöka det civila inslaget iafghanistanmissionen och därigenom visa att vi inte enbart har militärkapacitet.ISAF är och kommer att vara i landet på det afghanska folkets ochdess armés begäran och måste då vara troget sitt motto ”Hjälp ochsamarbete”.ISAF måste ha förståelse för muslimska värden.ISAF måste ha/visa tålamod med att hjälpa Afghanistan.LARS ELLEBRINGLars Ellebring vid entrén till den amerikanska campen Mike Spann.

FÖRSVARSMAKTENP 18, A 7, LV 2, KA 3 KAMRATFÖRENINGARBox 2012621 26 Visby BBEGRÄNSADEFTERSÄNDNINGVid definitiv eftersändningåtersänds försändelsen mednya adressen på baksidanPlats för etikett (motsv)